NUMMER 2 ❚ JUNI 2016 UNGA OCH PSYKISK OHÄLSA MÅNGA UNGA MÅR ALLT SÄMRE ”DET FINNS ALLTID HJÄLP ATT FÅ” UT UR DEPRESSION OCH FÖRLAMANDE ÅNGEST COLUMBUS LOTSAR UNGA UT I SAMHÄLLET DBT GER STÖD I DET SVÅRA MINDFULNESS – DET SOM ÄR DET ÄR Så här i slutet av maj finns redan en försmak av en härlig sommar - ljumma vindar, ljusa, lätta dagar, sol och glittrande hav! Många upplever sig allmänt lättare till sinnes när vädret också visar sig från sin mest positiva sida. Å andra sidan kan det vara värre att inte må så bra i en sommar som är ljus och vacker och det känns många gånger lättare och mindre kravlöst att få kura i det mörka under höst och vinter. Hej alla goa medlemmar! Text MONA RINGEBRAND Många av våra unga mår psykiskt dåligt och enligt flera rapporter ökar den psykiska ohälsan bland gruppen unga. Det är också i gruppen unga som självmordstalet inte går ner utan tvärtom ökar till skillnad från i övriga åldersgruppet där antalet självmord minskat under senare år. I en artikel berättar 23-åriga May Dang, som periodvis mått mycket dåligt, hur hon har tagit sig ur depression och förlamande ångest. Anders Svensson, som tidigare lidit av svår social fobi, berättar i en annan artikel om sin väg ur handikappande ångest och depressioner. Företrädare för Columbus i Göteborg, en samverksamhet för unga vuxna med psykisk ohälsa som behöver hjälp med studier eller arbete, berättar i en artikel om verksamheten. Terapi och/eller läkemedel är Socialstyrelsens rekommendation för behandling av ångest ❚ Utgivare Svenska Ångestsyndromsällskapet, ISSN 1651-257X ❚ Ansvarig utgivare Lena Huss, [email protected] ❚ Redaktör Mona Ringebrand, [email protected] officiellt organ för ÅSS – Svenska Ångestsyndromsällskapet. Tidningen utkommer cirka 4 gånger/år och innehåller material med anknytning till ångest, fobier och depression. Svenska Ångestsyndromsällskapet är en religiöst och politiskt neutral förening, och tar inte ställning vare sig för eller emot någon specifik psykoterapeutisk behandlingsform. Du som är ångestdrabbad eller anhörig är välkommen att ringa till våra kontaktpersoner och lokalföreningar för råd och stöd. Kom ihåg – du är inte ensam! 2 ❚ Prenumeration Vill du få hem tidningen i brevlådan? Bli då medlem i någon av Svenska Ångestsyndromsällskapets lokalföreningar, se sista sidan. Medlemsavgifter för vuxna kostar i skrivande stund 200-250 kronor per år. Ungdomsmedlemmar upp till 26 år betalar en medlemsavgift på 100 kronor. Observera att tidningsprenumeration är möjlig för sjukvård, behandlare och bibliotek. ❚ Redaktionellt För insänt, ej beställt material förbehåller sig redaktionen editering i text samt bildmaterial. Bifoga alltid telefonnummer när du skriver till oss. ❚ Redaktionens adress Mona Ringebrand, [email protected] c/o Ångestsyndromsällskapet, Järntorget 7, 413 04 Göteborg, tel 0725-28 02 56 ❚ Förbundets adress Svenska Ångestsyndromsällskapet, Förbundskansliet S:t Göransgatan 78, 112 38 Stockholm, tel 08-29 27 96. E-post: [email protected] Internet: www.angest.se BG: 5243-0964 ❚ Omslagsbild Gullvivor. ❚ Grafisk produktion och tryck Ågrenshuset , Bjästa, www.agrenshuset.se och depression. Psykiater Ingvar Karlsson med 45-årig erfarenhet av patientarbete berättar om ångest och läkemedel, och terapeuterna Marie Karlsson och Ulrica Bonde beskriver Kognitiv beteendeterapi respektive Dialektisk beteendeterapi. En populär metod idag, bland annat för att hantera och lindra ångest är Mindfulness som Helena Löwen Åberg, legitimerad sjukgymnast/ fysioterapeut med steg 1 i KBT, beskriver närmare i en artikel. Sist men inte minst: under helgen 20 – 22 maj i år höll Svenska Ångestsyndromsällskapet sin kongress då representanter från landets lokalföreningar fick en möjlighet att mötas. Läs mer om den i detta nummer! En lång sommar ligger framför oss och jag hoppas att den blir härlig, upplevelserik och samtidigt rogivande för er alla Jag hoppas också att ni får lite inspiration och tid över till att till exempel skriva, rita eller fota något som skulle passa till höstens nummer av ÅSS Emellan i september. Jag tar tacksamt emot bidrag till Medlemssidan. Till dess alltså: Trevlig sommar och dito läsning! ■ Kongress, kamratskap och krångel Vartannat år har vi kongress i Svenska Ångestsyndromsällskapet. Då samlas ombud från hela landet för att gå igenom formalia som verksamhetsplan och val av styrelse mm. Denna gång hölls kongressen i Eskilstuna. Ungefär fyrtio ombud plus styrelsen var närvarande lördag och söndag. Många slöt upp redan fredag kväll, då det fanns tillfälle till mat och gemenskap. För beslut i all ära, men just samvaron och att lära känna ÅSS:are från olika delar av landet är mycket viktigt. Som förbundsordförande får man ny energi och arbetsglädje av att träffa alla härliga kollegor, medlemmar och vänner inom vår organisation. Det var en hel del nya namn och ansikten. ÅSS utvecklas och växer sakta men säkert. Detta i motsats till nästan alla ideella föreningar, som brottas med sjunkande medlemsantal och engagemang. Visst är det härligt att kunna gå emot strömmen och vara ett förbund som ökar, både i medlemstal och aktiviteter. För sedan förra kongressen har det hänt en hel del. Vi har satsat på information och intressepolitik, liksom på stöd till nya och befintliga lokalföreningar. Förbundets roll är ju inte att vara överordnad föreningarna. Vi skall ha en servicefunktion och utgöra ett stöd för våra medlemsföreningar, och därmed även för medlemmarna. Det är mycket glädjande att vi Det är här som ni ute i landet har störst möjlighet att påverka. Ju fler föreningar och ju mer aktiviteter, desto bättre för hela organisationen. åss emellan – Svenska Ångestsyndromsällskapet ❘ nummer 2 2016 detta år fått vårt statsbidrag höjt rejält. Vi fick nästan 20 % höjning av vårt organisationsbidrag från Socialstyrelsen! Bidraget är inte helt lätt att sätta sig in i. Det är krångliga regler, och om möjligt ännu krångligare att få ihop en fullständig ansökan, med massor av bilagor. Men för ÅSS del är bidraget indelat i tre olika ”pengapåsar”. Först får alla förbund ett grundbidrag på 550 000 kronor. Därefter tillkommer en fast slant per betalande medlem. Sist men inte minst får man en rörlig del, som är beroende av hur många aktiva lokala och regionala föreningar man har. Det är här som ni ute i landet har störst möjlighet att påverka. Ju fler föreningar och ju mer aktiviteter, desto bättre för hela organisationen. ÅSS får ökade intäkter som vi till exempel kan satsa på att göra en riktigt bra förbundstidning, liksom till olika former av stöd till våra lokala föreningar. Från den nyvalda styrelsen vill jag rikta ett stort TACK till alla som FÖRBUNDSORDFÖRANDEN LENA HUSS HAR ORDET Foto GÖRAN HAGBERG på olika sätt bidrog till en trevlig och lyckad kongress. Tack alla ombud och till er som bidrog genom att lämna fullmakt för röstning. För det är ju så i vår organisation, att många egentligen vill deltaga men klarar inte av exempelvis resor, hotell eller folksamlingar. Nu fortsätter vi vårt arbete för att informera och sprida kunskap om ångest och ångestsyndrom. Vi vill även motverka negativa attityder till psykisk ohälsa. Sist men inte minst kommer ÅSS att arbeta för full delaktighet och goda livsvillkor för våra medlemmar och målgrupper. ■ 3 UNGA OCH PSYKISK OHÄLSA Många unga mår allt sämre Text MONA RINGEBRAND Från olika håll kommer rapporter om att dagens unga mår allt sämre och att den psykiska ohälsan nu når längre ner i åldrarna. Problemen handlar bland annat om ångest, depression och självskadande. Det är svårt att exakt uppskatta den psykiska ohälsan oavsett om det gäller barn, unga eller vuxna, men man räknar med att 20- 40 procent av befolkningen lider av någon form av psykisk ohälsa. Bland barn och ungdomar har den psykiska ohälsan ökat under 1990- och 2000- talet. Sedan 90-talets början har andelen unga med psykiska problem i form av oro, ångest och sömnproblem blivit tre gånger så vanliga. Enligt statistik från Statistiska centralbyrån, (SCB), låg andelen unga i åldrarna 16-24 år med sömnproblem, oro eller ångest under 80-talet på 7-8 procent. Sedan dess, och framför allt under 90-talet, har andelen stigit till det tredubbla. Utvecklingen av ökad ohälsa bland unga finns över hela världen och i alla samhällsgrupper. I åldersgrupper över 55 år har ohälsan legat still eller minskat sedan 80-talet. Men för dem under 45 år har ohälsan vuxit – och allra mest i åldrarna 20-24 år. Benämningen psykisk ohälsa är ett övergripande begrepp som kan användas olika beroende på sammanhang och kan innebära allt från självrapporterade besvär av oro eller nedstämdhet, till psykiska sjukdomar som schizofreni eller depression. När man talar om psykisk sjukdom menar man en psykisk ohälsa som tar sig i uttryck i ett syndrom som vården kan känna igen utifrån olika diagnostiska kriterier. 4 Självrapportering av psykiska besvär som oro eller ängslan som ges av allt fler ungdomar är ett varningstecken för senare psykisk sjukdom, ökad risk för självmordsförsök eller övriga skador och olyckor. Psykisk ohälsa kan alltså betyda både lindriga psykiska besvär och mer allvarligare former av psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning Det fanns också ett samband mellan tidiga självrapporterade psykiska besvär och problem med försörjning och familjebildning. Psykisk ohälsa är inte bara ett lidande för den som drabbas utan kan också få allvarliga konsekvenser på sikt, till exempel genom svårigheter att tillgodogöra sig skolarbete, etablering på arbetsmarknaden eller i relationer och familjebildning. Arbetslöshet i unga år, inte minst långvarig sådan, har i en rad forskningsstudier visat sig innebära påtagligt högre risk för psykisk ohälsa - och att ohälsan kan hänga kvar långt senare i livet. Vad som ligger bakom den ökade psykiska ohälsan bland ungdomar är inte helt klart. Ökade utbildningskrav och en ökad individualisering av samhället lyfts ofta fram som förklaringar. En bidragande faktor är troligen att fler ungdomar än i början på 1990-talet varken arbetar eller studerar. Det verkar finnas ett samband mellan att ha ett arbete eller utbildning och god psykisk hälsa. I många fall leder psykisk sjukdom i ungdomen till ett utdraget sjukdomsförlopp med negativa konsekvenser i samband med de ungas etablerande i vuxenvärlden. Var tionde ung kvinna i åldergruppen 18–24 har någon gång UNGA OCH PSYKISK OHÄLSA tvingats söka hjälp för sitt psykiska mående. Motsvarande siffra för unga män i samma åldergrupp är sju procent. Även bland ännu yngre märks den psykiska ohälsan tydligt. 20 procent av alla flickor i årskurs nio, och nästan lika många av pojkarna, har någon gång skadat sig själva medvetet. 