rutiner vid signal om kränkande behandling

ÅRLIG PLAN MOT
KRÄNKANDE BEHANDLING
OCH
LIKABEHANDLINGSPLAN
2015-2016
KRONOPARKSSKOLAN
KARLSTADS KOMMUN
POLICY
Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar.
Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.
PLAN
Beskriver vad kommunen vill uppnå inom ett område. Ofta har planen sitt ursprung i koncernens övergripande
mål eller annan beslutad politisk inriktning. En plan tar inte ställning till utförande eller metod. Den berättar vad
vi ska uppnå. Exempel: Skärgårdsplan.
RIKTLINJE
Säkerställer ett korrekt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande. Riktlinjer kan
betraktas som en handbok och kan fungera som ett stöd för hur vi ska agera i den dagliga verksamheten.
Exempel: Riktlinjer för tjänsteresor, Riktlinjer för försörjningsstöd.
HANDLINGSPLAN
Tydliggör på ett konkret sätt hur ett uppdrag ska genomföras. En handlingsplan innehåller åtgärder och
ansvarsförhållanden samt eventuell tidsplan och ekonomiska konsekvenser.
Exempel: Handlingsplan för ledar- och medarbetarundersökning.
Januari 2014
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
GRUNDUPPGIFTER ................................................................................................................ 4
SYFTE ........................................................................................................................................................... 4
Delaktighet: elever vårdnadshavare, medarbetare ......................................................................4
Förankring av likabehandlingsplan .............................................................................................5
UTVÄRDERING/ANALYS ........................................................................................................ 5
DELAKTIGHET I UTVÄRDERING (ELEVER/PEDAOGGER) ...................................................................... 5
Resultat elevenkät ......................................................................................................................5
Övriga resultat (BUN,Tillbud/skadeanmälningar,ELSA,KBU ).................................................6
ANALYS ........................................................................................................................................................ 7
Beskrivning av hur likabehandlingsplanen 2015-2016 ska utvärderas .....................................10
FRÄMJANDE INSATSER ...................................................................................................... 11
LOKALT ARBETE UTIFRÅN DISKRIMINERINGSGRUNDERNA ............................................................. 11
Kön ............................................................................................................................................11
Etnisk tillhörighet ......................................................................................................................12
Religion och annan trosuppfattning .........................................................................................12
Funktionshinder ........................................................................................................................12
Sexuell lägning ..........................................................................................................................12
Könsöverskridande identitet eller uttryck .................................................................................13
STÖDFUNKTIONER TILL DET FRÄMJANDE ARBETET ......................................................................... 13
Elevdemokratiorganisationen ....................................................................................................13
Trygghetsgruppen .....................................................................................................................14
FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER 2015-2016 (UTIFRÅN ANALYS) ........................................... 15
RUTINER .............................................................................................................................. 17
RUTINER VID SIGNAL OM KRÄNKANDE BEHANDLING........................................................................ 17
Rutiner för att utreda när elev kränks av pedagoger .................................................................18
Rutiner för uppföljning, dokumentation och ansvarförhållanden .............................................18
Rutiner för akuta situationer ......................................................................................................18
Personal som elever och vårdnadshavarae kan vända sig till ....................................................19
Skyldighet att utreda .................................................................................................................19
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling ....................................19
Åtgärdsprogram.........................................................................................................................20
Disciplinära åtgärder ................................................................................................................20
BILAGOR .............................................................................................................................. 21
4
GRUNDUPPGIFTER
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Förskoleklass, grundskola årskurs 1-3 och fritidshem
Ansvariga för planen
Charlotte Olsson, rektor
Vår vision


