Miranda Beijer
Kungsholmens gymnasium N3C
Gymnasiearbete slutversion
2015-04-08
Hur skapas en man som slår kvinnor?
Om mäns våld mot kvinnor och om huruvida orsaken till våldet ligger i hur vi
uppfostrar pojkar.
Av: Miranda Beijer
Datum: 2015-03-29
Handledare: Anders Jonsson
Skola: Kungsholmens gymnasium
1
Miranda Beijer
Kungsholmens gymnasium N3C
Gymnasiearbete slutversion
2015-04-08
Sammanfattning
Denna uppsats behandlar relationen mellan maskulinitetsnormen och mäns våld mot kvinnor.
Min frågeställning grundar sig i om huruvida våldsmannen skapas under sin uppväxt av de
normaliserade våld och de maskulinitetsnormer han utsätts för. Jag har också undersökt hur
stor roll synen på jämställdhet spelar. Jag har tagit del av studier gjorda i Sverige, gjort egna
enkätundersökningar i Sverige och även åkt till Zambia och pratat med människor där.
Resultatet av mina undersökningar visar att våldet är en konstant närvaro i en pojkes uppväxt.
Könsmaktsordningen i samhället premierar honom också att växa upp till en ”manlig man”,
alltså en man som fattar sig efter en maskulin, traditionell mansroll.
Abstract
This senior thesis deals with the relation between the masculinity norm and domestic
violence. My research question is based on whether the abuser is created during his
upbringing by the normalized violence and the masculinity norms he is exposed to. I have
also studied how much the view on gender equality matters. I have studied research done in
Sweden, done some own surveys in Sweden and I have also travelled to Zambia and talked to
people there. The result of my studies shows that violence has a constant presence in a boy’s
upbringing. Gender power relations in the society also reward him to grow up and become “a
manly man”, thus a man who takes himself a masculine, traditional male role.
2
Miranda Beijer
Kungsholmens gymnasium N3C
Gymnasiearbete slutversion
2015-04-08
Innehållsförteckning
1.
Inledning ............................................................................................................................. 1
2.
Teori och begrepp ................................................................................................................ 3
3.
4.
2.1
Maskulinitetsnorm ....................................................................................................... 3
2.2
Patriarkat ...................................................................................................................... 3
2.3
Könsmaktsordning ....................................................................................................... 3
Metod .................................................................................................................................. 4
3.1
Intervjuer ..................................................................................................................... 4
3.2
Enkätundersökningar ................................................................................................... 5
3.3
Litteraturstudier ........................................................................................................... 5
3.4
Webbaserade källor ..................................................................................................... 5
Resultat ............................................................................................................................... 7
4.1
Vad formar en pojke? .................................................................................................. 7
4.1.1 Maskulinitetsnormen och mansrollen ...................................................................... 7
4.1.2 Våldets närvaro under uppväxten ............................................................................ 8
4.1.3 Förebilder och bild av idealmannen ....................................................................... 10
4.2
Jämställdhet ............................................................................................................... 11
4.2.1 Syn på kvinnan ....................................................................................................... 11
4.2.2 Könsmaktsordningen ............................................................................................. 12
5.
Diskussion ......................................................................................................................... 14
6.
Källhänvisning .................................................................................................................. 15
7.
Bilagor............................................................................................................................... 16
3
Miranda Beijer
Kungsholmens gymnasium N3C
Gymnasiearbete slutversion
2015-04-08
1. Inledning
Mäns våld mot kvinnor är ett globalt omfattande hälsoproblem. WHO menar till och med att
det skulle beskrivas som en epidemi om det hade klassats som en sjukdom. I en rapport som
togs fram av WHO och som presenterades 2013 i Genève har omkring 35 % av alla världens
kvinnor någon gång misshandlats av en närstående eller av sin partner (SVD, 2013, 20 juni).