1991–2011 minskade inläggningarna i slutenpsykiatrin i alla åldersgrupper – utom bland ungdomarna. Den största patientgruppen är 15–24-åriga kvinnor. En yttersta konekvens av psykisk ohälsa är självmord som vanligen sker under inflytande av psykisk sjukdom eller missbruk. Under det senaste decenniet har självmordstalen minskat i alla åldersgrupper utom bland personer under 25 år. Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland unga män och den näst vanligaste dödsorsaken bland unga kvinnor. Det allra viktigaste är att få kunskap om psykisk ohälsa och våga prata om vad psykisk ohälsa är och hur man hjälper sig själv och andra menar Danuta Wasserman, professor i psykiatri och suicidologi samt chef för NASP, Nationellt ...20 procent av alla flickor i årskurs nio, och nästan lika många av pojkarna, har någon gång skadat sig själva medvetet... centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, vid Karolinska Institutet. Hon har tillsammans med andra forskare presenterat en metod som har visat sig vara mycket effektiv för att förebygga psykisk ohälsa. Genom att låta 11 000 europeiska ungdomar i tio olika EU-länder ha psykoterapi i skolan en timme i veckan lyckades man minska självmordsförsök och svåra självmordstankar med 50 procent. ■ Källa: Bl.a Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet NOTISER PSYKISK OHÄLSA ÖKAR BLAND UNGA IGEN Skolbarns hälsovanor är en undersökning som genomförts under 30 års tid. Undersökningen bygger på uppgifter som 11-, 13- och 15åringar i Sverige lämnar. Närmare 8 000 elever svarade i den senaste undersökningen som genomfördes i januari 2014. Majoriteten av eleverna anser själva att de har en bra hälsa. Men andelen 13- och 15-åringar som uppger att de har återkommande psykiska besvär, som sömnsvårigheter, nedstämdhet, irritation och nervositet, ökar, liksom andelen 13- och 15-åringar som uppger att de har somatiska besvär, som huvudvärk, magont, ryggont och yrsel. När resultaten jämförs med andra länders klättrar Sverige rejält på listan över länder med högst förekomst av psykisk ohälsa - från plats 19 (av 39) år 2009/10 till plats 8 (av 42) år 2013/14. Samma ökning av psykisk ohälsa syns inte i de andra nordiska länderna. Källa: Folkhälsomyndigheten RAPPORTERAR ÖKNING AV PSYKOSOMATISKA BESVÄR Bland 15-åriga flickor är nu andelen som rapporterar psykosomatiska besvär hela 57 procent, den största sedan studien började. Men trenden med ökande psykisk ohälsa bland unga ska inte enbart tolkas som negativ, enligt experter. – Det är både ett minskande mörkertal och en god utveckling med minskade stigmatisering. Vi börjar våga prata om psykisk ohälsa på ett annat sätt, säger Christina Dalman, professor och överläkare vid Karolinska institutet. Det förklarar dock inte hela ökningen, fortsätter hon. I undersökningen syns också en motsatt trend – en klar majoritet av skoleleverna skattar sin hälsa överlag som bra eller mycket bra. Källa: www.dagensmedicin.se 160607 DÅLIG LUFT KOPPLAS TILL PSYKISK OHÄLSA Barn och ungdomar som bor i områden med högre koncentrationer av luftföroreningar löper högre risk att medicineras för psykiatriska diagnoser. Risken att ha minst ett läkemedelsuttag ökade med nio procent per 10 mikrogram per kubikmeter högre halt av kvävedioxid i luften för dessa personer, visar studien som är gjord vid Umeå universitet. Forskarna har jämfört uppgifter ur Läkemedelsregistret med siffror över luftföroreningskoncentrationer. Hela befolkningen under 18 år i Stockholms, Västra Götalands, Skåne och Västerbottens län ingick i studien. Resultaten stod sig även när man kontrollerat för socioekonomiska och demografiska faktorer. − Resultaten kan innebära att en minskad koncentration av luftföroreningar, främst bilavgaser, skulle kunna minska psykisk ohälsa hos barn och ungdomar, säger Anna Oudin, forskare vid universitets enhet för yrkes- och miljömedicin, i ett pressmeddelande. Källa: www.dagensmedicin.se 160608 Unga med psykisk ohälsa ska få mer hjälp Enligt ett pressmeddelande från Västra Götalandsregionen beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen vid onsdagens sammanträde att förstärka insatserna för barn och unga med psykisk ohälsa i åldrarna 7-18 år. Det sker genom ett tilläggsuppdrag till fem - sex vårdcentraler. Insatserna är ett pilotprojekt och finansieras genom det statsbidrag som finns inom området. Beslutet innebär också att Västra Götalandsregionen tar fram en plan för kompetenshöjning inom området psykisk ohälsa för primärvården. Man vill även utreda hur psykologtjänster på vårdcentralerna ska kunna stärkas. Satsningen utgår från ett uppdrag från psykiatriberedningen att utreda hur första linjens vård vid psykisk ohälsa och sjukdom kan utvecklas och stärkas i hela Västra Götaland. Bakgrunden är ökad ohälsa på grund av psykiska diagnoser. Allt fler söker hjälp för sina problem. Källa: www.skovdenyheter.se 160602 åss emellan – Svenska Ångestsyndromsällskapet ❘ nummer 2 2016 5 UNGA OCH PSYKISK OHÄLSA COLUMBUS lotsar unga ut i samhället Text MONA RINGEBRAND Vem är jag och vart vill jag? Det frågar sig många unga som kontaktar Columbus – en samverksamhet för unga vuxna med psykisk ohälsa som behöver hjälp med studier eller arbete. Paola Törnaeust t.v. och Therese Björntorp trivs bra med sina arbeten. Columbus har goda resultat och ungdomarna de möter brukar uppleva sig hjälpta av verksamheten. Columbus samfinansieras av flera myndigheter och drivs av SDF Örgryte-Härlanda och är till för personer som är 18-29 år och som bor i stadsdelarna Majorna-Linné, Örgryte-Härlanda samt Centrum i Göteborg och som vill komma ut i arbete och studier, men inte klarar det själva på grund av att de mår psykiskt dåligt. Columbus startade som ett projekt 2006 - ett svar på att ungas psykiska ohälsa rapporterades öka kraftigt. Columbus erbjuder insatser i form av psykologisk behandling, individuell coachning mot praktik, arbete eller studier samt konsultation hos psykiater. 6 I verksamheten arbetar för närvarande två socionomer och en beteendevetare. På Columbus finns även fem psykologtjänster, enhetschef och psykiater. Personalen har kompetens från de olika samverkande myndigheterna – arbetsförmedling, försäkringskassa, socialtjänst och sjukvården. Den unge bestämmer Therese Björntorp, socionom och Paola Törnaeus, psykolog, tar emot i ett ljust konferensrum på Columbus som är beläget relativt centralt i Göteborg. De berättar att den unge som bor i någon av de aktuella stads- delarna själv tar kontakt med Columbus, som inte har inte något tvingande uppdrag. Det är den unge själv som bestämmer om hen vill fortsätta på Columbus. Vid den första telefonkontakten görs direkt en telefonintervju för att få fram om den unge uppfyller grundläggande kriterier för att komma ifråga för Columbus, att hen har rätt ålder, är arbetslös eller saknar sysselsättning. Därefter tas ärendet till ett team som diskuterar vidare om Columbus kan vara rätt verksamhet för den som ringt. Ett par veckor efter den första kontakten bokas ett besök med psykolog och socionom/beteendevetare som gör en fördjupad intervju och ärendet diskuteras igen i teamet. Den som antas till Columbus börjar därefter regelbundet träffa psykolog och socionom/beteendevetare ett par gånger i veckan. Under träffarna kartlägger man resurser och svårigheter, relationer, vad som hänt och vad som gjorts tidigare och tittar på vilka förändringar som behöver göras för att den unge ska komma närmare arbete eller studier- man försöker hjälpa deltagaren att landa i något och ta reda på vad han eller hon vill göra med sitt liv. Tidigt i kontakten bokas också ett första avstämningsmöte. – På det första avstämningsmötet ca tre månader efter den första kontakten då deltagaren hunnit träffa psykolog och socionom 8-10 gånger, går vi igenom och ser att den plan vi gjort upp funkar och tittar på om vi behöver ändra på något- helt enkelt ser hur det går för oss. Det här första mötet är också viktigt för att disponera resten av tiden - om en remiss ska skickas till psykiatrin till exempel eller om en neuropsykiatrisk utredning behöver göras, säger Paola Törnaeus. – En tidig viktig fråga är den unges försörjning. Många gånger är det föräldrarna som stöttar ekonomiskt och en av våra första uppgifter är att hjälpa till med att och lotsa den unge till att söka egenförsörjning - ofta blir det i form av ekonomiskt bistånd från socialtjänsten, säger Therese Björntorp. Hamnat i en passiv roll En genomsnittlig sökande till Columbus är en 23–24-årig tjej eller kille med ofullständiga skolbetyg som har upprepade studieförsök bakom sig. Han/ hon mår psykiskt dåligt, är deprimerad och har ångest, och har varit utsatt på olika sätt, oftast på grund av mobbning. Det finns ofta ett stort undvikande med i bilden - den unge har inte orkat eller vågat riktigt ta tag i sin situation och sina svårigheter och vet inte heller hur han/hon ska gå till väga. Han/hon har blivit kvar hemma i en passiv roll, framför datorn eller tv:n, är ensam och har tappat vänner, om det ens har funnits några. UNGA OCH PSYKISK OHÄLSA – Det kan ha uppstått en ond cirkel utifrån att deltagaren till exempel studerat men sen inte orkat prestera i takt med Centrala studiestödsnämndens krav och istället för att till exempel sjukskriva sig, istället bara uteblivit från studierna och stannat hemma, säger Paola Törnaeus. Columbus tar inte emot unga med neuropsykiatrisk diagnos eller de som är inne i ett aktivt missbruk. När man från Columbus misstänker en neuropsykiatrisk problematik hos den unge hjälper man till med att initiera en utredning inom psykiatrin. De som har missbruksproblem hänvisas till andra instanser, till exempel Stadsmissionen eller Mini Maria. Inskrivningstiden på Columbus är ett år, men kan bli längre i väntan på en utredning till exempel. – Helst vill vi gå omlott med den verksamhet eller de personer som ska fortsätta kontakten efter oss, säger Therese Björntorp och Paola Törnaeus tillägger att man aldrig släpper någon rakt av efter ett år på Columbus. Både Therese och Paola anser att det idag kan saknas möjligheter att komma ut i rimliga aktiviteter för de som har den bakgrund som många deltagare på Columbus har. Idag när det saknas lärlingsplatser på arbeten till exempel och alla ska gå gymnasiet finns det inte mycket utrymme för det udda eller annorlunda som inte passar in i den mallen. – Kanske fostras många unga idag inte heller riktigt till att se konsekvenser av ett beteende man vet helt enkelt inte vad som händer om man lägger av med skolan i förtid till exempel. På Columbus jobbar man för att den unge själv ska ta kommandot över sin situation och bli självständig. – ­Vi betonar tydligt att vi inte fortsätter med ett slags föräldraansvar utan att våra relationer till den unge är vuxen till vuxen – med den frihet och det ansvar det