Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen
Faktablad om diabetes
Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det
gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång
ämnesomsättningssjukdom, det vill säga en störning i kroppens omhändertagande av
framför allt det socker (glukos) vi får i oss när vi äter. Orsaken till detta är att kroppen
inte förmår producera tillräcklig mängd av det livsnödvändiga hormonet insulin. För att
cellerna ska kunna ta upp glukos måste det finnas insulin.
Insulin är ett hormon som bildas i bukspottkörteln. När vi äter bildar bukspott­körteln
lagom mycket insulin för att det socker som finns i blodet ska kunna tas upp av cellerna.
Hos personer med diabetes producerar bukspottkörteln för lite insulin eller inget alls, eller
också svarar cellerna inte tillräckligt på det insulin som bildas. Det leder till att socker
ansamlas i blodet och går över i urinen och lämnar kroppen.1 Det höga blodsockret kan
skada blodkärlen och därmed olika organ i kroppen.
I dag räknar man med att det finns minst 350 000 människor, cirka 4 procent av befolkningen, i Sverige som lider av sjukdomen vilket gör den till en av våra folksjukdomar.2
10-15 procent av patienterna har typ 1-diabetes, resten har typ 2-diabetes. Enligt svensk
och internationell expertis finns det dessutom ett stort mörkertal – ett stort antal människor
antas leva med odiagnostiserad diabetes eller förstadier till sjukdomen. Minst 50 procent
av dem som har diabetes vet inte om att de har sjukdomen.3
Förstadiet till typ 2-diabetes kallas pre-diabetes. Det innebär att en persons blodsockernivå
är förhöjd, men inte så mycket att man kan ställa diagnosen typ 2-diabetes. Det är känt
att prediabetiker som utvecklar diabetes har flera riskfaktorer för hjärt/kärlsjukdom
jämfört med de som inte utvecklar diabetes. Det är dock inte känt om dessa riskfaktorer i
prediabetes-stadiet framför allt beror på insulinresistens, minskad insulinfrisättning eller
båda två.4
1
Diabetes Overview. National Diabetes Information Clearinghouse-National Institute of Diabetes and Digestive and
Kidney Diseases, National Institutes of Health, Available at: http://diabetes.niddk.nih.gov/dm/pubs/overview/index.
htm;/. Hämtat den 4 maj 2009.
www.diabetes.se
2
Facts and figures-Did You Know? International Diabetes Federation, Available at: http://www.idf.org/home/index.
cfm?unode=3B96906B-C026-2FD3-87B73F80BC22682A. Hämtat den 4 maj 2008.
3
Efendic S et al. Orsaker till typ 2-diabetes. I: Diabetes, eds. Agardh C-D et al. Almqvist och Wiksell 1992. S. 75-84
4
Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen
Förekomst och kostnader
Under 2007 beräknades 246 miljoner människor runt om i världen i åldrarna 20-79 år
ha diabetes. Detta antal beräknas öka till 380 miljoner år 2025.5 Den globala före­­
komsten av diabetes bland vuxna beräknas växa från 6 procent 2007 till 7,3 procent
2025. Under 2007 uppgick de globala vårdkostnaderna i samband med diabetes och
dess komplikationer till minst 232 miljarder dollar, och de beräknas stiga till över
302,5 miljarder dollar.6
Nedan visas det beräknade antalet diabetiker och tillhörande kostnader, uppdelat
på regioner:7
Region
Afrika
Europa
Medelhavsområdet
/ Mellanöstern
Nordamerika
Sydamerika /
Centralamerika
Sydostasien
Västra
stillahavsområdet
2007
2025
Antal diabetiker
Kostnader
Antal diabetiker
Kostnader
(miljoner)
(miljarder USD)
(miljoner)
(miljarder USD)
10,4
0,7
18,7
0,9
53,2
64,0
64,1
76,3
24,5
3,2
44,5
6,2
28,3
128,7
40,5
174,5
16,2
4,5
32,7
7,2
46,5
2,1
80,3
3,2
67,0
28,8
99,4
34,2
All About Diabetes. The American Diabetes Association., Available at: http://www.diabetes.org/about-diabetes.jsp.
Hämtat den 4 maj 2008..
5
International Diabetes Foundation. Diabetes Atlas. Third Edition. 2006. Pages 19, 22, 35-36, 71-72, 237, 248, 254259, 262-263.
6
International Diabetes Foundation. Diabetes Atlas. Third Edition. 2006. Pages 19, 22, 35-36, 71-72, 237, 248, 254259, 262-263.
