Psykologutlåtandet

PERSONLIGHETSUTREDNI
NG
Psykologiska institutionen
Åbo Akademi
Våren 2009
Ghitta Weizmann-Henelius
KURSENS MÅLSÄTTNING




Kunskap om vad psykologisk utredning innebär
Kunskaper och färdigheter i metoder för
psykologisk utredning
Granskning utifrån testteoretiska och
vetenskapsteoretiska resonemang
Kännedom om
 etiska principer vid utredning
• insamlande av utredningsdata
• bedömning av utredningsdata
• tolkning av utredningsdata
• kommunicerande av utredningsresultat
PERSONLIGHETSUTREDNING DISPOSITION
•
Principer för personlighetsbedömning
•
Riktlinjer för bedömning
•
Olika frågeställningar
•
Val av metoder
•
Val av test
•
Skrivande av utlåtanden
•
Ett fall  tolkning  utlåtande  feedback
•
Gemensam genomgång av fallet
•
Slutdiskussion
SKEDEN I PSYKOLOGISK
UTREDNING
Den insamlade informationen integreras i
ett utlåtande, som skall ge en klar bild
av slutledning och rekommendationer
Psykologen skall vara expert på mänskligt
beteende, inte en som bara tolkar
testpoäng och –svar
PSYKOLOGUTREDNING
FORTS
Psykologutredning el personlighetsbedömning
• En omfattande helhet
• Helheten består av flere metoder, av vilka testerna
en metod
• En process som påbörjas med undersökning av
klientens bakgrund, hypoteser testas och resulterar i
en bedömning av klienten och ett utlåtande om
klienten.
PSYKOLOGISK
UNDERSÖKNING/UTREDNING
Information från flere metoder
 integreras till en helhet
• bakgrundsinformation
remiss
intervju
dokumentation
• observationer av beteendet
intervjuer
testning
• testning
• situationsvariabler
SKEDEN I PSYKOLOGISK UTREDNING
FORTS

Bedömning på basen av info i remissen
Psykologen bör klargöra frågeställningen
 Det kan även göras under utredningens gång
 Frågeställningen bör beaktas
 Valet av adekvata test
 Användningen av test för utredning av det specifika
fallet (jfr manualen)
 Tilläggsinformation om fp bör ev införskaffas
 Kunskap om specifika problemet (depression,
psykos, personlighetsstörning)
 T.ex. kunskap om IQ och kulturella skillnader

SKEDEN I PSYKOLOGISK UTREDNING
FORTS

Datainsamling
•
•
•
•
•
•
Remiss
Dokumentation
Intervjuer
Psykologisk testning
Observationer
Annan information
SKEDEN I PSYKOLOGISK UTREDNING
FORTS

Bakgrundsinformation fokuserar på
faktorer som samverkat, förorsakat
och/el förklarar


Inte en enkel beskirvning på bakgrunden ges
inte, utan beskrivningen skall förmedla en
djupare insikt om personen.
Psykologen skall vara medveten om
begränsningar och felfaktorer i klinisk
bedömning.
UTREDNINGSPROCESSEN
Datainsamling
Bildandet av preliminära hypoteser
Förkastas
Modifieras
Accepteras
Hypoteserna utvecklas & integreras
Integrerad beskrivning av klienten
Beskrivningen sätts i kontext
Förutsägelser av beteende
PSYKOLOGISK
UNDERSÖKNING
Undersökningsresultat sätts in i sitt
sammanhang - klientens situation
 Mångsidig helhetsbild av personen som
bedöms
 Ett utlåtande om den undersökte
PSYKOLOGISKA METODER
Observation
Ger information om
• Beteendet
• Attityd till undersökningen
• Motivation
• Förmåga till samarbete
• Speciella problem
PSYKOLOGISKA METODER
Genomgång av dokument
Information som
kompletterar
bliden av klienten
T.ex. Skolgång
Sjukberättelser
Brottsregister
Tidigare testningsresultat
INTERVJU

