Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal

Sida: 1 av15
Plan mot diskriminering och
kränkande behandling.
Läsåret 2014/2015
Baserat på skollagen 1, 6 kap och diskrimineringslagen 2 kap 5, 7§
Att känna sig trygg på sin skola ska vara en självklarhet. Alla elever har rätt att må bra och
känna sig trygga. Det är din rättighet som elev och det är skolans ansvar att se till att det
mås bra och att rättigheterna tas på största allvar.
På Sparnäs Friskola tycker vi att ömsesidig respekt är en viktig utgångspunkt i att nå
trivsel och trygghet. Respekt för alla människors lika värde och olika talanger är ett måste.
Alla på skolan har ett ansvar att värna om denna respekt och förhindra mobbning och
kränkande behandling. Sparnäs skola har en likabehandlingsplan som hjälper oss i
strävan att prioritera dessa mål.
Rektor, Sparnäs Friskola
Sparnäs skola och fritidshem ekonomisk förening
Sparnäs 10
664 95 Borgvik
Telefon: 0555 – 740 73
Hemsida: www.borgviksskola.se
Sida: 2 av15
Innehållsförteckning
Lagens syfte och innehåll: ............................................................................................... 3
Sparnäs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling............................ 3
Grunduppgifter 3
Utvärdering
4
Främjande arbete
Kartläggning
5
7
Förebyggande arbete 8
Rutiner vid akuta situationer
8
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av annan elev 9
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
9
Rutin för att utreda och åtgärda när personal kränks av elev
10
Begrepp: 10
Diskriminering ....................................................................................................... 10
Direkt diskriminering ............................................................................................ 10
Indirekt diskriminering ......................................................................................... 10
Trakasserier och kränkande behandling ................................................................ 11
Kränkande behandling ........................................................................................... 11
Sexuella trakasserier ............................................................................................... 11
Repressalier ............................................................................................................11
Diskrimineringsgrunderna .................................................................................... 12
Könsidentitet eller könsuttryck ............................................................................. 12
Etnisk tillhörighet .................................................................................................. 12
Religion eller annan trosuppfattning .................................................................... 13
Funktionsnedsättning............................................................................................ 13
Sexuell läggning ..................................................................................................... 13
Ålder ....................................................................................................................... 13
Värdegrund
14
Sparnäs skola och fritidshem ekonomisk förening
Sparnäs 10
664 95 Borgvik
Telefon: 0555 – 740 73
Hemsida: www.borgviksskola.se
Sida: 3 av15
Lagens syfte och innehåll:
Två gällande lagar skyddar barn och elever från diskriminering, trakasserier och
kränkningar. Diskrimineringslagen (2008:567) som gäller förbud mot diskriminering
av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning,
funktionshinder, ålder eller könsöverskridanden identitet eller uttryck. Skollagens
kapitel 6 (2010:800) som innehåller regler avseende kränkande behandling. All
verksamhet som omfattas av skollagen ingår.
Lgr 11, kap 2.1 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) ”alla som
arbetar i skolan ska aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av
individer eller grupper, och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga
arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt”.
Det dagliga arbetet ska alltid genomsyras av värdegrunden
”Utbildningen ska utformas i överrensstämmelse med de grundläggande demokratiska
värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens
frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan
människor”.
Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och
aktivt motverka alla former av kränkande behandling.”
Skollagen 1 kap 4§
Sparnäs skolas plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Grunduppgifter
Verksamhetsformen som omfattas av planen är grundskola F-6.
Ansvariga för planen är personalen och rektorn på Sparnäs skola.
