Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Vårdvetenskap
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni
– en litteraturstudie
Författare:
Handledare:
Camilla Lundblad
Maria Bruhn Lundblad
Fanny Lundgren
Ann-Sofie Stadell
Examinator:
Birgitta Edlund
Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
VT 2009
Nyckelord: schizofreni, omvårdnad, kvalitetsindikatorer
Sammanfattning
Bakgrund: Schizofreni är en sjukdom som drabbar cirka 1 % av befolkningen, men en
evidensbaserad, effektiv behandling med få biverkningar saknas. Denna litteraturstudie syftar till
att kartlägga kvalitetsindikatorer som utgör grunden för en god omvårdnad av patienter med
schizofreni.
Syfte: Att sammanställa och belysa kvalitetsindikatorer som förväntas säkerställa en god kvalitet
i omvårdnad och bemötande av patienter med schizofreni.
Design: Litteraturstudie
Metod: Litteraturstudie av 17 vetenskapliga artiklar, en review-artikel samt fyra debattartiklar
om behandling av schizofreni, som analyserats och kvalitetsgranskats för att kunna belysa vilka
faktorer som utgör kvalitetsindikatorer vid omvårdnad av patienter med schizofreni.
Resultat: Kvalitetsindikatorer vid omvårdnad av patienter med schizofreni är ett holistiskt synsätt
där patienten står i centrum och vården ges av välutbildade vårdgivare. Patienten ska erbjudas
möjlighet att vara aktiv i sin behandling. Behandlingsmetod ska väljas och/eller kombineras efter
patientens individuella behov och önskemål samt syfta till att involvera anhöriga i
vårdprocessen.
Slutsats: Det finns många omvårdnadsmetoder för schizofreni, vilken som ger bäst effekt
varierar då diagnosen är mycket individuell. Det är viktigt att vårdgivare i samråd med patienten
anstränger sig för att finna den metod som passar individen bäst.
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie
© Lundblad & Lundgren, 2009
Keywords: schizophrenia, care, quality indicators
Abstract
Background: Schizophrenia is a psychiatric diagnosis which affects about 1 % of the population.
However, there is no evidence based effective treatment with limited side-effects available. This
literature review seeks to clarify quality indicators which constitute the basis for a good
treatment and care for patients with schizophrenia.
Aim: To compile and illuminate quality indicators expected to guarantee good quality of the care
and treatment received by patients with schizophrenia.
Design: Literature study.
Methods: For this review 17 scientific articles, one review and four papers on the subject of
treatment of schizophrenia were analyzed and quality examined in order to illuminate the factors
which constitute the basis of quality indicators for good treatment and care for patients with
schizophrenia.
Results: Quality indicators in caring for patients with schizophrenia constitute a holistic, patient
centered approach. The caregivers are well educated and the patient is encouraged to take an
active part in the treatment. The method of treatment should be chosen and/or combined in
accordance with the patient’s individual needs and wishes. It also aims to include close relations
in the caring process.
Conclusion: There are many methods of treatment available for schizophrenia. It is however a
very individual diagnosis, and which treatment gives the best effect varies from case to case. It is
important that caregivers, while including the patient in the process, strive to find the method
most suited to the individual.
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie
© Lundblad & Lundgren, 2009
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
INLEDNING ....................................................................................................................................................... 1
2
SYFTE ................................................................................................................................................................. 2
3
FRÅGESTÄLLNING ........................................................................................................................................ 2
4
BEGREPPSDEFINITIONER ........................................................................................................................... 2
5
METOD ............................................................................................................................................................... 3
5.1
5.2
5.3
5.4
5.5
5.6
5.7
6
DESIGN ......................................................................................................................................................... 3
URVAL OCH DATAINSAMLING....................................................................................................................... 3
SÖKORD ....................................................................................................................................................... 4
DATABASER ................................................................................................................................................. 5
INKLUSIONSKRITERIER ................................................................................................................................. 5
EXKLUSIONSKRITERIER ................................................................................................................................ 6
KVALITETSGRANSKNING .............................................................................................................................. 6
RESULTAT ........................................................................................................................................................ 6
6.1
TIDIGA INTERVENTIONER ............................................................................................................................. 6
6.2
INFORMATION OCH UTBILDNING................................................................................................................... 8
6.3
OMVÅRDNADSASPEKTER INOM FARMAKOLOGISK BEHANDLING .................................................................. 9
6.4
REHABILITERING OCH EGENVÅRD ................................................................................................................ 9
6.5
FAMILJEINTERVENTIONER .......................................................................................................................... 10
6.6
CASE MANAGEMENT .................................................................................................................................. 11
6.7
LIVSKVALITET ............................................................................................................................................ 12
6.8
KOGNITIV BETEENDETERAPI....................................................................................................................... 14
6.9
KOMBINATIONSBEHANDLINGAR................................................................................................................. 14
6.10
ALTERNATIVA BEHANDLINGSMETODER ..................................................................................................... 15
6.10.1
Djurbaserad terapi ........................................................................................................................... 15
6.10.2
Fysisk träning ................................................................................................................................... 16
7
DISKUSSION ................................................................................................................................................... 17
7.1
7.2
7.3
SAMMANFATTNING AV HUVUDRESULTATET............................................................................................... 17
RESULTATDISKUSSION ............................................................................................................................... 17
METODDISKUSSION .................................................................................................................................... 20
8
SLUTSATS ....................................................................................................................................................... 21
9
REFERENSLISTA ........................................................................................................................................... 22
BILAGA 1, TABELL 2. BESKR. AV PUBLIKATIONERNAS FÖRFATTARE/TITEL/ÅR, SYFTE OCH RESULTAT ... 25
BILAGA 2, TABELL 3. BESKR. AV VALDA PUBLIKATIONER OCH KVALITETSBEDÖMNING........................... 31
BILAGA 3 (KVALITETSGRANSKNING KVANTITATIV METOD). .......................................................................... 44
BILAGA 4 (KVALITETSGRANSKNING KVALITATIV METOD). ............................................................................ 45
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie
© Lundblad & Lundgren, 2009
1
Inledning
If you talk to God, you are praying. If God talks to you, you have schizophrenia.
Thomas S. Szasz
Schizofreni är en kronisk psykisk sjukdom som oftast uppkommer i tidig vuxen ålder och
drabbar cirka 1 % av populationen, i Sverige finns idag uppskattningsvis 30 000-40 000 personer
med diagnostiserad schizofreni. Orsaken till schizofreni tros av forskarna bero på en medfödd
störning i bildningen av hjärnans struktur vidare har forskare också konstaterat vissa gener som
kan vara orsak till debut av psykossjukdom (Allgulander, 2005). Schizofreni diagnosteras i
DSM-IV som en störning vilken har pågått i minst sex månader samt inkluderar minst två av
följande symtom som ska ha funnits under minst en månad:
1. Perceptionsstörning innebär att personen inte längre förmår analysera sina sinnesintryck,
vanligast är hörselhallucinationer, där en eller flera röster kommer med uppmaningar.
2. Kognitionsstörning, en vanföreställning som saknar grund i den objektiva verkligheten,
personen har en uppfattning om verkligheten som inte delas av någon annan. Det kan röra sig
om föreställningar att man är förföljd eller att man är ansvarig för någon inträffad
naturkatastrof.
3. Beteendestörning, som innebär att personen får minskat tal, ett desorganiserat beteende,
katatoni, ekolali och ekopraxi.
4. Emotionella symtom innebär ett utarmat känsloliv samt försjunkenhet som leder till att
personen avgränsar sig från det vardagliga sociala livet (DSM-IV, 1994).
Behovet av fortsatt forskning är stort för att möjliggöra en god, evidensbaserad omvårdnad med
minimala bieffekter för patienter med schizofreni. Även allmänhetens kunskap, medvetande och
förståelse för denna sjukdom bör utökas. Medicinsk forskning inom ämnet finns tillgänglig men
omvårdnadsforskningen behöver uppdateras, utökas, systematiseras och framför allt
implementeras. Genom att ta del av de vetenskapliga evidens som föreligger inom psykiatrin
avser författarna sammanställa kvalitetsindikatorer som kan leda till en förbättrad kunskap och
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie
© Lundblad & Lundgren, 2009
1 (45)
ökad kvalitet i omvårdnaden, samt ett bra bemötande av patienter med schizofreni.
Litteraturstudien syftar till att öka kunskapen inom området för att kunna utveckla omvårdnaden.
Med begreppet kvalitetsindikator avser författarna de faktorer, inom både omvårdnad,
behandling och bemötande, som kan anses viktiga för att säkerställa en god vård och ett gott
bemötande av patienter med schizofreni.
2
Syfte
Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa och belysa kvalitetsindikatorer som
förväntas säkerställa en god kvalitet i omvårdnad och bemötande av patienter med schizofreni.
3
Frågeställning
Vilka kvalitetsindikatorer finns för att säkerställa en god omvårdnad samt ett bra bemötande av
patienter med schizofreni?
4
Begreppsdefinitioner
Katatoni
Abnorm spänning
Ekopraxi
Att härma någon annans rörelsemönster
Ekolali
Att upprepa meningar
ED
Early Detection, tidig upptäckt
GAF
Global Assessment of Functioning, en 100-gradig skala för att bedöma
patientens psykiska tillstånd
QOL
Quality Of Life, en skattningsskala för livskvalitet
HH
Hörselhallucination
Anhedonia
Oförmåga att uppleva njutning
Case management
Ett arbetssätt som minimerar antalet inblandade vårdgivare för att främja
förtroende och kontinuitet mellan patient och vårdgivare
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie
© Lundblad & Lundgren, 2009
2 (45)
KBT
Kognitiv beteendeterapi
AAT
Animal Associates therapy, djurbaserad terapi
GSE
Gerneralized self-efficiancy Scale, självskattningsksala för tilltron till
egna copingstrategier
LQoLP
The Lancashire Quality of Life Profile, ett verktyg för uppskattning av
livskvalitet.
PANSS
The Positive And Negative Syndrome Scale, skala från 1-7 där positiva
och negativa symptom skattas.
MI
Motivational interviewing, motiverande samtalsteknik
SF-36
Självskattningsenkät för att mäta upplevd psykisk och fysisk hälsa
5
5.1
Metod
Design
Litteraturstudie.
5.2
Urval och datainsamling
Sökning av relevanta artiklar utfördes genom att sökord som förväntades uppfylla
litteraturstudiens frågeställning formulerades. För korrekt översättning av sökord användes
svenska MeSH. Därefter prövades valda sökord för att kontrollera utfallet av sökningen.
Inklusions- och exklusionskriterier infördes för att begränsa omfattningen samt säkerställa
artiklarnas relevans. Litteraturstudien omfattar 17 vetenskapliga artiklar, en review-artikel och
fyra debattartiklar, samt begränsad mängd facklitteratur. En review-artikel och fyra debattartiklar
inkluderades då de ansågs tillföra relevant information och kompletterade de vetenskapliga
artiklarna. Källorna värderades efter kvalitet, aktualitet och etisk godtagbarhet. De som därefter
valdes ut var inriktade på omvårdnad och bemötande av patienter med psykossjukdomen
schizofreni samt skrivna på engelska alternativt svenska.
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie
© Lundblad & Lundgren, 2009
3 (45)
5.3
Sökord
Sökorden kommer att användas enskilt och i kombination med varandra, vilket kommer att
redovisas i tabellform (se tabell 1).
Tabell 1. Beskrivning av databaser, söktermer, begränsningar, utfall och källor.
Databas
Söktermer
Pubmed
Schizophrenia
AND alternative
treatment
Pubmed
Pubmed
Pubmed
Pubmed
Pubmed
Pubmed
Pubmed
Pubmed
Begränsningar
2
Identifierade Valda
källor
källor
1
1
22
4
3
40
11
1
60
2
2
209
21
2
Full text
117
English Swedish
10 years
6
1
Full text
English
Swedish
10 years
Full text
English
Swedish
10 years
Full text English
Swedish
10 years
82
8
5
5
5
1
20
2
1
English
Full text
All adults
10 years
Nursing journals
Schizophrenia
English
AND
Full text
most effective
All adults
10 years
Nursing journals
Treatment AND Full text
schizophrenia
English
AND quality
Swedish
indicator
All adults
10 years
Schizophrenia
Full text
AND animal
English
assisted
Swedish
10 years
Quality
Full text
assurance AND English
health care AND Swedish
schizophrenia
10 years
Schizophrenia
AND early
detection AND
effect
Schizophrenia
AND nursing
treatment
AND quality
Schizophrenia
AND nursing
AND quality
indicator
Specialized care
AND psychosis
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie
Utfall
© Lundblad & Lundgren, 2009
4 (45)
Databas
Söktermer
Begränsningar
Utfall
Pubmed
Schizophrenia
AND compare
treatments
Schizophrenia
AND quality of
life AND initial
English Nursing
journals
5 years
Full text
English
Swedish
10 years
2
Identifierade Valda
källor
källor
1
1
41
1
1
Pubmed
Schizophrenia
AND CBT
3
2
1
Pubmed
Motivational
Interviewing
AND
Schizophrenia
Schizophrenia
AND medicine
administration
Full text
English
Swedish
10 years
Nursing journals
Full text
10 years
21
2
1
Full text
English
Swedish
10 years
Nursing journals
All adults
17
2
1
Pubmed
Pubmed
Totalt: 22
5.4
Databaser
De databaser som användes är vetenskapligt fokuserade och anses utgöra pålitliga källor.