Kronoparksskolan är en skola där hänsyn, gott bemötande och ömsesidig respekt
genomsyrar verksamheten.
Alla elever känner sig sedda och ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller
kränkningar.
Syfte
Planen ska främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning samt förebygga och
förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen ska även
innehålla en uppföljning av fjolårets åtgärder.
Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppna diskussioner och
aktiva insatser. Därför är det viktigt att likabehandlingsarbetet är förankrat hos både
elever, vårdnadshavare, pedagoger och skolledning. Delaktighet från alla parter ger
förutsättningar för att planen blir ett levande dokument i verksamheten
”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde
jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden
som skolan skall gestalta och förmedla” (Lgr -11)
Planen gäller från 2015-11-30 Planen gäller till 2016-11-30
Elevers delaktighet
Denna plan är fastställd utifrån resultatet av enkätundersökningar gällande trivsel,
trygghet, arbetsro, bemötande och jämställdhet som skolans elever har besvarat, för året
aktuellt KBU-resultat, utvecklingssamtal samt diskussioner från skolråd och fritidsråd.
Eleverna har även pekat ut otrygga platser på trygghetskartor både inomhus och
utomhus. Enkätundersökningen görs i samband med utvärdering vecka 44.
Klassens/fritidsgruppens resultat av trivselenkäten diskuteras på klassråd/fritidsråd och
lärare/fritidspedagoger tar med synpunkter på grupp- och arbetslagsnivå när planen
revideras vecka 44.
När planen är reviderad presenteras den för eleverna i skola och fritidshem.
Vårdnadshavares delaktighet
Årets plan presenteras för skolans föräldragrupp och publiceras på skolans hemsida.
Januari 2014
Pedagogers delaktighet
Inför upprätande av likabehandlingsplanen aktualiseras planen för all personal.
Pedagogerna genomför enkäter och trygghetskartor med sina elever i respektive
klass/fritidshem. Resultatet av dessa sammanställs av lärare och fritidspersonal för
respektive klass/fritidshem. Sammanställningen är sedan till stöd när planen
revideras/analyseras v.44
Analysen och arbetslagets plan för läsårets arbete mot diskriminering och kränkande
behandling dokumenteras i arbetslagens verksamhetsplaner (bilaga 1).
Förankring av planen
Rektor ansvarar för att verksamhetsårets upprättade likabehandlingsplan förankras för
pedagogerna.
Uppföljning av planen sker 7/1 och 19/5 2016
Utvärdering och analys sker vecka 44 2016.
Likabehandlingsplanen ingår i en mapp med viktig information som varje nyanställd får.
Eleverna görs delaktiga genom skolans elevdemokratiorganisation.
Rektor presenterar planen för skolrådet.
Skolrådsrepresentanterna presenterar planen och arbetslagets plan för sina respektive
klasser. Detta görs med stöd av vuxen.
Planen läggs ut på hemsidan och presenteras för skolans föräldragrupp.
UTVÄRDERING/ANALYS
Beskrivning av hur likabehandlingsplanen 2014-2015 har utvärderats
Planen har utvärderats i skolledningen, elevhälsan och i trygghetsgruppen. Arbetslagen
har utvärderat sina verksamhetsplaner som behandlar deras arbete mot diskriminering
och kränkande behandling vid minst två bestämda tillfällen. En elevenkätsundersökning
har genomförts som har varit till underlag för utvärdering.
Delaktiga i utvärderingen av likabehandlingsplanen 2014-2015
Skolledning, elevhälsa och trygghetgrupp, arbetslag, skolråd och klassråd.
Resultat av utvärderingen av likabehandlingsplanen 2014-2015
Resultatet från elevenkäterna ht-14 (inom parentes) och ht-15 visade att:
Skola:
 93 % (93) trivs bra i skolan
 91 % (88) känner sig trygg i skolan
 76 % (65) anser att de har arbetsro
6




76 % (0) tycker att vi behandlar varandra bra i skolan”
92 % (93) anser sig bli bemötta på ett bra sätt av pedagoger i skolan
78 % (74) tycker pojkar och flickor behandlas lika
75 % (0) anser sig få vara med och bestämma om skolans innehåll
Fritids
 94 % (92) trivs på fritids
 91 % (87) känner sig trygg på fritids
 84 % (81) upplever att ”vi behandlar varandra bra på fritids”
 94 % (86) tycker att de blir bemötta på ett bra sätt av pedagoger på fritids
 84 % (75) anser att pojkar och flickor behandlas lika
 86 % (0) anser sig få vara med och bestämma om fritids innehåll
Siffran inom parentes anger förra årets resultat. 95 % (85) av eleverna har besvarat
enkäten på en fyrgradig samt ett ”vet inte” alternativ. Alternativen har varit från ”Håller
med” till ”Håller inte med”. Förr årets enkät var en femgradig skala.
Resultatet ifrån vårdnadshavarnas enkät vt-15:
Vi har inte genomfört någon enkät med vårdnadshavare.
Övriga resultat
Anmälningar till BUN:
Från 30 oktober 2014 till 30 oktober 2015 har 9 (1)anmälningar gjorts till BUN gällande
signal om kränkande behandling. Under vårterminen-15 avslutades 6 ärenden. Vid
skolavslutningen fanns inga pågående ärenden. Under höstterminen (fram till 30 oktober)
är tre anmälningar till BUN upprättade varav en är avslutad.
Tillbud/skadeanmälningar
Från 30 oktober 2014 till 30 oktober 2015 har 42 (44) anmälningar gjorts. Av dessa är 20
(29) olyckor och 22 (15) tillbud. Pojkar står för 29 (32) av tillbud/skadeanmälningarna och
flickorna 13 (12).
ELSA 2013-2014 (86 elever i förskoleklass)
Skola:






100 % (97) upplever att de trivs bra i skolan
97 % (96) upplever att de känner sig lugna och trygga inför skoldagen
100 % (0) tycker att lärarna lyssnar på dem
81 % (88) anser sig få vara med och bestämma om skolans innehåll
100 % (97) har vänner i skolan
86 % (0) tycker att ”alla elever i skolan är vänliga mot mig”
Fritids:

72 % (77) trivs bra på fritids. 24.4 % (23) trivs inte alls.
Januari 2014
KBU vt-14 ”trygghet och trivsel”
Åk 2 Skola: Trygghet och trivsel (7 påståenden) har indexvärde mellan 3.0 och 3.9.
Högsta indexvärde är 4.0. Det påstående som har lägst indexvärde är arbetsro. Högst
indexvärde har påståendet ”Jag blir bra bemött av pedagoger i skolan”.
Åk 2 Fritids: Trygghet och trivsel (7 påståenden) har indexvärde mellan 3.3 och 3.9. Det
påstående som har lägst indexvärde är ”Jag får vara med och bestämma på fritids”. Högst
indexvärde har påståendet ”Jag blir bra bemött av pedagoger på fritids”.
Arbetslagens synpunkter på skolans övergripande likabehandlingsplan
Vid förra årets revidering av likabehandlingsplanen önskade arbetslagen en tydligare
struktur på när uppföljning respektive utvärdering sker. Det har skolledningen strukturerat i
skolans årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetslagen vill också se en
gemensam samling på FN dagen. Vid diskussion med arbetslagen beslöt vi i år att den
samlingen sker i arbetslagen med vision att vi nästa år planerar en samling där hela
skolan deltar. Det fanns också en önskan att det i varje klassrum ska finnas en almanacka
där alla världsreligioners högtidsdagar finns med. Det har varje klass/fritidsgrupp från och
med januari 2015.
Analys
Under läsåret 2014-2015 genomfördes förändringar i organisationen, i takt med att
situationer uppstod i verksamheten (kränkningar och trakasserier) som krävde det. Inför
läsåret 2015-2016 gjordes en omorgansation. Tanken var att i främjande och
förebyggande syfte organisera för att förhindra att kränkningar och trakasserier uppstår.
Det är nu fyra arbetslag och fyra fritidshem (förra läsåret var det 6 fritishem). Arbetslagen
är indelade i F-3. I förra organisationen var det en årskurs per arbetslag, Syftet med
omorganisationen är att det på Kronoparksskolan ska vara en tydlig röd tråd i
verksamheten och eleverna ska uppleva trygghet och trivsel.
De siffror som finns att analysera från olika enkäter visar att vi är på rätt väg. Det resultat
som sticker ut i annan riktning är ELSA-resultatet. Där upplever 24.4 % av eleverna i
förskoleklass att de inte trivs på fritids. Förra året var siffran 23 %. Inför läsåret 2015 har vi
gjort förändringar på fritids. Sex fritidshem har blivit 4. Det har också personalförstärkts på
två av fritidshemmen som har fler antal elever.
Fritidsklubbar har inrättats i syfte att erbjuda eleverna i åk 1-3 utökad möjlighet till lärande
i fritidshem. Eleverna erbjuds att vara med konstnärklubb, fotbollsklubb,
programmeringsklubb och slöjdarklubb. Detta innebär också en personalförstärkning till
fritidshemmen. Syftet med att fritidsklubbarna riktar sig mot elever i åk 1-3 är att
8
fritidspedagoger då kan fokusera på elever i förskoleklass. Då förändringarna skedde inför
det här läsåret kan vi ännu inte utläsa någon resultatförändring då ELSA-enkäten
genomförs under tidig vår.
Arbetet med arbetsro i skola (trivsel och trygghet) liksom medbestämmande i skola och på
fritids prioriteras även detta läsår i vår arbetsplan och likabehandlingsplan trots att
enkätundersökning visar en positiv procentökning sedan förra läsåret.
Konflikter kan uppstå både på raster och under lektionstid. Pedagoger behöver vara
lyhörda för vad som sker i det sociala samspelet. Med tanke på de konflikter som skedde
på raster under förra läsåret har vi haft pedagogiska diskussioner kring raster. Rasters
innehåll har styrts upp och det finns personal som har specifika rastuppdrag där elever
erbjuds aktivitet där vuxen finns med som stöd under lek. Skolan har utökats med ett antal
tjänstser för att tillgodose elevers rätt till det stöd de behöver. Det har också lett till att det
blivit lugnare under lektionstid.
För att öka skolans trivsel har skolans elever tillsammans med en konstnär tillverkat och
dekorerat skolans trappuppgångar med mosaikkonst utifrån elevers bilder. Ett syfte är att
elever, i och med att de är delaktiga i det som händer på skolan, också blir rädda om
skolan inventarier.
Frågan om att flickor och pojkar behandlas lika har ökat i skolan med 4 % enheter och på
fritids med 9, vilket är positivt. På två år har påståendet ökat med 9 % i skolan och 10 %
på fritids.
Påståendet att ”Jag blir bra bemött av personalen” (både i skola och på fritids) har
förbättrats sedan förra året: Det visar vårens KBU och skolans egen enkät. Dessa var
fokusområde under förra året och en analys är att det oftast blir förbättrat resultat när
fokus är på några områden och inte på alla på en gång. De införda rutinerna kring skolans
systematiska kvalitetsarbete har här gett resultat. Likabehandlingsplanen följs upp
kontinuerligt under läsåret i syfte att vara ständigt aktuell och en grund för arbetslagens
planeringar för skola och fritids.
Vårdnadshavarnas enkät besvarades förra året av 56 % vilket var en minskning med 4 %
från året före det. Enkäten har kunnat besvaras via webb eller i pappersform.
Vårdnadshavarnas synpunkter är viktiga. Kronoparksskolan är en mångkulturell skola
med många olika språk. Enkäten är på svenska och blir i och med det en svårighet för de
vårdnadshavare som inte behärskar det svenska språket. Det finns också
vårdnadshavare som är analfabeter. Under våren 2014 beslöts att ta bort
vårdnadshavarnas enkät. Fortsättningsvis kommer skolans föräldraråd att vara delaktiga i
processen med likabehandlingsplanen.
Januari 2014
Under läsåret 2014 gjordes en anmälan till BUN gällande signal om kränkande
behandling. Det är viktigt att pedagoger i skola och i fritidshem vet vilka rutiner kommunen
har samt har kunskap om vad skollagen säger om kränkande behandling. Under läsåret
2014-2015 har skolan haft som fokusområde att skapa goda rutiner kring det
systematiska arbetet vilket också gäller rutiner kring signal om kränkande behandling och
