GÖTEBORGS STADSKANSLI TJÄNSTEUTLÅTANDE 2005-02-24 Yttrande över remiss från Jordbruksdepartementet: Delbetänkande Hållbara laster - konsumtion för en ljusare framtid (SOU 2004.119) FÖRSLAG TILL BESLUT Som yttrande till Jordbruksdepartementet över delbetänkande Hållbara laster översänds bilaga 9 i stadskansliets tjänsteutlåtande SAMMANFATTNING Göteborgs kommun har fått möjlighet att senast 2005-02-28 till Jordbruksdepartementet lämna synpunkter på ”Hållbara laster – konsumtion för en ljusare framtid”. På grund av den korta remisstiden har svaret inte kunnat behandlas före kommunstyrelsens sammanträde 2005-03-02. Stadskansliet anser att utredningen är lättillgänglig, intressant och behandlar ett område som är avgörande för hållbar utveckling. Utredningen spänner över ett stort fält och ibland haltar beskrivningar och ger ensidiga belysningar av frågeställningar. När det t.ex. gäller kopplingar till miljökvalitetsmål är nästan enbart klimatmålet beskrivet. I stadskansliets förslag till yttrande efterlyses det kommunala perspektivet när det gäller frågor kring människors konsumtionsbeteenden. Vidare saknas nästan helt planeringens och stadsbyggandets betydelse för hållbart boende och transporter. Externhandelsproblematiken och regionförstoringen bör belysas mer. Utredningen bör breddas till att omfatta fler aspekter på hållbart boende än energianvändningen. Den hållbara livsmedelskonsumtion bör på ett mer konkret sätt sättas in i sitt samhälleliga sammanhang med lagstiftningen, den europeiska gemenskapen och globala utvecklingen. Utgångspunkten för hållbara transporter bör vara en minskning av det individuella bilåkandet och godstransporter på väg. EKONOMISKA KONSEKVENSER Föreliggande remiss är ett delbetänkande. Slutbetänkandet ska omfatta konsekvensanalys av förslagen samt en ekonomisk bedömning på kort och lång sikt. Bilaga 1 Sammanfattning av Hållbara laster (SOU 2004:119) Bilaga 2 Yttrande från Förvaltnings AB Framtiden Bilaga 3 Yttrande från fastighetskontoret Bilaga 4 Yttrande konsumentkontoret Bilaga 5 Yttrande från kretsloppskontoret Bilaga 6 Yttrande från miljöförvaltningen Bilaga 7 Yttrande från stadsbyggnadskontoret Bilaga 8 Yttrande från SDF Torslanda Bilaga 9 Stadskansliets förslag till yttrande över Hållbara laster ÄRENDET Göteborgs kommun har fått möjlighet att senast 2005-02-28 till Jordbruksdepartementet lämna synpunkter på ”Hållbara laster – konsumtion för en ljusare framtid”. På grund av den korta remisstiden har svaret inte kunnat behandlas före kommunstyrelsens sammanträde 2005-03-02. Stadskansliet har remitterat ärendet till Business Region Göteborg, byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, Förvaltnings AB Framtiden, Göteborgs Stads Upphandlings AB, kretsloppsnämnden, miljönämnden, SDN Torslanda och trafiknämnden. Remisstiden har varit så kort att ärendet inte kunnat behandlas politiskt i någon enhet, samtliga yttrande är på förvaltningsnivå. Business Region Göteborg, Göteborgs Stads Upphandlings AB och trafiknämnden avstår från att besvara remissen. Stefan Edman har tilldelats regeringens uppdrag att ”precisera begreppet hållbar konsumtion när det gäller hushållen samt att föreslå en handlingsplan med åtgärder för hur ekologisk, social och ekonomisk hållbar konsumtion ska uppnås”. Särskilt utpekade sakområden är livsmedel, boende och transporter. Utredaren ska lämna två betänkanden, dels föreliggande delbetänkande, dels ett slutbetänkande senast 31 maj 2005. Enligt Edman kräver en ekonomiskt mera framsynt, resurssnål och hälsofrämjande konsumtion förändringar båda vad gäller teknik/politik och etik/vanor. Tre komplicerade sammanhang identifieras. Producenternas vilja och förmåga att förse marknaden med ekologiskt hållbara varor och tjänster som också är prisvärda och tillgängliga för en bred grupp konsumenter. Handelns ansvar och roll som länken mellan tillverkare och brukare. Konsumentbeteendet präglat av vanor, ekonomisk styrka, reklam och trender, men också individens behov av sociala markörer som speglar djupa, delvis irrationella och svåråtkomliga skikt inom personligheten. Delbetänkande omfattar elva kapitel, med begreppsdefinitioner samt beskrivningar och analyser av förhållandena på de tre särskilt utpekade sakområdena: livsmedel, boende och transporter. Tyngden har kommit att ligga på det mångfacetterade livsmedelsområdet; dock har även här en del väsentliga aspekter, t.ex. vad gäller kemikalier fått stå över för redovisning i slutbetänkandet. Ett avsnitt behandlar konsumtionsmönstrens övergripande välfärdsdimensioner inklusive en tillbakablick på den s.k. ”LagomSverige-debatten” på 1970-talet. Delbetänkandet innehåller även förslag till åtgärder, inom varje sakområde men också vad gäller skolans roll. Frågor om märkningssystem och indikatorer samt ekonomiska styrmedels utformning behandlas dock inte här, utan i slutbetänkandet där utredaren har för avsikt att lämna en mera samlad strategi för hur en mera hållbar konsumtion i hushållen bör kunna uppnås. BAKGRUND Vid toppmötet i Johannesburg 2002 enades världens länder bl.a. om att förändra ohållbara produktionsoch konsumtionsmönster och att utveckla ett tioårigt ramverk av program för att åstadkomma detta. Det övergripande målet är att påskynda omställningen till en hållbar konsumtion och produktion för att med hänsyn till ekosystemens bärkraft främja social och ekonomisk utveckling. Man enades bl.a. om att åtgärder måste vidtas för att främja inkluderande av sociala aspekter och miljökostnader i priset på varor och tjänster, utforma program för att höja medvetenheten om vikten av hållbara produktions- och konsumtionsmönster, i synnerhet bland ungdomar, bland annat genom utbildning, offentlig information, konsumentinformation, reklam och media, utveckla och införa effektiva verktyg för konsumentupplysning bland annat om aspekter som rör människors hälsa och säkerhet samt främja en politik för offentlig upphandling som uppmuntrar utveckling och spridning av miljöanpassade varor och tjänster. En väsentlig del i arbetet för hållbar konsumtion gäller också människors hälsa, som en aspekt av den sociala dimensionen av begreppet. Sambandet mellan hälsa och miljö är starkt och vid toppmötet enades också världens länder om frågor rörande hälsa och hållbar utveckling. Som en bakgrund till programmet nämner man att dagens samlade produktion och konsumtion överstiger jordens ekologiska kapacitet, vilket innebär att vi utnyttjar våra naturresurser i en ohållbar takt. Ansvaret för hur vi ska kunna bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöpåverkan vilar främst på de industrialiserade länderna. Stora effektiviseringar i energi- och resursanvändning har åstadkommits samtidigt som konsumtionen ökar i än större utsträckning. Det leder sammantaget till att den totala miljöbelastningen ökar. REMISSINSTANSER ”Hållbara laster – konsumtion för en ljusare framtid” är ett delbetänkande och samtliga enheter förutsätter att tillfälle ges att svara på slutbetänkandet och att tid då ges också för politisk behandling. Förvaltnings AB Framtiden Att minska energiförbrukningen är tveklöst bra för ett hållbart samhälle, men valet av energislag är också viktigt för miljön. Staten kan via lagar och förordningar visa färdriktningen och stimulera med bidrag. Energi-ROT-bidrag med klara och tydliga regler är alltid välkommet och ger fart på besparingarna. Riktigt långsiktiga resultat uppnås dock bara om riktningen man anger står sig över tiden och om det finns andra ekonomiska incitament än bidrag. Förvaltnings AB Framtiden är osäkra på realismen i föreslaget mål att energiförbrukningen ska halveras till år 2030, eftersom det nu är de ”svårare” åtgärderna som återstår. Fastighetskontoret Förslagen som rör ”boende” är helt och hållet kopplade till energianvändning, men det finns också en rad andra centrala samband mellan ekologi, boende och stadsbyggande. Kommunernas roll (lokalisering, produktion, förvaltning) i planeringsprocessen bör belysas ytterligare i den fortsatta utredningen. Kontoret vill understryka möjligheten att kombinera ROT-åtgärder med åtgärder för att förbättra tillgängligheten (och därmed öka möjligheten till kvarboende) samt åtgärder för att göra boendet mer ekologiskt hållbart (installation av lågemissionsfönster m.m.). Kontoret anser det särskilt angeläget att hitta lösningar för att effektivisera energianvändningen i flerbostadshus. Konsumentkontoret Konsumentkontoret ser fram emot att slutbetänkandet presenterar en tydlig, avgränsad och preciserad definition av begreppet hållbar konsumtion, som är lätt att kommunicera, minnas och ta till sig. Kontoret menar att utredningen bör fokusera mer på det lokala perspektivet och kommunernas agerande. Förslagen när det gäller efterfrågan på ekologiska livsmedel är inte tillräckliga, konsumentkontorets erfarenhet är att priset spelar en mer avgörande roll än vad som framgår av utredningen. Förstärkt medelstilldelning för energirådgivning är bra, men fördelningsmodellen bör i högre utsträckning tillvarata storstädernas behov. Kretsloppskontoret Kretsloppskontoret vill se Göteborg som testkommun i frågan: hur man når ut till människor i dagens medielandskap och informationsöverflöd och hur budskapen ser ut som verkligen påverkar? Vidare påminner kontoret om att vatten är vårt viktigaste livsmedel och om vikten av att slå akt om denna resurs. Kretsloppskontoret gör benchmarkingstudier med Sydafrika för avfallsplan och väcker ideén att liknande studier kunde göras inom området tillväxt/livstillfredsställelse (med stad/land där livstillfredsställelsen ökar). Miljöförvaltningen Generellt sett anser förvaltningen att kopplingen till viktiga miljökvalitetsmål, utöver klimat och giftfri miljö behöver utvecklas. Miljöförvaltningen anser att en hållbar livsmedelskonsumtion på ett mer konkret sätt måste sättas in i sitt samhälleliga sammanhang med lagstiftningen, den europeiska gemenskapen och globala utvecklingen. Trögheten att välja ekologiskt behöver belysas ytterligare. Ett hållbart boende bör också beskrivas utifrån byggmaterial och inomhusmiljö och inte enbart energianvändning. Sambandet mellan planering och