I Sverige anmäldes under 2014 omkring 28 200 fall av misshandel mot kvinnor till polisen,
vilket är en ökning med 5 % jämfört med 2013 då runt 27 000 fall anmäldes (Brå, 2015-0405). Det är dock uppskattat till att vara bara ungefär en femtedel av de misshandelsbrott som
faktiskt utövades mot kvinnor 2013. Mörkertalet är stort när det kommer till mäns våld mot
kvinnor och därför är det svårt att exakt veta hur stor räckvidd problemet egentligen har
(Roks, 2015-03-29).
Något som däremot inte är svårt att veta är att det är män som dominerar våldsbrotten världen
över. Enligt Brottsförebyggande rådet är 98 % av Sveriges misstänkta våldtäktsmän män,
85% av de misstänkta för misshandel män, 83% av de misstänkta för mord män och 88% av
de misstänkta för olaga hot män. Detta våld riktar sig mot både kvinnor, barn och andra män,
men det viktiga är att det är en så pass stor majoritet män som står för våldet
(Ungdomsstyrelsen, 2013).
Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på varför så många män växer upp till att bli män
som slår kvinnor genom att granska hur maskulinitetsnormen påverkar pojkar. Hur påverkar
den hans uppfattning om vem idealmannen är? Hur delaktigt är våldet i en pojkes uppväxt?
Vad säger forskningen om hur stor påverkan det har hur jämställt samhället pojken växer upp
i är?
Med anledning av att jag läser en specialiseringskurs, Global Health and Development, under
mitt sista år på gymnasiet har jag fått möjligheten att åka till Zambia för att utföra fältstudier.
Därför kommer min uppsats innehålla jämförelser mellan zambiska och svenska pojkars
uppväxter, syn på jämställdhet och maskulinitet samt jämförelser mellan hur våra olika
samhällen behandlar mäns våld mot kvinnor. I min diskussion kommer jag även ha med egna
1
Miranda Beijer
Kungsholmens gymnasium N3C
Gymnasiearbete slutversion
2015-04-08
tankar och reflektioner från samtal med zambiska elever, lärare och övriga vuxna samt
reflektioner från hur jag uppfattade det zambiska samhället.
Det finns kontroverser gällande det här ämnet som handlar om huruvida mäns våld har
biologiska förklaringar som handlar om evolution och mängden testosteron i kroppen
(Ungdomsstyrelsen, 2013), men i den här uppsatsen kommer jag inte att fokusera på de
teorierna. Jag kommer att avgränsa mig till att diskutera de socialpsykologiska teorier och de
kulturella maktrelationer och maskulinitetsnormer i ett samhälle som sägs stå till grund för
mäns överrepresenterat i våldsstatistiken.
I den här uppsatsen kommer jag också att avgränsa mig till att endast prata om cis-pojkar och
cis-män, alltså pojkar och män vars könsidentitet stämmer överens med det kön de blev
tilldelade vid födseln. Detta innebär att jag i min uppsats inte kommer att skriva cis eftersom
att det är underförstått att jag varje gång pratar om cis-män och cis-pojkar.
Viktigt att tillägga är också att när jag i min uppsats pratar om manliga egenskaper anser jag
inte att varje manlig individ innehar dessa egenskaper, jag diskuterar den generella
uppfattningen av vad manlighet och maskulinitet innebär. Mannen och manligheten är alltså
två olika saker.
2
Miranda Beijer
Kungsholmens gymnasium N3C
Gymnasiearbete slutversion
2015-04-08
2. Teori och begrepp
2.1 Maskulinitetsnorm
Teorin om maskulinitetsnormen har framkommit ur diskussionen kring patriarkat- och
könsrollsbegreppen och den existerar för att beskriva skillnaden mellan det biologiska och det
sociala könet. Att tala om det sociala könet i termer som maskulinitet och femininet gör att det
går att prata om kön som konsekvenser av kulturella och normativa föreställningar. Den
maskulinitetsnorm vi lever med i vårt samhälle idag lär pojkar att de ska vara starka, aktiva,
hårdhudade och aggressiva etc. Alltså används begreppet maskulinitetsnorm för att förklara
hur ett samhälle ser på manlighet (Ungdomsstyrelsen, 2013).
