unga och psykisk ohälsa - Svenska ÅngestSyndromSällskapet

NUMMER 2 ❚ JUNI 2016
UNGA OCH
PSYKISK OHÄLSA
MÅNGA UNGA MÅR ALLT SÄMRE
”DET FINNS ALLTID HJÄLP ATT FÅ”
UT UR DEPRESSION OCH FÖRLAMANDE ÅNGEST
COLUMBUS LOTSAR UNGA UT I SAMHÄLLET
DBT GER STÖD I DET SVÅRA
MINDFULNESS – DET SOM ÄR DET ÄR
Så här i slutet av maj finns redan en försmak av en härlig sommar - ljumma
vindar, ljusa, lätta dagar, sol och glittrande hav! Många upplever sig allmänt
lättare till sinnes när vädret också visar sig från sin mest positiva sida. Å andra
sidan kan det vara värre att inte må så bra i en sommar som är ljus och vacker och det känns många gånger lättare och mindre kravlöst att få kura i det
mörka under höst och vinter.
Hej alla goa medlemmar!
Text MONA RINGEBRAND
Många av våra unga mår psykiskt
dåligt och enligt flera rapporter
ökar den psykiska ohälsan bland
gruppen unga. Det är också i
gruppen unga som självmordstalet inte går ner utan tvärtom ökar
till skillnad från i övriga åldersgruppet där antalet självmord
minskat under senare år.
I en artikel berättar 23-åriga
May Dang, som periodvis mått
mycket dåligt, hur hon har tagit
sig ur depression och förlamande ångest. Anders Svensson,
som tidigare lidit av svår social
fobi, berättar i en annan artikel
om sin väg ur handikappande
ångest och depressioner.
Företrädare för Columbus i
Göteborg, en samverksamhet för
unga vuxna med psykisk ohälsa
som behöver hjälp med studier
eller arbete, berättar i en artikel
om verksamheten.
Terapi och/eller läkemedel är
Socialstyrelsens rekommendation för behandling av ångest
❚ Utgivare Svenska Ångestsyndromsällskapet, ISSN 1651-257X
❚ Ansvarig utgivare Lena Huss, [email protected]
❚ Redaktör Mona Ringebrand, [email protected]
officiellt organ för ÅSS – Svenska
Ångestsyndromsällskapet.
Tidningen utkommer cirka 4 gånger/år
och innehåller material med anknytning till ångest, fobier och depression.
Svenska Ångestsyndromsällskapet är en
religiöst och politiskt neutral förening,
och tar inte ställning vare sig för eller
emot någon specifik psykoterapeutisk
behandlingsform. Du som är ångestdrabbad eller anhörig är välkommen att ringa
till våra kontaktpersoner och lokalföreningar för råd och stöd. Kom ihåg – du är
inte ensam!
2
❚ Prenumeration Vill du få hem tidningen i brevlådan? Bli då medlem i någon av
Svenska Ångestsyndromsällskapets lokalföreningar, se sista sidan. Medlemsavgifter för
vuxna kostar i skrivande stund 200-250 kronor per år. Ungdomsmedlemmar upp till 26 år
betalar en medlemsavgift på 100 kronor. Observera att tidningsprenumeration är möjlig
för sjukvård, behandlare och bibliotek.
❚ Redaktionellt För insänt, ej beställt material förbehåller sig redaktionen editering i
text samt bildmaterial. Bifoga alltid telefonnummer när du skriver till oss.
❚ Redaktionens adress Mona Ringebrand, [email protected]
c/o Ångestsyndromsällskapet, Järntorget 7, 413 04 Göteborg, tel 0725-28 02 56
❚ Förbundets adress Svenska Ångestsyndromsällskapet, Förbundskansliet
S:t Göransgatan 78, 112 38 Stockholm, tel 08-29 27 96.
E-post: [email protected] Internet: www.angest.se
BG: 5243-0964
❚ Omslagsbild Gullvivor.
❚ Grafisk produktion och tryck Ågrenshuset , Bjästa, www.agrenshuset.se
och depression. Psykiater Ingvar
Karlsson med 45-årig erfarenhet
av patientarbete berättar om
ångest och läkemedel, och terapeuterna Marie Karlsson och
Ulrica Bonde beskriver Kognitiv
beteendeterapi respektive Dialektisk beteendeterapi. En populär metod idag, bland annat för
att hantera och lindra ångest är
Mindfulness som Helena Löwen
Åberg, legitimerad sjukgymnast/
fysioterapeut med steg 1 i KBT,
beskriver närmare i en artikel.
Sist men inte minst: under helgen 20 – 22 maj i år höll Svenska Ångestsyndromsällskapet sin
kongress då representanter från
landets lokalföreningar fick en
möjlighet att mötas. Läs mer om
den i detta nummer!
En lång sommar ligger framför oss och jag hoppas att den
blir härlig, upplevelserik och
samtidigt rogivande för er alla
Jag hoppas också att ni får lite
inspiration och tid över till att till
exempel skriva, rita eller fota något som skulle passa till höstens
nummer av ÅSS Emellan i september. Jag tar tacksamt emot bidrag till Medlemssidan. Till dess
alltså: Trevlig sommar och dito
läsning! ■
Kongress,
kamratskap och
krångel
Vartannat år har vi kongress i Svenska Ångestsyndromsällskapet. Då samlas
ombud från hela landet för att gå igenom formalia som verksamhetsplan och
val av styrelse mm. Denna gång hölls kongressen i Eskilstuna.
Ungefär fyrtio ombud plus styrelsen var närvarande lördag och
söndag. Många slöt upp redan
fredag kväll, då det fanns tillfälle
till mat och gemenskap. För beslut i all ära, men just samvaron
och att lära känna ÅSS:are från
olika delar av landet är mycket
viktigt. Som förbundsordförande
får man ny energi och arbetsglädje av att träffa alla härliga kollegor,
medlemmar och vänner inom
vår organisation. Det var en hel
del nya namn och ansikten. ÅSS
utvecklas och växer sakta men säkert. Detta i motsats till nästan alla
ideella föreningar, som brottas
med sjunkande medlemsantal
och engagemang.
Visst är det härligt att kunna
gå emot strömmen och vara ett
förbund som ökar, både i medlemstal och aktiviteter. För sedan
förra kongressen har det hänt en
hel del. Vi har satsat på information och intressepolitik, liksom på
stöd till nya och befintliga lokalföreningar. Förbundets roll är ju inte
att vara överordnad föreningarna.
Vi skall ha en servicefunktion och
utgöra ett stöd för våra medlemsföreningar, och därmed även för
medlemmarna.
Det är mycket glädjande att vi
Det är här som ni ute i landet har störst
möjlighet att påverka. Ju fler föreningar
och ju mer aktiviteter, desto bättre för
hela organisationen.
åss emellan – Svenska Ångestsyndromsällskapet ❘ nummer 2 2016
detta år fått vårt statsbidrag höjt
rejält. Vi fick nästan 20 % höjning
av vårt organisationsbidrag från
Socialstyrelsen!
Bidraget är inte helt lätt att sätta sig in i. Det är krångliga regler,
och om möjligt ännu krångligare
att få ihop en fullständig ansökan, med massor av bilagor. Men
för ÅSS del är bidraget indelat i
tre olika ”pengapåsar”. Först får
alla förbund ett grundbidrag på
550 000 kronor. Därefter tillkommer en fast slant per betalande
medlem. Sist men inte minst får
man en rörlig del, som är beroende av hur många aktiva lokala
och regionala föreningar man
har. Det är här som ni ute i landet
har störst möjlighet att påverka. Ju
fler föreningar och ju mer aktiviteter, desto bättre för hela organisationen. ÅSS får ökade intäkter
som vi till exempel kan satsa på
att göra en riktigt bra förbundstidning, liksom till olika former av
stöd till våra lokala föreningar.
Från den nyvalda styrelsen vill
jag rikta ett stort TACK till alla som
FÖRBUNDSORDFÖRANDEN
LENA HUSS
HAR ORDET
Foto GÖRAN HAGBERG
på olika sätt bidrog till en trevlig
och lyckad kongress. Tack alla ombud och till er som bidrog genom
att lämna fullmakt för röstning.
För det är ju så i vår organisation,
att många egentligen vill deltaga
men klarar inte av exempelvis resor, hotell eller folksamlingar.
Nu fortsätter vi vårt arbete för
att informera och sprida kunskap
om ångest och ångestsyndrom.
Vi vill även motverka negativa attityder till psykisk ohälsa. Sist men
inte minst kommer ÅSS att arbeta för full delaktighet och goda
livsvillkor för våra medlemmar
och målgrupper. ■
3
UNGA OCH PSYKISK OHÄLSA
Många unga mår allt sämre
Text MONA RINGEBRAND
Från olika håll kommer rapporter om att dagens unga mår allt sämre och att den
psykiska ohälsan nu når längre ner i åldrarna. Problemen handlar bland annat
om ångest, depression och självskadande.
Det är svårt att exakt uppskatta
den psykiska ohälsan oavsett om
det gäller barn, unga eller vuxna,
men man räknar med att 20- 40
procent av befolkningen lider
av någon form av psykisk ohälsa. Bland barn och ungdomar
har den psykiska ohälsan ökat
under 1990- och 2000- talet.
Sedan 90-talets början har andelen unga med psykiska problem i form av oro, ångest och
sömnproblem blivit tre gånger så
vanliga. Enligt statistik från Statistiska centralbyrån, (SCB), låg
andelen unga i åldrarna 16-24
år med sömnproblem, oro eller
ångest under 80-talet på 7-8 procent. Sedan dess, och framför allt
under 90-talet, har andelen stigit till det tredubbla. Utvecklingen av ökad ohälsa bland unga
finns över hela världen och i alla
samhällsgrupper. I åldersgrupper över 55 år har ohälsan legat
still eller minskat sedan 80-talet.
Men för dem under 45 år har
ohälsan vuxit – och allra mest i
åldrarna 20-24 år.
Benämningen psykisk ohälsa
är ett övergripande begrepp som
kan användas olika beroende på
sammanhang och kan innebära
allt från självrapporterade besvär
av oro eller nedstämdhet, till psykiska sjukdomar som schizofreni
eller depression. När man talar
om psykisk sjukdom menar man
en psykisk ohälsa som tar sig i
uttryck i ett syndrom som vården
kan känna igen utifrån olika diagnostiska kriterier.
4
Självrapportering av psykiska
besvär som oro eller ängslan
som ges av allt fler ungdomar
är ett varningstecken för senare
psykisk sjukdom, ökad risk för
självmordsförsök eller övriga
skador och olyckor. Psykisk ohälsa kan alltså betyda både lindriga
psykiska besvär och mer allvarligare former av psykisk sjukdom
eller funktionsnedsättning Det
fanns också ett samband mellan
tidiga självrapporterade psykiska
besvär och problem med försörjning och familjebildning.
Psykisk ohälsa är inte bara ett
lidande för den som drabbas
utan kan också få allvarliga konsekvenser på sikt, till exempel genom svårigheter att tillgodogöra
sig skolarbete, etablering på arbetsmarknaden eller i relationer
och familjebildning. Arbetslöshet
i unga år, inte minst långvarig sådan, har i en rad forskningsstudier visat sig innebära påtagligt
högre risk för psykisk ohälsa - och
att ohälsan kan hänga kvar långt
senare i livet.
Vad som ligger bakom den
ökade psykiska ohälsan bland
ungdomar är inte helt klart. Ökade utbildningskrav och en ökad
individualisering av samhället
lyfts ofta fram som förklaringar.
En bidragande faktor är troligen
att fler ungdomar än i början på
1990-talet varken arbetar eller
studerar. Det verkar finnas ett
samband mellan att ha ett arbete
eller utbildning och god psykisk
hälsa.
I många fall leder psykisk sjukdom i ungdomen till ett utdraget
sjukdomsförlopp med negativa
konsekvenser i samband med
de ungas etablerande i vuxenvärlden.