vi har haft diskussioner kring olika begrepp i diskrimineringslagen. Från 30 oktober 2014
till 30 oktober 2105 har skolan gjort 9 anmälningar till BUN vilket kan ses som att skolans
pedagoger känner sig mer säkra på hur och när man anmäler.
Till stöd för pedagoger som gjort anmälningar har skolans trygghetsgrupp inför läsåret
2014-2015 förändrat sina rutiner för att hjälpa pedagoger i processens alla delar när en
anmälan gjorts.
Från 30 oktober 2014 till 30 oktober 2105 är antalet tillbud/skadeanmälningar ungefär lika
till antal som förra året. Det är dock fler tillbud i år än olyckor. Pojkar är även detta år
överrepresenterade. Inför läsårstart i augusti har vi organiserat om rasten på förmiddagen
så att två arbetslag i taget är ute på rast samtidigt. Förra året hade alla elever rast
samtidigt. Vi har också förändrat tiden för lunchrast så att färre elever är ute samtidigt.
Elever i förskoleklass trivs mycket bra i skolan enligt ELSA-enkäten. Eleverna tycker dock,
precis som förra året, att de kan få vara med och bestämma lite mer om skolans innehåll.
Det är viktigt att kontinuerligt prata med eleverna om: när, hur och om vad de är med och
bestämmer.
I år har skolrådet varit med om att utvärdera likabehandlingsplanen. Alla elever har pratat
om likabehandlingsplanen på klassråd. Trivselenkätens resultat har presenterats på
klass/gruppnivå för att på så sätt göra eleverna delaktiga i värdegrundsarbetet.
Tydligare kartor över skolgården har varit ett önskemål inför kartläggningen av otrygga
platser och inför årets utvärdering har det gjorts.
KBU skola visar att pojkar i år är mer nöjda än flickor i nästan alla frågeställningar. Förra
året var det tvärtom. KBU skola visar 2015 att pojkar känner sig mer trygga och trivs
bättre än flickor i 5 av 7 frågor. KBU fritids redovisar inte resultaten pojke/flicka då de inte
är tillräckligt många. 75 % av eleverna i åk 2 (index 3.0) anser att det är arbetsro i skolan.
Ser man till förra årets KBU resultat (då också arbetsron hade lägst index) svarade 68 %
att de hade arbetsro. Ett av skolans fokusområde 2015-2016 är som tidigare nämnts
arbetsro. Inför läsårets start har skolan omorganiserats och utökat den pedagogiska
rumsytan. Pedagogerna har inrett ”pedagogiska rum i rummen”. Resultatet av detta
pedagogiska tänk var för tidigt att utläsa när höstens elevenkät gjordes på skolan.
Årets plan ska utvärderas senast
2016-10-30
10
Beskrivning av hur likabehandlingsplanen 2015-2016 ska utvärderas
Genom skolans och fritidshemmens elevenkät på vårtermin och höstterminen gällande
arbetsro, trygghet, trivsel, miljö, bemötande och jämställdhet, KBU-resultat, anmälningar
till BUN, tillbud/skadeanmälningar samt valda frågor från årets sammanställning av ELSA.
Kartläggningen av otrygga platser görs dels som en del av enkäten, där eleven får kryssa
i på en karta var eleven känner sig otrygg inomhus och utomhus. Kartläggningen kan
också ske som en trygghetsvandring där grupper av elever och pedagoger gemensamt
vandrar genom skolan för att uppmärksamma otrygga platser.
Likabehandlingsplanen presenteras på vårens sista föräldraråd och synpunkter på planen
samlas in. Synpunkter kan också komma från vårdnadshavare som inte är med i
föräldrarådet då minneanteckningar från dessa möten finns att läsa på skolans hemsida
på karlstad.se.
Arbetslagen utvärderar arbetslagets verksamhetsplan mot diskriminering och kränkande
behandling fortlöpande under läsåret. Den ligger till grund för planering av verksamheten.
Planen följs upp i januari, maj och revideras i vecka 44. I vecka 44 görs också en
utvärdering av skolans årliga plane kränkande behandling och likabehandlingsplanen.
Utvärderingen skickas till rektor.
Eleverna utvärderar planen på skolråd/fritidsråd och skolrådet utvärderar planen på mötet
innan vecka 44. Rektor tar med synpunkter från skolrådet. (Skolråd innan vecka 44).
Pedagoger utvärderar tillsammans med elever och vårdnadshavare vid utvecklingssamtal.
Skolledningen/trygghetsgruppen sammanställer inkomna synpunkter.
Förslag på ny plan skrivs som presenteras för pedagoger/elever och vårdnadshavare
innan planen fastställs 151130.
Ansvariga för att årets plan utvärderas
Charlotte Olsson, rektor årskurs F-3 på Kronoparksskolan
Britt-Marie Melin, biträdande skolledare F-3 på Kronoparksskolan
Januari 2014
FRÄMJANDE INSATSER
LOKALT ARBETE UTIFRÅN DISKRIMINERINGSGRUNDERNA
Områden som berörs av insatsen
Kön
Kön = biologisk term, genus = socialt och kulturellt konstruerat kön
Mål
Alla elever deltar i en jämställd verksamhet
Flickor och pojkar har lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten
Arbetsmetod/hur
 Vi använder de situationer som dyker upp i vardagen för att utmana barnens sätt
att tänka och agera
 Vi uppmärksammar att flickor och pojkar får lika stort utrymme och inflytande över
verksamheten
 Vi har en fysisk miljö, både inne och ute, som är utvecklande för flickor och pojkar
 Vi agerar aktivt mot kränkande särbehandling p.g.a. kön
 Vi bemöter alla utan könsstereotypa föreställningar och förväntningar
 Vi granskar kritiskt leksaker, böcker och läromedel utifrån ett genusperspektiv
 I planering, genomförande och utvärdering av aktiviteter har vi på oss
”genusglasögonen”, d.v.s. att vi ställer oss frågan hur de beslut vi tar kommer att
påverka flickor respektive pojkar
Områden som berörs av insatsen
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella
eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Mål
Vi förebygger och förhindrar diskriminering och trakasserier på grund av etnisk
tillhörighet
Alla ska alltid känna sig välkomna i vår verksamhet
Arbetsmetod/hur
 Vi verkar som goda förebilder för barnen och använder de situationer som dyker
upp i vardagen.
 På vår skola har vi ca 60 % elever med annat modersmål än svenska och det är
viktigt att ta tillvara de erfarenheter och kunskaper som alla har med sig. Mångfald
berikar!
12




