Likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande
behandling på Åsa Gårdsskola
2014
1. VISION
Åsa Gårdsskola – den trygga skolan byggd på goda relationer
Vi vill att Åsa Gårdsskola ska vara en trygg arbetsplats för såväl elever som personal. En
arbetsplats där klimatet präglas av respekt för andra.
Skolans ledning och personal tar starkt avstånd från alla tendenser till trakasserier och andra
former av kränkande behandling.
Vi har ambitionen att ha ett nära samarbete med vårdnadshavare. Vi vill att eleverna och
vårdnadshavare är delaktiga i vårt trygghetsarbete på skolan. All personal strävar efter att
skapa relationer med så många elever som möjligt. Vi har ett salutogent1 förhållningssätt och
arbetar förebyggande, främjande samt åtgärdande. Vår värdegrund präglas av Kompassrosen
som ni kan se nedan.
Kompassrosen togs fram i samarbete mellan
pedagoger och elever på Åsa Gårdsskola. Årets
ledord är Ansvar!
1
Det salutogena perspektivet fokuserar på friskhetsfaktorer, dvs. de faktorer som är viktiga för en positiv
utveckling för både elever, skolpersonal och skolmiljö.
2. SYFTE____________________________________
Planen ska syfta till att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling
samt främja barns och elevers lika rättigheter oavsett:
• Kön
• Etnisk tillhörighet
• Religion eller annan trosuppfattning
• Funktionshinder
• Sexuell läggning
• Könsöverskridande identitet eller uttryck
• Ålder
Planen gäller för vuxna gentemot elever och elever gentemot elever.
3. Beskrivning och Utvärdering av Trygghetsåret
2013 på Åsa Gårdsskola
Under trygghetsåret 2013 har vi fortsatt arbetet med att öka delaktigheten hos elever och
vårdnadshavare i vårt trygghetsarbete på Åsa Gårdsskola. Vi har gjort detta på olika sätt.
Under hösten fick alla elever göra en trygghetskarta för att kartlägga miljön på Åsa
Gårdsskola (se nulägesbeskrivning/analys i matrisen). Då fick eleverna också göra en
trygghetsenkät och/eller ett sociogram. Genom enkäten ville vi få fram om någon elev kände
sig otrygg eller kränkt/utsatt samt om någon elev kände oro för någon annan. Genom
sociogrammen ville vi få fram kamratrelationerna och se över om det är någon elev som
saknar kompisrelationer. Trygghetsgruppen sammanställer resultaten och pratar med
respektive mentor angående deras elevgrupp.
Under året arbetade vi också med värderingsövningar som vi grundade på kompassrosen.
2013 års ledord var ansvar.
a. Trygghetsgrupper
Vi har en personal-trygghetsgrupp på skolan. Där ingår rektor, specialpedagoger,
skolsköterska, kurator samt en pedagog från varje arbetslag. Vi träffas 1.5 timme varannan
vecka för att arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande mot kränkningar och
diskriminering. När vi arbetar åtgärdande använder vi oss av en arbetsgång – se bilaga.
Arbetet med Trygghetsgrupper för eleverna har fortsatt under året. Vi har tre
Trygghetsgrupper för eleverna – F-3, 4-6 och 7-9. Vi valde att ha tre grupper eftersom vi vet
att behoven och arbetssätten kan se olika ut för olika åldrar. Samtidigt är det viktigt att vi har
en helhetssyn av Trygghetsarbetet på Åsa Gårdsskola. Det får vi genom att pedagogerna som
håller i elevernas Trygghetsgrupper ingår i personalgruppens Trygghetsgrupp. Under året har
vi utarbetat en plan för elevernas trygghetsgrupper. Denna plan syftar till att öka elevernas
inflytande i trygghetsarbetet, se bilaga 2.
b. Brukarråd
Under året har vi fortsatt arbetet med Brukarrådet för elever, vårdnadshavare, pedagoger och
skolledning. Brukarrådet träffas 1 gång/månad och diskuterar Åsa Gårdsskola. Brukarrådet är
också med och utvärderar planen mot diskriminering och kränkande behandling.
c. Skolpersonal & trygghet
Ambitionen på Åsa Gårdsskola är att arbeta med den sociala delen, lärande delen och
kunskapsdelen. Vi tror på att den sociala delen ska genomsyra all verksamhet hela tiden – det
är ett förhållningssätt. Nedan berättar vi om några exempel på hur vi jobbar med detta:
 Mentorstid varje morgon där varje elev blir sedd av en pedagog.
