Annika Brehmer
Hälso- och sjukvårdsdirektör
Landstingets ledningskontor
2015-08-05
HSD-beslut nr 15 2015
Landstingsövergripande process kring ordnat införande av nya
läkemedel inom LUL
1. Inledning
Det senaste åren har präglats av en hög innovationstakt vad gäller högspecialiserade
läkemedel. Dessa är ofta avsedda för svårt sjuka patienter, målgruppen är ofta relativt
liten och läkemedelspriset är ofta högt. Den höga innovationstakten ser ut att hålla i sig i
ett antal år framöver.
Landstingets arbete med hur dessa läkemedel införs i verksamheten behöver förtydligas
och en strukturerad process införas
1.1 Nationellt arbete kring arbete med ordnat införande av nya läkemedel
På nationell nivå har det bedrivits ett strukturerat arbete kring ordnat införande under ett
antal år, men det är först det senaste året som arbetet har kommit igång på allvar.
Landstingen har bedrivit detta arbete tillsammans i SKLs regi och även i stor
utsträckning tillsammans med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). I
dagsläget finns ca 45 nationella rekommendationer kring nya läkemedel med en hög
kostnad där den landstingsgemensamma nationella expertgrupperingen NT-rådet,
tidigare NLT-gruppen, utfärdar rekommendationer kring hur landstingen bör hantera
dessa läkemedel. Dessutom finns i dagsläget nationella införande- och
uppföljningsprotokoll för 5 läkemedel/läkemedelsgrupper. Dessa kommer öka markant i
antal den närmaste tiden.
Kopplat till de nationella rekommendationerna och nationella införandeprotokollen
finns i flertalet fall även nationella rabattavtal eller motsvarande som har tecknats med
aktuellt företag.
Landstinget i Uppsala län har ett långtgående åtagande och deltagande i det nationella
arbetet. Detta innebär bland annat att vi har åtagit oss att följa upprättade NTrådsrekommendationer, nationella införande- och uppföljningsprotokoll och nationella
rabattavtal samt att vi även har möjlighet att påverka utformningen av dessa likväl som
arbetet i stort. På www.janusinfo.se/Nationellt-inforande-av-nya-lakemedel kan man
läsa mer om det nationella arbetet med ordnat införande av nya läkemedel.
1.2 Kostnadsökningar av nya läkemedel med hög kostnad
Vi ser för närvarande mycket stora kostnadsökningar för nya läkemedel med en hög
kostnad inom landstinget. Den enskilt största kostnadsposten är de nya läkemedlen mot
Hepatit C som har ökat i kostnad med ca 57 miljoner kronor de senaste 12 månaderna.
För 2014 och 2015 har landstingen fått särskilda statsbidrag för dessa läkemedel.
Däremot kommer statsbidraget inte täcka hela kostnaden för dessa läkemedel. Övriga
nya läkemedel med en hög kostnad (framförallt onkologiska läkemedel och nya orala
Enheten för kunskapsstöd
Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Landstingets ledningskontor
Box 602 │ 751 25 Uppsala
Tel vx. 018-611 00 00 │ www.lul.se/lakemedel │ E-post: [email protected]
2 (5)
antikoagulantia) står för ca 30 miljoner kronor i kostnadsökning de senaste 12
månaderna. Till detta kommer läkemedel som inte längre kan benämnas nya men likväl
har en hög kostnad (till exempel TNF-alfa hämmare och ADHD-läkemedel) på
ytterligare drygt 30 miljoner kronor i kostnadsökning de senaste 12 månaderna.
2. Syfte
En landstingsövergripande process kring ordnat införande av nya läkemedel inom LUL
syftar till att:
Göra det möjligt för patienter som är i behov av ett nytt läkemedel med en hög
kostnad att få det
Skapa tydlighet både internt och externt kring hur vi inför nya läkemedel i
landstinget
Möjliggöra en koppling till det nationella arbetet med ordnat införande
Följa upp insatta nya läkemedel med en hög kostnad på ett i förväg bestämt och
strukturerat sätt
Tydliggöra och skapa utrymme för medicinskt motiverade kostnadsökningar
genom att koppla arbetet med ordnat införande till landstingsbudgetprocessen
3. Förutsättningar för och centrala delar av arbete med ordnat införande
av nya läkemedel inom LUL
I olika verksamheter på främst Akademiska sjukhuset finns den medicinska expertis
som har den kliniska kunskapen kring många av de nya läkemedel som är eller kan bli
aktuella för införande. Medarbetare på Enheten för kunskapsstöd vid Landstingets
ledningskontor har i hög grad under senare år varit involverade i det nationella arbetet
med ordnat införande av nya läkemedel. På läkemedelsavdelningen på Akademiska
sjukhuset har medarbetarna arbetat med frågan lokalt tillsammans med verksamheterna
på sjukhuset. För att uppnå syftet med detta arbete är det av yttersta vikt att få en
samverkan mellan dessa kompetenser.
3.1 Centrala delar av arbete med strukturerat införande av nya läkemedel
Centralt i en process kring ordnat införande av nya läkemedel är att upprätta införandeoch uppföljningsprotokoll för läkemedel som bör införas i verksamheten och/eller öka i
användning. Dessa protokoll bör fastställas av landstingets läkemedelskommitté och får
då samma status som övriga rekommendationer och riktlinjer från
läkemedelskommittén, vilket innebär att det rör sig om en rekommendation och det är
slutgiltigt berörda verksamheter som beslutar om ett eventuellt införande av dessa
läkemedel enligt upprättade protokoll.
3.2 Vad avgör om ett läkemedel ska ingå i landstingets arbete med ordnat
införande?
