GÖTEBORGS STADSKANSLI

GÖTEBORGS STADSKANSLI
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2005-02-24
Yttrande över remiss från Jordbruksdepartementet: Delbetänkande Hållbara laster - konsumtion
för en ljusare framtid (SOU 2004.119)
FÖRSLAG TILL BESLUT
Som yttrande till Jordbruksdepartementet över delbetänkande Hållbara laster översänds
bilaga 9 i stadskansliets tjänsteutlåtande
SAMMANFATTNING
Göteborgs kommun har fått möjlighet att senast 2005-02-28 till Jordbruksdepartementet lämna
synpunkter på ”Hållbara laster – konsumtion för en ljusare framtid”. På grund av den korta remisstiden
har svaret inte kunnat behandlas före kommunstyrelsens sammanträde 2005-03-02.
Stadskansliet anser att utredningen är lättillgänglig, intressant och behandlar ett område som är avgörande
för hållbar utveckling. Utredningen spänner över ett stort fält och ibland haltar beskrivningar och ger
ensidiga belysningar av frågeställningar. När det t.ex. gäller kopplingar till miljökvalitetsmål är nästan
enbart klimatmålet beskrivet.
I stadskansliets förslag till yttrande efterlyses det kommunala perspektivet när det gäller frågor kring
människors konsumtionsbeteenden. Vidare saknas nästan helt planeringens och stadsbyggandets
betydelse för hållbart boende och transporter. Externhandelsproblematiken och regionförstoringen bör
belysas mer.
Utredningen bör breddas till att omfatta fler aspekter på hållbart boende än energianvändningen. Den
hållbara livsmedelskonsumtion bör på ett mer konkret sätt sättas in i sitt samhälleliga sammanhang med
lagstiftningen, den europeiska gemenskapen och globala utvecklingen. Utgångspunkten för hållbara
transporter bör vara en minskning av det individuella bilåkandet och godstransporter på väg.
EKONOMISKA KONSEKVENSER
Föreliggande remiss är ett delbetänkande. Slutbetänkandet ska omfatta konsekvensanalys av förslagen
samt en ekonomisk bedömning på kort och lång sikt.
Bilaga 1 Sammanfattning av Hållbara laster (SOU 2004:119)
Bilaga 2 Yttrande från Förvaltnings AB Framtiden
Bilaga 3 Yttrande från fastighetskontoret
Bilaga 4 Yttrande konsumentkontoret
Bilaga 5 Yttrande från kretsloppskontoret
Bilaga 6 Yttrande från miljöförvaltningen
Bilaga 7 Yttrande från stadsbyggnadskontoret
Bilaga 8 Yttrande från SDF Torslanda
Bilaga 9 Stadskansliets förslag till yttrande över Hållbara laster
ÄRENDET
Göteborgs kommun har fått möjlighet att senast 2005-02-28 till Jordbruksdepartementet lämna
synpunkter på ”Hållbara laster – konsumtion för en ljusare framtid”. På grund av den korta remisstiden
har svaret inte kunnat behandlas före kommunstyrelsens sammanträde 2005-03-02. Stadskansliet har
remitterat ärendet till Business Region Göteborg, byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, Förvaltnings
AB Framtiden, Göteborgs Stads Upphandlings AB, kretsloppsnämnden, miljönämnden, SDN Torslanda
och trafiknämnden. Remisstiden har varit så kort att ärendet inte kunnat behandlas politiskt i någon enhet,
samtliga yttrande är på förvaltningsnivå. Business Region Göteborg, Göteborgs Stads Upphandlings AB
och trafiknämnden avstår från att besvara remissen.
Stefan Edman har tilldelats regeringens uppdrag att ”precisera begreppet hållbar konsumtion när det
gäller hushållen samt att föreslå en handlingsplan med åtgärder för hur ekologisk, social och ekonomisk
hållbar konsumtion ska uppnås”. Särskilt utpekade sakområden är livsmedel, boende och transporter.
Utredaren ska lämna två betänkanden, dels föreliggande delbetänkande, dels ett slutbetänkande senast 31
maj 2005.
Enligt Edman kräver en ekonomiskt mera framsynt, resurssnål och hälsofrämjande konsumtion
förändringar båda vad gäller teknik/politik och etik/vanor.
Tre komplicerade sammanhang identifieras.

Producenternas vilja och förmåga att förse marknaden med ekologiskt hållbara varor
och tjänster som också är prisvärda och tillgängliga för en bred grupp konsumenter.

Handelns ansvar och roll som länken mellan tillverkare och brukare.

Konsumentbeteendet präglat av vanor, ekonomisk styrka, reklam och trender, men också
individens behov av sociala markörer som speglar djupa, delvis irrationella och
svåråtkomliga skikt inom personligheten.
Delbetänkande omfattar elva kapitel, med begreppsdefinitioner samt beskrivningar och analyser av
förhållandena på de tre särskilt utpekade sakområdena: livsmedel, boende och transporter. Tyngden har
kommit att ligga på det mångfacetterade livsmedelsområdet; dock har även här en del väsentliga aspekter,
t.ex. vad gäller kemikalier fått stå över för redovisning i slutbetänkandet. Ett avsnitt behandlar
konsumtionsmönstrens övergripande välfärdsdimensioner inklusive en tillbakablick på den s.k. ”LagomSverige-debatten” på 1970-talet.
Delbetänkandet innehåller även förslag till åtgärder, inom varje sakområde men också vad gäller skolans
roll. Frågor om märkningssystem och indikatorer samt ekonomiska styrmedels utformning behandlas
dock inte här, utan i slutbetänkandet där utredaren har för avsikt att lämna en mera samlad strategi för hur
en mera hållbar konsumtion i hushållen bör kunna uppnås.
BAKGRUND
Vid toppmötet i Johannesburg 2002 enades världens länder bl.a. om att förändra ohållbara produktionsoch konsumtionsmönster och att utveckla ett tioårigt ramverk av program för att åstadkomma detta. Det
övergripande målet är att påskynda omställningen till en hållbar konsumtion och produktion för att med
hänsyn till ekosystemens bärkraft främja social och ekonomisk utveckling. Man enades bl.a. om att
åtgärder måste vidtas för att




främja inkluderande av sociala aspekter och miljökostnader i priset på varor och tjänster,
utforma program för att höja medvetenheten om vikten av hållbara produktions- och
konsumtionsmönster, i synnerhet bland ungdomar, bland annat genom utbildning, offentlig
information, konsumentinformation, reklam och media,
utveckla och införa effektiva verktyg för konsumentupplysning bland annat om aspekter som rör
människors hälsa och säkerhet samt
främja en politik för offentlig upphandling som uppmuntrar utveckling och spridning av
miljöanpassade varor och tjänster.
En väsentlig del i arbetet för hållbar konsumtion gäller också människors hälsa, som en aspekt av den
sociala dimensionen av begreppet. Sambandet mellan hälsa och miljö är starkt och vid toppmötet enades
också världens länder om frågor rörande hälsa och hållbar utveckling.
Som en bakgrund till programmet nämner man att dagens samlade produktion och konsumtion överstiger
jordens ekologiska kapacitet, vilket innebär att vi utnyttjar våra naturresurser i en ohållbar takt. Ansvaret
för hur vi ska kunna bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöpåverkan vilar främst på de
industrialiserade länderna. Stora effektiviseringar i energi- och resursanvändning har åstadkommits
samtidigt som konsumtionen ökar i än större utsträckning. Det leder sammantaget till att den totala
miljöbelastningen ökar.
REMISSINSTANSER
”Hållbara laster – konsumtion för en ljusare framtid” är ett delbetänkande och samtliga enheter förutsätter
att tillfälle ges att svara på slutbetänkandet och att tid då ges också för politisk behandling.
Förvaltnings AB Framtiden
Att minska energiförbrukningen är tveklöst bra för ett hållbart samhälle, men valet av energislag är också
viktigt för miljön. Staten kan via lagar och förordningar visa färdriktningen och stimulera med bidrag.
Energi-ROT-bidrag med klara och tydliga regler är alltid välkommet och ger fart på besparingarna.
Riktigt långsiktiga resultat uppnås dock bara om riktningen man anger står sig över tiden och om det finns
andra ekonomiska incitament än bidrag. Förvaltnings AB Framtiden är osäkra på realismen i föreslaget
mål att energiförbrukningen ska halveras till år 2030, eftersom det nu är de ”svårare” åtgärderna som
återstår.
Fastighetskontoret
Förslagen som rör ”boende” är helt och hållet kopplade till energianvändning, men det finns
också en rad andra centrala samband mellan ekologi, boende och stadsbyggande.
Kommunernas roll (lokalisering, produktion, förvaltning) i planeringsprocessen bör belysas
ytterligare i den fortsatta utredningen. Kontoret vill understryka möjligheten att kombinera
ROT-åtgärder med åtgärder för att förbättra tillgängligheten (och därmed öka möjligheten till
kvarboende) samt åtgärder för att göra boendet mer ekologiskt hållbart (installation av lågemissionsfönster m.m.). Kontoret anser det särskilt angeläget att hitta lösningar för att effektivisera
energianvändningen i flerbostadshus.
Konsumentkontoret
Konsumentkontoret ser fram emot att slutbetänkandet presenterar en tydlig, avgränsad och preciserad
definition av begreppet hållbar konsumtion, som är lätt att kommunicera, minnas och ta till sig. Kontoret
menar att utredningen bör fokusera mer på det lokala perspektivet och kommunernas agerande. Förslagen
när det gäller efterfrågan på ekologiska livsmedel är inte tillräckliga, konsumentkontorets erfarenhet är att
priset spelar en mer avgörande roll än vad som framgår av utredningen. Förstärkt medelstilldelning för
energirådgivning är bra, men fördelningsmodellen bör i högre utsträckning tillvarata storstädernas behov.
Kretsloppskontoret
Kretsloppskontoret vill se Göteborg som testkommun i frågan: hur man når ut till människor i dagens
medielandskap och informationsöverflöd och hur budskapen ser ut som verkligen påverkar? Vidare
påminner kontoret om att vatten är vårt viktigaste livsmedel och om vikten av att slå akt om denna resurs.
Kretsloppskontoret gör benchmarkingstudier med Sydafrika för avfallsplan och väcker ideén att liknande
studier kunde göras inom området tillväxt/livstillfredsställelse (med stad/land där livstillfredsställelsen
ökar).
Miljöförvaltningen
Generellt sett anser förvaltningen att kopplingen till viktiga miljökvalitetsmål, utöver klimat och giftfri
miljö behöver utvecklas. Miljöförvaltningen anser att en hållbar livsmedelskonsumtion på ett mer konkret
sätt måste sättas in i sitt samhälleliga sammanhang med lagstiftningen, den europeiska gemenskapen och
globala utvecklingen. Trögheten att välja ekologiskt behöver belysas ytterligare. Ett hållbart boende bör
också beskrivas utifrån byggmaterial och inomhusmiljö och inte enbart energianvändning. Sambandet
mellan planering och placering av bostäder, arbetsplatser och transporter behandlas inte. När det gäller
transporter är fokus nästan helt på koldioxidutsläpp och det finns en viss inkonsekvens i vilka frågor som
beskrivs och belyses, t.ex. när det gäller fordonsbränsle. Förvaltningen saknar åtgärder för att minska
transportarbetet.
Stadsbyggnadskontoret
Möjligheterna att genom fysisk planering påverka förutsättningarna för en hållbar livsstil behandlas inte
särskilt mycket. Ett undantag är externhandelsproblematiken där man vill göra etableringarna
tillståndspliktiga enligt miljöbalken. Visst kan en ökad restriktivitet mot externhandel leda till att handeln
kan vara kvar i stadskärnor och att bilresandet minskar. Men problematiken med handelsstrukturen är mer
komplicerad.
Mobilitet beskrivs som en omistlig del i välfärden men stadsbyggnadskontoret saknar förslag till att
minska det oönskade resandebehovet. Förslaget om en konsekvensanalys av fortsatt avfolkning av vissa
landsbygdsregioner är bra. Men en annan problematik som inte belyses tillräckligt är regionförstoringen.
SDF Torslanda
Förvaltningen anser att det är viktigt att uppföljning sker med handlingsplaner och riktlinjer. Målet om
ekologiska livsmedel borde även omfatta de etiska, ekonomiska och sociala aspekterna. Transportområdet
bör också innefatta ändrade resvanor m.m. Förvaltningen är positiv till att stärka hem- och
konsumentkunskapen.
STADSKANSLIET
Utredningen är lättillgänglig, intressant och behandlar ett område som är avgörande för hållbar
utveckling. Den analyserar tre sakområden: livsmedel, boende och transporter och konkretiserar inom
dessa tre aktörer: producenterna, handeln och konsumenterna. Uppdraget är begränsat till att enbart
behandla hushållens konsumtion men utredningen spänner ändå över ett enormt stort område.
Remisstiden har varit så kort att stadskansliet skickat ut delbetänkandet på förvaltningsremiss. Flera av
enheterna har inte överhuvudtaget haft möjlighet svara. Stadskansliet förutsätter att tillräcklig tid ges i
slutbetänkandet, då avsikten också är att bredda remisskretsen till att omfatta fler stadsdelar.
Remissinstanserna har givit både generella och mer detaljerade synpunkter. Det finns inga motsättningar
mellan de svar som inkommit och stadskansliets svar bygger på dessa. I förslaget till yttrande till
jordbruksdepartementet lyfts de generella synpunkterna fram.
Göteborgs Stad omnämns i utredningen som ”testkommun”. Det har inneburit att utredaren Stefan Edman
vid två tillfällen träffat företrädare för staden. Det första tillfället var inför delbetänkandet, då Edman tog
del av stadens arbete inom olika sektorer. Vid det andra tillfället, februari 2005, diskuterades
delbetänkandet utifrån erfarenheter och kunskap inom staden. Stadskansliet ser det som mycket positivt
att Göteborg fått möjlighet att delta i utredningen på detta sätt. Det ger ett ökat utbyte inom staden, kan ge
ett effektivare och bättre arbete samt stärker stadens miljöprofil utåt.
GÖTEBORGS STADSKANSLI
Enhet för infrastruktur, näringsliv
och storstadsutveckling
Katrina Folland
Leif Johansson
Bilaga 1
Sammanfattning av Hållbara laster (SOU 2004:119)
Sammanfattning
Denna utredning om hållbar konsumtion, med fokus på livsmedel, boende och transporter har sina rötter i
den globala arenan.
1992 samlades världens regeringar till en FN-konferens i Rio de Janeiro för att dryfta mänsklighetens
framtid. Mötet blev historiskt, med bl.a. tillkomsten av Agenda 21, konventioner om klimat och biologisk
mångfald och en ny vilja att arbeta nationellt och globalt för en mera hållbar utveckling, ekologiskt,
ekonomiskt och socialt.
Tio år senare, 26 augusti – 4 september 2002, följdes Riomötet upp av en ny FN-konferens i
Johannesburg, Sydafrika. Här beslutade de medverkande ländernas regeringar bl.a. att utveckla ett tioårigt
ramverk av program för att påskynda omställningen till hållbar konsumtion och produktion. Man enades
om åtgärder för att:




främja att sociala aspekter och miljökostnader inkluderas i priset på varor och tjänster,
utforma program för ökad medvetenhet, i synnerhet bland ungdomar, bl.a. genom utbildning,
offentlig information, konsumentinformation, reklam och media,
utveckla och introducera effektiva verktyg för konsumentupplysning, bl.a. om aspekter som rör
människors hälsa och säkerhet,
främja offentlig upphandling som utvecklar och sprider miljöanpassade varor och tjänster.
En väsentlig del i arbetet för hållbar konsumtion gäller också människors hälsa, en aspekt av den sociala
dimensionen
Min grundsyn
För välbeställda nationer som Sverige måste en kärnfråga vara hur vi under årtiondena framöver kan
utveckla en mer solidarisk livsstil inom ramen för ”den globala byn”. Det handlar bl.a. om hur vi lär oss
producera och fördela välfärd med allt mindre ohälsa, miljöbelastning och förbrukning av naturresurser
som olja, el, mineraler och vatten.
Med hjälp av ny resurseffektiviserande ”grön teknik” – som delvis frikopplar tillväxt och miljöbelastning
från varandra – har vi kommit ett litet stycke på väg mot en sådan ekologiskt hållbar produktion och
konsumtion (”de-coupling”). Det gäller inte minst på de tre sakområden som den här utredningen arbetar
med: transporter, livsmedel, bostäder (”bilen, biffen, bostaden”). Ett exempel på detta är energieffektiva
bostäder med lägre utsläpp av klimatpåverkande koldioxid.
När vi åstadkommer de-coupling får vi samtidigt – som bonus – en gradvis bättre ekonomisk hållbarhet
eftersom hushållens utgifter oftast kan minska, särskilt på lite sikt.
Därmed uppstår den intressanta frågan: Hur kommer detta friställda konsumtionsutrymme att användas?
Investeras det måhända i konsumtion av andra varor och tjänster som slukar betydande mängder fossil
energi – ytterligare en utlandsresa eller en bil till i familjen? För miljön blir resultatet i så fall troligen ett
nollsummespel: ”Det vi vann på karusellen gick förlorat på gungorna” En reboundeffekt har uppstått, för
att tala konsumtionsforskarnas
språk.
Antag istället att merparten av det nya konsumtionsutrymmet satsades på utbildning, vård av anhöriga,
kultur i olika former, naturupplevelser på nära håll. Alltså i välfärdshöjande, mindre miljöbelastande
konsumtion som idag allt oftare ibland upplevs som bristvara men som också bevisligen kan sätta
guldkant på tillvaron. Om detta skedde i högre utsträckning än nu skulle det bli betydligt enklare att
uppnå en såväl ekologiskt som socialt mera hållbar utveckling.
Vill vi att Sverige på allvar skall kunna röra sig i riktning mot en välfärd som tär mindre på planetens
materiella tillgångar måste politiken mera kraftfullt nyttjas som ett redskap dels för att driva fram och
påskynda ”den gröna teknikutvecklingen”, dels för att förändra prisrelationerna till förmån för mer av
social konsumtion. Regeringen borde initiera ett ”positivt kontrakt” med oss medborgare, där hållbar
konsumtion på ett antal strategiska områden premieras på ett tydligt och vardagsnära sätt.
Men dessutom bör vi, både privat och på den offentliga arenan, börja diskutera och bearbeta våra
värderingar, attityder och vanor till förmån för en ”smartare och varsammare livsstil”. En
vardagskonsumtion, präglad av lustfylld komfort men till priset av mindre resursförbrukning,
miljöbelastning och minusposter för fysisk och mental hälsa. Ett liv av mera ”hållbara laster”, om man
vill utrycka saken så.
Jag menar, sammanfattningsvis, att en ekonomiskt mera framsynt, resurssnål och hälsofrämjande
konsumtion förutsätter förändringar både vad gäller teknik/politik och etik/vanor.
I utredningen strävar jag efter att konkretisera dessa komplicerade sammanhang på vad jag vill kalla tre
aktörsfält:



Producenternas vilja och förmåga att förse marknaden med ekologiskt hållbara varor och tjänster
som också är prisvärda och tillgängliga för en bred grupp konsumenter.
Handelns ansvar och roll som länken mellan tillverkare och brukare.
Konsumentbeteendet, präglat av både vanor, ekonomisk styrka, reklam och trender, men också
individens behov av sociala markörer som speglar djupa, delvis irrationella och svåråtkomliga skikt
inom personligheten.
I de senaste årens debatt om fysisk och mental ohälsa har många människor också upptäckt delvis nya
utmanande samband:


Den högt uppdrivna livsrytmen – uttryck för ökad produktivitet, konsumtion och resursförbrukning
– orsakar samtidigt en stress på såväl människor som natur.
Det hävdvunna politiska axiomet om ”ekonomisk tillväxt som leder till välfärd som ger
livstillfredsställelse” tycks inte längre framstå som lika entydigt sant. Välfärden har visat upp en
baksida av ofärd; medan BNP-kurvan fortsätter stiga, böjer kurvan för djupare livstillfredsställelse
nedåt.
Vardagskonsumtionen kan alltså betraktas som ett nav i samhällshjulet, där ekrarna strålar ut i
frågeställningar på en rad olika sakområden och nivåer. Den borde därför engagera inte endast ekonomer,
politiker och konsumtionsexperter utan minst lika mycket sakkunniga och företrädare för hälso- och
sjukvård, kultur, beteendevetenskap, etik, filosofi.
I utredningen försöker jag så gott jag förmår fånga in denna breda kunskap och erfarenhet genom
seminarier med min referensgrupp (bilaga 1), möten med forskare, experter, folkrörelser och en
testkommun (Göteborgs Stad) samt genom en interaktiv hemsida, www.supersize.nu där den breda
allmänheten inbjuds att höra av sig med idéer och uppslag.
Definitioner
”Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande
generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”
Brundtlandkommissionen
Agenda 21, handlingsprogrammet från Riokonferensen 1992, slår fast att en hållbar samhällsutveckling
måste grundas på tre samverkande dimensioner: en social, en ekonomisk och en ekologisk.
Förutsättningarna för en hållbar konsumtion utgörs av följande sju basala funktioner:
1. Ständig resurseffektivisering. Alla varor och tjänster skall produceras, distribueras, konsumeras och i
tillbörlig grad återvinnas på ett så energi- och/eller materialeffektivt sätt som möjligt.
2. Vård av ekosystemens produktionsförmåga (jordar, vatten, skogar, luft etc).
3. Minimering av och på sikt frihet från miljö- och hälsofarliga kemikalier.
4. Återvinning och på sikt slutna kretslopp för en effektiv hushållning med både ändliga och
förnyelsebara resurser.
5. Internationell solidaritet: mänskliga fri- och rättigheter, inklusive rätten till hälsa,
försörjningsmöjligheter och arbete.
6. Konsumentens rätt till öppen, saklig och kvalitetssäkrad information om i vilken utsträckning
produktionen av varor och tjänster uppfyller punkterna 1-5.
7. Konsumentens rätt till prisvärda varor och tjänster som uppfyller punkterna 1–6.
Politiken för hållbar konsumtion skall väsentligen formas utifrån de ambitioner som uttrycks i riksdagens
konsument-, folkhälso- och miljömål.
Ett följande kapitel visar hur miljöbelastningen i Sverige, i termer av koldioxidutsläpp, över tid kan
relateras till ekonomi och sociala och demografiska förhållanden.
I tre längre kapitel beskrivs och analyserars nuläget och förutsättningarna för en mera hållbar konsumtion
vad gäller livsmedel, boende och transporter. Vissa förslag till åtgärder presenteras också.
Sedan följer ett kapitel om konsumtionsmönstrens inre dynamik och ”psykologi”, med reflektioner över
1970-talets livfulla offentliga debatt om ”Lagom-Sverige”. De avslutande kapitlen handlar om skolans
roll och om stad-land-perspektivet; allra sist skriver ett brett urval av personer om vad de menar med
begreppet hållbar konsumtion.
I slutbetänkandet (maj 2005) avser jag att presentera en mera samlad strategi, med ekonomiska styrmedel
och konsekvensbeskrivningar, nyckeltal, märkningssystem mm. Dock återfinns alltså redan här i
delbetänkandet ett antal förslag, som syftar till att visa på den potential för angelägna förändringar som
kan och bör tas till vara.
Bland annat föreslår jag ett offentligt konsumtionsmål för ekologiska livsmedel (25 procent år 2010),
statligt stöd till certifieringskostnader och lokal produktion, registrerings- och fordonsskatter i
kombination med höjda skrotpremier för att styra över mot mera bränslesnåla fordon i svensk bilpark,
normer för maximal energiförbrukning per yta i nybyggnation samt förstärkning av skolans undervisning
i hem- och konsumentkunskap (för detaljer se respektive kapitel).
Utredningen präglas av optimism när det gäller hushållens möjligheter att påskynda Sveriges utveckling
mot ökad hållbarhet. En utveckling som kommer att främja både hälsa, naturmiljö och ekonomi, och
därmed även skapa nya nischer för en sund omdaning av näringsliv och arbetsmarknad.
Utredningens förslag i korthet
Hållbar livsmedelskonsumtion
Jordbrukspolitiken
 Regeringen måste säkerställa att svensk livsmedelsproduktion – med goda hållbarhetskvaliteter – ej
missgynnas på matmarknaden genom orättvisa konkurrensnackdelar i jordbruksledet. Andelen
vallfoder och naturbetesgräs för en mer extensiv mjölk och köttproduktionen bör successivt öka
genom omfördelning av stödmedel samt stimulans till lokala och regionala varumärken med denna
inriktning (kap. 5.7.3.).
 Regeringen bör ge stöd till certifieringskostnaderna, i synnerhet för mindre producenter inom
primärproduktion och förädling.
 Regeringen bör stimulera produktutveckling av ekologiska livsmedel genom omställningsstöd och
gratis rådgivning till förädlare.
 Regeringen bör ge stöd till utveckling av strukturer som fungerar långsiktigt på marknaden och
som gör det möjligt för små producenter att få avsättning för sina produkter hos stora upphandlare.
Exempel på detta är regionala marknadstorg/ grossistföretag. Om de lokala producenterna blir fler
och får möjlighet att växa stimulerar det också sysselsättningen och ger ökade skatteinkomster.
Konsumentpolitiken
 Regeringen bör aktivt verka för att upphandling och beredning av måltider i stat, kommuner och
landsting baseras på riktlinjerna i den s.k. Ät S.M.A.R.T/FSM-modellen (kap. 5.6.1), kompletterade
med det underlag till handlingsprogram för ”Bra mat och fysisk aktivitet” som utarbetats av
Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet.
 Regeringen bör snarast inbjuda studieförbund, SVT och t.ex. idrotts- och miljörörelsen till
överläggningar om hur frågorna om mat, hälsa och miljö och en ”smartare livsmedelskonsumtion”
kan kommuniceras och diskuteras på ett lustfyllt och intresseväckande sätt.
 Regeringen bör föreslå ett konsumtionsmål för ekologiska livsmedel. 25 procent av all offentlig
konsumtion av livsmedel bör senast 2010 vara baserad på ekologiskt certifierad produktion.
 Regeringen bör uppdra åt Statistiska centralbyrån att med lämpliga nyckeltal följa upp ekologisk
produktion och konsumtion vad gäller kvalitet, volym och pris.
 Regeringen bör stödja initiativ till branschvisa marknadsföringskampanjer av mervärdet i
ekologisk mat, liksom till utbildning av butikspersonal.
 Regeringen bör stärka hemkunskapsundervisningen (kap 9) och ge öronmärkta medel för att täcka
merkostnaden för inköp av ekologiskt producerade råvaror för denna undervisning.
Hållbart boende
 Regeringen bör föreslå ett övergripande mål om halvering av energiförbrukningen i bostäder till
2030.








Regeringen bör verka för obligatorisk energimätning i flerbostadshus. En särskild förordning bör
utformas med precisering av boendekonsumenternas rättigheter och de villkor
fastighetsägaren/hyresvärden måste uppfylla för att mättekniken skall kunna installeras.
Regeringen bör stimulera till effektivisering av den kommunala fjärrvärmeproduktionen.
Regeringen bör verka för en effektivare elanvändning genom att introducera ett system med enbart
rörliga kostnader.
Regeringen bör erbjuda 30 procent bidrag (”energi-ROTbidrag”) till privata energieffektiva
investeringar, t.ex. i isoleringsteknik, värmeväxlare, lågemissionsfönster mm. Alternativt bör man
överväga att ge lån med lägre ränta och längre avskrivningstid, ett system som används i Tyskland
för att t.ex. stödja byggnation av hus utan värmesystem.
Regeringen bör införa energiklassning av fastigheter och differentiera fastighetsskatten på grundval
av fastighetens energiprestanda.
Regeringen bör för nybyggda bostäder, och i samband med ROT (renovering, ombyggnad,
tillbyggnad) införa normer för maximal energiförbrukning per kvm.
Regeringen bör tillsammans med aktörerna i byggbranschen påskynda marknadsintroduktionen av
energieffektiva koncept av typen ”hus utan värmesystem”, både vad gäller småhus och
flerbostadshus.
Regeringen bör öronmärka förstärkt medelstilldelning för energirådgivning i kommunerna och i
andra lämpliga former.
Hållbara transporter
 Regeringen bör föreslå tillfälligt höjda skrotpremier i kombination med koldioxiddifferentierad
registrerings(försäljnings) avgift för att förändra den svenska bilparken i riktning mot lättare och
mer bränslesnåla fordon
 Regeringen bör stärka och påskynda introduktionen av fordonsgas med bl.a. ökat KLIMP-stöd,
samt säkerställa en långsiktig skattebefrielse för biogas och träbaserat etanolbränsle
 Regeringen bör införa tillståndsprövning enligt miljöbalken för s.k. externhandel (stora köpcentra
utanför tätorterna)
 Regeringen bör utreda förutsättningarna för att introducera spårbilsystem
 Regeringen bör främja kommunala satsningar på ecodriving och mobilitetskontor samt stödja
konsumentägda bilpooler
Tillväxt, hållbar välfärd, livstillfredsställelse
 Regeringen bör initiera, stärka och tillgodogöra sig synpunkterna från en bred offentlig debatt om
sambanden mellan global rättvisa, svensk ekonomisk tillväxt, hållbar utveckling och en djupare
livstillfredsställelse
 Regeringen bör uppmärksamma, stödja samt sprida erfarenheter av den verksamhet som utvecklas
inom ramen för regionala och lokala modellprojekt av det slag som pågår i t.ex. landstinget Dalarna
och Uddevalla kommun, och som syftar till att skapa en långsiktigt hållbar utveckling utifrån ett
brett miljö-, kultur- och hälsofrämjande perspektiv
Hållbar konsumtion – skolans möjligheter
 Regeringen bör ge hem- och konsumentkunskapen huvudansvaret för grundskolans undervisning
om hållbar konsumtion. Det förutsätter tydligare skrivningar i läroplanen, översyn av kursplaner,
fördubblat timantal samt ekonomiska förstärkningar för lärarutbildningen, lokaler och teknisk
utrustning.
 Regeringen bör låta hem- och konsumentkunskap bli kärnämne i gymnasieskolan.
 Regeringen bör verka för att policyn för skolmåltider, caféverksamhet, mat- och dryckesautomater
ses över. Skolverket och Myndigheten för skolutveckling bör i detta syfte ges särskilda uppdrag.
 Regeringen bör tillsammans med skola, folkrörelser, berörda myndigheter och ”kända förebilder”
utveckla ett program för att stärka hållbara konsumtionsvanor bland ungdomar.
Hållbar konsumtion i perspektivet stad .- land
 Regeringen bör initiera en konsekvensanalys av hur en fortsatt avfolkning av vissa
landsbygdsregioner (t.ex. Dalsland, inre Norrland) påverkar möjligheterna att på sikt uppnå ett
ekologiskt, socialt och ekonomiskt mera hållbart Sverige.
 Regeringen bör förenkla de offentliga upphandlingsreglerna i syfte att främja lokala lösningar för
servicen på landsbygden