2.2 Patriarkat
Patriarkat är ett ord som används för att beskriva ett samhälle som domineras och styrs av
män. Att samhället domineras av män innebär att det är män som syns och hörs mest på de
publika plattformarna. Det är mäns åsikter, värderingar och uppfattningar som tar störst plats i
diskussioner gällande till exempel politik, religion, skola och sjukvård. Kort sammanfattat är
alltså ett patriarkalt samhälle ett samhälle där män innehar den största delen av den
ekonomiska-, sociala- och politiska makten.
2.3 Könsmaktsordning
Begreppet könsmaktsordning används för att beskriva de strukturer som ligger till grund för
ett patriarkalt samhälle. Det används som ett analysverktyg för att blottlägga de underliggande
mekanismer som får mäns samhälleliga dominans över kvinnor som konsekvens (Nationella
sekretariatet för genusforskning, 2015-03-13).
3
Miranda Beijer
Kungsholmens gymnasium N3C
Gymnasiearbete slutversion
2015-04-08
3. Metod
3.1 Intervjuer
Jag har intervjuat två personer under min arbetsprocess. Den första var Karen Austin,
handläggare vid Myndigheten för ungdoms- och civilfrågor, MUCF. Under två år har MUCF
arbetat med ett projekt utdelat av regeringen som handlar om unga mäns relation till våld och
detta projekt har Karen Austin varit ansvarig för. Uppgiften har varit att titta på hur
förekomsten av våld ser ut, hur mycket unga män använder våld och hur mycket våld de blir
utsatta för. I arbetet med rapporten har Karen Austin också varit med och studerat värderingar
som rör unga män när det handlar om attityder gentemot jämställhet och även kring sig själva
som män och värderingar kring kvinnor och unga tjejer. Jag valde att intervjua Karen Austin
därför att hon har arbetat med att studera just den information som jag värdesätter för min
undersökning.
Den andra person jag intervjuat var kuratorn på den zambiska internatskolan Hillcrest
National Technical High School i Livingstone, Mrs. Anita Shandele. Jag ansåg att hon var ett
bra intervjuobjekt eftersom att hon genom sin status som kurator på en internatskola får ta del
av pojkars utsatthet för våld, för deras tankar och känslor kring våldet. Hon är också delaktig i
både de förebyggande åtgärderna och i efterhanteringen av våldet.
Under båda mina intervjuer har jag använt mig av ett antal grundfrågor som sedan följts upp
av spontana följdfrågor under intervjuns gång. Jag har spelat in intervjun och sedan behandlat
svaren med hjälp av att transkribera mitt inspelade material. När jag sedan analyserat mitt
material har jag varit medveten om att fakta insamlad vid en intervjusituation måste granskas
utifrån att intervjuobjektet kan ha svarat efter egen vinning och att plats och tillfälle spelar
stor roll för hur den intervjuade svarar på frågorna.
Mina grundfrågor kretsade kring vad personerna jobbade med, vad de fick för uppfattning om
relationen mellan pojkar, maskulinitet och våld genom sitt jobb och hur de såg på förhållandet
mellan jämställdhet och våldsutövande.
4
Miranda Beijer
Kungsholmens gymnasium N3C
Gymnasiearbete slutversion
2015-04-08
3.2 Enkätundersökningar
För att kunna förstå hur pojkar och män i min omgivning ser på manlighet,
maskulinitetsnormer och vad som har påverkat de under deras uppväxt valde jag att skicka ut
en anonym enkät. Jag delade enkäten på sociala medier och fick in totalt 139 svar av män i
åldrar mellan 15 och 67. Självklart går det inte att dra några generella slutsatser från de
resultat jag fick in eftersom svarspolen är så liten, men de har gett mig en liten och viktig
inblick i pojkars uppväxter. När jag tog fram frågorna till enkäten hade jag mina olika
frågeställningar som grund och sedan försökte jag konstruera frågor som skulle ge mig ett
specifikt svar på det jag ville ha reda på. Den fullständiga enkäten finns att hitta i bilagorna
sist i denna uppsats.
