Varför är människor inte schimpanser?
Marie Karlsson
Människans närmaste släkting är schimpansen. För 5-7 miljoner år sedan hade vi en
gemensam förfader och sedan dess har vi utvecklats till olika arter. Trots att människor
och schimpanser kan tyckas vara så olika varandra, så är våra arvsanlag nästan 99 % lika.
Våra gener, dvs de delar av arvsanlaget som bestämmer en viss ärftlig egenskap, är därför
väldigt lika schimpansers. Varför ser vi då inte ut som eller beter oss som schimpanser?
En hypotes är att våra gener stängs av och sätts på vid olika tillfällen och i olika grad. På
det sättet skulle vi kunna utvecklas olika trots att vi egentligen är så lika.
I mitt projekt har jag jobbat med att jämföra människors och schimpansers arvsanlag.
Framför en gen finns en region, promotorn, som avgör om, när och hur mycket genen ska
uttryckas. Jag har undersökt hur den genetiska koden är skriven i denna region i tre gener
och tittat efter skillnader mellan de båda arterna. En skillnad i den genetiska koden i en
promotor kan inverka på hur proteiner som påverkar uttryck av genen binder till DNAsträngen. Om proteinet inte kan binda så kanske genen slutar uttryckas, börjar uttryckas
ännu mer, eller uttrycks vid en annan tidpunkt.
För att avgöra om skillnaderna i de regulatoriska delarna av generna faktiskt har någon
påverkan på genuttrycket tillverkade jag cellreporterkonstrukt. Det finns gener, s.k.
rapportörgener, vilkas aktivitet lätt kan mätas genom att de till exempel avger ljus.
Genom att klippa ut promotorregionerna från schimpans och människa och placera
delarna framför en rapportörgen kan man se hur dennas aktivitet påverkas. Detta kallas
kloning. Konstruktionen med människa/schimpans-delen samt rapportörgenen kan sedan
sättas in i en cellkultur, som kan odlas på laboratorium. Man kan sedan mäta
rapportörgenens aktivitet i cellkulturen. Genom att jämföra människo- och
schimpanspromotorernas påverkan på rapportörgenen, är det möjligt att avgöra om de har
olika effekt på hur genen uttrycks. De promotorregioner som jag undersökte visade dock
ingen aktivitet i de testade cellerna.
När man jämför arvsanlagen hos människor och schimpans är det viktigt att komma ihåg
att schimpanser också har förändrats under många miljoner år. Skillnader i regulatoriska
regioner har uppkommit i båda arterna, och alla dessa skillnader kan samverka i hög grad
till att människor och schimpanser har fått olika egenskaper under evolutionen.
Examensarbete i biologi, 20 p, VT 2004
Institutionen för biologisk grundutbildning och Institutionen för genetik och patologi, Uppsala Universitet
Handledare: Lucia Cavelier och Tomas Bergström