Interaktion

Parterna påverkar varandra

Attityden viktigare än färdigheten


Bör undvikas: värderande, påträngande
frågor, fientliga svar, falsk uppmuntran
Felkällor
Felkällor
 Inkorrekta observationer och slutsatser
 Tendens att generalisera från tidigare
information
 Tendens att generalisera från en erfarenhet
 Tendens att bedöma enl ett dominant drag
 Kulturella skillnader beaktas inte
PSYKOLOGISKA METODER
Intervjuer

Förberedelse för testning


Information angående testsituationen och utredningen
Information:



Bakgrund
Levnadsförlopp
Speciella svårigheter
Intervjuer
ger information som är relevant för att förstå livssituationen,
symptomen, mänskorelationerna
PSYKOLOGISKA METODER
Intervjuer och observationer ger information om:







Tanke- och språkprocesser
Känslor
Känslotillstånd
Koncentration
Motivation
Minne
Riskbedömning - självmordsrisk
INTERVJU
Ger information om:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Bakgrundsinformation
Symptom, varaktighet, intensitet, kontext
Coping strategier, resurser
Tidigare traumatiska upplevelser
Användning av alkohol och droger
Tidigare vård
Klientens förväntningar
PSYKOLOGISKA METODER
Annan information
Intervjuer och frågeformulär
- anhöriga
- vänner
- arbetsgivare
PSYKOLOGISKA TEST

Definition av test
Ett sample av fp:s beteende



Med en serie uppgifter som alltid upprepas på samma sätt
De förväntade svaren bedöms på samma sätt
Ett sätt att få ett prov på fp:s beteende i en försökssituation
för att förutsäga eller bedöma fp:s beteende i verkligheten.
PSYKOLOGISK TESTNING
Psykologisk testning:
• Standardiserad metod
• Presenteras alltid på samma sätt
• Presenteras i liknande omständigheter
• Jfrs med normvärden
PSYKOLOGISKA TEST
Personlighetstest
• Strukturerade intervjuer
• Skattningsskalor
• Olika frågeformulär
• Projektiva metoder
• Performance-baserade test
PSYKOLOGISKA METODER
Personlighetstest
• Strukturerade intervjuer
SCID I & II
• Skattningsskalor
MMPI, DSQ, BDI-II, PCL-R, HCR-20
• Frågeformulär
Jagbild
• Projektiva metoder
ORT, TAT, SCT
• Performance-baserade test
Rorschach, WZT
BEAKTAS VID VAL AV TEST

Teoretisk orientering
•
•

Praktisk bedömning
•
•

Teoretiska begreppet som testet mäter?
Är items relaterade till teoretiska beskrivningen?
Fps förmåga i förhållande till testets kravnivå och längd?
Behövlig träning för användningen av testet?
Standardisering
•
•
•
•
•
Tillhör fp populationen standardiserings populationen?
Standardiserings populationen tillräcklig?
Normer för speciella undergrupper?
Ny forskning?
Instruktionerna för administreringen av testet adekvata?
BEAKTAS VID VAL AV TEST
FORTS

Reliabiliteten
•
•
•

Graden av varians pga felfaktorer
Är erhållen skillnad mellan två poäng verklig skillnad eller
beror skillnaden på slumpfaktorer?
Är reliabiliteten tillräckligt hög?
Validiteten
•
•
•
•
•
Hur validerades testet?
Ger testet riktiga mätningar i sammanhanget och för det
ändamål för vilket vi vill använda testet till?
Incremental validity – hur mycket ny information testet ger
utöver det man erhållit
Praktisk validitet förbättras genom användningen av flere
test
Begreppsvaliditet – bedöma och integrera data om en individ
till riktig slutsats om individen.
PSYKOLOGISKA TEST

Info i testmanualer
Testet skall basera sig på teori
 Operatinell definition och utveckling av testet
 Standardiseringen




Uppgifter om validitet, reliabilitet, begränsningar
Info om administrering
Info om tolkning
KLINISK BEDÖMNING
Fem felkällor i klinisk bedömning:
1.
2.
3.
4.
5.
Först erhållen data får större värde och senare noteras
information som stöder hypotesen
Jfr klienten med en ”prototyp”, utreder inte systematiskt
enl. dgn kriterier
För säker el osäker i bedömningen
”Hindsight bias”
Förutsägelse trots låg base rate
FÖRBÄTTRING AV KLINISK
BEDÖMNING

