Riktlinjer för mat och måltider

Riktlinjer för
mat och måltider
inom Kungsholmens
kommunala förskolor
Mat och måltider i förskolan
Innehåll:
Inledning
Övergripande mål
Ansvar
Kompetens
Livsmedelshygien
Miljömedvetenhet
3
4
5
7
8
9
Mat
Måltidsordning
Måltidsplanering
Måltidsinnehåll
Livsmedelsval
Specialkost
Speciella tillfällen
Måltidsmiljö
Pedagogiska måltider
10
10
11
11
12
16
17
19
20
2
Syfte
Syftet med riktlinjerna är att tydliggöra krav och
förväntningar som är realistiska att ställa på
mat, måltider och måltidssituationen inom
förskolan. Maten och måltiderna ska hålla en
hög och jämn kvalitet på samtliga kommunala
förskolor i Kungsholmens stadsdelsområde.
Utgångspunkter
Goda matvanor är en förutsättning för en positiv
hälsoutveckling. Maten ska skapa
förutsättningar för att hålla sig frisk och få en så
god livskvalitet som möjligt. Hem och familj
har det grundläggande ansvaret för att barnen
får bra matvanor och näringsrik mat. Eftersom
de flesta barn äter många av sina måltider i
förskolan påverkar dock även andra vuxna deras
matvanor. Förskolan ska se till att barnen får
näringsriktig kost och grundläggande kunskaper
om kopplingen mellan mat och hälsa.
Måltiden ska även ge barnen en social och
avkopplande stund. Vällagade måltider som
serveras i en trevlig miljö gör att barnen blir
piggare och får lättare att lära.
I förskolans uppdrag ingår såväl att utveckla
barnens förmågor som barnens eget
kulturskapande. Måltiden utgör en naturlig
pedagogisk situation där måltidstraditioner
spelar en viktig roll som kulturbärare.
Vad vi äter påverkar i hög grad både hälsan och
miljön. Livsmedelskedjan – från jord till bord –
har stor miljöpåverkan. Hållbara matvanor och
livsmedelsval är därför viktiga ur miljö- och
klimatsynpunkt.
Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar
sig ett varsamt förhållningssätt till natur och
miljö och förstår sin delaktighet i naturens
kretslopp.
UR LÄROPLANEN FÖR
FÖRSKOLAN
Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och
naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och
en positiv framtidstro ska prägla förskolan.
(Lpfö 98 rev. 2010)
3
1.
Maten ska hålla hög kvalitet, vara varierad och näringsriktig, dvs
följa svenska näringsrekommendationer (SNR) samt
livsmedelsverkets råd för bra mat i förskolan.
2.
Förskolan ska lägga grunden för goda måltidsvanor och attityder
till mat. Dessa ska vara hållbara på sikt för både hälsa och miljö.
3.
Måltidsmiljön ska vara trivsam, förmedla matglädje och stimulera
alla sinnen.
4.
Maten och måltiderna ska vara en integrerad del i det
pedagogiska arbetet och främja goda matvanor och bordsskick samt
social samvaro.
5.
Maten och måltiderna inom förskolan ska vara säsongsbetonad och
präglas av miljömedvetenhet.
6.
Maten ska tillagas och serveras på ett säkert sätt både ur ett
hygieniskt perspektiv och för barn i behov av specialkost.
4
Övergripande mål
1. Maten ska hålla hög kvalitet, vara
varierad och näringsriktig.
6. Maten ska tillagas och serveras på ett
säkert sätt både ur ett hygieniskt
perspektiv och för barn i behov av
specialkost
Ansvar finns på olika nivåer. Dels det
övergripande ansvaret inom stadsdelen och
vidare den utförande enhetens ansvar. Inom den
utförande enheten finns ansvaret fördelat på
flera nivåer och flera personer.
Förskolechef
______________________________________________
Förskolechefen har det övergripande ansvaret
för förskolans verksamhet inklusive mat och
måltider. Förskolan ska följa läroplanen för
förskolan, lagar och riktlinjer för mat och
måltider samt aktuella upphandlingsavtal. För
att kunna hantera och servera en näringsriktig,
säker och bra mat är det förskolechefens ansvar
att:

förskolan erbjuder måltider som
uppfyller svenska
näringsrekommendationer (SNR)

livsmedelslagen följs, dvs att
livsmedelshanteringen sker på ett
tillfredsställande sätt samt att
egenkontrollen efterlevs