3.3 Litteraturstudier
När jag letat litteratur till min uppsats har kontrollerat att författaren eller organisationen som
tagit fram texten jag använt mig av är någon som har lång erfarenhet inom ämnet, precis som
jag har gjort med mina intervjuobjekt.
Jag har baserat mycket av mitt resultat på en rapport framtagen av Ungdomsstyrelsen genom
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Eftersom detta är statliga myndigheter
som arbetar med att ta fram och förmedla fakta om unga personers levnadsvillkor utan ett
bakomliggande syfte anser jag att dessa två källor är mycket användbara.
3.4 Webbaserade källor
På samma sätt har jag granskat mina webbaserade källor. Jag har också undersökt om
hemsidan kan ha någon bakomliggande tanke till grund för det material hemsidan presenterar,
och om materialet är publicerat så nära i tiden som möjligt.
World Health Organisation, WHO, är en organisation under FN som arbetar med många
liknande frågor och som granskas av många olika aktörer. Riksorganisationen för
kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, ROKS, är en partipolitiskt obunden organisation som
ensam är den enda organisation i Sverige som arbetar endast för och med kvinnojourer.
Eftersom Roks har ett opinionsbildande syfte och vill synliggöra jourernas verklighet måste
5
Miranda Beijer
Kungsholmens gymnasium N3C
Gymnasiearbete slutversion
2015-04-08
informationen granskas med viss vaksamhet, dock har jag valt att lita på den statistik jag
funnit där. Brottsförebyggande rådet, Brå, är en myndighet som arbetar för att minska våldet
genom att sprida fakta och kunskap. Eftersom även denna myndighet har ett syfte bör fakta
från sidan granskas med en eftertanke.
När det gäller just detta ämne är det viktigt att minnas vid granskning av varje källa att
information och fakta kan vara väldigt vinklad och att just detta ämne ofta väcker starka
känslor och åsikter.
6
Miranda Beijer
Kungsholmens gymnasium N3C
Gymnasiearbete slutversion
2015-04-08
4. Resultat
4.1 Vad formar en pojke?
4.1.1
Maskulinitetsnormen och mansrollen
Pojkar förväntas till skillnad från flickor redan på förskolan ta mest plats, vara uppstudsiga,
ifrågasätta de vuxnas auktoritet och inte ge uttryck för sina känslor. När detta behov att
uppvisa manlighet, den s.k. kompulsiva maskuliniteten, blir för stark kan det leda till
aggressivt beteende och våld (Ungdomsstyrelsen, 2013).
När vi talar om dessa förväntningar som pojkar växer upp med talar vi om mansrollen, ett
rollbegrepp som myntades under 1930-talet. Mansrollsbegreppet har haft en central position
inom diskussionen kring könsrollerna främst genom Talcott Parsons, en amerikansk sociolog.
Det är i Parsons efterföljd som mansrollens betydelse för mäns våld och aggressivitet
diskuteras (Ungdomsstyrelsen, 2013).
Vad innebär då denna mansroll i grunden? I det konstruerade begreppet ingår de idéer och
tankar som formas i vårt samhälle och som blir det manus varje pojke förväntas läsa av och
följa (Ekman, D, 1995). Att mansrollen inte beskriver varje individuell pojke spelar ingen roll,
det som är viktigt är att de ideal som är kopplade till mansrollen är ideal som pojken växer
upp med och som påverkar honom. Att mansrollen blir negativ beror på att den låser in pojkar
i stereotyper och i traditionella, destruktiva manliga egenskaper som till exempel
aggressivitet. (Ungdomsstyrelsen, 2013).