Artikelsökning (se tabell 2) skedde i databaserna: Pubmed, The Cochrane Library, PsychINFO
och Science Direct. Sökningarna som genomfördes i The Cochrane Library, PsychINFO och
Science Direct resulterade inte i att några artiklar valdes, då de inte uppfyllde litteraturstudiens
syfte, alternativt exkluderades på grund av publiceringsår pre-1999.
5.5
Inklusionskriterier
Artiklarna som valts för litteraturstudien är etiskt godkända enligt vetenskapsrådets
forskningsetiska principer, vetenskapligt genomförda, omfattade en godtagbart stor population
och en varierad åldersgrupp. Både kvantitativa och kvalitativa studier godtogs. Även
debattartiklar och review-artiklar som ansågs motsvara litteraturstudiens syfte och tillföra
relevant information godtogs.
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie
© Lundblad & Lundgren, 2009
5 (45)
5.6
Exklusionskriterier
De begränsningar som användes var; engelsk text, svensk text, publicerade de senaste tio åren,
tillgång till full text, samt tidskrifter för sjuksköterskor. Källorna granskades närmare för att
selektera de som bäst svarade mot litteraturstudiens syfte. De som berörde endast en utvald
åldersgrupp exkluderades, för att kunna inkludera samtliga ålderskategorier och därmed göra
studien mer generellt applicerbar.
5.7
Kvalitetsgranskning
Författarna granskade artiklarnas kvalitet efter pålitlighet, auktoritet, objektivitet, aktualitet,
innehåll, litteraturförteckningar och referenser. Kvaliteten granskades enligt Willman och Stoltz
modell. Det som omfattades av kvalitetsbedömningen var: typ av studie, relevanta slutsatser,
syfte, deltagare, datainsamlingsmetod, analysmetod, resultat samt etiskt resonemang och
redovisas i tabellform (se bilagor 3-4).
6
6.1
Resultat
Tidiga interventioner
Vikten av att tidigt i förloppet sätta in adekvata åtgärder har på senare tid lyfts fram i flera
studier. I en kvasiexperimentell studie från Australien gällande ED (early detection, tidiga
interventioner) användes ett etablerat program som arbetats fram baserat på erfarenheter från
behandling av förstagångepisoder och rekommendationer från Schizophrenia Patients Outcome
Reseach Team. Programmet bestod av låga doser andra generationens läkemedel, utbildning av
anhöriga i grupp, individuell psykosocial terapi. I två av fyra utsedda geografiska försökssektorer utfördes även kampanjer där det spreds information om psykisk sjukdom, i tidningar
och radio, därtill erbjöds alla intresserade att ringa ett ED-team om de behövde hjälp eller hade
frågor. Det befarades att fördomar, svårigheter att få hjälp i tid och okunskap kunde resultera i att
rätt vård senarelades. Samtliga åtgärder syftade till att ED-gruppernas population snabbare skulle
få hjälp vid förstaepisoder så att resultatet kunde jämföras med sedvanlig behandling. EDpatienterna visade bättre QOL-värden men var mer benägna till läkemedelsmissbruk och 26 %
var kontinuerligt psykotiska, jämförd med 21 % i kontrollgruppen, samt hade kortare remission.
Faktorer som kön, ålder, utbildning och social funktion hade betydelse för de negativa
symptomens utveckling. Unga män med låg utbildning, som varit utsatta som barn ledde till
värre negativa symptom (Larsen, Melle, Auestad, Friis, Harrhr & Johannessen, et al, 2006). För
att tidig adekvat vård ska kunna ges krävs tillgång till psykiatrisk vård. Svårtillgänglig vård
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie
© Lundblad & Lundgren, 2009
6 (45)
resulterar i ökad risk för stigmatisering och försenade interventioner, vilket bör undvikas. Ett sätt
att öka tillgängligheten för patienter som geografiskt har sämre tillgång till psykiatrisk vård kan
vara att upprätthålla telefonkontakt med sjukvården (Boardman, McCann & Clark, 2008).
En amerikansk studie har undersökt samband mellan att vänta för länge med behandling av
psykos och svår schizofreni. Schizofrena patienter utvärderades sex månader efter deras första
sjukhusvistelse. Undersökningen syftade till att finna en relation mellan en obehandlad initial
psykosperiod och sämre livskvalitet samt svårare symptom längre fram. Låg ålder vid
sjukdomens utbrott var en anledning till att behandling av psykotiska symptom senarelades,
däremot fanns inga skillnader mellan kön. Undersökningen visade i motsats till tidigare studier
att det inte fanns några tecken på att livskvaliteten eller symptomens svårighetsgrad skulle
påverkas. Således fanns inga större samband mellan obehandlad initial psykos och svår
schizofreni (Ho, Andreasen, Flaum, Nopoulou & Miller, 2000).
Ytterligare en studie som behandlar vikten av tidiga åtgärder delade upp deltagarna i en
försöksgrupp, som istället för vanlig vård fick ett early-on-set-team (ED), bestående av
specialistutbildad personal med olika kompetens inom psykiatri. En mix av farmakologisk
behandling, Kognitiv beteendeterapi (KBT), familjeinterventioner och yrkesmässig handledning
och mentorskap användes. Kontrollgruppen fick sedvanlig behandling. Poängen var att patienten
skulle bibehålla eller återta sin funktionella kapacitet för att kunna återgå till studier eller arbete
och ha en aktiv fritid. Före studien uppskattades deltagarnas utvecklingsnivå, klinisk status
(PANSS), generell funktion och grad av depression. Efter 18 månader kontrollerades deras
sjukdomsinsikt och vilja att genomföra behandlingen, tillfredsställelse och QOL. Efter 18
månader konstaterades att de som vårdats i försöksgruppen hade signifikant bättre resultat socialt
och funktionellt, QOL och compliance. Ingen effekt kunde påvisas på depressionssymtom. GAFvärdena (generalized self-efficiency scale) var konsekvent bättre för försöksgruppen. Det visade
sig att kontrollgruppen löpte 1.5 gånger större risk att inte sköta sin medicinering som planerat.
Försöksgruppen ägnade sig mer åt olika aktiviteter, och var mer benägna att spendera längre tid
(sex månader eller mer) åt utbildning eller likställt. Fler i försöksgruppen (7 %) än i
kontrollgruppen (3 %) bodde i stödhem efter 18 månader. I försöksgruppen hade 83 % eget
boende, jämfört med 74 % i kontrollgruppen. Det tycks dock inte som att tidigt insatt
specialisthjälp ger bättre effekt än vanlig vård gällande depression eller positiva symptom
(Garety, Craig, Dunn, Fornells-Ambrojo, Colbert & Rahaman, et al 2006 ).
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie
© Lundblad & Lundgren, 2009
7 (45)
6.2
Information och utbildning
Valet av behandlingsmetod för schizofreni varierar, vilket utgör en risk för att patienternas vård
är geografiskt baserad. Regeringen i Storbritannien har identifierat vad de klassar som
oacceptabla kliniska variationer inom sjukvården mellan olika regioner och tjänster. För att
minska denna variation har man fastställt sju kriterier inom fem områden: marknadsföring av
hälsa, primärvård, fokus på allvarlig mentalsjukdom, behov hos patienten och förebyggande
arbete mot självmord. De stora och oacceptabla variationerna inom sjukvården gör att man nu
vill skapa riktlinjer för all typ av vård med så kallade care pathways, standardiserade
behandlingssätt, som definieras som ett behandlingsdokument som anger problem, åtgärder och
resultat för en behandlingsgrupp. Tre faktorer lyfts fram som grundläggande för att kunna ta
fram dessa standardiserade behandlingssätt. Möjligheten att förutspå sjukdomsförloppet, formen
av standardiserad vård och behovet av vårdgivarens självständighet. Då schizofreni saknar
standardiserat sjukdomsförlopp bedöms ett standardiserat behandlingssätt vara svårt att införa.
En sådan åtgärd förutsätter att patienten är en passiv mottagare av vård vilket inte är
eftersträvansvärt, eftersom andra studier visat att patienterna istället önskar en interaktiv
delaktighet i sin vård. Samtidigt skulle standardiserade arbetssätt kunna ligga som grund för
vården och frågor till patienten kunde vara en del av det standardiserade förfaringssättet. Idag
används ibland vistelsetiden som ett mått på framgång inom psykiatrisk vård – både avseende
kostnader och terapeutiska anledningar. När det gäller vård av schizofreni så är det tveksamt om
den samhälleliga nyttan verkligen går att mätas med enbart detta mått. En alltför kort vårdtid kan
istället belasta kriminalvården eller andra instanser i samhället. Ett flertal studier har gjorts
avseende möjligheten att förutspå utifrån de symptom som en patient uppvisar vid inskrivning,
något som har visat sig vara mycket svårt och blir därför ytterligare ett argument emot
standardiserad vård. Läkarens självständighet och flexibilitet anses också vara ett viktigt
argument emot ett alltför standardiserat förfaringssätt. Samtidigt kan naturligtvis standardiserade
behandlingssätt utformas så att det ges utrymme för flexibilitet och självständighet hos
vårdgivaren samtidigt som den skapar en trygghet och säkerställer att patienter behandlas på ett
likartat sätt oavsett var i landet och av vilken läkare de behandlas (Jones, 2000).
Allmänhetens kunskap, medvetenhet och förståelse för schizofreni bör förbättras, då detta kan
minska stigmatisering och bidra till att patienter söker vård tidigare och på så sätt kan
patienternas lidande under den initiala psykosen minskas (Ho, Andreasen, Flaum, Nopoulou &
Miller, 2000). Ett sätt att bistå patienter med schizofreni är att ge dem ökad kunskap om sin
sjukdom. Patienterna som deltagit i utbildningsgrupper visar en utökad social funktion samt ett
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie
© Lundblad & Lundgren, 2009
8 (45)
vidare socialt nätverk (Pinikahna, Happell, Hope & Keks, 2002 ). Många patienter med
schizofreni efterfrågar även mer undervisning för att själva kunna uppmärksamma tidiga tecken
på återinsjuknande, samt ökade familjeinterventioner (Anders, Kawano, Moria, Kokusho &
Tokunaga, 2001).
6.3
Omvårdnadsaspekter inom farmakologisk behandling
Studier som jämför effekten av farmakologiska preparat visar att även om antipsykotiska
läkemedel är effektiva och reducerar risken för återinskrivning och återfall, kan biverkningarna
ha en negativ inverkan på QOL. Om medicineringen kombinerades med psykosocial träning
under minst 12 månader minskade symtomen ytterligare, vilket resulterade i högre QOL. Dålig
kognitiv flexibilitet har fastställts ha ett samband med lägre QOL-skattning, även låg
sjukdomsinsikt ledde till sämre interpersonella relationer (Pinikahna, Happell, Hope & Keks,
2002 ). En undersökning av patienters tillfredställelse och subjektiva upplevelse av antipsykotisk
medicinering påvisade att två tredjedelar av patienterna rapporterade att de var nöjda med
medicineringen som sådan och med kommunikationen med psykiatriska vården. Samtidigt
meddelade de att de inte fått tillräckligt med information om medicineringen, 64 % av dem
upplevde biverkningar, och hälften meddelade att de inte varnats för dessa innan behandlingen
tog sin början. Flertalet uppgav också att alternativ, icke farmakologisk behandling inte hade
erbjudits dem. Majoriteten, 54 %, upplevde att de tog medicinen därför att de blev tillsagda att
göra det och 71 % angav att de fann medicineringen effektiv. Två tredjedelar av de tillfrågade
uppgav att de saknade skriven information om behandlingen innan medicineringen påbörjades.
Patienterna uppgav att de inte kände sig delaktiga i beslutsfattandet, utan kände att avgörande
beslut togs över deras huvuden (Gray, Rofail, Allen & Newey, 2004). I en studie från Japan
framkom att mindre än 17 % av patienterna var informerade om vilka biverkningar
medicineringen kunde medföra (Anders, Kawano, Moria, Kokusho & Tokunaga, 2001).