I vår skolmatsal serveras mat som alla elever kan äta.
FN-dagen uppmärksammas på skolan och på fritidshem
Kronoparkens dag (i slutet av maj) är en dag då mångfald står i fokus på vår skola
Områden som berörs av insatsen
Religion och annan trosuppfattning
Ingen elev får missgynnas på grund av hans eller hennes religion eller annan
trosuppfattning. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin
grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller
agnosticism.
Mål
Ingen diskrimineras eller trakasseras på grund av religion eller annan trosuppfattning
Arbetsmetod/hur
 Vi uppmärksammar våra elevers olika religioners högtider och vi använder den
mångkulturella almanackan i verksamheten.
 Vi visar intresse och respekt för olika trosuppfattningar, även om det strider mot
våra egna uppfattningar
Områden som berörs av insatsen
Funktionshinder
Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella. Som funktionshinder räknas
både sådana som syns och sådana som inte märks lika lätt.
Mål
Alla elever har möjlighet att delta oavsett funktionshinder
Arbetsmetod/hur
 Vid planering på individ/grupp och organisationsnivå av verksamheten ska
konsekvenser för barn med olika funktionshinder beaktas innan beslut fattas.
 Miljön planeras så att alla elever får samma möjligheter att delta i verksamheten.
 Vid behov ser vi till att få den kompetensutveckling/handledning vi behöver.
Områden som berörs av insatsen
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet.
Mål
Vi accepterar inte kränkningar på grund av sexuell läggning
All personal ska ha kunskap i HBTQ-frågor
Januari 2014
Arbetsmetod/hur
 Vi arbetar med att främja uppfattningen om allas lika värde och rättigheter oavsett
sexuell läggning.
 Vi verkar som goda förebilder för barnen och använder de situationer som dyker
upp i vardagen.
 Vi agerar omedelbart då vi hör kränkande ord av sexuell karaktär. Vi diskuterar
ordens betydelse och tar reda på om eleven verkligen förstår vad den använder för
uttryck vid kränkningen.
 Elevhälsan har under 2015 Utbildats om HBTQ-frågor
Områden som berörs av insatsen
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och
könsuttryck mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara
och se ut. Man definierar sig inte som flicka eller pojke genom sin klädsel eller ger på
annat sätt uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Mål
Vi accepterar inte kränkningar på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck
All personal ska ha kunskap i HBTQ-frågor
Arbetsmetod/hur
 Vi verkar för att främja uppfattningen om allas lika värde och rättigheter oavsett
könsöverskridande identitet eller uttryck.
 Vi verkar som goda förebilder för barnen och använder de situationer som dyker
upp i vardagen.
 Vi agerar omedelbart då vi hör kränkande ord på grund av könsöverskridande
identitet eller uttryck
 Elevhälsan har under 2015 Utbildats om HBTQ-frågor
Stödfunktioner till det främjande arbetet
Elevdemokratiorganisation
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder
Mål
Alla elever har möjlighet att säga vad de tycker och blir lyssnade på
Arbetsmetod/hur
 Skolans elevdemokratiorganisation, klassråd och skolråd, arbetar kontinuerligt
med frågor kring kränkande behandling utifrån Barnkonventionen och skolans
trivsel- och ordningsregler.
14