När jag i min enkätundersökning bad de svarande att beskriva hur de trodde att samhällets
bild av manlighet såg ut användes orden ”stark” och ”tuff” 53 gånger sammanlagt i totalt 139
svar, alltså i 38 % av fallen. Ordet ”macho”, ett ord som NE.se beskriver vara ”en beskrivning
av en man som uppför sig överdrivet manligt, på ett självsäkert och ofta aggressivt sätt
(National Encyklopedin, 2015-03-28)”, framkom också vid flera tillfällen. Dessutom var en
vanlig beskrivning av manlighet i de svar jag fick in förmågan att stänga inne sina känslor och
att uppföra sig känslokallt.
7
Miranda Beijer
Kungsholmens gymnasium N3C
Gymnasiearbete slutversion
2015-04-08
Detta är även något som Karen Austin berättade att de sett i MUCF:s studie. Pojkar har i
intervjuer förklarat hur de upplevt att ”som kille får du inte börja gråta och du ska stå pall, du
ska helt enkelt inte visa dina känslor”.
Mrs. Anita Shendele berättade samma sak för mig när jag besökte Hillcrest National
Technical Highschool i Livingstone. Hillcrest är en internatskola och hon berättade att de få
pojkar som kom till henne och var ledsna och grät var de som gick i åttonde årskursen, alltså
det första året de tillbringade på skolan. När de blev äldre slutade de gråta och enligt Mrs.
Shendele var det inga zambiska vuxna män som någonsin grät. Detta sa hon berodde på att de
mognade och växte upp till män, och Mrs. Shendele menade att män, inte bara zambiska utan
män i allmänhet, aldrig grät.
4.1.2
Våldets närvaro under uppväxten
I min enkät bad jag de svarande att beskriva hur det hade pratas om våld med och runt dem i
början av deras tonår. I lite mer än 50 % av svaren förklaras det att våld var något ständigt
närvarande. I vissa av fallen beskrivs det som något coolt och i vissa av fallen som ett
nödvändigt ont, men faktum kvarstår att fler än hälften av de som svarade på min enkät ansåg
sig vara ständigt förväntade att behöva använda våld.
När jag sedan frågade om de någonsin känt sig oroliga för att utsättas för våld av andra killar
svarade bara 13,7 % nej på frågan. Jag använde mig sedan av en av de frågor MUFC använt
sig av i sina undersökningar för att ta reda på vilka olika aktiviteter kretsande kring våld de
tillfrågade deltagit i. Resultatet visar att bara 23,7 % av de svarande sa sig aldrig deltagit i
några av aktiviteterna. Detta visar på den konstanta närvaro av våld som pojkar växer upp i.
8
Miranda Beijer
Kungsholmens gymnasium N3C
Gymnasiearbete slutversion
2015-04-08
Diagram nr 1. En av frågorna jag ställde i min enkätundersökning. Undersökningens mål var att ta reda på hur
pojkar och män har påverkats av maskulinitetsnormen och hur närvaron av våld har påverkat deras uppväxt.
Diagrammet visar den höga procent av de tillfrågade pojkar och män som känt sig oroliga för att utsättas av
våld under sin uppväxt.
Diagram nr2. Ytterligare en fråga jag ställde i min enkätundersökning. Frågan ville ha svar på hur delaktiga de
tillfrågade männen varit i aktiviteter som kretsar kring våld. Frågan är lånad från MUCF:s undersökning kring
unga och våld.
Myndigheten för ungdoms och- civilfrågor har i sin studie om unga och våld gjort betydligt
större undersökningar, men även de fått ett resultat som visar på våldets höga närvaro i
pojkars uppväxter. År 2013 angav omkring 40 000 killar i åldern 16-24 att de under det
senaste året blivit utsatta för fysiskt våld. 27 % av pojkar i årskurs nio angav att de blivit
utsatta för sparkar, slag eller annat våld som de inte behövt söka vård för att behandla. I
statistiken över misshandelsbrott var 86 % av de misstänkta under 25 år killar (MUCF, 2014).
Kopplingen mellan våld och mansrollen är något som ofta tas upp inom
maskulinitetsforskningen. Potentialen att hela tiden kunna ta till våld sägs vara ett sätt för
pojkar och män att konstruera sin maskulinitet (MUCF, 2014), det är ett sätt för varje pojke
att visa sig stark, tuff och maskulin.
