Populärvetenskaplig sammanfattning

Evolution av könskromosomer
Görel Sundström
Könskromosomerna hos människor och andra däggdjur brukar benämnas med beteckningarna
X och Y, där Y-kromosomen är mindre och inte innehåller så många gener. På denna
kromosom finns dock den könsbestämmande genen för hanar. Hanar har könskromosomkombinationen XY och honor har XX. Från början såg dessa kromosomer ut som vilket annat
kromosompar som helst men sedan började vissa gener på det som skulle bli Y-kromosomen
få funktioner som var gynnsamma endast hos hanar. Dessa gener ”höll sig för sig” på
kromosomen och utbytte inte genetiskt material med X-kromosomen vilket annars sker då
cellen delar sig. Detta gjorde att Y-kromosomen specialiserade sig och blev hanspecifik men
gjorde även att den blev mindre. Att storleken minskar beror på att då den inte längre utbyter
fragment med X-kromosomen kan mutationer samlas och förstöra generna som satt på
kromosomen.
När man studerar könskromosomer hos fåglar så är situationen på ett sätt den motsatta.
Hanarna har ett könskromosompar som betecknas ZZ och honorna ett par bestående av Z och
W. W-kromosomen är till utseende mycket lik Y-kromosomen, de är små och innehåller få
gener. Liksom hos däggdjur har Z-och W-kromosomerna utvecklats från ett vanligt
kromosompar, dock är det inte samma ”orginalkromosompar” för fåglar och däggdjur.
Processen tror man dock har skett på samma sätt då stora grupper av gener, efter de har
”specialicerat sig” på ett kön, har har vänt sig tvärtemot på kromosomen och på så sätt
förhindrat att kromosomerna kan utbyta information då cellen skall dela på sig.
Det är inte så många gener som finns på både Z- och W-kromosomen som är studerade. I
detta projekt har jag studerat en gen som troligen finns på båda kromosomerna och som har
gått under arbetsnamnet 0163. Denna gen hade först upptäckts hos kalkon och i mitt projekt
har jag genom att ta fram DNA från kycklinglever analyserat den närmare. Jag använde mig
av en lever från en kycklinghona för att kunna få fram både en Z- och en W-version av genen,
om de skulle vara lite olika på de båda kromosomerna. I mina analyser så kunde jag inte se
någon sådan skillnad men 0163 var intressant på annat sätt.
Normalt sett består gener av kodande delar (exon) som ger en produkt och okodande delar
(intron) som brukar kallas skräpDNA. Men vad gäller 0163 så verkar det inte finnas några
introner utan allt DNA som genen består av betyder något. Detta är något ovanligt och gör
genen än mer intressant och värd att studera vidare i något annat projekt.
Om man jämförde DNA-sekvenserna, dvs i vilken ordning bokstäverna A,C,G och T
kommer, från 0163 med sekvenserna för andra gener i en databank så verkar genen koda för
ett protein som bygger upp ribosomer. Ribosomer är strukturer som finns i cellerna och
hjälper till då proteiner skall tillverkas.
Examensarbete i biologi 20 p
2002/2003
Görel Sundström
Avdelningen för evolutionsbiologi, Uppsala universitet
Handledare: L-J Lawson Handley