Sjuksköterskans administrativa ansvar för medicineringen innebär också en skyldighet att ha
kunskaper om de biverkningar och effekter som kan förväntas uppstå samt kompetens att
undervisa och informera patienterna om detta för att ge ett gott bemötande och möjliggöra en
god omvårdnad, där patienten får chansen till ett informerat samtycke (Boardman, McCann &
Clark, 2008).
6.4
Rehabilitering och egenvård
I en studie från Taiwan undersöktes behandlingsstrategier för egenvård för att kontrollera
hörselhallucinationer hos schizofrena patienter. Utifrån frågeformulär ifyllda av patienterna
själva hittade man 41 olika strategier som kategoriserades i följande kategorier: fysiologiska,
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie
© Lundblad & Lundgren, 2009
9 (45)
kognitiva och beteenderelaterade. Ignorerande av hörselhallucinationen var den enskilt mest
vanliga strategin. Den grupp som var mest frekvent visade sig vara de beteenderelaterade
strategierna. Studien kan användas för att ge vårdgivare bättre kunskaper om olika
behandlingsstrategier för att kunna hjälpa schizofrena patienter att hantera hörselhallucinationer.
Studien föreslår också att en manual tas fram för utvalda strategier utifrån deras studie. Det är
konstaterat att hörselhallucinationer (HH) är ett stort problem för människor som lider av
schizofreni – det kan leda till stress, depression och självmordstankar. Det finns stöd i
litteraturen och i andra studier att olika former av behandlingsstrategier för egenvård kan minska
symptomen och göra att patienterna mår bättre. Strategierna kan delas in i tre olika kategorier.
Den första syftade till att med hjälp av olika fysiologiska strategier dvs genom att t ex höja sin
fysiska förmåga kunna hantera HH bätte. Den andra strategin tog fasta på att uthärda HH genom
beteendeförändring och den tredje tog sikte på att genom kognitiva strategier, det vill säga att
genom en mental process hantera HH bättre. De vanligaste strategierna är också ofta de som är
mest effektiva, så som att titta på TV, lyssna på musik med hörlurar, hålla för öronen, ignorera
HH, eller att prata med andra människor. Det har också konstaterats att de flesta använder sig av
flera strategier för att stå ut med hallucinationerna. Bland de fysiologiska strategierna för att
hantera HH var det många patienter som sov eller lyssnade på musik. Genom sömn kunde
upplevelsen av HH reduceras och musik hjälpte till att distrahera upplevelsen av
hallucinationerna. Bland de kognitiva strategierna märks främst accepterandet av röster, bry sig
mindre om rösterna och verifierande att rösterna var verkliga. Beteenderelaterade strategier var
väldigt många. Vanligast var att bli involverad i olika aktiviteter för att på så sätt ta bort fokus
från HH. Denna studie och även tidigare studier visar att schizofrena patienter i Taiwan i första
hand väljer att ignorera sina HH till skillnad från vad studier i andra länder visat. Detta visar på
vikten av att ta fram en manual med alternativa strategier för patienter i Taiwan (Tsai & Chen,
2005).
Studier som jämför effekten av att erbjuda samma vård i hemmet som på öppenvårdskliniken har
resulterat i ny kunskap om att hembaserad rehabilitering ger en avsevärd reducering av olämpligt
socialt beteende, bättre förmåga att socialisera med andra, samt förbättrad QOL (Pinikahna,
Happell, Hope & Keks, 2002 ).
6.5
Familjeinterventioner
I en australiensisk undersökning från 2006 framkom att patienterna som diagnostiserats med
schizofreni hade de flesta behoven uppfyllda, särskilt behoven av behandling av psykotiska
symptom. Patient och anhörigvårdare hade olika uppfattningar om behov av hjälp, vilket kan
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie
© Lundblad & Lundgren, 2009
10 (45)
bero på en diffus uppfattning om definitionen av behov och olika åsikt om vad som är tillräcklig
hjälp för att uppnå ett mål. Patienterna tenderade att underskatta konsekvenserna av vården,
särskilt i avseendet att anhörigvårdaren upplever negativ spänning, oro för framtiden och en stor
press i att försöka uppfylla patientens behov av aktiviteter. Anhörigvårdarna tycktes mer tyngda
än patienterna. Studien, som inte enbart involverade schizofrena patienter, visade också att de
som var schizofrena i större utsträckning var ogifta, saknade eget boende, anställning och
regelbundet besökte en psykiater. De med andra diagnoser var oftare yngre, hade färre antal
sjukhusinläggningar bakom sig och majoriteten hade arbete (Cleary, Hunt, Walter & Freeman,
2006).
Att vara anhörigvårdare är ofta påfrestande och kan leda till konflikter i familjen. Om den sjuke
bor hos sin familj men i övrigt saknar sociala relationer, kan detta leda till ytterligare svårigheter.
Därför är det viktigt att erbjuda kompetent hjälp till dessa anhörigvårdare och utbilda dem i vad
diagnosen innebär (Chan, Hsiung, Thompson Chen & Hwo, 2007).
6.6
Case Management
Case management syftar till att vinna patientens förtroende och tillit genom att så få som möjligt
följer patienten genom vårdkedjan. I en amerikansk undersökning plockades cirka 60 patienter med
schizofreni slumpmässigt ut, de fick frågan ”Vad tycker du är viktigast att personalen vid ditt
hälsoinstitut gör för att ge dig en bra vård?” och resultaten kategoriserades i nio grupper med
vissa undergrupper. Mer än hälften av svaren tillhörde kategorin interpersonell process, dvs.
inlevelsen, känslan, personlighet kring leveransen av de tjänster vårdpersonalen utförde.
Resultatet visade vikten av att personalen är entusiastisk, lyssnar, är professionella, bryr sig om,
är dedikerade, är snälla, säger sanningen och accepterar patienten som de är. Allra viktigast var
stöd i att etablera och underhålla kontakter med andra samt att hjälpa till med att få vardagen att
fungera. Den tredje kategorin som hade hög svarsfrekvens rörde den psykosociala behandlingen.
Här avsågs arbetsterapi, gruppterapi, möjlighet att delta i dagprogram, terapi och utbildning.
Nästan lika viktigt ansågs medicinering och allmänt stöd. Övriga kategorier var rekreation och
hjälp med det sociala livet, hjälp att bli mer självständiga, stöd att nå mål och familjerelaterade
synpunkter (Tunner & Salzer, 2006). I en australiensisk studie av Boardman, MacCann & Clark
från 2008, framkommer att personer med schizofreni har en något högre önskan än andra
patienter att bli delaktiga i valet av behandlingsmetod. Patienter som uppger att de känner
förtroende för sin vårdgivare och tror att denne har tillräckliga kunskaper om medicinering och
behandling, visade bättre compliance än de som tvivlade på vårdgivarens kompetens
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie
© Lundblad & Lundgren, 2009
11 (45)
6.7
Livskvalitet
Schizophrenia cannot be understood without understanding despair.
R. D. Laing
Schizofreni leder ofta till en försämrad livskvalitet, såväl avseende fysisk, kognitiv och social
funktion. Livskvaliteten, i litteraturen refererat till som quality of life (QOL), är i genomsnitt
lägre för personer med schizofreni, det är därför viktigt att fånga upp denna olycka och oförmåga
som de upplever (Pinikahna, Happell, Hope & Keks, 2002). Kvinnor med schizofreni uppger
generellt en lägre QOL-skattning än männen, de som saknar anställning är i allmänhet mer
missnöjda med sin livssituation än de som har arbete. Kvinnorna var främst missnöjda med
faktorerna livsglädje, fritidsaktiviteter och personlig trygghet. Skillnader gällande uppfattningar
av QOL förekommer således mellan könen, dock har ingen signifikant skillnad påvisats relaterat
till patientens ålder, sociala status eller utbildningsnivå (Chan & Yu, 2003). En australiensisk
studie utvärderar effektiviteten (både validitet och tillförlitlighet) hos två vanliga verktyg som
används för att mäta livskvalitet: The medical Outcomes Study Short Form Health Survey (SF36) och The Lancashire Quality of Life Profile (LQoLP). Av resultatet framgår att LQoLP är
bäst lämpad vid utvärdering av olika vårdprogram medan SF-36 är mer lämpad för medicinska
försök, jämförelser mellan olika patientgrupper och fastställandet av de direkta konsekvenserna
av en behandling. Utgångspunkten för studien var mätning av begreppet livskvalitet som består
av flera delar – lycka, uppfyllelse, normalitet, mental kapacitet, samhörighet, självständighet,
roll, självstyrande, förmåga att vara fysiskt aktiv och frånvaro av smärta. Objektiv och subjektiv
livskvalitet är två skilda mått av livskvalitet som till stor del bygger på Maslows behovspyramid
(Dimbleby & Burton, 2006). Däremot är det mindre koppling till de högre nivåerna av
självuppfyllelse. Det finns ingen optimal skala för att mäta livskvalitet men däremot så finns det
instrument som är anpassade för olika situationer och för ett specifikt syfte. Det är viktigt att
skilja på en subjektivt bedömd livskvalitet och patientens kliniska nivå, då dessa inte
nödvändigtvis sammanfaller. Livskvaliteten är så god eller dålig som patienten själv anger, då
detta endast kan skattas genom den subjektiva upplevelsen (Hewitt, 2007).
I sin reviewartikel från 2002 beskriver Pinikahna, Happell, Hope och Keks hur QOL används
för att uppskatta ett sjukdomstillstånds inverkan på individens dagliga liv och för att jämföra föroch nackdelar med olika behandlingar och åtgärder. QOL kan användas istället för eller
tillsammans med mätningar av hälsostatus och funktionell status, men grundar sig endast på
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie
© Lundblad & Lundgren, 2009
12 (45)
patientens egen subjektiva upplevelse av tillståndet. En komparativ sociodemografisk studie
visade att interventionen social träning är mer effektiv för kvinnor med schizofreni än för män
med samma diagnos. Kvinnorna erfor en förbättrad social integration på arbetsplatsen, i
hemsituationen, ekonomiskt och även gällande sambo/partnerskap. Ett signifikant samband
kunde ses mellan parametrarna äktenskap och förbättrad QOL, dock inte mellan QOL och
utbildningsnivå. En studie jämförde om det har någon betydelse för patientens hälsa och
välbefinnande om hon/han behandlas på sjukhus, i ett gruppboende, i ett behandlingskollektiv
eller i en egen lägenhet, men fann ingen skillnad. Ytterligare en studie visade dock att patienter
som vistas långa perioder på sjukhus tenderar skatta sin QOL lägre. Hembaserade
rehabiliteringsprogram gynnade däremot den sociala funktionen och QOL. I Danmark har en
studie kunnat ge evidens för att ett stödprogram för hemmaboende schizofrena personer
resulterar i förhöjd QOL. Faktorer som ger högre livskvalitet är; äktenskap/partnerskap, ordnad
ekonomi, arbete, ordnad hemsituation och kontakt med anhöriga. De negativa symptomen leder
generellt i högre grad till sänkt QOL, 45 % av variansen, jämfört med de positiva symptomen, 14
% av variansen .
En undersökning från Korea visar att hopp betyder lika mycket för en person med schizofreni
som för alla andra. Hopp för psykiskt sjuka patienter kan vara att upptäcka meningen med livet
vid sidan om den mörka mentala sjukdomen. Ökad förståelse för hoppets natur kan utgöra
underlag för en bättre vård som kan ge ökat hopp hos patienterna och därmed också öka
livskvaliteten (Noh, Choe & Yang, 2008).
En finsk studie där akutpsykiatrisjuksköterskors förmåga att förbättra patienters QOL och
bedriva empowerment undersöktes framkom fem kategorier: empowerment, sociala
interventioner, aktivitetsinterventioner, säkerhetsinterventioner samt bibehållande av fysisk
hälsa. Dessa kategorier var de faktorer som patienterna upplevde att sjuksköterskorna kunde
påverka för att förbättra patienternas QOL. Patienterna uppfattade att empowerment var ett bra
sätt att öka deras QOL. Empowerment uppnåddes genom att sjuksköterskorna visade intresse,
lyssnade och uppmuntrade patienterna och delgav den informationen som efterfrågades. Samtal
med sjuksköterska i grupp eller individuellt och att sjuksköterskorna visade intresse genom att
ställa frågor om patienternas familj, husdjur och livssituation och uppmuntrade dem till aktivitet
och arbete. Sociala interventioner innefattade att sjuksköterskan träffade patientens anhöriga och
patienterna fick även möjlighet att resa hem under pågående behandling. Familjeinterventioner
förbättrade patienternas QOL, delvis eftersom att det skapade tillfälle till diskussion med
familjemedlemmarna. En aktiv fritid har betydelse för livskvaliteten och patienterna i studien
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie
© Lundblad & Lundgren, 2009
13 (45)
uppskattade erbjudanden om olika aktiviteter, såsom handarbete, spel och TV-tittande, men
särskilt omtyckt var möjligheten att fortsätta utöva en redan invand hobby även under tiden på
kliniken. Kategorin säkerhetsinterventioner utgjordes av dagliga rutiner med fasta tider som
skapade en känsla av trygghet och säkerhet och som uppskattades av de intagna. Att upprätthålla
god fysisk hälsa är också av stor vikt, vilket uppnåddes med somatisk vård och uppföljning
(Pitkänen, Hätönen, Kuosmanen & Välimäki, 2008).