Planen gäller från 2014-08-21 till 2015-06-12
Sparnäs skola och fritidshem ekonomisk förening
Sparnäs 10
664 95 Borgvik
Telefon: 0555 – 740 73
Hemsida: www.borgviksskola.se
Sida: 4 av15
Vår vision
Skolan har ett kunskaps- och fostransuppdrag. I det ingår kunskaper och färdigheter,
men även förståelse för och ett bestående avståndstagande från diskriminering,
trakasserier och kränkningar. Alla på Sparnäs friskola arbetar för en god arbetsmiljö som
präglas av trivsel, trygghet och delaktighet som grund för lärande och utveckling. Vi visar
respekt för varandra och arbetar för alla människors lika värde.
Elevernas delaktighet
På Sparnäs får eleverna utvärdera läsåret utifrån frågor om trygghet, trivsel och
likabehandling. Eleverna ger förslag på förbättring. I klassråden är trivsel, trygghet och
likabehandling en stående punkt.
Vårdnadshavarens delaktighet
På föräldramöten informerar vi om planen mot diskriminering och kränkande behandling
och möjlighet till diskussion finns. Planen finns tillgänglig på skolans hemsida.
Personalens delaktighet
All personal är ålagd att personligen sätta sig in i planens alla delar. Kontinuerligt följs
utvecklingen till exempel i elevrådsmöten, genom rastvakter, klassråd.
Förankring av planen
För att planen ska bli ett betydelsefullt verktyg för elevernas trygghet måste den vara känd
hos eleverna, föräldrarna och personalen. Eleverna får information om planen och dess
innehåll vid skolans start under höstterminen. Därefter arbetar vi dagligen med eleverna
med avsikten att trygghet och likabehandling ska genomsyra hela verksamheten.
Vi kan också arbeta med planen under läsåret inom olika teman och sätter då ord på att
det är en del av vårt arbete mot diskriminering och kränkande behandling.
Förankring hos föräldrarna sker på föräldramöten, via hemsidan, vid samtal, veckobrev
mm.
Utvärdering
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Elevenkäter – På klassråd – Elevråd – i arbetslagen – föräldraenkäter
Ansvarig för att årets plan utvärderas är rektor.
Sparnäs skola och fritidshem ekonomisk förening
Sparnäs 10
664 95 Borgvik
Telefon: 0555 – 740 73
Hemsida: www.borgviksskola.se
Sida: 5 av15
Främjande arbete
Namn: Arbete med likabehandlingsplanen
Områden som berörs av insatsen: Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk
tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning
och ålder.
Mål och uppföljning: Eleverna har kännedom om de olika diskrimineringsgrunderna
och vad likabehandling står för.
Insats: Arbetet med likabehandlingsplanen startas på läsårets upptaktsdagar i augusti
samt arbetas med kontinuerligt under hela läsåret. Arbetet sker integrerat i det dagliga
arbetet och med all personal. Goda exempel på metoder att arbeta med
likabehandlingsplanen ska spridas inom arbetslaget.
Ansvarig: Alla vuxna på skolan, samt mentor gällande upptaktsdagarna.
Datum när det ska vara klart: 1 september 2014
Namn: Relationsskapande, lära känna varandra
Områden som berörs av insatsen: Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk
tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning
och ålder.
Mål för uppföljning: Eleverna lär känna varandra och de vuxna. Genom goda
relationer skapas en trygg skolmiljö där likabehandling gäller. Eleverna ska känna fler på
skolan jämfört med skolstarten.
Insats: Relationsskapande aktiviteter, gemensamma friluftsdagar och temadagar.
Ansvarig: Alla vuxna på skolan, samt mentor gällande upptaktsdagarna
Datum när det ska vara klart: 1 november 2014
Sparnäs skola och fritidshem ekonomisk förening
Sparnäs 10
664 95 Borgvik
Telefon: 0555 – 740 73
Hemsida: www.borgviksskola.se
Sida: 6 av15
Namn: Trivselregler
Områden som berörs av insatsen: Arbetsro, trygghet inomhus och utomhus
Mål och uppföljning: Allas delaktighet i skolans regler. Förståelse och kunskap om
reglers syfte samt följsamhet till dem. Arbetsro, ett lugnt skolhus, trygg utomhusmiljö.