innebär, säger Therese Björntorp. – När den unge kontaktar oss första gången säger han/hon ofta att de fastnat i en situation och inte hittar ut och att de behöver lotsning och guidning vidare, säger Paola Törnaeus. Columbus tar in 50-60 nya deltagare per år. Målet är att ta emot ungefär 100 unga vuxna/år och genomföra c:a 40 intervjuer med de unga som blir rekommenderade till annan insats eller inte uppfyller kriterierna. Cirka 600700 unga har tagits emot sedan starten 2006. Enligt utvärdering av extern utredare går drygt 50 % av ungdomarna ut mot arbete, studier eller är inskrivna som jobbsökande på Af. ■ NOTISER Unga kvinnor flest bland stödsökande på Mind Självmordslinjen Drygt 14 600 kontakter tog Mind emot via stödlinjens telefon, chatt och mejl. Detta sedan starten dygnet runt för lite mer än ett halvår sedan i oktober 2015. – Det är många fler än vi kunnat föreställa oss som hör av sig. Behovet av att prata när man mår dåligt är enormt, säger Johanna Nordin, verksamhetsansvarig på Mind. De flesta stödsökande till Mind Självmordslinjen är unga kvinnor, framför allt via chatten. Männen är fortsatt svåra att nå men hör av sig i större utsträckning via telefon jämfört med chatt. De flesta samtalen kommer in på kvällar och nätter. En del av dem som hör av sig är mycket unga, ända ner i tioårsåldern, säger Johanna Nordin Dagligen får också Mind återkoppling från personer som berättar att de blivit hjälpta på olika sätt efter att ha pratat med Självmordslinjen. Ett av Minds främsta mål just nu är att kunna ta emot alla som hör av sig till Självmordslinjen. ÖKAT TRYCK PÅ BUP Verksamhetschefen: Livsstilsfaktorer har stor betydelse Nu kraftsamlar en rad aktörer i Gävle och Sandviken för att höja kunskapsnivån kring psykisk ohälsa bland unga. Under två utbildningsdagar har föreningen Tilia, som jobbar för psykisk hälsa bland unga, bjudits in för att vidareutbilda de som kommer i kontakt med unga som mår dåligt. Annesofie Blixt, grundare av Föreningen Tilia, får kontakt med många unga som inte mår bra. De kan hamna i långa köer. En del gör till och med självmordsförsök för att öka sina chanser att få hjälp. I Sverige mår ovanligt många unga dåligt. Orsakerna skiljer sig åt från person till person, men vårt individualistiska samhälle med höga krav kan vara en av förklaringarna. Barn- och ungdomspsykiatrin i Västmanland har som mål att ingen ska behöva vänta på hjälp. Man har jobbat med att få ner kön, men nu märks ett ökat tryck. Inget barn ska behöva vänta på utredning hos barn- och ungdomspsykiatrin i Västmanland, som har en nollvision. Det handlar om ett samhällsproblem där livsstilsfaktorer har stor betydelse, menar Margit Farkas, verksamhetschef på Barn- och ungdomspsykiatrin i Västmanland. – Sömn, fysisk aktivitet och skärmtid har stort samband med psykisk ohälsa. Räcker resurserna ni har då? – Vi måste utnyttja våra resurser på bästa sätt. Men det finns en gräns där det inte är möjligt att pressa vidare, säger BUP:s verksamhetschef Margit Farkas. Källa: www.sverigesradio.se 160518 Källa: www.sverigesradio.se 160520 Källa: www.mynewsdesk.com 160530 ”Gör självmordsförsök för att få hjälp” åss emellan – Svenska Ångestsyndromsällskapet ❘ nummer 2 2016 7 UNGA OCH PSYKISK OHÄLSA Ut ur depression och förlamande ångest Text MONA RINGEBRAND Under många år har 23-åriga May Dang periodvis lidit av depression, ätstörning och förlamande ångest. Hennes kontakt med ÅSS i Göteborg blev ett viktigt steg i utvecklingen mot ett friskare liv. Och idag vet May vad lycka är för henne. När jag träffar May gör hon ett studieuppehåll efter två års studier på en treårig utbildning till kostekonom vid universitetet. Under studieuppehållet kompletterar hon utbildningen samt jobbar i hemtjänsten. May, som har ett sydostasiatiskt ursprung, flyttade med sin familj från Uddevalla till Göteborg när hon var femton år och det var under gymnasieåren som hennes problem accentuerades. May har alltid varit en känslig och sårbar person men då blev de egna kraven och de höga förväntningarna från familjen tillsammans med pressen i skolan för mycket för henne och hon hade hög frånvaro. Hon förstod till en början inte riktigt själv att hon var deprimerad och inte heller varför hon mådde så dåligt, men en nära kompis insåg hur det var fatt och med henne kunde May dela med sig av hur hon hade det. – Jag är envis och vill klara mig själv och har svårt för att lita på andra. Det har varit stort för mig att prata och öppna upp om hur jag egentligen mår. Det är sådant som jag inte kunnat göra hemma – jag skulle inte få förståelse för det utan mer fördömande – att jag är svag. – Jag är nära min familj och kan framförallt prata med mina tre syskon om allt – förutom känslor. Det gör man inte i vår familj. May har alltid tagit ett stort ansvar och är självständig och van ...till en början var det svårt att berätta och öppna upp inför en kamera, men efter ett tag glömde jag helt enkelt bort den... 8 att klara sig själv och tycker att hon har svårt att lita på andra, men vid ett tillfälle sökte hon hjälp på en ungdomsmottagning, vilket var ett mycket stort steg för henne. – Men jag blev dåligt bemött och det skapade ännu mindre tillit. Under gymnasieåren mådde May allt sämre, klandrade sig själv, utvecklade en ätstörning och fick självmordstankar. – Men på något sätt höll de här tankarna mig i schack från att göra något mer definitivt eller skada mig. Skammen för att misslyckas med att leva upp till förväntningarna och att konkretisera mina tankar som skulle innebära att alla förstod hur jag hade det, det kändes värre. Kontakt med ÅSS ledde vidare När hon var 18 år fick May vetskap om Ångestsyndromsällskapet och hon mailade till föreningen för att få komma på ett enskilt besök. May fick kontakt med Ellinor Albrektsson, informatör/rådgivare, som då gick en utbildning till KBT-terapeut och May blev Ellinors klient under utbildningstiden. Under ett halvår träffade May regelbundet Ellinor och sessionerna filmades i utbildningssyfte. – Till en början var det svårt att berätta och öppna upp inför en kamera, men efter ett tag glömde jag helt enkelt bort den. Halvåret då May träffade Ellinor hjälpte henne mycket och hade stor betydelse för henne. Ellinor uppmanade också May att söka vidare hjälp i vården och det ledde såsmåningom till att hon började gå hos psykolog på vårdcentralen. Inför studenten ökade pressen i skolan och May utvecklade en ätstörning. Hon har egentligen alltid varit intresserad av mat och matlagning, men då började hon tycka att mat smakade äckligt. – I skolan pratade alla om vikt och om att bli tillräckligt smala för att passa i sin klänning till studentbalen. Min satt lite för tight från början, men när balen väl blev av var den alldeles för stor. Jag vägde till slut bara 45 kilo och då blev det tydligt för alla att jag inte mådde bra. När studenten väl var över släppte den värsta pressen och sommaren efter kändes lätt och lugn för May. – Mycket berodde på att jag hade svar på att jag blivit antagen till en ettårig folkhögskolekurs som jag ville gå. Skolan drevs av IOGT och hade en hälsosam profil som tilltalade mig och som jag tyckte om eftersom jag tror på UNGA OCH PSYKISK OHÄLSA att våga göra saker utan påverkan av något, och våga visa vem man verkligen är - jag gillar folk som är ärliga och modiga. Det var en fin sammanhållning på skolan. Förändringar i livet När May var 19 år flyttade hon till Örebro för att gå en ettårig universitetsutbildning inom kostområdet. – Hemlängtan bland annat gjorde att jag flyttade hem igen efter ett halvår, men under tiden på skolan lärde jag känna mig själv och lärde mig jättemycket om mig själv och jag har fortfarande kvar vänner från den tiden. Efter hemkomsten började May jobba i hemtjänsten och påbörjade också sin utbildning till kostekonom. – Utbildningen och skolan är kul, men jag gillar inte att studera under stor tidspress. I våras blev det väldigt stressigt med extrem press och ångesten bubblade upp igen. Trots stort motstånd från min familj bestämde jag mig för att göra ett studieuppehåll – jag kände att jag skulle gå in i väggen annars. Min omgivning har kunnat se att uppehållet har varit bra för mig. Idag har May flyttat hemifrån och delar lägenhet med en kompis. Mestadels mår hon bra idag och hon går regelbundet i samtal hos en psykolog där hon bland annat jobbar med sin rädsla för att misslyckas, sina höga krav och med att våga göra mer av det hon vill göra och leva sitt eget liv utan påverkan av andras kontroll och fördömanden. – Jag vet egentligen inte vad ”att vara frisk” innebär, men jag fungerar som jag ska – jag är inte sjuk i medicinsk mening längre och det är stor skillnad mot förut även om det kan gå upp och ner ibland. May trivs med sitt arbete i hemtjänsten och tycker heller inte att det är särskilt stressigt. – De gamlas situation påverkar mig starkt ibland och jag lär mig väldigt mycket men jag ser också hur kort och skört livet kan vara. Och jag blir tacksam för det jag har. Och faktiskt tacksam för min ångest, oro och ledsenhet – det har lärt mig så mycket. Och kriser kommer till alla – det handlar bara om att lära sig hantera dem. Samtidigt som May periodvis har varit mycket nedstämd och ångestfylld har hon också hittat sin definition på lycka. – Lycka tror jag för mig är att känna mig fullständigt bekväm i den situationen jag befinner mig i och det kan för mig visa sig i former som att umgås med andra – gamla vänner, eller vara i ett kul sällskap med nya människor - eftersom jag har ett stort socialt behov. Jag gillar också att laga mat och att cykla långt, det ger mig en skön frihetskänsla. Jag tycker om att inte ha så mycket rutiner – om inte allt är bestämt och inrutat blir det en lucka som går att fylla med roliga saker tänker jag. May är intresserad av andra, är nyfiken och vill utforska mycket. Hon tycker om att skriva och kommer nog att gå en kurs eller liknande i fritt skrivande någon gång. – Ett mål är att någon gång skriva en bok. Berättelsen har jag redan, säger May. ■ ...jag vet egentligen inte vad ”att vara frisk” innebär, men jag fungerar som jag ska... Ta chansen – beställ en brukarrevision Vill ni driva en psykiatrisk verksamhet med bästa möjliga stöd? Anlita en brukarrevision: ett unikt sätt att få fram värdefull kunskap! I en brukarrevision är det brukare som granskar, tar fram frågor om verksamheten, intervjuar de som nyttjar verksamheten och analyserar svaren i en rapport. Arbetet görs uteslutande i kvalitetsförbättrande syfte. ”Man frågar inte kocken hur maten smakar, utan de som äter den.” Fördelar med brukarrevision: • • • Ni får en effektiv revision, eftersom brukare som talar med brukare får andra svar än personalen Ger ett inifrånperspektiv om hur det är att leva med psykiska funktionshinder; en tillgång både när frågor tas fram och när svaren analyseras Arbetet är stärkande både för brukare och personal • • åss emellan – Svenska Ångestsyndromsällskapet ❘ nummer 2 2016 Inger hopp till brukare. Att en brukarrevisor har återhämtat sig gör att brukare kan tänka: ”kanske även jag kan återhämta mig” Unik inblick. Verksamheten får inblick i både vad de behöver förbättra och vad brukarna uppskattar. Positiv feedback är viktig! Kontakta projektledare Isabella Canow: [email protected] 08-12 00 80 62 Eller någon av projektets teamledare: Fredrik Gothnier i Stockholm: [email protected] 08-12 00 80 59 Andrew Wegerif i Värmland [email protected] 08-12 00 80 63 Conny Allaskog i Skåne [email protected] 08-12 00 80 54 Brukarrevisionsprojektet är ett treårigt projekt som genomförs av RSMH och NSPH med medel från Arvsfonden. 