Några råd till dig som får mat genom
Bard PEG Fastrac
Patientinformation
Nutritionsrådet, USÖ
2007-02-27
Några råd till dig som får mat genom
BARD PEG Fastrac
Vid olika typer av sjukdomar där man har svårt att svälja vanlig mat
kan det bli aktuellt att anlägga en PEG. En PEG är en 15-20 cm lång
slang som man lägger in genom bukväggen in till magsäcken. Genom
denna slang kan man ge sondvälling och medicin. Här följer svar på
frågor som många patienter som skall få en PEG ställer sig. Målet är
att du och dina anhöriga skall vara väl informerade och förberedda
inför inläggningen av din PEG och veta vart ni ska vända er om
problem uppstår.
Vad står förkortningen PEG för?
Perkutan
Endoskopisk
Gastrostomi
= genom huden
= med hjälp av gastroskopiteknik inlagd
= en öppning med en slang mellan magsäcken
och bukväggen
PEG-slangen på
plats i magsäcken
1
Patientinformation
Nutritionsrådet, USÖ
2007-02-27
Hur ser din PEG ut?
Modell: BARD Fastrac 20 Fr
Gummipackning
som vilar mot huden
Luftkudde som håller
magsäcken upp mot
bukväggen
Matningsadapter
2
Patientinformation
Nutritionsrådet, USÖ
2007-02-27
Hur går det till att lägga in PEG?
Ingreppet sker vid endoskopimottagningen vid USÖ. Med
svalgbedövning (spray) och lugnande medicin utförs först en vanlig
undersökning av matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen med ett
s k gastroskop. Denna undersökning tar i regel inte mer än 5 minuter.
Inläggningen av PEG tar cirka 10-15 minuter.
Man tittar ner i magsäcken
och lokaliserar lämplig plats
där slangen skall placeras.
Huden och bukväggen
lokalbedövas.
Via en nål punkteras
magsäcken och via denna
förs en tråd in i magsäcken
och greppas där med en
snara som införts via
gastroskopet.
3
Patientinformation
Nutritionsrådet, USÖ
2007-02-27
Snaran backas upp
tillsammans med
gastroskopet. Tråden
kopplas samman med PEGslangen.
PEG-slangen dras ned i
magsäcken och ut genom
bukväggen. En liten luftfylld
gummikudde håller
magsäcken upp mot
bukväggen och förhindrar att
slangen glider ur magsäcken.
Magsäcken hålls upp mot
bukväggen genom att man
för gummipackningen mot
huden. Gummipackningen
kan förskjutas i förhållande
till slangen men detta får
endast utföras av den läkare
som lagt in din PEG.
4
Patientinformation
Nutritionsrådet, USÖ
2007-02-27
När kan man börja ge sondvälling?
Har du dagen innan fått sondvälling i full dos genom t ex en slang via
näsan, så påbörjas tillförsel av sondvälling via den nyanlagda PEGslangen direkt när du kommer till vårdavdelningen.
Första dygnet ges 50 ml/h via pump.
Andra dygnet ges den beräknade dygnsdosen sondvälling. Mängden
som ges beräknas utifrån aktuell vikt, aktivitet mm. De första dagarna
är det oftast bäst att ge vällingen via pump, men efter 1-2 veckor kan
man övergå till att ge sondvällingen med sondspruta s k
bolusmatning.
Om du under flera dagar eller veckor fått näring via dropp eller ätit
mycket dåligt under en tid så tar det längre tid för tarmen att vänja sig
vid sondvällingen. Man tillför då sondvällingen enligt ett speciellt
upptrappningsschema utarbetat vid intensivvårdsavdelningen vid
USÖ.
Vad gör jag om PEG:en av någon anledning åker ut?