placering av bostäder, arbetsplatser och transporter behandlas inte. När det gäller transporter är fokus nästan helt på koldioxidutsläpp och det finns en viss inkonsekvens i vilka frågor som beskrivs och belyses, t.ex. när det gäller fordonsbränsle. Förvaltningen saknar åtgärder för att minska transportarbetet. Stadsbyggnadskontoret Möjligheterna att genom fysisk planering påverka förutsättningarna för en hållbar livsstil behandlas inte särskilt mycket. Ett undantag är externhandelsproblematiken där man vill göra etableringarna tillståndspliktiga enligt miljöbalken. Visst kan en ökad restriktivitet mot externhandel leda till att handeln kan vara kvar i stadskärnor och att bilresandet minskar. Men problematiken med handelsstrukturen är mer komplicerad. Mobilitet beskrivs som en omistlig del i välfärden men stadsbyggnadskontoret saknar förslag till att minska det oönskade resandebehovet. Förslaget om en konsekvensanalys av fortsatt avfolkning av vissa landsbygdsregioner är bra. Men en annan problematik som inte belyses tillräckligt är regionförstoringen. SDF Torslanda Förvaltningen anser att det är viktigt att uppföljning sker med handlingsplaner och riktlinjer. Målet om ekologiska livsmedel borde även omfatta de etiska, ekonomiska och sociala aspekterna. Transportområdet bör också innefatta ändrade resvanor m.m. Förvaltningen är positiv till att stärka hem- och konsumentkunskapen. STADSKANSLIET Utredningen är lättillgänglig, intressant och behandlar ett område som är avgörande för hållbar utveckling. Den analyserar tre sakområden: livsmedel, boende och transporter och konkretiserar inom dessa tre aktörer: producenterna, handeln och konsumenterna. Uppdraget är begränsat till att enbart behandla hushållens konsumtion men utredningen spänner ändå över ett enormt stort område. Remisstiden har varit så kort att stadskansliet skickat ut delbetänkandet på förvaltningsremiss. Flera av enheterna har inte överhuvudtaget haft möjlighet svara. Stadskansliet förutsätter att tillräcklig tid ges i slutbetänkandet, då avsikten också är att bredda remisskretsen till att omfatta fler stadsdelar. Remissinstanserna har givit både generella och mer detaljerade synpunkter. Det finns inga motsättningar mellan de svar som inkommit och stadskansliets svar bygger på dessa. I förslaget till yttrande till jordbruksdepartementet lyfts de generella synpunkterna fram. Göteborgs Stad omnämns i utredningen som ”testkommun”. Det har inneburit att utredaren Stefan Edman vid två tillfällen träffat företrädare för staden. Det första tillfället var inför delbetänkandet, då Edman tog del av stadens arbete inom olika sektorer. Vid det andra tillfället, februari 2005, diskuterades delbetänkandet utifrån erfarenheter och kunskap inom staden. Stadskansliet ser det som mycket positivt att Göteborg fått möjlighet att delta i utredningen på detta sätt. Det ger ett ökat utbyte inom staden, kan ge ett effektivare och bättre arbete samt stärker stadens miljöprofil utåt. GÖTEBORGS STADSKANSLI Enhet för infrastruktur, näringsliv och storstadsutveckling Katrina Folland Leif Johansson Bilaga 1 Sammanfattning av Hållbara laster (SOU 2004:119) Sammanfattning Denna utredning om hållbar konsumtion, med fokus på livsmedel, boende och transporter har sina rötter i den globala arenan. 1992 samlades världens regeringar till en FN-konferens i Rio de Janeiro för att dryfta mänsklighetens framtid. Mötet blev historiskt, med bl.a. tillkomsten av Agenda 21, konventioner om klimat och biologisk mångfald och en ny vilja att arbeta nationellt och globalt för en mera hållbar utveckling, ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Tio år senare, 26 augusti – 4 september 2002, följdes Riomötet upp av en ny FN-konferens i Johannesburg, Sydafrika. Här beslutade de medverkande ländernas regeringar bl.a. att utveckla ett tioårigt ramverk av program för att påskynda omställningen till hållbar konsumtion och produktion. Man enades om åtgärder för att: främja att sociala aspekter och miljökostnader inkluderas i priset på varor och tjänster, utforma program för ökad medvetenhet, i synnerhet bland ungdomar, bl.a. genom utbildning, offentlig information, konsumentinformation, reklam och media, utveckla och introducera effektiva verktyg för konsumentupplysning, bl.a. om aspekter som rör människors hälsa och säkerhet, främja offentlig upphandling som utvecklar och sprider miljöanpassade varor och tjänster. En väsentlig del i arbetet för hållbar konsumtion gäller också människors hälsa, en aspekt av den sociala dimensionen Min grundsyn För välbeställda nationer som Sverige måste en kärnfråga vara hur vi under årtiondena framöver kan utveckla en mer solidarisk livsstil inom ramen för ”den globala byn”. Det handlar bl.a. om hur vi lär oss producera och fördela välfärd med allt mindre ohälsa, miljöbelastning och förbrukning av naturresurser som olja, el, mineraler och vatten. Med hjälp av ny resurseffektiviserande ”grön teknik” – som delvis frikopplar tillväxt och miljöbelastning från varandra – har vi kommit ett litet stycke på väg mot en sådan ekologiskt hållbar produktion och konsumtion (”de-coupling”). Det gäller inte minst på de tre sakområden som den här utredningen arbetar med: transporter, livsmedel, bostäder (”bilen, biffen, bostaden”). Ett exempel på detta är energieffektiva bostäder med lägre utsläpp av klimatpåverkande koldioxid. När vi åstadkommer de-coupling får vi samtidigt – som bonus – en gradvis bättre ekonomisk hållbarhet eftersom hushållens utgifter oftast kan minska, särskilt på lite sikt. Därmed uppstår den intressanta frågan: Hur kommer detta friställda konsumtionsutrymme att användas? Investeras det måhända i konsumtion av andra varor och tjänster som slukar betydande mängder fossil energi – ytterligare en utlandsresa eller en bil till i familjen? För miljön blir resultatet i så fall troligen ett nollsummespel: ”Det vi vann på karusellen gick förlorat på gungorna” En reboundeffekt har uppstått, för att tala konsumtionsforskarnas språk. Antag istället att merparten av det nya konsumtionsutrymmet satsades på utbildning, vård av anhöriga, kultur i olika former, naturupplevelser på nära håll. Alltså i välfärdshöjande, mindre miljöbelastande konsumtion som idag allt oftare ibland upplevs som bristvara men som också bevisligen kan sätta guldkant på tillvaron. Om detta skedde i högre utsträckning än nu skulle det bli betydligt enklare att uppnå en såväl ekologiskt som socialt mera hållbar utveckling. Vill vi att Sverige på allvar skall kunna röra sig i riktning mot en välfärd som tär mindre på planetens materiella tillgångar måste politiken mera kraftfullt nyttjas som ett redskap dels för att driva fram och påskynda ”den gröna teknikutvecklingen”, dels för att förändra prisrelationerna till förmån för mer av social konsumtion. Regeringen borde initiera ett ”positivt kontrakt” med oss medborgare, där hållbar konsumtion på ett antal strategiska områden premieras på ett tydligt och vardagsnära sätt. Men dessutom bör vi, både privat och på den offentliga arenan, börja diskutera och bearbeta våra värderingar, attityder och vanor till förmån för en ”smartare och varsammare livsstil”. En vardagskonsumtion, präglad av lustfylld komfort men till priset av mindre resursförbrukning, miljöbelastning och minusposter för fysisk och mental hälsa. Ett liv av mera ”hållbara laster”, om man vill utrycka saken så. Jag menar, sammanfattningsvis, att en ekonomiskt mera framsynt, resurssnål och hälsofrämjande konsumtion förutsätter förändringar både vad gäller teknik/politik och etik/vanor. I utredningen strävar jag efter att konkretisera dessa komplicerade sammanhang på vad jag vill kalla tre aktörsfält: Producenternas vilja och förmåga att förse marknaden med ekologiskt hållbara varor och tjänster som också är prisvärda och tillgängliga för en bred grupp konsumenter. Handelns ansvar och roll som länken mellan tillverkare och brukare. Konsumentbeteendet, präglat av både vanor, ekonomisk styrka, reklam och trender, men också individens behov av sociala markörer som speglar djupa, delvis irrationella och svåråtkomliga skikt inom personligheten. I de senaste årens debatt om fysisk och mental ohälsa har många människor också upptäckt delvis nya utmanande samband: Den högt uppdrivna livsrytmen – uttryck för ökad produktivitet, konsumtion och resursförbrukning – orsakar samtidigt en stress på såväl människor som natur. Det hävdvunna politiska axiomet om ”ekonomisk tillväxt som leder till välfärd som ger livstillfredsställelse” tycks inte längre framstå som lika entydigt sant. Välfärden har visat upp en baksida av ofärd; medan BNP-kurvan fortsätter stiga, böjer kurvan för djupare livstillfredsställelse nedåt. Vardagskonsumtionen kan alltså betraktas som ett nav i samhällshjulet, där ekrarna strålar ut i frågeställningar på en rad olika sakområden och nivåer. Den borde därför engagera inte endast ekonomer, politiker och konsumtionsexperter utan minst lika mycket sakkunniga och företrädare för hälso- och sjukvård, kultur, beteendevetenskap, etik, filosofi. I utredningen försöker jag så gott jag förmår fånga in denna breda kunskap och erfarenhet genom seminarier med min referensgrupp (bilaga 1), möten med forskare, experter, folkrörelser och en testkommun (Göteborgs Stad) samt genom en interaktiv hemsida, www.supersize.nu där den breda allmänheten inbjuds att höra av sig med idéer och uppslag. Definitioner ”Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” Brundtlandkommissionen Agenda 21, handlingsprogrammet från Riokonferensen 1992, slår fast att en hållbar samhällsutveckling måste grundas på tre samverkande dimensioner: en social, en ekonomisk och en ekologisk. Förutsättningarna för en hållbar konsumtion utgörs av följande sju basala funktioner: 1. Ständig resurseffektivisering. Alla varor och tjänster skall produceras, distribueras, konsumeras och i tillbörlig grad återvinnas på ett så energi- och/eller materialeffektivt sätt som möjligt. 2. Vård av ekosystemens produktionsförmåga (jordar, vatten, skogar, luft etc). 3. Minimering av och på sikt frihet från miljö- och hälsofarliga kemikalier. 