Varje klass har klassråd en gång/vecka.
Skolrådet (en representant ifrån varje klass) träffas en gång/månad och tar upp
frågor som kommit från klassråden.
Vi uppmärksammar ”alla hjärtans dag” som ett tillfälle att lyfta teman som
vänskap/gemenskap/tolerans i undervisning och aktiviteter.
Vi genomför luciatåg, där övningar och förberedelser främjar socialt samspel och
tillfredställelsen i det gemensamt uppnådda resultatet. Hänsyn tas till individers
förutsättningar där deltagande kan innebära olika uppgifter genom att alla bidrar
med något.
Trygghetsgruppen
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder
Mål
Alla våra elever känner sig trygga på skolan och i fritidshemsverksamheten
Arbetsmetod/hur
 I Trygghetsgruppen ingår skolledning, kurator, skolsköterska,
pedagogrepresentanter från arbetslag och olika yrkeskategorier. Vid behov även
pedagog kopplad till berörd klass/klasser.

Gruppen träffas en gång per månad för att följa upp skolans förebyggande
åtgärder samt elev- och skolärende vid behov. Vid samtliga träffar förs
minnesanteckningar. Minnesanteckningarna förvaras hos rektor. Gruppen arbetar
främjande, förebyggande och med akuta åtgärder.

Pedagogerna lämnar vid behov in ärenden till gruppen, så kallade
”Mobbningsärenden” för vidare hantering av Trygghetsgruppen enligt en bestämd
rutin (bilaga 2).

Vid signal om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska detta
anmälas på en blankett till rektor som diarieför och meddelas vidare till Barn- och
ungdomsnämnden. Blanketten finns på solsidan - Min verksamhet - Rutiner och
instruktioner – ”Riktlinjer- Rutiner – Blanketter” (under Barn-och
Ungdomsförvaltningen) – Punkt 10 ”Diskriminering, trakasserier och kränkningar”
– ”anmälan till förskolechef/rektor).
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till
någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns värdighet. Det kan vara mobbning,
men även enstaka händelser som inte är mobbning.
Mål
Ingen på skolan eller i fritidshemmet utsätts för någon slags diskriminering eller kränkande
behandling
Alla elever har förmåga att ta hänsyn och samspelar med andra elever och vuxna
Januari 2014
Alla elever tar hänsyn till och är förtrogen med vilka normer och regler som gäller i olika
situationer
Arbetsmetod/hur
 Diskussioner förs kontinuerligt hur skolan ska organisera sig på bästa sätt för att
minimerar risken för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det
sker på organisations/grupp och individnivå innan beslut tas

Alla pedagoger agerar omedelbart utifrån kommunens rutiner vid misstanke om
diskriminering eller kränkande behandling

Pedagogerna diskuterar kontinuerligt Kronoparksskolans övergripande plan mot
diskriminering och kränkande behandling på konferens/gårdsmöte

Pedagoger i skola och i fritidshem har likabehandlingsplanen som grund för
verksamhetsplaneringen så att elever ges möjlighet att återkommande diskutera
normer, attityder och hur goda relationer kan vårdas i klasser och på fritidshem

Skolans ordningsregler (bilaga 3) tydliggörs för elever och vårdnadshavare vid
höstterminens start samt fortlöpande under läsåret. Vid läsårets slut uppdateras
ordningsreglerna i samband med att denna plan utvärderas.

Lära alla elever att söka upp en pedagog om konflikten inte går att lösa på egen
hand. Vid behov hjälper vi alltid barnen att lösa dem.

