Hagaskolan F-9 i Varbergs kommun

Hagaskolan F-9 i Varbergs kommun
Likabehandlingsplan
- Plan för att främja likabehandling och motverka
diskriminering och trakasserier (likabehandlingsplan)
- Plan mot kränkande behandling
Upprättad augusti 2013
Giltig t.o.m. juni 2014
1. Hagaskolan F-9
Hagaskolan är en F-9 skola som ligger i centrala Varberg. Skolan har cirka 460 elever och på
skolan finns de fyra fritidshemsavdelningar Skutan, Fyren, Piren och Utkiken.
Skolan är indelad i två enheter, en F-5+fritids och en 6-9 med varsin rektor. Ett gott
samarbetar mellan enheterna, inom enheterna och över åldersgränserna råder. Detta ger
eleverna trygghet, stabilitet och en känsla av sammanhang.
Hagaskolan ingår i ett internationellt nätverk, OUR Education Network, bestående av ett 100tals skolor i Nya Zeeland, Australien, England, Norge, USA och Sverige. På Hagaskolan
arbetar all personal mot en gemensam vision som vi tillsammans tagit fram. Visionen och
våra kärnvärderingar är ledande dokument i våra dagliga verksamheter och dessa leder till en
skola som ständigt förbättras, där fler elever når målen och utvecklar sina förmågor.
1.1 Hagaskolans kärnvärderingar
 Vi respekterar varandra och våra olikheter
På Hagaskolan ska ingen oavsett kön, etnisk bakgrund, religion, politisk
uppfattning, ålder eller sexuell läggning utsättas för kränkningar av
något slag
 Vi stödjer, uppmuntrar och hjälper varandra
På Hagaskolan delar vi generöst med oss av tankar, idéer, beröm och
hjälp som underlättar vardagen för oss alla.
 Vi samarbetar mot gemensamma mål med kunskap i fokus
På Hagaskolan arbetar vi tillsammans mot vår gemensamma delade
vision. Vi har elevernas kunskapsutveckling i fokus och arbetar för att
alla elever skall nå bästa möjliga resultat. Vi vet att det är skolans
kvalitet som är avgörande för elevernas resultat.
1.2 Hagaskolans vision
Haga är en skola som ger eleverna goda möjligheter att lyckas med sina studier. Här blir varje
elev bemött efter sina individuella behov och förutsättningar och vi tror på en verksamhet där
olika sinnen berörs. Vi är väl medvetna om de olika inlärningsstilarna och använder oss därför
av varierade arbetssätt och undervisningsmateriel. Eleverna redovisar sina resultat med en rik
variation av redovisningssätt. Pedagogernas främsta uppgift är att undervisa. Vi har även
speciallärare som arbetar med eleverna. Vi samarbetar både ålders- och ämnesövergripande.
Genom att vi använder vår naturliga mångfald på skolan ökar också vår förståelse för olika
kulturer, traditioner, religioner och värderingar.
Hagaskolan är en plats dit vi alla går med glädje och där vi arbetar för delaktighet,
sammanhållning och kunskapsutveckling. Vår skola är en lugn, trygg och harmonisk
arbetsplats för både elever och personal. En del i detta är en fungerande antimobbningsgrupp.
På Hagaskolan arbetar vi aktivt med att utveckla samarbetet mellan hem och skola Vi har en
tydlig beskrivning av elevernas, föräldrarnas och skolans olika roller och ansvar. Skolans mål
är tydliga för alla och våra målbeskrivningar utvärderas ofta.
Personalen har möjlighet att påverka sin fortbildning både individuellt och i arbetslagen. Vi
prioriterar professionell fortbildning från högskola och universitet.
Informationen på skolan är tydlig. Vi har en väl fungerande hemsida där föräldrar och elever
kan inhämta aktuell information. Alla möten är väl organiserade med dagordning och
protokoll/minnesanteckningar.
Hagaskolan är en sammanhållen skola där rektorerna leder, stöttar och uppmuntrar det
pedagogiska arbetet. De är närvarande och engagerade i sitt arbete. Arbetet på skolan är
utvecklande och bedrivs demokratiskt där samarbetet mellan pedagoger och rektorer är väl
fungerande. Alla på skolan har möjlighet att påverka arbetet och när beslut i en fråga är fattat
respekteras detta. Vi har ett tillåtande arbetsklimat där olika uppfattningar i sakfrågor tillåts.
Alla visar respekt samt stöttar och uppmuntrar varandra. Tillsammans är vi en outstanding
school!
2. Förord
Alla skolor i Sverige är skyldiga enligt Skollagen (2010:800) att ha en årlig plan kring
skolans arbete att motverka kränkande behandling av barn och elever.
Enligt Diskrimineringslagen (2008:567) skall utbildningssamordnare varje år upprätta en
plan med översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och
möjligheter för de barn/elever som deltar eller sökt till verksamheten/skolan. Planen ska
innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som utbildningssamordnaren avser att påbörja eller
genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna har
genomförts skall tas in i efterföljande års plan.
Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja
lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
På vår skola/fritidshem har vi en likabehandlingsplan. Den innefattar den årliga planen (enligt
Skollagen) och likabehandlingsplanen (enligt Diskrimineringslagen). Detta enligt Varbergs
kommuns policy.
2.1 Definitioner
Diskriminering
Diskriminering är när någon som arbetar i en utbildningsverksamhet behandlar en elev sämre
än någon annan i en jämförbar situation utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Handlingen
behöver inte vara medveten eller aktiv.
De sju diskrimineringsgrunderna:





Kön: elev som utsätts för diskriminering på grund av sitt kön. Det kan vara att tjejer
eller killar blir särbehandlade/ orättvist behandlade utifrån sitt kön.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: en elev som diskrimineras för att eleven
inte identifierar sig som kvinna eller man genom sin klädsel eller på annat sätt ger
uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Religion eller annan trosuppfattning: elev som diskrimineras eller trakasseras på
grund av sin religionstillhörighet eller tro. Det kan vara att om en gymnastiklärare
förbjuder en elev som bär huvudduk att delta i undervisningen eller att skolan endast
erbjuder en rätt om dagen och då inte tar hänsyn till om någon är muslim.
Etnisk tillhörighet: elev som diskrimineras på grund av sitt nationella eller etniska
ursprung eller hudfärg. Ett exempel är att en elev inte tilldelas A i svenska med
hänvisning till att eleven har ett annat modersmål.
Sexuell läggning: elev som diskrimineras på grund av sin heterosexuella, bisexuella
eller homosexuella läggning. Det kan vara att två bisexuella inte får gå på skoldans


tillsammans eller att en elev blir sämre behandlad för att eleven har homosexuella
föräldrar.
Funktionshinder: elev som diskrimineras på grund av sin fysiska, psykiska eller
intellektuella funktionshinder eller allergi. Det kan handla om att skolan inte
tillgodoser en elev med hörselnedsättning vi lektion eller föreläsning. Det kan också
vara då en elev med ADHD blir kallas okoncentrerad och stökig.
Ålder: elev som diskrimineras på grund av sin ålder. Det kan vara att en elev som är
äldre än de andra i klassen nekas vara med i elevrådet.
Direkt diskriminering:
Det är en orättvis behandling av en elev på grund av någon av de sju
diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering:
Att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett
förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken får en diskriminerande effekt
utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Exempelvis då en elev utesluts från arrangemang på
grund av religion, funktionshinder m.m.
Instruktioner att diskriminera:
Order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som lämnas åt någon som står i
lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som
gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.
Trakasserier:
Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med de sju
diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för
sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsande, skämt, förslag, blickar eller
bilder som är sexuellt anspelande.
Kränkande behandling:
Är ett uppträdande som kränker en individs värdighet men som inte har något samband med
någon diskrimineringsgrund. En kränkning kan exempelvis uppstå då någon eller några
avviker från normerna, innebärande att någon uppfattas annorlunda. Det kan handla om fysisk
kränkning av slag, knuffar mm. En verbal kränkning kan vara hot ord, glåpord. En kränkning
kan vara av psykosocial karaktär ex. utfrysning och ryktesspridning, blickar mm. Kränkande
behandling kan också förekomma via sms, klotter och via internet ex. mms, msn, facebook.
Det kan vara enstaka händelser men även upprepade. Mobbning är en systematisk och
återkommande kränkande behandling.
2.2 Samverkan och delaktighet
En plan för diskriminering och kränkande behandling ska upprättas, följas upp och ses över av
personalen under medverkan av eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller.
Utformningen och omfattningen av elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder. Det är
viktigt att eleverna känner sig delaktiga och får inflytande. Vårdnadshavare ska informeras
om planen.
Barnen/eleverna blir delaktiga genom:








Elevråd
Klassråd
Elevombud
Samtal enskilt eller i grupp
Trivselenkätundersökningar
Trygghetsgrupp/antimobbningsgrupp
Samlingar
Värdegrundsfrågor
Vårdnadshavare blir delaktiga genom:






Föräldrasamtal/utvecklingssamtal
Föräldramöten
Elevhälsoteam (EHT)
Skolans hemsida – Porten
Veckobrev och mailkontakt
Elevmöten
Personalen blir delaktiga genom:







APT
Stork-möten
Elevhälsoteamet (EHT) består av rektor, skolsköterska, skolkurator, specialpedagog,
skolpsykolog och SYV. Elevhälsoteamet träffas regelbundet en gång i veckan och
diskuterar aktuella elevärenden samt diskuterar hur elevhälsoarbetet kan utvecklas på
skolan.
EHT möte där arbetslagen kan boka in en konsultationstid en gång i veckan med
elevhälsoteamet.
Trygghetsgrupp/Antimobbningsgrupp
Kompetensutveckling
Handledning från övergripande resursteamet
Hagas trygghetsgrupp/antimobbningsgrupp
På Hagaskolan arbetar vi för att alla ska må bra och känna sig trygga. Vi arbetar tillsammans
för att motverka alla former av diskriminering och kränkningar. När eleven känner en
trygghet är det lättare att finna den motivation som krävs för ett positivt lärande och
kunskapsutveckling.
Hagaskolan har fyra trygghetsgrupper/antimobbningsgrupper för de yngre åren f-3, en för år
4-6, en för år7-9 och en vuxen grupp som består av personal från f-9 på skolan.




F-3 gruppen leds av Urban och de träffas varannan vecka.
4-6 gruppen träffas var tredje vecka och leds av skolkurator.
7-9 gruppen träffas var tredje vecka och leds av skolkurator.
Vuxen gruppen träffas ca 4-5 dagar per termin. Gruppen har personal från f-3 samt en
representant från varje årskurs 4-9 och skolkurator.
I maj har F-3 en lek/vänskapsdag med olika aktiviteter som kamratstödjarna håller i. 4-6 och
7-9 gruppen planerar en trygghetsdag för år 4-9 ht 2013. Syftet med dessa trygghetsdagar är
att stärka tryggheten för eleverna genom att de får möjligheten att lära känna fler elever på
skolan oberoende av årskurs. Under läsåret 2012/2013 har 7-9 gruppen fått kunskap kring
diskriminering och kränkande behandling. Gruppen har sen informerat sina klasser om
skolans arbete kring diskriminering och kränkande behandling.
Den vuxna trygghetsgruppen har terminvis en hel/halvdag då vi arbetar mer grundligt med
frågor om diskriminering och kränkande behandling. Vid våra andra träffar uppmärksammar
vi pågående ärenden kring kränkande behandling och trakasserier och dess process.
Trygghetsgrupperna bidrar med information om hur stämningen är på skolan och fångar upp
händelser och situationer som visar vad skolan behöver arbeta med för skolans trygghet.
Gruppens arbete utgår från skolans kärnvärderingar:



Vi ska respektera varandra och våra olikheter
Vi ska stödja, uppmuntra och hjälpa varandra
Vi samarbetar mot gemensamma mål med kunskap i fokus
Resurser


Skolans elevhälsoteam träffas regelbundet måndagar kl. 13:00 – 16:00, inkluderat
konsultationstid för arbetslagen.
Trygghetsgruppen vuxna träffas ca 4-6 ggr per termin. Teamet har också en
hel/halvdag för djupare arbete kring diskriminering och kränkande behandling.
Ansvarsfördelning

Rektor ansvarar för att årligen upprätta en plan mot diskriminering och kränkande
behandling (likabehandlingsplan). Rektorn ska också se till att den följs samt årligen
utvärderas och revideras. De ska även se till att alla mentorer delar ut och går igenom
planen i samband med skolstart och att den sedan ligger till grund för diskussioner,
reflektioner och andra händelser i skolan genom hela läsåret.

I rektors ansvar ligger även att se till så att all ny personal får information om planen.

Varje arbetslag har ansvar för att genomföra, följa upp och utvärdera sitt förebyggande
arbete.

Mentorerna ansvarar för att planen delas ut och gås igenom med eleverna vid skolstart.
Mentorerna ska även se till att det, vid klassråd, diskuteras utifrån den värdegrunden
skolan har. Det är viktigt att man öppet talar om människors lika värde utifrån de sju
diskrimineringsgrunderna och att eleverna ges tid att reflektera över sig själva och
deras handlingar.

Klassläraren/fritidspedadogen ansvarar för informera vårdnadshavare om planen vid
första föräldramötet på hösten.

Det är alla barnens/elevers gemensamma ansvar att påtala diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling som förekommer på skolan.
3. Hagaskolans rutiner för att förebygga och
förhindra trakasserier och kränkande
behandling
Främjande och förebyggande arbete för att förebygga och förhindra
trakasserier och kränkande behandling på Hagaskolan:

Regelbundna klassråd

Alla klasser arbetar regelbundet med värderingsövningar i någon form. Detta kan vara
drama, etiska samtal, Lions Quest material etc.

Vi arbetar med faddrar i år F-6.

I år 5 har vi ”hemliga kompis”-perioder, då eleverna önskar detta.

I samlingar och samtal lyfts våra gemensamma framtagna kärnvärderingar fram, allas
lika värde, hur man är mot varandra och att det är viktigt att man berättar om man är
ledsen för något. Vi betonar respekt och hänsyn och kopplar detta till
vardagshändelser.

Tydliga trivselregler för skolan och förtydligade regler i varje klass som görs med
eleverna.

Det ska finnas rast värdar från de arbetslag som har elever på rast. Rastvärdarna ska
vara väl synliga i orange västar.

Trivselundersökningar

Utvecklingssamtal minst en gång per termin.

Vi arbetar ålderöverskridande i vissa skolämnen i år 4-6.

Rektor ansvarar för att följa upp och utvärdera skolans kärnvärderingar i syfte att
förebygga och motverka alla former av kränkande behandling.

Det finns dörröppnare/ramper så att alla kan ta sig in i förskolan/skolan även om man
är funktionshindrad.

Vi hjälper barnen i den fria leken så att alla kan vara med och inte fastna i könsroller.

Vi strävar efter att alla ska få lika mycket talutrymme och behandlas lika i
klassutrymmet.

Vi använder böcker och filmer som belyser olika typer av familjebildningar, olika
minoriteter vid diskussioner och etiska samtal.

Vi planerar utflykter så att alla barn och elever ges förutsättning att delta.

Vi tänker i genusperspektiv då vi vuxna delar in eleverna i grupper och vid samarbete.

I vår religion/historieundervisning pratar vi om olikheter ex. religion, ursprung och
kulturarv.