4. Återvinning och på sikt slutna kretslopp för en effektiv hushållning med både ändliga och förnyelsebara resurser. 5. Internationell solidaritet: mänskliga fri- och rättigheter, inklusive rätten till hälsa, försörjningsmöjligheter och arbete. 6. Konsumentens rätt till öppen, saklig och kvalitetssäkrad information om i vilken utsträckning produktionen av varor och tjänster uppfyller punkterna 1-5. 7. Konsumentens rätt till prisvärda varor och tjänster som uppfyller punkterna 1–6. Politiken för hållbar konsumtion skall väsentligen formas utifrån de ambitioner som uttrycks i riksdagens konsument-, folkhälso- och miljömål. Ett följande kapitel visar hur miljöbelastningen i Sverige, i termer av koldioxidutsläpp, över tid kan relateras till ekonomi och sociala och demografiska förhållanden. I tre längre kapitel beskrivs och analyserars nuläget och förutsättningarna för en mera hållbar konsumtion vad gäller livsmedel, boende och transporter. Vissa förslag till åtgärder presenteras också. Sedan följer ett kapitel om konsumtionsmönstrens inre dynamik och ”psykologi”, med reflektioner över 1970-talets livfulla offentliga debatt om ”Lagom-Sverige”. De avslutande kapitlen handlar om skolans roll och om stad-land-perspektivet; allra sist skriver ett brett urval av personer om vad de menar med begreppet hållbar konsumtion. I slutbetänkandet (maj 2005) avser jag att presentera en mera samlad strategi, med ekonomiska styrmedel och konsekvensbeskrivningar, nyckeltal, märkningssystem mm. Dock återfinns alltså redan här i delbetänkandet ett antal förslag, som syftar till att visa på den potential för angelägna förändringar som kan och bör tas till vara. Bland annat föreslår jag ett offentligt konsumtionsmål för ekologiska livsmedel (25 procent år 2010), statligt stöd till certifieringskostnader och lokal produktion, registrerings- och fordonsskatter i kombination med höjda skrotpremier för att styra över mot mera bränslesnåla fordon i svensk bilpark, normer för maximal energiförbrukning per yta i nybyggnation samt förstärkning av skolans undervisning i hem- och konsumentkunskap (för detaljer se respektive kapitel). Utredningen präglas av optimism när det gäller hushållens möjligheter att påskynda Sveriges utveckling mot ökad hållbarhet. En utveckling som kommer att främja både hälsa, naturmiljö och ekonomi, och därmed även skapa nya nischer för en sund omdaning av näringsliv och arbetsmarknad. Utredningens förslag i korthet Hållbar livsmedelskonsumtion Jordbrukspolitiken Regeringen måste säkerställa att svensk livsmedelsproduktion – med goda hållbarhetskvaliteter – ej missgynnas på matmarknaden genom orättvisa konkurrensnackdelar i jordbruksledet. Andelen vallfoder och naturbetesgräs för en mer extensiv mjölk och köttproduktionen bör successivt öka genom omfördelning av stödmedel samt stimulans till lokala och regionala varumärken med denna inriktning (kap. 5.7.3.). Regeringen bör ge stöd till certifieringskostnaderna, i synnerhet för mindre producenter inom primärproduktion och förädling. Regeringen bör stimulera produktutveckling av ekologiska livsmedel genom omställningsstöd och gratis rådgivning till förädlare. Regeringen bör ge stöd till utveckling av strukturer som fungerar långsiktigt på marknaden och som gör det möjligt för små producenter att få avsättning för sina produkter hos stora upphandlare. Exempel på detta är regionala marknadstorg/ grossistföretag. Om de lokala producenterna blir fler och får möjlighet att växa stimulerar det också sysselsättningen och ger ökade skatteinkomster. Konsumentpolitiken Regeringen bör aktivt verka för att upphandling och beredning av måltider i stat, kommuner och landsting baseras på riktlinjerna i den s.k. Ät S.M.A.R.T/FSM-modellen (kap. 5.6.1), kompletterade med det underlag till handlingsprogram för ”Bra mat och fysisk aktivitet” som utarbetats av Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet. Regeringen bör snarast inbjuda studieförbund, SVT och t.ex. idrotts- och miljörörelsen till överläggningar om hur frågorna om mat, hälsa och miljö och en ”smartare livsmedelskonsumtion” kan kommuniceras och diskuteras på ett lustfyllt och intresseväckande sätt. Regeringen bör föreslå ett konsumtionsmål för ekologiska livsmedel. 25 procent av all offentlig konsumtion av livsmedel bör senast 2010 vara baserad på ekologiskt certifierad produktion. Regeringen bör uppdra åt Statistiska centralbyrån att med lämpliga nyckeltal följa upp ekologisk produktion och konsumtion vad gäller kvalitet, volym och pris. Regeringen bör stödja initiativ till branschvisa marknadsföringskampanjer av mervärdet i ekologisk mat, liksom till utbildning av butikspersonal. Regeringen bör stärka hemkunskapsundervisningen (kap 9) och ge öronmärkta medel för att täcka merkostnaden för inköp av ekologiskt producerade råvaror för denna undervisning. Hållbart boende Regeringen bör föreslå ett övergripande mål om halvering av energiförbrukningen i bostäder till 2030. Regeringen bör verka för obligatorisk energimätning i flerbostadshus. En särskild förordning bör utformas med precisering av boendekonsumenternas rättigheter och de villkor fastighetsägaren/hyresvärden måste uppfylla för att mättekniken skall kunna installeras. Regeringen bör stimulera till effektivisering av den kommunala fjärrvärmeproduktionen. Regeringen bör verka för en effektivare elanvändning genom att introducera ett system med enbart rörliga kostnader. Regeringen bör erbjuda 30 procent bidrag (”energi-ROTbidrag”) till privata energieffektiva investeringar, t.ex. i isoleringsteknik, värmeväxlare, lågemissionsfönster mm. Alternativt bör man överväga att ge lån med lägre ränta och längre avskrivningstid, ett system som används i Tyskland för att t.ex. stödja byggnation av hus utan värmesystem. Regeringen bör införa energiklassning av fastigheter och differentiera fastighetsskatten på grundval av fastighetens energiprestanda. Regeringen bör för nybyggda bostäder, och i samband med ROT (renovering, ombyggnad, tillbyggnad) införa normer för maximal energiförbrukning per kvm. Regeringen bör tillsammans med aktörerna i byggbranschen påskynda marknadsintroduktionen av energieffektiva koncept av typen ”hus utan värmesystem”, både vad gäller småhus och flerbostadshus. Regeringen bör öronmärka förstärkt medelstilldelning för energirådgivning i kommunerna och i andra lämpliga former. Hållbara transporter Regeringen bör föreslå tillfälligt höjda skrotpremier i kombination med koldioxiddifferentierad registrerings(försäljnings) avgift för att förändra den svenska bilparken i riktning mot lättare och mer bränslesnåla fordon Regeringen bör stärka och påskynda introduktionen av fordonsgas med bl.a. ökat KLIMP-stöd, samt säkerställa en långsiktig skattebefrielse för biogas och träbaserat etanolbränsle Regeringen bör införa tillståndsprövning enligt miljöbalken för s.k. externhandel (stora köpcentra utanför tätorterna) Regeringen bör utreda förutsättningarna för att introducera spårbilsystem Regeringen bör främja kommunala satsningar på ecodriving och mobilitetskontor samt stödja konsumentägda bilpooler Tillväxt, hållbar välfärd, livstillfredsställelse Regeringen bör initiera, stärka och tillgodogöra sig synpunkterna från en bred offentlig debatt om sambanden mellan global rättvisa, svensk ekonomisk tillväxt, hållbar utveckling och en djupare livstillfredsställelse Regeringen bör uppmärksamma, stödja samt sprida erfarenheter av den verksamhet som utvecklas inom ramen för regionala och lokala modellprojekt av det slag som pågår i t.ex. landstinget Dalarna och Uddevalla kommun, och som syftar till att skapa en långsiktigt hållbar utveckling utifrån ett brett miljö-, kultur- och hälsofrämjande perspektiv Hållbar konsumtion – skolans möjligheter Regeringen bör ge hem- och konsumentkunskapen huvudansvaret för grundskolans undervisning om hållbar konsumtion. Det förutsätter tydligare skrivningar i läroplanen, översyn av kursplaner, fördubblat timantal samt ekonomiska förstärkningar för lärarutbildningen, lokaler och teknisk utrustning. Regeringen bör låta hem- och konsumentkunskap bli kärnämne i gymnasieskolan. Regeringen bör verka för att policyn för skolmåltider, caféverksamhet, mat- och dryckesautomater ses över. Skolverket och Myndigheten för skolutveckling bör i detta syfte ges särskilda uppdrag. Regeringen bör tillsammans med skola, folkrörelser, berörda myndigheter och ”kända förebilder” utveckla ett program för att stärka hållbara konsumtionsvanor bland ungdomar. Hållbar konsumtion i perspektivet stad .- land Regeringen bör initiera en konsekvensanalys av hur en fortsatt avfolkning av vissa landsbygdsregioner (t.ex. Dalsland, inre Norrland) påverkar möjligheterna att på sikt uppnå ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt mera hållbart Sverige. Regeringen bör förenkla de offentliga upphandlingsreglerna i syfte att främja lokala lösningar för servicen på landsbygden Regeringen bör, bl.a. med hjälp av landsbygdsutvecklingsprogrammet LBU, stödja lokal och regional livsmedelsproduktion Regeringen bör införa lånegarantier för bostadslån på landsbygden Bilaga 2, Yttrande från Förvaltnings AB Framtiden 2005-02-10 Synpunkter på SOU 2004:119 – Hållbara laster. Konsumtion för en ljusare framtid Göteborgs Stad är remissinstans för rubricerade betänkande och har gett Förvaltnings AB Framtiden möjlighet att lämna synpunkter. Förvaltnings AB Framtiden väljer i sammanfattad form att vidarebefordra nedanstående kommentarer och synpunkter från dotterbolagen Bolagens synpunkter Allmänt och övergripande kan man konstatera att det är lätt att villa bort sig i de generella förslagen när frågorna i praktiken är så komplexa som de är. Att minska energiförbrukningen är tveklöst bra för ett hållbart samhälle, men valet av energislag är också viktigt för miljön. Staten kan via lagar och förordningar visa färdriktningen och stimulera med bidrag. Energi-ROT-bidrag med klara och tydliga regler är alltid välkommet och ger fart på besparingarna. Riktigt långsiktiga resultat uppnås dock bara om riktningen man anger står sig över tiden och om det finns andra ekonomiska incitament än bidrag. För Framtidenkoncernens bolag, allmännyttiga