Mot. 1975: 1050
2
Nr 1050
av herr Hermansson m. fl .
om slopande av mervärdeskatten på livsmedel, m. m.
Under 1974 fortsatte prisuppgången på konsu mtionsvaror i ökat tempo.
Enligt uppgifter från statens pris- och kartellnämnd steg den allmänna prisnivån i konsumen tledet under 1974 med 12. 1 ''t, Redov iningen i den preliminära nat ionalbudgeten visar en stegring av konsu mentpriserna !'rån december 1973 ti ll oktober 1974 med 10.4 '\, (alltså för tio månader). Detta
var betydligt mer Un under motsvara nde period 1973 (6 '\• ).
Ä ven priserna på li vsmedel har fortsatt att stiga. Under perioden december
1973-oktober 1974 uppgick ökningen till 7.4 '\, .
Under 1975 väntas priserna på konsumtionsvaror fortsätta att stiga i stark
takt. Konsumentpri nivåns uppgång beräkna till totalt 7.5- 8.3 '\, för perioden december 1974-december 1975.
Den starka prisstegringen på livsmedel under 1974 är anmärkni ngsvärd
mol bakgrund av att prisstopp råder på vissa li vs medel. Prisstoppet på mjölk
och mjölkprodukter sa mt kött och Oäskvaror har vari t kombinerat med
subventioner via statskassan ti ll jordbruket. Prisstegringen har e mellertid
fortsatt på livsmedel.
De för varje år i snabb takt stiga nde priserna och särskilt de höjda priserna
på dagligvaror, dä ribland livsmedel , utgör en särskilt tung belastn ing för
grupper som av olika skäl måste ge ut en stor andel av inkomsten för
köp av li vsmedel (arbetare med tunga yrken, barnfamiljer m. 0 .). Kravet
på sänkning av li vsmedelspriserna ge nom slopa nde av mervärdeskatten på
mate n har fö r varje år vuxi t i styrka.
Mot denna bakgrund är följande översikt av gällande regler fö r omsättni ngsskatt och mervärdeskall i OECD-länderna av intresse.
Omsättningsskatt och mervärdeskatt i OECD-länderna
Enligt vad som framgår av tillgängligt material gäller följande vad beträffar
mervärdeskatt och omsältningsskall i OECD-Iänderna (exkl. Island och Ju goslavien).
USA
En skall på upp till Il '\, tas ut i produce ntledet på vis a varor och tjänster.
Därti ll kommer en mängd delstatliga oc h lokala konsumtion kaller på
2- 5 'b (/i1•.mwde/ vanl igen undantaget).
Mot. 1975:1050
3
Canada
En federal omsättningsskatt på 12 % uttas på rörsäljningspriset på varor
i producentledet. Skattesatse n är dock Il % på byggnadsmaterieL Energi,
lil•smedf>l, kläder. maskiner och andra tillgångar i rörelse, tidningar oc h andra
publikationer sa mt farmaceutiska preparat är undan tagna från skatteplikt.
Dessutom är bl. a. radio- och TV -apparater, tändst ickor, cigaretter, tobak,
juveler, kosmetika oc h andra lyxvaror belagda med speciella federala indirekta skatter.
De flesta del staterna tar vidare ut omsättningsskatter i detaljistledet på
me llan 5-8 "il. Livsmedel ii r dock i regel undantagna från sådan beskattning.
J apan
Omsättningsskatt uttas på ett sex tiotal konsumt ionsvaror, t. ex. T V, radio
och kylskåp. skattesatserna varierar mellan 5- 30 %. Dessutom uttas andra
ind irekta skatter på vissa varor som sprit, bensin, bilar och kort samt i
form av nöjesskatter och skatt på resor.
Belgien
I Belgie n har fr. o. m . den l januari 197 1 det gamla omsättningsskattesystemet av kaskadtyp ersatts med ett mervärdeskattesystem . Mervärdeskatt uttas på mervärdet vid varje omsättn ing av varor oc h tjänster och
vid import men ej vid export eller investeringar i egna anläggningar.