Var tionde ung kvinna i åldergruppen 18–24 har någon gång
UNGA OCH PSYKISK OHÄLSA
tvingats söka hjälp för sitt psykiska mående. Motsvarande siffra
för unga män i samma åldergrupp är sju procent. Även bland
ännu yngre märks den psykiska
ohälsan tydligt. 20 procent av alla
flickor i årskurs nio, och nästan
lika många av pojkarna, har någon gång skadat sig själva medvetet. 1991–2011 minskade
inläggningarna i slutenpsykiatrin i
alla åldersgrupper – utom bland
ungdomarna.
Den största patientgruppen är
15–24-åriga kvinnor.
En yttersta konekvens av psykisk ohälsa är självmord som
vanligen sker under inflytande av
psykisk sjukdom eller missbruk.
Under det senaste decenniet
har självmordstalen minskat i
alla åldersgrupper utom bland
personer under 25 år. Självmord
är den vanligaste dödsorsaken
bland unga män och den näst
vanligaste dödsorsaken bland
unga kvinnor.
Det allra viktigaste är att få kunskap om psykisk ohälsa och våga
prata om vad psykisk ohälsa är
och hur man hjälper sig själv och
andra menar Danuta Wasserman,
professor i psykiatri och suicidologi samt chef för NASP, Nationellt
...20 procent av alla flickor i årskurs nio,
och nästan lika många av pojkarna, har
någon gång skadat sig själva medvetet...
centrum för suicidforskning och
prevention av psykisk ohälsa, vid
Karolinska Institutet.
Hon har tillsammans med andra forskare presenterat en metod som har visat sig vara mycket
effektiv för att förebygga psykisk
ohälsa. Genom att låta 11 000
europeiska ungdomar i tio olika
EU-länder ha psykoterapi i skolan
en timme i veckan lyckades man
minska självmordsförsök och
svåra självmordstankar med 50
procent. ■
Källa: Bl.a Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet
NOTISER
PSYKISK OHÄLSA
ÖKAR BLAND
UNGA IGEN
Skolbarns hälsovanor är en undersökning som genomförts under 30 års tid.
Undersökningen bygger på
uppgifter som 11-, 13- och 15åringar i Sverige lämnar. Närmare 8 000 elever svarade i den
senaste undersökningen som
genomfördes i januari 2014. Majoriteten av eleverna anser själva
att de har en bra hälsa.
Men andelen 13- och 15-åringar som uppger att de har återkommande psykiska besvär, som
sömnsvårigheter, nedstämdhet,
irritation och nervositet, ökar, liksom andelen 13- och 15-åringar
som uppger att de har somatiska
besvär, som huvudvärk, magont,
ryggont och yrsel.
När resultaten jämförs med andra länders klättrar Sverige rejält
på listan över länder med högst
förekomst av psykisk ohälsa - från
plats 19 (av 39) år 2009/10 till
plats 8 (av 42) år 2013/14.
Samma ökning av psykisk
ohälsa syns inte i de andra nordiska länderna.
Källa: Folkhälsomyndigheten
RAPPORTERAR ÖKNING AV
PSYKOSOMATISKA BESVÄR
Bland 15-åriga flickor är nu andelen som rapporterar psykosomatiska
besvär hela 57 procent, den största sedan studien började.
Men trenden med ökande psykisk ohälsa bland unga ska inte enbart tolkas som negativ, enligt experter.
– Det är både ett minskande mörkertal och en god utveckling med
minskade stigmatisering. Vi börjar våga prata om psykisk ohälsa på
ett annat sätt, säger Christina Dalman, professor och överläkare vid
Karolinska institutet.
Det förklarar dock inte hela ökningen, fortsätter hon. I undersökningen syns också en motsatt trend – en klar majoritet av skoleleverna
skattar sin hälsa överlag som bra eller mycket bra.
Källa: www.dagensmedicin.se 160607
DÅLIG LUFT KOPPLAS
TILL PSYKISK OHÄLSA
Barn och ungdomar som bor i områden med högre koncentrationer
av luftföroreningar löper högre risk att medicineras för psykiatriska
diagnoser. Risken att ha minst ett läkemedelsuttag ökade med nio
procent per 10 mikrogram per kubikmeter högre halt av kvävedioxid i luften för dessa personer, visar studien som är gjord vid Umeå
universitet.
Forskarna har jämfört uppgifter ur Läkemedelsregistret med siffror
över luftföroreningskoncentrationer. Hela befolkningen under 18 år
i Stockholms, Västra Götalands, Skåne och Västerbottens län ingick i
studien. Resultaten stod sig även när man kontrollerat för socioekonomiska och demografiska faktorer.
− Resultaten kan innebära att en minskad koncentration av luftföroreningar, främst bilavgaser, skulle kunna minska psykisk ohälsa hos
barn och ungdomar, säger Anna Oudin, forskare vid universitets enhet
för yrkes- och miljömedicin, i ett pressmeddelande.
Källa: www.dagensmedicin.se 160608
Unga med psykisk
ohälsa ska
få mer hjälp
Enligt ett pressmeddelande
från Västra Götalandsregionen beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen vid onsdagens
sammanträde att förstärka
insatserna för barn och unga
med psykisk ohälsa i åldrarna
7-18 år. Det sker genom ett
tilläggsuppdrag till fem - sex
vårdcentraler. Insatserna är ett
pilotprojekt och finansieras
genom det statsbidrag som
finns inom området.
Beslutet innebär också att
Västra Götalandsregionen tar
fram en plan för kompetenshöjning inom området psykisk ohälsa för primärvården.
Man vill även utreda hur psykologtjänster på vårdcentralerna ska kunna stärkas.
Satsningen utgår från ett
uppdrag från psykiatriberedningen att utreda hur första
linjens vård vid psykisk ohälsa och sjukdom kan utvecklas och stärkas i hela Västra
Götaland. Bakgrunden är
ökad ohälsa på grund av psykiska diagnoser. Allt fler söker
hjälp för sina problem.
Källa: www.skovdenyheter.se 160602
åss emellan – Svenska Ångestsyndromsällskapet ❘ nummer 2 2016 5
UNGA OCH PSYKISK OHÄLSA
COLUMBUS
lotsar unga ut i samhället
Text MONA RINGEBRAND
Vem är jag och vart vill jag? Det frågar sig många unga som kontaktar Columbus – en samverksamhet för unga vuxna med psykisk ohälsa som behöver hjälp med studier eller arbete.
Paola Törnaeust t.v. och Therese Björntorp trivs bra med sina arbeten. Columbus har
goda resultat och ungdomarna de möter brukar uppleva sig hjälpta av verksamheten.
Columbus samfinansieras av flera
myndigheter och drivs av SDF Örgryte-Härlanda och är till för personer som är 18-29 år och som
bor i stadsdelarna Majorna-Linné,
Örgryte-Härlanda samt Centrum
i Göteborg och som vill komma
ut i arbete och studier, men inte
klarar det själva på grund av att de
mår psykiskt dåligt.
Columbus startade som ett
projekt 2006 - ett svar på att ungas psykiska ohälsa rapporterades
öka kraftigt. Columbus erbjuder
insatser i form av psykologisk behandling, individuell coachning
mot praktik, arbete eller studier
samt konsultation hos psykiater.
6
I verksamheten arbetar för närvarande två socionomer och en
beteendevetare. På Columbus
finns även fem psykologtjänster,
enhetschef och psykiater. Personalen har kompetens från de olika samverkande myndigheterna
– arbetsförmedling, försäkringskassa, socialtjänst och sjukvården.
Den unge bestämmer
Therese Björntorp, socionom
och Paola Törnaeus, psykolog, tar
emot i ett ljust konferensrum på
Columbus som är beläget relativt
centralt i Göteborg.
De berättar att den unge som
bor i någon av de aktuella stads-
delarna själv tar kontakt med Columbus, som inte har inte något
tvingande uppdrag. Det är den
unge själv som bestämmer om
hen vill fortsätta på Columbus.
Vid den första telefonkontakten görs direkt en telefonintervju
för att få fram om den unge uppfyller grundläggande kriterier för
att komma ifråga för Columbus,
att hen har rätt ålder, är arbetslös
eller saknar sysselsättning. Därefter tas ärendet till ett team som
diskuterar vidare om Columbus
kan vara rätt verksamhet för den
som ringt. Ett par veckor efter
den första kontakten bokas ett
besök med psykolog och socionom/beteendevetare som gör
en fördjupad intervju och ärendet diskuteras igen i teamet.
Den som antas till Columbus
börjar därefter regelbundet träffa
psykolog och socionom/beteendevetare ett par gånger i veckan.
Under träffarna kartlägger man
resurser och svårigheter, relationer, vad som hänt och vad som
gjorts tidigare och tittar på vilka
förändringar som behöver göras
för att den unge ska komma närmare arbete eller studier- man
försöker hjälpa deltagaren att
landa i något och ta reda på vad
han eller hon vill göra med sitt liv.
Tidigt i kontakten bokas också ett
första avstämningsmöte.
– På det första avstämningsmötet ca tre månader efter den
första kontakten då deltagaren
hunnit träffa psykolog och socionom 8-10 gånger, går vi igenom
och ser att den plan vi gjort upp
funkar och tittar på om vi behöver ändra på något- helt enkelt
ser hur det går för oss. Det här
första mötet är också viktigt för
att disponera resten av tiden
- om en remiss ska skickas till
psykiatrin till exempel eller om
en neuropsykiatrisk utredning
behöver göras, säger Paola Törnaeus.
– En tidig viktig fråga är den
unges försörjning. Många gånger är det föräldrarna som stöttar
ekonomiskt och en av våra första
uppgifter är att hjälpa till med att
och lotsa den unge till att söka
egenförsörjning - ofta blir det i
form av ekonomiskt bistånd från
socialtjänsten, säger Therese
Björntorp.
Hamnat i en passiv roll
En genomsnittlig sökande till
Columbus är en 23–24-årig
tjej eller kille med ofullständiga
skolbetyg som har upprepade
studieförsök bakom sig. Han/
hon mår psykiskt dåligt, är deprimerad och har ångest, och har
varit utsatt på olika sätt, oftast på
grund av mobbning. Det finns
ofta ett stort undvikande med i
bilden - den unge har inte orkat
eller vågat riktigt ta tag i sin situation och sina svårigheter och vet
inte heller hur han/hon ska gå
till väga. Han/hon har blivit kvar
hemma i en passiv roll, framför
datorn eller tv:n, är ensam och
har tappat vänner, om det ens
har funnits några.
UNGA OCH PSYKISK OHÄLSA
– Det kan ha uppstått en ond
cirkel utifrån att deltagaren till
exempel studerat men sen inte
orkat prestera i takt med Centrala
studiestödsnämndens krav och
istället för att till exempel sjukskriva sig, istället bara uteblivit från
studierna och stannat hemma,
säger Paola Törnaeus.
Columbus tar inte emot unga
med neuropsykiatrisk diagnos
eller de som är inne i ett aktivt
missbruk. När man från Columbus misstänker en neuropsykiatrisk problematik hos den unge
hjälper man till med att initiera
en utredning inom psykiatrin.
De som har missbruksproblem
hänvisas till andra instanser, till
exempel Stadsmissionen eller
Mini Maria.
Inskrivningstiden på Columbus är ett år, men kan bli längre
i väntan på en utredning till exempel.
– Helst vill vi gå omlott med
den verksamhet eller de personer som ska fortsätta kontakten
efter oss, säger Therese Björntorp och Paola Törnaeus tillägger
att man aldrig släpper någon rakt
av efter ett år på Columbus.
Både Therese och Paola anser
att det idag kan saknas möjligheter att komma ut i rimliga aktiviteter för de som har den bakgrund
som många deltagare på Columbus har. Idag när det saknas
lärlingsplatser på arbeten till exempel och alla ska gå gymnasiet
finns det inte mycket utrymme
för det udda eller annorlunda
som inte passar in i den mallen.
– Kanske fostras många unga
idag inte heller riktigt till att se
konsekvenser av ett beteende man vet helt enkelt inte vad som
händer om man lägger av med
skolan i förtid till exempel.
På Columbus jobbar man för
att den unge själv ska ta kommandot över sin situation och bli
självständig.