 En längre mentorstid på fredagar då utvärdering görs vad det gäller kunskap, lärande
och socialt
 Skolledningen har valt att bjuda all personal på kaffe i elevernas café. Det medför att
personalen har nära kontakt med eleverna på ett naturligt sätt.
 Under dagen rör sig pedagoger och annan personal i stor utsträckning runt eleverna.
Arbetsrummen ligger också i direkt anslutning till mentorsrummen.
 All personal äter tillsammans med eleverna i Restaurang Smaklöken.
Mentor för regelbundet samtal med sina mentorselever och har utvecklingssamtal med dessa
och deras vårdnadshavare två gånger om året. Där är den sociala biten en del av samtalet.
Målsättningen på Åsa Gårdsskola är en inkluderande verksamhet. Vi har också tagit beslut på
att den sociala delen ska finnas med i det skriftliga omdömet.
Under läsåret arrangerar vi flera gemensamhetsdagar för samtliga barn/elever från 1-16 år
samt all skolpersonal. Syftet med dessa är att främja tryggheten genom att alla lär känna alla.
Skolsköterskan har hälsosamtal med alla elever i mentorsgrupp F, 2, 4, 6 och 8.
d. Faddergrupper
Under året har skolans faddergrupper där tre mentorsgrupper med elever i olika åldrar lärt
känna varandra. Faddergrupperna har organiserats på detta sätt utifrån skolåren:
F, 3, 6 och 1, 4, 7 och 2, 5, 8. Faddergrupperna har organiserade träffar minst 2 gånger/termin.
Faddergruppernas arbete syftar till att öka tryggheten mellan åldersgrupperna på skolan.
e. Uppstartsdagar
I samband med skolstart har vi Uppstartsdagar där vi fokuserar på Åsa Gårdsskolas
värdegrund utifrån ledorden i skolan kompassros. 2013/2014 fokuserar vi extra mycket på
ordet Ansvar.













f. Övriga aktiviteter 2013
Vi har utbildat rastpedagoger under året för att öka vuxentätheten under rasttid samt
aktivera eleverna under rasterna.
Vi har gjort en lista på ansvariga busspedagoger i syfte att öka vuxentätheten.
Rutiner för trygghetskartan har tagits fram i syfte att öka tillförlitligheten på kartorna.
Trygghetsenkäten har omarbetats i samverkan med elever i syfte att få ett tillförlitligt
mätinstrument.
Vi har beslutat att göra trygghetskarta och trygghetsenkät under samma tillfälle för att
få en helhetsbild på skolans trygghet.
Under året har vi utarbetat en plan för elevernas trygghetsgrupper. Denna plan syftar
till att öka elevernas inflytande i trygghetsarbetet.
Vi har haft lagmöten angående funktionshinder där vi tagit in yttre expertis för att höja
kompetensen kring funktionshinder på skolan i syfte att ge alla elever lika möjlighet
att nå målen i LGR 11.
Vi har anställt en specialpedagog med kompetens kring olika funktionshinder med
samma syfte som ovan.
Elever har medverkat i framtagandet och utvärderingen av planen mot diskriminering
och kränkande behandling.
Personalen har fortbildats i jämställdhet och fått tillgång till materialet
”machofabriken” i syfte att öka acceptansen för de sju diskrimineringsgrunderna.
Toaletterna på Öster/Väster och Norr är åtgärdade i syfte att öka tryggheten där.
Alla elever och all personal har under vårterminen förlagt en friluftsdag på
Sjöaremossen. Syftet med den här dagen är att skapa Vi-känsla på Åsa Gård.
Vi har signalljuskonferenser varje termin där vi uppmärksammar varje elev både
kunskapsmässigt och socialt.
g Utvärdering av 2013 års mål
1. Att få ökad kunskap om kränkningar på nätet
Vi bjöd in en föreläsare från Netscan som föreläste om vad som händer på nätet. Han
föreläste för elever i skolår 4-9, all personal på skolan samt för vårdnadshavare.