Regeringen bör, bl.a. med hjälp av landsbygdsutvecklingsprogrammet LBU, stödja lokal och
regional livsmedelsproduktion
Regeringen bör införa lånegarantier för bostadslån på landsbygden
Bilaga 2,
Yttrande från Förvaltnings AB Framtiden 2005-02-10
Synpunkter på SOU 2004:119 – Hållbara laster. Konsumtion för en ljusare framtid
Göteborgs Stad är remissinstans för rubricerade betänkande och har gett Förvaltnings AB Framtiden
möjlighet att lämna synpunkter. Förvaltnings AB Framtiden väljer i sammanfattad form att vidarebefordra
nedanstående kommentarer och synpunkter från dotterbolagen
Bolagens synpunkter
Allmänt och övergripande kan man konstatera att det är lätt att villa bort sig i de generella förslagen när
frågorna i praktiken är så komplexa som de är. Att minska energiförbrukningen är tveklöst bra för ett
hållbart samhälle, men valet av energislag är också viktigt för miljön. Staten kan via lagar och
förordningar visa färdriktningen och stimulera med bidrag. Energi-ROT-bidrag med klara och tydliga
regler är alltid välkommet och ger fart på besparingarna. Riktigt långsiktiga resultat uppnås dock bara om
riktningen man anger står sig över tiden och om det finns andra ekonomiska incitament än bidrag. För
Framtidenkoncernens bolag, allmännyttiga bostadsföretag, är energianvändningen i bostäderna en viktig
fråga bl.a. på grund av sin ekonomiska betydelse.
Av betänkandets behandlade ämnen har koncernens bolag självfallet störst påverkan på hållbart boende.
Kring detta avsnitt lämnas följande synpunkter.
Avnitt 6.4.5, Effektiviseringen i flerbostadshus har avstannat
Det är möjligt att minskningen av energiförbrukningen inte fortgår i samma takt som tidigare. Detta
innebär nödvändigtvis inte att energisparambitionerna hos fastighetsägarna har minskat. Snarare beror det
på att man tidigare fick stor utdelning på de energihushållningsåtgärder som då genomfördes.
Konvertering till fjärrvärme, temperatursänkning och tätning var energihushållningsåtgärder som gav
stora och snabba resultat. Idag krävs betydligt större insatser för att nå motsvarande energireduktion.
Koncernens bolag har fortsatt att energihushålla trots minskad lönsamhet.
Eftersom det nu är de ”svårare” åtgärderna som återstår, de med höga kostnader, är vi dock osäkra på
realismen i utredarens föreslagna mål att energiförbrukningen ska halveras till år 2030. De högsta målen
avseende sänkt energiförbrukning bör inriktas på nybyggnad och stora ombyggnader av fastigheter.
Avsnitt 6.4.6, Energimätning för värme och varmvatten i flerbostadshus
Utredaren utgår från att individuell energimätning gynnar energihushållning. Vi anser att det är olyckligt
att utredaren sammanblandar individuell mätning av värme och varmvatten. Tekniskt, pedagogiskt och
motivationsskapande är det en avsevärd skillnad mellan individuell värmemätning och individuell
varmvattenmätning.
Vår syn är att individuell varmvattenmätning kan ge en betydande minskning av såväl energi som
kallvattenförbrukning. Orsaken till detta är att förbrukningen är direkt kopplad till de boendes beteende,
mätprincipen är lätt att förstå och besparingspotentialen handlar i stort om en ”överförbrukning” av
varmvatten (långa duschar).
När det gäller individuell värmemätning är förhållandet nästan det omvända. Den mätteknik som idag står
till buds i befintliga fastigheter är mycket komplicerad att förstå för en normalanvändare. Man måste som
användare acceptera att ett antal givare i lägenheten ger information till ett beräkningsprogram, som sedan
resulterar i en faktura. Man måste även inse att värmeläckaget till grannen är betydande. Dessutom är det
mycket tveksamt om de boende verkligen sänker sin inomhustemperatur för att tjäna 20-30 kr per månad
och grad. I de projekt där vi har individuell värmemätning kan vi konstatera att hyresgästerna väljer en
högre inomhustemperatur än den vi har i det övriga fastighetsbeståndet.
Utredaren har heller inte beskrivit vad som händer med energisparincitamentet när individuell
värmemätning införs. Enligt vår uppfattning innebär individuell värmemätning att ansvaret för
fastighetens energihushållning i praktiken flyttas från fastighetsägaren till de boende. Incitamentet för
fastighetsägaren att genomföra energisparåtgärder blir därmed mycket begränsat.
Detta överensstämmer inte med intentionerna i EU-direktivet om byggnaders energiprestanda som går ut
på att byggnader skall energideklareras i syfte att locka fastighetsägare att genomföra
energihushållningsåtgärder.
Avsnitt 6.4.7, En förklaring till: Flerbostadshusen som värmesänka
Utredaren antyder att flerbostadshusen har hög energiförbrukning för att de används som värmesänkor i
fjärrvärmesystemen. Vår bild är inte att fjärrvärmeanslutna hus har högre energiförbrukning än övriga
hus. Vi anser heller inte att energisparincitamentet är mindre i dessa byggnader.
Avsnitt 6.4.9, Effektivare elanvändning – genom enbart rörligt pris
Utredaren föreslår att effektivare elanvändning ska stimuleras genom införande av ett system med enbart
rörliga kostnader. Detta förslag tycker vi i princip är bra. Vi vill dock påpeka att nätavgifter inte är lika
med fasta kostnader.
Avsnitt, 6.4.11, Fastighetsklassning och differentierad fastighetsskatt
Utredaren föreslår att energiklassning av fastigheter ska införas och att fastighetsskatten ska differentieras
på grundval av fastighetens energiprestanda. Vi tycker det räcker med en frivillig energiklassificering för att
fokusera på energiförbrukningen. Kopplingen till fastighetsskatten kan vara en onödig åtgärd eftersom
incitamentet att sänka förbrukningen redan finns genom energikostnaderna.
Avsnitt 6.4.15, Skärp reglerna, sätt maxnormer för energiförbrukning
Avsnittet föreslår skärpta regler, tak för energiförbrukning och ökad tillsyn. Vi anser att det vore olyckligt
att införa maximering av energiförbrukning. Dylika åtgärder motverkar ofta sitt syfte eftersom de även
sätter ett tak för utvecklingen. Vi tycker heller inte att det är en god ide att återinföra den kommunala
byggnadsinspektionen eftersom en sådan ordning hämmar utvecklingen av byggherrens eget
kvalitetsarbete.
Fortsatt remissförfarande
Utredningen behandlar frågor som är viktiga för Förvaltnings AB Framtiden. Med hänsyn till den korta
yttrandetiden på delbetänkandet måste vi dock nöja oss med att lämna ovanstående synpunkter.
När utredningen lagt sitt slutbetänkande utgår vi från att remisstiden blir längre.
Bilaga 3
Yttrande från fastighetskontoret
Till
Stadskansliet
Remissvar: Delbetänkandet hållbara laster- konsumtion för ljus framtid (SOU 2004:119)
ÄRENDET
Fastighetsnämnden har beretts tillfälle att lämna synpunkter på ovanstående
delbetänkande från Jordbruksdepartementet. Den knappa remisstiden ger inte
utrymme för sedvanlig hantering i fastighetsnämnden. Ett flertal av de förslag
som presenteras i delbetänkandet är av ”politisk” karaktär (bl a förslag om nya
skatter, ROT-bidrag mm) varför en nämnbehandling vore att föredra. När detta
inte är möjligt (p g a den knappa tiden) har kontoret valt att översända
synpunkter av ”förvaltningskaraktär” till stadskansliet. Nämnden kommer att
beredas tillfälle att lämna synpunkter på slutbetänkandet som planeras tillställas
kommunen för yttrande senare under 2005.
UTREDNINGEN
Stefan Edman har tilldelats regeringens uppdrag att ”precisera begreppet hållbar
konsumtion när det gäller hushållen samt att föreslå en handlingsplan med
åtgärder för hur ekologisk, social och ekonomisk hållbar konsumtion ska
uppnås”. Särskilt utpekade sakområden är livsmedel, boende och transporter.
Enligt Edman kräver en ekonomsikt mera framsynt, resurssnål och
hälsofrämjande konsumtion förändringar båda vad gäller teknik/politik och
etik/vanor.
Tre komplicerade sammanhang identifieras.
 Producenternas vilja och förmåga att förse marknaden med ekologiskt
hållbara varor och tjänster som också är prisvärda och tillgängliga för en
bred grupp konsumenter.

Handelns ansvar och roll som länken mellan tillverkare och brukare.

Konsumentbeteendet präglat av vanor, ekonomisk styrka, reklam och
trender, men också individens behov av sociala markörer som speglar
djupa, delvis irrationella och svåråtkomliga skikt inom personligheten.
Förslag med bäring på ”boende”
Nedan återges de förslag som redovisas i betänkandet under rubriken ”Hållbart
boende”. De två sista punkterna om externhandel kommer från kapitel 7
”Hållbara transporter”.

Regeringen bör föreslå ett övergripande mål om halvering av energiförbrukning
i bostäder till 2030.

Regeringen bör verka för obligatorisk energimätning i flerbostadshus. En
särskild förordning bör utformas med precisering av boendekonsumenternas
rättigheter och de villkor fastighetsägaren/hyresvärden måste uppfylla för att
mättekniken skall kunna installeras.

Regeringen bör stimulera
fjärrvärmeproduktionen.
till
effektivisering
av
den
kommunala

Regeringen bör verka för en effektivare elanvändning genom att introducera ett
system med enbart rörliga kostnader.

Regeringen bör erbjuda 30 procent bidrag (”energi-ROT-bidrag”) till privata
energieffektiva investeringar, t ex i isoleringsteknik, värmeväxlare,
lågemissionsfönster mm. Alternativt bör man överväga att ge lån med lägre
ränta och längre avskrivningstid.

Regeringen bör införa energiklassning av fastigheter och differentiera
fastighetsskatten på grundval av fastigheternas energiprestanda.

Regeringen bör för nybyggda bostäder, och i samband med ROT (renovering,
ombyggnad, tillbyggnad) införa normer för maximal energiförbrukning per
kvm.

Regeringen bör tillsammans med aktörerna i byggbranschen påskynda
marknadsintroduktionen av energieffektiva koncept av typen ”hus utan
värmesystem”, båda vad gäller småhus och flerbostadshus.

Regeringen bör öronmärka förstärkt medelstilldelning för energirådgivning i
kommunerna och i andra lämpliga former.

Regeringen bör införa tillståndsprövning enligt miljöbalken för s.k.
externhandel (stora köpcentra utanför tätorterna).