Använd strukturerad el semistrukturerad intervju

Använd information, som systematiskt kan länkas till
personligheten

Beakta testdata som förkastar hypoteserna

Beakta base rate för prediktioner

Beakta kriterierna för resp. diagnos
FÖRBÄTTRING AV KLINISK
BESLUTSFATTNING FORTS

Skaffa kunskap teoretisk och empirisk om individen eller
gruppen som bedöms

Bekanta dig med litteratur om klinisk bedömning

Använd empiriskt validerade statistiska prediktorer

Var öppen för korrigerande feedback

Be om korrigernade feedback


Gör noggranna anteckningar
PERSONLIGHETSUTREDNING
Vetenskapligt tänkande i personlighetsbedöming
och utredning:
Jfr med individens tidigare prestation el
mätningar
Jfr individens mätningar med motsvarande
gruppnormer
Vetenskapliga tänkandet används då man samlar
in data, bedömer det och ställer hypotesr och
testar hypoteserna, ställer nya hypoteser som
testas och slutligen dras slutsatser
RIKTLINJER FÖR BEDÖMNING
Nordiska psykologers yrkesetiska regler
APA etiska principer för psykologer
Riktlinjer för en välgjord utredning
Internationella riktlinjer för testanvändning
Riktlinjer för skrivande av utlåtande
 vårdnadstvister
 barns sexuella utnyttjande
 sinnesundersökning
 bedömning av psykiskt lidande
 APA farlighetsbedömning
YRKESETISKA PRINCIPER FÖR
PSYKOLOGER I NORDEN
Principerna har utformats i avsikt att:





tjäna som stöd för psykologer i Norden vid
ställningstagande i yrkesetiska frågor.
skydda klienter mot icke-ändamålsenliga och/eller
skadliga åtgärder.
tjäna som stöd i samspel psykologer emellan samt
mellan psykologen och andra yrkesgrupper.
utgöra grunden för att förtroende för psykologisk
yrkesutövning upprätthålls.
utgöra grunden vid utarbetande av riktlinjer och råd
för speciella områden.
YRKESETISKA PRINCIPER FÖR
PSYKOLOGER I NORDEN
FORTS
Huvudprinciperna är:




Respekt för individens rättigheter och värdighet
Yrkesmässig kompetens
Ansvar
Yrkesmässig integritet
PSYKOLOGER OCH
DATASEKRETESS










Skydd av personuppgifter
Tystnadsplikt
Hälsovårdens krav på anteckningar
Patientdokument
Personliga anteckningar
Uppbevaring av dokument
Annat material som bör skyddas
Psykologutlåtande
Klientens rätt till information
Uppbevaring och överlämnande av dokument
PRINCIPER FÖR EN BRA
UNDERSÖKNING
FINSKA PSYKOLOGFÖRBUNDET
 Undersökningens bakgrund och syfte klara
 Undersökningen baserar sig på samtycke,
frivillighet och samarbete
 Tidigare undersökningsresultat beaktas
 Förstahandsuppgifter införskaffas
 Metoderna skall vara av god kvalitet och
sakliga
 Metoderna skall vara mångsidiga och tillräckliga
PRINCIPER FÖR EN BRA
UNDERSÖKNING
FORTS
 Klienten informeras om:
- undersökningens betydelse
- betydelsen av samarbete
- hur informationen och resultaten kommer att
användas, vem som får ta del av den.
 Intervjuns syfte är att skapa en situation där
testningen kan ske optimalt och bakgrundsfakta
samlas
 Utrymmet där undersökningen utförs bör vara
sakligt utrustat.
PRINCIPER FÖR EN BRA
UNDERSÖKNING
FINSKA PSYKOLOGFÖRBUNDET
 Psykologen skall ha kompetens för metoderna
 Metodernas begränsningar beaktas
 Undersökningssituationen handhas korrekt
1
 Situationsvariabler skall beaktas vid tolkningen av
resultaten
 Resultaten rapporteras sanningsenligt
 Undersökningens tillförlitlighet bedöms
 Klienten ges feedback
PSYKOLOGFÖRBUNDETS
SPECIALINSTRUKTIONER

Utlåtande till domstol

Utlåtande gällande arbetsförmåga och rehabiliteringsmöjligheter

Utlåtanden gällande rehabilitering

Skolpsykologers utlåtanden

Psykologutlåtande gällande personer i sinnesundersökning

Psykologutlåtande gällande sexuellt utnyttjande av barn

Utredning och bedömning av psykisk arbetsförmåga

Psykologutlåtande gällande vårdnadstvister

Psykologutlåtande gällande psykisk skada
PERSONLIGHETSUTREDNING

Hur grav är störningen?