– ­Vi betonar tydligt att vi inte
fortsätter med ett slags föräldraansvar utan att våra relationer till
den unge är vuxen till vuxen –
med den frihet och det ansvar det
innebär, säger Therese Björntorp.
– När den unge kontaktar oss första gången säger han/hon ofta
att de fastnat i en situation och
inte hittar ut och att de behöver
lotsning och guidning vidare, säger Paola Törnaeus.
Columbus tar in 50-60 nya deltagare per år. Målet är att ta emot
ungefär 100 unga vuxna/år och
genomföra c:a 40 intervjuer med
de unga som blir rekommenderade till annan insats eller inte
uppfyller kriterierna. Cirka 600700 unga har tagits emot sedan
starten 2006. Enligt utvärdering
av extern utredare går drygt 50
% av ungdomarna ut mot arbete, studier eller är inskrivna som
jobbsökande på Af. ■
NOTISER
Unga kvinnor flest bland stödsökande
på Mind Självmordslinjen
Drygt 14 600 kontakter tog Mind emot via stödlinjens telefon, chatt
och mejl. Detta sedan starten dygnet runt för lite mer än ett halvår
sedan i oktober 2015.
– Det är många fler än vi kunnat föreställa oss som hör av sig. Behovet av att prata när man mår dåligt är enormt, säger Johanna Nordin,
verksamhetsansvarig på Mind.
De flesta stödsökande till Mind Självmordslinjen är unga kvinnor,
framför allt via chatten. Männen är fortsatt svåra att nå men hör av sig
i större utsträckning via telefon jämfört med chatt. De flesta samtalen
kommer in på kvällar och nätter. En del av dem som hör av sig är mycket
unga, ända ner i tioårsåldern, säger Johanna Nordin
Dagligen får också Mind återkoppling från personer som berättar att
de blivit hjälpta på olika sätt efter att ha pratat med Självmordslinjen. Ett
av Minds främsta mål just nu är att kunna ta emot alla som hör av sig
till Självmordslinjen.
ÖKAT TRYCK PÅ
BUP
Verksamhetschefen:
Livsstilsfaktorer har stor
betydelse
Nu kraftsamlar en rad aktörer i Gävle och Sandviken för att höja kunskapsnivån kring psykisk ohälsa bland unga.
Under två utbildningsdagar har föreningen Tilia, som jobbar för psykisk hälsa bland unga, bjudits in för att vidareutbilda de som kommer
i kontakt med unga som mår dåligt.
Annesofie Blixt, grundare av Föreningen Tilia, får kontakt med
många unga som inte mår bra. De kan hamna i långa köer. En del
gör till och med självmordsförsök för att öka sina chanser att få hjälp.
I Sverige mår ovanligt många unga dåligt. Orsakerna skiljer sig åt
från person till person, men vårt individualistiska samhälle med höga
krav kan vara en av förklaringarna.
Barn- och ungdomspsykiatrin i
Västmanland har som mål att
ingen ska behöva vänta på hjälp.
Man har jobbat med att få ner
kön, men nu märks ett ökat tryck.
Inget barn ska behöva vänta
på utredning hos barn- och ungdomspsykiatrin i Västmanland,
som har en nollvision.
Det handlar om ett samhällsproblem där livsstilsfaktorer har
stor betydelse, menar Margit
Farkas, verksamhetschef på
Barn- och ungdomspsykiatrin i
Västmanland.
– Sömn, fysisk aktivitet och
skärmtid har stort samband med
psykisk ohälsa.
Räcker resurserna ni har då?
– Vi måste utnyttja våra resurser på bästa sätt. Men det finns
en gräns där det inte är möjligt att
pressa vidare, säger BUP:s verksamhetschef Margit Farkas.
Källa: www.sverigesradio.se 160518
Källa: www.sverigesradio.se 160520
Källa: www.mynewsdesk.com 160530
”Gör självmordsförsök för att få hjälp”
åss emellan – Svenska Ångestsyndromsällskapet ❘ nummer 2 2016 7
UNGA OCH PSYKISK OHÄLSA
Ut ur depression och
förlamande ångest
Text MONA RINGEBRAND
Under många år har 23-åriga May Dang periodvis lidit av depression, ätstörning
och förlamande ångest. Hennes kontakt med ÅSS i Göteborg blev ett viktigt steg i
utvecklingen mot ett friskare liv. Och idag vet May vad lycka är för henne.
När jag träffar May gör hon ett
studieuppehåll efter två års studier på en treårig utbildning till
kostekonom vid universitetet.
Under studieuppehållet kompletterar hon utbildningen samt
jobbar i hemtjänsten.
May, som har ett sydostasiatiskt ursprung, flyttade med sin
familj från Uddevalla till Göteborg när hon var femton år och
det var under gymnasieåren som
hennes problem accentuerades.
May har alltid varit en känslig
och sårbar person men då blev
de egna kraven och de höga
förväntningarna från familjen tillsammans med pressen i skolan
för mycket för henne och hon
hade hög frånvaro. Hon förstod
till en början inte riktigt själv att
hon var deprimerad och inte heller varför hon mådde så dåligt,
men en nära kompis insåg hur
det var fatt och med henne kunde May dela med sig av hur hon
hade det.
– Jag är envis och vill klara mig
själv och har svårt för att lita på
andra. Det har varit stort för mig
att prata och öppna upp om hur
jag egentligen mår. Det är sådant
som jag inte kunnat göra hemma – jag skulle inte få förståelse
för det utan mer fördömande –
att jag är svag. – Jag är nära min
familj och kan framförallt prata
med mina tre syskon om allt –
förutom känslor. Det gör man
inte i vår familj.
May har alltid tagit ett stort ansvar och är självständig och van
...till en början var det svårt att
berätta och öppna upp inför en
kamera, men efter ett tag glömde
jag helt enkelt bort den...
8
att klara sig själv och tycker att hon
har svårt att lita på andra, men vid
ett tillfälle sökte hon hjälp på en
ungdomsmottagning, vilket var
ett mycket stort steg för henne.
– Men jag blev dåligt bemött
och det skapade ännu mindre
tillit.
Under gymnasieåren mådde
May allt sämre, klandrade sig
själv, utvecklade en ätstörning
och fick självmordstankar.
– Men på något sätt höll de
här tankarna mig i schack från
att göra något mer definitivt eller skada mig. Skammen för att
misslyckas med att leva upp till
förväntningarna och att konkretisera mina tankar som skulle
innebära att alla förstod hur jag
hade det, det kändes värre.
Kontakt med ÅSS ledde vidare
När hon var 18 år fick May vetskap om Ångestsyndromsällskapet och hon mailade till föreningen för att få komma på ett
enskilt besök. May fick kontakt
med Ellinor Albrektsson, informatör/rådgivare, som då gick
en utbildning till KBT-terapeut
och May blev Ellinors klient under utbildningstiden. Under ett
halvår träffade May regelbundet
Ellinor och sessionerna filmades
i utbildningssyfte.
– Till en början var det svårt att
berätta och öppna upp inför en
kamera, men efter ett tag glömde
jag helt enkelt bort den.
Halvåret då May träffade Ellinor hjälpte henne mycket och
hade stor betydelse för henne.
Ellinor uppmanade också May
att söka vidare hjälp i vården och
det ledde såsmåningom till att
hon började gå hos psykolog på
vårdcentralen.
Inför studenten ökade pressen
i skolan och May utvecklade en
ätstörning. Hon har egentligen
alltid varit intresserad av mat och
matlagning, men då började hon
tycka att mat smakade äckligt.
– I skolan pratade alla om vikt
och om att bli tillräckligt smala
för att passa i sin klänning till studentbalen. Min satt lite för tight
från början, men när balen väl
blev av var den alldeles för stor.
Jag vägde till slut bara 45 kilo och
då blev det tydligt för alla att jag
inte mådde bra.
När studenten väl var över
släppte den värsta pressen och
sommaren efter kändes lätt och
lugn för May.
– Mycket berodde på att jag
hade svar på att jag blivit antagen till en ettårig folkhögskolekurs som jag ville gå. Skolan drevs
av IOGT och hade en hälsosam
profil som tilltalade mig och som
jag tyckte om eftersom jag tror på
UNGA OCH PSYKISK OHÄLSA
att våga göra saker utan påverkan
av något, och våga visa vem man
verkligen är - jag gillar folk som är
ärliga och modiga. Det var en fin
sammanhållning på skolan.
Förändringar i livet
När May var 19 år flyttade hon
till Örebro för att gå en ettårig
universitetsutbildning inom kostområdet.
– Hemlängtan bland annat
gjorde att jag flyttade hem igen
efter ett halvår, men under tiden
på skolan lärde jag känna mig
själv och lärde mig jättemycket
om mig själv och jag har fortfarande kvar vänner från den tiden.
Efter hemkomsten började
May jobba i hemtjänsten och påbörjade också sin utbildning till
kostekonom.
– Utbildningen och skolan är
kul, men jag gillar inte att studera
under stor tidspress. I våras blev
det väldigt stressigt med extrem
press och ångesten bubblade
upp igen. Trots stort motstånd
från min familj bestämde jag mig
för att göra ett studieuppehåll
– jag kände att jag skulle gå in
i väggen annars. Min omgivning
har kunnat se att uppehållet har
varit bra för mig.
Idag har May flyttat hemifrån
och delar lägenhet med en kompis. Mestadels mår hon bra idag
och hon går regelbundet i samtal
hos en psykolog där hon bland
annat jobbar med sin rädsla för
att misslyckas, sina höga krav och
med att våga göra mer av det
hon vill göra och leva sitt eget liv
utan påverkan av andras kontroll
och fördömanden.
– Jag vet egentligen inte vad
”att vara frisk” innebär, men jag
fungerar som jag ska – jag är inte
sjuk i medicinsk mening längre
och det är stor skillnad mot förut
även om det kan gå upp och ner
ibland.
May trivs med sitt arbete i
hemtjänsten och tycker heller
inte att det är särskilt stressigt.
– De gamlas situation påverkar
mig starkt ibland och jag lär mig
väldigt mycket men jag ser också
hur kort och skört livet kan vara.
Och jag blir tacksam för det jag
har. Och faktiskt tacksam för min
ångest, oro och ledsenhet – det
har lärt mig så mycket. Och kriser kommer till alla – det handlar
bara om att lära sig hantera dem.
Samtidigt som May periodvis
har varit mycket nedstämd och
ångestfylld har hon också hittat
sin definition på lycka.
– Lycka tror jag för mig är att
känna mig fullständigt bekväm i
den situationen jag befinner mig
i och det kan för mig visa sig i former som att umgås med andra
– gamla vänner, eller vara i ett kul
sällskap med nya människor - eftersom jag har ett stort socialt behov. Jag gillar också att laga mat
och att cykla långt, det ger mig en
skön frihetskänsla. Jag tycker om
att inte ha så mycket rutiner – om
inte allt är bestämt och inrutat blir
det en lucka som går att fylla med
roliga saker tänker jag.
May är intresserad av andra, är
nyfiken och vill utforska mycket.
Hon tycker om att skriva och kommer nog att gå en kurs eller liknande i fritt skrivande någon gång.
– Ett mål är att någon gång
skriva en bok. Berättelsen har jag
redan, säger May. ■
...jag vet egentligen inte vad
”att vara frisk” innebär, men jag
fungerar som jag ska...
Ta chansen
– beställ en brukarrevision
Vill ni driva en psykiatrisk verksamhet med
bästa möjliga stöd? Anlita en brukarrevision:
ett unikt sätt att få fram värdefull kunskap!
I en brukarrevision är det brukare som granskar, tar fram
frågor om verksamheten, intervjuar de som nyttjar verksamheten och analyserar svaren i en rapport. Arbetet görs uteslutande i kvalitetsförbättrande syfte. ”Man frågar inte kocken
hur maten smakar, utan de som äter den.”