6.8
Kognitiv beteendeterapi
Kognitiv beteendeterapi, KBT, är en strukturerad, problemorienterad metod för att möta
problem. För patienter med schizofreni är målet med KBT att hjälpa dem identifiera symtom och
dysfunktionella uppfattningar, tankar och antaganden, för att på så sätt kunna förändra de
emotionella och beteendemässiga reaktionerna och lära sig bemästra situationen.
Psykiatrisjuksköterskor spelar en viktig roll i rehabiliteringsprocessen av patienter med
schizofreni. Principerna för KBT bör kunna införlivas i sjuksköterskornas grundutbildning då
många av interventionerna fokuserar på att mildra de psykotiska symtomen med hjälp av KBT.
Ett exempel på hur KBT kan användas för att hindra negativa tankegångar är att uppmuntra
patienten att föreställa sig en stoppskylt eller frammana ljudet av en klocka som syftar till att
utgöra ett mentalt hinder för de negativa tankarna. Schemalagda, detaljerat beskrivna aktiviteter,
att lära patienten att i tid uppmärksamma uppkomsten av återfallsepisoder, och uppmuntra
utvecklingen av copingstrategier är sådant som sjuksköterskan kan bistå med för att hjälpa
patienten till en bättre vardag. All vård måste grundas i en tillitsfull relation mellan patient och
vårdgivare. Att utöver terapi uppmana patienten att föra dagbok eller planera aktiviteter är
ytterligare en effektiv intervention (Chan & Leung, 2002).
6.9
Kombinationsbehandlingar
En kombination av rätt medicinering, noga inställda doser samt psykoterapeutisk hjälp i form av
KBT, terapi i grupp eller enskilt, med träning av sociala färdigheter är att föredra framför
uteslutande farmakologisk behandling. Att aktivt arbeta med familjeinterventioner har visat sig
ha god effekt på patientens allmäntillstånd, då det har en reducerande inverkan på såväl symtom
som återinsjuknande, även familjens välbefinnande gynnas av detta. En job coach kan
kontinuerligt stötta och hjälpa den schizofrena patienten att skaffa sig, samt behålla ett arbete.
Genom att behandla patienterna med inriktning på rehabiliterande vård, innan de återinsjuknar
kan resurserna effektiviseras och kostnaderna för vården reduceras (Lehman, 1999 ).
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie
© Lundblad & Lundgren, 2009
14 (45)
I en engelsk studie undersöktes effekten av att integrera psykologisk och psykosocial behandling
till standardbehandling av patienter med schizofreni, där även ett missbruk förelåg.
Försöksgruppen visade signifikant mer förbättrat allmäntillstånd, i jämförelse med
kontrollgruppen, enligt skalan Global Assessment of Functioning Scale scores. Därtill
reducerades de positiva symtomen. Förbättringarna av de positiva symtomen infann sig först
efter 12 månaders behandling. Efter nio månader hade 55.5 % av patienterna i kontrollgruppen
återfallit i missbruk minst en gång, vilket är betydligt fler än i försöksgruppen, där 27.8 %
återfallit. Efter ett år av behandling hade sex patienter i försöksgruppen återfallit och 12 i
kontrollgruppen. MI, eller motiverande samtal, är en samtalsteknik som används av personal
inom allt fler hälso- och sjukvårdsprofessioner, i syftet att utröna huruvida en förändring bör
initiera och motivera till detta. MI används för att öka motivationen till förändring, ansvaret för
att välja rätt och hantera konsekvenserna av de beslut som tas vilar hos patienten och önskan att
uppnå en förändring kommer först från patienten själv. Interventionerna i försöksgruppen
inleddes med MI och under fem veckor hölls MI sessioner med patienten, om denne uppvisade
en önskan att bryta sitt beroende kunde detta börja planeras. KBT påbörjades vecka sex, och
pågick i 18 veckor, totalt 29 sessioner, i vilka även MI inkluderades. Både patienter, närstående
och vårdgivare delade samma målsättning att bryta beroendet och alla yrkesgrupper hade
instruerats i MI-teknik, som sedan användes på individ och gruppnivå med patienterna och deras
anhöriga (Barrowclough, Haddock, Tarrier, Lewis, Moring & O’Brien et al, 2001).
6.10 Alternativa behandlingsmetoder
6.10.1 Djurbaserad terapi
Anhedonia, oförmåga att uppleva njutning och tillfredsställelse tillhör den negativa
symptombilden och utgör en betydande del av schizofrenins problematik, innebär nedsatt social
funktion och oförmåga att känna njutning och är mycket svårbehandlad. Som för de flesta
negativa symptom är läkemedelsresistensen hög. Tidigare studier visar att kroniskt mentalt sjuka
patienter som fick tillfälle att träffa hundvalpar på sin institution upplevde minskade depressiva
symptom. När patienter besökte samme terapeut, där deltagarna i försöksgruppen satt i ett rum
med burfåglar, vilket kontrollgruppen inte gjorde, märkte man att de som kom till rummet med
fåglarna önskade besöka terapeuten oftare än de andra. Tidigare undersökningar av schizofrena
patienters sociala förmåga påvisade också att de som fick animal associated therapy, AAT, eller
djurbaserad terapi, visade förbättrad social funktion efter 12 månader. I en studie delades
försökspersonerna upp i två grupper, där den ena gruppen fick vanlig terapi och den andra hade
en Golden Retriever tik närvarande under terapin, som de även interagerade med. Detta pågick
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie
© Lundblad & Lundgren, 2009
15 (45)
under tio veckor, där de under en timme i veckan gick i terapi. Hedonismen var signifikant högre
efter studien, vilket indikerar att deras anhedonia minskat. Redan efter fem veckor, halvvägs in i
studien, sågs en förbättring. De som träffade hunden, visade större motivation och vilja att ta
vara på sin fritid. Ingen effekt kunde påvisas gällande andra symptom, eller livskvalitetsfaktorer.
De uppgav att de kände sig fästa vid hunden, de visade att de brydde sig om dennes
välbefinnande och då studien avslutades kände de sorg och saknad och frågade hur hunden hade
det (Nathans-Barel, Feldman, Berger & Modai, 2005).
I en liknande studie från Norge undersöktes om djur på bondgård lämpade sig bättre än
sällskapsdjur, därför fick 90 schizofrena patienter möjligheten att arbeta med djur på utvalda
bondgårdar under tre timmar två gånger i veckan i 12 veckors tid. Studien visade på en
signifikant ökad självkänsla sex månader efter den sista uppföljningen, däremot kunde ingen
förbättrad livskvalitet eller någon annan positiv effekt påvisas. Skattningen av GSE (Generalized
self-efficancy scale) visade ingen signifikant ändring vid uppföljningen. Även copingstrategierna
hade förbättras efter sex månader, men inte direkt efter studiens avslutande. De patienter som
upplevde högst självkänsla var även de som visades ha tillägnat sig de mest effektiva
copingstrategierna, upplevdes ha bäst humör och tycktes mer benägna till fysisk kontakt (Berget,
Ekeberg & Braastad, 2008).
6.10.2 Fysisk träning
I en turkisk studie som omfattade 30 patienter med schizofreni delades deltagarna in i två
grupper, den ena gruppen fick genomgå ett tio veckor långt aerobiskt träningsprogram och den
andra användes som kontrollgrupp.
Syftet var att utreda effekten av fysisk träning för att förbättra sinnesstämning och livskvalitet
hos schizofrena patienter. Den grupp som genomgått träningsprogrammet kunde uppvisa en klar
minskning av negativa symptom och en ökning av livskvaliteten. Både i förhållande till de
värden gruppen hade innan träningsprogrammet och i förhållande till kontrollgruppen. Resultatet
kan fastställa att viss fysisk träning är positivt för att minska psykiska symptom och för att öka
livskvaliteten hos patienter med schizofreni. Schizofreni är en kronisk sjukdom med dålig
långtidsprognos, vilket leder ofta till att patienter med schizofreni har låg livskvalitet. Tidigare
studier har visat att antipsykotiska mediciner som huvudsakligen används för att behandla
patienter med schizofreni har positiv inverkan, men de kan inte förhindra försämringen av
sociala funktioner och livskvalitet. Dessutom har medicinerna många biverkningar, av den
anledningen har forskare poängterat vikten av att andra behandlingsmetoder krävs vid sidan om
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie
© Lundblad & Lundgren, 2009
16 (45)
medicinering. Tidigare studier har visat att fysisk träning är en sådan alternativ metod med gott
resultat. Utfallet visar vikten av att sjuksköterskor och annan vårdpersonal uppmuntrar patienter
till alternativa behandlingsmetoder där fysiska aktiviteter bevisligen fungerar bra (Acil, Dogan &
Dogan, 2008).
7
7.1
Diskussion
Sammanfattning av huvudresultatet
Sammanfattningsvis kan ett flertal kvalitetsindikatorer urskiljas, som bör lyftas fram för att
säkerställa en god vård och ett gott bemötande av patienter med schizofreni.
Oavsett behandlingsmetod är det holistiska synsättet av stor vikt, att till exempel se såväl till den
fysiska som psykiska hälsan ger bättre resultat i behandlingen än vård som enbart fokuserar på
det psykiska välmåendet (Acil, Dogan & Dogan, 2008).
Likaså är det relevant att involvera och stötta den schizofrene patientens anhöriga, då dessa utgör
en stor tillgång men ofta är i behov av avlastning, information och vägledning, något som
sjuksköterskan kan ge (Cleary, Hunt, Walter & Freeman, 2006).
Behandlingsmetoderna är många och en kombination av terapi, social träning och farmakologisk
behandling är att föredra framför en enda renodlad metod (Lehman, 1999). Att som
sjuksköterska lyssna, visa vilja att förstå och hjälpa till, är mycket viktigt för ett gott bemötande.
Det är också viktigt att göra patienten delaktig i sin behandling och beslutsfattandet däromkring
för att uppnå hög kvalitet på vården (Tunner & Salzer, 2006).
7.2
Resultatdiskussion
The good news is that there are better treatments now available, the bad news is that many
practioners are not using them.
Adrian Lehman
Kvalitetsindikatorer som ingår i ett rehabiliteringsprogram för patienter med schizofreni bör
innefatta interventioner som leder till daglig aktivitet eller möjlighet till anställning, då
schizofrena personer utan anställning visade sig vara mest missnöjda med livet. Genom att
erbjuda en aktiv, meningsfull fritid kan schizofrena patienters behov av att utveckla ett socialt
nätverk tillgodoses och omvårdnaden optimeras. Även de ekonomiska problem som ofta
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie
© Lundblad & Lundgren, 2009
17 (45)
associeras med schizofrena människors oförmåga att bibehålla en anställning skulle kunna
minimeras om de med hjälp av en ’job coach’ kan få stöd och hjälp att upprätthålla sin roll i
arbetslivet (Lehman, 1999).
Att arbeta med familjeinterventioner främjar både patientens och dennes närståendes hälsa och
välbefinnande genom att minska symptombilden och frekvensen av återinsjuknande. Det är av
stor vikt att tidigt i behandlingsprocessen sätta upp mätbara, realistiska och tidsbestämda mål och
i så stor utsträckning som möjligt involvera och informera närstående om sjukdomen och
framtidsutsikterna. Anhöriga har en relevant roll ur vårdgivarsynpunkt, men de saknar ofta
tillräcklig information om sjukdomen, vilket gör det till en viktig uppgift för sjuksköterskorna att
ge sakkunnig handledning. Att vara anhörig till en schizofren person kan upplevas som
svårhanterligt och orsaka konflikter inom familjen, något som måste undvikas då de ofta utgör
den schizofrena personens nätverk. Ett kunnigt och professionellt bemötande av patienten och
dennes anhöriga och förmågan att förmedla kunskap om sjukdomen utgör viktiga arbetsuppgifter
för sjuksköterskan. Studier visar att dålig sjukdomsinsikt ofta ger sämre livskvalitet och sämre
förmåga till goda social relationer, varför god information om diagnosen bör säkerställas
(Pinikahna, Hapell, Hope & Keks, 2002). Studier som visar att anhörigvårdare upplever
situationen som mer krävande än patienten själv visar också att sjukvården har en viktig roll att
fylla gällande support till patienternas anhöriga (Cleary, Hunt, Walter & Freeman). För att
ytterligare utöka chanserna till ett aktivt socialt liv är social träning en effektiv metod, särskilt för
kvinnor, som upplever att de lättare passar in på arbetsplatsen och får en allmänt bättre
livssituation (Pinikahna, Hapell, Hope & Keks, 2002). Goda kunskaper hos allmänheten om vad
diagnosen innebär kan leda till fler söker hjälp tidigt, då rädslan för att stämplas som sjuk eller
onormal kan kringgås (Ho, Andreasen, Flaum, Nopoulou & Miller).
