Lönekarriär
– ett sätt att nå jämställdhet?
Marie Söderqvist och Emma Hernell
En analys av europeisk lönestatistik
November, 2001
Förord
I Frankrike finns tre gånger så många
kvinnor med höga löner som i Sverige. I
Finland är det dubbelt så många. Om
man jämför andelen kvinnor i de högre
löneskikten hamnar Sverige bland de
sämsta EU-länderna, visar europeisk
statistik.
Det låga företagandet bland kvinnorna
i Sverige är en av de viktigaste förklaringarna till att de inte kan göra samma
lönekarriär som männen. En annan
förklaring är att lönespridningen är
mindre här. Men det finns tecken som
tyder på att det ljusnat något för de
svenska kvinnorna under de senaste åren.
Rapporten Lönekarriär ett sätt att
nå jämställdhet? En analys av europeisk
lönestatistik har utarbetats av Marie
Söderqvist och Emma Hernell, United
Minds på uppdrag av Svenskt Näringsliv.
Stefan Fölster
Stockholm i november 2001
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning .............................. 1
Inledning ................................................ 2
Undersökningen ..................................... 4
Möjliga orsaker ...................................... 6
Sammanfattning och slutsatser .............. 8
Källor ..................................................... 8
1
Inledning
I den europeiska jämställdhetsdebatten
lyfts Sverige ofta fram som ett föregångsland. Rapport efter rapport visar att
svenska kvinnor i förhållande till sina
manliga kollegor tjänar mest. I Sverige
har kvinnorna i genomsnitt 83 procent av
männens lön, medan motsvarande tal i
EU är 75 procent.1
Men att använda kvinnornas lön i
förhållande till männens som mått på
jämställdhet kan vara missvisande.
Näringsdepartementets studie (2000)
Att synliggöra löneskillnader mellan män
och kvinnor visar att löneskillnaderna
mellan män och kvinnor ökar i takt med
utbildningsnivån. Som mest har kvinnor-
.YLQQRUQDVO|QVRPDQGHODY
PlQQHQV
3URFHQW
30,0
50,0
70,0
90,0
Östtyskland
Danmark
Sverige
Belgien
Luxemburg
Frankrike
Italien
Finland
Spanien
Västtyskland
Österrike
Grekland
Portugal
Irland
Storbritannien
Nederländerna
Kvinnors lön uttryckt som andel av männens
Källa: Statistiska centralbyråns webbplats,
www.scb.se/omscb/eu/jamstalldhet.asp
2
1
Näringsdepartementet (2000), Att synliggöra
löneskillnader mellan män och kvinnor
0nQD GVO|Q H IWHUXWELOGQLQJVQ LY n
Forskarutbildning
Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre
Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år
Gymnasial ut bildning 3 år
Gymnas ial utbildning högst 2 år
40000
35000
30000
25000
20000
15000
10000
5000
0
Förgymnasial utbildning
.U
Källa: SCB (1999) Lönestatistisk årsbok
na i EU 78 procent av männens löner,
nämligen i den kategori där man återfinner arbetstagare med den lägsta utbildningsnivån.
De högutbildade kvinnorna har
däremot bara 71 procent av de högutbildade männens löner.2 Förklaringen är att
lönespridningen i kategorin högutbildade
är större. Den som gör en lönekarriär som
välutbildad tjänar mer på det än den som
som gör en lönekarriär som lågutbildad.
Lönespridningen för kvinnor är också
mer sammanpressad än för män. Kvinnors genomsnittslöner sprider sig i ett
intervall på cirka 1300 euro/månad och
männens på cirka 1600 euro.3
Om vi mäter jämställdhet, vad avser
inkomst, som vad kollektivet kvinnor
tjänar jämfört med kollektivet män,
skulle jämställdheten enklast öka genom
att alla välutbildade män sänkte sina
löner.
Om lönetaket för de allra högst
utbildade sänktes drastiskt, skulle vi
effektivt stärka jämställdheten enligt
den vanliga svenska definitionen av
denna. Det enklaste sättet att uppnå det
2
3
Kvinnor
Män
som brukar beskrivas som hög jämställdhet är att skapa en sammanpressad
lönestruktur, vilket ofta utmärker yrken
på låg utbildningsnivå.
Ett annat, och rimligare, sätt att uppnå
jämställdhet är att se till att även kvinnor
kan göra en lönekarriär. Men det kräver
att statistik och forskning kring jämställdhet betraktar inkomster och löner i
ett individuellt perspektiv.
Diagrammet ovan visar hur löneskillnaden mellan män och kvinnor i Sverige
ökar i takt med utbildningsnivån. Variationen är störst bland akademiker med
längre utbildning eller forskarutbildning.