Fördelar med brukarrevision:
•
•
•
Ni får en effektiv revision, eftersom
brukare som talar med brukare får
andra svar än personalen
Ger ett inifrånperspektiv om hur det
är att leva med psykiska funktionshinder; en tillgång både när frågor
tas fram och när svaren analyseras
Arbetet är stärkande både för
brukare och personal
•
•
åss emellan – Svenska Ångestsyndromsällskapet ❘ nummer 2 2016 Inger hopp till brukare. Att en
brukarrevisor har återhämtat sig
gör att brukare kan tänka: ”kanske
även jag kan återhämta mig”
Unik inblick. Verksamheten får inblick i både vad de behöver förbättra och vad brukarna uppskattar.
Positiv feedback är viktig!
Kontakta projektledare Isabella Canow:
[email protected] 08-12 00 80 62
Eller någon av projektets teamledare:
Fredrik Gothnier i Stockholm:
[email protected] 08-12 00 80 59
Andrew Wegerif i Värmland
[email protected] 08-12 00 80 63
Conny Allaskog i Skåne
[email protected] 08-12 00 80 54
Brukarrevisionsprojektet är ett treårigt projekt som genomförs av RSMH
och NSPH med medel från Arvsfonden.
9
UNGA OCH PSYKISK OHÄLSA
”Det finns alltid
HJÄLP att få”
Text MONA RINGEBRAND
Det menar 35-årige Anders Svensson som under många år pinades av depressioner,
stark social ångest och svåra panikattacker. Idag vill han dela med sig av det som
hjälpt honom till ett bra och fungerande liv.
Anders Svensson heter i verkligheten något annat.
Det finns alltid hjälp att få – det
gäller bara att hitta den. Det är
Anders Svenssons övertygelse
och erfarenhet efter att under
många år lidit av depressioner
och stark ångest. Anders, som för
cirka tio år sedan gått två Våga-tala kurser på Ångestsyndromsällskapet i Göteborg hörde av sig till
föreningen igen för att höra om
han kunde hjälpa till med något.
Hans egna erfarenheter och vad
han gjort för att bli bra vill han
gärna tipsa om till andra för att
ge hopp och energi.
Det ångestfyllda började tidigt
för Anders del, redan i lågstadiet
började han känna oro och obehag i sociala situationer. Han tycker att hans barndom och uppväxt
i stort har varit bra, men de höga
kraven och förväntningarna gjorde honom tidigt medveten om
sig själv, vad som gällde och hur
man skulle uppträda inför andra.
En rädsla för att känna sig granskad och bortgjord gjorde att han
undvek redovisningar i skolan
och direkta frågor från lärarna så
mycket han kunde och såg till att
på olika sätt undvika att hamna i
centrum.
– Till och med tillsammans
med mina närmaste, med familjen, led jag av social fobi.
Stark panik
Med åren övergick den starka
spänningen även i kraftiga pa10 nikattacker. Hela tiden dolde
Anders också hur han hade det
och talade inte med någon om
hur han mådde. Hans före detta
sambo var den enda som visste.
Han var ofta ledsen och grät i sin
ensamhet.
De starka kroppsliga reaktionerna som Anders då inte visste
berodde på panikångest yttrade
sig i att hjärtat skenade och han
fick kippa efter luft.
– Vid något tillfälle åkte jag
med ambulans till akuten och
jag genomgick en massa undersökningar för att se vad som var
fel – bland annat EKG och undersökningar av hjärtat, till undersökningar som skulle visa om jag
hade borrelia, hjärninflammation
eller till och med någon tropisk
sjukdom och så vidare. Det kom
många underliga känningar och
förnimmelser och vid ett tillfälle
hade jag en konstig upplevelse
av att huvudet satt löst på något
sätt. Ångesten gjorde att jag blev
rädd för att göra saker – för att
gå ut och handla, för att åka buss
och träffa människor.
Till slut, efter ett otal undersökningar, var det en läkare som
trodde att Anders led av panikångest. Det var första gången
Anders fick ett namn på det. Under många år hankade han sig
fram med sin svåra ångest och
depressionerna som ofta följde.
Trots svårigheterna påbörjade
och genomförde han bland annat en flerårig ingenjörsutbildning i en annan stad, som han
pendlade till dagligen.
– Att gå igenom busscentralen varenda morgon med alla
människor och allas ögon var en
ren och skär pina och jag hade
panikattacker varenda dag.
God effekt av medicin och terapi
När han var 25 år gammal kändes det som att han nått sin totala
botten. I den vevan började han
med antidepressiv medicin för
att orka ta itu med ångesten och
utsätta sig för det som skrämde.
– Jag hade gått så länge att jag
inte orkade längre utan den hjälpen och det gjorde en viss nytta,
men det var först efter att jag gått
i kognitiv beteendeterapi en tid
samtidigt som jag medicinerade
som det öppnade och började
lätta ordentligt.
I den vevan hittade Anders
även till ÅSS och vid två tillfällen
gick han föreningens Våga-tala
kurs för personer med social fobi.
– De hjälpte mig en hel del,
framförallt att se att jag inte var
ensam och jag blev succesivt
bättre, men ångesten var fortfarande så stark att jag inte orkade
gå klart. Det var bekvämare att
stanna hemma när det blev för
jobbigt.
Anders kände att han på alla
sätt behövde ta tag i sina pro-
blem och göra allt han själv kunde
göra och han har bland annat läst
mycket om ångest och självhjälp
under åren – tonvis med böcker
som han uttrycker det. På sin väg
mot ett bättre och förändrat mående har han bland annat provat
på yoga och testat hypnos - han
har övat sig så mycket på det att
han idag själv lätt kan försätta sig
i trancetillstånd. Sin spikmatta
använder han varje kväll för att
snabbare gå ner i avslappning
när han ska sova. Att äta bra och
vettig mat på regelbundna tider
liksom att hålla igång fysiskt och
konditionsträna är han också
noga med och successivt har han
mått bättre och bättre.
Vill ge till andra
Hans dåliga mående och de saker som haft störst betydelse och
fungerar för honom i den kampen vill han ge vidare till andra.
Kanske först och främst vikten
av skaffa sig kunskap om ångest
och om hur kroppen fungerar,
kunskap om vad som händer vid
en ångestattack och betydelsen
av andningen.
– Där finns många verktyg att
använda sig av när man behöver.
Sedan gäller det att ta små,
små steg och inte tro att det
handlar om någon Quick fix som
ska lösa allt, säger Anders.
– Att ta små steg är viktigt också
för att orka hålla ut och också för
UNGA OCH PSYKISK OHÄLSA
Unga kvinnor
sover längst
att undvika att göra för mycket
och kanske få ett så stort bakslag
att man halkar hela vägen tillbaka
och helt ger upp.
Många får i likhet med Anders
tankar om att ta sitt liv när problemen känns oöverstigliga –
inte för att man vill dö, men för
att man inte orkar, men Anders
erfarenhet är att det alltid finns
hjälp att få – det gäller bara att
hitta den.
– En gång var det någon som
sa att självmord är en slutgiltig
lösning på ett tillfälligt problem
och det tog jag fasta på.
Idag, snart tjugo år efter att
panikattackerna började, har Anders ett liv fjärran från vad han
ens skulle kunnat föreställa sig då
när han mådde som sämst. Han
har familj och arbetar idag som
chef i ett globalt företag med 40
underställda. I hans arbete ingår
bland annat lunchmöten, presentationer och jobbintervjuer
– allt sådant som skulle ha varit
en omöjlighet tidigare. Snart åker
Anders utomlands, för att eventuellt jobba där i några år
– Jag har nytta av det jag varit
med om och jag är tacksam för
det. Ångest har jag inte idag, men
har accepterat att jag kan känna
mig spänd ibland. Det hindrar
mig inte – snarare tvärtom - jag
har lättare att förstå hur andra kan
vara och lättare för att förstå och
att läsa av folk. ■
Via en app har amerikanska forskare undersökt globala sovvanor.
Ålder påverkar framför
allt när vi sover, och kön
hur mycket vi sover. Så kan
man sammanfatta en ny
studie över sovvanor, som
bygger på data från över
8 000 respondenter i hundra länder. Studien bygger
på att många människor
har registrerat bland annat
sina sovvanor i gratisappen
Entrain för smartphones.
Forskare vid University of
Michigan har nu analyserat
dessa data, som är ett bra
exempel på så kallad medborgarforskning, där man
billigt kan komma över
stora datamängder.
Vid analys av forskare
vid University of Michigan
visade det sig att medelålders män registrerar minst
sömn, och att kvinnor
sover omkring 30 minuter mer än män per natt.
Skillnaden mellan könen
är tydligast i åldern 30–60
år. Efter 60-årsåldern sover
olika grupper rätt likartat.
Källa: www.fof.se 160510
Försvårad depression
kan förvarna om
MISSVISANDE
OM SAMERS
Depressiva symtom som blir värre med tiden kan vara ett tidigt
tecken på demens, enligt den
första långtidsstudien på området som publicerats i Lancet
Psychiatry.
Det har länge varit känt att det
finns en koppling mellan depression och demens. Nu antyder
den nya studien att risken för
demens är störst hos individer
vars depressiva symtom blir värre
i vuxen ålder.
Bland deltagare som fick förvärrade symtom med tiden utvecklade 22 procent demens.
Nederländska forskare fann
ingen ökad långtidsrisk för demens hos deltagare vars depressiva symtom pågått under en viss
period och sedan gått tillbaka.
I studien ingick fler än 3 300
vuxna individer med tecken på
depression vid minst ett tidigare
tillfälle.
Tidigare forskning har visat att
depressiva symtom under en viss
tidpunkt kan inverka på risken för
demens.
Forskarna menar att deras fynd
stödjer teorin om att depressiva
symtom hos äldre kan vara ett
förstadium till demens.
”Samers hälsa lika bra som andra
svenskars”, konstaterar Dagens
Medicin felaktigt och refererar till
en artikel i The Lancet.
Nyligen publicerades en artikel
i ansedda medicinska tidskriften
The Lancet, som är baserad på
forskning från ett globalt projekt
om hälsan bland världens urfolk
och som i Sverige leds av Per
Axelsson, docent i historia vid
Umeå universitet. Studien har
pågått i två år och visar, tvärtemot vad Dagens Medicin-artikeln
konstaterar, att ”den generella
globala bilden är att urfolk har
sämre hälsa än icke-urfolk”.
I Sverige har den psykiska
ohälsan bland samer den senaste tiden fått stor uppmärksamhet,
inte minst genom att regeringen
för första gången gett Sametinget i uppdrag att utreda samernas
psykiska hälsa. Ett uppdrag som
leds av psykolog Jon Petter Stoor.
– I rapporten står det uttryckligen att svensk data om samer
inte håller måttet. Man lyfter
särkskilt fram Sveriges oförmögenhet att få fram samisk data,
att man därför inte kan överblicka
samers hälsa, säger Jon Petter
Stoor.
Källa: www.dagensmedicin.se 160502
Källa: www.psykologtidningen.se 160427
DEMENS
HÄLSA
ALLT FLER BARN OCH UNGDOMAR
LIDER AV PSYKISK OHÄLSA
På tio år har antalet unga i Stockholms län som söker hjälp hos barn- och ungdomspsykiatrin fördubblats.
Bland 18–25-åringar ökar den grupp som själva uppger att de lider av psykisk ohälsa kraftigt. Det visar
en rapport från Stockholms Stadsmission.
I en undersökning från Stockholms läns landsting från 2014 var ångestdiagnoser vanligast i åldersgruppen 18 till 24 år, åtta procent av kvinnorna och fyra procent av männen.
Ungdomar – särskilt unga män – dröjer med att söka hjälp, enligt Stadsmissionens direktor Marika
Markovits. Trots att självmord är den vanligaste dödsorsaken bland män mellan 15 och 24.
Bristen, menar Marika Markovits, uppstår när ungdomar ska överföras från BUP till vuxenpsykiatrin,
när olika delar av det offentliga systemet ska överlappa varandra.
Forskningen visar, påpekar hon, att ökad ungdomsarbetslöshet bidrar till psykisk ohälsa och att de
neuropsykiatriska diagnoserna ökar.
