Sjuksköterskans möjligheter att
förebygga följdverkningar vid
diabetes mellitus typ II
Litteraturstudie
Författare:
Lina Linderos
Sara Mårtensson
Handledare: Siv Wictorin Nilsson
Kandidatuppsats
Hösten 2014
Lunds universitet
Medicinska fakulteten
Nämnden för omvårdnadsutbildning
Box 157, 221 00 LUND
Sjuksköterskans möjligheter att
förebygga följdverkningar vid
diabetes mellitus typ II
Litteraturstudie
Författare:
Lina Linderos
Sara Mårtensson
Handledare: Siv Wictorin Nilsson
Kandidatuppsats
Hösten 2014
Abstrakt
Diabetes mellitus typ II ökar kraftigt i samhället och medför stora kostnader, ohälsa
och personligt lidande. Sjuksköterskan har en viktig roll för att förebygga
följdverkningar och tidigare forskning visar att det finns en obalans i sjuksköterskans
och patientens relation för att motivera till livsstilsförändringar. Syftet var att belysa
sjuksköterskans och patientens möjligheter och barriärer att förebygga följdverkningar
av diabetes mellitus typ II. En litteraturstudie baserat på sex kvantitativa och fem
kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades för att få fram ett
resultat. I studien framkom det tre kategorier: Kunskapsstöd till patienten är en
förutsättning för effektiv egenvård, och motiverande till livsstilsförändring är det
medel sjuksköterskan har för att möjliggöra en livsstilsförändring. Barriärer som ska
överbyggas för att minska följdverkningarna av diabetes mellitus typ II är
sjuksköterskornas och patienternas kunskapsluckor, sjuksköterskornas kompetens för
att motivera till livsstilsförändringar samt resursbristen inom vården. Sjuksköterskorna
behöver mer kunskap inom nutrition, fysisk aktivitet och verktyg för
kunskapsöverföring och motiverande åtgärder som gagnar patienten. För att göra det
möjligt behöver samhället avsätta mer resurser till diabetesvården.
Nyckelord
Diabetes mellitus typ II, Följdverkningar, Livsstilsförändring,
Sjuksköterska
Lunds universitet
Medicinska fakulteten
Nämnden för omvårdnadsutbildning
Box 157, 221 00 LUND
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning .............................................................................................................. 1
Introduktion ........................................................................................................................... 2
Problemområde ................................................................................................................. 2
Bakgrund ........................................................................................................................... 2
Diabetes mellitus typ II och följdverkningar .................................................................... 3
Sjuksköterskans roll ....................................................................................................... 5
Syfte .................................................................................................................................. 7
Metod .................................................................................................................................... 7
Urval .................................................................................................................................. 7
Datainsamling .................................................................................................................... 8
Data analys ......................................................................................................................10
Forskningsetiska avvägningar ..........................................................................................11
Resultat ................................................................................................................................11
Kunskapsstöd ...................................................................................................................11
Motivera till livsstilsförändringar ........................................................................................12
Relationsbyggande .......................................................................................................13
Barriärer ...........................................................................................................................15
Sjuksköterskenivå .........................................................................................................15
Patientnivå ....................................................................................................................16
Diskussion ............................................................................................................................17
Diskussion av vald metod .................................................................................................17
Diskussion av framtaget resultat .......................................................................................18
Slutsats och kliniska implikationer ....................................................................................22
Författarnas arbetsfördelning ............................................................................................23
Referenser........................................................................................................................24
Bilaga 1 (1) ...........................................................................................................................30
Matris .......................................................................................................................30
Introduktion
Problemområde
Diabetes mellitus typ II ökar kraftigt i vårt samhälle och medför stora kostnader, ohälsa och
personligt lidande (Agardh, Berne & Östlund, 2005). Sjuksköterskan ska vara ett stöd vid
skapandet av bra levnadsvanor och ge kunskap om hur patienten själv kan förhindra allvarliga
följdverkningar (Socialstyrelsen, 2010). Enligt Wikblad (2012) är problemet att en person
som levt med en viss livsstil under en stor del av sitt liv har vanor som är svåra att bryta vilket
ställer stora krav på sjuksköterskan. Sjuksköterskan och patientens möte ligger till grund för
att förebygga följdverkningar av diabetes mellitus typ II genom att sjuksköterskan finns som
stöd och motiverar patienten vid en livsstilsförändring (Wikblad, 2012). Enligt Friberg och
Öhlén (2009) visar forskning att det finns en obalans mellan patientens och sjuksköterskans
uppfattningar kring vad vårdrelationen innebär och vilken betydelse den har. Detta visar sig i
sjuksköterskans oförmåga att leva upp till patientens förväntningar och behov (Friberg &
Öhlén, 2009).
Målet med behandling av diabetes mellitus typ II är att minska följdverkningarna, behålla
livskvaliten och få en normal livslängd. För att uppnå detta ställs det krav på sjuksköterskan
och på att patienten som lider av diabetes ska bedriva en aktiv egenvård (Agardh et al., 2005).
Det är därför viktigt att patienten får mycket kunskap och blir motiverad enligt Agardh et al.
(2005). Patientens förmåga till egenvård ska bedömmas utifrån patientens egen uppfattning
om sjukdomen (Wikblad, 2012).
Litteraturstudien har som avsikt att belysa hur sjuksköterskan i samverkan med patienten kan
minska risken för följdverkningarna av diabetes mellitus typ II.