Föreläsningen blev mycket uppskattad och vi samt vårdnadshavarna har haft kontakt
med föreläsaren efteråt i specifika fall som vi har fått hjälp med. I dessa specifika fall
upplevde eleverna/vårdnadshavarna att kränkningarna på nätet upphörde. Enligt
trygghetsenkäten så känner sig 99% av eleverna trygga på nätet. Det är visserligen en
minskning med endast 0,5 % men istället har antalet anmälningar kring kränkningar på
nätet till trygghetsgruppen minskat.
2. Ökad trygghet på bollplan vid snö.
95 % av eleverna känner sig trygga på bollplan vid snö, vilket är en ökning från
föregående år med 4%. Vi kan konstatera att åtgärden med fler pedagoger ute vid snö
har givit resultat. Däremot behöver vi fortsätta arbetet med att tydliggöra för eleverna
vad som gäller vid snö då våra observationer visar det finns en otydlighet kring detta.
3. Ökad förståelse för planen mot diskriminering och kränkande behandling
Vi har presenterat planen för alla pedagoger och elever på skolan men kan ändå
konstatera efter samtal med pedagoger och elever att vi behöver arbeta mer med
förståelsen för planen.
4. Ökad vuxentäthet under rasttid
Under hösten har eleverna i skolår 5 och 9 samt alla vårdnadshavare svarat på en enkät
från skolinspektionen. Här har skolan höga resultat vad det gäller upplevelsen av
trygghet. Dessutom visar trygghetskartan fortsatt hög andel trygghet på platser där
eleverna vistas på raster. Vi tror att detta beror på att alla åtgärder kring detta mål är
uppfyllda.
5. Få ett verktyg för att mäta tryggheten på skolan
Trygghetsenkäten är utvärderad och omarbetat men vi har fortfarande fler antal
ärenden i trygghetsgruppen än vad enkäten signalerar. Vi behöver analysera vad detta
beror på. Signalljuskonferenserna har genomförts.
6. Sprida trygghetsarbetet till alla elever på skolan
Vi har tydliggjort arbetsgången för både pedagog och elever vilket har inneburit att
fler elever kan vara med och påverka trygghetsarbetet på skolan. Vi har sett detta
genom bättre återkoppling mellan elevernas trygghetsgrupp och mentorsgrupper men
resultaten på detta mål är fortfarande inte tillfredställande.
7. Öka elevinflytandet över planen.
Åtgärderna kring detta mål är genomförda men vi behöver fortsätta öka
elevinflytandet i framtagandet av den nya planen visar samtal med elever och
pedagoger.
8. Att få ökad acceptans för olikheter
Vi har genomfört åtgärderna och ser resultat såtillvida att vi inte har haft något
trygghetsärende gällande olikheter vad det gäller etnicitet under året som gått.
Trygghetsenkäten visar också på goda resultat här. I brukarenkäten från
skolinspektionen visar på goda resultat vad det gäller grundläggande värden på skolan
9. Att ge alla elever med funktionshinder en möjlighet att nå målen ut Lgr-11
Vi har haft många föreläsningar kring förhållningssätt och bemötande för personalen
på skolan, ex Heiskov samt genomfört alla åtgärder. I brukarenkäten från
skolinspektionen visar på goda resultat vad det gäller grundläggande värden på skolan.
10. Att eleverna ska använda ett respektfullt språk mot varandra
Trygghetsenkäten visar inte längre att eleverna i skolår 4-9 upplever
könsdiskriminerande uttryck. Däremot kan vi se i enkäterna att eleverna inte alltid
använder ett respektfullt språk mot varandra. Vi behöver arbeta vidare med detta mål.
11. Att få mer kunskap och ökad acceptans för andra normer.
På gruppnivå har vi genomfört ett arbete gällande ökad acceptans i en specifik årskurs
vilket genom observationer har visat sig ge goda resultat vad det gäller elevernas mod att
utmana könsnormerna. Vi ser via trygghetsenkäten och skolinspektionens enkät att
elevernas upplevelse av trygghet generellt är hög. Vi har däremot inte mätt detta mål
specifikt och behöver därmed fortsätta arbetet kring detta.