Avgörande frågor för om ett läkemedel bör ingå i landstingets arbete med ordnat
införande framgår av Figur 1. Om ett läkemedel ingår eller bör ingå i det nationella
arbetet med ordnat införande tas läkemedlet med i det landstingsövergripande arbetet.
Detta på grund av Landstingets åtagande i det nationella arbetet. Även om läkemedlet
inte är, eller bör vara, en del av det nationella arbetet, kan läkemedlet tas med i det
landstingsövergripande arbetet om den beräknade kostnaden för läkemedlet inte ryms
inom den aktuella enhetens befintliga budget, alternativt om den beräknade kostnaden
för läkemedlet kommer överstiga 3 miljoner kronor per år.
3 (5)
Figur 1. Avgörande frågor för huruvida ett läkemedel bör ingå i det
landstingsövergripande arbetet med ordnat införande.
4. Arbetsgrupp ordnat införande av nya läkemedel inom LUL
Den praktiska delen av Landstingets arbete med ordnat införande utgår från en
arbetsgrupp som är underställd landstingets läkemedelskommitté och benämns
arbetsgrupp ordnat införande av nya läkemedel inom LUL. Av naturliga skäl kommer
den berörda förvaltningen i dessa frågor oftast vara Akademiska sjukhuset. Därför
kommer arbetsgruppen normalt vara konstituerad av representanter från
Ledningskontoret och Akademiska sjukhuset. Om läkemedlet kan komma att förskrivas
av andra förvaltningar än Akademiska sjukhuset så utökas arbetsgruppen med
representanter även från övriga berörda förvaltningar.
Det åligger arbetsgruppen/utökade arbetsgruppen ordnat införande av nya läkemedel
inom LUL att få en samsyn mellan aktuella förvaltningar i frågorna kring om ett
läkemedel som inte ingår i det nationella arbetet borde göra det, om den beräknade
kostnaden för det aktuella läkemedlet ryms inom förvaltningens befintliga budget eller
inte samt om läkmedlet kan komma att förskrivas av andra förvaltningar än Akademiska
sjukhuset. På detta sätt kan läkemedlet hanteras vidare på det sätt som beskrivs nedan i
detta dokument. Om samsyn i någon av dessa frågor inte nås inom arbetsgruppen lyfts
frågan till Läkemedelskommittén för avgörande om vidare handläggning.
Respektive förvaltning ansvarar för att utse lämpliga kandidater att ingå i arbetsgruppen.
Ledningskontoret bereds 3 medlemmar och Akademiska sjukhuset bereds som mest 5
medlemmar i gruppen. För den utökade arbetsgruppen bereds övriga berörda
förvaltningar 1 medlem vardera i gruppen.
4 (5)
5. Rutin för landstingsövergripande arbete med ordnat införande av nya
läkemedel inom LUL
Det åligger berörd verksamhetschef- eller företrädare att anmäla till sin förvaltnings
representant/representanter i arbetsgruppen att man önskar införa ett nytt läkemedel med
hög kostnad, eller om man anser att ett sådant läkemedel bör öka i användning, enligt
kriterierna i figur 1.
Akademiska sjukhusets eller andra förvaltningars representanter i arbetsgruppen
ansvarar för att inkomma med agendaförslag till arbetsgruppens sammankallande, det
vill säga vilka läkemedel som vid varje given tidpunkt borde vara kandidater för
arbetsgruppen att bereda vidare.
Om arbetsgruppen för ordnat införande av läkemedel inom LUL bedömer att läkemedlet
bör ingå i det landstingsövergripande arbetet med ordnat införande tillämpas processen
som beskrivs i Figur 2. Huvudprincipen i arbetet är att det landstingsövergripande
arbetet med ordnat införande utgår från Landstingets ledningskontor. Sammankallande
för arbetsgruppen ordnat införande i LUL är teamledare läkemedel på ledningskontoret.
Sammankallande sätter agenda och kallar arbetsgruppens medlemmar till möte.
Om nationella införande- och uppföljningsprotokoll protokoll saknas upprättar berörd
verksamhet sådana i samarbete med landstingets stödenheter i läkemedelsfrågor, i.e.
Läkemdelelsavdelningen på AS/Enheten för Kunskapsstöd på Ledningskontoret.
Arbetsgrupp ordnat införande bereder upprättade protokoll, tillser att dessa har en grund
i den medicinska dokumentation som finns för läkemedlet samt att protokollens innehåll
överensstämmer med NT-rådets syn på det aktuella läkemedlet, med mera.
För mer detaljerad beskrivning av processen och för respektive del av den, se bilaga 1.
Figur 2. Rutinskiss för landstingsövergripande arbete med ordnat införande av nya
läkemedel inom LUL. Se bilaga 1 för detaljerad beskrivning av processen.
5 (5)
5.1 Koppling till landstingsbudgetprocessen
Ett kondensat av det landstingsövergripande arbetet med ordnat införande av nya
läkemedel överförs till landstingsbudgetprocessen via samverkansgrupp
läkemedelsbudget. Enligt samverkansgruppens arbetsrutin (se Figur 3 samt bilaga 2)
åligger det berörd förvaltnings representanter i samverkansgruppen att sammanställa
medicinskt motiverade kostnadsökningar för nya läkemedel med en hög kostnad.
Arbetet med ordnat införande av nya läkemedel inom LUL möjliggör en bättre
prognostisering av utvecklingen av läkemedelskostnaderna och en högre kvalitet i
samverkansgruppens underlag som i slutändan går in i landstingsbudgetprocessen.
Figur 3. Arbetsrutin för samverkansgrupp läkemedelsbudget inom ramen för
landstingets arbete med verksamhets – och budgetöverenskommelse. Se bilaga 2 för
mer detaljer.