bostadsföretag, är energianvändningen i bostäderna en viktig fråga bl.a. på grund av sin ekonomiska betydelse. Av betänkandets behandlade ämnen har koncernens bolag självfallet störst påverkan på hållbart boende. Kring detta avsnitt lämnas följande synpunkter. Avnitt 6.4.5, Effektiviseringen i flerbostadshus har avstannat Det är möjligt att minskningen av energiförbrukningen inte fortgår i samma takt som tidigare. Detta innebär nödvändigtvis inte att energisparambitionerna hos fastighetsägarna har minskat. Snarare beror det på att man tidigare fick stor utdelning på de energihushållningsåtgärder som då genomfördes. Konvertering till fjärrvärme, temperatursänkning och tätning var energihushållningsåtgärder som gav stora och snabba resultat. Idag krävs betydligt större insatser för att nå motsvarande energireduktion. Koncernens bolag har fortsatt att energihushålla trots minskad lönsamhet. Eftersom det nu är de ”svårare” åtgärderna som återstår, de med höga kostnader, är vi dock osäkra på realismen i utredarens föreslagna mål att energiförbrukningen ska halveras till år 2030. De högsta målen avseende sänkt energiförbrukning bör inriktas på nybyggnad och stora ombyggnader av fastigheter. Avsnitt 6.4.6, Energimätning för värme och varmvatten i flerbostadshus Utredaren utgår från att individuell energimätning gynnar energihushållning. Vi anser att det är olyckligt att utredaren sammanblandar individuell mätning av värme och varmvatten. Tekniskt, pedagogiskt och motivationsskapande är det en avsevärd skillnad mellan individuell värmemätning och individuell varmvattenmätning. Vår syn är att individuell varmvattenmätning kan ge en betydande minskning av såväl energi som kallvattenförbrukning. Orsaken till detta är att förbrukningen är direkt kopplad till de boendes beteende, mätprincipen är lätt att förstå och besparingspotentialen handlar i stort om en ”överförbrukning” av varmvatten (långa duschar). När det gäller individuell värmemätning är förhållandet nästan det omvända. Den mätteknik som idag står till buds i befintliga fastigheter är mycket komplicerad att förstå för en normalanvändare. Man måste som användare acceptera att ett antal givare i lägenheten ger information till ett beräkningsprogram, som sedan resulterar i en faktura. Man måste även inse att värmeläckaget till grannen är betydande. Dessutom är det mycket tveksamt om de boende verkligen sänker sin inomhustemperatur för att tjäna 20-30 kr per månad och grad. I de projekt där vi har individuell värmemätning kan vi konstatera att hyresgästerna väljer en högre inomhustemperatur än den vi har i det övriga fastighetsbeståndet. Utredaren har heller inte beskrivit vad som händer med energisparincitamentet när individuell värmemätning införs. Enligt vår uppfattning innebär individuell värmemätning att ansvaret för fastighetens energihushållning i praktiken flyttas från fastighetsägaren till de boende. Incitamentet för fastighetsägaren att genomföra energisparåtgärder blir därmed mycket begränsat. Detta överensstämmer inte med intentionerna i EU-direktivet om byggnaders energiprestanda som går ut på att byggnader skall energideklareras i syfte att locka fastighetsägare att genomföra energihushållningsåtgärder. Avsnitt 6.4.7, En förklaring till: Flerbostadshusen som värmesänka Utredaren antyder att flerbostadshusen har hög energiförbrukning för att de används som värmesänkor i fjärrvärmesystemen. Vår bild är inte att fjärrvärmeanslutna hus har högre energiförbrukning än övriga hus. Vi anser heller inte att energisparincitamentet är mindre i dessa byggnader. Avsnitt 6.4.9, Effektivare elanvändning – genom enbart rörligt pris Utredaren föreslår att effektivare elanvändning ska stimuleras genom införande av ett system med enbart rörliga kostnader. Detta förslag tycker vi i princip är bra. Vi vill dock påpeka att nätavgifter inte är lika med fasta kostnader. Avsnitt, 6.4.11, Fastighetsklassning och differentierad fastighetsskatt Utredaren föreslår att energiklassning av fastigheter ska införas och att fastighetsskatten ska differentieras på grundval av fastighetens energiprestanda. Vi tycker det räcker med en frivillig energiklassificering för att fokusera på energiförbrukningen. Kopplingen till fastighetsskatten kan vara en onödig åtgärd eftersom incitamentet att sänka förbrukningen redan finns genom energikostnaderna. Avsnitt 6.4.15, Skärp reglerna, sätt maxnormer för energiförbrukning Avsnittet föreslår skärpta regler, tak för energiförbrukning och ökad tillsyn. Vi anser att det vore olyckligt att införa maximering av energiförbrukning. Dylika åtgärder motverkar ofta sitt syfte eftersom de även sätter ett tak för utvecklingen. Vi tycker heller inte att det är en god ide att återinföra den kommunala byggnadsinspektionen eftersom en sådan ordning hämmar utvecklingen av byggherrens eget kvalitetsarbete. Fortsatt remissförfarande Utredningen behandlar frågor som är viktiga för Förvaltnings AB Framtiden. Med hänsyn till den korta yttrandetiden på delbetänkandet måste vi dock nöja oss med att lämna ovanstående synpunkter. När utredningen lagt sitt slutbetänkande utgår vi från att remisstiden blir längre. Bilaga 3 Yttrande från fastighetskontoret Till Stadskansliet Remissvar: Delbetänkandet hållbara laster- konsumtion för ljus framtid (SOU 2004:119) ÄRENDET Fastighetsnämnden har beretts tillfälle att lämna synpunkter på ovanstående delbetänkande från Jordbruksdepartementet. Den knappa remisstiden ger inte utrymme för sedvanlig hantering i fastighetsnämnden. Ett flertal av de förslag som presenteras i delbetänkandet är av ”politisk” karaktär (bl a förslag om nya skatter, ROT-bidrag mm) varför en nämnbehandling vore att föredra. När detta inte är möjligt (p g a den knappa tiden) har kontoret valt att översända synpunkter av ”förvaltningskaraktär” till stadskansliet. Nämnden kommer att beredas tillfälle att lämna synpunkter på slutbetänkandet som planeras tillställas kommunen för yttrande senare under 2005. UTREDNINGEN Stefan Edman har tilldelats regeringens uppdrag att ”precisera begreppet hållbar konsumtion när det gäller hushållen samt att föreslå en handlingsplan med åtgärder för hur ekologisk, social och ekonomisk hållbar konsumtion ska uppnås”. Särskilt utpekade sakområden är livsmedel, boende och transporter. Enligt Edman kräver en ekonomsikt mera framsynt, resurssnål och hälsofrämjande konsumtion förändringar båda vad gäller teknik/politik och etik/vanor. Tre komplicerade sammanhang identifieras. Producenternas vilja och förmåga att förse marknaden med ekologiskt hållbara varor och tjänster som också är prisvärda och tillgängliga för en bred grupp konsumenter. Handelns ansvar och roll som länken mellan tillverkare och brukare. Konsumentbeteendet präglat av vanor, ekonomisk styrka, reklam och trender, men också individens behov av sociala markörer som speglar djupa, delvis irrationella och svåråtkomliga skikt inom personligheten. Förslag med bäring på ”boende” Nedan återges de förslag som redovisas i betänkandet under rubriken ”Hållbart boende”. De två sista punkterna om externhandel kommer från kapitel 7 ”Hållbara transporter”. Regeringen bör föreslå ett övergripande mål om halvering av energiförbrukning i bostäder till 2030. Regeringen bör verka för obligatorisk energimätning i flerbostadshus. En särskild förordning bör utformas med precisering av boendekonsumenternas rättigheter och de villkor fastighetsägaren/hyresvärden måste uppfylla för att mättekniken skall kunna installeras. Regeringen bör stimulera fjärrvärmeproduktionen. till effektivisering av den kommunala Regeringen bör verka för en effektivare elanvändning genom att introducera ett system med enbart rörliga kostnader. Regeringen bör erbjuda 30 procent bidrag (”energi-ROT-bidrag”) till privata energieffektiva investeringar, t ex i isoleringsteknik, värmeväxlare, lågemissionsfönster mm. Alternativt bör man överväga att ge lån med lägre ränta och längre avskrivningstid. Regeringen bör införa energiklassning av fastigheter och differentiera fastighetsskatten på grundval av fastigheternas energiprestanda. Regeringen bör för nybyggda bostäder, och i samband med ROT (renovering, ombyggnad, tillbyggnad) införa normer för maximal energiförbrukning per kvm. Regeringen bör tillsammans med aktörerna i byggbranschen påskynda marknadsintroduktionen av energieffektiva koncept av typen ”hus utan värmesystem”, båda vad gäller småhus och flerbostadshus. Regeringen bör öronmärka förstärkt medelstilldelning för energirådgivning i kommunerna och i andra lämpliga former. Regeringen bör införa tillståndsprövning enligt miljöbalken för s.k. externhandel (stora köpcentra utanför tätorterna). Regeringen bör, enligt norsk modell, föreslå ett tillfälligt stopp för utvidgad externhandel så att rådrum skapas. ÖVERVÄGANDEN I utredningen presenteras inledande förslag till åtgärder för att nå målet om en hållbar konsumtion. Kontoret ser positivt på ambitionen i utredningen, men väljer att i dagsläget inte kommentera de enskilda förslagen i detalj då dessa, än så länge, är av mer skissartad karaktär. Bland annat saknas konsekvensanalyser samt information om förslagens närmare utformning. Ett mer utförligt remissvar kommer att arbetas fram i samband med remissbehandlingen av slutbetänkandet. Synpunkterna nedan är av generell karaktär. Förslagen som rör ”boende” är helt och hållet kopplade till energianvändning. Även om fokuseringen på energieffektivisering är förståelig, inte minst utifrån kopplingen till klimatproblematiken, finns en rad andra centrala samband mellan ekologi och boende. Här kan exempelvis nämnas de utsläpp som är en konsekvens av boendet, med bland annat försurning som följd. Vidare saknas ett djupare resonemang om vikten av ett hållbart stadsbyggande där bebyggelsen stödjer en utveckling som ökar andelen resor med kollektivtrafik. Hållbarhetsbegreppet innefattar förutom ekologi även en ekonomisk och en social dimension, något som också beaktas i utredningen. Kontoret vill understryka möjligheten att kombinera ROT-åtgärder (renovering, ombyggnation, tillbyggnation) med åtgärder för att förbättra tillgängligheten (och därmed öka möjligheten till