Petrus

Petrus
Del 2
…..men när de kom till graven såg de att den var tom. Två änglar uppenbarade sig för dem och talade
om att Jesus hade uppstått. De berättade allt detta för lärjungarna, men det var för stort för lärjungarna
som inte trodde på dem.
Luk 24:11-12
men de tyckte deras ord var tomt prat och trodde inte på dem.
Men Petrus reste sig och
sprang till graven, och när han lutade sig in såg han bara linnebindlarna. Och han gick hem,
full av förundran över det som hade hänt.
Den ivrige och godhjärtade Petrus förstod och han kunde bekräfta för de andra vad som hänt. Senare
visade sig Jesus för lärjungarna och de fick se att han uppstått och levde och därigenom fullbordat
Guds stora plan och brutit syndens makt genom sin död och uppståndelse, ett Gudomligt verk som
kan vara svårt för människan att ta in, precis som för lärjungarna till en början var oförstående är
också de ofrälsta oförstående till denna sanning som man förstår mer av då man tar emot Jesus i sitt
hjärta och får lära känna honom. Jesus upprättar härmed det Adam gjorde i Eden då han bet av äpplet
från Kunskapens träd, relationen med Herren var nu återupprättad för den som tar emot Jesus som
sin frälsare.
I ett kärleksförhållande är inte det första man säger att man älskar varann, utan det är ord man till en
början är försiktig med. Att säga att man älskar någon kan vara väldigt stort och betyder mycket både
för den som bekänner sin kärlek som den som tar emot det. Har du frågat dig själv om du kan säga till
Jesus att du älskar honom. Den frågan fick Petrus av självaste Jesus efter sin uppståndelse.
Joh 21:15-17
När de hade ätit sade Jesus till Simon Petrus: "Simon, Johannes son. Älskar du mig mer än de
andra?" Han svarade: "Ja, Herre. Du vet att jag har dig kär." Jesus sade till honom: "För mina
lamm på bete." För andra gången frågade han: "Simon, Johannes son. Älskar du mig?" Han
svarade: "Ja, Herre. Du vet att jag har dig kär." Jesus sade till honom: "Var en herde för mina
får."
För tredje gången frågade han: "Simon, Johannes son. Har du mig kär?" Petrus blev bedrövad
när Jesus för tredje gången frågade: "Har du mig kär?", och han svarade: "Herre, du vet allt.
Du vet att jag har dig kär." Jesus sade: "För mina får på bete.
Jesus den nu uppståndne frågar enträget och Petrus blir lite frustrerad att Jesus frågar, men kanske
det var meningen att Petrus skulle få upprättelse för sin tidigare trefaldiga förnekelse, eller så ville
Jesus poängtera det för det viktiga uppdrag och förtroende Petrus får. Petrus måste ha känt sig
enormt välsignad av det förtroendet. Jesus kallar Petrus som är en handlingens man och han vill att vi
lyssnar på honom och leds dit han vill och det kanske inte är dit där vi själva föreställt oss att vara,
precis som Jesus sedan säger till Petrus, ”och föra dig dit du inte vill”. Det är ett väldigt spännande liv
att följa Jesus om man ger sitt liv till Honom och menar allvar när man säger att man vill följa Honom.
Men för att förstå vad han säger så behöver vi ödmjuka oss inför honom. Vi behöver lämna det som
hindrar vår relation med honom. Vad det är kan vi läsa om i Bibeln, bl.a. genom Guds tio bud, men
också genom att lära av personer i Bibeln och i vår tid som lyckats höra vad Gud vill.
Petrus var med när Jesus tog avsked av dem på Olivberget för att fara upp till sin himmelske fader,
men innan Jesus lämnade dem gav han ett löfte, ett löfte som gäller oss även idag.
Apg 1:8-11
Men när den helige Ande kommer över er, ska ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem, i hela
Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns."