Psykos, personlighetsstörning, neurotisk, normal
På vilket sätt är klienten störd?

Vilket slag av psykos, personlighetsstörning, neurotisk störning?
PERSONLIGHETSUTREDNING


Hur bedömer vi störnigens
svårighetsgrad?
•
Psykodynamisk diagnostisering?
•
Kategorisk klassificering av störningar?
•
Störningens betydelse för funktionsförmågan?
HUR GRAV ÄR STÖRNINGEN?
- PSYKODYNAMISK
DIAGNOSTISERING

Jagets uppgift att uppfatta och anpassa sig till
verkligheten

försvarsmekanismer



primitiva el mogna
olika försvarsmekanismer
Personlighetsstrukturens bedöms

Personlighetsstrukturens utvecklingsnivå


anger individuationens utsträckning el vilken typ av patologi som
dominerar (psykotisk, borderline, neurotisk, normal)
Typ av dominerande försvar på denna utvecklings nivå

anger personlighetstyp (paranoid, depressiv, schizoid)
TYPISKA DRAG I EN
PERSONLIGHETSSTRUKTUR PÅ NEUROTISK
NIVÅ

Mer avancerade försvarsmekanismer

Större variation på försvarsmekanismerna

Solidare identitetsuppfattning




Enhetligare
Känsla av kontinuitet i självuppfattningen
God el stabil kontakt med verkligheten
Problemen beror på konflikter mellan önskningar och
hinder hos personen själv
TYPISKA DRAG I EN
PERSONLIGHETSSTRUKTUR PÅ BORDERLINE
NIVÅ


Primitiva försvar – förnekande, projektion, identifikation,
splitting
Störd självuppfattning - identitetsförvirring
Inkonsekvenser och motsägelser i självbeskrivning
 Fientlighet som försvar


Verklighetsprövande förmåga

Förmåga att observera egen patologi

Personlighetsstörning
Gäller drifter, affekter och temperament
 Defensiva och adaptva processer
 Objektrelationer



Sätt att uppfatta sig själv och andra
Sätt att förhålla sig till sig själv och andra
TYPISKA DRAG I EN
PERSONLIGHETSSTRUKTUR PÅ PSYKOTISK
NIVÅ

Akut psykos
Hallucinationer
 Vanföreställningar
 Ologiskt tännkande


Icke manifest psykotisk personlighetsstruktur






Psyket skört, risk för akut psykos
Försvar: tillbakadragande, förnekande, omnipotent kotroll, primitiv
idealisering och nedvärdering, primitiva former av projektion och
introjektion, splitting och dissociation
Svåra identitetsproblem
Inte förankrade i verkligheten – magiskt tänkande
Oförmåga att distansera sig till sina psykotiska problem
Existentiell ångest
DIAGNOSTISKA SYSTEM


ICD - 10
International Classificatin of Mental and
Behavioural Disorders
DSM - IV
Diagnostic and Statistical Manual of the
American Psychiatric Association
DSM - IV

Axel I:
Kliniska störningar

Axel II:
Personlighetsstörningar
Utvecklingsstörningar

Axel III:
Kroppsliga störningar

Axel IV:
Psykosociala problem

Axel V:
Allmän funktionsnivå (GAF)
PERSONLIGHETSSTöRNING
DSM-IV
Individens karakteristiska mönster avviker
och manifesteras i oflexibla, maladaptiva och
dysfunktionella beteenden inom flere
områden.
PERSONLIGHETSSTöRNING