I rapporten lyfter Stockholms Stadsmission ändå fram fyra grupper – barn till missbrukare, barn till
föräldrar med långvarigt försörjningsstöd, elever med långvarig frånvaro och nyanlända barn och unga
– som i särskild hög grad riskerar att drabbas av psykisk ohälsa.
Källa: www.dn.se 160518
åss emellan – Svenska Ångestsyndromsällskapet ❘ nummer 2 2016 11
KONGRESSEN
Kongress i Eskilstuna
Text MONA RINGEBRAND
Foto DANIEL KARLSSON
Helgen 20-22 maj i år höll Svenska ångestsyndromsällskapet sin sedvanliga
kongress i Eskilstuna. Flertalet deltagare från lokalföreningarna ute i landet
anlände redan under fredagskvällen och inkvarterades på Best Western Hotel
där även själva kongressen ägde rum.
ÅSS, kunde berätta om en förening som varit lite i gungning på
grund av bristande deltagande,
men som nu kommit igen med
öppet hus en gång i månaden
samt regelbundna samtalsträffar
där man diskuterar existentiella
spörsmål utifrån frågor i en speciell kortlek, något som ger träffarna ett annat djup än tidigare.
Halmstad ÅSS, som har nya föreningslokaler på Grönevångsvägen
25, representerades av ordförande Mona Westerberg, samt Mona
Granquist, Linné Torbjörnsson
och Jens Möller. Föreningen varvar öppet-hus-verksamhet med
bokstudier varannan vecka. Föreningen engagerar sig intressepolitiskt med representanter
ibland annat i Hallandsrådet för
psykiatribrukare samt Handikapprådet.
Längst fram: t.v. Anne Larsson, t.h. Lena Huss.
Lördagen startade med att riksförbundet lite kort presenterade
sig och sina specifika uppdrag
i styrelsen. Lena Huss, ordförande, har främst haft hand om
styrningsfrågor och intressepolitiska frågor, det senare ett område som hon delat med Håkan
Jarmar, kassör. Mona Granquist,
vice ordförande och ledamot
Linné Thorbjörnsson har tillsammans utgjort inköpsutskottet.
Förbundssekreterare Göran Hagberg, ansvarig för information
och kommunikation, var inte
närvarande på grund av sjukdom. Tom Lernäs, suppleant, har
fungerat som ordinarie ledamot
på grund av vakans.
12 Lena Huss berättade att förbundets kansli under föregående år
flyttade från Göteborg till Stockholm. Anne Larsson, som är anställd på förbundskansliet där hon
arbetar 75 %, presenterades.
Därefter berättade representanter från lokalföreningarna om
respektive förenings verksamhet.
Göran Blom, kassör i Västerås
ÅSS berättade att föreningen
har öppet hus, men att man
upplever det svårt att få folk att
engagera sig i föreningsarbetet
även om intresse finns. Var fjärde vecka har man medlemskväll
och var fjärde vecka öppet hus.
Alexander Gustafsson, nytillträdd
ordförande och Josephine Widh
ingår i den relativt nya styrelsen.
Ångestföreningen i Stockholm
representerades av Sven Hallberg, Lars Nerén, Yvonne Forsberg och Mattias Eriksson. Sven
Hallberg berättade att föreningen har en omfattande verksamhet med bland annat öppet hus
varje torsdag, samtalsgrupper för
hjälp till självhjälp samt exponeringsgrupper främst för personer
med social ångest. Föreningen
anordnar även studiecirklar, trivselkvällar med något gott att äta,
föreläsningar och avslappningsträffar.
Olle Nordin ordförande i Gävle
Från Uppsala ÅSS kom ordförande Andreas Nilsson, Petra Rohrer,
Anna-Karin Söderberg samt Tom
Lernäs. Föreningen har öppet
hus ett par gånger per termin och
samtalsgrupp en gång i veckan.
Föredrag och sociala aktiviteter
har handlat om avslappning/
meditation, sällskapsspel, restaurangbesök samt poesiverkstad. Petra Rohrer, som arbetar
i ett projekt i missbruksvården,
betonade samsjuklighet med
smärtproblematik, ångest och
beroende och Anna-Karin, som
är attitydambassadör, betonade
även djurens betydelse för personer med psykisk ohälsa.
KONGRESSEN
Barbro Linder och Ewa Widén
från Linköping, Länsföreningen
Östergötland berättade om föreningen som har bokcirkel en
gång i veckan och där medlemsantalet uppgår till 40-50 personer. Föreningen har även två
representanter i Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH).
Till hösten kommer föreningen
att anordna en kurs i frigörande
andning.
Eskilstuna, Länsföreningen Sörmland representerades av Roland
Karlsson och Gunilla Westberg,
som berättade att föreningen har
en tjejgrupp varje måndag samt
öppet hus varannan onsdag.
Göteborg ÅSS representerades av
Monika Rosenberg, Anette Wageby Karlsson, Daniel Karlsson, Ingvald Karlsson, Jaana Laittala, Bernt
Schwardt, Sebastian Edvarg samt
undertecknad. I Göteborg fortsätter öppet hus som vanligt helgfria
torsdagar och ungdomsgruppen
och gruppen unga vuxna träffas
varannan onsdag jämna veckor.
Telefonjouren, är öppen dagligen
kl. 13 -15 för personer från hela
landet. 7-8 föreläsningar per termin anordnas av föreningen liksom julfest och helgsommarläger.
Forumteater och föredrag
Ett avbrott i lördagens sittning
utgjordes av en stunds pröva-på
i forumteater. Under ledning
av psykodramalärare Eva-Marie
Förbundsstyrelsen: fr.v. Petra Rohrer, Tom Lernäs, Lennart Håvestam, Mona Westerberg, Linné Törbjörnsson, Lena Huss, Håkan
Jarmar, Mona Granquist och Roland Karlsson. (På bilden saknas: Göran Hagberg)
Wallin fick deltagarna pröva på att
använda sina kroppar i mänskliga skulpturer för att åskådliggöra
och iscensätta känslor och händelser.
Lennart Håvestam, bland
annat ordförande inom Riksförbundet för social och mental
hälsa, RSMH, i Stockholms län,
samt senare mötesordförande
för årsmötet, höll ett uppskattat
föredrag om betydelsen av samhörighet för att främja en god
psykisk hälsa.
Idag bor till exempel 80 %
av landets invånare i samhällen
med mer än 10 000 invånare,
men vi lever ändå mycket längre
ifrån varandra än förr.
– Vi behöver små enklaver i det
stora, säger Lennart Håvestam.
Det forskas mycket om den ofri-
villiga ensamhetens inverkan på
oss – att den på olika sätt är lika
skadlig för vår hälsa som rökning.
Lösningarna handlar bland annat
om anpassade boendemiljöer,
med uteplatser och attraktiva
mötesplatser samt goda arbetsmiljöer, menade Lennart Håvestam.
Angelägna frågor
I grupper arbetade sedan kongressdeltagarna i med att rangordna olika områden som känns
angelägna för medlemmarna
och riksförbundet att uppmärksamma och arbeta vidare med.
Viktiga frågor för grupperna var
till exempel att på olika sätt få
en välfungerande vård som är
holistisk och individuell. En vård
där läkemedel bara är en del och
inte hela behandlingen, och där
psykoterapi ges efter behov tills
personen ifråga mår bra och/eller blir frisk och inte som så ofta
nu med endast ett visst bestämt
antal terapitillfällen lika för alla.
Höjda garantinivåer i socialförsäkringssystemet var också en
viktig fråga för flera grupper.
Forumteater är en metod där man kan träna sig i att ta makten över sitt eget liv och
bekämpa diskriminering och orättvisor.
PROPOSITIONER OCH NY
FÖRBUNDSSTYRELSE Tydligare kriterier för antalet ombud på kongress blev årsmötets
beslut till ändring av stadgarna.
åss emellan – Svenska Ångestsyndromsällskapet ❘ nummer 2 2016 Årsmötet beslutade också om
en stadgeändring som innebär
att förbundsrådet som tidigare
endast varit rådgivande nu även,
på begäran av styrelsen, får rätt
att besluta om fyllnadsval till uppdrag inom förbundet.
Till ny förbundsstyrelse valdes:
Ordförande: Lena Huss,
Stockholm
Vice ordförande: Mona Granquist, Halmstad
Ledamöter:
Petra Rohrer, Uppsala (nyval)
Göran Hagberg, Eskilstuna –
Länsföreningen Sörmland
Tom Lernäs, Uppsala
Lennart Håvestam, Stockholm
(nyval)
Mona Westerberg, Halmstad
(nyval)
Suppleanter:
Linné Torbjörnsson, Halmstad
Roland Karlsson, Eskilstuna
– Länsföreningen Sörmland
(nyval)
Håkan Jarmar, Stockholm
Till internrevisor utsågs Björn
Belfrage och som ersättare
Camilla Karlsson
Valberedning:
Sven Hallberg, Stockholm
Bernt Schwardt, Göteborg
Lars Nerén, Stockholm ■
13
UTBLICKEN
DBT GER STÖD ATT STÅ UT
I DET SVÅRA
Text MONA RINGEBRAND
Vägen till balans mellan inre och yttre verklighet och ett liv värt att leva
– det är några av målen i Dialektisk beteendeterapi (DBT).
Dialektisk beteendeterapi utvecklades på 90-talet ur Kognitiv
beteendeterapi, (KBT), av den
amerikanska professorn Marsha
Linehan och hennes kollegor.
Målgruppen var självmordsnära,
destruktiva patienter med diagnosen borderline eller emotionell instabil personlighetsstörning. Ordet dialektisk kommer
från grek. dialektike, av dialegein,
”plocka isär”. Dialektiken uppfattas grundläggande som ett sätt
att ställa argument mot argument för att därigenom komma
vidare till nya insikter. Polerna
som speglas mot varandra i terapin är acceptans och förändring,
i första hand av sig själv. I terapin
arbetar man med verktyg som
på olika sätt ska hjälpa klienterna att finna en inre balans och
därigenom också lära sig hantera
sin vardag.
Ulrica Bonde är leg. psykolog
och leg. terapeut och arbetar på
DBT-teamet på Kungälvs sjukhus. Hon är även projektledare
för Nationella självskadeprojektet, västra noden.
– Grunderna för DBT är inlärningsteori, dialektisk filosofi
och zenbuddhism. I DBT sker
en samtidig växelverkan mellan
acceptans/validering och förändring/problemlösning, stöd/krav.
Dialektiken, samspelet mellan
polerna, behövs för att förhålla
sig nyanserad och ta andra perspektiv än bara sitt eget eftersom
flera åsikter kan vara sanna och
allt är föränderligt.
Validering är ungefär liktydigt
med bekräftelse, som inte enbart
betyder att vara snäll, säger Ulrica
Bonde.
14 – Validering kan i istället högsta
grad vara att ställa adekvata krav.
För att göra förändring möjlig
krävs ett stort mått av validering,
som måste vara äkta och komma från hjärtat. I terapin tränas
klienten i att göra en kedjeanalys
av olika händelser och skeenden
för att förändra sitt beteende och
bryta gamla mönster och hitta
nya lösningar
Saknat bekräftelse
Ulrica Bonde berättar att många
av hennes klienter kommer från
väldigt invaliderande miljöer där
de fått omdömen som att vara
felaktiga, obegripliga, jobbiga
och olämpliga, Det har lett till att
de fått bristande färdigheter i att
hantera sig själva och livet och
stora svårigheter med att reglera
känslor. Ett av målen med terapin
är att ge perspektiv och en icke
dömande attityd och därigenom
öka klientens tolerans för andra
och därigenom också för sig själv.
På olika sätt handlar terapin om
att minska dysfunktionellt beteende och förstärka det som är
bra och den viktigaste förstärkaren är själva relationen mellan terapeut och klient. Den som inte
får gensavar på sitt beteende blir
orolig och förvirrad och riskerar
att trappa upp det som fungerar
dåligt.
– Det mesta av tiden är
DBT-terapin inte ”lagom”. DBT är
äkta, mycket varm och inkännande och balanserar validering och
problemlösning samtidigt som
den också är lite vanvördig och
ställer stora krav på klienterna
– de kan inte hjälpa att de har
sina problem men de måste själ-
va vara med och lösa dem. En
grundtanke i DBT är att klienterna gör så gott de kan och att de
vill bli bättre. De behöver lära sig
nya beteenden i viktiga sammanhang, försöka mer och prestera
bättre.
