Likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande
behandling på Åsa Gårdsskola
2015/2016
1. VISION
Åsa Gårdsskola – den trygga skolan byggd på goda relationer
Vi vill att Åsa Gårdsskola ska vara en trygg arbetsplats för såväl elever som personal. En
arbetsplats där klimatet präglas av respekt för andra.
Skolans ledning och personal tar starkt avstånd från alla tendenser till trakasserier och andra
former av kränkande behandling.
Vi har ambitionen att ha ett nära samarbete med vårdnadshavare. Vi vill att eleverna och
vårdnadshavare är delaktiga i vårt trygghetsarbete på skolan. All personal strävar efter att
skapa relationer med så många elever som möjligt. Vi har ett salutogent1 förhållningssätt och
arbetar förebyggande, främjande samt åtgärdande. Vår värdegrund präglas av Kompassrosen
som ni kan se nedan.
Kompassrosen togs fram i samarbete mellan pedagoger och
elever på Åsa Gårdsskola. Årets ledord är Trivsel!
2. SYFTE____________________________________
Det salutogena perspektivet fokuserar på friskhetsfaktorer, dvs. de faktorer som är viktiga för en positiv
utveckling för både elever, skolpersonal och skolmiljö.
1
Planen ska syfta till att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling
samt främja barns och elevers lika rättigheter oavsett:
• Kön
• Etnisk tillhörighet
• Religion eller annan trosuppfattning
• Funktionshinder
• Sexuell läggning
• Könsöverskridande identitet eller uttryck
• Ålder
Planen gäller för vuxna gentemot elever och elever gentemot elever.
3. Beskrivning och Utvärdering av Trygghetsåret
2014/2015 på Åsa Gårdsskola
Under trygghetsåret 2014/2015 har vi fortsatt arbetet med att öka delaktigheten hos elever och
vårdnadshavare i vårt trygghetsarbete på Åsa Gårdsskola. Vi har gjort detta på olika sätt.
Under hösten fick alla elever fylla i en trygghetskarta för att kartlägga miljön på Åsa
Gårdsskola (se nulägesbeskrivning/analys i matrisen). Då fick eleverna också göra en
trygghetsenkät och/eller ett sociogram. Genom enkäten ville vi få fram om någon elev kände
sig otrygg eller kränkt/utsatt samt om någon elev kände oro för någon annan. Genom
sociogrammen ville vi få fram kamratrelationerna och se över om det är någon elev som
saknar kompisrelationer. Trygghetsgruppen sammanställer resultaten och pratar med
respektive mentor angående deras elevgrupp.
Under året arbetade vi också med värderingsövningar som vi grundade på kompassrosen.
2014 års ledord var samarbete.
a. Trygghetsgrupper
Vi har en personal-trygghetsgrupp på skolan. Där ingår rektor, specialpedagoger,
skolsköterska, kurator samt en pedagog från varje arbetslag. Vi träffas 1.5 timme varannan
vecka för att arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande mot kränkningar och
diskriminering. När vi arbetar åtgärdande använder vi oss av en arbetsgång – se bilaga.
Arbetet med Trygghetsgrupper för eleverna har fortsatt under året. Vi har två
Trygghetsgrupper för eleverna: 3-6 och 7-9. Vi valde att ha två grupper eftersom vi vet att
behoven och arbetssätten kan se olika ut för olika åldrar. Samtidigt är det viktigt att vi har en
helhetssyn av Trygghetsarbetet på Åsa Gårdsskola. Det får vi genom att personalen som håller
i elevernas Trygghetsgrupper ingår i personalgruppens Trygghetsgrupp. Det finns en plan som
beskriver arbetsgången för arbetet som sker i elevernas trygghetsgrupp. Planen syftar till att
öka elevernas inflytande i trygghetsarbetet. Planen har främst använts för att inhämta
elevernas synpunkter om trygghetskartan och trygghetsenkäten. Omarbetning av dessa skedde
sedan utifrån de synpunkter eleverna lämnade. Planen förefaller vara ett fungerande sätt att
inhämta elevernas kunskaper och synpunkter avseende det förebyggande Trygghetsarbetet.