12. Att få ökad trygghet bland elever i olika åldrar.
Vi har under året haft många lyckade 1-16-dagar samt ett fungerande faddersystem.
Eleverna i trygghetsgrupperna ser ett fortsatt behov av möten mellan yngre och äldre
elever.
13. Att öka tryggheten vid Tippien.
Trygghetsenkäten visar att tryggheten vid Tippien har ökat från 94% till 97%. Vi ser att
detta är ett resultat av den ökade vuxentätheten.
14. Att öka tryggheten vid och på bussarna.
Vi har ökat vuxentätheten vid bussarna och i fem specifika fall har vi haft kontakt med
bussbolaget. Trygghetskartan visar på en 99% trygghet men vi väljer att ha kvar målet då
elevernas trygghetsgrupp år 4-6 upplever att busspedagogerna bör vara mer aktiva.
15. Att uppmärksamma begreppet skojbråk
Vi har haft diskussioner kring detta på flera olika plan och ser i trygghetsenkäten att
eleverna i skolår 7-9 fortfarande lyfter att skojbråk förekommer. Vi behöver arbeta vidare
med detta.
4. DELAKTIGHET/INFLYTANDE
Varje år upprättas en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling där konkreta
åtgärder beskrivs för det förebyggande arbetet utifrån en kartläggning av verksamhetens
behov, se matris nedan!
Mål:
 Elever och personal skall medverka i arbetet med planen och vårdnashavare skall
göras delaktiga.
 Planen skall vara känd och förankrad i hela verksamheten samt hos barnens
vårdnadshavare
Årets kartläggning utgick från trygghetskartan, trygghetsenkät, sociogram,
utvecklingssamtal, hälsosamtal, trygghetsgrupper samt kartläggning utifrån speciella
behov. Eleverna medverkar genom alla dessa aktiviteter ovan där de för fram sina åsikter
samt att planen godkänns på mentorsråd. Dessutom undertecknar alla elever den
färdigställda planen och arbetar sedan med den i sina mentorsgrupper.
Personalen medverkar i att upprätta planen varje år på ett flertal APT
Planen tas upp i Brukarrådet där vårdnadshavare har ett direkt inflytande. Dessutom
undertecknar alla vårdnadshavare den färdigställda planen som finns i A5-format i alla
elevers kompassbok. Planen finns också att hämta på skolans hemsida.
5. LAGTEXTER & STYRDOKUMENT
Nedan följer lagtexter och styrdokument som behandlar diskriminering och likabehandling.
8.1 Diskrimineringslagen
Enligt riksdagens beslut ”1 kap. Inledande bestämmelser” beskrivs lagens ändamål samt
likabehandlingsplan gällande i diskrimineringslagen:
1§
”Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter
och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.”
16 §
En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska varje år upprätta en plan med en översikt över de
åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller
studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra
trakasserier som avses i 15 §. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder
som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En
redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i
efterföljande års plan”
- Citat ur Diskrimineringslag utfärdad den 5 juni 2008
8.2 Skollagen
”Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska
värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas
egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan
1. främja jämställdhet mellan könen samt
2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska
beteenden.”
SFS (1999:886)
” En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev
anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att
anmäla detta till förskolechefen eller rektorn.”
6 kap, 10§, Skollagen (2010:800)
8.3 LGR 11
”Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller
funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas.
Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva
insatser.”
LGR 11, s 7
Nulägesbeskrivning &
analys
99 % av eleverna känner sig
trygga på nätet enligt
trygghetskartan som gjordes
ht-13. Vår analys är att
trygghetsgruppen
fortfarande får anmälningar
kring kränkningar på nätet
samt att elever i
trygghetsgruppen
ifrågasätter den höga
siffran. Vi ser därför ett
fortsatt behov av att få ökad
kunskap om kränkningar på
nätet.
95% av eleverna känner sig
trygga på bollplan när det är
snö ute enligt
trygghetskartan. Enligt
ovan så finns det större risk
för otrygghet på bollplan
speciellt vid snö i
jämförelse med andra
platser på skolan. Eleverna i
trygghetsgrupperna har
också tagit upp detta samt
att de vuxna som är ute kan
bli mer aktiva. Där har
också eleverna tydliggjort
att det händer incidenter
utanför bollplan med snö.