9 UNGA OCH PSYKISK OHÄLSA ”Det finns alltid HJÄLP att få” Text MONA RINGEBRAND Det menar 35-årige Anders Svensson som under många år pinades av depressioner, stark social ångest och svåra panikattacker. Idag vill han dela med sig av det som hjälpt honom till ett bra och fungerande liv. Anders Svensson heter i verkligheten något annat. Det finns alltid hjälp att få – det gäller bara att hitta den. Det är Anders Svenssons övertygelse och erfarenhet efter att under många år lidit av depressioner och stark ångest. Anders, som för cirka tio år sedan gått två Våga-tala kurser på Ångestsyndromsällskapet i Göteborg hörde av sig till föreningen igen för att höra om han kunde hjälpa till med något. Hans egna erfarenheter och vad han gjort för att bli bra vill han gärna tipsa om till andra för att ge hopp och energi. Det ångestfyllda började tidigt för Anders del, redan i lågstadiet började han känna oro och obehag i sociala situationer. Han tycker att hans barndom och uppväxt i stort har varit bra, men de höga kraven och förväntningarna gjorde honom tidigt medveten om sig själv, vad som gällde och hur man skulle uppträda inför andra. En rädsla för att känna sig granskad och bortgjord gjorde att han undvek redovisningar i skolan och direkta frågor från lärarna så mycket han kunde och såg till att på olika sätt undvika att hamna i centrum. – Till och med tillsammans med mina närmaste, med familjen, led jag av social fobi. Stark panik Med åren övergick den starka spänningen även i kraftiga pa10 nikattacker. Hela tiden dolde Anders också hur han hade det och talade inte med någon om hur han mådde. Hans före detta sambo var den enda som visste. Han var ofta ledsen och grät i sin ensamhet. De starka kroppsliga reaktionerna som Anders då inte visste berodde på panikångest yttrade sig i att hjärtat skenade och han fick kippa efter luft. – Vid något tillfälle åkte jag med ambulans till akuten och jag genomgick en massa undersökningar för att se vad som var fel – bland annat EKG och undersökningar av hjärtat, till undersökningar som skulle visa om jag hade borrelia, hjärninflammation eller till och med någon tropisk sjukdom och så vidare. Det kom många underliga känningar och förnimmelser och vid ett tillfälle hade jag en konstig upplevelse av att huvudet satt löst på något sätt. Ångesten gjorde att jag blev rädd för att göra saker – för att gå ut och handla, för att åka buss och träffa människor. Till slut, efter ett otal undersökningar, var det en läkare som trodde att Anders led av panikångest. Det var första gången Anders fick ett namn på det. Under många år hankade han sig fram med sin svåra ångest och depressionerna som ofta följde. Trots svårigheterna påbörjade och genomförde han bland annat en flerårig ingenjörsutbildning i en annan stad, som han pendlade till dagligen. – Att gå igenom busscentralen varenda morgon med alla människor och allas ögon var en ren och skär pina och jag hade panikattacker varenda dag. God effekt av medicin och terapi När han var 25 år gammal kändes det som att han nått sin totala botten. I den vevan började han med antidepressiv medicin för att orka ta itu med ångesten och utsätta sig för det som skrämde. – Jag hade gått så länge att jag inte orkade längre utan den hjälpen och det gjorde en viss nytta, men det var först efter att jag gått i kognitiv beteendeterapi en tid samtidigt som jag medicinerade som det öppnade och började lätta ordentligt. I den vevan hittade Anders även till ÅSS och vid två tillfällen gick han föreningens Våga-tala kurs för personer med social fobi. – De hjälpte mig en hel del, framförallt att se att jag inte var ensam och jag blev succesivt bättre, men ångesten var fortfarande så stark att jag inte orkade gå klart. Det var bekvämare att stanna hemma när det blev för jobbigt. Anders kände att han på alla sätt behövde ta tag i sina pro- blem och göra allt han själv kunde göra och han har bland annat läst mycket om ångest och självhjälp under åren – tonvis med böcker som han uttrycker det. På sin väg mot ett bättre och förändrat mående har han bland annat provat på yoga och testat hypnos - han har övat sig så mycket på det att han idag själv lätt kan försätta sig i trancetillstånd. Sin spikmatta använder han varje kväll för att snabbare gå ner i avslappning när han ska sova. Att äta bra och vettig mat på regelbundna tider liksom att hålla igång fysiskt och konditionsträna är han också noga med och successivt har han mått bättre och bättre. Vill ge till andra Hans dåliga mående och de saker som haft störst betydelse och fungerar för honom i den kampen vill han ge vidare till andra. Kanske först och främst vikten av skaffa sig kunskap om ångest och om hur kroppen fungerar, kunskap om vad som händer vid en ångestattack och betydelsen av andningen. – Där finns många verktyg att använda sig av när man behöver. Sedan gäller det att ta små, små steg och inte tro att det handlar om någon Quick fix som ska lösa allt, säger Anders. – Att ta små steg är viktigt också för att orka hålla ut och också för UNGA OCH PSYKISK OHÄLSA Unga kvinnor sover längst att undvika att göra för mycket och kanske få ett så stort bakslag att man halkar hela vägen tillbaka och helt ger upp. Många får i likhet med Anders tankar om att ta sitt liv när problemen känns oöverstigliga – inte för att man vill dö, men för att man inte orkar, men Anders erfarenhet är att det alltid finns hjälp att få – det gäller bara att hitta den. – En gång var det någon som sa att självmord är en slutgiltig lösning på ett tillfälligt problem och det tog jag fasta på. Idag, snart tjugo år efter att panikattackerna började, har Anders ett liv fjärran från vad han ens skulle kunnat föreställa sig då när han mådde som sämst. Han har familj och arbetar idag som chef i ett globalt företag med 40 underställda. I hans arbete ingår bland annat lunchmöten, presentationer och jobbintervjuer – allt sådant som skulle ha varit en omöjlighet tidigare. Snart åker Anders utomlands, för att eventuellt jobba där i några år – Jag har nytta av det jag varit med om och jag är tacksam för det. Ångest har jag inte idag, men har accepterat att jag kan känna mig spänd ibland. Det hindrar mig inte – snarare tvärtom - jag har lättare att förstå hur andra kan vara och lättare för att förstå och att läsa av folk. ■ Via en app har amerikanska forskare undersökt globala sovvanor. Ålder påverkar framför allt när vi sover, och kön hur mycket vi sover. Så kan man sammanfatta en ny studie över sovvanor, som bygger på data från över 8 000 respondenter i hundra länder. Studien bygger på att många människor har registrerat bland annat sina sovvanor i gratisappen Entrain för smartphones. Forskare vid University of Michigan har nu analyserat dessa data, som är ett bra exempel på så kallad medborgarforskning, där man billigt kan komma över stora datamängder. Vid analys av forskare vid University of Michigan visade det sig att medelålders män registrerar minst sömn, och att kvinnor sover omkring 30 minuter mer än män per natt. Skillnaden mellan könen är tydligast i åldern 30–60 år. Efter 60-årsåldern sover olika grupper rätt likartat. Källa: www.fof.se 160510 Försvårad depression kan förvarna om MISSVISANDE OM SAMERS Depressiva symtom som blir värre med tiden kan vara ett tidigt tecken på demens, enligt den första långtidsstudien på området som publicerats i Lancet Psychiatry. Det har länge varit känt att det finns en koppling mellan depression och demens. Nu antyder den nya studien att risken för demens är störst hos individer vars depressiva symtom blir värre i vuxen ålder. Bland deltagare som fick förvärrade symtom med tiden utvecklade 22 procent demens. Nederländska forskare fann ingen ökad långtidsrisk för demens hos deltagare vars depressiva symtom pågått under en viss period och sedan gått tillbaka. I studien ingick fler än 3 300 vuxna individer med tecken på depression vid minst ett tidigare tillfälle. Tidigare forskning har visat att depressiva symtom under en viss tidpunkt kan inverka på risken för demens. Forskarna menar att deras fynd stödjer teorin om att depressiva symtom hos äldre kan vara ett förstadium till demens. ”Samers hälsa lika bra som andra svenskars”, konstaterar Dagens Medicin felaktigt och refererar till en artikel i The Lancet. Nyligen publicerades en artikel i ansedda medicinska tidskriften The Lancet, som är baserad på forskning från ett globalt projekt om hälsan bland världens urfolk och som i Sverige leds av Per Axelsson, docent i historia vid Umeå universitet. Studien har pågått i två år och visar, tvärtemot vad Dagens Medicin-artikeln konstaterar, att ”den generella globala bilden är att urfolk har sämre hälsa än icke-urfolk”. I Sverige har den psykiska ohälsan bland samer den senaste tiden fått stor uppmärksamhet, inte minst genom att regeringen för första gången gett Sametinget i uppdrag att utreda samernas psykiska hälsa. Ett uppdrag som leds av psykolog Jon Petter Stoor. – I rapporten står det uttryckligen att svensk data om samer inte håller måttet. Man lyfter särkskilt fram Sveriges oförmögenhet att få fram samisk data, att man därför inte kan överblicka samers hälsa, säger Jon Petter Stoor. Källa: www.dagensmedicin.se 160502 Källa: www.psykologtidningen.se 160427 DEMENS HÄLSA ALLT FLER BARN OCH UNGDOMAR LIDER AV PSYKISK OHÄLSA På tio år har antalet unga i Stockholms län som söker hjälp hos barn- och ungdomspsykiatrin fördubblats. Bland 18–25-åringar ökar den grupp som själva uppger att de lider av psykisk ohälsa kraftigt. Det visar en rapport från Stockholms Stadsmission. I en undersökning från Stockholms läns landsting från 2014 var ångestdiagnoser vanligast i åldersgruppen 18 till 24 år, åtta procent av kvinnorna och fyra procent av männen. Ungdomar – särskilt unga män – dröjer med att söka hjälp, enligt Stadsmissionens direktor Marika Markovits. Trots att självmord är den vanligaste dödsorsaken bland män mellan 15 och 