DSM-IV
Kluster A • paranoid - främmande och speciella
• schizoid
• schizotypal
Kluster B • antisocial
• emotionellt ostabil
• histrionisk
• narcisstistisk
- dramatiska
Kluster C • hämmad
- ångestfyllda
• osjälvständig
• obsessiv-kompulsiv
PERSONLIGHETSSTÖRNING
DSM-
IV

Depressiv personlighetsstörning
Passiv-aggressiv personlighetsstörning

Dissociativa störningar

•
•
•
•
identitetsstörning
minnesförlust
obsessiv”vandring”
depersonalisationsstörning
FORSKNING GÄLLANDE
PERSONLIGHETSTEST FORTS



Personlighetstest mäter flere olika
personlighetsdrag
Mätningar el poäng kan inte betraktas isolerat
från andra mätningar och skalor i testet
Testerna skall bedömas i sin kontext
FORSKNING GÄLLANDE
PERSONLIGHETSTEST FORTS
Exempel: MMPI
 Validitetsskalorna undersöks

T-värde 100 på depressionsskalan betyder


Annat om värdet på validitetsskalan visar att attityden
varit positiv och ärlig, än om den visar en attity av
misstänksamet och defensivitet.
Andra situationsfaktorer bör även beaktas

T.ex T-värde på F-skalan får en annan betydelse om fp
är intagen mot sin vilja eller testats i öppenvård
FORSKNING GÄLLANDE
PERSONLIGHETSTEST FORTS



Situationsfaktorer spelar en stor roll vid bedömningen
Vid gruppjämförelser kan man inte ta hänsyn till
situationsfaktorer, utan de individuella olikheterna
bidrar till metodens varians.
I annan vetenskaplig forksning t.es röntgen el
blodprov, behöver man inte beakta motivationen eller
ev. depression hos den undersökte.
FORSKNING GÄLLANDE
PERSONLIGHETSTEST FORTS


I forskning kan man inte urskilja om en personen
fått höga poäng pga vilja att överdriva, varit
omotiverad, svarat ärligt eller varit defensiv.
Varje poäng får samma värde och betraktas som
om de skulle vara lika valida
FORSKNING GÄLLANDE
PERSONLIGHETSTEST FORTS










Låg poäng på MMPI-2 depressionskalan
Förhöjt depressionsindex på Ro
BDI-II: Lågt värde på depressiv sinnesstämning
Klinisk observation: Emotionellt tillbakadragen
Intervju: sömnsvårigheter och skuldkänslor
Rapport: nyligen mistat en nära anhörig
Bakgrundsinfo: Pat handskats med problem sen barndomen
genom reaktionsbildning - ”se problem från den ljusa sidan”
Korrekt bild av fps låga poäng på depression, eftersom
den visar han använder energi för att hålla
depressionen borta.
Detta resultat förloras i statistik analys
Valid information i idiografisk bedömning, men
mindre vaild info i gruppjfr i forskning
UTREDNING AV EVENTUELL
DEPRESSION

Risk faktorer för allvarlig depression?

Hur yttrar sig symptomen?

Vad behöver vi veta?

Vilka utredningsmetoder?
Vilken information ger olika metoder?
 Vad bör vi ev. ännu beakta?

UTREDNING AV EV. DEPRESSION


Depression o depressivitet är normala känslor och
reaktioner på olika situationer
Risk faktorer för allvarlig depression




Allvarlig depression hos kvinnor 9 % och hos män 4 %
Skilsmässa, svag fysisk hälsa, låd socioekonomisk status,
arbetslöshet, blivit övergiven, mist en anhörig
Depression i familjen
Vanlig ålder hos kvinnor15 -19 och 25 – 29 hos män
UTREDNING AV DEPRESSION FORTS

Då depression bedöms, kan symptomen gälla:
 känslor – negativ sinnestämning, nedstämdhet och
hopplöshet samt irritation och ilska
 tankar – mister intresse för aktiviteter
 nedsatta kognitiva funktioner

Minnesfunktioner, koncentration och uppmärksamhet
perception – nedsatt uppmärksamhet
 beteende – nedsatt psykomotorik, social
tillbakadragenhet, självmordsförsök
 somatiska funktioner – sömnstörning, nedsatt
aptit


ev. psykotiska symptom och alkohol- och drogmissbruk
UTREDNING AV DEPRESSION FORTS