kökspersonal har relevant utbildning och
får relevant fortbildning för sitt uppdrag

personal får information om förskolans
allergirutiner, aktuella allergier och
specialkoster

föräldrar får information om förskolans
uppdrag och ansvar beträffande maten i
förskolan
Kock/kokerska/ekonomibiträde
______________________________________________
Kocken/kokerskan/ekonomibiträdet har det
övergripande ansvaret för köket, hanteringen av
livsmedel och den mat som tillagas. Maten som
serveras ska hålla hög kvalitet och vara
näringsriktig. Det är kockens/kokerskans
ekonomibiträdets ansvar att:

följa Kungsholmens riktlinjer för mat och
måltider inom förskolan

hålla matbudgeten

inköp sker från leverantörer inom ramen
för gällande upphandlingsavtal

planera och tillaga måltider som uppfyller
svenska närings-rekommendationer
(SNR)

följa livsmedelslagen, dvs att
livsmedelshanteringen sker på ett
tillfredsställande sätt samt att systemet för
egenkontroll efterlevs.

erbjuda specialkost och att den tillagas
korrekt och säkert.

följa uppsatta miljömål

hålla sig uppdaterad avseende nya rön och
riktlinjer beträffande mat för barn

ha en måltidsplanering som ger ett
allsidigt och näringsriktigt intag under
veckan

informera personalen om måltiderna samt
om respektive specialkost

ha rutiner och information för vikarie vid
frånvaro

följa Stockholms stads miljöprogram
5
Personal i mottagningskök/
ekonomibiträde
______________________________________________
Personal i mottagningskök har som uppgift att
ta emot, förbereda och servera den mat som är
planerad och levererad till förskolan. Personalen
ansvarar för att:

följa Kungsholmens riktlinjer för mat
och måltider inom förskolan

följa kocken/kokerskans/chefens
planering beträffande frukost och
mellanmål samt vara behjälplig vid
beredning av måltider i tillagningskök

följa egenkontrollen

beställa, livsmedel enligt gällande
upphandlingsavtal

ta emot och hantera livsmedel korrekt

ta emot, hantera och servera färdiglagad
mat korrekt

hålla sig informerad om aktuella
specialkoster

följa Kungsholmens miljöhandlingsplan






aktivt arbeta för att måltiderna blir en
integrerad pedagogisk del i
verksamheten
göra måltiden till en positiv upplevelse
samt föregå med gott exempel
vara medveten om hur den egna
inställningen till mat och
måltidssituation påverkar barnens
attityder
följa kökets veckoplanering beträffande
planerade maträtter och livsmedelsval
informera köket om avdelningens
veckoplanering vid planerade utflykter
samt ändringar i antal barn eller mattider
känna till Stockholms stads
miljöprogram
Förälder/vårdnadshavare
______________________________________________
Pedagoger
______________________________________________
All personal runt barnen fungerar som
förebilder. Det är pedagogerna närmast barnen
som är med vid måltiderna. I sin roll som
pedagoger ska de förmedla det som läroplanen
säger beträffande mat, hälsa och kultur.
Personalens ansvar är att:

följa Kungsholmens riktlinjer för mat
och måltider inom förskolan

förmedla information om allergier och
specialkost till köket och övriga
kollegor, samt vara införstådd med
vikten av säker livsmedelshantering vid
allergier och födoämnesöverkänslighet
För att förskolan ska kunna planera och laga rätt
antal portioner och rätt mat till barnen behövs
föräldrarnas /vårdnadshavarnas hjälp. All mat
som tillagas och inte äts eller serveras behöver
oftast slängas, vilket ger en onödig belastning
på miljön samt kostar förskolan både tid och
pengar i onödan.
Föräldrarnas/vårdnadshavarnas ansvar är att:

informera om sitt barns eventuella behov
av specialkost

vid barnets frånvaro informera förskolan
på morgonen

informera förskolan om när barnet ska
återkomma efter frånvaro
6
Övergripande mål
1. Maten ska hålla hög kvalitet, vara varierad
och näringsriktig.
6. Maten ska tillagas och serveras på ett
säkert sätt både ur ett hygieniskt perspektiv
och för barn i behov av specialkost.