Skolan arbetar för att samarbetet mellan hem/skola fungerar så att
vårdnadshavare känner sig trygga med att kontakta skolan om något hänt som är
viktigt för skolan att veta.
Uppföljning
Uppföljning sker i arbetslagen 7/1 och 19/5 2016
Ansvarig
Rektor och pedagoger
Datum när det ska vara klart
2016-10-30
FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER 2015-2016 (utifrån analys)
Upprätta ett tydligt Årshjul där uppföljning/utvärdering och analystillfällen planeras in.
Årshjulet är nedbrutet i terminshjul och båda dokument finns tillgängliga för pedagoger.
Vid dessa tillfällen informerar skolledning om kommunens rutiner kring signal om
kränkande behandling. Nyanställda pedagogerfår likabehandlingsplanen med dess bilagor
16
Varje klassrum/fritidshem har en mångkulturell almanacka.
För att minimera att konfliktsituationer uppstår på raster har skolan organiserat
rastpedagogschemat utifrån verksamhetens behov. Rastpedagoger bär reflexvästar.
Fortsatt fokus på arbetsro samt trygghet och trivsel på skola och på fritids.
Kompetensutvecklingsinsatser av alla pedagoger på skolan/fritids gällande möten med
olika elevgrupper. Under 2015 har all personal varit på föreläsning gällande lågaffektivt
bemötande. Under ht-2015 har skolans psykolog presenterat en uppföljning av den
föreläsningen. Om behov uppstår finns möjlighet för personal att få handledning av
skolpsykolog.
Inför höstterminen 2015 har omorganisation skett för att på bästa sätt minimera risken för
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Eleverna ska vara med i hela processen med likabehandlingsplanen.
Diskrimineringsgrunderna i likabehandlingsplanen behandlas och förtydligas i
undervisningen. När planen är reviderad presenteras den för skolrådet. Representanterna
från skolrådet presenterar den i sin tur med stöd av lärare/fritidspedagoger.
Rastpedagoger bär reflexväst för att synas bra.
Gemensamma aktiviteter/lekar organiseras där alla elever är välkomna att delta. Det finns
rastvärdar som har specifika lekuppdrag på raterna.
Alla pedagoger bemöter eleverna på ett ansvarsfullt sätt väl medveten om sin egen
förebildlighet.
Elever tränas i självkännedom och empati genom lekar, samarbetsövningar och andra
aktiviteter.
Vid ombyte inför eller efter idrottsundervisningen finns det alltid pedagog i eller i
anslutning till omklädningsrummet.
.
Uppföljning
Uppföljning sker i arbetslagen 7/1 och 19/5 2016
Ansvarig
Rektor och pedagoger
Datum när det ska vara klart
2016-10-30
Januari 2014
RUTINER VID SIGNAL OM KRÄNKANDE BEHANDLING
På skolans samverkansmöte ingår alltid arbetsmiljö som en punkt, där förekomsten av
diskriminering och kränkningar ges utrymme. De olycks- och tillbudsanmälningar som
inkommer under ett läsår, sammanställs och tas upp på samverkansgrupperna och i
elevhälsoteamet. De används för att kartlägga ev. mönster för att kunna förebygga olyckor
och tillbud.
Vid misstanke eller kännedom om trakasseri eller kränkande behandling är alla pedagoger
på skolan skyldiga att agera skyndsamt, starta utredning och anmäla till rektor. Vid
dokumentation används blanketten ”Dokumentation av diskriminering eller annan
kränkande handling” (bilaga 4).

Anmälan till rektor sker via blankett som finns på Solsidan - Min verksamhet Rutiner och instruktioner – ”Riktlinjer- Rutiner – Blanketter” (under Barn-och
Ungdomsförvaltningen) – Punkt 10 ”Diskriminering, trakasserier och kränkningar”
– ”anmälan till förskolechef/rektor)

Utredningen ska omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utfört
kränkningen.

Föräldrar kontaktas och informeras om det inträffade av ansvarig pedagog

Uppföljningssamtal/avstämning med de inblandade sker inom två dagar – en
vecka, beroende på omständigheter som kränkningens art. Utredningen ska
dokumenteras enligt ovan.

När ärendet är avslutat lämnas dokumentation till skolledning för avslut av ärendet
på BUN

Om den kränkande behandlingen inte upphör ska ärendet anmälas till
Trygghetsgruppen (bilaga 5). Tidigare dokumentation bifogas. Lämnas till rektor

Klasslärare ansvarar för att information når berörda elevers vårdnadshavare om
att anmälan till trygghetsgruppen görs

Trygghetsgruppen startar på rektors uppdrag en utökad utredning, representanter
från Trygghetsgruppen väljs ut för samtal med inblandade elever

Trygghetsgruppen ansvarar för att berörda vårdnadshavare får information om de
samtal som förts

Rektor beslutar om adekvata åtgärder.
18
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av pedagoger
 Elev och/eller vårdnadshavare som upplever sig kränkt av pedagoger tar kontakt
med klasslärare eller annan skolpedagoger som de har förtroende för.

Den pedagog som mottagit/uppmärksammat ärendet är ansvarig för att informera
rektor.

Rektor ansvarar för att starta en utredning samt anmäla till Barn- och
ungdomsnämnden att anmälan om kränkande behandling inkommit samt
meddelar när ärendet avslutats.
Rutiner för uppföljning
 Rektor ansvarar för att ärenden om kränkande behandling följs upp och
utvärderas.

I de ärenden som inkommit till Trygghetsgruppen sker uppföljning av
Trygghetsgruppen kontinuerligt tills den kränkande behandlingen upphört.

Om den kränkande behandlingen inte upphör måste andra eller kompletterande
åtgärder vidtas intill dess att situationen är varaktigt löst.
Rutiner för dokumentation
 Ärenden där elev kränks av andra elever ansvarar klasslärare och/eller
Trygghetsgruppen för att ärendet dokumenteras och förvaras i arkivet.

Ärenden där elev upplever sig kränkt av pedagoger ansvarar rektor för upprättning
och förvaring av dokumentation.
Ansvarsförhållande
 Klasslärare eller skolpedagoger ansvarar för att uppmärksamma och meddela
rektor skyndsamt om kränkande behandling.