Skattesatsen är normal t 18 °6 , men en red ucerad skattesats på 6 % till lämpas på vissa livsmedel (basic food products): bröd. icke alkoholhaltiga
dryc ker. tobak. vissa texti lier. böcker. farmaceutiska preparat m. m. På olja.
kol. elektricitet. textila produkter. skor oc h byggnadsvaror utgår skatt med
14 "o och på varor som tidigare va r bcle~gda med lyxskatt (bilar. fl yg. grammofonsk ivor och alkoholdrycker) är skatten 25 "n . Tjänster ut rörda av läkare,
ad vokater m. fl . är undantagna från skatteplikt.
Övergångsvis uttas en in vesteringsavgift på investeringar i egna anläggningar.
Andra indirekta skatter utgår på öl, läskedrycker, mineralvatten , sprit,
vin. socker, tobak oc h olja samt oljeprod uk ter.
Danmark
Mervärdeskatt utgår vid yrkesmässig omsättning och import av varor
(i nk!. gas, vatten , elekt rici tet och anna n energi) och vissa tjänster (arbeten
på och uthyrning av skattepliktiga varor, mark- och fastighetsarbeten, transporter, telefon, tele. reklam. annonser, skönhetsvård , hotell - oc h restau rant verk sa mhet. nöjestillställningar m. m.l. Exporte n är undantagen från
s ke~tt e plikt liksom iive n tidningar som utkommer med minst ett nummer
i veckan. Skattesatsen är 15 °t l (ex kl. skatt).
Företag som inregistrerats som jordbruk. skogsbruk m. m. är ej skattskyld iga fOr f6rsäljningar till andra skattskyldiga inom samma f6retagskategorier.
Mot. 1975: 1050
4
Finland
Den finska omsättningsskatten påminner tekniskt sett om en men'ärdeskatt. Skatten erläggs i partihandelsledet på försäljningspriset och i detaljhandclsledet på försäljningspriset minus inköpspriset Skattesat~en ,ir
Il 0u på priset inkl. katt. Exporten är undantagen från <;kattepliJ..t
Omsättni ngsskatt utgår på så gott som alla varor inklusive investeringsvaror. De viktigaste undantagen utgörs av jord, byggnader, energi, levande
djur, tidningar och tidskrifter, samt vissa fartyg och Oygplan. Tjänster är
i allmänhet inte belagda med skatt. Skattefritt är vidare saluförandel av
vissa oforädlade primärprodukter som sädesslag, potatis och andra rotfrukter.
mjölk, ägg, kött, fisk, grönsaker, frukt, växter, smör, grädde och gödsel.
om säljaren är vara ns primärproducent.
Andra indirekta skatter utgår på bl. a. Oytande bränsle, tobak, sötsaker,
sprit och vissa andra drycker samt på tändstickor och gummihjul.
Frankrike
Mervärdeskatt uttas vid praktiskt taget all omsättning av varor och tjänster. Skattesatsen år van ligen 20 "n på priset exkl. ska tt. På industriprodukter
som används inom jordbruket och dc nesta baslil·smedel M · k<Jtte~,tt:.en dock
7 '\, och på drycker, energi . kommunikmioner och liv~ml.!del av hel- eller
halvfabrikat är skatten 17.6 "6 . På lyxvaror. bilar. radio och TV -apparater.
fotog rafi ~k utrustning m. m. uttas skatt med 33.33 '\,. Pre'> och tj<inster
utförda av fria yrke utövare, t. ex. läkare. ~i r undantagna från skatteplikt
Tyskland
Den västtyska mervärdeskatten utgår vid all yrkesmässig omsättning av
varor och tjänster inom landet och vid import av varor samt uttag av varor
ur rörelse.
Skattesatsen är vanligen Il '\, på priset (exkl. ska tt ). Vissa varor och t]iinstcr beskattas dock efter endast 5.5 "6 (nödvändighetsart iklar inkl. /il•smedel)
och en del kategorier mindre rörelseidkare betalar en Higre <;katt på omsättningen men har då ej r~i tt att avräkna ingående katt.