Levandegöra planen mot
diskriminering och
kränkande behandling för
eleverna.
Mål
Åtgärder
Att få ökad
kunskap om
kränkningar
på nätet.
1.Hålla diskussioner Mentor
kring kränkningar på
nätet samt vara
tydliga med att det är
olagligt.
Ht14/
Vt15
2.Ändra symbolen på
trygghetskartan vid
frågan angående nätet
Sep- APT
14
Jan15
Ökad
trygghet vid
snö.
Ökad
förståelse
för planen
Ansvar
Trygghetsgruppen
Görs
Samverkan
APT och Trygghetsgrupp
Utv.
Jan15
1.Tydliggöra för
eleverna vad som
gäller när det är snö.
1.Elevråd
Okt14
Elevrådsrepr.
informerar varje
mentorsgrupp
Dec14
2.Fler rastpedagoger
vid snö
2.Rektor
Vid
snö
Personalmöte
Dec14
3.Diskussioner på Apt
hur de vuxna kan bli
mer aktiva vid snö
3.Rektor
Okt14
Apt
3. Organisera
rastpedagogerna vid
snö
4.Rektor
Vid
snö
Personalmöte
Dec14
1.Genomgång av
planen på mentorstid.
Mentor
Vt14
APT, Arbetslag,
Trygghetsgrupp elev
Dec14
2.Under
uppstartsdagarna i
augusti arbeta aktivt
med flera lärstilar
kring målen i planen.
Mentor med
stöd av
Trygghetsgrup
pen
Aug14
Dec14
Eleverna i skolår 7-9 vill att
rastpedagogerna är mer
inomhus på rasterna.
Ökad
trygghet
inomhus i Bhuset vid
rast
1. Rektor
informerar
arbetslag
Söder
angående
detta.
Eleverna i skolår 7-9 vill ha
fler öppna frågor i
trygghetsenkäten
Få så
mycket
information
som möjligt
angående
tryggheten
1. Trygghetsgru
ppen gör om
enkäten för år
7-9
Det finns en risk är att vi
inte kan sprida
trygghetsarbetet till alla
elever på skolan.
Sprida
trygghetsarbetet till
alla elever
på skolan
1. Tydliggöra
arbetsgången
för pedagoger
och elever
2. Schemalägg
mentorsråd
Alla elever har inte
medverkat i framtagandet
av planen mot
diskriminering och
kränkande behandling.
Risken är att vi inte får alla
elevernas delaktighet i
trygghetsarbetet
Öka elevinflytandet
över planen
Elevgruppen är homogen
gällande etnicitet. Risken är
att det leder till en minskad
acceptans för olikheter.,
Funktionshinder finns i
olika former på skolan.
1.Rektor och
pedagoger i
arbetslag
Söder.
April
-14
Arbetslagsmöte
Dec14
Sep14
APT
Dec14
Trygghetsgruppen,
mentorer och
rektor
vt-14
APT, elevråd
Dec14
1. Eleverna får
systematiskt utvärdera
målen i planen.
2. Eleverna är med i
framtagandet av den
nya planen
3. Schemalägga
mentorsråd i alla
grupper
1. Trygghetsgruppen ,
Mentorer
Ht14
Elevråd, APT
Dec14
2.Rektor
Aug14
APT
Dec14
Att få ökad
acceptans
för olikheter
1.Lyfta fram
fördomar och
diskutera
problematiken på
mentorstiden och i
alla ämnen.
Pedagoger
i F-9
Ht14
APT
Dec14
Att ge alla
elever en
1.Pedagogiska
diskussioner ska bidra
Skolledning
och BEHT-
Ht14,
Mentors-gruppskonferenser
Dec14
1. Trygg
hetsgr
uppen
Risken är att vi inte
använder den kompetens
som vi har på skolan för att
bemöta dessa
funktionshinder
möjlighet att
nå målen ur
Lgr 11.
till ett bra
förhållningssätt och
bemötande.
2. Alla vuxna runt
eleven ska få god
kunskap om
funktionshindret
genom BEHT-teamets
samlade kompetens
eller yttre kompetens.
