Sharia
Sharia är en lag som innehåller regler för hur ett muslimskt
samhälle och människans liv ska fungera.
Sharia är guds lag och kan bara tolkas av muslimska jurister.
En sådan jurist kallas mufti.
När en muslimsk laglärd kommer till ett beslut och ger ett lagråd,
ett fatwa, brukar man säga att ”en mufti avger en fatwa”
Sharia tar upp frågor som rör:
Familjelivet
Mäns och kvinnors olika plikter till exempel att mannen ska
försörja kvinnan och att kvinnan får behålla det hon tjänar om
hon arbetar.
Straff vid grövre brott till exempel grövre stöld straffas med att
höger hand huggs av.
Sharia grundar sig på:
Koranen
Hadither
Det som muslimska lärda är överrens om.
Analogibedömningar, när något i det moderna samhället inte
finns omnämnt i Koranen gör man en jämförelse. Hur ska bilen
användas? Jämför med fortskaffningsmedlet på Muhammeds tid:
kamelen.
Ekonomiska frågor som ränteförbud, en bank får inte låna ut
pengar till ränta.
Sharias inflytande i lagstiftningen varierar från land till land och
även dess innehåll, bland annat beroende på vilka hadither man
valt att ta hänsyn till.
Sunnimuslimer och Shiamuslimer
När profeten Muhammed dog år 632 hade han skapat ett stort
arabiskt rike med islam som sammanhållande band.
Många frågor hade reglerats genom uppenbarelserna och
Muhammeds styrelse, men en sak var inte bestämd: Vem som
skulle efterträda Muhammed som ledare?
Därför bröt det ut strider bland hans anhängare. Den största
gruppen valde en ledare som de tyckte var klok och lämplig. Han
hette Abu Bakr.
En mindre grupp gjorde motstånd. De ville föreslog en egen
kandidat, nämligen Muhammeds kusin Ali, som också hade gift
sig med hans dotter Fatima.
Alis anhängare menade att profetens efterträdare måste vara släkt
med honom på nära håll.
Givetvis kunde de också vara intresserade av att själva få
inflytande genom honom.
Muslimerna splittrades alltså redan vid Muhammeds död genom
motsättningarna kring frågan om hans rätta efterträdare.
Abu Bakr och de följande ledarna kallades senare kalifer. Abu
Bakr dog efter två år och då valde hans anhängare Umar till ledare.
När Umar mördades år 644 gick budet till Uthman, som blev
den nye kalifen.
Fortfarande protesterade en grupp som ville ha Ali till ledare och
när sedan Uthman blev mördad år 656 enades man om att göra
Ali till överhuvud över alla muslimer.
Under fem år varade friden för när Ali föll offer för ett attentat
år 661 gick det inte att enas om en efterträdare.
Sunnimuslimer, betonar det praktiska ledarskapet.
Kallar sin ledare för Kalif (=ställföreträdare)
Betonar det praktiska och förnuftiga i religionen.
Allt var sagt genom Muhammed, inga fler uppenbarelser från gud.
Muhammeds vanor och livsstil, sunna, blev viktigt. (Därav namnet)
90% av väldens muslimer är sunnimuslimer.
Shiamuslimer betonar det religiösa ledarskapet
De ville ha Muhammeds kusin och svärson som ledare.
Han kallas imam som betyder ledare
Runt Ali bildades ett parti, shia, därav namnet shiamuslimer.
Imamen kunde fortsättningsvis ta emot uppenbarelser från gud och
fick på det sättet hög religiös ställning.
Islamister/fundamentalister
Vill att samhället ska styras av islamska lagar
Enligt islamister/fundamentalister är ett samhälle som inte styrs
av islam ett orättvist samhälle och ojämlikt samhälle och bör
därför bekämpas även med våld och terror.
Ett icke-muslimskt samhälle är ett orättvist samhälle som
förtrycker människor och då kan våldshandlingar vara
motiverade.
Sekularister
Staten och samhället ska inte styras av islamiska lagar, utan varje
individ bestämmer själv om och hur mycket hon vill följa
Koranen.
De hänvisar till Koranens ord om att det inte finns något tvång i
religionen.
Modernisterna
Strävar efter att samhället ska präglas av islam.
Vill gå tillbaka till den ursprungliga källan Koranen och Sunna
för att fånga grundtanken.
För att grundtanken ska kunna bevaras måste den anpassas till
dagens samhälle.
Traditionalisterna
De vill bevara allt av de gamla, inget får förändras.
De vill bland annat imitera Muhammeds livsstil.
Synen på förhållandet man – kvinna är traditionellt och
gammaldags.