Vi ger information om funktionshinder. Då vi har elever med hörselnedsättning
använder vi hjälpmedel, tar hjälp av hörselpedagog och ser film i undervisningssyfte.

I år 5 har vi sex och samlevnadsundervisning, tjej och killsnack. Vi använder oss av
skolsköterskans ”frågelåda” där de kan ställa frågor anonymt.

I år 6 har vi sexualkunskap, där vi belyser olika sexuella läggningar och olika typer av
familjebildningar.

Vi strävar efter god kontakt med vårdnadshavare och uppmanar dem att besöka vår
verksamhet (F-3).

Vi arbetar med kärnvärderingarna.

Vi gör olika samarbetsövningar och har temaarbeten ex. vänskap/kamratskap.

Skolans verksamhet utformas så att alla barn/elever utvecklas på bästa möjliga sätt. Vi
försöker stärka elevernas självkänsla i sitt skolarbete.

Vi jobbar med tjej- och killsnack i syfte att stärka eleven och deras relationer.

Skolkurator har tjejgrupper/ Disakurs med år 8.
Upptäckande arbete:








Vi arbetar efter att all personal markerar direkt när vi uppmärksammar att någon gör
något kränkande i ord eller handling. Markeringen ska ske med respekt för alla
inblandade.
Trygghetsgruppen/Antimobbningsgruppen
Rastvakter
Trivselundersökning/enkäter sker en gång om året, samt vid enstaka tillfällen klassvis.
Kartläggning och nulägesanalys av tryggheten på skolan.
Enskilda samtal, gruppsamtal, samt tjej- och killgrupper.
År 5 har ”måltimma” varje vecka med mindre grupper där trivselfrågor alltid tas upp.
År 5 använder också loggboken som en skriftlig kommunikation mellan elev och
kontaktlärare om man inte vill säga något högt i gruppen.
Hälsosamtal med skolsköterskan sker med samtliga elever 3 ggr under elevens
skolgång.
Åtgärdande arbete:

Arbetslagen gör årligen en utvärdering av skolans arbete kring diskriminering och
kränkande behandling för att se vad som fungerar bra och vad vi behöver bli bättre på.

När den årliga trivselundersökningsenkäten har sammanställts kan vi se av resultatet
vad vi på skolan behöver arbeta mer med för att eleverna ska känna mer trygghet på
skolan.

Vuxna trygghetsgruppens arbete.

Skolans akuta handlingsplan vid kränkande behandling.
3.1 Kartläggning och nulägesanalys
På Hagaskolan kartlägger vi genom:





Regelbundna samtal med elevråd, trygghetsgrupp/antimobbningsgrupp och klassråd,
samt i elevhälsoteam, arbetslag och på arbetslagsträffar.
Skolsköterskan har enskilda hälsosamtal med uppföljning med samtliga elever under
elevens skolgång.
Trivselenkät genomförs med samtliga elever varje år.
Rapporterade kränkningar och att vidtagna åtgärder dokumenteras och rapporteras till
vuxna trygghetsgruppen och rektor.
Sammanställning av årets rapporter och åtgärder sker i samband med utvärdering av
likabehandlingsplanen.
Nulägesanalys
Inför upprättandet av likabehandlingsplan har genomförts en nulägesanalys utifrån
information som har framkommit under läsåret. Det är information som har blivit synliggjord
genom utvärdering av elevenkäten VT 2013, skolans arbete med trygghetsteam, samt skolans
kartläggning av otrygga platser. Det är skolledning som ansvarar för att en nulägesanalys
görs. En sammanfattning av denna analys görs sedan av skolledning och skolans personal och
ligger till grund för det som behöver fokuseras på under innevarande läsår.
Planering inför läsåret och kompetensutveckling
Inför läsåret 2013/2014 planeras:






Fortsatt arbete i trygghetsgrupperna/antimobbningsgrupperna.
Att den vuxna trygghetsgruppen under läsåret har en hel dag då tillfälle för djupare
arbete med arbetet kring diskriminering och kränkande behandling ges.
Att trygghetsgrupperna vid höstens terminsstart planerar en trygghetsdag för eleverna
med aktiviteter där syftet är att arbeta tillsammans och lära känna varandra
åldersöverskridande.
Återkommande arbete med värdegrundsfrågor i alla grupper och klasser.
Arbete med en översyn av skolans rastvaktsschema. Detta schema ska också finnas på
synlig plats i skolan.
Att förankra CPS som en naturlig del av skolans arbete. Tio personer på skolan går
denna utbildning under HT 2014. CPS är ett förhållningssätt/samtalsmetod med







gemensam problemlösning, där lärarna bjuder in eleverna att lösa uppkomna
situationer och eventuella problem tillsammans.
Att trivselenkäterna delas ut VT 2014.
Utvärderingsarbetet kring diskriminering och kränkande behandling i arbetslagen
fortsätter genom samtal kring detta i trygghetsgrupperna.
Att kalendariet för HT 2013 ska bestå av en tydlig planering av arbetet med
trivselenkäter, likabehandlingsarbete och utvärdering.
Att starta HT 2013 med våra trivselregler med eleverna.
Att upprätta en form av trygghetskarta över skolgården och skolhuset för att se vilka
åtgärder som kan göras åt de platser som eleverna upplever som otrygga.
Att fortsätta med kompisdagar för F-3 (VT) och 4-9 (HT).
Att elevrådet är delaktigt i utarbetandet av nya trivselregler/ordningsregler för skolan.
4. Mål och konkreta åtgärder
Vårt mål är att vi ökar förståelsen för olika kulturer, traditioner, religioner, sexuella
läggningar, familjebildningar, funktionshinder och värderingar genom att vi använder
oss av våra kärnvärderingar och den mångfald som finns på skolan i
undervisningssituationer och vårt dagliga liv.
4.1 Specifika åtgärder
Kön
Mål:
Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering pga. kön.
Aktiviteter för att nå målen:
Vi arbetar för en jämställd skola genom att ha ett könsperspektiv på skolans
organisation och verksamhet. Det gör vi genom att beakta könsaspekten i alla beslut, i
organiseringen av skolans arbete samt i kvalitetsredovisningar.
Tidpunkt:
Kontinuerligt under terminen, samt i skolans kvalitetsredovisning.
Ansvar:
Alla som arbetar i verksamheten.
Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning
Mål: På vår skola skall alla elever oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, ha samma rättigheter och möjligheter. Inga elever skall
känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av kulturell tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning.
Aktiviteter för att nå målen:
Arbeta med att få alla vårdnadshavare mer delaktiga i skolans verksamhet för att få
djupare förståelse för varandra. Det gör vi genom att engagera översättare och tolkar
vid behov. Skolan ska översätta viktig information till vårdnadshavare samt ge
information både muntligt och skriftligt till hemmet så att alla förstår. Skolan ska
informera om att det finns möjlighet att få tolkhjälp vid samtal och möten i skolan.
Tidpunkt:
Kontinuerligt
Ansvar:
Rektor, klasslärare/mentor. Alla som arbetar i verksamheten.
Funktionshinder
Mål:
På vår skola skall alla elever ha samma rättigheter och möjligheter, oavsett
funktionshinder. Vid planering av skolans verksamhet ska konsekvenserna för elever
med olika funktionshinder beaktas. T.ex. sätta dörröppnare på dörrar, anpassa bord
och stolar efter önskemål, försäkra oss om att eleven hinner förflytta sig mellan
klassrummen i tid till lektionerna.
Tidpunkt:
Vid verksamhetsplanering samt kontinuerligt.
Ansvar:
Rektor, specialpedagog och alla som arbetar i verksamheten.
Sexuell läggning
Mål:
Vår skola skall arbeta för ökad förståelse för olik sexuell läggning, könsidentitet eller
familjebildning.
Aktiviteter för att nå målen:
Arbeta för ökad kunskap och förståelse. Vår skola ska informera och undervisa om
olika sexuella läggningar och heteronormativitet. När vi diskuterar frågor som
sexualitet, könsidentitet eller familjebildningar ska information om homo- bi- och
transsexualitet ingå.
Tidpunkt:
Kontinuerligt under läsåret.
Ansvar:
Skolsköterska och klasslärare/ämneslärare.
Kränkande behandling
Mål:
Inga elever på vår skola skall känna sig utsatta för kränkande behandling.
Aktiviteter för att nå målen:
Medvetandegöra all personal och alla elever kring likabehandlingsfrågor, så att alla
vet och kan agera utifrån de anvisningar som finns i skolans plan mot kränkande
behandling. Vi fortsätter vårt arbete med skolans trygghetsgrupper för att hålla ett
kontinuerligt arbete kring kränkande behandling på skolan.
Tidpunkt:
Kontinuerligt under läsåret.
Ansvar:
Alla som arbetar i verksamheten.
5. Handlingsplan vid upptäckt av diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling.
Handlingsplan vid kränkande behandling (elev-elev)