PEG:en förhindras från att glida ur magsäcken genom en luftfylld
gummikudde. Luften i denna kudde töms om slangen klipps av vid
saxmarkeringen. Luftkudden faller då samman och det är då lätt att
avlägsna PEG:en. Om det av någon anledning skulle hända att
slangen av misstag hakar fast i omgivning och rycks ut är det viktigt
att du samma dag tar kontakt med din läkare. Kanalen in till
magsäcken sluter sig inom ett dygn. För att förhindra detta kan du
föra in en bit av PEG-slangen in i hålet, så att det håller sig öppet tills
du får insatt en gastroknapp.
5
Patientinformation
Nutritionsrådet, USÖ
2007-02-27
Hur sköter man omläggningarna?
Varje dag inspekteras området under gummipackningen. Man tvättar
med tvål och vatten och torkar rent. De första dagarna kan det
behövas en torr kompress under packningen för att suga upp den
vätska som kan komma från stomihålet. När det gått någon vecka så
behöver man inte använda någon kompress om huden är oretad och
torr. Plattan vrids ett kvarts varv varje dag. Om huden under plattan
blir rodnad bör läkare tillkallas och reglera det tryck som plattan sitter
an mot huden med.
Gummipackning som
ligger an mot huden
Luftkudden
Varifrån får jag matningsslangar, sprutor och sondvälling?
Dietisten hjälper dig med förskrivning av ordinerad mängd för ca 1
månads behov av sondvälling, sondaggregat och sprutor. Dietisten
kommer också att ge individuell utbildning om hur tillförseln av
vällingen i praktiken ska ske. Anhöriga som eventuellt behöver hjälpa
till med sondmatningen får också utbildning av dietisten.
6
Patientinformation
Nutritionsrådet, USÖ
2007-02-27
Hur gör man när slangen eventuellt ska tas bort?
När PEG-slangen ska tas bort kallas du till kirurgmottagningen, du får
vara fastande från midnatt. Läkaren kommer att dra bort PEG-slangen,
vilket går fort och du kommer att känna ett lokalt obehag där slangen
suttit men denna smärta är snabbt övergående.
Slangen
klipps vid
markeringen
Behöver jag byta min PEG?
Om det blir stopp eller brott på slangen med läckage kan man behöva
byta din PEG. Den kan annars sitta i flera år om den fungerar bra.
Kan man byta till kortare slang?
Om du vill byta din PEG till en kortare slang har vi möjlighet att förse
dig med en s k gastroknapp, v g se bilden nedan. Detta är en 2-4 cm
lång slang som med en vätskefylld ballong i stället för en luftfylld
gummikudde som hindrar slangen från att glida ut från magsäcken.
Knappen är kosmetiskt mer tilltalande och sitter hudnära. Knappen
byts cirka 3-4 gånger per år och dessa byten är smärtfria. Byte från
PEG till knapp kan först ske sex veckor efter det att man fått sin PEG
inlagd.
7
Patientinformation
Nutritionsrådet, USÖ
2007-02-27
Hur mycket sondmat och vilket/vilka preparat behöver jag?
Du får information om hur mycket sondmat du behöver per dag. För
sondmat gäller, precis som för vanlig mat, att den mängd du behöver
beror på din vikt, längd och hur mycket du rör dig m m. Om du
behöver öka i vikt får man ibland efter hand ändra på ordinerad
mängd sondmat, alternativt byta preparat. Ökar man för mycket i vikt
kan även mängden sondvälling behöva sänkas. Rådgör med din
dietist. Initialt används standard sondnäring men vid sondmatning
under längre tid ges också ofta fiberrik sondnäring och ibland också
energirik sondnäring.
Vilken temperatur skall sondmaten ha?
Du bestämmer själv vilken temperatur du tycker är mest behaglig. De
flesta föredrar rumstempererad sondmat. Du kan även ta den kallare
eller ljumma den försiktigt i vattenbad. Iskall sondnäring eller för
varm sondnäring kan ge obehag.
8
Patientinformation
Nutritionsrådet, USÖ
2007-02-27
Hur snabbt ska sondmaten droppa in?