Utvärderas i klassråd, elevråd efter genomförandet.
Insats: Diskussion och upprättande av regler för klassrum. Revidering av skolans regler.
Ansvarig: Alla vuxna på skolan, samt klasslärare gällande upptaktsdagarna.
Datum när det ska vara klart: 1 september 2014
Namn: Pojkar och flickors lika möjligheter
Områden som berörs av insatsen: Kön, Könsidentitet eller könsuttryck
Mål och uppföljning: Att öka elevernas och de vuxnas medvetenhet. Diskussioner
kring ämnet i klasserna. Tillgång till forskning i ämnet. Mål att öka pojkars måluppfyllelse.
Insats: Aktivt arbeta med att inte acceptera stökigare beteenden hos pojkar än hos
flickor. Göra placeringen utifrån individens och gruppens behov. Aktivt söka arbetssätt
och arbetsformer som svarar an till pojkars respektive flickors intresse och motivation.
Ansvarig: Arbetslagen och rektor
Datum när det ska vara klart: 1 juni 2015
Namn: Stärka elevernas förmåga att uttrycka sin ståndpunkt samt lyssna till andras.
Områden som berörs: Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet,
Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och ålder.
Mål och uppföljning: Att öka elevernas självkänsla samt förmåga att ta ställning och
respektera andras ställningstagande. Målet är att eleven ska uppleva att den vågar ta
ställning samt blivit bättre på att förstå andras ställningstagande. Vidare att stärka
självkänsla leder till ökad säkerhet i otrygga situationer.
Insats: Aktivt arbeta i klasserna. Värderingsövningar, ställningstagande aktiviteter men
framförallt ett tryggt, respektfullt klassrumsklimat där dessa färdigheter dagligen och ofta
tränas. Aktivt söka arbetssätt och arbetsformer som svarar an till detta.
Ansvarig: Arbetslaget och rektorn
Datum när det ska vara klart: 1 juni 2015
Sparnäs skola och fritidshem ekonomisk förening
Sparnäs 10
664 95 Borgvik
Telefon: 0555 – 740 73
Hemsida: www.borgviksskola.se
Sida: 7 av15
Kartläggning
Syftet med kartläggningen är att kartlägga elevernas trivsel på skolan och att kunna
åtgärda eventuella brister. Arbetslaget analyserar och diskuterar resultaten. Denna
dokumentation ligger sedan till grund för det fortsatta arbetet med Sparnäs skolas plan
mot diskriminering och kränkande behandling.
Ansvarig: Alla i skolans personal
Kartläggningsmetod: Elevenkäter i årskurs f-6 under vårterminen. Elevråd – klassråd.
Områden som berörs av kartläggningen: Kränkande behandling, Kön,
Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Otrygga platser.
Hur eleverna har involverats i kartläggningen: Elevråd, klassråd. Elevenkäter
Hur personalen har involverats i kartläggningen: Diskussion, utvärdering i
arbetslaget.
Slutsats/analys av genomförda kartläggningar: Kartläggningen har visat att
Eleverna i 4-6 trivs bra till mycket bra på skolan. De trivs med sina klasskamrater och
med de vuxna på skolan. Ingen elev svarade negativt på trivselfrågorna. På frågan om hur
det fungerar på bussen blev svaren mer utspridda från ganska bra till mycket bra, och en
elev svarade "inte bra". Det visade sig i kommentarerna att det kan vara högljutt ibland. Vi
arbetar vidare på detta problem genom att göra omplaceringar och i diskussioner betona
ordningsreglerna. Bussituationen dock blivit lite bättre sedan förra terminen.
En elev svarade att hon/han inte känner sig trygg på en plats i skolan och en elev svarade
att någon annan elev bär sig dumt åt mot honom/henne. Ingen elev upplevde att någon
blev mobbad på skolan. De flesta tyckte att situationen i omklädningsrummen var bra till
mycket bra. Två elever tyckte att dom var ganska bra. Däremot visade det sig på
elevkommentarerna och vid elevråd att omklädningsrummen är något som behöver
förbättring.