F-2 har ingen särskild representant i trygghetsgruppen utan där väljer vi istället att arbeta med
dessa frågor i helgrupp ledd av mentor.
b. Brukarråd
Under året har vi fortsatt arbetet med Brukarrådet för elever, vårdnadshavare, pedagoger och
skolledning. Brukarrådet träffas 1 gång/månad och diskuterar Åsa Gårdsskola. Brukarrådet är
också med och utvärderar planen mot diskriminering och kränkande behandling.
c. Skolpersonal & trygghet
Ambitionen på Åsa Gårdsskola är att arbeta med den sociala delen, lärandedelen och
kunskapsdelen. Vi tror på att den sociala delen ska genomsyra all verksamhet hela tiden – det
är ett förhållningssätt. Nedan berättar vi om några exempel på hur vi jobbar med detta:
 Mentorstid varje morgon där varje elev blir sedd av en pedagog.
 En längre mentorstid på fredagar då utvärdering görs vad det gäller kunskap, lärande
och socialt
 Skolledningen har valt att bjuda all personal på kaffe i elevernas café. Det medför att
personalen har nära kontakt med eleverna på ett naturligt sätt.
 Under dagen rör sig pedagoger och annan personal i stor utsträckning runt eleverna.
Arbetsrummen ligger också i direkt anslutning till mentorsrummen.
 Det finns alltid personal som äter tillsammans med eleverna i Restaurang Smaklöken.
 Vi arrangerar pedagogstyrda rastaktiviteter för de elever som önskar.
Mentor för regelbundet samtal med sina mentorselever och har utvecklingssamtal med dessa
och deras vårdnadshavare två gånger om året där den sociala delen är en del av samtalet.
Målsättningen på Åsa Gårdsskola är en inkluderande verksamhet. Vi har också tagit beslut på
att den sociala delen ska finnas med i det skriftliga omdömet.
Under läsåret arrangerar vi flera gemensamhetsdagar för samtliga barn/elever från 1-16 år
samt all skolpersonal. Syftet med dessa är att främja tryggheten genom att alla lär känna alla.
Skolsköterskan har hälsosamtal med alla elever i mentorsgrupp F, 2, 4, 6 och 8.
d. Faddergrupper
Under året har skolans faddergrupper lärt känna varandra. I varje faddergrupp ingår tre
mentorsgrupper. Faddergrupperna har organiserats på detta sätt utifrån skolåren:
1, 4, 7 och 2, 5, 8 och 3, 6, 9. Faddergrupperna har organiserade träffar minst 2 gånger/termin.
Faddergruppernas arbete syftar till att öka tryggheten mellan åldersgrupperna på skolan.
Utifrån elevernas utvärdering kan vi bli mer aktiva och tänka annorlunda vad det gäller
fadderarbetet.
e. Uppstartsdagar
I samband med skolstart har vi Uppstartsdagar där vi fokuserar på Åsa Gårdsskolas
värdegrund utifrån ledorden i skolan kompassros. 2014/2015 fokuserades extra mycket på att
skapa en förståelse för innehållet och syftet med planen mot diskriminering och kränkande
behandling. Samtliga mål presenterades och förklarades med hjälp av bl.a. filmer, dilemman
och diskussioner.









f. Övriga aktiviteter 2014/2015
Vi har regelbundna rastaktiviteter under året för att öka vuxentätheten under rasttid
och aktivera eleverna under rasterna samt för att skapa ett tryggt och vuxenlett
alternativ till den fria leken.
Vi har gjort en lista på ansvariga busspedagoger i syfte att öka vuxentätheten.
Rutiner för trygghetskartan och omarbetning av densamma har tagits fram tillsammans
med eleverna i syfte att öka tillförlitligheten gällande mätningen av trygghet.
Trygghetsenkäten har omarbetats i samverkan med elever i syfte att få ett tillförlitligt
mätinstrument.
Vi har beslutat att göra trygghetskarta och trygghetsenkät under samma tillfälle för att
få en helhetsbild på skolans trygghet.
