3 Tre analysnivåer - Studentlitteratur

advertisement
3 Tre analysnivåer
A Aktörsnivå
Aktör betyder verkställare. Inom statsvetenskapen är det en beteckning på den (person, organisation, stat etc.) som agerar, handlar. För
att räknas som aktör inom internationell politik ska två krav vara uppfyllda: dels får aktören inte vara helt underställd någon annan aktör,
dels ska man delta i växelspelet med andra aktörer, främst stater.
Internationell politik och utrikespolitik handlar i mångt och mycket
om samma sak. Men medan utrikespolitiken ser på den enskilda statens agerande gentemot omgivningen, har den internationella politiken mer ett fågelperspektiv och studerar förhållandet mellan stater.
Eftersom staterna är en av huvudaktörerna i internationell politik har
också staternas politik gentemot varandra hamnat i fokus. Därför ska
utrikespolitiken granskas närmare i detta avsnitt. Andra aktörer inom
den internationella politiken, som internationella organisationer och
transnationella företag, kommer att presenteras i nästa kapitel.
Utrikespolitiken omfattar många aktiviteter som kan vara svåra att
skilja åt. Konkret kan det innebära att utrikesministern deltar i förhandlingar, undertecknar avtal, reser på statsbesök, uttalar sig för
pressen om Sveriges eller andra länders politik etc. Riksdagen beviljar pengar till u-hjälp, ambassadbyggnader, tillsättning av tjänstemän
inom utrikesförvaltningen. Sverige röstar i FN eller andra internationella organisationer. Försvaret försätts i höjd beredskap för att skydda
landets territorium, till sjöss, till lands eller i luften.
Utrikespolitiken kan också beskrivas mer schematiskt med tanke
på de analyser som ska göras om landet ifråga. Ett sätt att försöka
systematisera det konkreta innehållet i utrikespolitiken är att beskriva makt, utrikespolitiska medel, utrikespolitiska mål samt utrikespolitiskt beslutsfattande ur olika synvinklar (se figur 3.1).
30
6066 Kap 03
© Studentlitteratur
20 juli 2000 10.56:36
sida 30 av 104
Internationella
organisationer
Stater
Transnationella
företag
Utrikespolitik
Makt
Utr. pol. medel
Utr. pol. mål
Utr. pol. beslutsfattande
Geografi
Diplomati
Säkerhetsmål
Information
Naturtillgångar
Militära medel
Välfärdsmål
Tidsfaktorn
Befolkning
Ekonomiska
medel
Ideologiska
mål
Omgivningens karaktär
Industri
Ledarskap o.
diplomati
Beslutsfattarna
Psykologiska
medel
Internationellt
rykte
Figur 3.1 Staters utrikespolitik sett utifrån statens resurser eller maktfaktorer, som
kan användas som maktmedel för att nå utrikespolitiska mål.
Makt
Ett centralt begrepp inom utrikespolitiken är makt. Enligt vissa teorier strävar alla stater efter att bibehålla eller öka sin makt. Makt kan
vara svårt att definiera och mäta, men en vanlig definition är förmågan att få andra att göra vad de annars inte skulle ha gjort. Ett annat
sätt att tackla problemet är att studera vilka faktorer som kan vara av
betydelse för att utöva makt. I praktiken innebär detta att man studerar staters resurser, som kan omvandlas till medel för att nå utrikespolitiska mål. Nedan ges exempel på några av dessa resurser.
Geografi
En stats geografiska läge kan innebära ett naturligt skydd mot militära angrepp. Två exempel på detta är USA och Storbritannien. Andra
stater, exempelvis de baltiska staterna och Belgien, har mer öppna
31
© Studentlitteratur
6066 Kap 03
20 juli 2000 10.56:36
sida 31 av 104
landgränser intill mäktiga grannstater vilket ökar risken för konflikter
och krig. Stater kan också vara mer strategiskt utsatta genom att de
ligger vid sund eller viktiga farleder, som Danmark och Turkiet.
Naturtillgångar
Naturtillgångar kan vara av stor betydelse för en stats ekonomiska
och militära styrka. Man får makt över andra när man har något de
gärna vill ha. Det kan vara förekomsten av t.ex. aluminium, titan och
uran, som används för olika slag av avancerad vapenframställning.
Omvänt blir stater som saknar egna, för staten viktiga, resurser sårbara. Det arabiska hotet om oljestopp i Europa och Japan, 1973–74,
ledde till att flera regeringar intog en mer positiv hållning till de arabiska kraven gentemot Israel. Kuwaitkriget (1991) kan också ses som
ett uttryck för västvärldens intresse av att kontrollera oljan.
Befolkning
En stats befolkning kan påverka förutsättningarna för vilken roll den
kan spela på den internationella marknaden. Faktorer som befolkningens storlek, ålderssammansättning, hälsotillstånd och utbildningsnivå kan vara av betydelse för en stats ställning i den internationella politiken. Kinas ställning som blivande stormakt grundas bl.a.
på att landet har mer än en miljard invånare. Kineserna utgör nästan
en fjärdedel av jordens befolkning. Enligt vissa prognoser kommer
befolkningsökningen i världen att förändra förhållandena mellan
olika världsdelar (se figur 3.2).
Hur många människor orkar jorden med? Varningar om följderna
av den s.k. befolkningsexplosionen har förekommit sedan lång tid
tillbaka. Redan 1789 skrev den engelske forskaren Robert Malthus
att människan förökar sig snabbare än framställningen av livsmedel.
Två århundraden senare uppmanade den amerikanske biologen Paul
Ehrlich världens medborgare att omedelbart vidta åtgärder för att förhindra befolkningsexplosionen – om inte ”förökar människan sig till
döds”, hävdade han.
Länge gick tillväxten långsamt, för att därefter öka i allt snabbare
takt. Omkring 1830 sprängde jordens befolkning enmiljardsgränsen,
32
6066 Kap 03
© Studentlitteratur
20 juli 2000 10.56:36
sida 32 av 104
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Create flashcards