Behovet av standardiserade behandlingsmetoder för patienter med schizofreni kan ifrågasättas.
Dels skulle införandet leda till att de stora variationer i omvårdnaden som förekommer idag
skulle minska, men samtidigt är det svårt att generalisera en så komplex diagnos. Fördelningen
av positiva och negativa symtom är inte lika hos samtliga patienter, de har olika social situation,
förmåga att bemästra svårigheter och svarar olika på medicinsk behandling. En flexibel strategi
för val av behandlingsmetod och ökad medverkan från patientens sida är en tänkbar mellanväg.
Som sjukvårdspersonal är det viktigt att kunna vara entusiastisk, aktivt lyssna, tillämpa ett
professionellt förhållningssätt och säga sanningen samtidigt som att det måste finnas acceptans
för patienten som den är. Vidareutbildning för personal som arbetar med vård av schizofrena,
inom framför allt KBT, samt utbildning där vårdgivarna tillägnar sig kunskap om hur deras
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie
© Lundblad & Lundgren, 2009
18 (45)
förhållningssätt påverkar kvaliteten på omvårdnaden och lägger grunden för ett professionellt
bemötande.
Ett icke farmakologiskt behandlingssätt som visat sig effektivt mot negativa symptom är fysisk
träning. Detta är en relativt enkel och ekonomisk metod, som även främjar hälsan i stort, och
därmed minskar risken för även andra sjukdomstillstånd. Att uppmuntra en aktiv fritid med
idrott, gärna i grupp, ger social och fysisk träning, stärker de sociala nätverken och motverkar
symtom (Acil, Dogan & Dogan, 2008).
Patienter som uppgivit att de är nöjda med sin medicinering men som upplever att beslut om
behandling tagits utan deras informerade samtycke visar att sjukvården inte lyckas förmedla
information i tillräcklig omfattning, vilket är en uppgift som till stor del vilar på sjuksköterskan.
Strategier för hur detta ska göras för att tillgodose patientens behov vore önskvärt för att uppnå
en god omvårdnad och ett bra bemötande. Huruvida patienterna upplever sig få en
tillfredsställande vård eller inte är en kvalitetsindikator för hur vården bedrivs. Denna subjektiva
upplevelse grundar sig inte enbart på hur medicineringen fungerar rent farmakologiskt, utan
också hur mycket patienten upplever sig få bestämma över sin situation och autonomi.
Case management är en viktig del av ett framgångsrikt behandlingsprogram och en självklar
kvalitetsindikator. Patienten måste känna förtroende för vårdgivaren för att omvårdnaden och
bemötandet ska uppnå bästa resultat, därför bör antalet personer som arbetar med patienten
minimeras. Det är viktigt att patienter med schizofreni bemöts av kompetent personal med
förståelse för individens unika behov i en miljö som är speciellt anpassad och med en lugn
atmosfär för att om möjligt minska oron. Sjukvården bör se till att göra en individanpassad plan
för att öka patientens upplevelse av livskvalitet och därmed främja patientens hälsa och
välbefinnande. En fungerande trygg relation vårdare och vårdtagare emellan med en bra
kommunikation kan vara avgörande för rehabiliteringen. Målet med rehabiliteringen är att
personen ska kunna fungera bra i samhället. Många schizofrena människor lider av symptom av
sin sjukdom trots pågående behandling. Schizofreni tar sig många uttryck och alla patienter kan
därför inte behandlas framgångsrikt med samma metod, varje fall måste ses som unikt. De
läkemedel som används idag, både nya varianter och de som funnits länge, har biverkningar som
inte sällan är handikappande, såsom ökad agitation, ataxi, dåsighet, dysarti och Parkinson
liknande symptom. Sorgligt nog så tror många att schizofrena personer tycker om att vara
ensamma och att de inte kan uppleva hopp vilket är helt fel.
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie
© Lundblad & Lundgren, 2009
19 (45)
Även förståelsen för hoppets natur kan ge underlag för en bättre vård som inbringar ökat hopp
hos patienterna och därmed också öka livskvaliteten. Att som sjuksköterska kunna inge hopp är
en viktig egenskap, vidare bör sjukvården stödja utvecklingen av verktyg som gör det möjligt att
mäta graden av hopp hos psykiskt sjuka patienter. Ett sätt att beskriva ett tillfriskande från en
psykisk sjukdom är att patienten får nytt hopp efter en period av hopplöshet, hopp hjälper
patienter att tillfriskna. Hopp för psykiskt sjuka patienter kan vara att upptäcka meningen med
livet vid sidan om den mörka mentala sjukdomen . Att undersöka vilken grad av hoppfullhet som
patienten upplever kan vara behjälpligt för tillfriskandeprocessen (Noh, Choe & Yang, 2008).
7.3
Metoddiskussion
En begränsning i litteraturstudien är den geografiska spridningen, då endast ett fåtal artiklar
kommer från Europa, vilket kan antas ha betydelse då kulturen skiljer sig åt mellan
världsdelarna. Därtill saknas en mer djupgående granskning av effekten av KBT vilket förklaras
av det knappa utfallet vid sökning i databasen Pubmed.
Sökningarna avgränsades till databasen Pubmed då PsychINFO, Cochrane Library och Science
Direct inte visade sig tillföra mer relevanta artiklar än de som uppgavs i Pubmed.
Utöver de 17 vetenskapliga artiklar som granskats, har även fyra debattartiklar och en reviewartikel inkluderats i litteraturstudien. Detta ansågs nödvändigt, då dessa källor bidrog med
relevant information som inte framkommit i artiklarna.
Författarnas intention med denna litteraturstudie är att framhålla de faktorer som utgör
indikatorer för att säkerställa en optimal omvårdnad och ett gott bemötande av schizofrena
patienter.
Förhoppningsvis kommer de fakta som framkommit att kunna införlivas i vårdprocessen och
höja kvaliteten hos kliniskt verksam omvårdnadspersonal.
Författarna ser gärna att vidare undersökningar genomförs gällande nya alternativa
behandlingsmetoder, såsom dans, massage och målning, samt att ett mätinstrument för att mäta
upplevelsen av hoppfullhet utvecklas då detta är en god indikator på patientens allmänna
emotionella tillstånd. En undersökning av huruvida specialistutbildade psykiatrisjuksköterskor
ger en bättre omvårdnad till patienter med schizofreni jämfört med sjuksköterskor utan
motsvarande kompetens vore önskvärt.
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie
© Lundblad & Lundgren, 2009
20 (45)
8
Slutsats
Relevant för en god vård vid schizofreni är att vårdgivarna tillämpar ett holistiskt synsätt, där
hänsyn tas till individens alla behov. Dessa behov kan exempelvis innebära hjälp till en aktiv
fritid. Att främja såväl fysisk som psykisk hälsa och i möjligaste mån involvera familj och
närstående i vården är av stor vikt för en framgångsrik omvårdnad. Ett gott bemötande av kunnig
personal, där patienten upplever sig bli betrodd och hörd samt har möjlighet att ta aktiv del i
beslutsfattandet är lika viktigt som själva behandlingen.
Because of their direct client contact, mental health nurses are in the best position to assess,
address and manage client’s psychotic symptoms and problems.
Sally Chan
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie
© Lundblad & Lundgren, 2009
21 (45)
9
Referenslista
Acil, A. A., Dogan, S., & Dogan, O. (2008). The effects of physical exercises to mental state
and quality of life in patients with schizophrenia [Elektronisk version]. Journal of Psychiatric
and Mental Health Nursing 15, 808-815.
Allgulander, C. (2005). Introduktion till klinisk psykiatri. Lund: Studentlitteratur.
Anders, R-L., Kawano, M., Mori, C., Kokusho, H., Tokunaga, I. (2001). Assessment of inpatient
treatment of patients with schizophrenia in Japan: implications for practice [Elektronisk version].
Archives of Psychiatric Nursing, vol. XV, No 6, pp 265-271.
Bahtsevani, C., Stoltz P., Willman, A. (2006). Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan
forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Barrowclough, C., Haddock, G., Tarrier, N., Lewis, S-W Moring, L-J., O’Brien, R., Schofield
N., McGovern, J. (2001). Randomized controlled trial of motivational interviewing, cognitive behavior
therapy, and family intervention for patients with co morbid schizophrenia and substance use
disorders [Elektronisk version]. The American Journal of Psychiatry 158:1706-1713.
Berget, B., Ekeberg, Ø., Braastad, B. (2008). Animal-assisted therapy with farm animals for
persons with psychiatric disorders: effects on self-efficacy, coping ability and quality of life, a
randomized controlled trial [Elektronisk version]. Clinical Practice and Epidemiology in Mental
Health, 4:9.
Boardman, G. H., McCann, T.V., Clark, E. (2008). Accessing health care professionals about
antipsychotic medication related concerns [Elektronisk version]. Issues in Mental Health
Nursing 29:739-754.
Chan, S. W-C., Hsiung, P-C., Thompson, D. R., Chen, S-C., Hwu, H-G. (2007). Health-related
quality of life of Chinese people with schizophrenia in Hong Kong and Taipei: a cross-sectional
analysis [Elektronisk version]. Research in Nursing & Health, 30, 261-269.
Chan, S. W-C., Leung, J. K-Y. (2002). Cognitive behavioural therapy for clients with
schizophrenia: implications for mental health nursing practice [Elektronisk version]. Journal of
Clinical Nursing, 11: 214-224.
Chan, S., Yu, W.I. (2003). Quality of life of clients with schizophrenia [Elektronisk version].
Journal of Advanced Nursing 45 (1), 72-83.
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie
© Lundblad & Lundgren, 2009
22 (45)
Cleary, M., Hunt, G. E., Walter, G., Freeman, A. (2006). The patient’s view of need and care
giving consequences: a cross-sectional study of inpatients with severe mental illness [Elektronisk
version]. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 13, 506-514.
Dimbleby, R., Burton, G. Kommunikation är mer än ord, Studentlitteratur Lund, 2006
Frances, A. (Ed.) (1994) Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. 4th edition
DSM-IV. Washington DC: American Psychiatric Association.
Garety, P.A., Craig, T.K.J., Dunn, G., Fornells-Ambrojo, M., Colbert, S., Rahaman, N., Reed, J
& Power, P. (2006). Specialised care for early psychosis: symptoms, social functioning and
patient satisfaction [Elektronisk version]. British Journal of Psychiatry, 188, 37-45.
Gray R., Rofail, D., Allen, J., Newey, T. (2005). A survey of patient satisfaction with and
subjective experiences of treatment with antipsychotic medication [Elektronisk version]. Journal
of Advanced Nursing, 52 (1), 31-37.
Hewitt, J. (2007). Critical evaluation of the use of research tools in evaluating quality of life for
people with schizophrenia [Elektronisk version]. International Journal of Mental Health
Nursing, 16, 2-14.
Ho, B-C., Andreasen, N.C., Flaum, M., Nopoulos, P., Miller, D. (2000). Untreated initial
psychosis: Its relation to quality of life and symptom remission in first-episode schizophrenia
[Elektronisk version]. American Journal of Psychiatry, 157: 808-815.
Jones, A. (2001). Hospital care pathways for patients with schizophrenia [Elektronisk version].
Journal of Clinical Nursing, 10:58-69.
Larsen, T.K., Melle, I., Auestad, B., Friis, S., Haahr, U., Johannessen, J.O. et al. (2006). Early
detection of first-episode psychosis: the effect on 1-year outcome [Elektronisk version].
Schizophrenia Bulletin, vol. 32 no. 4pp.758-764.
Lehman, A. (1999). Quality of care in mental health; the case of schizophrenia [Elektronisk
version]. Health Affairs, vol. 18, number 5.
Nathans-Barel, I., Feldman, P., Berger, B., & Modai, I. (2005). Animal-assisted therapy
ameliorates anhedonia in schizophrenia patients: A controlled pilot study. [Elektronisk version].