Kvinnornas lön som andel av männens är ett dåligt mått på jämställdheten i
ett land. Vad det egentligen avspeglar är
lönespridningen. En komprimerad
lönebild kan vara ett politiskt mål, men
det har ingenting med jämställdhet
mellan män och kvinnor att göra.
Ett bättre sätt att jämföra jämställdhet
mellan länder är att studera hur stor andel
av de högsta löneklasserna som utgörs av
kvinnor.
Ibid
Ibid
3
Undersökningen
Vi har jämfört andelen kvinnor i de
högsta lönekategorierna i EUs medlemsländer utifrån The European Structure of
Earnings Survey 1995, vilket är den
senaste kompletta undersökningen av
samtliga EU-länder.
I denna undersökning ingår endast
privatanställda, heltidsarbetande, på
företag med fler än tio anställda. Eurostat
har delat upp varje land i 18 olika lönekategorier; med lön avses månadslön före
skatt. Tabellen i denna analys bygger helt
på Eurostats lönekategorisering.
Lönemässigt skiljer sig grupperna
kraftigt åt. I botten finns Portugal där den
högsta kategorien motsvarar drygt 10 000
kronor och däröver. I topp finns Tyskland
(Tyskland är särredovisat i ett Öst och ett
Väst) I den senare nämnda delen av
landet är den högsta lönekategorin är
84 000 kronor i månaden och däröver.
Även om det går att resa en hel del
invändningar av statistisk karaktär mot
att jämföra de olika länderna med varandra, säger denna jämförelse ändå en hel
del. Den visar hur könsfördelningen ser
ut i ländernas absoluta lönetopp. En hög
andel kvinnor i ett lands översta löneskikt
säger något väsentligt om kvinnors och
mäns möjlighet att göra ekonomisk
karriär. Detta borde betraktas som en
viktig mätare för hur jämställt ett land är.
Enligt The European Structure of
Earnings Survey är det kvinnorna i
Frankrike som har störst möjligheter att
göra ekonomisk karriär. Nästan 15
procent av dem som befinner sig i högsta
löneklassen är kvinnor. I Frankrike är
också andelen kvinnor av toppcheferna
hög, 14,4.4
Sverige hamnar först på nionde plats
bland de tretton länder som finns med i
undersökningen (Irland och Nederländerna finns inte redovisade). I den högsta
lönekategorin i Sverige, som 1995 var
34 500 kronor och därutöver, utgjorde
kvinnorna bara fem procent. I Sverige är
andelen kvinnor av toppcheferna bara 6,2
procent.5
Portugal har en avsevärt högre andel
kvinnor i de högsta löneklasserna, 13
procent i den allra högsta. I Finland är
andelen knappt tio procent.
Grekland, Luxemburg, Storbritannien,
Spanien och Danmark hamnar på ungefär
samma nivå som Sverige. I dessa länder
utgörs mellan fem och sex procent av den
högsta inkomstklassen av kvinnor.
Sämst möjlighet att göra ekonomisk
karriär har kvinnorna i Västtyskland och
Italien. I Västtyskland utgör kvinnorna
drygt tre procent av den högsta lönekategorin, och i Italien är motsvarande andel
knappt två procent.
$QGHONYLQQRULK|JVWDO|QHNDWHJRULQ
Fr
an
kr
Po ike
rtu
g
Fi a l
nl
G and
re
Lu klan
St xen d
b
or
br urg
i ta
nn
Sp ien
an
D ien
an
m
a
Sv rk
er
ig
Be e
lg
Ö ie
Vä ste n
st rrik
ty
sk e
la
nd
Ita
lie
n
WQ
HF
RU
3
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Andel kvinnor i högsta lönekategorin
Källa: The European Structure of
Earnings Survey 1995 Eurostat
4
4
5
Svenska Dagbladet 01-10-10
Ibid
Näst högsta kategorin
$QGHONYLQQRULQlVWK|JVWD
O|QHNDWHJRULQ
Fr
an
kr
Po ike
rtu
ga
l
Fi
Lu nla
xe nd
nb
G urg
re
kla
n
Sv d
er
ig
e
St Be
lg
or
ie
br
i ta n
nn
D ien
an
m
Ö ark
st
er
r
Sp ike
Vä
an
st
ty ien
s
Ö klan
st
d
ty
sk
la
nd
WQ
HF
RU
3
30
25
20
15
10
5
0
Andel kvinnor i näst högsta lönekategorin
Källa The European Structure of
Earnings Survey 1995 Eurostat
Även när man jämför den näst högsta
löneklassen ser man samma mönster.
Frankrike placerar sig i topp med en
fjärdedel kvinnor och Portugal som
nummer två med nästan en femtedel
kvinnor i den näst högsta lönekategorin. I
Sverige finns det knappt nio procent
kvinnor i denna kategori. Både Grekland
och Finland har fler, 11 respektive 13
procent.