Rektor ansvarar för att skyndsamt starta utredning och anmäla kränkningen till
Barn- och ungdomsnämnden, vidta åtgärder, följa upp och utvärdera samt
återrapportera till Barn- och ungdomsnämnden.
Januari 2014
RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER
Policy
På Kronoparksskolan råder det nolltolerans mot kränkande behandling. Skolan sätter
tydliga gränser mot kränkande behandling och dessa gränser är kända av alla. Det är
alltid de vuxna på skolan som är ansvariga för arbetet med och mot diskriminering och
kränkande behandling.
Pedagoger som elever och vårdnadshavare kan vända sig till
 Varje elev har en klasslärare som eleven och vårdnadshavare i första hand ska
vända sig till om de upplever sig blivit utsatta för kränkande behandling.
Elever och vårdnadshavare kan också vända sig till:
 Skolkurator
Eva-Britt Lans
Skolsköterska
Eva Edholm
Specialpedagog Annika Wallin
Rektor
Charlotte Olsson
Bitr. skolledare
Britt-Marie Melin
054-540 32 66
054-540 32 67
054-540 30 35
054-540 29 22
054-540 33 19
Skyldighet att utreda
Skyldigheten att utreda gäller så snart det kommer till skolans kännedom att det
förekommer kränkningar eller att en elev upplever sig vara utsatt för kränkningar. Det är
viktigt att en elev tas på allvar, när han eller hon påtalar att det förekommer trakasserier
eller kränkande behandling i någon form.
En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen.
Utredningen ska omfatta både den som upplever sig trakasserad eller kränkt och den eller
dem som kan ha utfört kränkningarna. Först när alla inblandade elever har fått möjlighet
att yttra sig och ge sin bild av vad som har hänt kan skolan objektivt bedöma situationen.
I vissa situationer kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd
och därigenom utagerad. I mer komplicerade fall av kränkningar kan
utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfattar fler elever samt pedagoger. I
vilka fall som helst bör skolans insatser inom ramen för utredningen alltid dokumenteras.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Scheman för rastpedagoger finns anslagna i pedagogerrummen samt i alla klassrum, väl
synligt för alla. I lokaler inomhus finns matsalsvärdar, ansvarig vuxen i omklädningsrum,
korridorer och andra platser där elever uppehåller sig utanför klassrumstid.
På skolan finns trygghetsgruppen. De arbetar tillsammans med klasslärarna och finns
nära för att agera i samspel med lärarna om så behövs.
20
På utvecklingssamtal samt genom enkäter tillfrågas elever och föräldrar om
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer.
Pedagoger och elever är insatta och delaktiga i skolans arbete mot diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling.
Åtgärdsprogram
Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att utreda
de inblandade elevernas stödbehov och utarbeta åtgärdsprogram.
I kapitel 3 §§ 6-12 i skollagen (2010:800) finns det bestämmelser som rör utredningen av
elevers stödbehov och åtgärdsprogram. Det kan vara aktuellt att utarbeta åtgärdsprogram
för såväl den utsatta eleven som för den eller dem som utfört kränkningen. Även eleven
som kränker kan ha en problematisk skolsituation. Skolan behöver också möta hennes
eller hans behov.
Disciplinära åtgärder
Vid allvarliga fall av trakasserier och/eller kränkande behandling kan det bli aktuellt med
disciplinära åtgärder gentemot de elever som har utfört kränkningarna. Rektorn och
lärarna bör dock vara särskilt återhållsamma med åtgärder när det gäller elever
förskoleklassen eller i grundskolans lägre årskurser.
Exempel på tillåtna åtgärder i de obligatoriska skolformerna är tillfällig utvisning,
kvarsittning, skriftlig varning, tillfällig omplacering och avstängning.
Tillfällig omplacering bör bli aktuellt först när skolan har gjort en utredning och åtgärderna
utifrån den inte haft någon effekt. Endast i akuta situationer kan ett undantag göras och en
tillfällig omplacering kan genomföras utan utredning.
Avstängning får endast ske i samband med mycket allvarliga situationer, t.ex. om det
förekommit grovt våld. Avstängningen i de obligatoriska skolformerna får bara gälla så
länge att skolan hinner utreda vilka andra åtgärder som kan behövas och får inte pågå
längre än en vecka.
I varje enskilt fall bör det också bedömas om en anmälan ska göras till andra myndigheter
såsom de sociala myndigheterna.
Januari 2014
BILAGOR
BILAGA 1
ARBETSLAGENS VERKSAMHETSPLANER
BILAGA 2
TRYGGHETSGRUPPENS RUTINER
BILAGA 3
TRIVSEL- OCH ORDNINGSREGLER
BILAGA 4
DOKUMENTATION, KRÄNKANDE BEHANDLING ELLER
DISKRIMINERING
BILAGA 5
ANMÄLAN TILLBUD ELLER SKADA
BILAGA 6
BEGREPP OCH DISKRIMINERINGSGRUNDER