Export av varor och tjänster är undantagna från skatteplikt liksom vattentransporter inom landet och tjänster utförda av läkare, tandläkare och
barnmorskor. Rätten att göra avdrag för ingående moms k va rstår dock.
Särskilda varuskatter uttas på bl. a. sprit, öl, te, vissa viner, ka!Te, salt,
socker, tobak, bensin, tändstickor och kort.
Grekland
En omsättningsskatt som liknar mervärdeskatt uttas i grossist- och producentledet samt vid import. Exporten är dock undantagen. Den normala
skattesatsen ii r 7 "o, men för företag utanför Aten-området ii r kattesatsen
reducerad. Vissa andra varor och tjänster är belagda m ed lägre skatt ( l ,8
och 3.8 ''t. ). Leksaker. tyg och vissa nödvändighetsartiklar iir helt unduntagna.
Ett antal andra indirekta skatter på lyxvaror m. m. tas dessutom ut (upp
till JOO 'A.).
Mot. 1975:1050
5
Irland
Den l november 1973 ersattes den selektiva omsättningsskatten av en
Skatte~at~en är normalt 19.5 '\, men reducerad till 6.75 'h
på söl'>,tkcr. drycker. kläder. bränsle. tidningar och böcker. tobak . byggnadsmaterial oc h dc flesta tjanstcr m. m Lil·smedel. \ issa mediciner. gödsel
m m ar hell undantagna från skatt. En för höjd skatt på 36.75 'A_, tas ut
på bilar. motorcyklar. radio- och TV -apparater m. m.
Andra indire kta skatter tas ut på tobak. bensin. sprit och vin, tändstickor,
läskedryc ker m. m.
mer\.irde~katt
l!afier1
Den l januari 1973 introducerades mervärdeskatten. Den normala skattcsal!>Cn ,ir 12 '\, (inkl. kall) men reducerad till 6 '\, på vissa nödvändighet~va ror och lörhojd till 18 "o på vissa lyxartiklar. Övergångsvis till ämpas
lägre och högre skalle at er på vissa varor. t ex. 1-3 '\) på 1•issa fil•smedef.
Lu_,embtll~
En mervärdeskatt utt as vid all omsättning av varor och tjänster inom
landet och vid im port. Exporten är undantagen. Den normala skattesatsen
ar 10 "... Reduce r,td katt efte r 5 "o utgår på vissa nöd vändighetsartik lar.
de /bra li1·~ n wdef oc h böcker ~a mt med 2 '\, på bröd. mjölk. kött . farm aceuthka preparat m. m. Vi ~sa tj ~i n s t er. lUk artjänster m. m .. ~i r und,tntagna
från skattepli kt. !)en l januari 1975 ~indrad es skalle n till normall 16 ''t>
och reducerat till 4 '\, (l ivsmedel och tjänster m . m .).
Nederländerna
En mervärdeskall uuas vid omsältning av varor och tjänster oc h vid
import . Exporten iir undantagen. Den normala skallesatsen är 16 '\. (exk l.
skall). En reducerad s kaucsat~ på 4 °11 eller ingen skatt alls gäller for 1•issa
fii'Smedef sa mt vissa tjänster som betraktas som nödvändighetsartikl ar.
Många tjänster är undantagna från moms. bl. a. tjänster ut rörda av läkare
och tandläkare sa mt rörsäkringar, post. tele m. m. Bilar är belagda med
en extra merv;irde'>katl.
Andra indirekta skauer utgår på öl, läskedrycker, sprit , vin. socker. tObak
och bensin.
N01:f?e
En mervärdeskatt på 20 ".. (e,kl. skall) ut tas vid prakt iskt taget all omsäun ing av varor och tjänster inom landet. Exporten är undantagen. Bankoch försäkrings tjänster liksom böcker. tidskrifter oc h nöjen sa mt utgifter
för sjuk- oc h häl ovård är undantagna. Momsen på industrins in vesteringar
får aqäknas vid in betalning av moms varrör en särskild investeringsavgift
på 13 .... lllfört\
Särskild kompensation utgår på vissa basfil·smede/.
Lyxskatter p•' mellan JO JOO '\, uttas påju\clcr. kosmetika. drycke r. glass.
choklad. toba k. bensin och bilar.