Många klienter är starkt utlevande medan andra har ett
hämmat känsloliv där man lärt
sig att trycka ner känslorna, och/
eller undvikit eller överkontrollerat känslor av ilska, skuld, skam,
sorg och förlust.
– Det som behövs för att reglera känslomässiga reaktioner i
stunden är bland annat att rikta
uppmärksamheten på något annat och att bara uppleva känslan
utan att trappa upp den eller
döva den.
Klienterna har ofta en bak-
grund med kriser och stressfyllda
negativa händelser som orsakat
mycket lidande och skapat kaos i
vardagslivet. En del har utvecklat
en inlärd hjälplöshet och försöker
inte aktivt lösa sina problem – de
blir istället låsta eller lamslagna.
Andra har utvecklat en skenbar
kompetens som gör dem svåra
att läsa av för omgivningen eftersom de inte visar problem förrän
dessa är helt överväldigande. I
terapin vill man öka och stärka
klientens egen förmåga och generalisera ett funktionellt beteende ut i vardagen
– Personer som stämmer in
på dagnosen emotionell instabil personlighetsstörning har en
genomgripande svårighet eller
störning, i systemet att reglera
känslor. De har mycket negativa
DBT utvecklades för att Marsha Linehan förstod att det inte gick att arbeta med KBT
för suicidala, självskadande djupt deprimerade patienter enbart med KBT. Hon fick
lägga till inslag från zenbuddism, som mindfulness och acceptans, säger Ulrica Bonde.
UTBLICKEN
automatiska tankar och har lärt
in att de är annorlunda än vad
de själva känner sig. De har en
känslomässig sårbarhet och låg
tröskel för starka, extrema känslomässiga reaktioner med en långsam återgång till utgångsläget.
På olika sätt lära sig stå ut
Att reglera känslorna handlar till
en början om att lära klienten att
stå ut med känslan och lära sig
vissa färdigheter för det, till exempel att fokusera uppmärksamheten, uppleva utan att trappa upp
eller döva känslan och lära sig att
styra sitt beteende utifrån uppsatta mål, berättar Ulrica Bonde
och grunden för allt detta är validering och bekräftelse som är
kittet i alla relationer.
– Det handlar för terapeutens
del om att verkligen lyssna och
vara närvarande i ord och handlingar. Validering är förutsättningen för en god kommunikation
och förutsättningen för förändring genom att den bygger upp
tillit och fungerar lugnande, minskar ilska och upprördhet och ökar
självrespekten hos båda. Det
handlar om validering av känslor,
tankar, behov, upplevelser, åsikter, de ansträngningar klinten gör
och se och bekräfta att det kan
vara svårt. Terapin är flexibel och
stabil samtidigt som den är stödjande och krävande.
Standard DBT är individualterapi 1gång/vecka i minst ett år,
ofta två, färdighetsträning i grupp,
telefonstöd med en tydlig struktur som man gått igenom innan,
familjeband – att bjuda in närstående till klienten, samt konsultationsteam för terapeuten.
– Färdighetsträning är till för att
öka och stärka klientens egen förmåga att lösa problem och öva
på det. Telefonstödet används
när klienten är ute i verkligheten,
i ett ”skarpt läge”, för att motivera
och ge hopp.
Förmåga att leva och
uppleva livet
I terapin finns flera faser som man
arbetar efter och som går in i varandra. I första fasen arbetar man
med allvarligt problembeteende
tills man uppnår kontroll över det.
Den andra fasen handlar om att
arbeta med psykiskt lidande
tills klienten uppnår förmåga att
leva och uppleva livet med de
olika emotionella tillstånd som
det innebär och i fas tre arbetar
man med vardagsproblemen tills
förmågan finns där – att kunna
känna vanlig sorg och glädje. Fas
fyra handlar om att arbeta med
otillfredsställelse – mening med
livet.
Färdighetsträningen har en tydlig struktur och agenda. I gruppen
som ofta består av 4 -8 personer
ingår två tränare och man träffas
1 gång/vecka, två – två och en
halv timme per gång.
– I färdighetsträningen styr
man sin koncentration och sitt
sinne med hjälp av mindfulness
genom att vara och observera,
beskriva och delta i det som sker
utan värderingar och genom att
göra en sak i taget som är effektivt utifrån det uppsatta målet –
att göra det som fungerar.
– Att stå ut när det är svårt kan
innebära så handfasta råd i stunden som att äta chilipeppar, ta
en iskall dusch eller upprepa en
ramsa för att lugna sig och hitta
sig själv och sin egen förmåga
till problemlösning, säger Ulrica
Bonde. ■
Nationella Självskadeprojektet är en överenskommelse från 2011 mellan Sveriges
kommuner och landsting (SKL) och regeringen där man enats om en satsning på
att utveckla och samordna insatserna för
att minska antalet unga med självskadebeteende och för att samordna kunskap och
skapa ett bättre omhändertagande.
Ulrica Bondes lästips om DBT:
❚ Anna Kåver:
Att leva ett liv, inte vinna ett krig.
❚ Anna Kåver, Åsa Nilsonne:
Tillsammans. Om medkänsla och
bekräftelse.
❚ Åsa Nilsonne:
Vem är det som bestämmer i ditt liv?
Om medveten närvaro.
åss emellan – Svenska Ångestsyndromsällskapet ❘ nummer 2 2016 STOR ÖKNING AV SJÄLVMORD I USA
Självmordsfrekvensen i USA har ökat med 24 procent mellan
1999 och 2014, enligt myndighetsstatistik.
Den största ökningen finns bland flickor i åldrarna 10–14 år där
självmordsfrekvensen tredubblats från 0,5 per 100 000 personer
1999 till 1,5 2014.
Självmordsfrekvensen är fortfarande högre hos pojkar i samma
åldersgrupp men där har ökningen inte varit lika stor.
– Allt yngre barn dör av självmord, säger Victor Fornari, chef för
barn- och ungdomspsykiatrin på sjukhuset Zucker Hillside i Glen
Oaks, som tror att ökningen bland unga kan vara en återspegling
av tillgången till sociala medier och internet där många utsätts för
virtuell mobbing.
Bland män var personer över 75 år mest benägna att ta livet av
sig både 1999 och 2014. Bland kvinnor var självmordsfrekvensen
högst i åldrarna 45–64 år.
Källa: www.dagensmedicin.se 160422
KRAFTIG ÖKNING AV ANTALET
BESÖK HOS PSYKOLOG
Det var sex gånger fler psykologbesök inom Stockholms primärvård 2015 jämfört med 2008. Totalt har de psykosociala besöken (besök hos psykolog, kurator etc.) tredubblats under den
perioden. Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink (L)
hoppas nu på en utbyggnad av den psykiska hälsovården med
hjälp av bland annat internetpsykiatri.
Sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink (L) tror att förklaringen
till den stora ökningen av psykologbesök är en kombination av ett
uppdämt behov och en ökad psykisk ohälsa i samhället.
Anna Starbrink anser att den psykiska hälsovården i Stockholm
har möjlighet att förstärkas ytterligare de kommande åren. Patienter med måttlig ångest och depression ska kunna erbjudas upp
till 20 psykoterapitillfällen, uppger Anna Starbrink, och därmed ges
möjlighet att slutbehandlas i öppenvården.
Källa: www.psykologtidningen.se 160413
BRIS MÄRKER AV
ÖKAD PSYKISK OHÄLSA
Barn och unga som mådde psykiskt dåligt var den största gruppen
som kontaktade Bris kuratorer förra året. Antalet stödkontakter
med Bris ökade totalt med drygt 700 till 24 081 jämfört med
2014.
Samtalsämnet i topp för stödverksamheten rörde tillfällig nedstämdhet och oro, depression, självskadebeteende eller tappad
livslust.
Generalsekreterare Magnus Jägerskog ser det som positivt att
barn och unga vågar ta kontakt med en vuxen om svåra frågor,
men är bekymrad över utvecklingen.
– När det gäller barn och unga som kontaktar Bris så har den
här kategorin med psykisk ohälsa och dåligt mående varit stor
under flera år. Om man tittar på olika studier från bland annat
Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen som granskar det här
i ett längre perspektiv så ser vi en klar ökning av psykisk ohälsa
bland barn och unga.
– Det behövs politisk handlingskraft med ökade resurser så att
det blir kompetenshöjningar inom det här området, säger han.
Källa: www.aftonbladet.se 160410
15
UTBLICKEN
MINDFULNESS
– DET SOM ÄR DET ÄR
Text MONA RINGEBRAND
Att uppmärksamma nuet utan att döma och värdera – det är centralt i mindfulness. Att
se verkligheten som den är gör det lättare att välja hur man vill och kan agera.
Mindfulness kan vara ett verktyg att ta till vid ångest och då kan man till exempel fokusera på sin andning - man kan inte stilla vågorna men man kan träna sig på att surfa på
dem, säger Helena Löwen-Åberg.
Helena Löwen-Åberg, som berättar om Mindfulness på Ångestsyndromsällskapet i Göteborg
och även guidar oss genom några övningar, är legitimerad sjukgymnast/fysioterapeut med steg
1 i KBT med mera.
Helena Löwen-Åberg börjar
med att ge lite teoretisk bakgrund
till mindfulness: En av förgrundsgestalterna i Mindfulness är Jon
Kabat-Zinn som definierat mindfulness som medvetenheten
som uppstår när vi med avsikt
uppmärksammar nuet som det
är, utan att värdera eller döma.
– Mindfulness är en urgammal zenbuddhistisk meditationsmetod som handlar om uppvaknande. Genom mindfulness
kan jag välja vad jag fokuserar på
och acceptera att verkligheten är
som den är. Mindfulness kallas
ofta medveten närvaro, sinnesnärvaro.
Zen, som är ett japanskt ord,
har sitt ursprung i sanskrit och
betyder meditation, som i sin tur
betyder att vara. Meditation och
mindfulness handlar om att leva
16 i harmoni med sig själv och världen. I buddhismen talar man om
den åttafaldiga vägen för att nå
dit, säger Helena Löwen-Åberg.
– Det handlar om att vara/göra
rätt när det gäller förståelse, intention, tal, handlande, levnadssätt, ansträngning, medvetenhet
och koncentration. Och med rätt
menas att inte skada sig själv eller
andra.
I buddhismen och i vissa psykoterapeutiska metoder med influenser från öst, till exempel ACT
(Acceptance and Comittment
Therapy) talar man om lidandet
som universellt – lidandet tillhör livet. Enligt de buddhistiska
tankegångarna är livsbegäret orsaken till lidandet och vägen ur
lidandet är att utsläcka begäret
genom att undvika handlingar
som skapar lidande.
Krympa tidsperspektivet
– Det är ofta tankarna på dåtid
och framtid som väcker vår stress
och oro och kan vi på olika sätt
krympa det tidsperspektivet och
bara vara här och nu kan vi leva
mer i harmoni. Det kan man märka när man har det riktigt svårt
– för att orka med tar man då
bara en liten stund i taget, nästan minut för minut – för då är
det lättare att stå ut.
Man kan fokusera på, uppleva
och vara i det man gör för stunden – till exempel när man dricker sitt te, är ute och går eller sitter
och äter, säger Helena.
– Mindfulness kan vara ett
verktyg att ta till vid ångest och då
kan man till exempel fokusera på
sin andning - man kan inte stilla
vågorna men man kan träna sig
på att surfa på dem.
Mindfulness är ett förhållningssätt som man kan träna på
i vardagen, säger Helena LöwenÅberg.
– Mindfulness handlar om
nyfikenhet, om att ha ett öppet
sinne, och om att vara tillåtande
och accepterande.
Medkänsla med sig själv
I mindfulness strävar man efter
att ha ett öppet och nyfiket sinne
och uppleva nuet med medvetenheten som hos ett barn och
att vara tillåtande, accepterande
och ha tålamod, modet att tåla.