5
Möjliga orsaker
Svenska, danska och finländska kvinnor
har högst förvärvsfrekvens i Europa. I
Sverige är den nästan 70 procent, näst
högst i Europa, men kvinnorna återfinns
inte i de översta löneskikten. Bara Finland har både hög kvinnlig förvärvsfrekvens och i förhållande till de andra
länderna en större andel kvinnor i de
högsta löneklasserna.
Frankrike, som har en hög andel
kvinnor i de högsta löneskikten, har en
förhållandevis låg kvinnlig förvärvsfrekvens.
Det verkar inte som om det finns
något tydligt samband mellan hög kvinnlig förvärvsfrekvens och kvinnlig lönekarriär.
.YLQQOLJI|U YlU YVIU H NYH QV
80
70
60
WQ
HF
RU
3
50
40
30
D
an
m
Sv ark
St F erig
o
Ne rbr i nla e
de itan nd
rlä ni
n en
Ö der
st n a
e
Po rrik
r e
Ty t ug
s a
Fr k la l
an n d
kr
i
Irl ke
B an
Lu el d
xe gie
n n
G bu
re rg
kla
Ita nd
Sp l ie
an n
ie
n
20
Källa: Europeiska kommissionen, Årlig rapport om jämställdheten i den Europeiska unionen 2000.
I Sverige är den kvinnliga förvärvsfrekvensen hög, men Sverige har också
en hög andel deltidsarbetande kvinnor;
nästan en fjärdedel av de yrkesverksam-
ma kvinnorna arbetar deltid. I Frankrike
utgör de deltidsarbetande kvinnorna bara
13 procent, i Finland knappt sju.
$QGHOGHOWLGVDUEHWDQGHNYLQQRU
30
WQ 25
HF 20
RU 15
10
3 5
Grekland
Spanien
Italien
Tyskland
Belgien
Österrike
Danmark
Sverige
0
Andel deltidsarbetande kvinnor (25 timmar per vecka eller mer)
Källa: Women, gender and work, International labour review 4/1999
6
Trots att Sverige i flera jämförande
undersökningar utpekas som ett föregångsland för jämställdheten i EU, visar
studien av höginkomsttagargrupperna att
det inte stämmer.
I stället är det Frankrike, som sällan
beskrivs som ett land där jämställdhet
prioriteras, som utmärker sig. I Frankrike
har kvinnor särskilt goda möjligheter att
klättra på lönestegen.
Frankrike är också ett land där skillnaden mellan den lägsta löneklassen och
den högsta är mycket stor. De i den
högsta löneklassen tjänar nästan tretton
gånger mer än de i den lägsta kategorin. I
Sverige är lönerna i den högsta kategorin
bara lite drygt tre gånger större än i den
lägsta.
En annan mycket intressant iakttagelse kan man göra om man jämför tabellen
över de länder där kvinnor som grupp
tjänar mycket i förhållande till män som
grupp, med tabeller över de länder där
det finns flest antal kvinnor i lönetoppen.
Tabellerna är nästan spegelvända. I
förutvarande Östtyskland är kvinnorna
minst lönediskriminerade, om man mäter
hur mycket kvinnokollektivet har i lön
jämfört med manskollektivet. Om man
däremot tittar på tabeller över lönetoppen
hamnar Östyskland allra längst ner.
Om vi återgår till tabellen över hela
kvinnokollektivets löner i förhållande till
manskollektivets, hittar vi efter Östtyskland, Danmark, Sverige och Belgien. Och
mycket riktigt: alla dessa tre länder
återfinns på den nedre halvan när man i
stället ser till hur stor andel kvinnor det
finns i de högsta löneskikten. Portugal
hamnar högt, vad avser andel kvinnor på
topplönenivå, och långt ner när det gäller
vad kvinnor som grupp tjänar.
En tolkning av materialet är att det
skulle kunna finnas ett samband mellan
hög jämställdhet på kollektiv nivå och
låg jämställdhet på topplönenivå. Det
kanske är svårare för en kvinna att göra
en riktig yrkes- och lönekarriär i länder
med sammanpressade lönestrukturer.
I Sverige är löner alltjämt mycket
sammanpressade. På det sättet har visserligen kvinnors löner i genomsnitt närmat
sig männens. Men det betyder inte att fler
kvinnor verkligen gör karriär relativt
männen.
En jämnare lönefördelning har setts
som ett sätt att uppnå jämställdhet i
branscher med många kvinnor. Det har
lett till att de kvinnor som gjort karriär i
kvinnodominerade branscher inte har fått
några höga löner jämfört med motsvarande personer i mansdominerade yrken, där
lönespridningen varit högre. I landsting
och kommuner är andelen kvinnor i den
högsta lönekategorin större än i den
privata sektorn. En tredjedel är kvinnor.
Men där ligger lönetoppen 20 000 kronor
lägre än i den privata sektorn, som 1999
var 59 000 kronor i Sverige.