förmåga att kommunicera med
pedagogerna om maten och
måltidsplaneringen
Ekonomibiträde/personal i
mottagningskök
___________________________________________________
För att kunna hantera och servera mat av hög
kvalitet på ett säkert sätt är det viktigt att
personalen har rätt kompetens.
Kock/kokerska
_____________________________________________________
De som är anställda för att laga mat på
förskolan behöver ha en adekvat utbildning
som omfattar hantering och tillagning av
livsmedel, livsmedelshygien och planering av
måltider. Vidare behöver de ha kunskap om
barns näringsbehov, mat vid
födoämnesöverkänslighet samt specialkoster.
Kock/kokerska ska ha:

utbildning och/eller erfarenhet av att
arbeta som kock/kokerska. (Vid nyanställning av kökspersonal ska adekvat
grundutbildning inom restaurang och
storhushåll vara ett krav)

goda kunskaper om mat och matens
betydelse för hälsan samt om matlagning
för barn

kunskap om mat vid födoämnesöverkänslighet och specialkoster

kunskaper om livsmedelshygien och
säker hantering av mat och måltider

kunskap för att hantera matbudget

kunskap om och förståelse för
matkulturer och mattraditioner
Ekonomibiträdet/personalen ska ha:

kunskap om matens betydelse för hälsan

kunskap om mat vid födoämnesöverkänslighet och specialkoster

kunskap om livsmedelshygien och säker
hantering av mat och måltider

kännedom om och förståelse för
matkulturer och mattraditioner
Pedagoger
___________________________________________________
Pedagogerna ska kunna förmedla det som
läroplanen säger beträffande mat, hälsa och
kultur. I samarbete med kocken/kokerskan
ansvarar de även för säkerheten och hygienen
vid servering av maten.
Pedagogerna ska ha:

kännedom om specialkost för aktuella
allergiker på förskolan

kännedom om livsmedelshygien

kännedom om bra mat för barn

kunskap om tallriksmodellen för barn

förståelse för måltidens pedagogiska
möjligheter utifrån läroplanen

kännedom om och förståelse för
matkulturer och mattraditioner
7
Övergripande mål
6. Maten ska tillagas och serveras på
ett säkert sätt både ur ett hygieniskt
perspektiv och för barn i behov av
specialkost.
I Sverige finns en lagstadgad skyldighet för alla
som arbetar med livsmedel att utöva så kallad
egenkontroll inom sin verksamhet. Syftet är att
förebygga hälsorisker samt säkerställa renlighet
och säker hantering. Varje förskola ska vara
registrerad som livsmedelsföretagare och
kökslokalerna ska vara godkända för den
planerade verksamheten.
Säker mat innebär att:
 ha kunskap om matens innehåll
 kunna informera om matens
innehåll
 hålla isär råvaror och redskap i
köket
 hålla rent
 kunskap om tillagningstider och
temperaturer för säker tillagning
av livsmedel
 kunskap om temperatur och
tidens betydelse för säkerhet vid
servering och varmhållning
 vara införstådd med risker vid
hantering av livsmedel samt i
vilka situationer dessa uppstår
Varje förskolekök ska följa ett system för
egenkontroll som omfattar all hantering av mat
och livsmedel. Detta bör även omfatta hantering
av mat utomhus och vid utlykter. All hantering
av livsmedel såväl i kök som på avdelning ska
ske på ett livsmedelshygieniskt och säkert sätt.
Även avdelningarna ska ha rutiner för god
handhygien såväl för barn som för personal.
Vidare ska avdelningen ha rutiner för hantering,
förvaring och servering av mat.
FÖRORDNINGEN
(EG) 178/2002
EU:S ”livsmedelslag ” har som syfte
att säkerställa en hög skyddsnivå för
människors hälsa och konsumenternas
intresse när det gäller livsmedel
(kapitel 1, artikel 1)
8
Övergripande mål
5. Maten och måltiderna inom
förskolan ska vara säsongsbetonad och
präglas av miljömedvetenhet.
Stadens verksamhet kan bidra till en minskad
kemikalieanvändning genom en ökad
användning av ekologiska livsmedel. Ökad
ekologisk livsmedelskonsumtion bidrar till en
hållbar utveckling, dvs värnar om djur, miljö
och människors hälsa.
Med ekologiska livsmedel menas livsmedel som
uppfyller kriterierna enligt EU-förordningen
834/2007 om ekologisk produktion och
märkning av ekologiska produkter.
Förskolan ska följa Kungsholmens miljöhandlingsplan genom att:

öka andelen ekologiska livsmedel till
minst 15 %

arbeta aktivt med sopsortering

lämna matrester till biogasanläggning,
där så är möjligt

hålla låg energiförbrukning i köket
genom att ha rätt tillagningsmetoder och
utrustning

välja miljövänliga rengöringsmedel
Certifikat som uppfyller ovanstående krav är
t.ex. Europa-lövet, KRAV, Demeter, MSC eller
annan dokumentation som verifierar kraven.
Kungsholmens miljöhandlingsplan
Andelen ekologiska livsmedel som förvaltningen köper in ska
uppgå till minst 15 %.
Andelen insamlat matavfall ska öka. Förvaltningens mål för
matavfall är för närvarande 25 % per år.
9
Övergripande mål
1. Maten ska hålla hög kvalitet, vara
varierad och näringsriktig.
Måltidsordning
______________________________________________
Det är viktigt att måltiderna serveras på
regelbundna tider. Enligt näringsrekommendationerna fördelas det totala dagliga
intaget på tre huvudmål: frukost, lunch och
middag samt några mellanmål (se exemplet till
höger)
På förskolans matsedel står frukost, lunch och
mellanmål, som tillsammans ger 65-70 % av
dagens behov av energi och näring.
Middagsmålet och kanske ett kvällsmål serveras
hemma och ska utgöra resten av dagsbehovet.
För barn som inte kan äta så stora portioner är
mellanmålen av större betydelse än för vuxna.
Det bör därför inte vara mer än 2-2 ½ timmar
mellan måltiderna för de yngsta förskolebarnen (1-2 år). De större barnen kan ha 2 ½- 3
timmar mellan målen. Det är viktigt att
mellanmålen är av god näringsmässig kvalitet.
Måltid
% av dagens
intag
Frukost
ca 20 %
Förmiddagsmål
ca 5 %
Lunch
ca 25 %
Mellanmål
ca 15-20 %
UR FN:s
BARNKONVENTION
Artikel 24, 2C och E
Barn har rätt att få näringsrika livsmedel i
tillräcklig omfattning och rent dricksvatten samt
undervisning i näringslära
10
Måltidsplanering
Måltidsinnehåll
____________________________________________
_____________________________________________
Matsedeln ska ha en bra fördelning av kött,
korv, fisk och vegetariska rätter.
Sammansättningen av kosten varierar i
allmänhet från måltid till måltid och från dag
till dag i enlighet med Livsmedelsverkets
rekommendationer. Kockarna på respektive
enhet har själv frihet att planera matsedel
utifrån dessa rekommendationer.
Frukost och mellanmål
Vid servering av frukost och mellanmål ska
tonvikten ligga på mjölk/fil/yoghurt med
flingor/gryn eller gröt med mjölk. Den ska
också innehålla smörgås med pålägg och
grönsaker samt frukt/bär. Kostcirkelns alla delar
ska ingå.
Lättsockrad sylt och äppelmos kan få
förekomma, men i mindre mängd och inte varje
dag. Kräm och fruktsoppor serveras endast vid
enstaka tillfällen och då gärna hemgjord.
Pålägg
Nyckelhålsmärkta pålägg ska serveras i så stor
utsträckning som möjligt.
Järnrika pålägg som leverpastej, skinka och
messmör bör serveras dubbelt så ofta som ost.
Andra förslag till pålägg: kesoröra, kikärtsröra,
grönsaksröra och tonfisk/- makrillröra.
Lunch v. 15
Måndag
Patriks exotiska kikärtsgryta med ris
Tisdag
Köttfärssås och pasta
Onsdag
Örtsoppa med potatis, purjolök och
färska örter
Torsdag
Sejfilé med dragontäcke, och potatis
Fredag
Skånsk kalops med potatis
11
Lunch
Måltiderna ska vara kompletta, dvs de ska
innehålla något från kostcirkelns alla delar och
följa tallriksmodellen. Till lunch ska det
serveras varma och/eller kalla grönsaker och
lättmjölk/vatten. Vid måltidsplaneringen bör
motsvarande ett glas D-vitaminberikad lättmjölk
räknas in i lunchen. Grönsaksutbudet ska
varieras under veckan så det kompletterar
huvudrätten och skapar möjlighet att prova nya
sorter.
De minsta barnen, 1-2 år, behöver lite
energirikare mat och ska därför ha lite extra fett
i lunchmaten. Enklast är det att blanda en tesked
bordsmargarin i barnens matportion vid
matbordet.
Soppmåltid med extra