Mot. 1975:1050
6
Portugal
En omsättningsskatt på konsumtionsvaror utgår i grossisthandelsledet.
s kattesatsen är vanli gen 7 % men 25 % eller 15 % på vissa lyxartiklar.
Unelantagna från skatteplikt är dc Ilesta livsmedel, tvål, fa rmaceuti ska preparat. glasögon och utrustning för handik appade.
Andra indirekta skatter utgår på bensin, nöjen, transporter, öl, tobak och
tändstickor m. m .
Spanien
En omsättningss~att av kaskadtyp uttas på varor och tjänster. Skattesatsen
är 2 % fö r till verkare. 0.4 % för grossister och 2.7 % på tjänster. Omsättninge n i detaljistledet är unelantage n från skatteplikt. Högre skattesatser
(lyxskatt) gäl ler för cigaretter. hushållsmask iner. juveler. sportartiklar. bilar.
bensi n. båtar, TV-apparater m. m.
Särskilda varuskatter utgår på sprit , öl, drycker, socker m . m.
Schweiz
En omsätt ningsskatt på varor på 4.4 91, tas ut av tillverkare och vid import .
Sk<lltcsatsen är dock 6,6 % om vara n inte säljs di rek t till konsumenten.
(Öve rgång till mervärdeskatt diskuteras f. n.)
Turkiet
En omsättningsskatt med varierande skattesatser utgår på vissa hel- eller
halvfabrikat i produk tionsledet eller vid import. lnf6randet av mervärdeskatt
diskuteras f. n. med en normal skattesats på 13 "(,, 6 % på livsmedel oc h
20 % på lyxva ror.
England
Mervärdeskatten int roducerades i april 1973. Skatten är normalt 10 %
men är reducerad till O 0 1.> på de Ilesta lil·smedel. böcker. kol. gas. elek tricitet.
bensin. all män na kommu nikat ioneroc h ex port . Mind re företaga re är und antagna .
Andra indi rekta skatter utgår på tobak, vin och sprit . bilar m. m.
Österrike
Den l januari 1973 ersattes omsättningsskatten med en mervärdeskatt .
Skatten är normalt 16 "(, (exkl. skatt) men är reducerad till 8 'h på li1•smedel.
jordbruksprodukter , professionella tjänster och turistnäringen.
En särskild investeringsskatt uttas övergångsv is åren 1973- 1978 med
12- 2 "(, ,
And ra indirekta skatter utgår på tobak, glass, sprit, vissa viner, salt och
bensin m. m.
Mot. 1975: 1050
7
Australien
En omsättningsskatt tas ut vid omsättning i grossistledet. Skattesatserna
varierar men är vanligen 15 %. Sk attesatsen Lir 27.5 % på bl. a. kameror,
TV- och radioapp<lrater samt bilar, och 2.5 % på möbler, hushållsvaror, symaskiner och mattor. V issa varor ~ir undan tagna från skatteplikt. t. ex. j ordbruksmaskiner. råvaror framställda i Australien och medici ner.
Särskilda varuskatter utgår på öl, sprit, tobak, bensin , tändstickor, spelkort
m. m .
Såsom framgår av översikten uttas mervärdeskatten (omsätt ningsskatten)
de allra nesta länder enligt regler som innebär att li vsmedel (i en del
fall baslivsmedel) är helt befriade från mervärdeskatt eller belagda med en
lägre skattesats.
Detta visar det ohållbara i påståendena i den svenska skattedebatten att
det inte skulle vara möjligt att slopa mervärdeskatten på li vsmedel med
hänsyn till administrativa svårigheter. Vad som går att genomföra i en rad
andra länder borde rimligen också vara möjl igt att genomföra i Sverige.
l skattedebatten har det också anförts som ett argument mot ett slopande
av moms på maten att detta främst skulle gynna högre inkomsttagare. Påståendet är felaktigt, såsom utförligt visats i vpk-motioner till föregående
rik sdagar. Enligt officiell a statistiska undersökningar, redovisade bl. a. i 1972
års sk atteutrednings betänkande med Förslag till skatteomläggning m. m.