kvarboende) samt åtgärder för att göra boendet mer ekologiskt hållbart (exempelvis installation av lågemissionsfönster m m). Kontoret anser det särskilt angeläget att hitta lösningar för att effektivisera energianvändningen i flerbostadshus. Även om energiförbrukningen per kvadratmeter minskat kraftigt de senaste trettio åren är bilden sedan mitten på nittiotalet splittrad mellan flerbostadshus och småhus. Medan småhusägarna fortsatt effektivisera i ungefär samma takt har utvecklingen för flerbostadshusen stått i stort sett stilla. I Göteborg uppgår andelen bostäder i flerbostadshus till ca 80 procent av det totala bostadsbeståndet. Via planmonopolet och rollen som markägare (när så är fallet) har kommunen en påverkansmöjlighet att styra nyproduktionen av bostäder mot hållbarhet i lokalisering, produktion och förvaltning. Kommunernas roll i planeringsprocessen bör belysas ytterligare i den fortsatta utredningen. GÖTEBORGS FASTIGHETSKONTOR 2005-02-15 Sven-Olof Gard Peter Junker Bilaga 4 Yttrande från konsumentkontoret 2005-02-08 Förvaltningsremiss Synpunkter på Stefan Edmans delbetänkande ”Hållbara laster – Konsumtion för en ljusare framtid” (SOU 2004:119) Konsument Göteborg lämnar följande synpunkter på Stefan Edmans delbetänkande ”Hållbara laster – Konsumtion för en ljusare framtid” (SOU 2004:119). Reflexioner Inledningsvis vill vi framhålla att delbetänkandet i sin helhet är informativt, tankeväckande och intressant. Vi delar i många fall de förslag som presenteras, även om vi ser svårigheter i att förverkliga en del av dem inom överskådlig tid. Eftersom konsumentnämnden under våren kommer att få tillfälle att lämna synpunkter på slutbetänkandet avstår vi i nuläget från att lämna tjänste-mannakommentarer på varje enskilt avsnitt. Vi ser med spänd förväntan fram emot att slutbetänkandet presenterar en tydlig, avgränsad och preciserad definition av begreppet hållbar konsumtion, som är lätt att kommunicera, minnas och lätt att ta till sig. Utifrån vårt konsumentperspektiv belyser betänkandet tre viktiga konsumentpolitiska områden, som berör den enskilde konsumenten i den dagliga konsumtionen. Inom områdena livsmedel, boende och transporter har den enskilde stora möjligheter att ta ställning och göra aktiva val både på kort och på lång sikt. För Konsument Göteborgs del har vi en viktig roll inom den offentliga verksamheten. Vi skall föregå som ett gott exempel i vårt interna agerande och vi skall verka offensivt och proaktivt med att sprida information och kunskap om hållbara konsumtionsmönster. Vi vill i sammanhanget betona vikten av en lokal samverkan mellan berörda förvaltningar. I detta svar begränsar vi oss till att lyfta fram några frågor som vi anser vara viktiga att kommentera. Det lokala perspektivet Betänkandet utgår från tre aktörsfält; producenterna, handeln och konsumenterna och fokuserar i sina förslag uteslutande på det nationella perspektivet och vad som krävs i form av regler, övergripande mål, ekonomiska styrmedel och generellt agerande från statliga verk, riksdag och departement. Konsumentverkets beskrivs som en nyckelspelare när det bland annat gäller information. Vi menar att frågor kring människors konsumtionsbeteenden inte enbart kan påverkas genom informationsinsatser och insatser på nationell nivå. Det lokala perspektivet och kommunernas agerande bör framgå tydligare. Det gäller allt från frågor kring den offentliga upphandlingen, transporter och handelsetableringar, som behandlas i betänkandet till samverkan med den lokala handeln, stöd till lokala organisationers insatser och information och stöd till innevånarna. Att nå medborgarna med attityd- och beteende-påverkande information kräver insatser på lokal nivå, personliga möten och ett aktivt utåtriktat arbete. Vi vill framhålla de politiska målen kring hållbar konsumtion som gäller i vår stad och det arbete som pågår på många håll runt om i staden kring dessa frågor. Hållbar livsmedelskonsumtion Vi menar att förslagen gällande en hållbar livsmedelskonsumtion inte är tillräckliga speciellt när det gäller att öka efterfrågan på ekologiska produkter och människors förutsättningar att välja det ekologiska alternativet. Vi menar att priset på ekologiska varor spelar en större roll än vad som framhålls i delbetänkandet. Vid en nyligen genomförd omnibus-undersökning hos Konsument Göteborg angav hela 46,6% av de tillfrågade att det främsta skälet till att inte köpa ekologiska varor var just priset. En förhållandevis liten del (8,3%) ansåg att orsaken var den bristande tillgången på ekologiska varor. I skenet av detta och andra undersökningar på området framstår förslagen om insatser för att öka kunskapen hos konsumenterna om värdet och nyttan av att välja ett ekologiskt alternativ som otillräckliga. Vi stöder förslaget om ett konsumtionsmål för ekologiska livsmedel inom den offentliga sektorn. Vi tror att den offentliga sektorn genom konkret agerande har en större möjlighet att påverka attityder och beteenden än generella informations- och marknadsföringskampanjer. Den offentliga sektorn är också en ”stor kund”, vars inköpsvolymer kan stimulera en ökning av den ekologiska primärproduktionen och därmed ha en prisreglerande effekt. Hållbart boende Vi är generellt positiva till förslagen. De föreslagna insatserna bör emellertid bli föremål för ytterligare utredning, analys och konkretiseringar innan direkta ställningstaganden kan göras. Betänkandet framhåller konsumenternas behov av högklassig energi-rådgivning när det gäller el- och värmefrågor. Vi delar den beskrivning som görs avseende Konsumentverket uppgifter. Vi välkomnar betänkandets förslag om förstärkt medelstilldelning till energirådgivning i kommunerna och vill framhålla behovet av en fördelningsmodell som i högre utsträckning än nuvarande modell tillvaratar storstädernas behov. Vi delar förslaget om stöd till en utveckling av fjärrvärmen och ser vinsterna i en utbyggnad för den enskilde konsumenten och för samhället i stort. Genom våra kontakter med konsumenterna märker vi i nuläget att fjärrvärmealternativet ofta har problem i konkurrens- och kostnads-hänseende jämfört med andra uppvärmningssystem. En kommuns fjärrvärmeutbyggnad är ofta en mer långsiktig lösning för samhället i stort. Konsumenterna däremot har ofta i kostnadshänseende kortare tidsperspektiv i sitt val av uppvärmning Vi är mycket positiva till ett system för fakturering av el enbart baserat på rörliga kostnader. Ett överblickbar och till största delen rörlig prissättning skulle bli ett viktigt redskap för att öka motivationen att genomföra energi-besparingar. Det skulle även bli lättare för konsumenten att jämföra olika företags prissättningar. Hållbara transporter I beskrivningen av strategier för en mer hållbar konsumtion av transporter omnämns miljöbilar i den kommunala bilparken. Vi delar betänkandets syn och menar att en sådan utveckling är nödvändig i den kommunala verksamheten, där olika sektorer och enskilda anställda kan agera som goda exempel. Det gäller såväl allmänna transportfordon som yrkesfordon och tjänstebilar/förmånsbilar. Vi vill också framhålla behovet av en utveckling av kommunala bilpooler som ett alternativ till körning i tjänsten med privata bilar eller taxiresor. Els-Marie Aronsson Förvaltningschef Konsument Göteborg Bilaga 5 Yttrande från kretsloppskontoret SOU 2004:119 Hållbara laster Stadskansliet önskar reflektioner kring och synpunkter på rubricerat delbetänkande mm senast 2005-0211. Utredningen har sitt fokus på livsmedel, boende (främst kopplat till energi) och transporter. Kretsloppskontorets ansvarsområden ligger inom vatten-, avlopps- och avfallshantering. Det finns beröringsytor mellan dessa områden och utredningens fokusområden. Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Materialen i våra hus påverkar både hälsa och miljö. PCB, vissa plaster och asbest är exempel på sådana hälsopåverkande material. Urlakning av koppar från taken hamnar i avloppet och påverkar både vattendragen och möjligheterna att ordna hållbara kretslopp för slammet. Vid ombyggnader och rivningar kommer material från husen vi bor och arbetar i i omlopp. En del kan återanvändas, annat blir bränsle och ytterligare annat hamnar på deponier. Avfallet transporteras med fordon, som drivs med olika slags drivmedel med olika miljöpåverkan. Organiskt avfall kan rötas och bli till bränsle för exempelvis fordon som transporterar avfall. Hösten 2003 beslutade kretsloppsnämnden om en kretsloppsplan, som är vägledande för kommunen inom va och avfall. Kretsloppsplanens vision är följande: "Göteborgs vatten-, avlopps- och avfallsprocess skall vara kretsloppsanpassad, prisvärd och av världsledande kvalitet". Ordet process valdes för att markera att planen inte bara handlar om de tekniska systemen utan även "mjuka" faktorer som människors förmåga att rätt använda systemen. Planen är uppbyggd kring åtta utmaningar (förebyggande arbete, hållbar vattenförsörjning, återföring av näring, omhändertagande av farliga ämnen, ökad effektiv och trovärdig återanvändning och materialåtervinning, ingen deponering av resurser, ökad samverkan och ökad kunskap om materialflöden). Förebyggande Den första utmaningen handlar om ”Förebyggande arbete”. Förebyggande arbete handlar främst om produktions- och konsumtionsmönster. I planen sägs att "För att minska avfallsmängder och för att det avfall som uppkommer skall vara lätt att återvinna till nya produkter behövs ett helhetstänkande i produktutveckling och produktkonstruktion. Med konsumtionsmönster menas vanan och sättet att konsumera mat, bostäder, energi, kläder, prylar och annat som finns i samhället. Den avgörande aspekten är det personliga valet som alla individer gör, och därmed är den största utmaningen att förändra människors beteende". Bland förslagen till åtgärder på denna punkt finns bl a att "ta fram en strategi- och åtgärdsplan för förebyggande arbete". Det finns i Göteborg många erfarenheter från arbete med att påverka både producenter och konsumenter. Under 2004 har kretsloppskontoret i samarbete med några andra kommunala förvaltningar utifrån tidigare erfarenheter diskuterat om hur man kan komma vidare. Ett