24. Bristen, menar Marika Markovits, uppstår när ungdomar ska överföras från BUP till vuxenpsykiatrin, när olika delar av det offentliga systemet ska överlappa varandra. Forskningen visar, påpekar hon, att ökad ungdomsarbetslöshet bidrar till psykisk ohälsa och att de neuropsykiatriska diagnoserna ökar. I rapporten lyfter Stockholms Stadsmission ändå fram fyra grupper – barn till missbrukare, barn till föräldrar med långvarigt försörjningsstöd, elever med långvarig frånvaro och nyanlända barn och unga – som i särskild hög grad riskerar att drabbas av psykisk ohälsa. Källa: www.dn.se 160518 åss emellan – Svenska Ångestsyndromsällskapet ❘ nummer 2 2016 11 KONGRESSEN Kongress i Eskilstuna Text MONA RINGEBRAND Foto DANIEL KARLSSON Helgen 20-22 maj i år höll Svenska ångestsyndromsällskapet sin sedvanliga kongress i Eskilstuna. Flertalet deltagare från lokalföreningarna ute i landet anlände redan under fredagskvällen och inkvarterades på Best Western Hotel där även själva kongressen ägde rum. ÅSS, kunde berätta om en förening som varit lite i gungning på grund av bristande deltagande, men som nu kommit igen med öppet hus en gång i månaden samt regelbundna samtalsträffar där man diskuterar existentiella spörsmål utifrån frågor i en speciell kortlek, något som ger träffarna ett annat djup än tidigare. Halmstad ÅSS, som har nya föreningslokaler på Grönevångsvägen 25, representerades av ordförande Mona Westerberg, samt Mona Granquist, Linné Torbjörnsson och Jens Möller. Föreningen varvar öppet-hus-verksamhet med bokstudier varannan vecka. Föreningen engagerar sig intressepolitiskt med representanter ibland annat i Hallandsrådet för psykiatribrukare samt Handikapprådet. Längst fram: t.v. Anne Larsson, t.h. Lena Huss. Lördagen startade med att riksförbundet lite kort presenterade sig och sina specifika uppdrag i styrelsen. Lena Huss, ordförande, har främst haft hand om styrningsfrågor och intressepolitiska frågor, det senare ett område som hon delat med Håkan Jarmar, kassör. Mona Granquist, vice ordförande och ledamot Linné Thorbjörnsson har tillsammans utgjort inköpsutskottet. Förbundssekreterare Göran Hagberg, ansvarig för information och kommunikation, var inte närvarande på grund av sjukdom. Tom Lernäs, suppleant, har fungerat som ordinarie ledamot på grund av vakans. 12 Lena Huss berättade att förbundets kansli under föregående år flyttade från Göteborg till Stockholm. Anne Larsson, som är anställd på förbundskansliet där hon arbetar 75 %, presenterades. Därefter berättade representanter från lokalföreningarna om respektive förenings verksamhet. Göran Blom, kassör i Västerås ÅSS berättade att föreningen har öppet hus, men att man upplever det svårt att få folk att engagera sig i föreningsarbetet även om intresse finns. Var fjärde vecka har man medlemskväll och var fjärde vecka öppet hus. Alexander Gustafsson, nytillträdd ordförande och Josephine Widh ingår i den relativt nya styrelsen. Ångestföreningen i Stockholm representerades av Sven Hallberg, Lars Nerén, Yvonne Forsberg och Mattias Eriksson. Sven Hallberg berättade att föreningen har en omfattande verksamhet med bland annat öppet hus varje torsdag, samtalsgrupper för hjälp till självhjälp samt exponeringsgrupper främst för personer med social ångest. Föreningen anordnar även studiecirklar, trivselkvällar med något gott att äta, föreläsningar och avslappningsträffar. Olle Nordin ordförande i Gävle Från Uppsala ÅSS kom ordförande Andreas Nilsson, Petra Rohrer, Anna-Karin Söderberg samt Tom Lernäs. Föreningen har öppet hus ett par gånger per termin och samtalsgrupp en gång i veckan. Föredrag och sociala aktiviteter har handlat om avslappning/ meditation, sällskapsspel, restaurangbesök samt poesiverkstad. Petra Rohrer, som arbetar i ett projekt i missbruksvården, betonade samsjuklighet med smärtproblematik, ångest och beroende och Anna-Karin, som är attitydambassadör, betonade även djurens betydelse för personer med psykisk ohälsa. KONGRESSEN Barbro Linder och Ewa Widén från Linköping, Länsföreningen Östergötland berättade om föreningen som har bokcirkel en gång i veckan och där medlemsantalet uppgår till 40-50 personer. Föreningen har även två representanter i Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH). Till hösten kommer föreningen att anordna en kurs i frigörande andning. Eskilstuna, Länsföreningen Sörmland representerades av Roland Karlsson och Gunilla Westberg, som berättade att föreningen har en tjejgrupp varje måndag samt öppet hus varannan onsdag. Göteborg ÅSS representerades av Monika Rosenberg, Anette Wageby Karlsson, Daniel Karlsson, Ingvald Karlsson, Jaana Laittala, Bernt Schwardt, Sebastian Edvarg samt undertecknad. I Göteborg fortsätter öppet hus som vanligt helgfria torsdagar och ungdomsgruppen och gruppen unga vuxna träffas varannan onsdag jämna veckor. Telefonjouren, är öppen dagligen kl. 13 -15 för personer från hela landet. 7-8 föreläsningar per termin anordnas av föreningen liksom julfest och helgsommarläger. Forumteater och föredrag Ett avbrott i lördagens sittning utgjordes av en stunds pröva-på i forumteater. Under ledning av psykodramalärare Eva-Marie Förbundsstyrelsen: fr.v. Petra Rohrer, Tom Lernäs, Lennart Håvestam, Mona Westerberg, Linné Törbjörnsson, Lena Huss, Håkan Jarmar, Mona Granquist och Roland Karlsson. (På bilden saknas: Göran Hagberg) Wallin fick deltagarna pröva på att använda sina kroppar i mänskliga skulpturer för att åskådliggöra och iscensätta känslor och händelser. Lennart Håvestam, bland annat ordförande inom Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH, i Stockholms län, samt senare mötesordförande för årsmötet, höll ett uppskattat föredrag om betydelsen av samhörighet för att främja en god psykisk hälsa. Idag bor till exempel 80 % av landets invånare i samhällen med mer än 10 000 invånare, men vi lever ändå mycket längre ifrån varandra än förr. – Vi behöver små enklaver i det stora, säger Lennart Håvestam. Det forskas mycket om den ofri- villiga ensamhetens inverkan på oss – att den på olika sätt är lika skadlig för vår hälsa som rökning. Lösningarna handlar bland annat om anpassade boendemiljöer, med uteplatser och attraktiva mötesplatser samt goda arbetsmiljöer, menade Lennart Håvestam. Angelägna frågor I grupper arbetade sedan kongressdeltagarna i med att rangordna olika områden som känns angelägna för medlemmarna och riksförbundet att uppmärksamma och arbeta vidare med. Viktiga frågor för grupperna var till exempel att på olika sätt få en välfungerande vård som är holistisk och individuell. En vård där läkemedel bara är en del och inte hela behandlingen, och där psykoterapi ges efter behov tills personen ifråga mår bra och/eller blir frisk och inte som så ofta nu med endast ett visst bestämt antal terapitillfällen lika för alla. Höjda garantinivåer i socialförsäkringssystemet var också en viktig fråga för flera grupper. Forumteater är en metod där man kan träna sig i att ta makten över sitt eget liv och bekämpa diskriminering och orättvisor. PROPOSITIONER OCH NY FÖRBUNDSSTYRELSE Tydligare kriterier för antalet ombud på kongress blev årsmötets beslut till ändring av stadgarna. åss emellan – Svenska Ångestsyndromsällskapet ❘ nummer 2 2016 Årsmötet beslutade också om en stadgeändring som innebär att förbundsrådet som tidigare endast varit rådgivande nu även, på begäran av styrelsen, får rätt att besluta om fyllnadsval till uppdrag inom förbundet. Till ny förbundsstyrelse valdes: Ordförande: Lena Huss, Stockholm Vice ordförande: Mona Granquist, Halmstad Ledamöter: Petra Rohrer, Uppsala (nyval) Göran Hagberg, Eskilstuna – Länsföreningen Sörmland Tom Lernäs, Uppsala Lennart Håvestam, Stockholm (nyval) Mona Westerberg, Halmstad (nyval) Suppleanter: Linné Torbjörnsson, Halmstad Roland Karlsson, Eskilstuna – Länsföreningen Sörmland (nyval) Håkan Jarmar, Stockholm Till internrevisor utsågs Björn Belfrage och som ersättare Camilla Karlsson Valberedning: Sven Hallberg, Stockholm Bernt Schwardt, Göteborg Lars Nerén, Stockholm ■ 13 UTBLICKEN DBT GER STÖD ATT STÅ UT I DET SVÅRA Text MONA RINGEBRAND Vägen till balans mellan inre och yttre verklighet och ett liv värt att leva – det är några av målen i Dialektisk beteendeterapi (DBT). Dialektisk beteendeterapi utvecklades på 90-talet ur Kognitiv beteendeterapi, (KBT), av den amerikanska professorn Marsha Linehan och hennes kollegor. Målgruppen var självmordsnära, destruktiva patienter med diagnosen borderline eller emotionell instabil personlighetsstörning. Ordet dialektisk kommer från grek. dialektike, av dialegein, ”plocka isär”. Dialektiken uppfattas grundläggande som ett sätt att ställa argument mot argument för att därigenom komma vidare till nya insikter. Polerna som speglas mot varandra i terapin är acceptans och förändring, i första hand av sig själv. I terapin arbetar man med verktyg som på olika sätt ska hjälpa klienterna att finna en inre balans och därigenom också lära sig hantera sin vardag. Ulrica Bonde är leg. psykolog och leg. terapeut och arbetar på DBT-teamet på Kungälvs sjukhus. Hon är även projektledare för Nationella självskadeprojektet, västra noden. – Grunderna för DBT är inlärningsteori, dialektisk filosofi och zenbuddhism. I DBT sker en samtidig växelverkan mellan acceptans/validering och förändring/problemlösning, stöd/krav. Dialektiken, samspelet mellan polerna, behövs för att förhålla sig nyanserad och ta andra perspektiv än bara sitt eget eftersom flera åsikter kan vara sanna och allt är föränderligt. Validering är ungefär liktydigt med bekräftelse, som inte enbart betyder att vara snäll, säger Ulrica Bonde. 