Åldersdiabetes forskning kring insulins signaleringsvägar ger möjlighet
till nya behandlingsmetoder
Eva-Karin Johnsson
Diabetes drabbar omkring 5% av världens befolkning. Mer än 90% av dessa har den form
som kallas för åldersdiabetes, eller typ 2 diabetes. Typ 2 diabetes innebär i tidiga stadier bl.a.
okänslighet för insulinets blodsockersänkande effekt. Orsaken till detta är fortfarande oklar.
Insulin verkar genom att binda till en mottagare (receptor) på ytan av våra celler. Receptorn
aktiveras därvid och signalerar in i cellen via speciella molekyler. Vid signalkedjans slut
aktiveras proteiner som förflyttas in i cellkärnan och påverkar uttrycket av olika gener, genom
att binda till specifika delar av genen. Hos typ 2 diabetiker är det något steg i signalkedjan,
från receptorn ner till kärnans inre som inte fungerar.
Genom studier av modellorganismer t ex bananflugan har man identifierat viktiga steg i
insulinets signalkedja och isolerat relevanta gener. Man är nu intresserad av att undersöka
dessa geners funktion i insulinsignaleringen hos högre organismer som mus och människa.
Om de visar sig ha en kritisk funktion för insulinsignaleringen, kan de möjliggöra
molekylärbiologiska förklaringar till diabetes typ 2 samt på sikt ge upphov till nya
behandlingsmetoder vid insulinresistens.
För att undersöka funktionen av en okänd gen kan man utföra s.k. reporter-försök. Man
kopplar ihop de specifika, aktiverande delarna av en gen med något som kan rapportera
aktiviteten av genen, t ex ett protein som fluorescerar. Denna reporter-gen förs in i celler
tillsammans med den okända genen, varefter cellerna stimuleras med insulin. Därvid aktiveras
den signal som i slutändan påverkar uttrycket av bl.a. reportergenen. Genom att mäta
mängden av det fluorescerande proteinet, reportern, kan man utläsa hur den okända genen
påverkat aktiveringen av reportern, och därmed signaleringen. Genom att koppla
reportergener till de aktiverande delarna av olika gener, kan man undersöka vilken specifik
del av signalkedjan som upp- eller ned- regleras av den okända genen.
Studier av detta slag kommer att vara av stor vikt i framtiden. I och med att den mänskliga
arvsmassan nu är helt kartlagd har vi tillgång till ett stort antal gener, vars funktion ofta är
okänd. Kunskap om deras funktion kan på sikt göra det möjligt att utveckla nya
behandlingsmetoder till folksjukdomar som t ex typ 2 diabetes.
Examensarbete i biologi, 20p VT 2000
Pharmacia Corporation, Stockholm
Handledare: Jan Hörling Ph.D