smörgås
En matig soppmåltid bör innehålla kött, fisk
eller baljväxter som förstärkts med ris/pasta
eller potatis. Soppan bör kompletteras med
hårt/mjukt bröd, smörgåsmargarin och
pålägg. Grönsaker eller frukt bör komplettera
måltiden.
Dessa dagar är det lämpligt att servera ett
förstärkt mellanmål.
Livsmedelsval
____________________________________________
Det är viktigt att välja livsmedel med omsorg
för att kunna servera en god och näringsrik
mat. Näringsbehovet tillgodoses lättast om
kosten är omväxlande och varje dag
innehåller livsmedel från följande grupper:
 kött, fisk och ägg
 mjölk och ost
 rotfrukter och potatis
 bröd och andra spannmålsprodukter
 grönsaker och baljväxter
 frukt och bär
 matfett
12
PROTEINER
Mjölk och fil
Proteiner behövs för kroppens uppbyggnad och
i andra hand som energikälla. I alla måltider ska
någon form av proteinprodukt finnas med. Flera
proteinprodukter är även viktiga järnkällor.
Protein finns i kött, fisk, fågel, ägg,
mjölkprodukter och baljväxter.
Mjölk och mjölkprodukter är bra proteinkällor.
De innehåller kalcium som är viktigt för skelett
och tänder. Dessutom innehåller de många
andra mineralämnen och vitaminer. Magra
mjölksorter är dessutom berikade med Dvitamin. Flera undersökningar visar att barns
intag av D-vitamin ligger under
rekommendationen och att nästan alla barn får
för mycket mättat fett och för lite omättat fett.
För att uppnå ett balanserat fettintag bör mjölkoch filsorter som serveras ha låg fetthalt, t.ex.
lättmjölk. Rådet att dricka lättmjölk gäller alla
barn oavsett kroppsvikt och syftar inte i första
hand till att minska intaget av energi, utan av
mättat fett. Förskolan bör servera motsvarande
3-4 dl mjölk och mjölkprodukter per barn/dag.
Kött
Kött är en viktig järn- och proteinkälla. Välj
kött och köttfärs med låg fetthalt för att hålla
nere mängden mättat fett.
Charkuteri
I första hand ska nyckelhålsmärkta produkter
väljas, eftersom fettet i charkuterier till stor del
är mättat. Många barn får i sig för lite järn och
det är därför bra att välja järnrika
smörgåspålägg som t.ex. leverpastej.
Fisk
Fisk är en proteinkälla som är rik på vitaminer
och mineralämnen. Fettet i feta fiskar som sill,
strömming, lax och makrill är rikt på omega 3fettsyror. Fet fisk är också en viktig Dvitaminkälla. Det är önskvärt med 1-2 portioner
fisk per vecka varav fet fisk en av gångerna.
Ost
Osten bidrar med proteiner och samma
mineraler som mjölken, särskilt kalcium. En
normal skiva ost med en fetthalt på 17 % ger en
tredjedel av ett barns dagsbehov av kalcium. Ju
magrare hårdost desto högre kalciumhalt. Välj
mager ost eftersom fettet i ost till stor del är
mättat.
Ägg
Ägg är en bra proteinkälla och kan ersätta
kött/fisk i maten, men innehåller inget järn.
Baljväxter
Baljväxter är en viktig järn-och proteinkälla i
den vegetariska kosten. Dessutom innehåller de
vitaminer, mineraler och kostfibrer. Till
baljväxter räknas alla bönor, linser, kikärtor och
ärtor. De kan gärna finnas med i salladsutbudet
till alla.
13
KOLHYDRATER
Grönsaker, frukt och bär
Kolhydrater är det gemensamma namnet för
stärkelse, kostfibrer och sockerarter.
Kolhydrater är vår viktigaste energikälla och
hjärnans näring. De kommer i stort sätt bara
från växtriket. Kostfibrer ger ingen energi men
är bra för att tarmen ska fungera. De gör också
att blodsockret stiger långsamt och dessa kan
sänka blodets kolesterolnivåer.
Grönsaker, frukt och bär bidrar till att minska
risken för hjärt- och kärlsjukdom, övervikt och
vissa cancer former. För barn i åldern 4 till 10 år
rekommenderas 400 gr frukt och grönsaker per
dag. Potatis ingår inte i denna mängd. För barn
under 4 år gäller det att succesivt öka intaget.
Grönsaker och frukt inklusive bär bidrar till att
ge kosten en bra balans.