Helena guidar oss genom en
kroppsscanning där vi medvetet
uppmärksammar kroppsdel för
kroppsdel och de fysiska sensationer som vi upplever i dem.
Flera vittnar efteråt om en känsla
av djup avslappning. Vi får även
uppleva en övning, en slags självsuggestion eller visualiseringsövning i något som kallas selfcompassion, bäst översatt med
självmedkänsla eller kärleksfull
vänlighet. I övningen guidar oss
Helena Löwen-Åberg i ett tänkt
möte med en för oss kär person
som ger oss kärleksfulla välgångsönskningar och som vi ger motsvarande tillbaka till, något som
man också kan träna på att ge till
sig själv.
Selfcompassion,
kärleksfull
vänlighet, kan beskrivas som en
känslighet inför sitt egna och andras lidande med en djup hängivenhet och önskan att försöka
avhjälpa detta lidande.
Övningar i selfcompassion används för att motverka självkritik
och skam. De senare aktiverar
hotsystem i hjärnan och gör det
svårare att aktivera mer lugnande system. Kärleksfull vänlighet
handlar om att skapa en inre
vänlig röst när du är arg eller besviken på dig själv, att behandla
sig själv med kärlek och omvårdnad och aktivt trösta och trygga
sig själv.
– Självmedkänsla är kopplat
till mildhet, vänlighet, omsorg,
kärlek, visdom och lyckokänsla –
att kunna vara med lidandet och
det svåra, säger Helena LöwenÅberg.
På sin mottagning tar Helena Löwen-Åberg emot för sjukgymnastisk undersökning och
funktionsbedömning, individuellt utprovat träningsprogram,
akupunktur, stresshantering, avslappning och mindfulnessmeditation bland annat. ■
Acceptans - en villighet att gå med på psykologiska fenomen såsom känslor, tankar
och kroppsliga reaktioner, utan att göra
något för att förändra, undvika, döma eller
kontrollera dem (Steven Hayes).
UTBLICKEN
FÖRÄNDRA LIVSREGLER
OCH BETEENDE
Text MONA RINGEBRAND
KBT, kognitiv beteendeterapi, handlar mycket om att konkretisera nuet och
förändra tanke, känsla och handling - främst genom att lägga märke till negativa automatiska tankar och exponera sig för det skrämmande.
Marie Larsson arbetar idag som
sjuksköterska på en psykosmottagning och i eget företag som
KBT-terapeut och föreläsare.
Hennes mål med kvällens föreläsning om KBT på ÅSS i Göteborg är att ge hopp om förändring – en förändring som gör
det möjligt att öppna upp för att
våga tala om känslor kopplade till
ångest. Marie Larsson berättar att
hon själv i skeden i livet haft egen
erfarenhet av ångest. Erfarenheterna från bland annat destruktiva relationer och en trafikolycka
förde fram till egen terapi och till
slut även till utbildning till KBT-terapeut.
– Personer med till exempel
ångest och depression, tvångssyndrom, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), generaliserat
ångestsyndrom, agorafobi, utmattning, vissa personlighetsstörningar och missbruk, kan
alla ha nytta av KBT, säger Marie
Larsson.
Ringar in problemet
En behandling börjar med att
klienten och terapeut träffas för
att skapa kontakt och förtroende och klienten berättar om sitt
problem/sina problem. Under
några sessioner talar man vidare
om problemen, fångar upp tidigare händelser och är uppmärksamma på om problemet/problemen egentligen döljer något
annat som man bör arbeta med
i terapin.
– Ibland kan en klient komma
med ett problem och efter att ha
talat igenom situationer och händelser kan det snabbt visa sig angelägnare att börja bearbeta och
arbeta med något helt annat än
vad klienten från början tänkt sig.
KBT får räknas som en intensiv
och snabb terapi och kan ofta
handla om 10-15 terapisessioner. Man jobbar hela tiden med
en tydlig agenda och med hemuppgifter.
Inriktningen på tanke, känsla
och handling är central i KBT och
i behandlingen lär sig klienten
skillnaden på känsla och tanke
och lär sig att identifiera och kategorisera förvrängda så kallade
automatiska tankar. De senare
kommer som ordet anger direkt
och utan eftertanke i olika sammanhang och är ett resultat av
det liv som format oss och som
lett fram till hur vi idag tänker och
reagerar, det man i KBT kallar
våra livsregler och livsscheman.
– Det handlar om att titta närmare på såväl tanke, känsla som
beteende och hitta nya strategier
för de situationer som man tycker är jobbiga. Tankar kan man till
exempel lära sig att handskas
med genom att inse att man inte
blir av med dem utan istället låta
dem vara och sluta använda sin
energi till att bråka med dem, säger Marie Larsson.
– Obehagliga och svåra känslor blir vi heller inte bara av med,
...i terapin ger man
klienten kunskap
om ångest och
ångesthantering...
åss emellan – Svenska Ångestsyndromsällskapet ❘ nummer 2 2016 men det går att jobba på att ändra inställning till dem och se att
det inte är nödvändigt att konstrollera sin ångest utan bara leva
med den.
Hitta andra mer
ändamålsenliga strategier
Den som lider av ångest är ofta
snabb med att upptäcka faran,
det man är rädd för, katastrofförklara situationen och ta det säkra
före det osäkra genom att undvika eller fly från situationen.
– I terapin ger man klienten
kunskap om ångest och ångesthantering och arbetar fram och
övar på andra mer ändamålsenliga handlingsstrategier - att upptäcka faran men normalisera katastroftankarna och stanna kvar
och exponera sig för situationen.
I terapin får klienten möjlighet att
erfara vad som händer när man
exponerar sig i olika situationer
utan de säkerhetsbeteenden
man tidigare använt sig av, till exempel att undvika ögonkontakt,
eller försöka kontrollera ångesten
och sitt beteende.
I KBT arbetar man med att
bejaka känslor, träna på farhågor, bland annat med stöd av
avslappning och mindfulness.
Gradvis exponering och skattning
av ångesten inför något jobbigt,
under tiden och efteråt är viktiga
steg i terapin. Nödvändigt för en
framgångsrik terapi är förstås att
man som klient gör sina hemläxor som oftast handlar om olika typer av exponering för det jobbiga,
säger Marie Larsson.
– Utan klientens eget arbete
fungerar inte terapin, säger Marie Larsson. ■
Ny överenskommelse
ska ge bättre vård vid
psykisk ohälsa
Mer fokus på patienterna,
inte verksamhetens behov
Patientens behov ska lyftas fram
enligt den PRIO-satsning som
regeringen och Sveriges kommuner och landsting kommit överens om.
PRIO står för Plan för Riktade
Insatser inom Området psykisk
ohälsa. I den står bland annat att
man vill nå en bredare, djupare
och mer långsiktig syn på hur
psykisk ohälsa ska behandlas.
Mer fokus på patienterna, inte
verksamhetens behov.
Mårten Jansson på Nationell
Samverkan för Psykisk Hälsa,
NSPH, är försiktigt positiv. Det
finns mycket lokal kunskap att ta
vara på, det gäller bara att hitta
samarbetsformerna.
Källa: www.sverigesradio.se 160407
Arbetsrelaterad ohälsa
är inget kvinnoproblem
”VIKTIGT ATT DET HÄR
KOMMER PÅ PRÄNT”
Att kvinnor oftare än män upplever att de blir sjuka av sitt jobb
är inte könsrelaterat, utan beror
på den arbetsmiljö som finns på
många kvinnodominerade arbetsplatser.
Det är i en rapport som en forskargrupp vid Stockholms universitet gjort på uppdrag av Arbetsmiljöverket som man kan se att
alltför höga krav och begränsade
resurser generellt hänger samman med lägre arbetstrivsel och
psykisk och fysisk ohälsa. Och
det är alltså ofta kvinnodominerade yrken som är drabbade av
de problemen.
Men det som också slås fast
i rapporten är att det inte är ett
kvinnoproblem, även de män
som jobbar inom till exempel
skola, vård och omsorg har högre
ohälsa än andra. Det här är inte
någon kvinnofråga.
Källa: www.sverigesradio.se 160406
17
UTBLICKEN
ÅNGEST OCH
LÄKEMEDEL
Text MONA RINGEBRAND
Det är inte bara symtomen som ska behandlas vid ångest och depression. En noggrann
diagnostik där man söker bakomliggande faktorer är nödvändig för att en behandling ska bli
så bra som möjligt, säger Ingvar Karlsson, psykiater med lång erfarenhet av patientarbete.
Docent, psykiater och överläkare
Ingvar Karlsson har mer än 45
års erfarenhet av behandlingsarbete med patienter, bland annat
från Rosengrenska i Göteborg,
ett fristående, ideellt nätverk av
medicinsk och vårdpersonal som
hjälper gömda flyktingar.
– När det gäller behandling av
psykisk sjukdom är det viktigt att
veta vad som händer i hjärnan,
hur symtomen upplevs och hur
de visar sig, vilka känslor patienten
har och vilka eventuella biologiska
förändringar som kan ha lett till att
hjärnan tillfälligt har ”spårat ur”.
– Ett område som spelar stor
roll vid ångestreaktioner av alla
slag är amygdala, en mandelformig kärna i hjärnan. En överaktivitet i amygdala finns alltid med i
bilden vid olika ångestreaktioner
och den är som kraftigast vid
posttraumatiskt stressyndrom,
PTSD.
Läkemedelsbehandling
vid
PTSD handlar om att normalisera
18 symtomen och bakomliggande
faktorer och hitta lösningar som
ger så få biverkningar som möjligt, säger Ingvar Karlsson.
– Läkemedelsbehandling av
posttraumatiskt stressyndrom,
PTSD, sker främst med hjälp
av antidepressiva läkemedel,
SSRI-preparat, till exempel citalopram, Cipralex (escitalopram),
sertraline eller paroxetin. Läkemedlen sänker de höga kortisolhalterna i blodet som uppträder
vid återupplevanden och svår
ångest. Andra läkemedel som
kan ha effekt och minska ångesten är till exempel Lyrica, som är
ett antiepileptiskt preparat med
effekt vid bland annat generaliserat ångesttillstånd, samt preparaten Cymbalta och Efexor, som
aktiverar både serotonin och noradrenalin (SNRI).
Hitta bästa kombinationen
Generellt fungerar SNRI-preparat
sämre vid PTSD eftersom de ökar
aktiviteten av noradrenalin och
vid PTSD är de nivåerna redan
höga, säger Ingvar Karlsson.
– Risk finns då att ångestreaktionerna ökar. Ibland får man som
läkare prova sig fram för att hitta
bästa läkemedelskombinationen.
Det gäller att hitta läkemedel som
normaliserar symtomen och har
så få biverkningar som möjligt.
Det är svårt att hitta läkemedel
som passar alla. Bensodiazepiner
bör om möjligt undvikas helt - beroenderisken är stor och det finns
inga studier som ger evidens för
att läkemedlen har läkande effekt. För sömnen brukar jag ordinera sömnmedlet Propavan och
insomningsmedlet Imovane.
SSRI-preparat, specifika serotoninåterupptagare, är grunden vid
ångest- och depressionsbehandling, särskilt för det sistnämnda
och vid enklare ångesttillstånd.
Vid svårare ångesttillstånd ger de
inte tillräcklig hjälp. Då kan man
behöva komplettera med ett an-
nat preparat, till exempel Lyrica.
SSRI och Lyrica dämpar symtomen men har ingen läkande effekt, säger Ingvar Karlsson.
– Biverkningarna av SSRI är
dosberoende och inte helt oskyldiga, ju lägre dos ju mindre biverkningar. När depression finns
med i bilden behövs ett medicinstöd av SSRI och min erfarenhet
är att Cipralex ger den mest kraftfulla effekten.
Andra läkemedel som används
vid ångestbehandling är selektiva serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare
(SNRI),
till exempel Venlafaxin (tidigare
Efexor).
– Min erfarenhet är dock att
medlet inte är så effektivt med
tanke på att biverkningarna är
många och att noradrenalinet kan
leda till ökad ångest. Det kan även
ske vid användning av Cymbalta,
också ett SNRI-preparat. Först vid
lite högre dosering av Venlafaxin,
från 225 mg och uppåt får man
UTBLICKEN
effekt på både serotonin och noradrenalin.