Regeringen bör, enligt norsk modell, föreslå ett tillfälligt stopp för utvidgad
externhandel så att rådrum skapas.
ÖVERVÄGANDEN
I utredningen presenteras inledande förslag till åtgärder för att nå målet om en
hållbar konsumtion. Kontoret ser positivt på ambitionen i utredningen, men
väljer att i dagsläget inte kommentera de enskilda förslagen i detalj då dessa, än
så länge, är av mer skissartad karaktär. Bland annat saknas konsekvensanalyser
samt information om förslagens närmare utformning.
Ett mer utförligt remissvar kommer att arbetas fram i samband med
remissbehandlingen av slutbetänkandet. Synpunkterna nedan är av generell
karaktär.
Förslagen som rör ”boende” är helt och hållet kopplade till energianvändning.
Även om fokuseringen på energieffektivisering är förståelig, inte minst utifrån
kopplingen till klimatproblematiken, finns en rad andra centrala samband
mellan ekologi och boende. Här kan exempelvis nämnas de utsläpp som är en
konsekvens av boendet, med bland annat försurning som följd. Vidare saknas
ett djupare resonemang om vikten av ett hållbart stadsbyggande där
bebyggelsen stödjer en utveckling som ökar andelen resor med kollektivtrafik.
Hållbarhetsbegreppet innefattar förutom ekologi även en ekonomisk och en
social dimension, något som också beaktas i utredningen. Kontoret vill
understryka möjligheten att kombinera ROT-åtgärder (renovering,
ombyggnation, tillbyggnation) med åtgärder för att förbättra tillgängligheten
(och därmed öka möjligheten till kvarboende) samt åtgärder för att göra
boendet mer ekologiskt hållbart (exempelvis installation av lågemissionsfönster
m m).
Kontoret anser det särskilt angeläget att hitta lösningar för att effektivisera
energianvändningen i flerbostadshus. Även om energiförbrukningen per
kvadratmeter minskat kraftigt de senaste trettio åren är bilden sedan mitten på
nittiotalet splittrad mellan flerbostadshus och småhus. Medan småhusägarna
fortsatt effektivisera i ungefär samma takt har utvecklingen för flerbostadshusen
stått i stort sett stilla. I Göteborg uppgår andelen bostäder i flerbostadshus till ca
80 procent av det totala bostadsbeståndet.
Via planmonopolet och rollen som markägare (när så är fallet) har kommunen
en påverkansmöjlighet att styra nyproduktionen av bostäder mot hållbarhet i
lokalisering,
produktion
och
förvaltning.
Kommunernas
roll
i
planeringsprocessen bör belysas ytterligare i den fortsatta utredningen.
GÖTEBORGS FASTIGHETSKONTOR
2005-02-15
Sven-Olof Gard
Peter Junker
Bilaga 4
Yttrande från konsumentkontoret 2005-02-08
Förvaltningsremiss
Synpunkter på Stefan Edmans delbetänkande ”Hållbara laster – Konsumtion för en ljusare framtid”
(SOU 2004:119)
Konsument Göteborg lämnar följande synpunkter på Stefan Edmans delbetänkande ”Hållbara laster –
Konsumtion för en ljusare framtid” (SOU 2004:119).
Reflexioner
Inledningsvis vill vi framhålla att delbetänkandet i sin helhet är informativt, tankeväckande och intressant.
Vi delar i många fall de förslag som presenteras, även om vi ser svårigheter i att förverkliga en del av dem
inom överskådlig tid.
Eftersom konsumentnämnden under våren kommer att få tillfälle att lämna synpunkter på slutbetänkandet
avstår vi i nuläget från att lämna tjänste-mannakommentarer på varje enskilt avsnitt.
Vi ser med spänd förväntan fram emot att slutbetänkandet presenterar en tydlig, avgränsad och preciserad
definition av begreppet hållbar konsumtion, som är lätt att kommunicera, minnas och lätt att ta till sig.
Utifrån vårt konsumentperspektiv belyser betänkandet tre viktiga konsumentpolitiska områden, som berör
den enskilde konsumenten i den dagliga konsumtionen. Inom områdena livsmedel, boende och
transporter har den enskilde stora möjligheter att ta ställning och göra aktiva val både på kort och på lång
sikt. För Konsument Göteborgs del har vi en viktig roll inom den offentliga verksamheten. Vi skall föregå
som ett gott exempel i vårt interna agerande och vi skall verka offensivt och proaktivt med att sprida
information och kunskap om hållbara konsumtionsmönster. Vi vill i sammanhanget betona vikten av en
lokal samverkan mellan berörda förvaltningar.
I detta svar begränsar vi oss till att lyfta fram några frågor som vi anser vara viktiga att kommentera.
Det lokala perspektivet
Betänkandet utgår från tre aktörsfält; producenterna, handeln och konsumenterna och fokuserar i sina
förslag uteslutande på det nationella perspektivet och vad som krävs i form av regler, övergripande mål,
ekonomiska styrmedel och generellt agerande från statliga verk, riksdag och departement.
Konsumentverkets beskrivs som en nyckelspelare när det bland annat gäller information.
Vi menar att frågor kring människors konsumtionsbeteenden inte enbart kan påverkas genom
informationsinsatser och insatser på nationell nivå. Det lokala perspektivet och kommunernas agerande
bör framgå tydligare. Det gäller allt från frågor kring den offentliga upphandlingen, transporter och
handelsetableringar, som behandlas i betänkandet till samverkan med den lokala handeln, stöd till lokala
organisationers insatser och information och stöd till innevånarna. Att nå medborgarna med attityd- och
beteende-påverkande information kräver insatser på lokal nivå, personliga möten och ett aktivt utåtriktat
arbete. Vi vill framhålla de politiska målen kring hållbar konsumtion som gäller i vår stad och det arbete
som pågår på många håll runt om i staden kring dessa frågor.
Hållbar livsmedelskonsumtion
Vi menar att förslagen gällande en hållbar livsmedelskonsumtion inte är tillräckliga speciellt när det
gäller att öka efterfrågan på ekologiska produkter och människors förutsättningar att välja det ekologiska
alternativet. Vi menar att priset på ekologiska varor spelar en större roll än vad som framhålls i
delbetänkandet. Vid en nyligen genomförd omnibus-undersökning hos Konsument Göteborg angav hela
46,6% av de tillfrågade att det främsta skälet till att inte köpa ekologiska varor var just priset. En
förhållandevis liten del (8,3%) ansåg att orsaken var den bristande tillgången på ekologiska varor. I skenet
av detta och andra undersökningar på området framstår förslagen om insatser för att öka kunskapen hos
konsumenterna om värdet och nyttan av att välja ett ekologiskt alternativ som otillräckliga.
Vi stöder förslaget om ett konsumtionsmål för ekologiska livsmedel inom den offentliga sektorn. Vi tror
att den offentliga sektorn genom konkret agerande har en större möjlighet att påverka attityder och
beteenden än generella informations- och marknadsföringskampanjer. Den offentliga sektorn är också en
”stor kund”, vars inköpsvolymer kan stimulera en ökning av den ekologiska primärproduktionen och
därmed ha en prisreglerande effekt.
Hållbart boende
Vi är generellt positiva till förslagen. De föreslagna insatserna bör emellertid bli föremål för ytterligare
utredning, analys och konkretiseringar innan direkta ställningstaganden kan göras.
Betänkandet framhåller konsumenternas behov av högklassig energi-rådgivning när det gäller el- och
värmefrågor. Vi delar den beskrivning som görs avseende Konsumentverket uppgifter. Vi välkomnar
betänkandets förslag om förstärkt medelstilldelning till energirådgivning i kommunerna och vill framhålla
behovet av en fördelningsmodell som i högre utsträckning än nuvarande modell tillvaratar storstädernas
behov.
Vi delar förslaget om stöd till en utveckling av fjärrvärmen och ser vinsterna i en utbyggnad för den
enskilde konsumenten och för samhället i stort. Genom våra kontakter med konsumenterna märker vi i
nuläget att fjärrvärmealternativet ofta har problem i konkurrens- och kostnads-hänseende jämfört med
andra uppvärmningssystem. En kommuns fjärrvärmeutbyggnad är ofta en mer långsiktig lösning för
samhället i stort. Konsumenterna däremot har ofta i kostnadshänseende kortare tidsperspektiv i sitt val av
uppvärmning
Vi är mycket positiva till ett system för fakturering av el enbart baserat på rörliga kostnader. Ett
överblickbar och till största delen rörlig prissättning skulle bli ett viktigt redskap för att öka motivationen
att genomföra energi-besparingar. Det skulle även bli lättare för konsumenten att jämföra olika företags
prissättningar.
Hållbara transporter
I beskrivningen av strategier för en mer hållbar konsumtion av transporter omnämns miljöbilar i den
kommunala bilparken. Vi delar betänkandets syn och menar att en sådan utveckling är nödvändig i den
kommunala verksamheten, där olika sektorer och enskilda anställda kan agera som goda exempel. Det
gäller såväl allmänna transportfordon som yrkesfordon och tjänstebilar/förmånsbilar. Vi vill också
framhålla behovet av en utveckling av kommunala bilpooler som ett alternativ till körning i tjänsten med
privata bilar eller taxiresor.
Els-Marie Aronsson
Förvaltningschef
Konsument Göteborg
Bilaga 5
Yttrande från kretsloppskontoret
SOU 2004:119 Hållbara laster
Stadskansliet önskar reflektioner kring och synpunkter på rubricerat delbetänkande mm senast 2005-0211.
Utredningen har sitt fokus på livsmedel, boende (främst kopplat till energi) och transporter.
Kretsloppskontorets ansvarsområden ligger inom vatten-, avlopps- och avfallshantering. Det finns
beröringsytor mellan dessa områden och utredningens fokusområden. Vatten är vårt viktigaste livsmedel.
Materialen i våra hus påverkar både hälsa och miljö. PCB, vissa plaster och asbest är exempel på sådana
hälsopåverkande material. Urlakning av koppar från taken hamnar i avloppet och påverkar både
vattendragen och möjligheterna att ordna hållbara kretslopp för slammet. Vid ombyggnader och rivningar
kommer material från husen vi bor och arbetar i i omlopp. En del kan återanvändas, annat blir bränsle och
ytterligare annat hamnar på deponier. Avfallet transporteras med fordon, som drivs med olika slags
drivmedel med olika miljöpåverkan. Organiskt avfall kan rötas och bli till bränsle för exempelvis fordon
som transporterar avfall.
Hösten 2003 beslutade kretsloppsnämnden om en kretsloppsplan, som är vägledande för kommunen inom
va och avfall. Kretsloppsplanens vision är följande: "Göteborgs vatten-, avlopps- och avfallsprocess skall
vara kretsloppsanpassad, prisvärd och av världsledande kvalitet". Ordet process valdes för att markera att
planen inte bara handlar om de tekniska systemen utan även "mjuka" faktorer som människors förmåga
att rätt använda systemen. Planen är uppbyggd kring åtta utmaningar (förebyggande arbete, hållbar
vattenförsörjning, återföring av näring, omhändertagande av farliga ämnen, ökad effektiv och trovärdig