De första dagarna du får sondmat är det viktigt att det får droppa
långsamt, 500 ml bör ta cirka fyra timmar. Ibland måste man starta
ännu långsammare. Detta är speciellt viktigt om du ätit väldigt lite
senaste tiden. Allteftersom din mage vänjer sig kan man öka
dropptaken och det blir du som bestämmer i vilken takt som du mår
bäst av att få din mat. Efter någon till några veckor brukar 300 ml per
timme vara en lagom hastighet. Då kan du också dela upp intaget på
5-6 måltider per dag. Om du ligger när du ger dig sondmat, lägg gärna
en rejäl kudde under huvudet. På detta sätt minskar du risken för
uppstötningar.
OBS! Avsluta alltid varje måltid med att spola igenom PEG:en med
50 ml vatten.
Hur förvaras sondmaten?
Oöppnade förpackningar förvaras i rumstemperatur. Öppnad
förpackning förvaras alltid i kylskåp och kan stå där i 24 timmar.
Hur länge kan samma sondmatsförpackning hänga uppe?
En öppnad sondmatsförpackning blir, precis som vanlig mat, dålig av
att stå framme för länge i rumstemperatur. Hur länge förpackningen
kan hänga i rumstemperatur beror på om man använder flexibag eller
flaska, om man avbryter matningen eller matar kontinuerligt. Du får
information om vad som gäller. I de flesta fall bör inte samma
förpackning hänga uppe mer än fem timmar. Om andra hängtider
gäller får du information härom. Du bör inte använda samma
sondmatningsförpackning igen om du kopplat isär PEG och aggregat
och gjort ett uppehåll i matningen.
9
Patientinformation
Nutritionsrådet, USÖ
2007-02-27
Hur mycket vätska behöver jag per dag?
Man brukar rekommendera 30-35 ml vätska per kg kroppsvikt och
dag, vilket oftast innebär cirka 1,5-2 liter vätska per dag. Om du inte
får i dig tillräcklig mängd genom sondmat och det vatten du sprutar in
efter varje matning eller genom att dricka extra, bör du tillföra extra
vatten genom PEG:en.
Kan jag äta vanlig mat samtidigt som jag har PEG?
Javisst, om du kan äta är det utmärkt att du gör det. Ditt
energi/näringsbehov tillgodoses via sondmaten så det du väljer att äta
kan vara sådant du längtar efter. Om du har svårt att svälja eller inte
kan svälja alls kan det ändå vara viktigt att få känna smak av mat.
Man kan då tugga på vanlig mat och sedan spotta ut den. Man brukar
faktiskt rekommendera att man har något i munnen om det är möjligt,
även om man inte kan svälja ner det, när man sondmatar sig.
Kan jag ge vanlig mat genom PEG:en?
Det är inte lämpligt att ge vanlig mat genom PEG:en då det lätt kan
bli stopp. Genom att använda sondnäring vet du också att du får i dig
den näring du behöver. Som tillägg till sondmaten kan du, om du vill,
ge lite kaffe, te, buljong eller liknande. Dessa drycker ger du dig
lämpligen med hjälp av sondspruta.
OBS! Se till att det inte finns klumpar eller bitar som kan fastna.
10
Patientinformation
Nutritionsrådet, USÖ
2007-02-27
Vad gör jag om:
• jag får diarré av sondmaten?
Om du ätit dåligt innan du fick PEG är din mage/tarm ovan vid mat
och kan reagera med diarré. Det är då viktigt att sondmaten får droppa
in mycket långsamt. Kanske mår du bäst av att det droppar
kontinuerligt under hela dagen eller natten. För kall sondmat kan
också orsaka diarré. Sondvälling ger oftast lite lösare avföring och
diarré är det när man har fler än tre lösa avföringar per dygn.