Under året har vi verkställt den plan för elevernas trygghetsgrupper som utarbetades
föregående trygghetsår. Denna plan syftar till att öka elevernas inflytande i
trygghetsarbetet.
Vi har haft handledning angående funktionshinder där vi tagit in yttre expertis för att
höja kompetensen kring funktionshinder på skolan i syfte att ge alla elever lika
möjlighet att nå målen i LGR 11.
Vi har haft riktade mentorsgruppsarbeten med syfte att öka tryggheten i en specifik
årskurs. En sammanställning av trygghetskartorna i den aktuella årskursen visar på att
just denna grupp har förhållandevis få markeringar på kartan.
Elever har medverkat i framtagandet och utvärderingen av planen mot diskriminering
och kränkande behandling.

Eleverna i åk 7-9 har under tre dagars tid arbetat med temat fördomar. Undervisningen
skedde med hjälp av bl.a. utomstående föreläsare, diskussioner och
värderingsövningar. Föreläsningarnas teman var, kön, etnicitet och sexuell läggning.

Alla elever och all personal har under vårterminen förlagt en friluftsdag på
Sjöaremossen. Syftet med den här dagen är att skapa Vi-känsla på Åsa Gård.

Vi har signalljuskonferenser varje termin där vi uppmärksammar varje elev både
kunskapsmässigt och socialt.

Internprao i köket och i caféet för att utöka antalet möten mellan elever i olika
årskurser
g Utvärdering av 2014/2015 års mål
1. Att få ökad kunskap om kränkningar på nätet
Resultatet av trygghetskartorna visar att eleverna- med några få undantag- känner sig
trygga på nätet. På kartan får eleverna markera graden av trygghet intill bilden av en
dator. Då trygghetsgruppen har fått kännedom om incidenter där bilder har spridits
med hjälp av chattfunktioner på företrädesvis elevernas telefoner, men även med hjälp
av Ipads, bör kartan och eventuellt målet omformuleras till att inbegripa kunskap om
just den här typen av incidenter på sociala medier.
2. Ökad trygghet på bollplan vid snö.
En sammanställning av trygghetskartorna och enkäterna visar ett fortsatt behov av att
arbeta med detta mål. Dock hade det ännu ej varit snö när trygghetskartan
genomfördes, varför det är svårt att utvärdera om åtgärderna som stod i föregående års
plan har haft någon verkan (d.v.s. tydliggöra för eleverna vad som gäller när det är
snö, fler rastpedagoger vid snö, diskussioner på Apt hur de vuxna kan bli mer aktiva
vid snö och organisera rastpedagogerna vid snö). Vi har diskuterat var man ska få
kasta snöboll och behöver omdefiniera dessa områden inför nästa säsong. Målet kan ej
utvärderas.
3. Ökad förståelse för planen mot diskriminering och kränkande behandling
På uppstartsdagarna ht 2014 fokuserades extra mycket på att skapa en förståelse för
innehållet och syftet med Planen mot diskriminering och kränkande behandling.
Samtliga mål presenterades och förklarades med hjälp av bl.a. filmer, dilemman och
diskussioner. För åk 7-9 kopplades sedan dessa diskussioner till ett temaarbete kring
fördomar senare på terminen. Målet är delvis uppfyllt.
4. Ökad trygghet inomhus i B-huset vid rast
De årskurser – d.v.s åk 7-9 föregående läsår- som framförde behovet av ökad trygghet
i B-huset vid rast samt behov av fler pedagoger inomhus vid rast, har ej gjort några
markeringar kring otrygghet i B-huset. I detta avseende kan målet således anses vara
uppfyllt.
En sammanställning av trygghetskartorna visar emellertid flertalet markeringar av
elever i de yngre årskurserna (åk 4-6) gällande just otrygghet i just B-huset. Dock
framgår det ej av svaren om detta är vid rast eller ej. Med anledning härav behöver
målet finnas kvar och omformuleras så att det inte endast inbegriper rast.
5. Få ett verktyg för att mäta tryggheten på skolan
Trygghetsenkäten är utvärderad och omarbetat. Så även trygghetskartan.