De två amerikanska kriminologerna David Matza och Gresham Sykes har förklarat att
föreställningen om att aggressivitet och tuffhet är tecken på manlighet genom att säga:
9
Miranda Beijer
Kungsholmens gymnasium N3C
Gymnasiearbete slutversion
2015-04-08
”… the crucial idea of aggression as a proof of toughness and masculinity is
widely accepted at many points in the social system. The ability to take it and
hand it out, to defend one’s rights and one’s reputation with force, to prove
one’s manhood by hardness and physical courage – all are widespread in the
American culture.” (Matza., Sykes. (1957) refererat av MUCF. (2014) s.13)
MUCF säger i sin rapport att detsamma gäller i ett svenskt sammanhang.
I en oberoende studie gjord av danska Antifascistisk front framgår det att en kollektiv norm
att ta till våld vid konfrontation och uppvisandet av en aggressiv maskulinitet var
dominerande inom gruppen. De män som inte följde normen förlöjligades och förtrycktes
(MUCF, 2014).
4.1.3
Förebilder och bild av idealmannen
Mansidealet är det beteende varje pojke ska sträva efter för att av samhället anses tillräckligt
manlig. Idealet är föränderligt på ytan men det har i grunden sett ut på samma sätt de senaste
århundraden. Det handlar om den aggressive mannen, mannen som är bättre än alla andra, den
oberörde mannen, den maskuline mannen och den lojale mannen (Prifits. M, 2014). Dessa
fem ramverk är ideal som alla pojkar ser i de män de genom tv, film och andra medier blir
tilldelade att se upp till.
När jag i min enkät frågade vem de haft som förebild när de var 10 år gamla var den store,
muskulöse mannen med något form av vapen det absolut mest framstående svaret. Hulken,
Clint Eastwood, Arnold Shwarzenegger och Bruce Lee var till exempel fyra vanliga namn.
När jag frågade zambiska elever på Hillcrest National Technical Highschool i Livingstone
vad de hade förbild av idealmannen svarade de att det fanns två definitioner; den första var en
”gentleman” som skyddar andra och som behandlar kvinnor bra, och den andra var en ”bad
man” som är elak, behandlar kvinnor dåligt och använder sig av våld.
I en studie som gjordes av WHO 2010 framkom det att konsumtion av massmedier som
legitimerar och skildrar våld förklarar ett våldsamt beteende hos unga. (MUCF, 2014)
10
Miranda Beijer
Kungsholmens gymnasium N3C
Gymnasiearbete slutversion
2015-04-08
4.2 Jämställdhet
4.2.1
Syn på kvinnan
Den här uppsatsen har syftet att genom att studera pojkars uppväxt förklara mäns våld mot
kvinnor. Därför är det viktigt att undersöka om och i så fall till hur stor del pojkens syn på
jämställdhet påverkar hans våldsamma beteende.
I det uppdrag MUCF fick av regeringen är sambandet mellan maskulinitet, våld och synen på
jämställdhet något som studerats noga. Rapporten visar en tydlig koppling mellan dessa och
att det hos både unga flickor och pojkar finns en överrisk för våld om de instämmer i
påståenden gällande stereotypa uppfattningar om könsrollerna (MUCF, 2014).
I undersökningen kommer det fram att 21 % av pojkarna som svarat på undersökningen
instämmer i påståendet att män är bättre chefer än kvinnor, 17 % håller med om kvinnor bör
ta största ansvaret för hemmet och 15 % tycker att kvinnor bör vara de som har störst ansvar
för barnen i familjen (MUCF, 2014).