Eleverna i årskurserna F till 3 trivs bra i klassen och i skolan. De svarar att de behandlas
bra av elever i klassen och på skolan, och att de vuxna bryr sig om dem och lyssnar. Alla
utom en elev var medveten om likabehandlingsplanen på skolan. Det är en för mycket och
vi har planerat en temadag i maj om värdegrunden och likabehandlingsplanen. De flesta
känner sig trygga på skolan men några elever har uttryckt att de känner sig mindre trygga
på några platser. Skogen och omklädningsrummet uttrycks som mindre tryggt. I skogen
har vi tydligt markerat träden var skolgårdsgränsen går och därtill har vi diskuterat och
betonat vikten av att röra sig på alla områden under rastvaktsansvaret och delta i
aktiviteter. Nu kan det hända att skogen är naturligt spännande och äventyrligt för flera
elever och därför kan ha svarat att skogen känns mindre trygg. En av orsakerna kanske är
att vi hade läsåret 2013/2014 en inte alltför vänligt sinnad tjäder som eleverna var oroliga
för. Tjädern har inte setts till sedan dess. Omklädningsrummen uttrycks också som mindre
tryggt. Orsaken är en förhöjd ljudnivå och osämja under ombytet och duschandet. Detta
försöker vi åtgärda genom att idrottsläraren eller resurs går in i omklädningsrummen och
säger till och förtydligar ordningsreglerna.
Sparnäs skola och fritidshem ekonomisk förening
Sparnäs 10
664 95 Borgvik
Telefon: 0555 – 740 73
Hemsida: www.borgviksskola.se
Sida: 8 av15
Förebyggande arbete
Namn: Trygg rast
Områden som berörs av åtgärden: Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk
tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning
och ålder.
Mål och uppföljning: Eleverna ska känna trivsel och trygghet på rasterna
Åtgärd: Rastvakt som cirkulerar på skolgården. Betona rastregler och värdegrund genom
diskussioner i klassen. Faddrar i årskurs 3 för förskoleklassbarnen.
Ansvarig: Klasslärare, ämneslärare, resurs och rektor
Datum när det ska vara klart: Rastvakter och faddrar ska etableras och schemaläggas
vid skolstarten. Rastregler betonas under hela läsåret.
Rutiner vid akuta situationer
Policy: Alla barn och vuxna på Sparnäs friskola ska känna sig trygga i skolan. Ingen ska
utsättas för att bli illa behandlad av någon. Sparnäs friskola har nolltolerans mot
trakasserier, diskriminering och kränkande behandling.
Följande tecken kan tyda på att någon har utsatts för mobbning/kränkning









Olust inför att gå till skolan
Ont i magen
Huvudvärk
Barnet är ensamt
Barnet verkar nedstämt och ledset
Barnet har blåmärken
Upprepad korttidsfrånvaro
Man driver och förlöjligar en elev – inte sällan med dennes godkännande
Koncentrationssvårigheter
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Klassläraren
Skolsköterskan
Rektorn
Sparnäs skola och fritidshem ekonomisk förening
Sparnäs 10
664 95 Borgvik
Telefon: 0555 – 740 73
Hemsida: www.borgviksskola.se
Sida: 9 av15
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev
kränks av annan elev
 LARM/UPPTÄCKT
Skolan får besked om misstänkt kränkning. De inblandades mentorer kontaktas så
skyndsamt som möjligt. Rektor informeras.
 SAMLA INFORMATION
Den vuxne tar kontakt med den utsatte, uppgiftslämnaren – om annan än den utsatte –
och kontrollerar kränkningens omfattning och de inblandades upplevelser.
 BEHANDLINGSSAMTAL
Två vuxna ur personalen genomför samtalen varav en leder samtalet och en antecknar.