återanvändning och materialåtervinning, ingen deponering av resurser, ökad samverkan och ökad kunskap
om materialflöden).
Förebyggande
Den första utmaningen handlar om ”Förebyggande arbete”. Förebyggande arbete handlar främst om
produktions- och konsumtionsmönster. I planen sägs att
"För att minska avfallsmängder och för att det avfall som uppkommer skall vara lätt att återvinna till nya
produkter behövs ett helhetstänkande i produktutveckling och produktkonstruktion. Med
konsumtionsmönster menas vanan och sättet att konsumera mat, bostäder, energi, kläder, prylar och annat
som finns i samhället. Den avgörande aspekten är det personliga valet som alla individer gör, och därmed
är den största utmaningen att förändra människors beteende".
Bland förslagen till åtgärder på denna punkt finns bl a att "ta fram en strategi- och åtgärdsplan för
förebyggande arbete". Det finns i Göteborg många erfarenheter från arbete med att påverka både
producenter och konsumenter. Under 2004 har kretsloppskontoret i samarbete med några andra
kommunala förvaltningar utifrån tidigare erfarenheter diskuterat om hur man kan komma vidare. Ett
förslag, som ännu inte kunnat förverkligas, är en förstudie kring den "Den moderna miljökatalogen". Det
finns goda erfarenheter från den miljökatalog Göteborgs kommun tog fram i tre omgångar under början
och mitten av 1990-talet. Men frågan är - hur når man ut till människor i dagens medielandskap och
informationsöverflöd och hur ser budskap ut som verkligen påverkar människors beteende i det stora eller
lilla? Frågor om vad och hur skulle vara uppgifter för förstudien. Vi har inte kommit till skott i denna
fråga, men är öppna för diskussioner att bli testkommun, om det finns önskemål från statsmakterna.
Ytterligare möjligheter till samarbete och kunskapsutbyte kan skapas genom Göteborgs deltagande i
Eurocities arbetsgrupp för hållbar konsumtion och produktion. Kring denna medverkan byggs upp ett
nätverk i kommunen, som hålls samman av stadskansliet.
Ett bra förslag i delbetänkandet är det i avsnitt 2.6 om att undersöka på vilka sätt konsumenter redan nu
agerar miljövänligt i sin konsumtion. Det kan vara en utgångspunkt för tankar om förutsättningarna för att
förstärka sådana beteenden. Vilken roll har t ex märkning?
Återanvändning/återvinning
En annan fråga som också har bäring på återanvändning är vårt pågående arbete med "Kretsloppspark
Alelyckan". Vi planerar en ny typ av återvinningscentral med fem intressenter inom
återanvändning/återvinning. Navet är en sorteringsstation där allt som går att återanvända eller återvinna
sorteras ut. Hit hör byggmaterial som går till en verksamhet – Återbruket, som är en del av
Kretsloppskontoret. Användbara elektriska apparater, prylar, kläder mm går till en secondhand-butik,
medan sådant som kan användas efter reparation hamnar hos Returhuset. Returhuset fungerar som en
sluss för arbetslösa ut i arbetslivet. Därutöver består verksamheten av en traditionell återvinningsplats för
förpackningar och tidningar och en återvinningscentral. Arbetet befinner sig i ett projekteringsskede och
invigningen planeras till sommaren 2006. Vi tror och hoppas att anläggningen ska bli en förebild för hur
man kan åstadkomma ökad återanvändning av material och saker och därmed minskade uttag av resurser
och minskad miljöbelastning.
Vatten är ett livsmedel
Det glöms ofta bort att vatten är vårt viktigaste livsmedel. Så även i detta delbetänkande. Till skillnad från
stora delar av världen har vi en gynnsam situation i Sverige när det gäller tillgång till och kvalitet på
dricksvatten. Vi vill bara understryka vikten av att också för framtiden slå vakt om denna resurs. I
Göteborgs kretsloppsplan finns en rad åtgärder, som både har med skydd av befintliga vattentäkter att
göra och med att säkra en kompletterande råvattentäkt i Mjörn.
Individuell mätning
Under rubriken "Hållbart boende" föreslår utredningen att regeringen bör verka för obligatorisk
energimätning i flerbostadshus.
Inom avfallsområdet tror vi att vägning av avfallet är en riktig väg att gå för att få till stånd en ökad
utsortering av olika avfallsfraktioner och troligen också för att öka medvetenheten om att en hel del av det
vi köper blir avfall förr eller senare. I samband med upphandlingar av avfallsentreprenader ställer vi nu
krav på vägning och i nästa skede kan det bli aktuellt att införa en viktbaserad taxa även i Göteborg. Vi
tror att det är viktigt för hushållen att veta vad olika tjänster kostar och hur man nyttjar dem på ett
miljöriktigt sätt, vare sig det gäller energi eller avfall och va.
Transporter
En i stort sett färdig utredning visar att det finns förutsättningar att bygga upp en rötningsanläggning för
ca 35 000 ton biologiskt avfall i Göteborgsområdet. Om en sådan anläggning kommer till stånd ökar
produktionen av biogas för fordon väsentligt.
Mätning av utsläpp
Förslagen i avsnitt 4.7 kring indikatorverktyg är mycket bra.
Hållbarhet
Hållbarhetsbegreppet inkluderar ekonomiska, ekologiska och sociala faktorer. De ekonomiska
konsekvenserna får ofta en mer framträdande plats i olika former av beslutsunderlag jämfört med
ekologiska och sociala konsekvenser. Kretsloppskontoret försöker sedan ett halvår att lyfta fram alla tre
aspekterna i sina beslutsunderlag till den politiska nämnden. Detta är inte alltid så lätt, bl a för att vi inte
är så vana och kompetenta att bedöma sociala aspekter inom kontoret. Men bara det faktum att den
föredragande tvingas tänka på alla tre aspekterna i samband med hanteringen av en fråga har ett värde i
sig. Detta är något som kan vara värt att sprida i många sammanhang.
Samtidigt kan man bli lite oroad av de signaler som kommer från EU om att ekologiska och sociala
faktorer kommer att nedprioriteras i förhållande till ekonomiska i den s k Lissabon-processen.
Tillväxt, hållbar välfärd och livstillfredsställelse
I rapporten diskuteras sambanden mellan dessa variabler. Konsumtionen har enligt gängse mått
tredubblats på 50 år. Samtidigt finns det studier som visar att, trots den snabba konsumtionsökningen,
finns det hos många människor ett ökande missnöje med utvecklingen. Figuren 8.3 i delbetänkandet visar,
baserat på enkätmaterial, att i ett trettioårsperspektiv bedömer människor att livet har förbättrats när det
gäller arbetsförhållanden och ekonomi medan andra faktorer har försämrats, t ex stress, trygghet,
mänskliga relationer, "livet roligare" och miljö.
Det ökande glappet mellan ekonomisk utveckling och upplevda försämringar på andra områden är viktiga
men svåra och politiskt laddade frågor.
I rapporten ges exempel från bl a Dalarna och Uddevalla på sätt att lokalt kommunicera och stimulera
debatten kring hållbarhet och tillväxt.
Kretsloppskontoret har sedan några år ett samarbete med Nelson Mandela Metropol i Sydafrika kring en
avfallsplan. Detta arbete är snart avslutat och i den sista fasen ingår att försöka genomföra en s k
"benchmarking" mellan städerna. Det innebär att med hjälp av olika nyckeltal jämföra prestationer och
kvaliteter i sins emellan mycket olika hanteringssystem för avfall. Det är ovanligt att göra den typen av
jämförelser mellan så pass olika samhällen.
Man kan fundera kring om det är möjligt att tillföra diskussionen på riksplanet om tillväxt och
livstillfredsställelse nya impulser utifrån jämförelser eller "benchmarking" med samhällen/länder där
livstillfredsställelsen ökar (om sådana finns och mätningar finns)?
Hållbara konsumtionsmönster - skolan
I rapporten konstateras att skolan är viktig när det gäller att påverka barns och ungas konsumtion. Ett av
åtgärdsförslagen handlar om att "regeringen bör tillsammans med skola, folkrörelser, berörda
myndigheter och "kända förebilder" utveckla ett program för att stärka hållbara konsumtionsvanor bland
ungdomar. Det vore intressant att få se detta förslag ytterligare utvecklat i slutbetänkandet.
Göteborg den 9 februari 2005
Bo Antoni
Kretsloppskontoret
Göteborgs Stad
Direkt tel 031 61 34 74,
E-post: [email protected]
Bilaga 6
Yttrande från miljöförvaltningen
Miljöförvaltningens synpunkter på Jordbruksdepartementets remiss ”Hållbara laster
– Konsumtion för en ljusare framtid” – delbetänkande SOU 2004:119.
Miljöförvaltningen lämnar följande synpunkter på rubricerad utredning.
Rent allmänt konstaterar vi att utredningens uppdrag är att arbeta med de nationella
miljökvalitetsmål som utgör de överordnade målen för en hållbar konsumtion
1) Begränsad klimatpåverkan
2) Frisk luft
3) Giftfri miljö
4) God bebyggd miljö
Utredningen lägger tyngdpunkt på Begränsad klimatpåverkan och Giftfri miljö
(koldioxidutsläpp och inga gifter i jordbruket). Övriga viktiga miljö-kvalitetsmål behöver
utvecklas inför slutrapporteringen av uppdraget.
5 Hållbar livsmedelskonsumtion
Många av förslagen är positiva med utgångspunkten en hälsosammare livsstil – vikten av att
äta näringsriktigt osv och minska på ”utrymmesmaten”.
En stor del av utredningen ägnas åt hur en hållbar livsmedelskonsumtion skall kunna
uppnås. Det hade varit en fördel om även andra produkter i dagligvaruhandeln hade funnits
med, produkter som är lika viktiga att diskutera i ett hållbart samhälle, såsom
rengöringsmedel, hudvårdsprodukter etc. Detta speciellt med tanke på lågprisbutikerna och
deras sortiment.
Framför allt handlar förslagen om en kraftig förändring av den svenska
jordbruksproduktionen så att en större självförsörjningsgrad erhålls och därmed en
förändring av förädlingsindustrin för ett nyttjande av svenska råvaror. En sådan omställning
ska dessutom ske med en övergång till mera ekologisk produktion. Fördelarna med en
ekologisk livsmedelsproduktion tydliggörs inte av utredningen. En hållbar
livsmedelsproduktion, övergång till ekologisk produktion osv måste sättas in i sitt
samhälleliga sammanhang för att det skall vara möjligt att få gehör för viktiga förändringar.
Eftersom vi ingår i den europeiska gemenskapen och vi dessutom måste tänka globalt är det
viktigt att de åtgärder vi vidtar kan ses som positiva åtgärder för den europeiska och globala
utvecklingen. De steg vi tar inom jordbrukssektorn måste kombineras med åtgärder inom i
första hand det europeiska jordbrukets utveckling och där stora insatser är nödvändiga.
Annars blir de svenska produkterna inte konkurrenskraftiga i förhållande till importerade
varor. Och Bondens Marknad riskerar att bli en företeelse för ”de som har råd”.
På sid 125: talas om konkurrenssnedvridning med de lågpriskedjor som etableras i Sverige.
Detta är dock svårt att stoppa i ett Europa som har som bas – fri rörlighet när det gäller varor
och tjänster. Det innebär att våra in-hemska produkter måste vara konkurrenskraftiga både