När jag undersökte frågan i Zambia framgick det tydligt att det är en ännu högre procent där
som instämmer i de stereotypa könsrollerna. I Zambia är det mycket vanligt att kvinnan har
ett hundraprocentigt ansvar över hemmet och barnen, medan mannen ska ha ansvaret över att
dra in pengar till familjen. I och med att fler och fler zambiska kvinnor börjar arbeta utanför
hemmet men fortfarande gör allting hemma, blir ansvarsfördelningen sned. De flesta
Zambiska flickor och pojkar växer fortfarande upp med denna syn på könsrollerna som en
norm. När jag talat med en zambisk lärarinna om detta sa hon att ett av sätten de kan
motverka mäns våld mot kvinnor är just att försöka ”flytta kvinnan ut ur köket” och att det är
mycket viktigt att könsrollerna ska betraktas mycket öppnare och friare.
Resultat från MUCF:s studie över svenska pojkar visar att oddskvoten för att ha utövat en
våldsam handling är 3,2 gånger mer för pojkar som anser att de stereotypiska könsrollerna är
riktiga (MUCF, 2014). Harriet Holter är en norsk sociolog som menar att ju mer tydligt
stereotypiska kvinnan och mannens olika roller är i ett samhälle, desto större blir skillnaden i
prestige och makt. Ofta i sådana samhällen blir mansrollen högre värderad än kvinnorollen
(Ungdomsstyrelsen, 2014).
11
Miranda Beijer
Kungsholmens gymnasium N3C
Gymnasiearbete slutversion
2015-04-08
4.2.2
Könsmaktsordningen
Den generella patriarkala idéen om mäns dominans och auktoritet över kvinnan genomsyrar
de flesta fall av våld i hemmet. Mannen anser sig ha kontroll över kvinnan och kan då utifrån
sitt perspektiv legitimera sitt våldsutövande (Ungdomsstyrelsen, 2014)
I Zambia blir detta väldigt tydligt vid analys av giftemålstraditionerna, traditioner som jag
fick förklarade för mig av elever och lärare på Chinika High School i Lusaka. Det hela börjar
med att en manlig budbärare som är äldre än sonen skickas från sonens familj till dotterns
familj. När budbäraren gjort klart för sig att en son från hans familj vill gifta sig med deras
dotter påbörjas förhandlingarna om priset. Sonens familj betalar nämligen ett hemgift till
dotterns familj som bestäms av dotterns föräldrar utifrån saker som dotterns utbildning,
utseende (kapacitet att föda barn) m.m. Det ska sägas att nu för tiden handlar detta oftast bara
om en symbolisk summa. När priset är bestämt påbörjas dotterns förberedelse för äktenskapet.
Hon tas om hand under en period på ca tre veckor och under den tiden får hon inte lämna
hemmet. Hon upplärs av sina äldre kvinnliga släktingar om hur hon ska ta hand om sin man
och sitt hem. Hon blir tillsagd att hon i sitt äktenskap ska vara stark och visa sin man respekt.
Detta är även något som tas upp i själva giftemålsceremonin när kvinnan får en sten tryckt
mot bröstet, en sten som ska symbolisera att hon i sitt äktenskap ska vara ”stark som en sten”.
Jag citerar från mina egna anteckningar angående vad hustrun får höra innan hon ingår sitt
äktenskap:
”If your husband beats you, kneel down. If you report to the elderly they will
beat you more, say that your husband loves you, the beating is a sign of love.”
Kvinnan blir även upplärd att leva efter mottot:
”If he beats me I will still love him until I die.”
När äktenskapet sedan inletts är det mannen som besitter makten i hemmet och som
bestämmer över både eventuella barn och hustru, till exempel får inte kvinnan sitta på en stol
12
Miranda Beijer
Kungsholmens gymnasium N3C
Gymnasiearbete slutversion
2015-04-08
förrän hennes man tilldelar henne en stol. Dessa traditioner är just det – traditioner. Det är inte
något som följs bokstavligt i varje zambiskt hem, men det är en syn på maktrelationen mellan
kvinnan och mannen som lever kvar i samhället och som varje zambiskt barn får lära sig om.