God hjälp
Lyrica, som är ett antiepileptiskt
preparat, kan ge god hjälp vid
ångesttillstånd och har testats
och visat sig ha effekt vid generaliserat ångestsyndrom (GAD).
Lyrica har fått lite dålig klang eftersom den kan missbrukas, men
den är inte beroendeframkallande, men rätt använd och med rätt
indikation och i så låg dos som
möjligt, kan den vara mycket effektiv, säger Ingvar Karlsson.
– Den positiva ångestdämpande effekten som Lyrica ger beror
på att den dämpar glutamat, noradrenalin och substans P i hjär-
nan i hjärnan som anses skapa
ångest. Voxra, som påverkar noradrenalin och dopamin, kan vara
väldigt kraftfullt vid ren ångesthantering, men om depressivitet
finns med i bilden behövs komplettering med serotonin. Mirtazapin, som används en del, och
som har en sömngivande effekt,
har nackdelen att den även ger
dagtrötthet och stor risk för viktökning – en påverkan sker i aptitcentrum och suget efter snabba
kolhydrater ökar. Då är det viktigt
att noggrant följa upp effekterna
och kontrollera viktökningen och
byta till annat medel om man
samlar på sig för stor övervikt.
En kusin till Mirtazapin är Mianserin som har god sömngivande
effekt, men som också kan leda
till viktökning. Betablockerare kan
fungera bra som ångestdämpare
och är helt ofarliga, liksom Atarax
och Propavan, den senare är ett
sömnmedel.
SSRI-preparat har inga kända negativa långtidseffekter på
kroppens organ. Dock vet man
att Cipramil och Mirtazapin kan
ha en negativ påverkan på hjärtat
och den som är över 65 år bör
byta till i första hand Cipralex, i andra hand Cymbalta, säger Ingvar
Karlsson.
– Om man märker att den
medicin man använt efter en tid
tycks tappa i effekt, kan det vara
värdefullt att byta preparat eller
lägga till ett annat – man ska inte
behöva gå med ångest. Under
graviditet kan SSRI användas och
vid amning anses sertralin vara
det preparat som minst påverkar
bröstmjölken.
Några medicinska underverk
när det gäller depressions- och
ångestdämpande läkemedel ser
inte Ingvar Karlsson inom en snar
framtid.
– Underverken kommer i så
fall mer att handla om specialinriktad psykoterapi i kombination
med läkemedel. ■
Via Ångestsyndromsällskapets blogg,
http://angestgoteborg.blogspot.se/ kan
du gå direkt in på länken http://bambuser.com/v/6119122 och lyssna på
Ingvar Karlssons föreläsning.
NOTISER
BÄTTRE HÄLSA
MEN STÖRRE
KLYFTOR
Medellivslängden
stiger
och fler överlever sjukdomar som stroke, hjärtinfarkt
och cancer. Men samtidigt
ökar hälsoklyftorna mellan olika socioekonomiska
grupper.
Det konstaterar Socialstyrelsen i en ny rapport.
– Det är en utveckling
som pågått en längre period. Men vi ser också att fler
i vissa grupper, som unga
kvinnor, drabbas av psykisk
ohälsa och att antalet barn
som får behandling för fetma ökar, säger utredaren
Sara Dahlin till TT.
Resultatet i rapporten
visar dock överlag på en
positiv utveckling. Tandhälsan har förbättrats och
medellivslängden ökar och
är nu bland den högsta i
västvärlden.
Källa: www.dagensmedicin.se
160331
Allt fler i Japan jobbar ihjäl sig
– INTE MINST I VÅRDSEKTORN
Antalet fall av ersättningskrav för arbetsrelaterade dödsfall på grund
av överansträngning är rekordhögt i Japan. Sjukvårdssektorn är överrepresenterad.
Fenomenet kallas karoshi och har ökat stadigt sedan det erkändes
i Japan på 1980-talet.
Kraven på ersättning för karoshi steg till rekordhöga 1 456 under
en tolvmånadersperiod fram till sista mars 2015, enligt statistik från
arbetskraftdepartementet. Det verkliga antalet är dock troligtvis högre
eftersom staten inte gärna vill erkänna dödliga incidenter kopplade
till överansträngning.
Flest fall finns inom hälso- och sjukvårdssektorn, sociala sektorn
samt inom sjöfarts- och byggbranschen som alla står inför brist på
arbetskraft. I Japan finns inga regler för hur länge en person får arbeta.
Japanska myndigheter erkänner två typer av karoshi: död i hjärtsjukdom kopplad till överansträngning och självmord med anledning av
arbetsrelaterad psykisk stress.
PERSONLIGA
OMBUD HJÄLPER
TILL VID PSYKISK
OHÄLSA
Regeringen vill att arbetsgivarna runt om i landet är med och betalar
kostnaderna för långtidssjukskrivna, rapporterar Dagens Nyheter.
I ett förslag från regeringen ska arbetsgivarna stå för 25 procent av
ersättningen efter 90 dagars sjukskrivning.
Antalet sjukskrivningar i Sverige har ökat stadigt sedan 2009 och
enligt försäkringskassans prognoser kommer det att fortsätta så de
kommande åren.
Med förslaget vill regeringen öka pressen på arbetsgivarna att ta ett
större ansvar för rehabilitering och förebyggande arbete för att minska
sjukskrivningarna.
Nu kan personer med psykisk
funktionsnedsättning få hjälp
och stöd i vardagen med hjälp av
personliga ombud inom Skövde
Kommun, säger Johan Bergenfors som tillsammans med Klas
Barkman verkar som personliga
ombud (PO) i Skövde kommun.
Att lida av psykisk ohälsa kan
vara förödande för den drabbade.
I början av mars tillsattes därför
två personliga ombud, Klas Barkman och Johan Bergenfors, för att
kunna hjälpa de med någon form
av psykisk funktionsnedsättning.
Tillsammans ska de hjälpa den
berörda personen med stöttning,
hjälp och service som den behöver och har rätt till.
En PO fungerar mer som en
lyssnare och är ingen som helst
myndighetsperson. Det hela sker
helt och hållet på individens initiativ och är en kostnadsfri tjänst.
För att kunna få den hjälp som
behövs måste man vara över 18
år.
Källa: www.dagensmedicin.se 160406
Källa: www.skovdenyheter.se 160330
Källa: www.dagensmedicin.se 160404
Arbetsgivare ska betala sjukskrivna
åss emellan – Svenska Ångestsyndromsällskapet ❘ nummer 2 2016 19
Landets Lokalföreningar
■ BOLLNÄS Kontaktperson 0708-67 77 00, [email protected]
”Självhjälpsgrupp” Kontaktperson Katarina Bergman, 0722-18 88 54, [email protected],
www.angest.se/bollnas.
■ DALARNA Kontaktperson Marianne Nordqvist, 0738-30 44 49, [email protected]
■ ENKÖPING Kontaktperson Lars Nerén, 0703-85 35 16
■ ESKILSTUNA Länsföreningen Sörmland Kontaktpersoner: Eric Kennhed, ordförande, 016-42 30 20,
0707-59 10 29, Birgitta Kennhed, 016-42 30 20, 0702-33 98 78, [email protected],
www.angest.se/eskilstuna
■ FALKENBERG – Se Halmstads Lokalförening
■ GÄVLES Lokalförening ÅSS Gävle HSO Gävle, Södra Centralgatan 10, 802 50 Gävle,
telefon kansliet: 026-495 36 10, [email protected], www.angest.se/gavle
Du kan ringa ÅSS lokalföreningar för att
få information om våra aktiviteter och
träffar mm. Vi svarar gärna på frågor, berättar om egna erfarenheter och stöttar
dig i att våga hitta det som är bra för just
dig. Alla vi som är verksamma inom föreningen har egna erfarenheter av ångestsyndrom. Genom våra lokalföreningar och kontaktpersoner runt om i landet
träffar du personer som förstår precis hur
det känns att brottas med ångest.
■ GÖTEBORGS Lokalförening Järntorget 7, 413 04 Göteborg, 031-13 70 91, www.angestgoteborg.se
[email protected], ungdomsgruppen: www.ugruppen.se
Varmt välkommen till ÅSS!
■ HALMSTADS Lokalförening Vår nya lokal finner du på: Grönevångsvägen 25, 302 54 Halmstad,
0725-00 60 80. Kontaktperson Mona Westerberg 035-10 20 59, Mona Granquist 0706-91 87 00
[email protected], www.halmstadangest.se
Besök även hemsidan
www.angest.se
■ JÖNKÖPING Länsförening för Jönköpings län – Nystartsprojekt, kontaktuppgifter 0708-67 77 00,
[email protected], www.angest.se/jonkoping
■ KALMAR Länsförening för Kalmar län Malmgatan 6, 392 35 Kalmar,
kontaktpersoner Zafira Pettersson, 0733-96 50 83, [email protected], www.angest.se/kalmar
■ KARLSTAD Ordförande Karin Svedberg, [email protected], www.angestkarlstad.se
■ KRISTIANSTAD Kontaktperson Jan Hinderyd 0454-181 95
■ LANDSKRONA – För närvarande hänvisar vi till vår förening i Malmö.
■ LINKÖPING – Länsföreningen Östergötland [email protected]
Ordförande och kontaktperson Evalotte Axelsson, 0709-80 15 07, [email protected],
www.angestostergotland.se
■ LJUSDAL Kontaktperson Stefan Ekman 0651-121 11, [email protected]
■ MALMÖS Lokalförening c/o Lehmann, Bryggargatan 6, 261 51 Landskrona
Kontaktpersoner Ordförande Mats Lehmann, 0723-33 65 78, [email protected] eller
Lisbeth Sjöberg, 040-92 44 29
■ MORA Kontaktperson Tina Bysell 0768-18 11 44, [email protected]
■ NORRKÖPING – Länsföreningen – Östergötland Se LINKÖPING [email protected]
■ STOCKHOLMS Lokalförening Sankt Göransgatan 78, nb, 112 38 Stockholm, 08-650 79 99
[email protected], www.angest-stockholm.se
Ungdomsavgiften i Stockholms lokalförening är upp t o m 20 års ålder 100 kr/år.
■ UMEÅ Vi har planer på en ÅSS förening i Umeå. Hör av dig om du är intresserad!
0708-67 77 00, [email protected]
■ UPPSALA Lokalförening Kontaktperson Petra Rohrer, 0738-12 44 22
Medlemsträffar varje onsdag 18-21, av vilka den första i månaden inleds med öppet hus,
[email protected], blogg: uppass.blogspot.com
■ VÄRNAMO Kontaktperson Thomas Jonsson, 0370-133 73
■ VÄSTERÅS – Länsföreningen – Västmanland/Västerås. Kontaktpersoner: Ordförande, Alexander
Gustafsson, [email protected], Göran Blom, [email protected], www.angest.se/vasteras
■ ÖREBRO – Nystartsprojekt, 0708-67 77 00, [email protected]
■ ÖRNSKÖLDSVIK Kontaktperson Marie Kock, 0702-44 85 57, [email protected]
■ ÖSTERSUND – Nystartsprojekt. Du som är intresserad av nystart av ÅSS verksamhet,
välkommen att kontakta [email protected] eller 0708-67 77 00, www.angest.se/ostersund
RIKSFÖRBUNDET SVENSKA ÅNGESTSYNDROMSÄLLSKAPET
FÖRBUNDSKANSLIET
S:t Göransgatan 78, n.b., 112 38 STOCKHOLM
08-29 27 96, [email protected]
Bankgiro 5243-0964
Om du undrar över något, kontakta ÅSS förbundssekreterare Göran Hagberg,
0708-67 77 00, [email protected]
VIKTIG INFORMATION
till alla medlemmar
Du måste själv anmäla ändrad adress till
ÅSS för att du skall få vår fina tidning och
information när det är dags att förnya ditt
medlemskap.
Skriv till [email protected]
eller ring 08-29 27 96.