Markeringarna på kartan har ökat och stämmer nu mer överens med antalet
trygghetsärenden som anmäls till trygghetsgruppen. Det tyder på att verktyget som
mäter tryggheten på skolan är mer tillförlitligt nu än tidigare. Målet är uppfyllt
6. Sprida trygghetsarbetet till alla elever på skolan
Vi har tydliggjort arbetsgången för både pedagog och elever vilket har inneburit att
fler elever kan vara med och påverka trygghetsarbetet på skolan. Vi har sett detta
genom avsevärd ökning i återkoppling mellan elevernas trygghetsgrupp och
mentorsgrupper men resultaten på detta mål är fortfarande inte helt tillfredställande.
Målet är delvis uppfyllt
7. Öka elevinflytandet över planen.
Eleverna får systematiskt utvärdera målen i planen och de är med i framtagandet av
den nya planen. Inflytandet sker genom elevernas Trygghetsgrupper och inbegriper
alla elever på skolan. Det ges tillfälle att utföra arbetet med denna plan på de
schemalagda mentorsråden i alla grupper. Vi har sett en avsevärd ökning i
återkoppling mellan elevernas trygghetsgrupp och mentorsgrupper. Därtill innebär det
förbättrade mätverktyget en större möjlighet för eleverna att öka sitt inflytande över
planen – både genom sina svar och genom att det är just elevernas synpunkter på de
tidigare versionerna av enkät och karta som har lett fram till omarbetningen av
desamma. Målet är uppfyllt
8. Att få ökad acceptans för olikheter
Vi har genomfört åtgärderna samt även haft ett tema i år 7-9 som inbegriper målet. Vi
ser resultat såtillvida att vi inte har haft något trygghetsärende gällande olikheter vad
det gäller etnicitet under året som gått. Trygghetsenkäten visar också på goda resultat
här. I brukarenkäten från skolinspektionen visar på goda resultat vad det gäller
grundläggande värden på skolan. Målet behöver leva vidare.
9. Att ge alla elever med funktionshinder en möjlighet att nå sociala och kunskapsmålen ur Lgr-11
Vi har haft handledning av personal– både med hjälp av extern expertis och av
representanter från EHT - kring förhållningssätt och bemötande för personalen på
skolan, samt genomfört alla åtgärder. All personal i EHT har varit på en endagars
fortbildningskurs gällande ESSENCE. Vi kommer ta ett fortsatt helhetsgrepp kring
detta nästa läsår.
10. Att eleverna ska använda ett respektfullt språk mot varandra
Trygghetsenkäten visar att eleverna i skolår 4-9 inte upplever otrygghet kopplat till
könsdiskriminerande uttryck. Av diskussioner med eleverna i åk 7-9 kopplade till de
båda åtgärderna nedan, framgår därtill att könsdiskriminerande uttryck sällan används.
Åtgärder:
1.Lyfta fram uttryck och diskutera problematiken på mentorstiden och i alla ämnen
2 .De vuxna på skolan behöver vara tydligare om elever använder könsdiskriminerande
uttryck.
Målet behöver leva vidare.
11. Att få mer kunskap och ökad acceptans för andra normer.
Vi har genomfört åtgärden. Därtill har vi även haft ett tema i år 7-9 som inbegriper
målet samt genomfört ett arbete gällande ökad acceptans i en specifik årskurs. Vi ser
via trygghetsenkäten och skolinspektionens enkät att elevernas upplevelse av trygghet
generellt är hög. Eleverna i trygghetsgruppen samt eleverna som har deltagit i riktade
arbeten uttrycker en oro för att specifikt riktade frågor kring detta ämne kan öka lusten
att använda sådana uttryck. Med anledning därav har en specifik fråga kring detta ej
formulerats i trygghetenkäten. Vidare diskussion kring lämplig mätning av acceptans
avseende detta bör ske. Målet behöver mätas på ett annat sätt.
12. Att få ökad trygghet bland elever i olika åldrar.
Vi har under året haft många lyckade 1-16-dagar samt ett faddersystem.
Trygghetskartorna visar att yngre elever i relativt hög grad är otrygga där det finns
äldre elever. Vi behöver arbeta vidare på möten mellan elever i olika åldrar.