Vad behöver vi veta?






bakgrund
funktionsnivå, förändringar
symptom, tidpunkt och kontexten för
symptomen
andra symptom - ångest
sömnproblem, spänning, ångest, ätstörning,
förändringar i

aktivitet, intressen, sexualiteten
UTREDNING AV DEPRESSION FORTS

Utredningsmetoder
 Observation
gråt, irritation, agiterat beteende, självmordstankar –
försök,
 nedsatt psykomotorik, nedsatt intresse för rekreation
 svårigheter i yrkeslivet
 verbala uttrycket – långsam o monotom, längre reaktionstid
 mera negativa kommentarer om en själv
 ler mera sällan, undviker ögonkontakt


Funktionsanalys

identifiering av kausala miljöfaktorer
 social tillbakadragenhet, gråt, alkohol missbruk,
suicidalitet
UTREDNING AV DEPRESSION FORTS


Intervjuer
ostrukturerad och strukturerad intervju


Structured Clinical Interview for DSM-IV (SCID)
självskattningsskalor
screening
 Beck Depression Inventory –II
 Becks Hopelessness Scale
 Hamilton Depression Inventory


Personlighetstest
projektiva metoder - SCT
 MMPI, RCS,

UTREDNING AV DEPRESSION FORTS

Bedöma:
 syftet med utredningen
 individuell utredning med flere metoder
 bedömning av om utredningsmetoden och erhållna
informationen är användbar, reliabel, valid –
tillförlitlig
 flere och olika slag av metoder förbättrar
tillförlitligheten av resultaten och slutsatserna

beakta att klientens motivation


söker hjälp el intyg för traumatisk upplevelse?
beakta unika miljöfaktorer
SKRIV UTLÅTANDE OM
CASE 2007

Remiss

Utredning av personlighetsstruktur, ev.
personlighetsstörning och psykos samt risken
för nytt våldsbrott som grund för vårdplanering.
CASE 2007
2.7.2004
5.7.2004
Intervju vid ankomst till ungdomsavd.
Remiss till psykolog
Psykologutlåtande
--> ges senare
2.8.2005
Utlåtande av rättspsykiater
--> ges senare
17.10.2005 Remiss till Gla Vasa
--> ges senare
20.10.2005 Intagning på Gla Vasa sjukhus
27.11.2006 Remiss till psykolog Gla Vasa
PSYKOLOGUTLÅTANDE

Vilken information bör ett psykologutlåtande
innehålla?
Hur skall ett utlåtande utformas?
Vad bör man beakta vid skrivandet av ett
utlåtande?
PSYKOLOGUTLÅTANDET
 Skriftligt objektivt ställningstagande
 Skrivs på olika sätt för olika ändamål
 Baserar sig på fakta och undersökningsresultat
 Skrivs med klientens medgivande och medverkan
 Utlåtandet ges endast till den, som har rätt till det
PSYKOLOGUTLÅTANDET
FORTS
Utlåtandet
 baseras på en kombination av information insamlat
genom olika metoder
 skall ge en enhetlig och konsekvent bild av personen
och / eller av för frågeställningen relevanta
psykologiska fenomen.
PSYKOLOGUTLÅTANDET
FORTS
Består av tre delar:
Basfakta
Egentliga texten

Svar på frågeställningen I remissen

beskrivning av klientens perosnlighet/problematik osv

Slutledning och rekommendationer
Sammandrag
PSYKOLOGUTLÅTANDET
FORTS
Basinformation
Klientens personuppgifter
Mottagaren av utlåtandet