Varken i Frankrike eller i Finland har
lönestrukturen i kvinnodominerade
branscher pressats ihop på samma sätt
som i Sverige. Det har förmodligen gett
fler kvinnor i dessa länder chans att göra
lönekarriär.
Ofta lyfts diskriminering fram som en
möjlig förklaring till den bristande
jämställdheten i Sverige. Men det är inte
särskilt troligt att svenskar skulle ha en
mer kvinnofientlig attityd än fransmännen eller finnarna. Att Sverige jämfört
med andra länder har relativt få kvinnor
som gör lönekarriär måste ha andra
orsaker. De mest gedigna studier av
diskriminering som gjorts i Sverige (av
Eva Meyersson) visar att ren lönediskriminering är näst intill obefintlig mindre
än en procent när väl hänsyn tas till
befattningsnivå och arbetsuppgifterna.
Däremot har kvinnor som är frånvarande
eller arbetar deltid under längre perioder
i samband med barn betydligt sämre
chanser att befordras. Även kvinnor som
förväntas ta lång barnledighet diskrimineras vid befordring. En orsak till att det
i Sverige finns relativt få kvinnor som
gör karriär kan vara att vi har en hög
andel kvinnor som arbetar deltid. Ett skäl
till den höga andelen deltidsarbetande
kvinnor är att det i Sverige är svårt att
kombinera karriär och familj.
Hur man definierar jämställdhet är
ytterst viktigt för vilken metod man ska
använda för att uppnå den. Om jämställdhet är att kvinnor som grupp tjänar lika
mycket som män är en sammanpressad
lönestruktur det effektivaste medlet. Om
jämställdhet i stället betraktas som
synonymt med att även kvinnor gör
lönekarriär är metoden för att uppnå detta
förmodligen en helt annan.
7
Sammanfattning och slutsatser
Genomgången av statistiken visar att det
kan finnas anledning att anta att det
mindre lönegapet i Sverige till stor del
beror på att lönespridningen allmänt är
mindre i Sverige. För om man istället för
att jämföra kvinnors lön som andel av
mäns jämför andelen kvinnor i den
absoluta lönetoppen i EU hamnar Sverige
långt ned jämfört med de andra länderna.
Det är uppseendeväckande att Sverige
trots det stora engagemanget i jämställdhetsfrågor inte har lyckats ge kvinnor
bättre chanser att göra yrkeskarriär.
En så ensidig fokusering på kvinnors
lön som andel av mäns gör att en av de
viktigaste aspekterna på lön glöms bort
möjligheten att göra lönekarriär. De
flesta länder ger kvinnor betydligt bättre
chanser att göra karriär än Sverige.
De bristande möjligheterna för kvinnor att göra karriär finns inte enbart
bland anställda. Endast en av fyra företagare är kvinna i Sverige. Sverige tillhör
de länder som har minst antal kvinnliga
företagare.
Det låga kvinnliga företagandet är
förmodligen en av de allra viktigaste
förklaringarna till bristande jämställdhet
på arbetsmarknaden. Nästan alla män
som har blivit förmögna, har blivit det
genom eget företagande. Så länge företagandet förblir männens domän, så kommer också den ekonomiska makten att
ligga hos män. Så länge män äger företagen kommer de också att utse chefer och
styrelseledamöter.
En strimma av ljus finns ändå i
utvecklingen under de allra senaste åren.
Eurostats nya löneundersökning är färdig
först 2004, varför helt jämförbar statistik
ännu inte finns. Men andelen kvinnor i
den högsta lönekategorin i Sverige tycks
ha ökat med 1 procentenhet om året
sedan 1995, enligt SCBs senaste lönestatistik. Och det finns en större andel
kvinnor bland nyföretagare. 31 procent
av nyföretagarna är kvinnor.
Jämställdhetsarbetet handlar, eller
borde åtminstone handla om, att ge
kvinnor samma möjligheter att skaffa sig
ekonomisk makt som män. Svenska
kvinnor kommer aldrig att vara jämställda utan ekonomisk makt. I den mån
svenska kvinnor nu är på väg att få lite
större ekonomisk makt så beror det på att
det som fortfarande lyfts fram som
pelarna i jämställdhetsarbetet sammanpressade löner, ingen hjälp i hemmen,
offentliga monopol nu är på reträtt.
Källor
Europeiska kommissionen (2000), Årlig rapport om jämställdheten i den Europeiska
Unionen
Eurostat (1995) The European sructure of earnings survey
International labour review, Women, gender and work 4/1999
Näringsdepartementet (2000), Att synliggöra löneskillnader mellan män och kvinnor
SCBs webbplats: www.scb.se/omscb/eu/jamstalldhet.asp
SCB (1999) Lönestatistisk årsbok
Svenska Dagbladet 01-10-10
8