3. Lagkonferenser och
överlämnandekonfere
nser angående alla
elever
teamet
Elever i skolår 4-9
använder ibland
könsdiskriminerande
uttryck. Något som bland
annat har tagits upp i
trygghetsenkäten. Risken är
att elever blir kränkta
och/eller att detta språkbruk
normaliseras.
Att eleverna
ska använda
ett
respektfullt
språk mot
varandra
1.Lyfta fram uttryck
och diskutera
problematiken på
mentorstiden och i
alla ämnen
2.De vuxna på skolan
behöver vara
tydligare om elever
använder
könsdiskriminerande
uttryck.
1. Alla
pedagoger
Heterosexualitets-normen
råder. Risken är att det leder
till en minskad acceptans
för andra sexualiteter och
att elever inte vågar vara
öppna kring sin sexualitet.
Att få mer
kunskap och
ökad
acceptans
för andra
normer.
1.Personalen är
uppmärksam på sitt
språkbruk.
2.Fråga angående
detta i enkäten
3. Bjuda in en
föreläsare
Ht14
Vt14
APT
Dec14
3. Alla
vuxna
på
skolan
Vt14/
Ht14
APT
Dec14
1. Alla
2. Trygg
hetsgr
uppen
3. Trygg
hetsgr
uppen
Ht14
APT
Dec14
Trygghetskartan visar att
yngre elever ibland känner
sig otrygga med äldre
elever. Elevernas
trygghetsgrupper vill ha fler
möten mellan yngre och
äldre elever.
Att få ökad 1.Faddergrupper ska
trygghet
fortsätta på skolan och
bland elever träffas regelbundet
i olika åldrar
2.Vi ska ha fler 1-16dagar
1.Mentorerna
Vt14,
Ht14
APT
Dec14
I en av elevernas
trygghetsgrupp framgår att
tryggheten bör öka vid
bussarna.
Att öka
tryggheten
vid bussarna
1.Diskussion på APT
om hur eleverna vill
att vi vuxna kan öka
tryggheten vid
bussarna.
1.Rektor
Vt14,
Ht14
APT
Dec14
Trygghetsenkäten visar att
vi har en del ”skojbråk” på
skolan
Att
undersöka
hur eleverna
ser på
skojbråk och
ta hjälp av
dem med
hur vi ska
hantera det
1. Enkät kring
specifikt
skojbråk
2. Diskussion
angående
enkät resultat
i trygghetsgrupper
1.Trygghetsgruppen
Okt
14,
APT,
Trygghetsgruppen,
Elevråd
Dec14
2.Trygghetsgr
upperna
Nov
14
2.Mentorerna
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
på Åsa Gårdsskolas fritidshem/fritidsklubb
Likabehandlingsplanen är till för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att förebygga och
förhindra diskriminering och kränkande behandling. Skolåret 2014
Fritidspolicy
Alla barn skall känna sig trygga inom vår verksamhet. Ingen form av kränkande behandling får
förekomma. Om det ändå sker är det vårt ansvar att följa vår likabehandlingsplan.
Planen skall syfta till att främja barns lika rättigheter oavsett
•
Kön
•
Etniskt tillhörighet
•
Religion eller annan trosuppfattning
•
Sexuell läggning
•
Funktionshinder
Och att förebygga och förhindra trakasserier eller annan kränkande behandling. (lagen 2006:67)
Alla som arbetar på fritidshemmen/klubben ska
• Medverka till barns känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den
närmaste gruppen
• I sin verksamhet bidra till att fritidshemmen/klubben präglas av solidaritet mellan människor
• Aktivt motverka förtryck och trakasserier av människor eller grupper
• Visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt
förhållningssätt (Lgr 11)
Vårt förhållningssätt
Personalen skall från ett ständigt pågående värdegrundsarbete sträva efter att varje elev
•
Respekterar andra människors egenvärde
•
Känner trygghet och lär sig ta hänsyn och visar respekt i samspel med andra
•
Kan leva sig in och förstå anda människors situation (Lgr11)
Utvärdering av Målen 2013
• Vi på fritids/klubben jobbar utifrån förhållningssättet vi och våra barn såväl ute som inne.