13
Miranda Beijer
Kungsholmens gymnasium N3C
Gymnasiearbete slutversion
2015-04-08
5. Diskussion
Syftet med denna uppsats var att besvara frågan varför så många män växer upp till att bli
män som slår kvinnor. genom att undersöka hur maskulinitetsnormen påverkar en pojkes
uppväxt.
Genom att studera mitt resultat kan jag dra slutsatsen att våldet är något som hela tiden finns i
representerat på något sätt i en pojkes uppväxt. Den ständiga närvaron normaliserar våldet och
gör det till en onaturligt stor del av livet. Det är en nyckeldel i den ständiga kampen att
behöva visa sig manlig.
Maskulinitetnormerna låser in pojkar i en norm som främjar ett aggressivt och ett känslokallt
beteende. Att inte få ge uttryck för sina känslor både legitimerar och tvingar fram våldet som
enda uttryckssätt. Redan på förskolan får pojkar lära sig att de ska ta mer plats än flickorna i
samma ålder och att de alltid ska vara tuffast. Detta kan leda till att små pojkar ofta har svårt
att visa vad de känner med hjälp av ord och istället använder sin kropp när det vill få fram
något, till exempel genom knuffar. Detta en form av våld som legitimeras av de vuxna i
pojkens närhet eftersom de visar godkännande när han visar sig tuff, på grund av de normer
som finns i samhället.
I och med den könsmaktsordning vi fortfarande har i världen växer varje pojke också upp i ett
samhälle som gagnar en dominerande mansroll, något som skapar en bild av en idealman som
innehar makt över kvinnan. Kvinnan är också per automatik i underläge gentemot mannen på
grund av att vi lever i ett patriarkat. Och när då pojkar tidigt lär sig att fysisk styrka är något
att nyttja legitimeras det att användas mot en person han står i maktöverläge gentemot, alltså i
majoriteten av fallen kvinnan.
Detta syns extra tydligt i Zambia i och med de giftemålstraditioner som lever kvar där. Att
mannen betalar pengar för att få gifta sig med kvinnan bildar en underliggande tanke i
äktenskapet som säger att mannen har köpt kvinnan och därmed äger henne. Detta ger honom
rätt att göra vad han vill med henne eftersom hon per definition är hans.
14
Miranda Beijer
Kungsholmens gymnasium N3C
Gymnasiearbete slutversion
2015-04-08
6. Källhänvisning
6.1 Webbaserade källor
Nationella sekretariatet för genusforskning. Genusforskningens terminologi. Hämtad från
http://genus.se/meromgenus/ordlista 2015-03-13
National Encyklopedin. Hämtad från
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/macho 2015-03-28
Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige. Hämtad från
http://www.roks.se/M%C3%A4ns%20v%C3%A5ld%20mot%20kvinnor/Fakta/statistik/valds
brott 2015-03-29
(2013) Misshandel av kvinnor en ny epidemi. SVD. Hämtad från
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/misshandel-av-kvinnor-en-ny-epidemi_8283760.svd 201503-29
6.2 Litteratur
Ekman, D. (1995). En mans bok: Om manlig identitet – teorier, ideal, verklighet. Falun:
Scandbook.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. (2014). Grupper maskuliniteter och
våld. EO Grafiska.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. (2014). Unga och våld. EO Grafiska.
Prifits, M. (2014). Det otäcka könet: En bok om manlighet. Stockholm: Leopard förlag.
Ungdomsstyrelsen. (2013). Hjältar och monster: Samhällsvetenskapliga perspektiv på män
och våld. EO Grafiska
15
Miranda Beijer
Kungsholmens gymnasium N3C
Gymnasiearbete slutversion
2015-04-08
7. Bilagor
16
Miranda Beijer
Kungsholmens gymnasium N3C
Gymnasiearbete slutversion
2015-04-08
17
Miranda Beijer
Kungsholmens gymnasium N3C
Gymnasiearbete slutversion
2015-04-08
Länk till formuläret: https://docs.google.com/forms/d/1Tbn7z5Jb7-suve_sJUhRBZE-CSUT4iXC7aH1mQxyz4/viewform
18