Undersökningens syfte
Metoderna
Tidpunkten för undersökningen
PSYKOLOGUTLÅTANDET
FORTS
Kalle Karlsson
130867-6557 H
Mottagare: överläkare Pelle Pellesson
Syfte: Bedömning av patientens psykiska tillstånd
Metoder: Wechsler Adult Intelligence –III (WAIS-III),
Rorschach Comprehensive System (RCS), WarteggZeichnen Test (WZT), Object Relation Test (ORT),
intervjuer och genomgång av dokument.
Tid: Den 1, 3 och 4.4.2009
PSYKOLOGUTLÅTANDET
EGENTLIGA TEXTEN
Egentlig text
Inlednig
Information om frågeställningen
Relevanta anamnestiska uppgifter
Information från intervjun
 Klientens inställning till undersökningen
Beskrivning av motivation, arbetssätt och
beteende
Speciell information
PSYKOLOGUTLÅTANDET
EGENTLIGA TEXTEN
Egentlig text
Presentation av undersökningsresultat
 som är relevanta för frågeställningen
 relateras till gjorda observationer, intervjuinformation
och bakgrundsfakta samt tidigare undersökningar
och situationsbetingade faktorer
 integreras till en enhetlig bild av personen eller
problemet
TESTRESULTAT



I självskattningen rapporterade den
undersökte att han hade hallucinationer.
I de projektiva metoderna fann man inga
tecken på psykotiska symptom.
I MMPI var skala 8 förhöjd, vilket tyder på
att den undersökte har avvikande, ev.
Psykotiska upplevelser.
PSYKOLOGUTLÅTANDET
EGENTLIGA TEXTEN
Beskrivning av personligheten
– beakta frågeställningen :

dominanta personlighetsdrag

ev personlighetsstörning

identitet

jagbild

känslolivet

impulskontroll

försvarsstruktur

verklighetsuppfattning

relationerna till andra
PSYKOLOGUTLÅTANDET
EGENTLIGA TEXTEN
 Beskriv klientens kapacitet, personlighet och brister
som är relevanta för frågeställningen
 Diskutera orsakerna till bristerna
 Ge rekommendationer med motivering
 Bedöm undersökningens tillförlitlighet
 Ifall frågeställningen inte kan besvaras – redogör
varför
PSYKOLOGUTLÅTANDET
EGENTLIGA TEXTEN
Texten
 På klientens modersmål
 Texten på mottagarens “språk”
 Klart och koncist språk
 Inga termer
 Inga uppgifter om tredje person
 Inga numeriska uppgifter - IQ
 Inga testsvar
PSYKOLOGUTLÅTANDET
EGENTLIGA TEXTEN
Beskriv genom att jämföra hellre än kategorisera:
Ex.
”Denna person hade drag gemensamma med
personer som har upplevt stress efter traumatisk
erfarenhet”
Istället för:
”Denna person lider av posttraumatiskt
stressyndrom”
PSYKOLOGUTLÅTANDET
EGENTLIGA TEXTEN
Påståenden i relativa termer:
Ex.
” Klienten var mera självcentrerad än folk i
allmänhet”
Istället för:
”Klienten är en mycket självcentrerad person”
PSYKOLOGUTLÅTANDET
EGENTLIGA TEXTEN

Då data fattas, betyder det inte att ett visst drag saknas
eller att ngt inte skulle vara möjligt.
 “På basen av erhållna resultat kan man inte
utesluta…”

Tonvikt på de uppgifter man fått fram:
”Resultaten tyder på …”
”Erhållna resultat tyder på…”
PSYKOLOGUTLÅTANDET
SAMMANDRAG
Sammandrag
Kort sammanfattning av de viktigaste
resultaten utgående från frågeställningen
 Rekommendationer
 Ingen ny information
Sammandraget används ofta som självständigt
utlåtande
PSYKOLOGUTLÅTANDET
FORTS
Klienten har rätt att läsa och få kopia av utlåtandet
Du kan kallas som expertvittne till domstolen, för att
förklara det du skrivit och hur du kommit fram till
resultaten
REFERENSER



Hilsenroth, M.J. & Segal, D.L. (2004).
Comprehensive Handbook of Psychological
Assessment. Vol. 2, Personality Assessment
Hoboken, New Jersey: John Wiley & Sons, Inc.
Kaplan, R.M. & Saccuzzo, D.P. (2005).
Psychological Testing – Principles. Applications,
and Issues. Thomson, Wadsworth.
Groth-Marnat, G. (2003). Handbook of
Psychological Assessment. 4th ed. Hoboken, New
Jersey: John Wiley & Sons, Inc.