förslag, som ännu inte kunnat förverkligas, är en förstudie kring den "Den moderna miljökatalogen". Det finns goda erfarenheter från den miljökatalog Göteborgs kommun tog fram i tre omgångar under början och mitten av 1990-talet. Men frågan är - hur når man ut till människor i dagens medielandskap och informationsöverflöd och hur ser budskap ut som verkligen påverkar människors beteende i det stora eller lilla? Frågor om vad och hur skulle vara uppgifter för förstudien. Vi har inte kommit till skott i denna fråga, men är öppna för diskussioner att bli testkommun, om det finns önskemål från statsmakterna. Ytterligare möjligheter till samarbete och kunskapsutbyte kan skapas genom Göteborgs deltagande i Eurocities arbetsgrupp för hållbar konsumtion och produktion. Kring denna medverkan byggs upp ett nätverk i kommunen, som hålls samman av stadskansliet. Ett bra förslag i delbetänkandet är det i avsnitt 2.6 om att undersöka på vilka sätt konsumenter redan nu agerar miljövänligt i sin konsumtion. Det kan vara en utgångspunkt för tankar om förutsättningarna för att förstärka sådana beteenden. Vilken roll har t ex märkning? Återanvändning/återvinning En annan fråga som också har bäring på återanvändning är vårt pågående arbete med "Kretsloppspark Alelyckan". Vi planerar en ny typ av återvinningscentral med fem intressenter inom återanvändning/återvinning. Navet är en sorteringsstation där allt som går att återanvända eller återvinna sorteras ut. Hit hör byggmaterial som går till en verksamhet – Återbruket, som är en del av Kretsloppskontoret. Användbara elektriska apparater, prylar, kläder mm går till en secondhand-butik, medan sådant som kan användas efter reparation hamnar hos Returhuset. Returhuset fungerar som en sluss för arbetslösa ut i arbetslivet. Därutöver består verksamheten av en traditionell återvinningsplats för förpackningar och tidningar och en återvinningscentral. Arbetet befinner sig i ett projekteringsskede och invigningen planeras till sommaren 2006. Vi tror och hoppas att anläggningen ska bli en förebild för hur man kan åstadkomma ökad återanvändning av material och saker och därmed minskade uttag av resurser och minskad miljöbelastning. Vatten är ett livsmedel Det glöms ofta bort att vatten är vårt viktigaste livsmedel. Så även i detta delbetänkande. Till skillnad från stora delar av världen har vi en gynnsam situation i Sverige när det gäller tillgång till och kvalitet på dricksvatten. Vi vill bara understryka vikten av att också för framtiden slå vakt om denna resurs. I Göteborgs kretsloppsplan finns en rad åtgärder, som både har med skydd av befintliga vattentäkter att göra och med att säkra en kompletterande råvattentäkt i Mjörn. Individuell mätning Under rubriken "Hållbart boende" föreslår utredningen att regeringen bör verka för obligatorisk energimätning i flerbostadshus. Inom avfallsområdet tror vi att vägning av avfallet är en riktig väg att gå för att få till stånd en ökad utsortering av olika avfallsfraktioner och troligen också för att öka medvetenheten om att en hel del av det vi köper blir avfall förr eller senare. I samband med upphandlingar av avfallsentreprenader ställer vi nu krav på vägning och i nästa skede kan det bli aktuellt att införa en viktbaserad taxa även i Göteborg. Vi tror att det är viktigt för hushållen att veta vad olika tjänster kostar och hur man nyttjar dem på ett miljöriktigt sätt, vare sig det gäller energi eller avfall och va. Transporter En i stort sett färdig utredning visar att det finns förutsättningar att bygga upp en rötningsanläggning för ca 35 000 ton biologiskt avfall i Göteborgsområdet. Om en sådan anläggning kommer till stånd ökar produktionen av biogas för fordon väsentligt. Mätning av utsläpp Förslagen i avsnitt 4.7 kring indikatorverktyg är mycket bra. Hållbarhet Hållbarhetsbegreppet inkluderar ekonomiska, ekologiska och sociala faktorer. De ekonomiska konsekvenserna får ofta en mer framträdande plats i olika former av beslutsunderlag jämfört med ekologiska och sociala konsekvenser. Kretsloppskontoret försöker sedan ett halvår att lyfta fram alla tre aspekterna i sina beslutsunderlag till den politiska nämnden. Detta är inte alltid så lätt, bl a för att vi inte är så vana och kompetenta att bedöma sociala aspekter inom kontoret. Men bara det faktum att den föredragande tvingas tänka på alla tre aspekterna i samband med hanteringen av en fråga har ett värde i sig. Detta är något som kan vara värt att sprida i många sammanhang. Samtidigt kan man bli lite oroad av de signaler som kommer från EU om att ekologiska och sociala faktorer kommer att nedprioriteras i förhållande till ekonomiska i den s k Lissabon-processen. Tillväxt, hållbar välfärd och livstillfredsställelse I rapporten diskuteras sambanden mellan dessa variabler. Konsumtionen har enligt gängse mått tredubblats på 50 år. Samtidigt finns det studier som visar att, trots den snabba konsumtionsökningen, finns det hos många människor ett ökande missnöje med utvecklingen. Figuren 8.3 i delbetänkandet visar, baserat på enkätmaterial, att i ett trettioårsperspektiv bedömer människor att livet har förbättrats när det gäller arbetsförhållanden och ekonomi medan andra faktorer har försämrats, t ex stress, trygghet, mänskliga relationer, "livet roligare" och miljö. Det ökande glappet mellan ekonomisk utveckling och upplevda försämringar på andra områden är viktiga men svåra och politiskt laddade frågor. I rapporten ges exempel från bl a Dalarna och Uddevalla på sätt att lokalt kommunicera och stimulera debatten kring hållbarhet och tillväxt. Kretsloppskontoret har sedan några år ett samarbete med Nelson Mandela Metropol i Sydafrika kring en avfallsplan. Detta arbete är snart avslutat och i den sista fasen ingår att försöka genomföra en s k "benchmarking" mellan städerna. Det innebär att med hjälp av olika nyckeltal jämföra prestationer och kvaliteter i sins emellan mycket olika hanteringssystem för avfall. Det är ovanligt att göra den typen av jämförelser mellan så pass olika samhällen. Man kan fundera kring om det är möjligt att tillföra diskussionen på riksplanet om tillväxt och livstillfredsställelse nya impulser utifrån jämförelser eller "benchmarking" med samhällen/länder där livstillfredsställelsen ökar (om sådana finns och mätningar finns)? Hållbara konsumtionsmönster - skolan I rapporten konstateras att skolan är viktig när det gäller att påverka barns och ungas konsumtion. Ett av åtgärdsförslagen handlar om att "regeringen bör tillsammans med skola, folkrörelser, berörda myndigheter och "kända förebilder" utveckla ett program för att stärka hållbara konsumtionsvanor bland ungdomar. Det vore intressant att få se detta förslag ytterligare utvecklat i slutbetänkandet. Göteborg den 9 februari 2005 Bo Antoni Kretsloppskontoret Göteborgs Stad Direkt tel 031 61 34 74, E-post: [email protected] Bilaga 6 Yttrande från miljöförvaltningen Miljöförvaltningens synpunkter på Jordbruksdepartementets remiss ”Hållbara laster – Konsumtion för en ljusare framtid” – delbetänkande SOU 2004:119. Miljöförvaltningen lämnar följande synpunkter på rubricerad utredning. Rent allmänt konstaterar vi att utredningens uppdrag är att arbeta med de nationella miljökvalitetsmål som utgör de överordnade målen för en hållbar konsumtion 1) Begränsad klimatpåverkan 2) Frisk luft 3) Giftfri miljö 4) God bebyggd miljö Utredningen lägger tyngdpunkt på Begränsad klimatpåverkan och Giftfri miljö (koldioxidutsläpp och inga gifter i jordbruket). Övriga viktiga miljö-kvalitetsmål behöver utvecklas inför slutrapporteringen av uppdraget. 5 Hållbar livsmedelskonsumtion Många av förslagen är positiva med utgångspunkten en hälsosammare livsstil – vikten av att äta näringsriktigt osv och minska på ”utrymmesmaten”. En stor del av utredningen ägnas åt hur en hållbar livsmedelskonsumtion skall kunna uppnås. Det hade varit en fördel om även andra produkter i dagligvaruhandeln hade funnits med, produkter som är lika viktiga att diskutera i ett hållbart samhälle, såsom rengöringsmedel, hudvårdsprodukter etc. Detta speciellt med tanke på lågprisbutikerna och deras sortiment. Framför allt handlar förslagen om en kraftig förändring av den svenska jordbruksproduktionen så att en större självförsörjningsgrad erhålls och därmed en förändring av förädlingsindustrin för ett nyttjande av svenska råvaror. En sådan omställning ska dessutom ske med en övergång till mera ekologisk produktion. Fördelarna med en ekologisk livsmedelsproduktion tydliggörs inte av utredningen. En hållbar livsmedelsproduktion, övergång till ekologisk produktion osv måste sättas in i sitt samhälleliga sammanhang för att det skall vara möjligt att få gehör för viktiga förändringar. Eftersom vi ingår i den europeiska gemenskapen och vi dessutom måste tänka globalt är det viktigt att de åtgärder vi vidtar kan ses som positiva åtgärder för den europeiska och globala utvecklingen. De steg vi tar inom jordbrukssektorn måste kombineras med åtgärder inom i första hand det europeiska jordbrukets utveckling och där stora insatser är nödvändiga. Annars blir de svenska produkterna inte konkurrenskraftiga i förhållande till importerade varor. Och Bondens Marknad riskerar att bli en företeelse för ”de som har råd”. På sid 125: talas om konkurrenssnedvridning med de lågpriskedjor som etableras i Sverige. Detta är dock svårt att stoppa i ett Europa som har som bas – fri rörlighet när det gäller varor och tjänster. Det innebär att våra in-hemska produkter måste vara konkurrenskraftiga både beträffande kvalitet och pris. Det är också viktigt att nå ut med information om skillnaden mellan en produkt tillverkad för ”den svenska marknaden” och motsvarande direktimporterade produkt. Utredningen föreslår stöd för certifieringskostnaden till mindre producenter. Gör man en sådan aktivitet inom livsmedelsområdet bör det övervägas om inte motsvarande stöd ska till för certifiering av andra produkter eller verk-samheter, i synnerhet småföretagare. Lika hantering på sikt bör gälla, oavsett bransch. Utredningen föreslår ett konsumtionsmål för ekologiska livsmedel inom offentlig konsumtion - 25 procent av offentlig konsumtion av livsmedel bör senast år 2010 vara baserad på ekologiskt certifierad produktion. Ett efter-strävansvärt mål. I Göteborg har vi dock erfarenheter som pekar på att det kan bli svårt att uppnå. Trots att vi har arbetat under ett flertal år med att öka andelen ekologiska livsmedel i stadens verksamheter, och att stadens budget anger detta som prioriterat mål, uppgår ändå andelen ekologiska livsmedel endast till ca 2 procent av den offentliga konsumtionen. Av de stadsdelar som nått en högre andel har en avsatt särskilda pengar för ekologisk mat. Vi är naturligtvis positiva till alla insatser för att öka andelen ekologiska livsmedel men vi ser att utredningen behöver tydliggöra hur detta konsumtionsmål ska förverkligas. Utöver ett förtydligande av ekonomiska faktorer måste även andra bakomliggande orsaker till trögheten att välja ekologiskt genomlysas. 