Varje vuxen på skolan som ser, misstänker eller får signaler om att det förekommer
någon form av kränkande behandling eller trakasserier, är skyldig att direkt hantera
situationen och informera berörd kontaktlärare/mentor.

Allt ifrån en misstanke om kränkning/trakasserier ska utredas, åtgärdas och
dokumenteras. Händelsen dokumenteras skriftligt och förvaras i därtill avsedd pärm
inlåst i arbetslagets rum.

När vi får kännedom om att en elev känner sig kränkt så skall det i första hand utredas
av mentor eller av annan inblandad personal som så fort som möjligt har samtal med
de inblandade för att kartlägga vad som har hänt. Vid detta samtal bokas en
uppföljningstid med eleverna.
Utredningssamtalet består av frågor som:
-
Vad har hänt?
Hur yttrade sig kränkningarna?
Var och när inträffade det?
Hur ofta har det hänt?
Vem/vilka är inblandade?
Samtal med alla inblandade enligt följande:
-
Samtal med den utsatte/de utsatta (en och en)
Samtal med den/de som utsatt (en och en)
Samtalsledaren/ärende ansvarig dokumenterar samtalet

Arbetslaget och övrig berörd personal informeras och är extra observanta.

Vårdnadshavare till de inblandade eleverna kontaktas inom 24 timmar.

Vid behov tar mentor/ärendeansvarig hjälp av EHT och/eller de vuxna i
trygghetsteamet.

Information om pågående ärenden och process skall alltid ges till elevhälsan och
vuxna trygghetsteamet.
Uppföljande åtgärder:

Uppföljningssamtal med samtliga inblandade sker efter cirka en vecka av mentor eller
den ärendeansvariga.

Arbetslag får åter information och ansvarar för att aktivt bevaka situationen.

Vårdnadshavare kontaktas av mentor eller den som är ansvarig för utredningen
muntligt eller skriftligt.

Om kränkningarna/trakasserierna inte upphör behöver särskilda åtgärder sättas in.
Rektor kallar elev, vårdnadshavare och mentor/ärendeansvarig där ett åtgärdsprogram
upprättas. En representant från vuxna trygghetsteamet/elevhälsan bör också delta.

Om kränkningarna/trakasserierna ändå inte upphört vidtas ytterligare åtgärder, t.ex.
kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis.

Eleven kan vända sig till Barn- och elevombudsmannen
(www.skolinspektionen.se/beo)
Långsiktig uppföljning och utvärdering:

För att garantera att insatserna följs upp på lång sikt hålls en avstämning av vuxna
trygghetsteamet/skolkurator med den utsatte eleven efter ca en månad.