(SOU 1974:20), betalar låginkomsttagaren bet ydligt större mervä rdeskatt i
procent av den disponibla inkomsten än höginkomsttagaren.
A v den undersökning Livsmedelssubventioner som redovisats av 1972
års jordbruksutredning (Os Jo 1974: 12) framgår också att familjer med låga
inkomster tjänar på livsmedelssubventioneringen vid en inkomstsk attetinansiering. Vinsten ökar med antalet barn och överstiger vid tre barn l 000
kr. per år. För fam iljer med höga inkomster blir skattehöjningen större än
vinsten av billigare livsmedel. Eftersom vi i våra förslag om slopande av
moms på maten hela tiden föru tsatt att detta skall finansieras med skärpning
av skatterna på stora förmögenheter, arv och gåvor, bolagsvinster. höga
inkomster m. m., uppstår motsvarande effekter v id genomförande av vpkförslaget.
Subven tionerna på baslivsmedel ser vi som ett direkt svar på kravet på
lägre livsmedelspriser genom slopande av mervärdeskatten. Subventionerna
uppgår nu till avsevärda belopp, för helt år räknat 2,3 miljarder kr. För
konsumenterna har de enligt den nämnda undersökningen per den l j anuari
1975 inneburit , att de totala li vsmedelsutgifterna håll its nere med ca 8 °t>.
För et t hushåll med tre barn med för subventioneri ngen en sänkning av
l ivsm edelsutgi fterna med ca l 300 kr. brutto per år. Dessa subventioner
m åste försvaras mot de angrepp som nu görs.
Samtidigt måste det konstateras att livsmedelssubventionerna visserligen
bidragit till att något hejda prisstegringen , men ingalunda stoppat denna
och ännu mindre vänt den i en prissänkning på l ivsmedel. K ravet på ett
Mot. 1975:1050
8
slopande av moms på maten är därför minst lika aktuellt som tidigare.
Ett slopande av mervärdeskatten på livsmedel betyder för de enskilda
konsumenterna att mat pri c rna i ett slag kan sänkas med l S %. En utvidgad
priskontroll har att tillse att denna sänkning överallt kommer till stånd .
Konsumenterna kommer säkert att kraftfullt medverka härtill.
Slopandet av mervärdeskatten på livsmedel ser vi framför allt som en
fördelningsfråga, där det andra ledet är en skärpning av skattebelastningen
på kapitalet. Under de senaste årtiondena har förändringar genomförts i
skattepolitiken, vilkas sammanlagda effekt blivit skattelättnader för bolag
och stora förmögenhetsägare men en skärpning av beskattningen av personer
med låga eller medelstora inkomster. Till den senare effekten har framför
allt bidragit införandet och höjningen av mervärdeskatten samt höjningen
av de kommunala skatterna. Detta är den allmänna tendensen. som icke
förändras av tidvis företagna justeringar av skatteskalorna. Genom beslut
vid olika tillfållen har samtidigt beskattningen av de stora förmögenhets·
ägarna och av aktiebolagen lindrats.
Det finns alltså starka skäl att lindra beskattningen för de lägre inkomstta·
garna och att i stället skärpa beskattningen av stora förmögenheter. höga
inkomster. bolagsvinster m. m. Detta bör i första hand ske genom en minskning av den indirekta beskattni ngen, beskattningen av konsumtionen. En
första etapp är därvid slopande av moms på livsmedel. l stället bör produktionen beskattas, och i första hand kapitalet.
Med hän visning till det anförda föreslås
att riksdagen hos regeringen begär till äggsdirektiv till 1972 års skatteutredning av innebörd att denna med förtur behandlar frågan
om slopande av moms på maten och om skä rpn ing av beskattningen av kapitalet samt att förslag härom snarast förclägges riksdagen.
Stockholm den 25 januari 1975
C.-1-i. II ERMA SSO
(vpk)
EIVOR MARKLU D (vpk)
GUST A V LORE TZO
(v pk)
ILS BER DTSO
(vpk)
LARS WERNER (vpk)
i Tyresö