När han hade sagt detta såg de hur han lyftes upp, och ett moln tog honom ur deras
åsyn. Medan de såg mot himlen dit han steg upp, stod plötsligt två män i vita kläder hos
dem. De sade: "Galiléer, varför står ni och ser mot himlen? Denne Jesus som togs upp från er
till himlen, han ska komma tillbaka på samma sätt som ni såg honom stiga upp till himlen." Petrus, de andra lärjungarna samt några kvinnor fortsatte tillbe Herren i ett hus i Jerusalem under
några dagar. Man kan gissa att de var något förvirrade. Säkert omskakade av allt starkt de upplevt, att
fått sett Jesus både korsfäst och uppstånden, sedan umgåtts med Honom och sett Honom lyftas upp i
skyn. De ville ju göra som Jesus sagt för att se vad som skulle ske, de litade nog på Hans ord.
Förmodligen visste de inte riktigt vem den helige Ande var, men förstod att det Jesus sagt var sant,
det hade ju allt annat varit.
Petrus tog upp samtalet om att de måste hitta en ersättare för Judas som förrått Jesus och sedan tagit
sitt liv. De bad till Herren om vishet och vem de skulle välja. Sedan kastade de lott och litade på att
Herren hade varit med och beslutat åt dem och det blev Mattias. De funderade alltså inte bara själva,
utan frågade Gud genom bön vem han ville, något som vi behöver ta lärdom av då vi ställs inför
vägskäl. Ha med Gud i tankarna och be om vishet och tecken.
Apg 2:1-4
När pingstdagen kom var de alla samlade. Då hördes plötsligt från himlen ett dån som när en
våldsam storm drar fram, och det fyllde hela huset där de satt. Tungor som av eld visade sig
för dem och fördelade sig och satte sig på var och en av dem. Alla uppfylldes av den helige
Ande och började tala främmande språk, allteftersom Anden ingav dem att tala. Så hade då den utlovade Hjälparen fallit över dem. Guds Ande blev starkt närvarande och de kunde
direkt börja använda tungotalet. De började be och prisa Herren i främmande språk och eftersom det
var något nytt så blev det förvirring. En del andra som såg dem trodde att de var berusade, men då
klev Petrus fram och berättade hur det låg till.
Apg 2:16-21
Nej, det är detta som är sagt genom profeten Joel: Och det ska ske i de sista dagarna,
säger
Gud,
att jag utgjuter av min Ande
över allt kött.
Era söner och era döttrar ska profetera,
era
unga ska se syner
och era gamla ska ha drömmar. Ja, över mina tjänare och tjänarinnor
ska
jag i de dagarna
utgjuta av min Ande,
och de ska profetera.
Och jag ska göra under uppe på
himlen
och tecken nere på jorden,
blod, eld och moln av rök.
Solen ska vändas i mörker
och
månen i blod
innan Herrens dag kommer,
den stora och strålande.
Och det ska ske att var
och en
som åkallar Herrens namn
ska bli frälst.
Petrus predikade om Jesus, han som var förutsagd genom Gamla testamentets profeter. Folket
förstod inte helt, utan frågade hur de skulle göra för att bli frälsta och komma till himlen.
Apg 2:38-40
Petrus svarade dem: "Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir
förlåtna. Då får ni den helige Ande som gåva. Löftet gäller er och era barn och alla dem som är
långt borta, alla som Herren vår Gud kallar."
Med många andra ord vittnade han och vädjade till dem: "Låt er frälsas från det här bortvända
släktet!" De som tog emot hans ord döptes, och antalet lärjungar ökade den dagen med
omkring tre tusen.