14 – Validering kan i istället högsta grad vara att ställa adekvata krav. För att göra förändring möjlig krävs ett stort mått av validering, som måste vara äkta och komma från hjärtat. I terapin tränas klienten i att göra en kedjeanalys av olika händelser och skeenden för att förändra sitt beteende och bryta gamla mönster och hitta nya lösningar Saknat bekräftelse Ulrica Bonde berättar att många av hennes klienter kommer från väldigt invaliderande miljöer där de fått omdömen som att vara felaktiga, obegripliga, jobbiga och olämpliga, Det har lett till att de fått bristande färdigheter i att hantera sig själva och livet och stora svårigheter med att reglera känslor. Ett av målen med terapin är att ge perspektiv och en icke dömande attityd och därigenom öka klientens tolerans för andra och därigenom också för sig själv. På olika sätt handlar terapin om att minska dysfunktionellt beteende och förstärka det som är bra och den viktigaste förstärkaren är själva relationen mellan terapeut och klient. Den som inte får gensavar på sitt beteende blir orolig och förvirrad och riskerar att trappa upp det som fungerar dåligt. – Det mesta av tiden är DBT-terapin inte ”lagom”. DBT är äkta, mycket varm och inkännande och balanserar validering och problemlösning samtidigt som den också är lite vanvördig och ställer stora krav på klienterna – de kan inte hjälpa att de har sina problem men de måste själ- va vara med och lösa dem. En grundtanke i DBT är att klienterna gör så gott de kan och att de vill bli bättre. De behöver lära sig nya beteenden i viktiga sammanhang, försöka mer och prestera bättre. Många klienter är starkt utlevande medan andra har ett hämmat känsloliv där man lärt sig att trycka ner känslorna, och/ eller undvikit eller överkontrollerat känslor av ilska, skuld, skam, sorg och förlust. – Det som behövs för att reglera känslomässiga reaktioner i stunden är bland annat att rikta uppmärksamheten på något annat och att bara uppleva känslan utan att trappa upp den eller döva den. Klienterna har ofta en bak- grund med kriser och stressfyllda negativa händelser som orsakat mycket lidande och skapat kaos i vardagslivet. En del har utvecklat en inlärd hjälplöshet och försöker inte aktivt lösa sina problem – de blir istället låsta eller lamslagna. Andra har utvecklat en skenbar kompetens som gör dem svåra att läsa av för omgivningen eftersom de inte visar problem förrän dessa är helt överväldigande. I terapin vill man öka och stärka klientens egen förmåga och generalisera ett funktionellt beteende ut i vardagen – Personer som stämmer in på dagnosen emotionell instabil personlighetsstörning har en genomgripande svårighet eller störning, i systemet att reglera känslor. De har mycket negativa DBT utvecklades för att Marsha Linehan förstod att det inte gick att arbeta med KBT för suicidala, självskadande djupt deprimerade patienter enbart med KBT. Hon fick lägga till inslag från zenbuddism, som mindfulness och acceptans, säger Ulrica Bonde. UTBLICKEN automatiska tankar och har lärt in att de är annorlunda än vad de själva känner sig. De har en känslomässig sårbarhet och låg tröskel för starka, extrema känslomässiga reaktioner med en långsam återgång till utgångsläget. På olika sätt lära sig stå ut Att reglera känslorna handlar till en början om att lära klienten att stå ut med känslan och lära sig vissa färdigheter för det, till exempel att fokusera uppmärksamheten, uppleva utan att trappa upp eller döva känslan och lära sig att styra sitt beteende utifrån uppsatta mål, berättar Ulrica Bonde och grunden för allt detta är validering och bekräftelse som är kittet i alla relationer. – Det handlar för terapeutens del om att verkligen lyssna och vara närvarande i ord och handlingar. Validering är förutsättningen för en god kommunikation och förutsättningen för förändring genom att den bygger upp tillit och fungerar lugnande, minskar ilska och upprördhet och ökar självrespekten hos båda. Det handlar om validering av känslor, tankar, behov, upplevelser, åsikter, de ansträngningar klinten gör och se och bekräfta att det kan vara svårt. Terapin är flexibel och stabil samtidigt som den är stödjande och krävande. Standard DBT är individualterapi 1gång/vecka i minst ett år, ofta två, färdighetsträning i grupp, telefonstöd med en tydlig struktur som man gått igenom innan, familjeband – att bjuda in närstående till klienten, samt konsultationsteam för terapeuten. – Färdighetsträning är till för att öka och stärka klientens egen förmåga att lösa problem och öva på det. Telefonstödet används när klienten är ute i verkligheten, i ett ”skarpt läge”, för att motivera och ge hopp. Förmåga att leva och uppleva livet I terapin finns flera faser som man arbetar efter och som går in i varandra. I första fasen arbetar man med allvarligt problembeteende tills man uppnår kontroll över det. Den andra fasen handlar om att arbeta med psykiskt lidande tills klienten uppnår förmåga att leva och uppleva livet med de olika emotionella tillstånd som det innebär och i fas tre arbetar man med vardagsproblemen tills förmågan finns där – att kunna känna vanlig sorg och glädje. Fas fyra handlar om att arbeta med otillfredsställelse – mening med livet. Färdighetsträningen har en tydlig struktur och agenda. I gruppen som ofta består av 4 -8 personer ingår två tränare och man träffas 1 gång/vecka, två – två och en halv timme per gång. – I färdighetsträningen styr man sin koncentration och sitt sinne med hjälp av mindfulness genom att vara och observera, beskriva och delta i det som sker utan värderingar och genom att göra en sak i taget som är effektivt utifrån det uppsatta målet – att göra det som fungerar. – Att stå ut när det är svårt kan innebära så handfasta råd i stunden som att äta chilipeppar, ta en iskall dusch eller upprepa en ramsa för att lugna sig och hitta sig själv och sin egen förmåga till problemlösning, säger Ulrica Bonde. ■ Nationella Självskadeprojektet är en överenskommelse från 2011 mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och regeringen där man enats om en satsning på att utveckla och samordna insatserna för att minska antalet unga med självskadebeteende och för att samordna kunskap och skapa ett bättre omhändertagande. Ulrica Bondes lästips om DBT: ❚ Anna Kåver: Att leva ett liv, inte vinna ett krig. ❚ Anna Kåver, Åsa Nilsonne: Tillsammans. Om medkänsla och bekräftelse. ❚ Åsa Nilsonne: Vem är det som bestämmer i ditt liv? Om medveten närvaro. åss emellan – Svenska Ångestsyndromsällskapet ❘ nummer 2 2016 STOR ÖKNING AV SJÄLVMORD I USA Självmordsfrekvensen i USA har ökat med 24 procent mellan 1999 och 2014, enligt myndighetsstatistik. Den största ökningen finns bland flickor i åldrarna 10–14 år där självmordsfrekvensen tredubblats från 0,5 per 100 000 personer 1999 till 1,5 2014. Självmordsfrekvensen är fortfarande högre hos pojkar i samma åldersgrupp men där har ökningen inte varit lika stor. – Allt yngre barn dör av självmord, säger Victor Fornari, chef för barn- och ungdomspsykiatrin på sjukhuset Zucker Hillside i Glen Oaks, som tror att ökningen bland unga kan vara en återspegling av tillgången till sociala medier och internet där många utsätts för virtuell mobbing. Bland män var personer över 75 år mest benägna att ta livet av sig både 1999 och 2014. Bland kvinnor var självmordsfrekvensen högst i åldrarna 45–64 år. Källa: www.dagensmedicin.se 160422 KRAFTIG ÖKNING AV ANTALET BESÖK HOS PSYKOLOG Det var sex gånger fler psykologbesök inom Stockholms primärvård 2015 jämfört med 2008. Totalt har de psykosociala besöken (besök hos psykolog, kurator etc.) tredubblats under den perioden. Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink (L) hoppas nu på en utbyggnad av den psykiska hälsovården med hjälp av bland annat internetpsykiatri. Sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink (L) tror att förklaringen till den stora ökningen av psykologbesök är en kombination av ett uppdämt behov och en ökad psykisk ohälsa i samhället. Anna Starbrink anser att den psykiska hälsovården i Stockholm har möjlighet att förstärkas ytterligare de kommande åren. Patienter med måttlig ångest och depression ska kunna erbjudas upp till 20 psykoterapitillfällen, uppger Anna Starbrink, och därmed ges möjlighet att slutbehandlas i öppenvården. Källa: www.psykologtidningen.se 160413 BRIS MÄRKER AV ÖKAD PSYKISK OHÄLSA Barn och unga som mådde psykiskt dåligt var den största gruppen som kontaktade Bris kuratorer förra året. Antalet stödkontakter med Bris ökade totalt med drygt 700 till 24 081 jämfört med 2014. Samtalsämnet i topp för stödverksamheten rörde tillfällig nedstämdhet och oro, depression, självskadebeteende eller tappad livslust. Generalsekreterare Magnus Jägerskog ser det som positivt att barn och unga vågar ta kontakt med en vuxen om svåra frågor, men är bekymrad över utvecklingen. – När det gäller barn och unga som kontaktar Bris så har den här kategorin med psykisk ohälsa och dåligt mående varit stor under flera år. Om man tittar på olika studier från bland annat Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen som granskar det här i ett längre perspektiv så ser vi en klar ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga. – Det behövs politisk handlingskraft med ökade resurser så att det blir kompetenshöjningar inom det här området, säger han. Källa: www.aftonbladet.se 160410 15 UTBLICKEN MINDFULNESS – DET SOM ÄR DET ÄR Text MONA RINGEBRAND Att uppmärksamma nuet utan att döma och värdera – det är centralt i mindfulness. Att se verkligheten som den är gör det lättare att välja hur man vill och kan agera. Mindfulness kan vara ett verktyg att ta till vid ångest och då kan man till exempel fokusera på sin andning - man kan inte stilla vågorna men man kan träna sig på att surfa på dem, säger Helena Löwen-Åberg. Helena Löwen-Åberg, som berättar om Mindfulness på Ångestsyndromsällskapet i Göteborg och även guidar oss genom några övningar, är legitimerad sjukgymnast/fysioterapeut med steg 1 i KBT med mera. Helena Löwen-Åberg börjar med att ge lite teoretisk bakgrund till mindfulness: En av förgrundsgestalterna i Mindfulness är Jon Kabat-Zinn som definierat mindfulness som medvetenheten som uppstår när vi med avsikt uppmärksammar nuet som det är, utan att värdera eller döma. – Mindfulness är en urgammal zenbuddhistisk meditationsmetod som handlar om uppvaknande. Genom mindfulness kan jag välja vad jag fokuserar på och acceptera att verkligheten är som den är. Mindfulness kallas ofta medveten närvaro, sinnesnärvaro. Zen, som är ett japanskt ord, har sitt ursprung i sanskrit och betyder meditation, som i sin tur betyder att vara. Meditation och mindfulness handlar om att leva 16 i harmoni med sig själv och världen. I buddhismen talar man om den åttafaldiga vägen för att nå dit, säger Helena Löwen-Åberg. – Det handlar om att vara/göra rätt när det gäller förståelse, intention, tal, handlande, levnadssätt, ansträngning, medvetenhet och koncentration. Och med rätt menas att inte skada sig själv eller andra. I buddhismen och i vissa psykoterapeutiska metoder med influenser från öst, till exempel ACT (Acceptance and Comittment Therapy) talar man om lidandet som universellt – lidandet tillhör livet. Enligt de buddhistiska tankegångarna är livsbegäret orsaken till lidandet och vägen ur lidandet är att utsläcka begäret genom att undvika handlingar som skapar lidande. Krympa tidsperspektivet – Det är ofta tankarna på dåtid och framtid som väcker vår stress och oro och kan vi på olika sätt krympa det tidsperspektivet och bara vara här och nu kan vi leva mer i harmoni. Det kan man märka när man har det riktigt svårt – för att orka med tar man då bara en liten stund i taget, nästan minut för minut – för då är det lättare att stå ut. Man kan fokusera på, uppleva och vara i det man gör för stunden – till exempel när man dricker sitt te, är ute och går eller sitter och äter, säger Helena. – Mindfulness kan