Psychotherapy and psychosomatics. 74(1):31-35
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie
© Lundblad & Lundgren, 2009
23 (45)
Noh, C., Choe, K., Yang, B. (2008). Hope from the perspective of people with schizophrenia
(Korea) [Elektronisk version]. Archives of Psychiatric Nursing, vol. 22, No 2, pp 69-77.
Pinikahana, J., Happell, B., Hope, J., Keks, N. A. (2002). Quality of life in schizophrenia: a
review of the literature from 1995 to 2000 [Elektronisk version]. International Journal of Mental
Health Nursing vol.11, 103-111.
Pitkänen, A., Hätönen, H., Kuosmanen, L., Välimäki M. (2008). Patients’ descriptions of nursing
interventions supporting quality of life in acute psychiatric wards: A qualitative study
[Elektronisk version]. International Journal of Nursing Studies 45, 1598-1606.
Tsai, Y-F., Chen, C-Y. (2005). Self-care symptom management strategies for auditory
hallucinations among patients with schizophrenia in Taiwan [Elektronisk version]. Nursing
Research 19, 191-196.
Tunner, T.P., Salzer, M. S. (2006). Consumer perspectives on quality of care in the treatment of
schizophrenia [Elektronisk version]. Administration and policy in mental health. 33(6):674-681.
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie
© Lundblad & Lundgren, 2009
24 (45)
Bilaga 1, Tabell 2. Beskr. av publikationernas författare/titel/år, syfte och resultat
1.
Författare/Titel/år
Syfte1
Resultat
Acil, Dogan & Dogan,
2008
Undersöka hur
sinnesstämningen och
livskvaliteten hos
individer med
schizofreni påverkas av
ett 10 veckors fysiskt
träningsprogram.
Fysisk träning minskar psykiska
symtom och ökar livskvaliteten.
De patienter som aktivt tränade
upplevde sig vara avslappnade
och minde bekymrade,
hälsosammare och starkare.
Utvärdera vården som
ges till schizofrena
patienter inom
slutenvården.
Patienterna fick inte den
undervisning de behövde för att
själva tidigt uppmärksamma
tecken på återinsjuknande.
Familjemedlemmar
informerades sällan om
utskrivningsplanen.
Undersöka effekten av
att integrera
psykologisk och
psykosocial behandling
till standardbehandling
av patienter med
schizofreni, där även
ett missbruk föreligger.
Integrering av psykologisk och
psykosocial behandling ger
bättre resultat på positiva
symtom än standardvård ger.
Utvärdera effekten av
att involvera skötsel av
djur på en bondgård.
En signifikant ökad självsäkerhet
sex månader efter den sista
uppföljningen. Skattningen av
GSE visade ingen signifikant
ändring vid uppföljningen, men
efter 6 månader hade
självsäkerheten ökat. Även
copingstrategierna hade
förbättras efter 6 månader.
Beskriva
psykiatripatienters
Patienter med dålig tillgång till
psykiatrisk vård kan med
The effects of physical
exercises to mental state
and quality of life in
patients with
schizophrenia.
2.
Anders, Kawano, Mori,
Kokusho & Tokunaga,
2001
Assessment of inpatient
treatment of patients
with schizophrenia in
Japan: implications for
practice.
3.
Barrowclough, Haddock,
Tarrier, Lewis, Moring,
O’Brien, et al. 2001
Randomized controlled
trial of motivational
interviewing, cognitive
behavior therapy, and
family intervention for
patients with comorbid
schizophrenia and
substance use disorders.
4.
Berget, Ekeberg &
Braastad, 2008
Animal-assisted therapy
with farm animals for
persons with psychiatric
disorders: effects on selfefficacy, coping ability
and quality of life, a
randomized controlled
trial.
5.
1
Boardman, McCann &
I denna tabell redovisas det syfte i publikationen som är relaterat till syftet för denna uppsats.
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie
© Lundblad & Lundgren, 2009
25 (45)
Författare/Titel/år
Syfte1
Resultat
Clark, 2008
upplevelser av
tillgänglighet till
psykiatripersonal och
deras förmåga att
informera om
antipsykotisk
medicinering.
telefonkontakt få förbättrade
möjligheter att kontakta
vårdgivaren. Personal som inger
förtroende och kan informera om
medicineringens för och
nackdelar leder till ökad
compliance hos patienten.
Undersöka hur
patienter med
schizofreni skattar sin
livskvalitet i Hong
Kong och Taipei.
Familjen är viktig ur
vårdgivarsynpunkt, men
majoriteten av anhörigvårdarna
saknar viktiga kunskaper. Det är
viktigt att erbjuda dem
vägledning. Rädsla för att
stämplas som sjuk leder ofta till
stigmatisering och att personen
undviker att söka vård.
Undersöka
livskvaliteten och
relaterade faktorer hos
patienter med
schizofreni i Hong
Kong.
Psykisk ohälsa, ekonomiska
problem, sänkt livslust och
sexuella problem angavs som de
svåraste problemen. Många
inskrivningar på sjukhus samt
mer omfattande psykiska
problem visade sig vara faktorer
som resulterade i kraftigt
reducerad QOL.
Undersöka hur KBT
kan införlivas i
sjuksköterskornas vård
av patienter med
schizofreni, samt
vinningen av detta.
KBT ger positiv effekt på
psykiska symptom och
sjuksköterskor som är aktiva i
vården av schizofrena personer
bör utbildas i att införliva KBT i
sitt arbete.
Utreda vilka behov
patienter som nyligen
tagits in på sjukhus har
och avgöra hur
involverade
anhörigvårdare är
under tiden på sjukhus.
Jämföra hur överens
patient och anhörigvårdare är om vilka
behov som föreligger
och hur bördan av
dessa uppfattas av båda
Patient och vårdgivare hade
olika uppfattningar om behov.
Patienterna underskattade ofta
konsekvenserna av vården,
särskilt i avseendet att
anhörigvårdaren upplever
negativ stress och oro för
framtiden och pressen att försöka
uppfylla patientens behov av
aktiviteter. Vårdgivarna uppgavs
vara mer tyngda än patienterna.
Accessing health care
professionals about
antipsychotic medication
related concerns.
6.
Chan,, Hsiun,
Thompson, Chen &
Hwu, 2007
Health-related quality of
life of Chinese people
with schizophrenia in
Hong Kong and Taipei: a
cross-sectional analysis.
7.
Chan & Wai, 2003
Quality of life of clients
with schizophrenia.
8.
Chan & Leung, 2002
Cognitive behavioral
therapy for clients with
schizophrenia:
implications for mental
health nursing practice.
9.
Cleary, Hunt, Walter &
Freeman, 2006
The patient’s view of
need and care giving
consequences: a crosssectional study of
inpatients with severe
mental illness.
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie
© Lundblad & Lundgren, 2009
26 (45)
Författare/Titel/år
Syfte1
Resultat
parter.
Avgöra hur relationen
mellan olika nivåer av
hjälpbehov och
vårdbörda såg ut före
inläggningen.
10.
Garety, Craig, Dunn,
Fornells-Ambrojo,
Colbert, Rahaman, Reed
& Power, 2006
Utvärdera effekten av
tidig specialiserad
behandling vid tidig
psykossjukdom.
Efter 18 månader konstaterades
att de som vårdats i
försöksgruppen hade signifikant
bättre resultat socialt och
funktionellt, QOL och adherans.
Ingen effekt på
depressionssymptom. GAFvärdena är konsekvent bättre för
försöksgruppen. Det verkar dock
inte som att tidigt insatt
specialisthjälp ger bättre effekt
än vanlig vård gällande
depression, positiva symptom.
Undersöka hur
patienter med
schizofreni upplever
sin behandling med
antipsykotisk
medicinering.
Merparten var nöjda med
medicineringen, men många
uppgav otillräcklig information.
Flertalet upplevde biverkningar
och hälften meddelade att de inte
varnats för dessa innan
behandlingen tog sin början.
Drygt hälften angav att de tog
medicinen därför att de blev
tillsagda att göra det.
Utvärdera effektiviteten
hos två vanliga verktyg
som används för att
mäta livskvalitet: The
medical Outcomes
Study Short Form
Health Survey (SF-36)
och The Lancashire
Quality of Life Profile
(LQoLP).
Det framgår att LQoLP är bäst
lämpad vid utvärdering av olika
vårdprogram medan SF-36 är
mer lämpad för medicinska
försök, jämförelser mellan olika
patientgrupper och fastställandet
av de direkta konsekvenserna av
en behandling.
Specialised care for early
psychosis: symptoms,
social functioning and
patient satisfaction.
11.
Gray, Rofail, Allen,
Newey, 2004
A survey of patient
satisfaction with and
subjective experiences of
treatment with
antipsychotic
medication.
12.
Hewitt, 2006
Critical evaluation of the
use of research tools in
evaluating quality of life
for people with
schizophrenia.
13.
Ho, Andreasen, Flaum,
Undersökningen gick
Nopoulos & Miller, 2000 ut på att finna ett
samband mellan
Untreated initial
obehandlad initial
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie
Låg ålder vid sjukdomens utbrott
var en anledning till fördröjd
behandling. Däremot fanns inga
variationer gällande kön.
© Lundblad & Lundgren, 2009
27 (45)
14.
Författare/Titel/år
Syfte1
Resultat
psychosis: Its relation to
quality of life and
symptom remission in
first-episode
schizophrenia.
psykosperiod och
sämre livskvalitet samt
svårare symptom
längre fram.
Undersökningen visade i motsats
till tidigare studier att det inte
fanns några tecken på att
livskvaliteten eller symptomens
svårighetsgrad skulle påverkas.
Således fanns inga större
samband mellan obehandlad
initial psykos och svår
schizofreni.
Jones, 2000
Belysa möjligheterna
till att skapa riktlinjer
för patienter med
schizofreni med s.k.
”care pathways” i UK.
Tre faktorer lyfts fram som
grundläggande för att kunna ta
fram ”care pathways”.
Möjligheten att förutse
sjukdomsförloppet, formen av
standardiserad vård och behovet
av vårdgivarens självständighet.
Undersöka huruvida
tidig upptäckt och
behandling (ED) av
schizofreni ger bättre
resultat efter ett år än
sedvanlig behandling
(no-ED).
Tidiga åtgärder ger bättre
resultat i behandling av
förstgångsepisoder av
schizofreni. ED-patienterna
visade bättre QOL, men mer
läkemedelsmissbruk och 26 %
var kontinuerligt psykotiska,
jämfört med 21 % i
kontrollgruppen.
Identifiera vilka
behandlingar och
omvårdnadsmetoder
som hjälper patienter
med schizofreni.
En kombination av rätt
medicinering, noga inställda
doser samt psykoterapeutisk
hjälp, t.ex. i form av kognitiv
beteendeterapi (KBT) eller terapi
i grupp eller enskilt, med träning
av sociala färdigheter är att
föredra framför endast
farmakologisk behandling. Att
arbeta med familjeinterventioner har visat sig ha
god effekt på patientens
allmäntillstånd.
Utforska effekten av att
ha en hund närvarande
under psykosocial
terapi.
Hedonismen var signifikant
högre efter studien, vilket
indikerar att anhedonia minskat.
Redan efter fem veckor,
halvvägs in i studien, sågs en
Hospital care pathways
for patients with
schizophrenia.
15.
Larsen, Melle, Auestad,
Friis, Haahr &
Johannessen. et al. 2006
Early detection of firstepisode psychosis: the
effect on 1-year
outcome.
16.
Lehman, 1999
Quality of care in mental
health; the case of
schizophrenia.
17.
Nathans-Barel, Feldman,
Berger & Modai, 2005
Animal-assisted therapy
ameliorates anhedonia in
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie
© Lundblad & Lundgren, 2009
28 (45)
Författare/Titel/år
Syfte1
Resultat
schizophrenia patients (a
controlled pilot study).
18.
Noh, Choe & Yang,
2008
Hope from the
perspective of people
with schizophrenia
(Korea).
19.
Pinkham, Happell, Hope
& Keks, 2002
Quality of life in
schizophrenia: a review
of the literature from
1995 to 2000.
20.
Pitkänen, Hätönen,
Kuosmanen & Välimäki,
2008
Patients’ descriptions of
nursing interventions
supporting quality of life
in acute psychiatric
wards: A qualitative
study.
21.
Tsai & Chen, 2005
Self-care symptom
management strategies
for auditory
hallucinations among
förbättring. De som träffade
hunden visade större motivation
och vilja att ta vara på sin fritid.
Klargöra betydelsen av
hopp hos patienter med
schizofreni.
Upplevelse av hopp är lika
betydelsefullt för schizofrena
patienter som för andra.