Det fick bli Petrus första riktiga frälsningstal och några tusen människor kom till tro och döptes. Visst
kan man känna en viss frustration att det inte sker mer idag. Tänk att få ropa ut på våra städers gator
om omvändelse och frälsning och att folk skulle ta åt sig och verkligen göra det. Ja det var en enorm
väckelse då och Herren fick använda apostlarna så de kunde tjäna i undervisning och bön som spred
gott rykte och glädje i Jerusalem. Många frälsningsunder skedde genom helanden, profetior och andra
tecken när Gud manifesterade sitt Ord. Människor kände också bävan inför det som skedde eftersom
det var något utöver det vanliga och alla förstod inte vad som pågick. Petrus och de andra hade sett
hur Jesus hade gjort. Jesus som var både Gud och människa hade befriat människor från synd och
helat dem från sjukdomar. Vid sköna porten satt en lam man, mannen som varit lam ända från födseln
tiggde av dem, men följande hände:
Apg 3:3-10
När han nu såg att Petrus och Johannes skulle gå in i templet, bad han om en gåva.
Då fäste de blicken på honom, och Petrus sade: "Se på oss!" Mannen såg uppmärksamt på
dem och väntade sig att få något. Men Petrus sade: "Silver och guld har jag inte, men vad jag
har, det ger jag dig. I Jesu Kristi nasaréns namn: res dig och gå!" Han grep honom i högra
handen och reste honom upp, och genast fick mannen styrka i fötter och vrister. Han hoppade
upp och stod upprätt. Sedan började han gå och följde med dem in i templet där han gick runt
och hoppade och prisade Gud. Allt folket såg hur han gick omkring och prisade Gud, och när
de kände igen honom som mannen som hade brukat sitta och tigga vid Sköna porten utanför
templet, fylldes de av bävan och förundran över det som hade hänt med honom.
Petrus var uppfylld av den helige Ande, han hade följt Jesus och förstod att det Jesus sagt var sant.
Han förstod att Herren välsignade och var med dem. Han hade levt så nära Jesus och fått de helige
Andes smörjelse så inget blev omöjligt då de litade på Gud, Honom som bodde i dem. Han tog
mannens hand och reste honom upp. Herren hade också gett Petrus vishet och mod och Petrus såg
att folket imponerades av deras gärningar, men han berättade tydligt för dem att det inte var genom
deras egen kraft de handlade utan genom Guds kraft och att den man folket utlämnat och förnekat
som Messias verkligen var Messias, Guds son. De hade dödat Den helige Jesus, men att det var
Guds plan att det så skulle gå och att Jesus nu var uppstånden och att de fått Den helige andes hjälp
till frälsning och befrielse för människor. Petrus var tydlig och räddes inte orden, utan talade med
frimodighet. De hade ju bett och ropat till Herren och nu stod de där och hade påbörjat det uppdrag de
fått till sig, tänk vad god Gud är och att lovar han något så blir det så. Det gällde inte bara då, utan
Guds ord är evigt och bestående och vi får lita på det även idag. Vi måste bara vända oss till honom
och be om förlåtelse för våra synder så vi blir fria och rena inför honom.
Allt gick dock inte helt enkelt för apostlarna, utan de greps och häktades och ställdes till svars för sina
predikningar, men Petrus frimodighet var inte över för den skull.
Apg 4:7-12
De lät föra fram apostlarna och började förhöra dem: "Genom vilken kraft eller i vilket namn har
ni gjort detta?"
Då uppfylldes Petrus av den helige Ande och svarade dem: "Rådsherrar och äldste för vårt
folk! Om vi står till svars i dag för en välgärning mot en sjuk man och ska förklara hur han blev
botad, så ska ni alla och hela Israels folk veta att han står frisk framför er i kraft av Jesu Kristi
nasaréns namn. Ni korsfäste honom, men Gud har uppväckt honom från de döda. Jesus
är stenen som ni byggnadsarbetare förkastade men som har blivit en hörnsten. Hos ingen
annan finns frälsningen, och under himlen finns inget annat namn som människor fått genom
vilket vi blir frälsta."