Flera av fritidspedagogerna träffar de flesta eleverna på skolan i olika grupperingar. Detta leder till att
de är kända av många barn på skolan och ökar tryggheten. När vi har arbetat med skapande skola har
samarbete mellan avdelningarna främjats. Vår slutsats är att vi vill ha ett utökat samarbete mellan
fritidsavdelningarna för att bli ännu bättre på att arbeta utifrån förhållningssättet ”vi och våra barn”.
• Alla skall känna tillhörighet till någon grupp.
Här kan vi genom sociogrammen se att de allra flesta barn känner en tillhörighet i någon grupp, men
vår målsättning nästa år är 100% tillhörighet.
• Vi skall jobba för att höja alla barns lekskicklighet.
Leklådorna som vi har skapat främjar lekskickligheten som det här året har varit mycket hög på alla
fritidshem på skolan.
Utvärdering av Konkreta mål 2013
• All personal på fritids/klubben bör lära sig alla barns namn samt ha en relation till de barn man
möter.
Detta skiljer sig mellan de olika fritidspedagogerna beroende på hur mycket de träffar barnen från de
andra fritidsavdelningarna. Vi behöver bli ännu bättre på att söka upp barn från andra avdelningar vid
t ex uteaktivitet.
• Sociogram för att se om alla barn blir valda som kompis.
Vi har gjort ett sociogram/läsår och analyserat resultaten gemensamt.
• Att personalen på fritids/klubben skall ha rastaktiviteter och uteaktiviteter på fritidstid.
Rastaktiviteterna har fungerat mycket väl men vi behöver bli mer aktiva som pedagoger vid
uteaktivitet på fritidstid.
• Leklådor för lekskickligare barn.
Vi har skapat lådor som är väl använda och skapar lekskicklighet.
• Arbeta med matriser för att höja alla barns lekskicklighet.
Vi har arbetat med matriser för att skapa leklådorna.
Nya mål år 2014
 Vi på fritids/klubben jobbar utifrån förhållningssättet vi och våra barn såväl ute som inne.
 Öka pedagogernas insyn och medvetenhet om vad som händer på internet på fritidstid
 Gemensamt värdegrundsarbete mellan avdelningarna under ht-14
 Att alla barn känner en tillhörighet till någon grupp
Nya konkreta mål år 2014
 All personal på fritids/klubben bör lära sig alla barns namn samt ha en relation till de barn
man möter.
 Fler gemensamma aktiviteter mellan avdelningarna
 Fritidspedagogerna skall aktivt söka upp barn från andra avdelningarna för att lära känna
dem
 Fritidspedagogerna ska bli mer aktiva vid utevistelse på fritidstid.
 Att arbete både i grupper och med specifika barn vad det gäller värdegrund.
Ansvariga
Personalen på Fritidshemmen Öster, Väster och Fritidsklubben Norr samt rektor.
Utvärdering
Sker av ovan nämnda personal vid årets slut genom diskussion med barnen i samling och en skriftlig
utvärdering.
Ärendegång för åtgärdande trygghetsarbete som
trygghetsgruppen bedriver på
Åsa Gårdsskola
Trygghetsgruppen (TG) skall bistå personal och vårdnadshavare i arbetet. De tar också ansvar
för de delar som beskrivs i planen mot diskriminering och kränkande behandling.
Utgångspunkten för vår trygghetsgrupp är ett nära samarbete med vårdnadshavare så tidigt
som möjligt.
Elever och vårdnadshavare kontaktar, i första hand, mentor vid anmälan angående kränkning.
Händelse
Åtgärd
Ansvarig
Misstänkt
kränkningsärende
Trygghetsgruppen
Utredning
Kontakta trygghetsgruppen
”kolla av” arbetslaget
Dokumentation
Mentor
Möte där ärendet diskuteras
Två medlemmar i TG får i uppdrag
att starta utredning.
Dokumentation och återkoppling till
mentor
Rektor
1) Två medlemmar har ett samtal med
den/de kränkta.
2) Samma medlemmar samtalar med
den/de som kränker.
3) Samtal med vårdnadshavare för alla
inblandade elever.
Medlemmar
ur TG
Kontinuerlig Dokumentation och återkoppling till mentorn görs under
hela utredningen.
Trygghetsgruppen
Uppföljningsmöte där vidare åtgärder Rektor
diskuteras och beslutas.
Dokumentation och återkoppling till
mentorn och vårdnadshavare