Samtal förs med den som utsatts för kränkningen. Den utsattes vårdnadshavare kontaktas
och informeras. Samtal med den som har kränkt förs så skyndsamt som möjligt. Den som
har kränkt får själv i uppgift att berätta för vårdnadshavare inom en viss tidpunkt.
Därefter kontaktas vårdnadshavare.
 UPPFÖLJNINGSSAMTAL
Efter en till två veckor hålls uppföljningssamtal med den utsatta eleven och med den som
kränkt. Har behandlingen inte varit framgångsrik kopplas skolledningen in. De vuxna
som varit inkopplade, skolledning och föräldrar, beslutar om hur man ska gå vidare.
 DOKUMENTATION
Utredningen dokumenteras på särskild blankett på vilken varje enskilt ärende
avslutas av rektor.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
 LARM/UPPTÄCKT
Eleven/förälder uppsöker rektor eller annan vuxen på skolan och informerar denne om
det inträffade. Den vuxne är skyldig att dokumentera berättelser på särskild
anmälningsblankett och överlämna ärendet till rektor.

-
SAMTAL
Rektor kallar elev och den vuxne som fått information till ett samtal
Rektor kallar den vuxne, som enligt uppgift har kränkt eleven, till samtal
Skolan informerar elevens vårdnadshavare om det inträffade
Beslut om eventuella vidare åtgärder fattas av rektor i samråd med skolans
huvudman
- Rektor informerar vårdnadshavare om vidtagna åtgärder
 UPPFÖLJNINGSSAMTAL
Uppföljningssamtal hålls med den som utsatts och den som kränkts
 DOKUMENTATION
Ärendet dokumenteras på särskild blankett på vilken varje enskilt ärende avslutas av
rektor.
Sparnäs skola och fritidshem ekonomisk förening
Sparnäs 10
664 95 Borgvik
Telefon: 0555 – 740 73
Hemsida: www.borgviksskola.se
Sida: 10 av15
Rutin för att utreda och åtgärda när personal
kränks av elev
 LARM/UPPTÄCKT
Utsatt personal kontaktar rektor. Samtal äger rum. Rektor håller i de samtal som följer.
 SAMTAL
Rektor genomför samtal med den som kränkt och om så är lämpligt med båda parter i
nästa steg. Den som har kränkt får själv i uppgift att berätta för vårdnadshavare inom en
viss tidpunkt. Därefter kontaktar skolan vårdnadshavaren.
 UPPFÖLJNINGSSAMTAL
Uppföljningssamtal hålls med den som utsatts och den som kränkt. Om kränkningen inte
upphört träffas de som varit inkopplade, skolledning och föräldrar, och beslutar om hur
man ska gå vidare.
 DOKUMENTATION
Ärendet dokumenteras på särskild blankett på vilken varje enskilt ärende avslutas av
rektor.
Rutiner vid akuta våldssituationer
Alla, såväl vuxna som elever, har en skyldighet att agera vid akuta situationer. Om man
bedömer att man inte själv kan hantera situationen, hämta hjälp eller skicka någon att
hämta hjälp.
Begrepp:
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra
elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet
eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling
till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde
till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just
detta program
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett
Sparnäs skola och fritidshem ekonomisk förening
Sparnäs 10
664 95 Borgvik
Telefon: 0555 – 740 73
Hemsida: www.borgviksskola.se
Sida: 11 av15
författningssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett
sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de
elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande
generaliseringar av till exempel ”kvinnliga” eller ”homosexuella” egenskaper. Det kan
också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla” eller liknande. Det
gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev känner sig förolämpad, hotad eller
illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för
trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som
kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn,
utfrysning och kränkande bilder eller meddelanden på sociala medier (till exempel
Facebook)
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier
eller kränkande behandling.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är
sexuellt anspelade. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är
utsatt som avgör vad som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta annan elev för straff eller annan form av negativ behandling på
grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller
påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en
elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling.