Utveckling av ett mätinstrument
för att uppskatta hoppfullhet hos
patienter kan förväntas utveckla
kvaliteten i omvårdnaden.
Undersöka hur
schizofrena patienter
skattar sin livskvalitet
och uppskatta
schizofrenins inverkan
på det dagliga livet. För
och nackdelar med
olika behandlingar och
åtgärder jämförs.
Social träning är mer effektivt
för kvinnor med schizofreni än
män. Kvinnorna upplevde en
förbättrad social integration på
arbetsplatsen, i hemsituationen,
ekonomiskt och även gällande
sambo/partnerskap. Ett
signifikant samband kunde ses
mellan parametrarna äktenskap
och förbättrad QOL, dock inte
mellan QOL och
utbildningsnivå. De negativa
symptomen leder generellt i
högre grad till sänkt QOL,
jämfört med de positiva
symptomen.
Utforska patienters
upplevelser av
sjuksköterskors
interventioner för att
stötta patienter med
schizofreni på
psykiatriska
akutmottagningar.
Sjuksköterskors interventioner
kan i det akuta skedet hjälpa
patienter med schizofreni.
Interventionerna omfattar sociala
interventioner, aktivering,
empowerment, säkerhetsåtgärder
och främjande av fysisk hälsa.
Studien undersöker
självbehandlingsstrategier för att
kontrollera
hörselhallucinationer
hos patienter med
Belyser vikten av att ta fram en
manual med alternativa
strategier för schizofrena
patienter med
hörselhallucinationer i Taiwan.
Kan ge vårdgivare underlag för
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie
© Lundblad & Lundgren, 2009
29 (45)
22.
Författare/Titel/år
Syfte1
Resultat
patients with
schizophrenia in Taiwan.
schizofreni i Taiwan.
att förstå vikten av att förse
patienten med
självbehandlingsstrategier för att
kunna bemästra
hörselhallucinationerna.
Tunner & Salzer, 2006
Att identifiera vad
patienter med
schizofreni har för
behov genom frågan
”Vad tycker du är
viktigast att personalen
vid ditt hälsoinstitut gör
för att ge dig bra vård”?
Studien visar att det finns ett
glapp mellan vad forskning tagit
fram som riktlinjer vid vård av
schizofrenipatienter och vad
patienterna har för behov. Det är
fördelaktigt att låta patienterna
lämna synpunkter på hur deras
vård ska se ut för att anses vara
kvalitativ.
Consumer perspectives
on quality of care in the
treatment of
schizophrenia.
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie
© Lundblad & Lundgren, 2009
30 (45)
Bilaga 2, Tabell 3. Beskr. av valda publikationer och kvalitetsbedömning.
1.
Författare/titel
Syfte1
Metod/design
Acil, Dogan &
Dogan, 2008
Undersöka effekten av
ett 10 veckors fysiskt
träningsprogram för
sinnesstämningen och
livskvaliteten hos
individer med
schizofreni.
Kvalitativ metod med
Kvasiexperimentell
design.
The effects of
physical exercises
to mental state and
quality of life in
patients with
schizophrenia.
2.
Anders, Kawano,
Mori, Kokusho &
Tokunaga, 2001
Assessment of
inpatient treatment
of patients with
schizophrenia in
Japan: implications.
for practice
1
Utvärdera slutenvården
för patienter med
schizofreni.
Datainsamling
Frågeformulär
användes och
data samlades in
med hjälp av:
1. Brief symptom
inventory
2. The scale for the
assessment of
positive symptoms
3. The scale for
assessment of
negative
symptoms.
Kvantitativ metod med Journalerna
deskriptiv design.
granskades enligt
PRAI, Psychiatric
Records Abstract
Instrument, som
inkluderar RAND
Criteria for
Assessing Quality
for Inpatient
Treatment of
Schizophrenia.
Undersökningsgrupp
Dataanalys
Turkisk studie.
Chi-test, Wi
30 randomiserat
utvalda patienter
med schizofreni,
uppdelade i
kontroll respektive
försöksgrupp, 15
personer deltog i
varje grupp.
lcoxon.
Kvalitetsbedömning
Medel.
Inget bortfall
(N= 30).
Japansk studie.
Stratifierat,
randomiserat
urval. Granskning
av journaler. Inget
bortfall
(N=202).
PRAI
översattes till
japanska,
sedan åter till
engelska.
Japanska
psykiatriexpe
rter använde
Lynn’s
modell för att
utvärdera
instrumentet.
Hög.
I denna tabell redovisas det syfte i publikationen som är relaterat till syftet för denna uppsats.
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie© Lundblad & Lundgren, 2009
31 (45)
Författare/titel
Syfte1
Metod/design
Datainsamling
Undersökningsgrupp
Dataanalys
Kvalitetsbedömning
En
pilotstudie
gjordes. Två
sjukskötersko
r instruerades
i hur
instrumentet
användes.
3.
Barrowclough,
Haddock, Tarrier,
Lewis, Moring &
O’Brien R., et al.
2001
Randomized
controlled trial of
motivational
interviewing,
cognitive behavior
therapy, and family
intervention for
patients with
comorbidity
schizophrenia and
substance use
disorders.
Undersöka effekten av Kvantitativ.
att integrera
psykologisk och
psykosocial behandling
till standardbehandling
av patienter med
schizofreni, där även ett
missbruk föreligger.
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie© Lundblad & Lundgren, 2009
Randomiserad,
singel-blinded,
kontrollerad
jämförelse mellan
standardbehandling
och
standardbehandling
i kombination med
KBT, MI samt
familje/vårdgivarintervention.
Engelsk studie, 36
patienter, 18 i
varje grupp, 1 i
försöksgruppen
och 3 i
kotrollgruppen
fullföljde ej
studien.
MannWhitney,
Willcoxon,
Spearman’s
korrelationstest
Medel.
N= 32
Bortfall=4
32 (45)
4.
Författare/titel
Syfte1
Metod/design
Datainsamling
Undersökningsgrupp
Dataanalys
Berget, Ekeberg,
Braastad, 2008
Utvärdera huruvida
schizofrena symtom
kan lindras genom att
patienter med
schizofreni deltar i
skötseln av djur på en
bondgård.
Kvalitativ metod med
randomiserad
kontrollerad design.
Norsk studie.
90, varav 59
kvinnor, 2/3
(N=60) deltog i
försöksgruppen,
30 deltog i
kontrollgruppen,
(N=30).
31 kvinnor och 10
män fullföljde
studien
(försöksgruppen)
respektive 17
kvinnor och 11
män (kontrollgruppen).
Bortfall: 21
T-test,
ANOVAanalys,
Beskriva psykiatripatienters upplevelser
av tillgänglighet till
psykiatripersonal och
deras förmåga att
informera om
antipsykotisk
medicinering.
Kvantitativ metod,
deskriptiv design.
Patienter med
schizofreni fick via
ett frågeformulär
skatta sin
självsäkerhet
(Generalized selfefficancy scale;
GSE), förmåga att
bemästra
symtomen (Coping
Strategies Scale),
samt skatta sin
livskvalitet
(Quality of Life
Scale; QOLS-N).
Skattning skedde
initialt, direkt efter
avslutad studie
samt efter 6
månader.
Strukturerad
intervju.
Animal-assisted
therapy with farm
animals for persons
with psychiatric
disorders: effects
on self-efficacy,
coping ability and
quality of life, a
randomized
controlled trial.
5.
Boardman,
McCann & Clark,
2008
Accessing health
care professionals
about antipsychotic
medication related
concerns.
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie© Lundblad & Lundgren, 2009
Australiensisk
studie, bekvämt
urval från två
psykiatriska
kliniker.
N=81
Inget bortfall.
Kvalitetsbedömning
Medel.
Spearmans
korrelationsanalys, Chi-
2-test.
Deskriptiv
dataanalys
Medel.
33 (45)
6.
Författare/titel
Syfte1
Metod/design
Chan, Hsiung,
Thompson, Chen &
Hwu, 2007
Undersöka hur
patienter med
schizofreni skattar sin
livskvalitet i Hong
Kong och Taipei.
Att undersöka
livskvaliteten och
relaterade faktorer hos
patienter med
schizofreni i Hong
Kong.
Health-related
quality of life of
Chinese people
with schizophrenia
in Hong Kong and
Taipei: a crosssectional analysis.
7.
Chan & Wai, 2003
Quality of life of
clients with
schizophrenia.
Undersökningsgrupp
Dataanalys
Kvantitativ metod med 176 schizofrena
tvärtsnittsstudiedesign. patienter mellan
18-65 år (bekvämt
urval) från två
olika regionala
öppenvårdskliniker
intervjuades enligt
ett frågeformulär
(personlig
intervju).
Studie från Hong
Kong och Taipei,
176 deltagare från
Hong Kong samt
80 från Taipei.
N=256
Bortfall ej
redovisat.
ANOVAanalys, Ttest, chi-test,
Pearson,
Kvalitativ metod,
strukturerad
intervjustudie med
deskriptiv design.
Deltagare
rekryterades från
en regional
öppenvårdsklinik
och intervjuades.
Bortfall ej
redovisat.
N=172
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie© Lundblad & Lundgren, 2009
Datainsamling
Strukturerade
personliga (face to
face) intervjuer,
(bekvämt urval)
The Brief
Psychiatric Rating
Scale (BPRS) och
Hong Kong
Chinese World
Health
Organization
Quality of Life
Scale – Brief
Version användes
(HK Chinese
WHOQOL-BREF).
Kvalitetsbedömning
Medel.
MAN-COVA.
Deskriptiv
statistik
T-test,
Pearson.
Hög.
34 (45)
8.1
Författare/titel
Syfte1
Chan & Leung,
2002
Undersöka hur KBT
kan införlivas i
sjuksköterskornas vård
av schizofrena
patienter, samt
vinningen av detta.
Cognitive
behavioral therapy
for clients with
schizophrenia:
implications for
mental health
nursing practice.
9.
Cleary, Hunt,
Walter & Freeman,
2006
The patient’s view
of need and
caregiving
consequences: a
cross-sectional
study of inpatients
with severe mental
illness.
Utreda vilka behov
patienter som nyligen
tagits in på sjukhus har
och hur involverade
anhörigvårdare är.
Jämföra hur överens
patient och anhörigvårdare är om vilka
behov som föreligger
och hur bördan av
dessa uppfattas av båda
parter.
Metod/design
Datainsamling
Undersökningsgrupp
Dataanalys
Kvalitetsbedömning
Kvantitativ metod,
tvärsnittsdesign.
Strukturerade
personliga (face-toface) intervjuer,
med hjälp av
Camberwell
Assessment of
Need Short
Appraisal Schedule
och en modifierad
version av
Involvement
Evaluation
Questionnaire
(IEQ).
Australiensisk
studie, 257
patienter med
schizofreni blev
tillfrågade att
delta i studien,
200 fullgjorde
studien.
N=200
Bortfall: 57
Deskriptiv
dataanlys,
Pearson, chitest,
ANOVAanalys, post
hoc-test, Ttest.
Medel.
Avgöra hur relationen
mellan olika nivåer av
hjälpbehov och
1
Paper: Alternativ vetenskaplig källa, ej lämplig för kvalitetsgranskning enligt Willman & Stoltz modell
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie© Lundblad & Lundgren, 2009
35 (45)
Författare/titel
Syfte1
Metod/design
Datainsamling
Undersökningsgrupp
Dataanalys
Kvalitetsbedömning
T-test, Chi2test,
ANCOVAanalys.
Medel.
vårdbörda såg ut före
inläggningen.
10.
Garety, Craig,
Dunn, FornellsAmbrojo, Colbert,
Rahaman, Reed &
Power, 2006
Specialised care for
early psychosis:
symptoms, social
functioning and
patient satisfaction.
Utvärdera effekten av
tidig specialiserad
behandling vid tidig
psykossjukdom.
Kvantitativ metod med Patienter som
N=144
randomiserad
insjuknade i psykos Bortfall ej
kontrollerad design.
för första eller
redovisat.
andra gången blev
randomiserat
utvalda att ingå i
försöks eller
kontrollgruppen.
Information om
förekomst av
symtom,
behandling, social
funktion och
livskvalitet
insamlades.
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie© Lundblad & Lundgren, 2009
36 (45)
11.
Författare/titel
Syfte1
Metod/design
Datainsamling
Undersökningsgrupp
Gray, Rofail, Allen,
Newey, 2004
Granska schizofrena
patienters
tillfredställelse och
subjektiva upplevelse
av antipsykotisk
medicinering.
Kvalitativ metod,
tvärsnittsdesign.