7
Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen
Nedan anges de tio länder som har störst antal diabetiker, samt de tio länder med
högst kostnader för diabetesvården:8
2007
Land
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Indien
Kina
USA
Ryssland
Tyskland
Japan
Pakistan
Brasilien
Mexiko
Egypten
Land
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
USA
Tyskland
Japan
Frankrike
Italien
Kanada
Storbritannien
Kina
Mexiko
Spanien
ANTAL DIABETIKER
2025
2007
Människor
Land
(miljoner)
40,9
Indien
39,8
Kina
19,2
USA
9,6
Brasilien
7,4
Pakistan
7
Mexiko
6,9
Ryssland
6,9
Tyskland
6,1
Egypten
4,4
Bangladesh
KOSTNADER
Kostnader
Land
(miljarder USD)
119,4
USA
20
Tyskland
18,4
Japan
9,5
Frankrike
7
Kanada
5,7
Italien
4,2
Mexiko
3,6
Kina
3,5
Storbritannien
3,2
Spanien
2025
Människor
(miljoner)
69,9
59,3
25,4
17,6
11,5
10,8
10,3
8,1
7,6
7,4
Kostnader
(miljarder USD)
160,2
22,1
18,8
11,9
8,1
8
6
5,2
5
4,1
International Diabetes Foundation. Diabetes Atlas. Third Edition. 2006. Pages 19, 22, 35-36, 71-72, 237, 248, 254259, 262-263.
8
Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen
Olika typer av diabetes - typ 1 och typ 2
Vid typ 1-diabetes har kroppens egen insulinproduktion helt eller nästan helt upphört.
Av okänd anledning angriper och förstör kroppens immunsystem de insulinproducerande
cellerna i bukspottkörteln, vilket på sikt leder till total insulinbrist. Symtomen visar
sig först när 70-80 procent av de insulinproducerande cellerna förstörts. De första
tecknen brukar vara stora urinmängder, ökad törst och onormal trötthet, ibland också
viktnedgång.9 Denna diabetestyp utvecklas oftast hos barn och ungdomar, men kan
också komma när som helst i livet.
Den andra huvudtypen är typ 2-diabetes. Man räknar med att över en miljon människor
i Sverige, mer än 15 procent av befolkningen, bär på arvsanlag för att utveckla typ
2-diabetes. Bukspottkörteln producerar vanligen insulin när en typ 2-diabetes upptäcks,
men av okända skäl kan kroppens celler inte utnyttja detta insulin på ett effektivt sätt
(insulinresistens). Efter ett antal år minskar bukspottkörteln sin produktion av insulin
(insulinunderskott). Glukosnivån i blodet stiger, och kroppen kan inte tillgodogöra sig
den viktigaste energikällan.10
Symtomen vid typ 2-diabetes utvecklas gradvis, och sjukdomen bryter inte ut lika
plötsligt som typ 1-diabetes. Till de vanliga symtomen hör trötthet, stora urinmängder
och täta urinkastningar, ökad törst och hunger, viktminskning, suddig syn och dålig
sårläkning. Vissa människor får dock inga symtom.11 Levnadsvanorna anses även spela
en viktig roll vid typ 2-diabetes där mat, övervikt och stillasittande har betydelse för
uppkomsten.12 Omkring 80 procent av alla som får typ 2-diabetes är överviktiga.
De som har typ 2-diabetes har/är ofta:
•
överviktiga
•
sjukdomen i släkten
•
blodfettsrubbningar eller högt blodtryck
•
haft graviditetsdiabetes tidigare i livet
www.diabetes.se
9
Facts and Figures-Did You Know? International Diabetes Federation, Available at: http://www.idf.org/home/
index.cfm?unode=3B96906B-C026-2FD3-87B73F80BC22682A. Hämtat den 4 maj 2008.
10
Facts and Figures-Did You Know? International Diabetes Federation, Available at: http://www.idf.org/home/
index.cfm?unode=3B96906B-C026-2FD3-87B73F80BC22682A. Hämtat den 4 maj 2008.
11
www.diabetes.se
12
American Heart Association. Type 2 Diabetes; “Who Is At Risk For Type 2 Diabetes” section.
http://www.americanheart.org/presenter.jhtml?identifier=3044759. Hämtad den 7 augusti 2008.
13
Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen
Vid diabetes ökar risken för många allvarliga komplikationer, vilket gör det viktigt att
den drabbade får optimal behandling. Till dessa komplikationer hör bland annat: hjärtkärlsjukdom, blindhet (retinopati), nervskador (neuropati) och njurskador (nefropati).
Varje år dör 3,8 miljoner människor i världen av diabetes.
Ännu fler dör av hjärt-kärlsjukdomar som förvärrats av blodfettstörningar och högt
blodtryck som hänger samman med diabetes. I själva verket är hjärt-kärlsjukdomar den
vanligaste dödsorsaken för diabetiker, och de svarar för 50 procent av alla dödsfall
i samband med diabetes. Personer med typ 2-diabetes löper dubbelt så stor risk som
personer utan diabetes att få en hjärtinfarkt eller en stroke. Typ 2-diabetes är också
den ledande orsaken till njursvikt i industriländerna, liksom orsaken till synbortfall hos
vuxna (20-65 år) i dessa länder.
För mer information kontakta gärna:
Leif Lohm, medicinsk direktör, hjärta/kärl, AstraZeneca Norden
[email protected], + 46 706 01 68 14
Theresia Bredenwall, External Affairs Manager, Bristol-Myers Squibb
[email protected], + 46 706 74 24 66
Kristian Sjöholm, PR-ansvarig, hjärta/kärl, AstraZeneca Norden
[email protected], + 46 733 35 14 26