För att förebygga diarré kan kapsel Trevis ibland användas, vilket
anses påverka bakteriefloran i tarmen positivt. Man löser innehållet i
tre kapslar Trevis i en liten mugg vatten och ger detta varje morgon
med hjälp av sondspruta. Kapsel Trevis kan köpas receptfritt på
apoteket.
Vissa läkemedel t ex antibiotika kan orsaka diarré. Kontakta din
läkare om du får diarrébesvär i samband med antibiotikabehandling.
Tänk på att du behöver extra vätska om du har diarré. Ibland kan det
vara nödvändigt att byta sondpreparat och rådgör då med din dietist.
Dietisten hjälper till med förslag och nytt livsmedelsrecept på detta.
• jag får ont i magen när jag ger mig sondmat?
En orsak till att du känner dig uppspänd och får ont i magen kan vara
att du ger dig sondmaten för snabbt. Minska dropphasigheten, eller
om du sprutmatar dig, låt måltiden ta längre tid, minst 30 minuter.
Man bör inte ge mer än 300 ml/måltid. Ge också mindre mängd per
måltid och dela upp sondmaten på flera måltider i stället. För kall
sondmat och också för varm sondmat kan ge obehag. Ont i magen kan
också bero på förstoppning.
11
Patientinformation
Nutritionsrådet, USÖ
2007-02-27
• jag mår illa och kräks av sondmaten?
Illamående och kräkningar kan ha många bakomliggande orsaker. En
orsak kan vara att du ger dig sondmaten för snabbt. Prova med att
minska matningshastigheten. En annan orsak kan vara att du, om du
måltidsmatar dig med spruta, ger dig för stor volym vid varje måltid.
Det kan också vara bra att kontrollera om PEG:en har ändrat läge.
Kan jag ge medicin via PEG:en?
Du kan ge dig medicin genom PEG:en men innan du gör det bör du
tala med din läkare eller distriktssköterska. Många mediciner finns
även i flytande form, vilket är att föredra om man skall ge medicinen
via sonden. Tabletter krossas noga med hjälp av mortel. Späd med
vatten och spruta in lösningen med hjälp av spruta. Avsluta genom att
spola genom slangen med 50 ml vatten.
Vad gör jag om det blir stopp i sonden?
Tag en sondspruta och försök spruta igenom PEG:en. Du kan ta i
ganska hårt. Det ska dock inte göra ont när man sprutar. Man kan
spruta in Coca-Cola eller ananasjuice som får ligga i slangen någon
timme och därefter försöka spola med vatten. Dessa drycker kan lösa
upp beläggningar i slangen. Om det inte löser sig trots detta kan man
behöva byta sonden till en kortare sond en s k gastroknapp. Tag då
kontakt med sondsköterskan på kirurgmottagningen, v g se
adresslistan sid 15.
12
Patientinformation
Nutritionsrådet, USÖ
2007-02-27
Hur ofta behöver jag byta droppaggregat?
Du kan använda samma aggregat i ett dygn. Spola igenom aggregatet
noggrant med ljummet vatten efter varje matningstillfälle. Förvara
aggregatet i plastpåse i kylskåp mellan måltiderna för att undvika
bakterieväxt.
Hur sköter jag min munhygien?
När du inte kan äta eller dricka normalt är det extra viktigt med
noggrann munhygien. Den normala salivproduktionen blir nedsatt och
slemhinnor i mun och svalg kan bli sköra när du inte tuggar maten.
Risken för kariesangrepp och svampinfektioner i mun och svalg ökar
då. Du kan själv stimulera salivproduktionen genom att använda
salivstimulerande preparat. Exempel på några av dessa som finns att
köpa receptfritt på apotek är:
Fludent
Sockerfri sugtablett innehållande fluor och är
därför lämplig om du har egna tänder.
Profyllin
Sockerfri sugtablett.
Salivin
Sockerfri sugtablett med fruktsmak.
Fluorette.
Sockerfritt tuggummi innehållande fluor
V6
Sockerfritt tuggummi.
Saliva
Orthana
Flytande medel som sprayas i munnen.