Det står att Petrus fylldes av den helige Ande efter det han fått frågan, var inte Den helige ande i
honom hela tiden? Den helige Ande är en Hjälpare som verkar i oss, i vår Ande och man kan få mer
av Guds nåd vid specifika behov. Gud kan plötsligt komma över oss när han vet att vi behöver det, när
vi är i samarbete med Honom liksom just så Petrus var. Håller vi däremot på med sådant som den
helige Ande inte gillar, sådant Bibeln varnar oss för och säger att vi ska avhålla oss ifrån, det som
kallas synd så flyr den helige Ande och vi blir sköra och leds lätt till frestelse och luras lättare till synd
som i sin tur leder till elände eftersom fienden, alltså Djävulen eller Satan som också är namn på
honom vill lura oss med sina olika metoder. Söker vi däremot Gud genom att hålla oss fria från synd
och umgås med Honom genom bön och Bibelläsning etc. så kan vi ta emot den helige Ande i vårt liv
och han vill verka i oss.
”Sök först Guds rike och hans rättfärdighet, då skall ni få allt det andra också.” säger Jesus i Matt. 6:
33. Det är alltså upp till oss, men vi kan be om kraft och ork att stå emot frestelser, vi får be om Guds
outtröttliga, ofattbara nåd och han älskar oss och vill hjälpa oss på rätt köl. Att umgås med kristna
människor och gå på Gudstjänst och bönesamlingar eller lyssna på kristen musik kan också vara ett
bra sätt att få ork och kraft att närma sig Guds vilja. En människa som är frälst från synd och kanske
har haft ett eller olika slags begär behöver ibland bryta med delar ur sitt gamla liv och istället ägna sig
åt sådant som behagar Gud. Det kan vara väldigt svårt att på egen hand klara av det eftersom fienden
vill lura in oss igen med frestelser. Att t.ex. gå till kyrkan eller umgås med kristna människor kan vara
nödvändigt för att klara sig ifrån frestelser eftersom fienden inte får plats hos oss när vi har Guds
beskydd. Det är en andlig kamp och en del människor känner av detta mer påtagligt än andra. Man är
dock inte mindre välsignad för att man frestas mer, men vänd dig till Jesus och be om kraft och umgås
med Honom så skall du också få hans beskydd. Det Djävulen vill är att få oss modlösa, svaga och
bittra medan Jesus vill befria, upprätta och glädja.
Rådsherrarna förvånades över att dessa enkla unga män kunde vara så visa och frimodiga och hur
kunde de predika och bota sjuka? De blev osäkra och eftersom de inte själva ville hamna i dålig dager
så varnade de dem att inte predika eller bota i namnet Jesus mer. Nu ska man inte tro att Petrus och
hans vänner brydde sig om det, nej istället blev det tvärtom. De bad till Gud om ännu mer och att fler
skulle frälsas, helas och få Guds ord. De hade ju levt med Jesus och fått visshet om att Guds ord
håller och att Herren är större och mäktigare än de överstepräster som ville hindra dem. Gud har all
makt och övervinner människors tankar och förnuft.
Människor som blivit frälsta började leva tillsammans i harmoni och ärade Gud tillsammans. De sålde
sina marker och gav vinsten åt apostlarna som delade ut pengar i rättvisa så att alla fick del av det. I
Apostlagärningarna fem kan vi läsa om ett par som försökte lura dem och lura Gud. Det belyser vikten
av att man inte kan lura Gud och hur Satan tar tillfället i akt att lura människan då vi går på hans
lömska angrepp som leder till fördärvet.
Apg. 5:1-11
Men en man som hette Ananias sålde med sin hustru Safira en egendom och smusslade sedan
undan en del av betalningen, med hustruns vetskap. Han bar fram resten och lade det vid
apostlarnas fötter.
Då sade Petrus: "Ananias, varför har Satan fyllt ditt hjärta så att du ljög för den helige Ande
och smusslade undan en del av pengarna för marken? Var den inte din så länge du hade den?
Och när den var såld, var inte pengarna dina? Varför bestämde du dig i ditt hjärta för detta? Du
har inte ljugit för människor utan för Gud." När Ananias hörde de orden föll han ner och dog,
och stor fruktan kom över alla som hörde det. De yngre männen kom och svepte honom, bar
bort och begravde honom.