13. Att öka tryggheten vid och på bussarna.
Sammanställningen av trygghetkartorna visar på ett fortsatt stort behov av åtgärder
avseende detta mål.
14. Att uppmärksamma begreppet skojbråk
Vi har haft diskussioner kring detta på flera olika plan. Av dessa diskussioner framgår
att eleverna ej delar personalens bild av att skojbråk kan leda till otrygghet. Inga
ärenden i trygghetsgruppen har berört skojbråk. Med anledning av personelens och
elevernas skilda bilder av fenomenet, har specifik enkät ej genomförts (vilket var en
av de planerade åtgärderna) utan en vidare diskussion kring relevansen av detta mål
med hänsyn till ovanstående bör föras. Målet är delvis uppfyllt, men vi behöver mäta
det på ett annorlunda sätt.
4. DELAKTIGHET/INFLYTANDE
Varje år upprättas en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling där konkreta
åtgärder beskrivs för det förebyggande arbetet utifrån en kartläggning av verksamhetens
behov, se matris nedan!
Mål:
 Elever och personal skall medverka i arbetet med planen och vårdnashavare skall
göras delaktiga.
 Planen skall vara känd och förankrad i hela verksamheten samt hos barnens
vårdnadshavare
Årets kartläggning utgick från trygghetskartan, trygghetsenkät, sociogram,
utvecklingssamtal, hälsosamtal, trygghetsgrupper samt kartläggning utifrån speciella
behov. Eleverna medverkar genom alla dessa aktiviteter ovan där de för fram sina åsikter
samt att planen godkänns på mentorsråd och arbetar sedan med den i sina mentorsgrupper.
Personalen medverkar i att upprätta planen varje år på ett flertal APT
Planen tas upp i Brukarrådet där vårdnadshavare har ett direkt inflytande. Planen finns
också att hämta på skolans hemsida samt på Unikum.
5. LAGTEXTER & STYRDOKUMENT
Nedan följer lagtexter och styrdokument som behandlar diskriminering och likabehandling.
8.1 Diskrimineringslagen
Enligt riksdagens beslut ”1 kap. Inledande bestämmelser” beskrivs lagens ändamål samt
likabehandlingsplan gällande i diskrimineringslagen:
1§
”Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter
och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.”
16 §
En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska varje år upprätta en plan med en översikt över de
åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller
studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra
trakasserier som avses i 15 §. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder
som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En
redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i
efterföljande års plan”
- Citat ur Diskrimineringslag utfärdad den 5 juni 2008
8.2 Skollagen
”Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska
värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas
egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan
1. främja jämställdhet mellan könen samt
2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska
beteenden.”
SFS (1999:886)
” En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev
anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att
anmäla detta till förskolechefen eller rektorn.”
6 kap, 10§, Skollagen (2010:800)
8.3 LGR 11
”Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller
funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas.
Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva
insatser.”
LGR 11, s 7
Nulägesbeskrivning &
analys
Eleverna känner sig trygga
på nätet enligt
trygghetskartan som
gjordes ht-14. Vår analys är
att trygghetsgruppen får
ärenden kopplade till
bildspridning och
kränkningar via olika nätoch chattforum samt
meddelandefunktioner på
telefonen
Mål
Åtgärder
Att få ökad
kunskap om
kränkningar
via olika
nät- och
chattforum
samt
meddelandefunktioner
på telefonen
1.Hålla diskussioner Mentor
kring kränkningar på
olika nät- och
chattforum samt
meddelandefunktioner på
telefonen samt vara
tydliga med att det är
olagligt.
Ansvar
2.Ändra symbolen på Trygghetstrygghetskartan vid
gruppen
frågan angående nätet
3.Introducera
arbetsmaterial ”ses
offline” i åk 6-9
Trygghetsgrupp
och mentor
När
Ht15/
Vt16
Samverkan
APT och Trygghetsgrupp
Sep- APT
15
Ht15
Utv.