Att borsta tänder och tunga med mjuk tandborste flera gånger
dagligen samt att skölja munnen ofta med vichyvatten är effektiva sätt
att förhindra uttorkning och svampangrepp i munhåla och svalg. Har
du tandprotes är det viktigt att ta ut protesen minst två gånger
dagligen för rengöring. Undvik om möjligt att ha protesen nattetid.
Var uppmärksam på hur dina slemhinnor ser ut. Blir de röda och
irriterade kontakta ditt sjukhus eller distriktssköterska för råd.
13
Patientinformation
Nutritionsrådet, USÖ
2007-02-27
Vad behöver jag hemma för att kunna ge mig mat i min PEG?
Checklista:
• Sondnäring
• Sondsprutor
• Droppaggregat
• Droppställning
Vem ordnar vad?
Sondnäring, droppaggregat och sprutor skriver din läkare eller dietist
ut på livsmedelsrecept och varorna hämtas på apoteket.
Kan jag bada och duscha när jag har PEG?
Du kan duscha och bada precis som vanligt men byt förband efteråt.
Badar du utomhus ska du efter badet tvätta noga runt PEG:en med
tvål och vatten.
14
Patientinformation
Nutritionsrådet, USÖ
2007-02-27
Vart vänder jag mig vid problem med PEG:en?
Om du har problem med din PEG i form av materialfel, läckage,
stopp, infektion eller rodnad och smärtor i området kring slangen vänd dig till sondsköterskan på kirurgmottagningen.
Syster Ingrid Delis och Kerstin Bonnevier-Pettersson
Kirurgmottagningen, övre gastrosektionen, USÖ
Tfn
019-602 45 70
Mån – ons – fre
kl 10.00-12.00
Om du har funderingar som gäller din sondmat: mängd, sort,
förvaring, receptförnyelse, hjälp med droppaggregat, sondsprutor,
droppställning, pumpar m m eller problem med illamående,
uppkördhet m m, som du tror hör ihop med sondmatningen, vänd dig
till din dietist.
Dietister vid Medicinska kliniken, USÖ
Ingegerd Järnmark
019-602 13 04
Karin Nilsson
019-602 26 16
Efva Forssell
019-602 18 38
Om du önskar diskutera med din ansvarige läkare kontakta:
Övre gastrosektionen
Kirurgiska kliniken
Universitetssjukhuset, Örebro
Tfn 019-602 45 70
Kontakten förmedlas via mottagningssköterskan.
15
Patientinformation
Nutritionsrådet, USÖ
2007-02-27
Inläggningsdatum
Din PEG inlades av dr
Lars-Göran Larsson
Överläkare
Kirurgiska kliniken, USÖ
Ingegerd Järnmark
Dietist
Medicinska kliniken, USÖ
Eva Henrysson
Sjuksköterska, avd 85
Onkologiska kliniken, USÖ
Vi är intresserade av synpunkter om hur denna patientinformation
kan förbättras och förtydligas.
Hör gärna av dig!
E-postadresser:
[email protected]
[email protected]
Lars-Göran Larsson
Överläkare
Kirurgiska kliniken, USÖ
Ingegerd Järnmark
Dietist
Medicinska kliniken, USÖ
16
Patientinformation
Nutritionsrådet, USÖ
2007-02-27
Egna anteckningar ..................................................................
....................................................................................................
....................................................................................................
....................................................................................................
....................................................................................................
....................................................................................................
....................................................................................................
....................................................................................................
....................................................................................................
....................................................................................................
....................................................................................................
....................................................................................................
....................................................................................................
....................................................................................................
....................................................................................................
....................................................................................................
....................................................................................................
17
www.orebroll.se
Postadress: Kirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset, 701 85 Örebro
Besöksadress: USÖ, B-huset, vån 1, Södra Grev Rosengatan, Örebro
Telefon: 019-602 45 70 Telefax: 019-12 54 39