6 Hållbart boende Inom detta kapitel kretsar merparten runt koldioxid och klimatpåverkan och . fokus har lagts på energifrågan. Utredningen är inriktad på klimatmålet medan övriga angelägna miljökvalitetsmål inte berörs nämnvärt. Bland förslag till åtgärder under 6.1 saknas möjligheten att minska energi utifrån god planering. Sambandet mellan planering och placering av bostäder, arbetsplatser och transporter behandlas ej. Ett hållbart boende berör även det byggmaterial som används, såväl i nyproduktion som vid ombyggnad och renovering. De senare används i stor stor utsträckning av hushållen i den allt populärare ”gör- det- själv”- trenden. Här finns ett stort behov av produkter som är anpassade för ett hållbart boende. När det gäller byggmaterial i förhållande till hushållen behövs mer miljöanpassade produkter, information till hushållen så att man uppfattar vikten av att välja ”rätt” produkter, vad miljömärkningen står för (både svensk, EU och andra länder). Dagens stor-byggmarknader innehåller i hög utsträckning importerade produkter med utländsk miljömärkning. Beaktas byggmaterial mm i det hållbara boendet så får man med miljökvalitetsmålen ”giftfri miljö” och ”frisk luft” i sammanhanget. Här kan utredningen utvecklas. Hållbart boende är också en god inomhusmiljö, och även i detta sammanhang är byggmaterialet av betydelse men även ventilationssystem och isolering av fastigheter. Fastighetsägare som vidtar energisparåtgärder ska inte bestraffas med ökad fastighetsskatt som idag. Sådana insatser behöver matchas med åtgärder i regelsystemet. Ett förslag om ett övergripande mål som innebär halvering av energi-förbrukningen i bostäder till år 2030 måste fastslå vilket basår som gäller. När man talar om ”hus-utan-värmesystem”-konceptet måste det framgå att detta system ser något olika ut i olika delar av landet. Det måste tydligt anges till vilka långvariga vintertemperaturer systemet fungerar och när tillskottsenergi måste finnas. När nya koncept utvecklas är det av stor vikt att de utvärderas noga så det inte på lång sikt uppstår nya miljöproblem. 7 Hållbara transporter Även detta kapitel fokuserar på koldioxid och klimatpåverkan. Om utredningens intentioner är att inte endast förhålla sig till klimatpåverkan utan även andra hälsopåverkande faktorer så måste dessa faktorer behandlas utförligare. Om det bara är koldioxid och klimatpåverkan som ska behandlas måste detta visas tydligare. I annat fall bör ämnen som kvävedioxid, partiklar och buller också behandlas. Under 7.3 behandlas kopplingen mellan tillväxt/ökad livskvalitet och ökat transportarbete. Miljöförvaltningen anser inte att en sådan koppling är självklar eller nödvändig. En utredning som visar att denna koppling inte är given presenterades på transportforskardagarna i Linköping i januari 2005. Det är tveksam om målformulering under 7.5 stämmer. Det finns åtminstone ett annorlunda formulerat miljökvalitetsmål: Delmål enligt riksdagen Minskade utsläpp av växthusgaser (2008-2012) De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008-2012 vara minst fyra procent lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och omfattas av de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. Delmålet ska uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer. Generationsperspektivet Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan innebär att halten, räknat som koldioxidekvivalenter av de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner tillsammans ska stabilieras på en halt lägre än 550 ppm i atmosfären. Sverige ska internationellt verka för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. År 2050 bör utsläppen för Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per år och invånare, för att därefter minska ytterligare. Målets uppfyllande är till avgörande del beroende av internationellt samarbete och insatser i alla länder. Om utredningen ska behandla annat än klimatpåverkan måste detta avsnitt kompletteras med ytterligare mål. Livscykelanalyser (LCA) behandlas inte konsekvent. Utredningen tar upp begreppet för att visa att etanol inte ger några andra vinster än koldioxid. Vi anser att om LCA görs för ett drivmedel så ska det göras även för andra drivmedel för att resonemanget inte ska halta. Utredningen utpekar t ex diesel som ett bra drivmedel, åtminstone i en övergångsperiod – det må vara, men diesel har troligen en sämre LCA än etanol. Sverige ska arbeta för en positiv utveckling mot allt mer alternativa bränslen och lämpligen en gemensam standard åtminstone i Europa. Här talas om biogas och träbaserad etanol. Utvecklingen av vätgasfordon bör lyftas fram som en viktig del. Även biogas ägnas stort utrymme i utredningen. Andra utredningar har mer fokus på etanol. De tre storstädernas pågående arbete går ut på att hitta alternativ till fossila drivmedel- här kan flera alternativ finnas. På sidan 168: nämns om fri parkering som en förmån som är generell över hela landet. Detta är fel. Några kommuner har detta som en förmån och den varierar i utformande. På sidan 170: föreslås en del åtgärder som ska främja fordonsgas. Det är bara för detta som det görs en förslagslista. En sådan bör göras även för andra områden. Den sista punkten om att undanta miljöbilar från förmåns-beskattad arbetsparkering bör övervägas ytterligare då detta enligt vår mening motverkar möjligheten att minska transportarbetet och möjligheten att överföra bilresor till kollektivtrafik. Den viktigaste åtgärden, som får effekt inte bara på klimatet, är en minsk-ning av transportarbetet. Detta kan nås med rejäla satsningar på god pla-nering samt attityd- och beteendeförändringar. Detta behandlas bara ytterst kortfattat i utredningen. Dessa frågor bör lyftas och vara utgångspunkten bland åtgärder. De fordon som sedan kommer att rulla ska vara så bra som möjligt både utifrån bränsleförbrukning, avgasutsläpp och buller. Viktigt är också att säkerhetsfrågan inte glöms bort. Sverige bör också arbeta för att handeln med utsläppsrätter också ska omfatta transportsektorn. 9 Hållbar konsumtion – skolans möjligheter Utredningen föreslår att huvudansvaret för grundskolans undervisning om hållbar konsumtion ska ges till hem- och konsumentkunskapen. Detta förutsätter ändringar av läroplaner, kursplaner, lärarutbildning etc. En dylik förändring bör samordnas med den just avslutade utredningen om hållbar utveckling i skolan ”Att lära för hållbar utveckling” SOU 2004:104. När det gäller den pedagogiska världen behöver ett generellt och övergripande grepp tas. 10 Hållbar konsumtion i perspektivet stad-land Punkt 1: I viss utsträckning regionalpolitisk diskussion. Den offentliga upphandlingen är viktig – speciellt med tanke på att vara ett gott föredöme och att vara en av de som driver på utvecklingen. Det är sam-tidigt viktigt att ha klart för sig vilka möjligheter som finns med hänsyn till EU:s upphandlingsdirektiv och därmed den svenska lagstiftningen för offen-tlig upphandling. Möjligheten att ställa krav på ekologiskt producerade livs-medel finns men att kräva närproducerat t ex är i dag inte möjligt. Det svenska EKU-verktyget anpassas successivt till förändringar i lagstiftningen. Vid utvärderingen är det fortfarande pris och funktion som är de viktigaste kriterierna. För att den offentliga upphandlingen ska vara ett vasst verktyg i utvecklingen att nå hållbara konsumtionsmönster måste Sverige driva på utformningen av EU:s upphandlingsdirektiv i denna riktning. --Avslutningsvis instämmer vi med Svenska Naturskyddsföreningens bedömning: det ekologiska fotavtrycket är en bra, övergripande indikator på resurskonsumtion. Vi vill särskilt framhålla det sista stycket i avsnittet om ekologiska fotavtryck (sidan 236). Diskussionen om vad välfärd och ett gott liv är behöver föras fortlöpande. Den har stor betydelse för möjligheterna att utveckla ett långsiktigt hållbart samhälle i samklang med en ökande verklig välfärd. Göteborg den 9 februari 2005 Bo Svensson Direktör Bilaga 7 Yttrande från stadsbyggnadskontoret Synpunkter på Jordbruksdepartementets remiss ”Hållbara laster – Konsumtion för en ljusare framtid” – delbetänkande SOU 2004:119 Stadsbyggnadskontoret har ombetts lägga synpunkter på utredningen som är ett delbetänkande av uppdraget En handlingsplan för hållbar konsumtion - för hushållen. Enligt utredningens uppdrag är det konsumentperspektivet på hållbar utveckling som främst behandlas och ”av de 15 miljökvalitetsmålen utgör framförallt Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö och God bebyggd miljö de överordnade målen för arbetet om en hållbar ekologisk utveckling på konsumentområdet. Det nuvarande miljömålet för konsumentpolitiken är att utveckla sådana konsumtions- och produktionsmönster som minskar påfrestningarna på miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling.” Synpunkter Utredningen i stort är mycket informativ och intressant. Vi kommenterar här bara delar som har direkt anknytning till byggnadsnämndens ansvarsområde. Människors kunskaper och agerande är avgörande för en hållbar utveckling. Utredningen ger många förslag på åtgärder inom de tre konsumtionsområdena, livsmedelskonsumtion, bostad och transporter. Möjligheterna att genom fysisk planering påverka förutsättningarna för en hållbar livsstil behandlas inte särskilt mycket. Ett undantag