servera både råa och kokta grönsaker,
framförallt rotfrukter, kålsorter och
baljväxter

välj grönsaker och frukt med hänsyn till
miljö och säsong
Potatis, ris, pasta och gryn
I svensk mat är potatis, ris och pasta
baslivsmedel, som framför allt förser oss med
stärkelse. De bidrar till fiberintaget och även till
intaget av vitaminer och mineraler. Av ris och
pasta kan man ibland välja fullkornsprodukter.
Variera gärna med korngryn, cous-cous, bulgur
och matvete.
Spannmålsprodukter
Spannmålsprodukter som bröd och flingor är
liksom potatis, ris, pasta, grönsaker och frukt,
viktiga kolhydratkällor. Det är bra om barnen
får prova på och vänja sig vid grovt bröd och
fullkornsprodukter. Mängden mat som ett litet
barn behöver för att få i sig tillräckligt med
energi kan bli för stor om maten innehåller
mycket fibrer. Därför kan de yngsta barnen med
fördel äta spannmålsprodukter med lägre
fiberhalt.

välj olika brödsorter med olika fiberhalt,
osötat och gärna nyckelhålsmärkt.

variera mellan olika typer av gröt,
mannagryn, risgryn, havregryn,
rågflingor m.m.
DRYCK
Servera lättmjölk eller vatten som
måltidsdryck. Serveras juice ska den vara ren
fruktjuice utan tillsatt socker eller
sötningsmedel och max 1 dl/dag.
Läsk och saft innehåller mycket energi och lite
eller ingen näring och ska därför inte serveras.
14
FETTER
ÖVRIGT
För att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom
är det bra att ersätta en del mättat fett med
fleromättat fett. Mjölk, ost och charkuterivaror,
men även bakverk och choklad, är de största
källorna till mättat fett. För att minska barnens
intag av mättat fett är det bra att välja magra
chark- och mjölkprodukter. Det är även viktigt
att välja rätt sorts matfett för att få en bra
fettbalans. Följande rekommenderas för att få
en god fettkvalitet i barnens matintag:
Salt
… i matlagningen
I matlagningen bör förskolan använda:

D-vitaminberikat flytande matfett
alternativt ett fast matfett med högst en
tredjedel mättat fett

olja, gärna rapsolja, som har bra
fettsyresammansättning

mjölk i stället för grädde i matlagningen
…på bröd
Som bordsmargarin rekommenderas matfett
med minst 60-80 % fett, varav högst en
tredjedel är mättat.
Salt innehåller natrium som i stor mängd har
en negativ påverkan på kroppen, främst
hjärtat. Det är bra att barnen vänjer sig vid mat
som innehåller mindre salt. Var därför
sparsam med saltet i matlagning och vid
matbordet.

använd inte för mycket salta produkter.
Välj t.ex. buljong och såspulver med
låg salthalt