Trygghetsteamet (vuxna) / arbetslaget utvärderar de vidtagna åtgärderna och vilka
effekter insatserna har givit. Analys och tolkning görs utifrån ett antal frågor:
-

Vilka åtgärder har satts in?
Resultat?
Var det något som inte fungerade och i så fall varför?
Ska insatserna fortsätta, förändras eller kompletteras?
Om ärendet är utrett och alla parter är nöjda avslutas ärendet. Dokumentationen
lämnas till elevhälsan (skolkurator), samt skrivs under av rektorn. Alla avslutade
ärenden sparas och arkiveras. Ett ärende beräknas avslutat om inget nytt händer under
ett halvår.
Om en elev utsätts för diskriminering, trakasserier eller annan form av
kränkande behandling av en vuxen följs nedanstående plan:

Den elev som blir utsatt för kränkning anmäler händelsen till rektor. Om annan elev
eller vuxen upptäcker eller får kännedom om en kränkning anmäls händelsen till
rektor.

Rektor utreder situationen omedelbart.

Vårdnadshavare informeras av rektor.

Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentation görs av rektor.

Rektor träffar regelbundet den person som kränkt eleven och samtalar om hur
undervisningen med berörd elev fungerar.

Om kränkningarna eller trakasserierna upprepas vidtas ytterligare åtgärder, t.ex.
avstängning, förflyttning eller kontakt med andra myndigheter såsom polis.

Eleven kan vända sig till Barn- och elevombudsmannen
(www.skolinspektionen.se/beo).
6. Att förankra likabehandlingsplanen
Planen för diskriminering och kränkande behandling aktualiseras och gås igenom vid
höstterminens start. All personal skall vara väl förtrogen med innehållet. Eleverna
skall på lämpligt sätt göras medveten om innehållet i planen anpassat till ålder och
mognad. På första föräldramötet informeras om planen för diskriminering och
kränkande behandling.
7. Kvalitetssäkring
Uppföljning och utvärdering
Läsåret 11/12 var målet att nå en ökad förståelse för olika kulturer, traditioner,
religioner och värderingar genom att använda oss av våra kärnvärderingar och den
mångfald som finns på skolan i undervisningssituationer och vårt dagliga liv. Målet
var också att öka förståelsen för olika sexuella läggningar och familjebildningar.
Genom årliga enkäter och samtal i trygghetsgrupperna kan de uppsatta målen följas
upp och effekten av detta arbete mätas. VT 2013 genomfördes en enkät kring trivseln
på skolan och samtalsarbete för att främja ovanstående mål har samtal under terminen
skett kontinuerligt i trygghetsgrupperna.
Läsåret 11/12 var målet att fortsätta ett aktivt arbete mot mobbning. Detta har skett
genom engagemang och möten i trygghetsgrupperna som utgörs av både elever och
lärare.
Det är skolans kurator som ansvarar för att sammanställa utvärderingen av skolans
likabehandlingsarbete.
8. Årlig plan
Hagaskolan ska årligen upprätthålla en likabehandlingsplan som tar sin utgångspunkt i
punkterna under 3.1 Kartläggning och nulägesanalys. Rektor ansvarar för att planen
upprättas och förankras hos föräldrar, elever och personal.
9. Anmälan
Om en elev eller vårdnadshavare upplever att skolan/fritidshemmet inte uppfyllt
kraven på att utreda och vidta åtgärder för att förhindra fortsatt kränkning, trakasserier
eller diskriminering kan vårdnadshavare och eller eleven vända sig till
diskrimineringsombudsmannen eller barnombudsmannen som utövar tillsyn över att
lagen efterföljs. Skolan eller skolbarnsomsorgen kan bli skadeståndsskyldig gentemot
en utsatt elev om inte tillräckliga åtgärder vidtagits för att förhindra fortsatt
diskriminering. Om personal utsätter elev för trakasserier, kränkningar eller
diskriminering gäller samma förhållande. Anmälan kan göras på www.do.se eller
www.skolinspektionen.se.