Juni16
Jan16
Vt16
Sammanställning av
trygghetskartorna visar på
att en stor andel eleverna
känner sig trygga på
bollplan generellt. Enligt
ovan så finns det större risk
för otrygghet på bollplan
speciellt vid snö i
jämförelse med andra
platser på skolan. Eleverna
i trygghetsgrupperna har
också tagit upp detta samt
att de vuxna som är ute kan
bli mer aktiva. Där har
också eleverna tydliggjort
att det händer incidenter
utanför bollplan med snö.
Levandegöra planen mot
diskriminering och
kränkande behandling för
eleverna.
Ökad
trygghet på
bollplan
Ökad
förståelse
för planen
1.Tydliggöra för
eleverna vad som
gäller när det är snö.
1.Elevråd
Okt15
Elevrådsrepr.
informerar varje
mentorsgrupp
April
-16
2.Fler rastpedagoger
kring bollplan
2.Rektor
Vid
snö
Personalmöte
April
-16
3.Diskussioner på Apt
hur de vuxna kan bli
mer aktiva vid snö
3.Rektor
Okt15
Apt
4 Organisera
rastpedagogerna vid
snö
4.Rektor
Vid
snö
Personalmöte
April
- 16
1.Genomgång av
planen på mentorstid.
Mentor
Ht15
APT, Arbetslag,
Trygghetsgrupp elev
Dec15
2.Under
uppstartsdagarna i
augusti arbeta aktivt
på olika sätt kring
målen i planen.
Mentor med
stöd av
Trygghetsgrup
pen
April
-16
Aug15
Det har kommit till vår
kännedom på olika sätt att
kränkande uttryck
förekommer.
Vi strävar
mot
nolltolerans
kring
kränkande
uttryck
1. Att alla vuxna 1.Rektor och
på skolan
pedagoger
markerar vid
varje
kränkande
uttryck.
2. Bjuda in
föreläsare
kring ämnet.
Ht15/
Vt16
APT
Juni16
Fadderverksamheten på
skolan upplevs positiv men
har inte helt fungerat.
Trygghetskarta och
trygghetsenkät visar att
yngre elever ej är helt
trygga med de äldre
eleverna.
Skapa fler
naturliga
mötesplatser
mellan
yngre och
äldre elever.
1. Använda oss
av de äldre
eleverna som
Minipedagog
er
2. Internprao
3. Läsprojekt
Ht15/
Vt16
APT
Juni16
4. Trygg
hetsgr
uppen
och
mento
rerna
Det finns en risk är att vi
inte kan sprida
trygghetsarbetet till alla
elever på skolan.
Sprida
trygghetsarbetet till
alla elever
på skolan
Elevgruppen är homogen
gällande etnicitet. Risken är
att det leder till en minskad
acceptans för olikheter.
Att få ökad
acceptans
för olikheter
Funktionshinder finns i
olika former på skolan.
Risken är att vi inte
använder den kompetens
som vi har på skolan för att
bemöta dessa
funktionshinder
Att ge alla
elever en
möjlighet att
nå målen ur
Lgr 11.
Trygghetsgruppen,
mentorer och
rektor
Ht15
APT, elevråd
Dec15
1.Lyfta fram
fördomar och
diskutera
problematiken på
mentorstiden och i
alla ämnen.
Pedagoger
i F-9
Ht15/
Vt16
APT
Juni16
1.Pedagogiska
diskussioner ska bidra
till ett bra
förhållningssätt och
bemötande.
2. Alla vuxna runt
eleven ska få god
kunskap om
funktionshindret
genom EHT-teamets
samlade kompetens
eller yttre kompetens.
3. Lagkonferenser
och överlämnandekonferenser angående
alla elever
Skolledning
och EHTteamet
Ht15/
Vt16
Mentorsgruppskonferenser
Juni15
1. Tydliggöra
arbetsgången
för pedagoger
och elever
2. Schemalägg
mentorsråd
3. Digitalisera
blanketten
Heterosexualitets-normen
råder. Risken är att det
leder till en minskad
acceptans för andra
sexualiteter och att elever
inte vågar vara öppna kring
sin sexualitet.
Att få ökad
acceptans
för andra
normer.
1.Personalen är
uppmärksam på sitt
språkbruk.