beträffande kvalitet och pris. Det är också viktigt att nå ut med information om skillnaden
mellan en produkt tillverkad för ”den svenska marknaden” och motsvarande
direktimporterade produkt.
Utredningen föreslår stöd för certifieringskostnaden till mindre producenter. Gör man en
sådan aktivitet inom livsmedelsområdet bör det övervägas om inte motsvarande stöd ska till
för certifiering av andra produkter eller verk-samheter, i synnerhet småföretagare. Lika
hantering på sikt bör gälla, oavsett bransch.
Utredningen föreslår ett konsumtionsmål för ekologiska livsmedel inom offentlig
konsumtion - 25 procent av offentlig konsumtion av livsmedel bör senast år 2010 vara
baserad på ekologiskt certifierad produktion. Ett efter-strävansvärt mål. I Göteborg har vi
dock erfarenheter som pekar på att det kan bli svårt att uppnå. Trots att vi har arbetat under
ett flertal år med att öka andelen ekologiska livsmedel i stadens verksamheter, och att
stadens budget anger detta som prioriterat mål, uppgår ändå andelen ekologiska livsmedel
endast till ca 2 procent av den offentliga konsumtionen. Av de stadsdelar som nått en högre
andel har en avsatt särskilda pengar för ekologisk mat.
Vi är naturligtvis positiva till alla insatser för att öka andelen ekologiska livsmedel men vi
ser att utredningen behöver tydliggöra hur detta konsumtionsmål ska förverkligas. Utöver ett
förtydligande av ekonomiska faktorer måste även andra bakomliggande orsaker till
trögheten att välja ekologiskt genomlysas.
6 Hållbart boende
Inom detta kapitel kretsar merparten runt koldioxid och klimatpåverkan och . fokus har
lagts på energifrågan. Utredningen är inriktad på klimatmålet medan övriga angelägna
miljökvalitetsmål inte berörs nämnvärt. Bland förslag till åtgärder under 6.1 saknas
möjligheten att minska energi utifrån god planering. Sambandet mellan planering och
placering av bostäder, arbetsplatser och transporter behandlas ej.
Ett hållbart boende berör även det byggmaterial som används, såväl i nyproduktion som vid
ombyggnad och renovering. De senare används i stor stor utsträckning av hushållen i den
allt populärare ”gör- det- själv”- trenden. Här finns ett stort behov av produkter som är
anpassade för ett hållbart boende. När det gäller byggmaterial i förhållande till hushållen
behövs mer miljöanpassade produkter, information till hushållen så att man uppfattar vikten
av att välja ”rätt” produkter, vad miljömärkningen står för (både svensk, EU och andra
länder). Dagens stor-byggmarknader innehåller i hög utsträckning importerade produkter
med utländsk miljömärkning.
Beaktas byggmaterial mm i det hållbara boendet så får man med miljökvalitetsmålen ”giftfri
miljö” och ”frisk luft” i sammanhanget. Här kan utredningen utvecklas.
Hållbart boende är också en god inomhusmiljö, och även i detta sammanhang är
byggmaterialet av betydelse men även ventilationssystem och isolering av fastigheter.
Fastighetsägare som vidtar energisparåtgärder ska inte bestraffas med ökad fastighetsskatt
som idag. Sådana insatser behöver matchas med åtgärder i regelsystemet.
Ett förslag om ett övergripande mål som innebär halvering av energi-förbrukningen i
bostäder till år 2030 måste fastslå vilket basår som gäller.
När man talar om ”hus-utan-värmesystem”-konceptet måste det framgå att detta system ser
något olika ut i olika delar av landet. Det måste tydligt anges till vilka långvariga
vintertemperaturer systemet fungerar och när tillskottsenergi måste finnas. När nya koncept
utvecklas är det av stor vikt att de utvärderas noga så det inte på lång sikt uppstår nya
miljöproblem.
7 Hållbara transporter
Även detta kapitel fokuserar på koldioxid och klimatpåverkan. Om utredningens intentioner
är att inte endast förhålla sig till klimatpåverkan utan även andra hälsopåverkande faktorer
så måste dessa faktorer behandlas utförligare. Om det bara är koldioxid och klimatpåverkan
som ska behandlas måste detta visas tydligare. I annat fall bör ämnen som kvävedioxid,
partiklar och buller också behandlas.
Under 7.3 behandlas kopplingen mellan tillväxt/ökad livskvalitet och ökat transportarbete.
Miljöförvaltningen anser inte att en sådan koppling är självklar eller nödvändig. En
utredning som visar att denna koppling inte är given presenterades på
transportforskardagarna i Linköping i januari 2005.
Det är tveksam om målformulering under 7.5 stämmer. Det finns åtminstone ett annorlunda
formulerat miljökvalitetsmål:
Delmål enligt riksdagen
Minskade utsläpp av växthusgaser (2008-2012)
De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008-2012 vara
minst fyra procent lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen ska räknas som
koldioxidekvivalenter och omfattas av de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och
IPCC:s definitioner. Delmålet ska uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller
med flexibla mekanismer.
Generationsperspektivet
Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan innebär att halten, räknat som
koldioxidekvivalenter av de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s
definitioner tillsammans ska stabilieras på en halt lägre än 550 ppm i atmosfären. Sverige
ska internationellt verka för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. År 2050 bör
utsläppen för Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per år och
invånare, för att därefter minska ytterligare. Målets uppfyllande är till avgörande del
beroende av internationellt samarbete och insatser i alla länder.
Om utredningen ska behandla annat än klimatpåverkan måste detta avsnitt kompletteras
med ytterligare mål.
Livscykelanalyser (LCA) behandlas inte konsekvent. Utredningen tar upp begreppet för
att visa att etanol inte ger några andra vinster än koldioxid. Vi anser att om LCA görs för
ett drivmedel så ska det göras även för andra drivmedel för att resonemanget inte ska
halta. Utredningen utpekar t ex diesel som ett bra drivmedel, åtminstone i en
övergångsperiod – det må vara, men diesel har troligen en sämre LCA än etanol.
Sverige ska arbeta för en positiv utveckling mot allt mer alternativa bränslen och
lämpligen en gemensam standard åtminstone i Europa. Här talas om biogas och
träbaserad etanol. Utvecklingen av vätgasfordon bör lyftas fram som en viktig del.
Även biogas ägnas stort utrymme i utredningen. Andra utredningar har mer fokus på etanol.
De tre storstädernas pågående arbete går ut på att hitta alternativ till fossila drivmedel- här
kan flera alternativ finnas.
På sidan 168: nämns om fri parkering som en förmån som är generell över hela landet. Detta
är fel. Några kommuner har detta som en förmån och den varierar i utformande.
På sidan 170: föreslås en del åtgärder som ska främja fordonsgas. Det är bara för detta som
det görs en förslagslista. En sådan bör göras även för andra områden. Den sista punkten om
att undanta miljöbilar från förmåns-beskattad arbetsparkering bör övervägas ytterligare då
detta enligt vår mening motverkar möjligheten att minska transportarbetet och möjligheten
att överföra bilresor till kollektivtrafik.
Den viktigaste åtgärden, som får effekt inte bara på klimatet, är en minsk-ning av
transportarbetet. Detta kan nås med rejäla satsningar på god pla-nering samt attityd- och
beteendeförändringar. Detta behandlas bara ytterst kortfattat i utredningen. Dessa frågor bör
lyftas och vara utgångspunkten bland åtgärder. De fordon som sedan kommer att rulla ska
vara så bra som möjligt både utifrån bränsleförbrukning, avgasutsläpp och buller. Viktigt är
också att säkerhetsfrågan inte glöms bort.
Sverige bör också arbeta för att handeln med utsläppsrätter också ska omfatta
transportsektorn.
9 Hållbar konsumtion – skolans möjligheter
Utredningen föreslår att huvudansvaret för grundskolans undervisning om hållbar
konsumtion ska ges till hem- och konsumentkunskapen. Detta förutsätter ändringar av
läroplaner, kursplaner, lärarutbildning etc. En dylik förändring bör samordnas med den just
avslutade utredningen om hållbar utveckling i skolan ”Att lära för hållbar utveckling” SOU
2004:104. När det gäller den pedagogiska världen behöver ett generellt och övergripande
grepp tas.
10 Hållbar konsumtion i perspektivet stad-land
Punkt 1: I viss utsträckning regionalpolitisk diskussion.
Den offentliga upphandlingen är viktig – speciellt med tanke på att vara ett gott föredöme
och att vara en av de som driver på utvecklingen. Det är sam-tidigt viktigt att ha klart för sig
vilka möjligheter som finns med hänsyn till EU:s upphandlingsdirektiv och därmed den
svenska lagstiftningen för offen-tlig upphandling. Möjligheten att ställa krav på ekologiskt
producerade livs-medel finns men att kräva närproducerat t ex är i dag inte möjligt. Det
svenska EKU-verktyget anpassas successivt till förändringar i lagstiftningen. Vid
utvärderingen är det fortfarande pris och funktion som är de viktigaste kriterierna. För att
den offentliga upphandlingen ska vara ett vasst verktyg i utvecklingen att nå hållbara
konsumtionsmönster måste Sverige driva på utformningen av EU:s upphandlingsdirektiv i
denna riktning.
--Avslutningsvis instämmer vi med Svenska Naturskyddsföreningens bedömning: det
ekologiska fotavtrycket är en bra, övergripande indikator på resurskonsumtion. Vi vill
särskilt framhålla det sista stycket i avsnittet om ekologiska fotavtryck (sidan 236).
Diskussionen om vad välfärd och ett gott liv är behöver föras fortlöpande. Den har stor
betydelse för möjligheterna att utveckla ett långsiktigt hållbart samhälle i samklang med en
ökande verklig välfärd.
Göteborg den 9 februari 2005
Bo Svensson
Direktör
Bilaga 7
Yttrande från stadsbyggnadskontoret
Synpunkter på Jordbruksdepartementets remiss ”Hållbara laster – Konsumtion för en ljusare framtid” –
delbetänkande SOU 2004:119
Stadsbyggnadskontoret har ombetts lägga synpunkter på utredningen som är ett delbetänkande av
uppdraget En handlingsplan för hållbar konsumtion - för hushållen.
Enligt utredningens uppdrag är det konsumentperspektivet på hållbar utveckling som främst behandlas
och ”av de 15 miljökvalitetsmålen utgör framförallt Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö
och God bebyggd miljö de överordnade målen för arbetet om en hållbar ekologisk utveckling på
konsumentområdet. Det nuvarande miljömålet för konsumentpolitiken är att utveckla sådana
konsumtions- och produktionsmönster som minskar påfrestningarna på miljön och bidrar till en
långsiktigt hållbar utveckling.”
Synpunkter
Utredningen i stort är mycket informativ och intressant. Vi kommenterar här bara delar som har direkt