är externhandelsproblematiken där man vill göra etableringarna tillståndspliktiga enligt miljöbalken. Visst kan en ökad restriktivitet mot externhandel leda till att handeln kan vara kvar i stadskärnor och att bilresandet minskar. Men problematiken med handelsstrukturen är mer komplicerad. Det finns i de flesta regioner redan många externhandelsetableringar som lockar kunder att resa långa vägar. Det krävs andra idéer kring hur vi kan locka människor att handla på närmare håll. Det handlar om att utveckla centrumkärnor, lokala torg och handelsplatser men också att se över förutsättningarna för bostadsnära mindre butiker. Det hade varit befogat att ta med denna problematik i utredningen. Mobilitet beskrivs som en omistlig del i välfärden, trots alla de uppgifter om negativ miljöpåverkan som beskrivs i utredningen. Utredningen tar upp många idéer och förslag kring hur man kan utveckla hållbara transporter och resor. Men allt resande upplevs inte som något positivt. Vi saknar förslag till att minska det oönskade resandebehovet saknas. Under kapitlet stad och land tas problemen med våra glesbygder upp. Förslaget om en konsekvensanalys av fortsatt avfolkning av vissa landsbygdsregioner är bra. Det krävs säkert särskilda åtgärder för dessa områden. Men en annan problematik som inte belyses tillräckligt är regionförstoringen. Ur ekonomisk och social synpunkt är det bra med stora regionen som kan ge en robusthet åt näringsliv och utkomstmöjligheter åt invånarna. Men utflyttningen allt längre bort från arbetsplatser leder till ökat resandet och miljöproblem inte minst i stadskärnorna. Stins Ejderoth-Linden Stadsbyggnadsdirektör Lena Jacobsson Översiktsplanechef Bilaga 8 Yttrande från SDF Torslanda Allmänt -Intressant och bra initiativ. Viktigt att det följs upp med handlingsplaner och riktlinjer. Livsmedel -”25 % målet” borde även omfatta de etiska, ekonomiska och sociala aspekterna, fast kanske det är att gå väl långt att sätta siffror på det! Transporter -stöd inte bara till kollektivtrafiken, eco-driving och bilpooler utan även till andra åtgärder för att ändra våra resvanor till och från arbetet, barnens resvanor och tjänsteresor. T.ex. samåkning, moped och cykelprojekt. Exempel från Torslanda Skolan -bra att förstärka hem- och konsumentkunskapen Bilaga 9 Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över delbetänkandet Hållbara laster – konsumtion för en ljusare framtid Göteborgs stad har erbjudits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat ärende senast 2005-02-28. På grund av den korta remisstiden har svaret inte kunnat behandlas före kommunstyrelsens sammanträde 2005-03-02. Allmänt Göteborgs stad välkomnar initiativet och ambitionen att utreda, analysera och konkretisera området hållbar konsumtion. Utredningen är lättillgänglig, intressant och behandlar ett område som är avgörande för hållbar utveckling. Tyvärr har remisstiden varit för kort för att fånga upp alla kommunens verksamheter, men staden förutsätter att mer tid ges till slutbetänkandet. Göteborgs stad har haft förmånen att vara ”testkommun” och har på det sättet också kunnat bidra till utredningen. Trots att utredningen begränsats till hushållens konsumtion spänner den över ett enormt stort område. Det är naturligtvis svårt att hitta en lagom nivå som beskriver alla relevanta delar och ibland haltar beskrivningarna, vilket i vissa frågor medför en ensidig bild. T.ex. när det gäller kopplingen till miljökvalitetsmålen så tenderar fokus att ligga framförallt på klimatmålet, medan övriga inte alltid beskrivs. Betänkandet utgår från tre aktörsfält; producenterna, handeln och konsumenterna och fokuserar i sina förslag uteslutande på det nationella perspektivet och vad som krävs i form av regler, övergripande mål, ekonomiska styrmedel och generellt agerande från statliga verk, riksdag och departement. Konsumentverkets beskrivs som en nyckelspelare när det bland annat gäller information. Staden anser att frågor kring människors konsumtionsbeteenden inte enbart kan påverkas genom informationsinsatser och insatser på nationell nivå. Det lokala perspektivet och kommunernas agerande bör framgå tydligare. En svår och viktig fråga är: - Hur når man ut till människor i dagens medielandskap och informationsöverflöd och hur ser budskap ut som verkligen påverkar människors beteende i det stora eller lilla? Livsmedel En stor del av utredningen ägnas åt hur en hållbar livsmedelskonsumtion skall kunna uppnås. Framför allt handlar förslagen om en kraftig förändring av den svenska jordbruksproduktionen så att en större självförsörjningsgrad erhålls och därmed en förändring av förädlingsindustrin för ett nyttjande av svenska råvaror. En sådan omställning ska dessutom ske med en övergång till mera ekologisk produktion. En hållbar livsmedelsproduktion, övergång till ekologisk produktion o.s.v. behöver sättas in i sitt samhälleliga sammanhang för att det skall vara möjligt att få gehör för viktiga förändringar. Eftersom vi ingår i den europeiska gemenskapen och vi dessutom måste tänka globalt är det viktigt att de åtgärder vi vidtar kan ses som positiva åtgärder för den europeiska och globala utvecklingen. De steg vi tar inom jordbrukssektorn måste kombineras med åtgärder inom i första hand det europeiska jordbrukets utveckling och där stora insatser är nödvändiga. Alla insatser för att öka andelen ekologiska livsmedel är naturligtvis positiva men vi ser att utredningen behöver tydliggöra hur detta konsumtionsmål ska förverkligas. Utöver ett förtydligande av ekonomiska faktorer måste även andra bakomliggande orsaker till trögheten att välja ekologiskt genomlysas. Den offentliga upphandlingen är viktig – speciellt med tanke på att vara ett gott föredöme och att vara en av dem som driver på utvecklingen. Det är samtidigt viktigt att ha klart för sig vilka möjligheter som finns med hänsyn till EU:s upphandlingsdirektiv och därmed den svenska lagstiftningen för offentlig upphandling. Möjligheten att ställa krav på ekologiskt producerade livsmedel finns men att kräva närproducerat t.ex. är i dag inte möjligt. Det svenska EKU-verktyget anpassas successivt till förändringar i lagstiftningen. Vid utvärderingen är det fortfarande pris och funktion som är de viktigaste kriterierna. För att den offentliga upphandlingen ska vara ett vasst verktyg i utvecklingen att nå hållbara konsumtionsmönster måste Sverige driva på utformningen av EU:s upphandlingsdirektiv i denna riktning. Boende Förslagen som rör ”boende” är helt och hållet kopplade till energianvändning, men det finns också en rad andra centrala samband mellan ekologi, boende och stadsbyggande. Ett hållbart boende bör också beskrivas utifrån byggmaterial och inomhusmiljö m.m. och inte enbart energianvändning. Möjligheten att kombinera ROT-åtgärder med åtgärder för att förbättra tillgängligheten (och därmed öka möjligheten till kvarboende) samt åtgärder för att göra boendet mer ekologiskt hållbart (installation av lågemissionsfönster m.m.) understryks. Men när det gäller energianvändningen är det särskilt angeläget att hitta lösningar för att effektivisera i flerbostadshus. Minskningen av energiförbrukningen fortgår inte i samma takt som tidigare, men det innebär nödvändigtvis inte att energisparambitionerna hos fastighetsägarna har minskat. Snarare beror det på att man tidigare fick stor utdelning på de energihushållningsåtgärder som då genomfördes. Konvertering till fjärrvärme, temperatursänkning och tätning var energihushållningsåtgärder som gav stora och snabba resultat. Idag krävs betydligt större insatser för att nå motsvarande energireduktion. Sambandet mellan planering och placering av bostäder, arbetsplatser och transporter behandlas inte. Via planmonopolet och rollen som markägare (när så är fallet) har kommunen en påverkansmöjlighet att styra nyproduktionen av bostäder mot hållbarhet i lokalisering, produktion och förvaltning. Kommunernas roll i planeringsprocessen bör belysas ytterligare i den fortsatta utredningen. Transporter Utredningen tar upp många idéer och förslag kring hur man kan utveckla hållbara transporter och resor. Men den viktigaste åtgärden, är en minskning av det individuella bilåkandet och godstransporter på väg. Dessa frågor bör lyftas och vara utgångspunkten bland åtgärder. De fordon som sedan kommer att rulla ska vara så bra som möjligt både utifrån, bränsleslag, bränsleförbrukning, avgasutsläpp och buller. Ett förslag i utredningen är att göra externhandeln tillståndspliktig enligt miljöbalken. Visst kan en ökad restriktivitet mot externhandel leda till att handeln kan vara kvar i stadskärnor och att bilresandet minskar. Men problematiken med handelsstrukturen är mer komplicerad. Det finns i de flesta regioner redan många externhandelsetableringar som lockar kunder att resa långa vägar. Det krävs andra idéer kring hur vi kan locka människor att handla på närmare håll. Det handlar om att utveckla centrumkärnor, lokala torg och handelsplatser men också att se över förutsättningarna för bostadsnära mindre butiker. Det hade varit befogat att ta med denna problematik i utredningen. Under kapitlet stad och land tas problemen med våra glesbygder upp. Förslaget om en konsekvensanalys av fortsatt avfolkning av vissa landsbygdsregioner är bra. Det krävs säkert särskilda åtgärder för dessa områden. Men en annan problematik som inte belyses tillräckligt är regionförstoringen. Ur ekonomisk och social synpunkt är det bra med stora regionen som kan ge en robusthet åt näringsliv och utkomstmöjligheter åt invånarna. Men utflyttningen allt längre bort från arbetsplatser leder till ökat resandet och miljöproblem inte minst i stadskärnorna. Skolans möjligheter Utredningen föreslår att huvudansvaret för grundskolans undervisning om hållbar konsumtion ska ges till hem- och konsumentkunskapen. Detta förutsätter ändringar av läroplaner, kursplaner, lärarutbildning etc. En dylik förändring bör samordnas med Utbildnings- och kulturdepartementets just avslutade utredning om hållbar utveckling i skolan ”Att lära för hållbar utveckling” SOU 2004:104. Betänkandet behandlas i Göteborgs kommunstyrelse 2005-03-09. För Göteborgs kommunstyrelse