2.Fråga angående
detta i enkäten
Sammanställningen av
trygghetskartorna visar på
et stort behov av ökad
trygghet vid bussarna.
Att öka
tryggheten
vid bussarna
1.Diskussion på APT
om hur eleverna vill
att vi vuxna kan öka
tryggheten vid
bussarna.
2. Öka bemanning vid
bussarna
3. Åka med bussarna
vid behov
4. Samtal med
busschaufförer vid
behov
1. Alla
2. Trygg
hetsgr
uppen
1.Rektor
Ht15/
Vt16
APT
Juni16
Ht15/
Vt16
APT
Juni16
Vi behöver ta reda på mer
angående s k ”Skojbråk”.
Alla områden som har
markerats röda på
trygghetskartorna behöver
tryggas upp.
Att
undersöka
hur eleverna
ser på
skojbråk och
ta hjälp av
dem med
hur vi ska
hantera det
1.Enkät specifikt
kring skojbråk
1.Trygghetsgruppen
Okt
15,
2.Diskussion
angående enkät
resultat i trygghetsgrupper
2.Trygghetsgr
upperna
Nov
15
Att eleverna
känner sig
trygga
överallt på
skolans
område.
1.Att ha en dialog
med elevernas
trygghetsgrupp varför
vissa platser är röda.
1.Trygghetsgruppen
Ht15
2.Ta fram en
åtgärdsplan för att
dessa platser ska bli
trygga.
2.Trygghetsgr
uppen
Vt16
APT,
Trygghetsgruppen,
Elevråd
APT
Trygghetsgrupperna
Vt16
Vt16
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
på Åsa Gårdsskolas fritidshem/fritidsklubb
Planen är till för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att förebygga och förhindra
diskriminering och kränkande behandling. Skolåret 2015/2016
Fritidspolicy
Alla barn skall känna sig trygga inom vår verksamhet. Ingen form av kränkande behandling får
förekomma. Om det ändå sker är det vårt ansvar att följa vår plan.
Planen skall syfta till att främja barns lika rättigheter oavsett
•
Kön
•
Etniskt tillhörighet
•
Religion eller annan trosuppfattning
•
Sexuell läggning
•
Funktionshinder
Och att förebygga och förhindra trakasserier eller annan kränkande behandling. (lagen 2006:67)
Alla som arbetar på fritidshemmen/klubben ska
• Medverka till barns känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den
närmaste gruppen
• I sin verksamhet bidra till att fritidshemmen/klubben präglas av solidaritet mellan människor
• Aktivt motverka förtryck och trakasserier av människor eller grupper
• Visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt
förhållningssätt (Lgr 11)
Vårt förhållningssätt
Personalen skall från ett ständigt pågående värdegrundsarbete sträva efter att varje elev
•
Respekterar andra människors egenvärde
•
Känner trygghet och lär sig ta hänsyn och visar respekt i samspel med andra
•
Kan leva sig in och förstå anda människors situation (Lgr11)
Utvärdering av Målen 2014
·
Vi på fritids/klubben jobbar utifrån förhållningssättet vi och våra barn såväl ute som
inne.
De flesta av fritids/klubbpersonalen träffar så gott som alla barn i olika konstellationer. Detta
innebär att de flesta barn på skolan känner all personal och det ökar tryggheten. Under året
har vi gjort mer aktiviteter tillsammans och därmed fått en ökad insyn i varandras
förhållningssätt och kan därmed bli mer samkörda. Vi vill fortsätta att sammarbeta mer
mellan avdelningarna då vi ser att detta främjar "vi och våra barn"
·
Öka pedagogernas insyn och medvetenhet om vad som händer på internet på fritidstid
Personalen har varit mer delaktig i de spelmodell man har även haft samlingar runt olika spel
där eleverna tillsammans diskuterat innebörder och tillväga gångsätt. Med de äldre barnen
har det diskuterats i grupper om hur man bör förhålla sig mot varandra på sociala medier. Vi
vill fortsätta dessa diskussioner då vi tror att det leder till ett bättre klimat för alla ute på nätet.