Frågeformulär med
32 frågor, som
behandlade 6
områden:
medicinering och
medicinsk
diagnostik,
upplevelse av
behandling,
nuvarande
psykiatrisk
medicinering, tro
på och information
om
medicineringen.
175 frågeformulär Chi-2
skickades ut.
N= 69
Bortfall: 106
A survey of patient
satisfaction with
and subjective
experiences of
treatment with
antipsychotic
medication.
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie© Lundblad & Lundgren, 2009
Dataanalys
Kvalitetsbedömning
Medel.
37 (45)
12.1
Författare/titel
Syfte1
Hewitt, 2006
Studien vill utvärdera
effektiviteten (både
validitet och
tillförlitlighet) hos två
vanliga verktyg som
används för att mäta
livskvalitet: The
medical Outcomes
Study Short Form
Health Survey (SF-36)
och The Lancashire
Quality of Life Profile
(LQoLP).
Critical evaluation
of the use of
research tools in
evaluating quality
of life for people
with schizophrenia
13.
Ho, Andreasen,
Flaum, Nopoulos &
Miller, 2000.
Untreated initial
psychosis: Its
relation to quality
of life and
symptom remission
in first-episode
schizophrenia.
1
Metod/design
Undersökningen gick ut Kvalitativ metod med
på att finna en relation
longitudinell design.
mellan obehandlad
initial psykosperiod och
sämre livskvalitet samt
svårare symptom längre
fram.
Datainsamling
Undersökningsgrupp
Dataanalys
Kvalitetsbedömning
Två strukturerade
intervju-instrument
användes; The
Comprehensive
Assessment of
Symptoms and
History,
och The psychiatric
Status you
currently have –
Baseline version.
Amerikansk
studie. Deltagare
var patienter som
insjuknade i
DSM-VIschizofreni
för första gången
46 män och 28
kvinnor.
N= 74
Bortfall ej
redovisat.
Spearman’s
korrelation,
icke-parametriska
statistiska
tester och
analyser.
Medel.
Paper: Alternativ vetenskaplig källa, ej lämplig för kvalitetsgranskning enligt Willman & Stoltz modell
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie© Lundblad & Lundgren, 2009
38 (45)
14.1
Författare/titel
Syfte1
Jones, 2000
Belysa möjligheterna
till att skapa riktlinjer
för all typ av vård med
s.k. ”care pathways” i
UK för patienter med
schizofreni.
Hospital care
pathways for
patients with
schizophrenia.
15.
Larsen, Melle,
Auestad, Friis,
Haahr &
Johannessen et al.
2006
Early detection of
first-episode
psychosis: the
effect on 1-year
outcome.
1
Undersöka huruvida
tidig upptäckt och
behandling (ED) av
schizofreni ger bättre
resultat efter 1 år än
sedvanlig behandling
(no-ED) .
Metod/design
Datainsamling
Kvantitativ metod med Skandinaviska
kvasiexperimentell
hälsosektorer
design.
deltog (Danmark,
Norge). Samtliga
sektorer fick
likvärdiga
behandlingsprogra
m för patienter med
första-episodsschizofreni. I två av
de fyra sektorerna
tillades
informationskampa
njer riktade mot
allmänheten om
psykotiska
sjukdomar.
Uppföljning genom
personliga
intervjuer efter tre
Undersökningsgrupp
Dataanalys
Kvalitetsbedömning
Skandinavisk
studie.
T-test,
KaplanMeier
survival
analysis.
Medel.
141 = försöksgruppen (ED)
140 = kontrollgruppen (No-ED)
N= 281
Bortfall: 3
Deltagarna var
mellan 18-65 år
med
diagnostiserad
schizofreni enligt
DSM-VI.
Paper: Alternativ vetenskaplig källa, ej lämplig för kvalitetsgranskning enligt Willman & Stoltz modell
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie© Lundblad & Lundgren, 2009
39 (45)
Författare/titel
Syfte1
Metod/design
Datainsamling
Undersökningsgrupp
Dataanalys
Kvalitetsbedömning
Israelisk studie.
20 deltagare med
schizofreni.
Inget bortfall.
Deltagarantalet
fördelades jämt i
kontroll
respektive
försöksgruppen.
N=20
Deskriptiv
statistik,
ANOVAanalys.
Medel.
månader och 1, 2,5
år.
16.1
Lehman, 1999
Quality of care in
mental health; the
case of
schizophrenia.
17.
Nathans-Barel,
Feldman, Berger &
Modai, 2005
Identifiera vilka
behandlingar och
omvårdnadsmetoder
som hjälper patienter
med schizofreni.
Jämföra effekten av att
ha en hund närvarande
under psykosocial
terapi.
Pilotstudie, kvalititativ
metod, deskriptiv
design.
Animal-assisted
therapy ameliorates
anhedonia in
schizophrenia
patients (a
controlled pilot
study).
1
Strukturerade
frågeformulär.
Scale for the
Assessment of
Hedoic tone the
Snaith-Hamilton
Pleasure Scale
(SHAPS) användes
för att skatta
livskvalitet.
Paper: Alternativ vetenskaplig källa, ej lämplig för kvalitetsgranskning enligt Willman & Stoltz modell
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie© Lundblad & Lundgren, 2009
40 (45)
18.
Författare/titel
Syfte1
Metod/design
Datainsamling
Undersökningsgrupp
Dataanalys
Noh, Choe, Yang,
2008.
Utreda betydelsen av
hopp hos patienter med
schizofreni.
Kvalitativ metod,
deskriptiv design.
Tre
semistrukturerade
intervjufrågor
ställdes; vad
betyder hopp för
dig?
Vad hoppas du på?
Vilka är dina källor
till hopp?
Intervjuerna
spelades in och
transkriberades
genast.
Koreansk studie
med 25 deltagare,
16 män, 9
kvinnor, med
schizofreni enligt
DSM-IV.
N=25
Transkriberat
material
kategoriserad
es och
uppföljningsi
ntervjuer
utfördes.
Hope from the
perspective of
people with
schizophrenia.
19.2
2
Kvalitetsbedömning
Hög.
Pinikahana,
Happell, Hope &
Keks, 2002.
Undersöka hur
schizofrena patienter
skattar sin livskvalitet
och uppskatta
Quality of life in
schizofrenins inverkan
schizophrenia: a
på det dagliga livet.
review of the
Man jämför för och
literature from 1995 nackdelar med olika
to 2000.
behandlingar och
åtgärder.
Review: Alternativ vetenskaplig källa, ej lämplig för kvalitetsgranskning enligt Willman & Stoltz modell
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie© Lundblad & Lundgren, 2009
41 (45)
20.
Författare/titel
Syfte1
Metod/design
Datainsamling
Undersökningsgrupp
Dataanalys
Pitkänen, Hätönen,
Kuosmanen &
Välimäki, 2008
Utforska patienternas
upplevelse av sjuksköterskors
interventioner för att
stötta patienter med
schizofreni på
psykiatriska akutmottagningar.
Kvalitativ metod,
explorativ deskriptiv
design.
Semistrukturerade
intervjuer .
Finsk studie, 35
deltagare med
schizofren
diagnos, varav 20
män, 15 kvinnor.
N=35
Inget bortfall.
Transkriberat material
kategoriserad
es.
Studien tittade på självbehandlingsstrategier
för att kontrollera
hörselhallucinationer
hos schizofrena
patienter i Taiwan.
Kvalitativ metod med
explorativ deskriptiv
design
Semistrukturerade
självrapporteringsf
ormulär användes
för att identifiera
självbehandlingsstr
ategier.
Deltagare
rekryterades med
bekvämt urval
från sjukhus i
norra respektive
södra Taiwan.
N=200
Bortfall: 20
Innehållsanal
ys, användes
för att
kategorisera
symtom
management
strategier.
Patients’
descriptions of
nursing
interventions
supporting quality
of life in acute
psychiatric wards:
A qualitative study.
21.
Tsai & Chen, 2005
Self-care symptom
management
strategies for
auditory
hallucinations.
among patients
with schizophrenia
in Taiwan.
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie© Lundblad & Lundgren, 2009
Kvalitetsbedömning
Hög.
Hög.
42 (45)
22.
Författare/titel
Syfte1
Tunner & Salzer,
2006
Att identifiera vad
Kvalitativ metod,
patienter med
deskriptiv design.
schizofreni har för
behov genom frågan
”Vad tycker du är
viktigast att personalen
vid ditt hälsoinstitut gör
för att ge dig bra vård”?
Consumer
perspectives on
quality of care in
the treatment of
schizophrenia
Metod/design
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie© Lundblad & Lundgren, 2009
Datainsamling
Undersökningsgrupp
Dataanalys
Ostrukturerade
intervjuer.
Amerikansk
studie.
40 personer med
diagnostiserad
schizofreni enligt
DSM-VI
identifierades.
N=40
Bortfall 26, som
dock ersattes av
26 andra
randomiserat
utvalda patienter.
Kvalitativ
dataanalys,
metaanalys.
Kvalitetsbedömning
Hög.
43 (45)
Bilaga 3 (kvalitetsgranskning kvantitativ metod).
Exempel på protokoll för kvalitetsbedömning av
studier med kvantitativ metod
Blindning av vårdare?
Ja
Nej
Vet ej
Blindning av forskare?
Ja
Nej
Vet ej
Bortfall
Beskrivning av studien
CCT (ej randomiserad)
Bortfallsanalysen beskriven?
Ja
Nej
multicenter, antal center …………...........
Bortfallsstorleken beskriven?
Ja
Nej
Kontrollgrupp/er
Adekvat statistisk metod?
Ja
Nej
Antal ……………………………………….
Etiskt resonemang?
Ja
Nej
Ålder ………………………………………
Hur tillförlitligt är resultatet
Man/Kvinna ……………………………….
Är instrumenten valida?
Ja
Nej
Kriterier för exkludering
Är instrumenten reliabla?
Ja
Nej
Adekvata exklusioner Ja Nej
Är resultatet generaliserbart?
Ja
Nej
RCT
Forskningsmetod
Patientkarakteristika
Intervention
…………………………………………………….
………………………………………………………………………………
Huvudfynd (hur stor var effekten?, hur beräknades effekten?, NNT,
………………………………………………………………………………
konfidensintervall, statistisk signifikans, klinisk signifikans,
Vad avsåg studien att studera?
powerberäkning)
Dvs. vad var dess primära resp. sekundära effektmått …………………
………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………
Urvalsförfarandet beskrivet?
Ja
Nej
Representativt urval
Randomiseringsförfarande
beskrivet?
Likvärdiga grupper vid start?
Ja
Nej
Sammanfattande bedömning av kvalitet
Bra
Ja
Ja
Nej
Nej
Vet ej
Vet ej
Medel
Dålig
Kommentar…………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………
Analyserade i den grupp som de
randomiserades till?
Ja
Nej
Vet ej
Blindning av patienter?
Ja
Nej
Vet ej
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie© Lundblad & Lundgren, 2009
Granskare sign: ……………………
44 (45)
Bilaga 4 (kvalitetsgranskning kvalitativ metod).
Huvudfynd
Exempel på protokoll för kvalitetsbedömning av
studier med kvalitativ metod
Vilket/n fenomen/upplevelse/mening
………………………………………………………………………………………………………………………………
Beskrivning av studien
Tydlig avgränsning/problemformulering? Ja
Patientkarakteristika
Nej
Vet ej
Antal …………………………
Ålder …………………………
Är kontexten presenterad?
Etiskt resonemang?
Man/kvinna …………………..
Ja
Nej
Vet ej
Ja
Nej
Vet ej
………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………
Sammanfattande bedömning av kvalitet
Bra
Medel
Dålig
Kommentar ………………………………………………………………………………………
Urval
-Relevant?
-Strategiskt?
Ja
Ja
Nej
Nej
Vet ej
Vet ej
Metod för
- urvalsförfarande tydligt beskrivet?
- datainsamling tydligt beskriven?
- analys tydligt beskriven?
Ja
Ja
Ja
Nej
Nej
Nej
Vet ej
Vet ej
Vet ej
Giltighet
- Är resultatet logiskt, begripligt?
- Råder datamättnad?
- Råder analysmättnad?
Ja
Ja
Ja
Nej
Nej
Nej
Vet ej
Vet ej
Vet ej
Ja
Nej
Vet ej
Ja
Ja
Nej
Nej
Vet ej
Vet ej
Kommunicerbarhet
- Redovisas resultatet klart och tydligt?
- Redovisas resultatet i förhållande
till en teoretisk referensram?
Genereras teori
beskrivs? Är beskrivning/analys adekvat?
Kvalitetsindikatorer vid schizofreni – en litteraturstudie© Lundblad & Lundgren, 2009
………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………
Granskare sign: ……………………
45 (45)