vara ett verktyg att ta till vid ångest och då kan man till exempel fokusera på sin andning - man kan inte stilla vågorna men man kan träna sig på att surfa på dem. Mindfulness är ett förhållningssätt som man kan träna på i vardagen, säger Helena LöwenÅberg. – Mindfulness handlar om nyfikenhet, om att ha ett öppet sinne, och om att vara tillåtande och accepterande. Medkänsla med sig själv I mindfulness strävar man efter att ha ett öppet och nyfiket sinne och uppleva nuet med medvetenheten som hos ett barn och att vara tillåtande, accepterande och ha tålamod, modet att tåla. Helena guidar oss genom en kroppsscanning där vi medvetet uppmärksammar kroppsdel för kroppsdel och de fysiska sensationer som vi upplever i dem. Flera vittnar efteråt om en känsla av djup avslappning. Vi får även uppleva en övning, en slags självsuggestion eller visualiseringsövning i något som kallas selfcompassion, bäst översatt med självmedkänsla eller kärleksfull vänlighet. I övningen guidar oss Helena Löwen-Åberg i ett tänkt möte med en för oss kär person som ger oss kärleksfulla välgångsönskningar och som vi ger motsvarande tillbaka till, något som man också kan träna på att ge till sig själv. Selfcompassion, kärleksfull vänlighet, kan beskrivas som en känslighet inför sitt egna och andras lidande med en djup hängivenhet och önskan att försöka avhjälpa detta lidande. Övningar i selfcompassion används för att motverka självkritik och skam. De senare aktiverar hotsystem i hjärnan och gör det svårare att aktivera mer lugnande system. Kärleksfull vänlighet handlar om att skapa en inre vänlig röst när du är arg eller besviken på dig själv, att behandla sig själv med kärlek och omvårdnad och aktivt trösta och trygga sig själv. – Självmedkänsla är kopplat till mildhet, vänlighet, omsorg, kärlek, visdom och lyckokänsla – att kunna vara med lidandet och det svåra, säger Helena LöwenÅberg. På sin mottagning tar Helena Löwen-Åberg emot för sjukgymnastisk undersökning och funktionsbedömning, individuellt utprovat träningsprogram, akupunktur, stresshantering, avslappning och mindfulnessmeditation bland annat. ■ Acceptans - en villighet att gå med på psykologiska fenomen såsom känslor, tankar och kroppsliga reaktioner, utan att göra något för att förändra, undvika, döma eller kontrollera dem (Steven Hayes). UTBLICKEN FÖRÄNDRA LIVSREGLER OCH BETEENDE Text MONA RINGEBRAND KBT, kognitiv beteendeterapi, handlar mycket om att konkretisera nuet och förändra tanke, känsla och handling - främst genom att lägga märke till negativa automatiska tankar och exponera sig för det skrämmande. Marie Larsson arbetar idag som sjuksköterska på en psykosmottagning och i eget företag som KBT-terapeut och föreläsare. Hennes mål med kvällens föreläsning om KBT på ÅSS i Göteborg är att ge hopp om förändring – en förändring som gör det möjligt att öppna upp för att våga tala om känslor kopplade till ångest. Marie Larsson berättar att hon själv i skeden i livet haft egen erfarenhet av ångest. Erfarenheterna från bland annat destruktiva relationer och en trafikolycka förde fram till egen terapi och till slut även till utbildning till KBT-terapeut. – Personer med till exempel ångest och depression, tvångssyndrom, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), generaliserat ångestsyndrom, agorafobi, utmattning, vissa personlighetsstörningar och missbruk, kan alla ha nytta av KBT, säger Marie Larsson. Ringar in problemet En behandling börjar med att klienten och terapeut träffas för att skapa kontakt och förtroende och klienten berättar om sitt problem/sina problem. Under några sessioner talar man vidare om problemen, fångar upp tidigare händelser och är uppmärksamma på om problemet/problemen egentligen döljer något annat som man bör arbeta med i terapin. – Ibland kan en klient komma med ett problem och efter att ha talat igenom situationer och händelser kan det snabbt visa sig angelägnare att börja bearbeta och arbeta med något helt annat än vad klienten från början tänkt sig. KBT får räknas som en intensiv och snabb terapi och kan ofta handla om 10-15 terapisessioner. Man jobbar hela tiden med en tydlig agenda och med hemuppgifter. Inriktningen på tanke, känsla och handling är central i KBT och i behandlingen lär sig klienten skillnaden på känsla och tanke och lär sig att identifiera och kategorisera förvrängda så kallade automatiska tankar. De senare kommer som ordet anger direkt och utan eftertanke i olika sammanhang och är ett resultat av det liv som format oss och som lett fram till hur vi idag tänker och reagerar, det man i KBT kallar våra livsregler och livsscheman. – Det handlar om att titta närmare på såväl tanke, känsla som beteende och hitta nya strategier för de situationer som man tycker är jobbiga. Tankar kan man till exempel lära sig att handskas med genom att inse att man inte blir av med dem utan istället låta dem vara och sluta använda sin energi till att bråka med dem, säger Marie Larsson. – Obehagliga och svåra känslor blir vi heller inte bara av med, ...i terapin ger man klienten kunskap om ångest och ångesthantering... åss emellan – Svenska Ångestsyndromsällskapet ❘ nummer 2 2016 men det går att jobba på att ändra inställning till dem och se att det inte är nödvändigt att konstrollera sin ångest utan bara leva med den. Hitta andra mer ändamålsenliga strategier Den som lider av ångest är ofta snabb med att upptäcka faran, det man är rädd för, katastrofförklara situationen och ta det säkra före det osäkra genom att undvika eller fly från situationen. – I terapin ger man klienten kunskap om ångest och ångesthantering och arbetar fram och övar på andra mer ändamålsenliga handlingsstrategier - att upptäcka faran men normalisera katastroftankarna och stanna kvar och exponera sig för situationen. I terapin får klienten möjlighet att erfara vad som händer när man exponerar sig i olika situationer utan de säkerhetsbeteenden man tidigare använt sig av, till exempel att undvika ögonkontakt, eller försöka kontrollera ångesten och sitt beteende. I KBT arbetar man med att bejaka känslor, träna på farhågor, bland annat med stöd av avslappning och mindfulness. Gradvis exponering och skattning av ångesten inför något jobbigt, under tiden och efteråt är viktiga steg i terapin. Nödvändigt för en framgångsrik terapi är förstås att man som klient gör sina hemläxor som oftast handlar om olika typer av exponering för det jobbiga, säger Marie Larsson. – Utan klientens eget arbete fungerar inte terapin, säger Marie Larsson. ■ Ny överenskommelse ska ge bättre vård vid psykisk ohälsa Mer fokus på patienterna, inte verksamhetens behov Patientens behov ska lyftas fram enligt den PRIO-satsning som regeringen och Sveriges kommuner och landsting kommit överens om. PRIO står för Plan för Riktade Insatser inom Området psykisk ohälsa. I den står bland annat att man vill nå en bredare, djupare och mer långsiktig syn på hur psykisk ohälsa ska behandlas. Mer fokus på patienterna, inte verksamhetens behov. Mårten Jansson på Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH, är försiktigt positiv. Det finns mycket lokal kunskap att ta vara på, det gäller bara att hitta samarbetsformerna. Källa: www.sverigesradio.se 160407 Arbetsrelaterad ohälsa är inget kvinnoproblem ”VIKTIGT ATT DET HÄR KOMMER PÅ PRÄNT” Att kvinnor oftare än män upplever att de blir sjuka av sitt jobb är inte könsrelaterat, utan beror på den arbetsmiljö som finns på många kvinnodominerade arbetsplatser. Det är i en rapport som en forskargrupp vid Stockholms universitet gjort på uppdrag av Arbetsmiljöverket som man kan se att alltför höga krav och begränsade resurser generellt hänger samman med lägre arbetstrivsel och psykisk och fysisk ohälsa. Och det är alltså ofta kvinnodominerade yrken som är drabbade av de problemen. Men det som också slås fast i rapporten är att det inte är ett kvinnoproblem, även de män som jobbar inom till exempel skola, vård och omsorg har högre ohälsa än andra. Det här är inte någon kvinnofråga. Källa: www.sverigesradio.se 160406 17 UTBLICKEN ÅNGEST OCH LÄKEMEDEL Text MONA RINGEBRAND Det är inte bara symtomen som ska behandlas vid ångest och depression. En noggrann diagnostik där man söker bakomliggande faktorer är nödvändig för att en behandling ska bli så bra som möjligt, säger Ingvar Karlsson, psykiater med lång erfarenhet av patientarbete. Docent, psykiater och överläkare Ingvar Karlsson har mer än 45 års erfarenhet av behandlingsarbete med patienter, bland annat från Rosengrenska i Göteborg, ett fristående, ideellt nätverk av medicinsk och vårdpersonal som hjälper gömda flyktingar. – När det gäller behandling av psykisk sjukdom är det viktigt att veta vad som händer i hjärnan, hur symtomen upplevs och hur de visar sig, vilka känslor patienten har och vilka eventuella biologiska förändringar som kan ha lett till att hjärnan tillfälligt har ”spårat ur”. – Ett område som spelar stor roll vid ångestreaktioner av alla slag är amygdala, en mandelformig kärna i hjärnan. En överaktivitet i amygdala finns alltid med i bilden vid olika ångestreaktioner och den är som kraftigast vid posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Läkemedelsbehandling vid PTSD handlar om att normalisera 18 symtomen och bakomliggande faktorer och hitta lösningar som ger så få biverkningar som möjligt, säger Ingvar Karlsson. – Läkemedelsbehandling av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, sker främst med hjälp av antidepressiva läkemedel, SSRI-preparat, till exempel citalopram, Cipralex (escitalopram), sertraline eller paroxetin. Läkemedlen sänker de höga kortisolhalterna i blodet som uppträder vid återupplevanden och svår ångest. Andra läkemedel som kan ha effekt och minska ångesten är till exempel Lyrica, som är ett antiepileptiskt preparat med effekt vid bland annat generaliserat ångesttillstånd, samt preparaten Cymbalta och Efexor, som aktiverar både serotonin och noradrenalin (SNRI). Hitta bästa kombinationen Generellt fungerar SNRI-preparat sämre vid PTSD eftersom de ökar aktiviteten av noradrenalin och vid PTSD är de nivåerna redan höga, säger Ingvar Karlsson. – Risk finns då att ångestreaktionerna ökar. Ibland får man som läkare prova sig fram för att hitta bästa läkemedelskombinationen. Det gäller att hitta läkemedel som normaliserar symtomen och har så få biverkningar som möjligt. Det är svårt att hitta läkemedel som passar alla. Bensodiazepiner bör om möjligt undvikas helt - beroenderisken är stor och det finns inga studier som ger evidens för att läkemedlen har läkande effekt. För sömnen brukar jag ordinera sömnmedlet Propavan och insomningsmedlet Imovane. SSRI-preparat, specifika serotoninåterupptagare, är grunden vid ångest- och depressionsbehandling, särskilt för det sistnämnda och vid enklare