·
Gemensamt värdegrundsarbete mellan avdelningarna under ht-14
·
Att alla barn känner en tillhörighet till någon grupp
Utvärdering av konkreta mål 2014
· All personal på fritids/klubben bör lära sig alla barns namn samt ha en relation till de barn
man möter.
Detta skiljer sig något mellan olika personal pga att man har olika uppdrag och inte lika
många mötesplatser. Vi har dock arbetat med det mer aktivt tex vid utevistelse, rastaktiviteter
och genom felet gemensamma aktiviteter.
·
Fler gemensamma aktiviteter mellan avdelningarna
Det har varit mer gemensamma aktiviteter, dock mest under loven. Barnen på klubben har
tillsammans med personalen bjudit in de yngre barnen på olika grejer som ansiktsmålning,
gladiatorerna och andra aktiviter i idrottshallen.
·
Fritidspedagogerna skall aktivt söka upp barn från andra avdelningarna för att lära
känna dem
Detta har blivit bättre och mer naturligt genom rastaktiviteter och andra gemensamma
aktiviteter, men vi jobbar vidare på detta.
·
Fritidspedagogerna ska bli mer aktiva vid utevistelse på fritidstid.
Personalen är mer aktiv vid utevistelse både på gården och vid utflykter. Men ibland finns det
svårigheter med det då barnantalet är så stort så man måste lägga större vikt på att se att
alla är med och mår bra.
·
Att arbete både i grupper och med specifika barn vad det gäller värdegrund.
Nya mål för 2015/2016
•
•
•
•
Vi på fritids/klubb jobbar utifrån vi och våra barn
Alla barn skall känna samhörighet sin grupp, men även med "vi på fritids"
Öka barnens lekskicklighet
Öka personalens insyn och jobba med värdegrunderna runt detta.
Nya konkreta mål 2015/2016
• All personal på fritids/klubb bör lära sig alla barns namn och ha en relation till de barn man
möter
• Att öka gemensamma aktiviteter inom gruppen men också mellan avdelningarna. Använda
sociogram för att kontrollera att barnen känner samhörighet och att alla blir valda
• Att personalen är med mer vid lek och kan hjälpa till att styra upp i större utsträckning om
möjlighets ges.
• Att personalen ökar sin kunskap om de spel eleverna spelar och att vi gör grupper där
eleverna kan diskutera med varandra om hur man bör vara mot varandra bakom plattan.
• Att strukturera arbetet m h a grupp efter syfte.
Ansvariga
Personalen på Fritidshemmen Öster, Väster och Fritidsklubben Norr samt rektor.
Utvärdering
Sker av ovan nämnda personal vid årets slut genom diskussion med barnen i samling och en skriftlig
utvärdering.
Ärendegång för åtgärdande trygghetsarbete som
trygghetsgruppen bedriver på
Åsa Gårdsskola
Trygghetsgruppen (TG) skall bistå personal och vårdnadshavare i arbetet. De tar också ansvar
för de delar som beskrivs i planen mot diskriminering och kränkande behandling.
Utgångspunkten för vår trygghetsgrupp är ett nära samarbete med vårdnadshavare så tidigt
som möjligt.
Elever och vårdnadshavare kontaktar, i första hand, mentor vid anmälan angående kränkning.
Händelse
Misstänkt
kränknings
-ärende
Trygghetsgruppen
Utredning
Åtgärd
Ansvarig
Kontakta trygghetsgruppen
”kolla av” arbetslaget
Dokumentation
Mentor
Möte där ärendet diskuteras
Två medlemmar i TG får i uppdrag
att starta utredning.
Dokumentation och återkoppling till
mentor
Rektor
1) Två medlemmar har ett samtal med
den/de kränkta.
2) Samma medlemmar samtalar med
den/de som kränker.
3) Samtal med vårdnadshavare för alla
inblandade elever.
Medlemmar
ur TG
Kontinuerlig Dokumentation och återkoppling till mentorn görs under
hela utredningen.
Trygghetsgruppen
Uppföljningsmöte där vidare åtgärder Rektor
diskuteras och beslutas.
Dokumentation och återkoppling till
mentorn och vårdnadshavare