Omkring tre timmar senare kom hans hustru in utan att veta vad som hade hänt. Petrus frågade
henne: "Säg mig, sålde ni marken för det beloppet?" Hon svarade: "Ja, för det beloppet." Då
sade Petrus till henne: "Varför kom ni överens om att fresta Herrens Ande? Se, de som har
begravt din man står vid dörren, och de ska bära bort dig också." Och plötsligt föll hon död ner
vid hans fötter. När de unga männen kom in fann de henne död, och de bar bort och begravde
henne bredvid hennes man. Stor fruktan kom över hela församlingen och över alla andra som
hörde om det.
Detta kan låta hårt och märkligt, men det visar också på att det inte går att lura Gud och det blev en
slags varning för folket att fienden är farlig och att man ska hålla sig till Gud. Här handlar det om en
medveten utstuderad synd där man tror sig kunna bedra Guds Ande. Respektlös girighet. Hade det
varit en plötslig ingivelse med inslag av dåligt samvete, hade de inte dött, men här var det inte så. Jag
tror också av erfarenhet att det handlar om Guds församling och den av Gud utsedd Andlig person, en
för Herren viktig tjänare som de försöker bedra. Gud avskyr synd, något man ska veta, men han
förlåter också synden när man ångrar sig. En person som struntar i Gud och hellre tar lite pengar än
evigt liv och inte vill ta emot förlåtelsen genom att ödmjuka sig kan heller inte få förlåtelse, logiskt.
Översteprästerna upptäckte att Petrus och de andra apostlarna inte tagit deras varning på allvar som
fortsatte predika att Jesus är Messias. Apostlarna blev pryglade, kanske piskade och slagna, för
namnet Jesus, men de fortsatte i alla fall och kände glädje för det. Man kan undra hur de kunde känna
glädje att få prygel, men det handlar om att tjäna Herren. Att få nå ut med budskapet och känna Guds
ledning och då spelar det ingen roll om man får lida eftersom Jesus har gått före och lidit mest för vår
skull och när vi vandrar med Gud ska vi inte frukta människor. Han dog och uppstod för att vi skulle
försonas med Gud. Hans blod på korset var för Petrus och apostlarna, men också för dig och mig på
2000-talet. Han tog våra synder och sjukdomar genom döden och uppståndelsen. Guds egen son
Jesus tog all smärta på sig för att vi skulle få Guds nåd. Jesus älskar oss människor och vill leva med
oss. Han vill att vi ska umgås med honom och ha med honom i vår vardag, i smärta och sorg, i glädje
och framtid. Han sträcker ut sin hand precis som han gjorde till Petrus och han längtar efter att vi ska
ta hans hand och vandra med honom. Du kan alltid lita på honom, han som dog för din skull, han har
också uppstått för din skull och hans kärlek är oändlig. Ditt hjärtas förlåtelse tog han på korset och du
får försonas med honom om du bekänner och ångrar när du misslyckas gentemot honom. Han ställer
inga prestationskrav, utan vill ge av sig själv och vill att du tar emot. Han har planer för oss var och en
och han vill använda oss så som Petrus fick tjäna honom. Petrus och hans vänner fick ta emot sådan
glädje och kärlek att de till och med gladdes när de pryglades för att de predikat om Jesus.
Petrus träffade ju Jesus rent fysiskt, då de levde tillsammans, men vill du liksom Petrus bli vän med
Jesus så kan du be till honom att du tror på honom och vill lära känna honom. Du kan öppna ditt inre
för honom, läsa om honom och tala med honom genom bön och ta avstånd från synden, bryt syndens
band genom att ta emot Jesus så får du förlåtelse för dina synder, bli välsignad och få del av hans
kärlek och börja följa honom på hans spännande, välsignade vägar.
Jesus säger kom!