använd gärna Seltin

saltet som används ska vara berikat
med jod

tänk på att örtsalt innehåller stor andel
salt och liten andel örter
Socker och sötade livsmedel
Socker och söta produkter ger inte kroppen
någon betydande näring och är inte heller bra för
tänderna. Förskolan ska vara restriktiv
beträffande livsmedel med högt sockerinnehåll
och sockerrika måltider. För att undvika framtida
hälsoproblem för barnen ska man inte vänja dem
vid söta livsmedel.
Tänk på hela näringsintaget och skilj på
vardagsmat och ”sällanmat”!
Lättsockrad sylt och äppelmos kan få
förekomma, men i mindre mängd och inte varje
dag. Kräm och fruktsoppor serveras endast vid
enstaka tillfällen och då gärna hemgjord.
Ketchup kan serveras t.ex. som tillbehör till
vissa korvrätter. Godis, snacks, sötade drycker
och läsk ska inte serveras i förskolan. Produkter
med sötningsmedel, exempelvis lightprodukter,
används inte i förskolan.
Nötförbud
Nötter, mandlar, jordnötter och sesamfrön får på
grund av risken för allvarliga allergiska
reaktioner inte förekomma i förskolornas lokaler.
15
Övergripande mål
6. Maten ska tillagas och serveras på ett
säkert sätt både ur ett hygieniskt
perspektiv och för barn i behov av
specialkost
Alla barn inom förskolan har rätt till vällagad
mat som håller hög kvalitet och är
näringsriktig. En del barn kan inte äta allt av
medicinska skäl eller på grund av allergier och
då erbjuder förskolan specialkost. Specialkost
av religiösa skäl ska i möjligaste mån
tillgodoses. Den specialkost som serveras ska
vara så lik den ordinarie maten som möjligt.
Vegetarisk kost till barn kräver goda kunskaper
om mat och näringsämnen samt noggrann
planering. Det är viktigt att ersätta de
animaliska livsmedlen med näringsrika
vegetariska livsmedel. Om ägg, mjölk eller fisk
ingår är det lättare att tillgodose barnets behov
av energi och näring.
I linje med Livsmedelsverkets
rekommendationer serveras inte vegankost i
förskolan.
I förskolan äter personalen tillsammans med
barnen – pedagogiska måltider. Pedagogerna
ska då äta samma mat som barnen och erbjudas
specialkost av samma skäl/grund som barnen.
Personal som väljer att äta egen medhavd mat
ska äta den på sin rast i personalrummet.
Förskolan tillhandahåller mat och livsmedel för
barn och vuxna i behov av specialkost på grund
av dokumenterad allergi och/eller av religiösa
skäl.
Olika former av dieter, som t.ex. GI, LCHF,
Atkins, räknas inte som specialkost.
För att kunna erbjuda rätt specialkost behöver
förskolan få information om barnets behov.
Information om detta ska lämnas av
förälder/vårdnadshavare både vid inskolning
och vid uppföljningssamtal. För att säkra att
barnet får rätt allergikost och att man inte
utesluter viktiga livsmedel i onödan ska
läkarintyg visas.
För måltidsplaneringen behöver förskolan få
löpande information om när barnet kommer att
vara på förskolan. Efter en frånvaroperiod är det
viktigt att förskolan får information om när
barnet beräknas komma tillbaka.
16
Övergripande mål
2. Förskolan ska lägga grunden för goda
måltidsvanor och attityder till mat.
Dessa ska vara hållbara på sikt för både
hälsa och miljö.
5. Maten och måltiderna inom förskolan
ska vara säsongsbetonad och präglas av
miljömedvetenhet.
I vår moderna kalender finns förutom helgdagar
många nytillkomna dagar för att
uppmärksamma något speciellt, exempelvis FNdagen, kanelbullens dag och ostkakans dag.
Förskolan behöver bestämma vilka av dessa
dagar som ska uppmärksammas och hur det ska
ske. Dagarna behöver inte alltid styra det man
äter utan kan uppmärksammas på annat sätt,
t.ex. genom särskilda teman och aktiviteter.
Helgdagar och traditioner
______________________________________________
Många helgdagar och traditioner är förknippade
med särskilt firande och speciella maträtter.
Förskolan ska föra mattraditioner och kultur
vidare, vilket medför att man vid olika högtider
kan servera traditionell mat. Vid allt firande ska
man undvika att fokusera på efterrätter, bakverk
och sötsaker.
Mat från andra länder och kulturer ska främjas
och finnas med i matplaneringen och
exempelvis vid speciella temadagar.
Ett led i förskolans uppdrag att förmedla goda
mat- och hälsovanor är att skilja på vardagsmat
och ”sällanmat”.
Förskolan uppmuntras att också skapa egna
traditioner som inte fokuserar på onyttiga
livsmedel.
UR LÄROPLANEN FÖR
FÖRSKOLAN
I förskolans uppdrag ingår att såväl
utveckla barns förmågor och barns eget
kulturskapande som att överföra ett
kulturarv - värden, traditioner och historia,
språk och kunskaper – från en
generation till nästa.
17
1)
Födelsedagar, kalas och
mys
Utflykter
________________________________
_____________________________
Födelsedagar ska uppmärksammas på
annat sätt än med tårta och glass.
Maten vid utflykter ska hålla hög
kvalitet och vara näringsriktig.
Utflyktsmat från köket tas med i
kylväskor eller mat-termosar.
Rutiner för god handhygien under
utflykter ska finnas.
Bilden ovan är ett exempel på vad 2åringar kan äta av ”det lilla extra”
sammanlagt under en vecka för att i
övrigt få i sig den näring de så väl
behöver. Därför ska vi inom förskolan
inte uppmärksamma födelsedagar eller
andra speciella tillfällen med sötsaker
och snacks utan i stället lägga
tyngdpunkten på aktiviteter.
Föräldrar som vill uppmärksamma sitt
barns födelsedag på förskolan ska
ombedjas att inte göra detta med
sötsaker eller liknande.
Det som inte serveras på förskolan
ska heller inte finnas med som
utflyktsmat. Godis, läsk och andra
sötsaker ska inte förekomma.
Speciellt viktigt är att inte ta med
nötter, mandlar, jordnötter eller
sesamfrön, detta på grund av risk för
allergiska reaktioner.
1) Hämtat från publikationen ”Hur mycket av det lilla extra kan du äta under vecka?”
Utgiven på uppdrag av Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet.
Läs mer på www.folkhalsoguiden.se/mat
18
Övergripande mål
3. Måltidsmiljön ska vara trivsam, förmedla
matglädje och stimulera alla sinnen
Det är viktigt att måltidsmiljön är inbjudande
och trivsam. Måltiderna ska präglas av lugn
och ro samt ge möjlighet till social samvaro.
Se vidare under ”Pedagogiska måltider”.
Tänk på att:

bullerdämpa inredning och möbler

det är inbjudande, rent och
undanplockat

maten ska vara färggrann, doftrik och
stimulera alla sinnen

barnen kan delta i förberedelse,
dukning och avplockning

serveringen är anpassad så att barnen
kan ta mat själva

barnen ges möjlighet att kunna äta i
egen takt

se måltidsmiljön som en del av den
pedagogiska miljön
UR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLAN
Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande
19
Övergripande mål
4. Maten och måltiderna ska vara en
integrerad del i det pedagogiska arbetet
och främja goda matvanor och
bordsskick samt social samvaro.
Enligt Läroplan för förskolan, (Lpfö 98 rev
2010) ska förskolan erbjuda en väl avvägd
dagsrytm och miljö. Såväl omvårdnad och
omsorg som vila och andra aktiviteter ska vägas
samman på ett balanserat sätt. Förskolan ska
också sträva efter att barnen förstår vikten av att
värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.
Måltiderna är en central del av detta och ska
vara en naturlig och integrerad del i
verksamheten. Maten och måltiderna utgör en
viktig del ur ett hälsomässigt, socialt och
pedagogiskt perspektiv.
Matvanor grundläggs vid en tidig ålder.
Förutsättningar för att skapa goda matvanor bör
därför starta under barnens förskoletid.
Måltiden ska vara ett tillfälle till samvaro
mellan vuxna och barn. De pedagogiska
måltiderna är viktiga för att barnen ska få en
positiv upplevelse av måltiden och en naturlig
inställning till mat.
Barnen behöver vuxna som förebilder och stöd.
Att sitta vid samma bord och äta samma mat ger
tillfälle till samtal.
Pedagogerna ska vara förebilder bland annat
genom att:

visa ett positivt förhållningssätt till mat
och hälsa

äta maten som serveras till barnen

ha en positiv inställning till att smaka
och utforska nya maträtter och smaker

visa vad en balanserad måltid består av

visa ett bra bordsskick
Den pedagogiska måltiden kan bland annat ge
barnen:

tillfälle att vara delaktiga i dukning,
dekorering, servering m.m.

möjlighet att utöva inflytande

träning i samarbete och hänsynstagande

möjlighet att lära om färger och former

kunskap om olika matematiska begrepp

språkträning

miljömedvetenhet

motorikträning
De vanor vi etablerar i tidig ålder har stor chans att följa oss genom hela livet
20
Riktlinjer för mat och måltider inom kommunala förskolor i
Kungsholmens stadsdel är utarbetat våren 2013. Arbetet har skett i
en arbetsgrupp, som bestått av:
Patrik Canehav, kock
Karin Storm, kock
Thomas Åström , kock
Gunilla Eriksson, biträdande förskolechef
Birgitta Herne, biträdande förskolechef
I arbetet har vi utgått från följande material:
Riktlinjer för mat och måltider inom förskolan inom EnskedeÅrsta-Vantörs stadsdelsförvaltning
Bra mat i förskolan, SLV
Mat för små barn, SLV
Publikationer från www.folkhalsoguiden.se
Stockholms miljöprogram 2012-2015
Läroplan för förskolan, Lpfö 98, rev 2010
Vi vill rikta ett stort tack till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning och
dess chef Elisabeth Richter Hagert, som gett oss sin tillåtelse att använda
deras riktlinjer för mat och måltider inom förskolor i deras område som
utgångspunkt i vårt arbete. Det var en ovärderlig hjälp.
21
Riktlinjer för mat och måltider är producerad av
Kungsholmens stadsdelsförvaltning, år 2013.
www.stockholm.se