ångesttillstånd. Vid svårare ångesttillstånd ger de inte tillräcklig hjälp. Då kan man behöva komplettera med ett an- nat preparat, till exempel Lyrica. SSRI och Lyrica dämpar symtomen men har ingen läkande effekt, säger Ingvar Karlsson. – Biverkningarna av SSRI är dosberoende och inte helt oskyldiga, ju lägre dos ju mindre biverkningar. När depression finns med i bilden behövs ett medicinstöd av SSRI och min erfarenhet är att Cipralex ger den mest kraftfulla effekten. Andra läkemedel som används vid ångestbehandling är selektiva serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI), till exempel Venlafaxin (tidigare Efexor). – Min erfarenhet är dock att medlet inte är så effektivt med tanke på att biverkningarna är många och att noradrenalinet kan leda till ökad ångest. Det kan även ske vid användning av Cymbalta, också ett SNRI-preparat. Först vid lite högre dosering av Venlafaxin, från 225 mg och uppåt får man UTBLICKEN effekt på både serotonin och noradrenalin. God hjälp Lyrica, som är ett antiepileptiskt preparat, kan ge god hjälp vid ångesttillstånd och har testats och visat sig ha effekt vid generaliserat ångestsyndrom (GAD). Lyrica har fått lite dålig klang eftersom den kan missbrukas, men den är inte beroendeframkallande, men rätt använd och med rätt indikation och i så låg dos som möjligt, kan den vara mycket effektiv, säger Ingvar Karlsson. – Den positiva ångestdämpande effekten som Lyrica ger beror på att den dämpar glutamat, noradrenalin och substans P i hjär- nan i hjärnan som anses skapa ångest. Voxra, som påverkar noradrenalin och dopamin, kan vara väldigt kraftfullt vid ren ångesthantering, men om depressivitet finns med i bilden behövs komplettering med serotonin. Mirtazapin, som används en del, och som har en sömngivande effekt, har nackdelen att den även ger dagtrötthet och stor risk för viktökning – en påverkan sker i aptitcentrum och suget efter snabba kolhydrater ökar. Då är det viktigt att noggrant följa upp effekterna och kontrollera viktökningen och byta till annat medel om man samlar på sig för stor övervikt. En kusin till Mirtazapin är Mianserin som har god sömngivande effekt, men som också kan leda till viktökning. Betablockerare kan fungera bra som ångestdämpare och är helt ofarliga, liksom Atarax och Propavan, den senare är ett sömnmedel. SSRI-preparat har inga kända negativa långtidseffekter på kroppens organ. Dock vet man att Cipramil och Mirtazapin kan ha en negativ påverkan på hjärtat och den som är över 65 år bör byta till i första hand Cipralex, i andra hand Cymbalta, säger Ingvar Karlsson. – Om man märker att den medicin man använt efter en tid tycks tappa i effekt, kan det vara värdefullt att byta preparat eller lägga till ett annat – man ska inte behöva gå med ångest. Under graviditet kan SSRI användas och vid amning anses sertralin vara det preparat som minst påverkar bröstmjölken. Några medicinska underverk när det gäller depressions- och ångestdämpande läkemedel ser inte Ingvar Karlsson inom en snar framtid. – Underverken kommer i så fall mer att handla om specialinriktad psykoterapi i kombination med läkemedel. ■ Via Ångestsyndromsällskapets blogg, http://angestgoteborg.blogspot.se/ kan du gå direkt in på länken http://bambuser.com/v/6119122 och lyssna på Ingvar Karlssons föreläsning. NOTISER BÄTTRE HÄLSA MEN STÖRRE KLYFTOR Medellivslängden stiger och fler överlever sjukdomar som stroke, hjärtinfarkt och cancer. Men samtidigt ökar hälsoklyftorna mellan olika socioekonomiska grupper. Det konstaterar Socialstyrelsen i en ny rapport. – Det är en utveckling som pågått en längre period. Men vi ser också att fler i vissa grupper, som unga kvinnor, drabbas av psykisk ohälsa och att antalet barn som får behandling för fetma ökar, säger utredaren Sara Dahlin till TT. Resultatet i rapporten visar dock överlag på en positiv utveckling. Tandhälsan har förbättrats och medellivslängden ökar och är nu bland den högsta i västvärlden. Källa: www.dagensmedicin.se 160331 Allt fler i Japan jobbar ihjäl sig – INTE MINST I VÅRDSEKTORN Antalet fall av ersättningskrav för arbetsrelaterade dödsfall på grund av överansträngning är rekordhögt i Japan. Sjukvårdssektorn är överrepresenterad. Fenomenet kallas karoshi och har ökat stadigt sedan det erkändes i Japan på 1980-talet. Kraven på ersättning för karoshi steg till rekordhöga 1 456 under en tolvmånadersperiod fram till sista mars 2015, enligt statistik från arbetskraftdepartementet. Det verkliga antalet är dock troligtvis högre eftersom staten inte gärna vill erkänna dödliga incidenter kopplade till överansträngning. Flest fall finns inom hälso- och sjukvårdssektorn, sociala sektorn samt inom sjöfarts- och byggbranschen som alla står inför brist på arbetskraft. I Japan finns inga regler för hur länge en person får arbeta. Japanska myndigheter erkänner två typer av karoshi: död i hjärtsjukdom kopplad till överansträngning och självmord med anledning av arbetsrelaterad psykisk stress. PERSONLIGA OMBUD HJÄLPER TILL VID PSYKISK OHÄLSA Regeringen vill att arbetsgivarna runt om i landet är med och betalar kostnaderna för långtidssjukskrivna, rapporterar Dagens Nyheter. I ett förslag från regeringen ska arbetsgivarna stå för 25 procent av ersättningen efter 90 dagars sjukskrivning. Antalet sjukskrivningar i Sverige har ökat stadigt sedan 2009 och enligt försäkringskassans prognoser kommer det att fortsätta så de kommande åren. Med förslaget vill regeringen öka pressen på arbetsgivarna att ta ett större ansvar för rehabilitering och förebyggande arbete för att minska sjukskrivningarna. Nu kan personer med psykisk funktionsnedsättning få hjälp och stöd i vardagen med hjälp av personliga ombud inom Skövde Kommun, säger Johan Bergenfors som tillsammans med Klas Barkman verkar som personliga ombud (PO) i Skövde kommun. Att lida av psykisk ohälsa kan vara förödande för den drabbade. I början av mars tillsattes därför två personliga ombud, Klas Barkman och Johan Bergenfors, för att kunna hjälpa de med någon form av psykisk funktionsnedsättning. Tillsammans ska de hjälpa den berörda personen med stöttning, hjälp och service som den behöver och har rätt till. En PO fungerar mer som en lyssnare och är ingen som helst myndighetsperson. Det hela sker helt och hållet på individens initiativ och är en kostnadsfri tjänst. För att kunna få den hjälp som behövs måste man vara över 18 år. Källa: www.dagensmedicin.se 160406 Källa: www.skovdenyheter.se 160330 Källa: www.dagensmedicin.se 160404 Arbetsgivare ska betala sjukskrivna åss emellan – Svenska Ångestsyndromsällskapet ❘ nummer 2 2016 19 Landets Lokalföreningar ■ BOLLNÄS Kontaktperson 0708-67 77 00, [email protected] ”Självhjälpsgrupp” Kontaktperson Katarina Bergman, 0722-18 88 54, [email protected], www.angest.se/bollnas. ■ DALARNA Kontaktperson Marianne Nordqvist, 0738-30 44 49, [email protected] ■ ENKÖPING Kontaktperson Lars Nerén, 0703-85 35 16 ■ ESKILSTUNA Länsföreningen Sörmland Kontaktpersoner: Eric Kennhed, ordförande, 016-42 30 20, 0707-59 10 29, Birgitta Kennhed, 016-42 30 20, 0702-33 98 78, [email protected], www.angest.se/eskilstuna ■ FALKENBERG – Se Halmstads Lokalförening ■ GÄVLES Lokalförening ÅSS Gävle HSO Gävle, Södra Centralgatan 10, 802 50 Gävle, telefon kansliet: 026-495 36 10, [email protected], www.angest.se/gavle Du kan ringa ÅSS lokalföreningar för att få information om våra aktiviteter och träffar mm. Vi svarar gärna på frågor, berättar om egna erfarenheter och stöttar dig i att våga hitta det som är bra för just dig. Alla vi som är verksamma inom föreningen har egna erfarenheter av ångestsyndrom. Genom våra lokalföreningar och kontaktpersoner runt om i landet träffar du personer som förstår precis hur det känns att brottas med ångest. ■ GÖTEBORGS Lokalförening Järntorget 7, 413 04 Göteborg, 031-13 70 91, www.angestgoteborg.se [email protected], ungdomsgruppen: www.ugruppen.se Varmt välkommen till ÅSS! ■ HALMSTADS Lokalförening Vår nya lokal finner du på: Grönevångsvägen 25, 302 54 Halmstad, 0725-00 60 80. Kontaktperson Mona Westerberg 035-10 20 59, Mona Granquist 0706-91 87 00 [email protected], www.halmstadangest.se Besök även hemsidan www.angest.se ■ JÖNKÖPING Länsförening för Jönköpings län – Nystartsprojekt, kontaktuppgifter 0708-67 77 00, [email protected], www.angest.se/jonkoping ■ KALMAR Länsförening för Kalmar län Malmgatan 6, 392 35 Kalmar, kontaktpersoner Zafira Pettersson, 0733-96 50 83, [email protected], www.angest.se/kalmar ■ KARLSTAD Ordförande Karin Svedberg, [email protected], www.angestkarlstad.se ■ KRISTIANSTAD Kontaktperson Jan Hinderyd 0454-181 95 ■ LANDSKRONA – För närvarande hänvisar vi till vår förening i Malmö. ■ LINKÖPING – Länsföreningen Östergötland [email protected] Ordförande och kontaktperson Evalotte Axelsson, 0709-80 15 07, [email protected], www.angestostergotland.se ■ LJUSDAL Kontaktperson Stefan Ekman 0651-121 11, [email protected] ■ MALMÖS Lokalförening c/o Lehmann, Bryggargatan 6, 261 51 Landskrona Kontaktpersoner Ordförande Mats Lehmann, 0723-33 65 78, [email protected] eller Lisbeth Sjöberg, 040-92 44 29 ■ MORA Kontaktperson Tina Bysell 0768-18 11 44, [email protected] ■ NORRKÖPING – Länsföreningen – Östergötland Se LINKÖPING [email protected] ■ STOCKHOLMS Lokalförening Sankt Göransgatan 78, nb, 112 38 Stockholm, 08-650 79 99 [email protected], www.angest-stockholm.se Ungdomsavgiften i Stockholms lokalförening är upp t o m 20 års ålder 100 kr/år. ■ UMEÅ Vi har planer på en ÅSS förening i Umeå. Hör av dig om du är intresserad! 0708-67 77 00, [email protected] ■ UPPSALA Lokalförening Kontaktperson Petra Rohrer, 0738-12 44 22 Medlemsträffar varje onsdag 18-21, av vilka den första i månaden inleds med öppet hus, [email protected], blogg: uppass.blogspot.com ■ VÄRNAMO Kontaktperson Thomas Jonsson, 0370-133 73 ■ VÄSTERÅS – Länsföreningen – Västmanland/Västerås. Kontaktpersoner: Ordförande, Alexander Gustafsson, [email protected], Göran Blom, [email protected], www.angest.se/vasteras ■ ÖREBRO – Nystartsprojekt, 0708-67 77 00, [email protected] ■ ÖRNSKÖLDSVIK Kontaktperson Marie Kock, 0702-44 85 57, [email protected] ■ ÖSTERSUND – Nystartsprojekt. Du som är intresserad av nystart av ÅSS verksamhet, välkommen att kontakta [email protected] eller 0708-67 77 00, www.angest.se/ostersund RIKSFÖRBUNDET SVENSKA ÅNGESTSYNDROMSÄLLSKAPET FÖRBUNDSKANSLIET S:t Göransgatan 78, n.b., 112 38 STOCKHOLM 08-29 27 96, [email protected] Bankgiro 5243-0964 Om du undrar över något, kontakta ÅSS förbundssekreterare Göran Hagberg, 0708-67 77 00, [email protected] VIKTIG INFORMATION till alla medlemmar Du måste själv anmäla ändrad adress till ÅSS för att du skall få vår fina tidning och information när det är dags att förnya ditt medlemskap. Skriv till [email protected] eller ring 08-29 27 96.