anknytning till byggnadsnämndens ansvarsområde.
Människors kunskaper och agerande är avgörande för en hållbar utveckling. Utredningen ger många
förslag på åtgärder inom de tre konsumtionsområdena, livsmedelskonsumtion, bostad och transporter.
Möjligheterna att genom fysisk planering påverka förutsättningarna för en hållbar livsstil behandlas inte
särskilt mycket.
Ett undantag är externhandelsproblematiken där man vill göra etableringarna tillståndspliktiga enligt
miljöbalken. Visst kan en ökad restriktivitet mot externhandel leda till att handeln kan vara kvar i
stadskärnor och att bilresandet minskar. Men problematiken med handelsstrukturen är mer komplicerad.
Det finns i de flesta regioner redan många externhandelsetableringar som lockar kunder att resa långa
vägar. Det krävs andra idéer kring hur vi kan locka människor att handla på närmare håll. Det handlar om
att utveckla centrumkärnor, lokala torg och handelsplatser men också att se över förutsättningarna för
bostadsnära mindre butiker. Det hade varit befogat att ta med denna problematik i utredningen.
Mobilitet beskrivs som en omistlig del i välfärden, trots alla de uppgifter om negativ miljöpåverkan som
beskrivs i utredningen. Utredningen tar upp många idéer och förslag kring hur man kan utveckla hållbara
transporter och resor. Men allt resande upplevs inte som något positivt. Vi saknar förslag till att minska
det oönskade resandebehovet saknas.
Under kapitlet stad och land tas problemen med våra glesbygder upp. Förslaget om en konsekvensanalys
av fortsatt avfolkning av vissa landsbygdsregioner är bra. Det krävs säkert särskilda åtgärder för dessa
områden. Men en annan problematik som inte belyses tillräckligt är regionförstoringen. Ur ekonomisk
och social synpunkt är det bra med stora regionen som kan ge en robusthet åt näringsliv och
utkomstmöjligheter åt invånarna. Men utflyttningen allt längre bort från arbetsplatser leder till ökat
resandet och miljöproblem inte minst i stadskärnorna.
Stins Ejderoth-Linden
Stadsbyggnadsdirektör
Lena Jacobsson
Översiktsplanechef
Bilaga 8
Yttrande från SDF Torslanda
Allmänt
-Intressant och bra initiativ. Viktigt att det följs upp med handlingsplaner och riktlinjer.
Livsmedel
-”25 % målet” borde även omfatta de etiska, ekonomiska och sociala aspekterna, fast kanske det är att gå
väl långt att sätta siffror på det!
Transporter
-stöd inte bara till kollektivtrafiken, eco-driving och bilpooler utan även till andra åtgärder för att ändra
våra resvanor till och från arbetet, barnens resvanor och tjänsteresor. T.ex. samåkning, moped och
cykelprojekt. Exempel från Torslanda
Skolan
-bra att förstärka hem- och konsumentkunskapen
Bilaga 9
Jordbruksdepartementet
103 33 Stockholm
Yttrande över delbetänkandet Hållbara laster – konsumtion för en ljusare framtid
Göteborgs stad har erbjudits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat ärende senast 2005-02-28. På
grund av den korta remisstiden har svaret inte kunnat behandlas före kommunstyrelsens sammanträde
2005-03-02.
Allmänt
Göteborgs stad välkomnar initiativet och ambitionen att utreda, analysera och konkretisera området
hållbar konsumtion. Utredningen är lättillgänglig, intressant och behandlar ett område som är avgörande
för hållbar utveckling. Tyvärr har remisstiden varit för kort för att fånga upp alla kommunens
verksamheter, men staden förutsätter att mer tid ges till slutbetänkandet. Göteborgs stad har haft
förmånen att vara ”testkommun” och har på det sättet också kunnat bidra till utredningen.
Trots att utredningen begränsats till hushållens konsumtion spänner den över ett enormt stort område. Det
är naturligtvis svårt att hitta en lagom nivå som beskriver alla relevanta delar och ibland haltar
beskrivningarna, vilket i vissa frågor medför en ensidig bild. T.ex. när det gäller kopplingen till
miljökvalitetsmålen så tenderar fokus att ligga framförallt på klimatmålet, medan övriga inte alltid
beskrivs.
Betänkandet utgår från tre aktörsfält; producenterna, handeln och konsumenterna och fokuserar i sina
förslag uteslutande på det nationella perspektivet och vad som krävs i form av regler, övergripande mål,
ekonomiska styrmedel och generellt agerande från statliga verk, riksdag och departement.
Konsumentverkets beskrivs som en nyckelspelare när det bland annat gäller information. Staden anser att
frågor kring människors konsumtionsbeteenden inte enbart kan påverkas genom informationsinsatser och
insatser på nationell nivå. Det lokala perspektivet och kommunernas agerande bör framgå tydligare. En
svår och viktig fråga är: - Hur når man ut till människor i dagens medielandskap och
informationsöverflöd och hur ser budskap ut som verkligen påverkar människors beteende i det stora eller
lilla?
Livsmedel
En stor del av utredningen ägnas åt hur en hållbar livsmedelskonsumtion skall kunna uppnås. Framför allt
handlar förslagen om en kraftig förändring av den svenska jordbruksproduktionen så att en större
självförsörjningsgrad erhålls och därmed en förändring av förädlingsindustrin för ett nyttjande av svenska
råvaror. En sådan omställning ska dessutom ske med en övergång till mera ekologisk produktion. En
hållbar livsmedelsproduktion, övergång till ekologisk produktion o.s.v. behöver sättas in i sitt samhälleliga sammanhang för att det skall vara möjligt att få gehör för viktiga förändringar. Eftersom vi ingår
i den europeiska gemenskapen och vi dessutom måste tänka globalt är det viktigt att de åtgärder vi vidtar
kan ses som positiva åtgärder för den europeiska och globala utvecklingen. De steg vi tar inom
jordbrukssektorn måste kombineras med åtgärder inom i första hand det europeiska jordbrukets
utveckling och där stora insatser är nödvändiga.
Alla insatser för att öka andelen ekologiska livsmedel är naturligtvis positiva men vi ser att utredningen
behöver tydliggöra hur detta konsumtionsmål ska förverkligas. Utöver ett förtydligande av ekonomiska
faktorer måste även andra bakomliggande orsaker till trögheten att välja ekologiskt genomlysas.
Den offentliga upphandlingen är viktig – speciellt med tanke på att vara ett gott föredöme och att vara en
av dem som driver på utvecklingen. Det är samtidigt viktigt att ha klart för sig vilka möjligheter som finns
med hänsyn till EU:s upphandlingsdirektiv och därmed den svenska lagstiftningen för offentlig
upphandling. Möjligheten att ställa krav på ekologiskt producerade livsmedel finns men att kräva
närproducerat t.ex. är i dag inte möjligt. Det svenska EKU-verktyget anpassas successivt till förändringar
i lagstiftningen. Vid utvärderingen är det fortfarande pris och funktion som är de viktigaste kriterierna.
För att den offentliga upphandlingen ska vara ett vasst verktyg i utvecklingen att nå hållbara
konsumtionsmönster måste Sverige driva på utformningen av EU:s upphandlingsdirektiv i denna riktning.
Boende
Förslagen som rör ”boende” är helt och hållet kopplade till energianvändning, men det finns också en rad
andra centrala samband mellan ekologi, boende och stadsbyggande. Ett hållbart boende bör också
beskrivas utifrån byggmaterial och inomhusmiljö m.m. och inte enbart energianvändning. Möjligheten att
kombinera ROT-åtgärder med åtgärder för att förbättra tillgängligheten (och därmed öka möjligheten till
kvarboende) samt åtgärder för att göra boendet mer ekologiskt hållbart (installation av
lågemissionsfönster m.m.) understryks.
Men när det gäller energianvändningen är det särskilt angeläget att hitta lösningar för att effektivisera i
flerbostadshus. Minskningen av energiförbrukningen fortgår inte i samma takt som tidigare, men det
innebär nödvändigtvis inte att energisparambitionerna hos fastighetsägarna har minskat. Snarare beror det
på att man tidigare fick stor utdelning på de energihushållningsåtgärder som då genomfördes.
Konvertering till fjärrvärme, temperatursänkning och tätning var energihushållningsåtgärder som gav
stora och snabba resultat. Idag krävs betydligt större insatser för att nå motsvarande energireduktion.
Sambandet mellan planering och placering av bostäder, arbetsplatser och transporter behandlas inte. Via
planmonopolet och rollen som markägare (när så är fallet) har kommunen en påverkansmöjlighet att styra
nyproduktionen av bostäder mot hållbarhet i lokalisering, produktion och förvaltning. Kommunernas roll
i planeringsprocessen bör belysas ytterligare i den fortsatta utredningen.
Transporter
Utredningen tar upp många idéer och förslag kring hur man kan utveckla hållbara transporter och resor.
Men den viktigaste åtgärden, är en minskning av det individuella bilåkandet och godstransporter på väg.
Dessa frågor bör lyftas och vara utgångspunkten bland åtgärder. De fordon som sedan kommer att rulla
ska vara så bra som möjligt både utifrån, bränsleslag, bränsleförbrukning, avgasutsläpp och buller.
Ett förslag i utredningen är att göra externhandeln tillståndspliktig enligt miljöbalken. Visst kan en ökad
restriktivitet mot externhandel leda till att handeln kan vara kvar i stadskärnor och att bilresandet minskar.
Men problematiken med handelsstrukturen är mer komplicerad. Det finns i de flesta regioner redan
många externhandelsetableringar som lockar kunder att resa långa vägar. Det krävs andra idéer kring hur
vi kan locka människor att handla på närmare håll. Det handlar om att utveckla centrumkärnor, lokala
torg och handelsplatser men också att se över förutsättningarna för bostadsnära mindre butiker. Det hade
varit befogat att ta med denna problematik i utredningen.
Under kapitlet stad och land tas problemen med våra glesbygder upp. Förslaget om en konsekvensanalys
av fortsatt avfolkning av vissa landsbygdsregioner är bra. Det krävs säkert särskilda åtgärder för dessa
områden. Men en annan problematik som inte belyses tillräckligt är regionförstoringen. Ur ekonomisk
och social synpunkt är det bra med stora regionen som kan ge en robusthet åt näringsliv och
utkomstmöjligheter åt invånarna. Men utflyttningen allt längre bort från arbetsplatser leder till ökat
resandet och miljöproblem inte minst i stadskärnorna.
Skolans möjligheter
Utredningen föreslår att huvudansvaret för grundskolans undervisning om hållbar konsumtion ska ges till
hem- och konsumentkunskapen. Detta förutsätter ändringar av läroplaner, kursplaner, lärarutbildning etc.
En dylik förändring bör samordnas med Utbildnings- och kulturdepartementets just avslutade utredning
om hållbar utveckling i skolan ”Att lära för hållbar utveckling” SOU 2004:104. Betänkandet behandlas i
Göteborgs kommunstyrelse 2005-03-09.
För Göteborgs kommunstyrelse