Sparnäs skola och fritidshem ekonomisk förening
Sparnäs 10
664 95 Borgvik
Telefon: 0555 – 740 73
Hemsida: www.borgviksskola.se
Sida: 12 av15
Diskrimineringsgrunderna
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier
 Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som
valt att gå med i dansgruppen. (trakasserier på grund av kön)
 Karin vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren
avråder henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”(diskriminering)
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon
inte identifierar sig som kvinna eller man genom klädsel eller på annat sätt ger uttryck för
att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller
könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande eller uttryck signalerar att det
som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner
kan vara såväl homo, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
 Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar
sig med mascara och läppglans. (trakasserier)
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt
ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom,
same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska
tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
 En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt
etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför
segregerad elevgrupp. (diskriminering)
Sparnäs skola och fritidshem ekonomisk förening
Sparnäs 10
664 95 Borgvik
Telefon: 0555 – 740 73
Hemsida: www.borgviksskola.se
Sida: 13 av15
Religion eller annan trosuppfattning
Diskriminering definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03.65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller
samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av
diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och
värderingar som inte har samband med religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
 Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några
klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt.
(trakasserier)
 Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkort på hennes bänk.
(trakasserier)
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som följd av en skada
eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte
funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
 Ellens pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan
ropar ”Din pappa är ett jävla CP.” (trakasserier)
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller
heterosexuell läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband
med sexuell läggning.
 Några elever i skolan brukar vara elaka mot Lisa på många olika sätt. Oftast kallar
de henne ”äcklig lebb”. ”trakasserier”
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se
olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på
grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan.
Sparnäs skola och fritidshem ekonomisk förening
Sparnäs 10
664 95 Borgvik
Telefon: 0555 – 740 73
Hemsida: www.borgviksskola.se
Sida: 14 av15
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är
en tillämpning av skollagen.
Exempel på händelser som kan vara trakasserier:
 Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.
(trakasserier)
 Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad
när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir
ledsen, men det fortsätter i alla fall. (trakasserier)
Värdegrund på vår skola
- respekterar vi varandra och varandras olikheter.
Vi betonar människors lika värde och jämlikhet mellan
könen. Vi förebygger fördomar genom att öva kritiskt
tänkande. Ansvarsgraden för egen handling ökar efter
mognad.
- tolererar vi inte kränkande handlingar, mobbning och våld.
Vi arbetar aktivt och förebyggande med klassråd, faddrar. Vi
följer vår lokala arbetsplan mot mobbing.
- visar vi varandra hänsyn.
Det innebär bl.a. att vi hälsar, säger tack, kommer i tid och
lyssnar när andra talar. Vi följer de trivselregler som vi
gemensamt har utarbetat.
- är vi ärliga mot varandra.
Vi talar med varandra, ej om varandra. Vi ger och tar kritik
på ett konstruktivt sätt. V uppmuntrar och ger beröm, vi
visar förståelse och empati.
- tar vi ansvar och lär oss visa solidaritet.
Vi hjälper och stöttar varandra. Vi samarbetar och genom
gemensamma aktiviteter skapas vi-känsla och samhörighet.
- värnar vi om vår miljö.
Vi håller rent, förstör ej, skapar arbetsro och trevlig
arbetsmiljö.
- vårdar vi vårt språk.
Vi använder inte svordomar och könsord. Vi visar inte
kränkningar i ord, miner eller gester.
Sparnäs skola och fritidshem ekonomisk förening
Sparnäs 10
664 95 Borgvik
Telefon: 0555 – 740 73
Hemsida: www.borgviksskola.se
Sida: 15 av15
Blankett för anmälan om kränkande behandling finns på
Sparnäs skolas webbsida och är även tillgänglig på skolan.
Sparnäs skola och fritidshem ekonomisk förening
Sparnäs 10
664 95 Borgvik
Telefon: 0555 – 740 73
Hemsida: www.borgviksskola.se