Bakgrund
Denna studie utgår från mötet och relation mellan sjuksköterskan och patienten. Ur
hermeneutiskt synsätt där både patienten och sjuksköterskan ses som ett subjekt (Kirkevold,
2000). Studien grundar sig på en humanistisk människosyn. Där människan är en kännande
2
och tänkande varelse. Det är viktigt att aldrig behandla eller betrakta den enskilda personen
enbart som ett objekt. Människovärdet ska respekteras. Det innebär att hänsyn ska tas till att
alla människor är lika och har grundläggande rättigheter som enskild individ (Statens
medicinsk-etiska råd, u.å.).
Studien genomsyras av ett holistiska synsätt vilket innebär att människan själv definierar vad
hälsa innebär. Om människan har en nedsatt förmåga att uppnå sina grundläggande behov
förklaras det som ohälsa. Då människan drabbas av sjukdom upplevs det av den enskilda
personen som kroppslig eller mental process som orsakar lidande eller funktionsnedsättning
(Svensk sjuksköterskeförening, 2008). Antonovsky är övertygad om att känsla av
sammanhang är en mycket viktig faktor i förhållande till hälsa-ohälsa. Det avgör hur en
person hanterar påfrestningar i sin tillvaro och lyckas bibehålla hälsan. Känsla av
sammanhang beskrivs som hur tillvaron upplevs som meningsfull, begriplig och hanterbar
(Antonovsky, 1991).
Denna litteraturstudie använder begreppet följdverkningar och det innefattar komplikationer,
senkomplikationer, följdsjukdomar och efterverkningar.
Diabetes mellitus typ II och följdverkningar
Enligt Diabetesfonden (u.å.) fortsätter diabetes mellitus typ II att öka och allvarliga
följdverkningar är hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, njursvikt, synskador, fotsår och
amputationer. Cirka 300 000 svenskar lider av diabetes mellitus typ II. Vidare beskrivs risken
att insjukna öka med åldern och bland de som är över 75 år räknar man med att minst tio
procent lider av åkomman (Diabetesfonden, u.å.). Diabetes mellitus typ II ökar över hela
världen och 285 miljoner människor i hela världen har sjukdomen (Skafjeld & Graue, 2013).
Det finns många varianter av diabetes och diabetes mellitus typ II är den vanligaste formen
och ca 90 % av alla patienter med diabetes har denna form. Sjukdomen drabbar främst äldre
över 50 år men sjukdomen debuterar allt tidigare. Övervikt och fysiskt inaktiva personer är
överrepresenterade men även genetiska faktorer har betydelse för sjukdomsförloppet.
Vanligen förekommer diabetes mellitus typ II utan symtom och uppmärksammas först på
hälsokontroller (Mulder, 2009).
3
Agardh et al. (2005) beskriver att vid diabetes föreligger en svaghet i glukosmetabolismen.
Det utmärkande för sjukdomen är att för mycket glukos förekommer i blodet. Kroppens celler
behöver glukos för att fungera och för att tillgodogöra sig energin behövs hormonet insulin.
Bukspottkörteln har som uppgift att producera insulin och reglera blodsockernivån i blodet.
Vid diabetes mellitus typ II är denna funktion nedsatt och insulinproduktion för låg vilket
leder till en förhöjd glukosnivå i blodet. HbA1c speglar den fortskridande bindningen av
glukos till hemoglobin under den röda blodkroppens livslängd (Agardh et al., 2005). Framför
allt är det de senaste 6-12 veckornas medelglukosnivå som HbA1c ger en bild av (Skafjeld et
al., 2013).
Vid diabetes mellitus typ II cirkulerar det en ökad mängd fettämnen i blodet. Därför
undersöks lipidprofilen vilket bl.a. innefattar totalkolesterol, LDL-kolesterol och triglycerider
(Skafjeld et al., 2013). Lipiderna kolesterol och triglycerider tillförs kroppen via födan. I
blodet kallas det plasmalipider. LDL benämns som det mest skadliga kolesterolet eftersom det
transporterar kolesterol från levern ut i kärlväggar och in i vävnader. Hög LDL nivå i plasman
ökar risken för utveckling av ateroskleros och hjärtinfarkt. Triglycerider lagras i kroppen och
tillhör kroppens största energireserv. Vid diabetes typ II försämras fettmetabolismen vilket
ger förhöjda triglycerider blodet (Ericson & Ericson, 2012).
Insulinresistens innebär att kroppens celler blir mindre påverkbara av insulin. Även om det
finns tillräckligt men insulin kan glukosen inte upptas i cellerna och blodsockret stiger i
kroppens vävnader. Ett förstadium till diabetes mellitus typ II uppkommer när personen når
en viss nivå av glukosintolerans. Hela utvecklingen till en diagnos med typ II diabetes tar
flera år och det finns goda möjligheter att motverka den med kost, motion och rökstopp.
Symtom som bör uppmärksammas är om en person känner törst, har stora urinmängder och
känner sig trött. Om hyperglykemi uppkommer leder det på sikt att de små blodkärlen skadas
och ger följdsjukdomar som neuropati, reinopati, nefropati samt hjärt- och kärlsjukdomar.
Detta för med sig synbortfall, försämrad njurfunktion, sämre känsel och genomblödning i
extremiteter och sjukdomar relaterade till cirkulationssystemet (Envall, 2014).
4
Sjuksköterskans roll
Svensk sjuksköterskeförening (2014) nämner i International Council of Nurses att
sjuksköterskan ska främja och återställa hälsa, samt förebygga sjukdom och lindra lidande. De
fyra områdena ska genomsyras av respekt mot de mänskliga rättigheterna (Svensk
sjuksköterskeförening, 2014). Målet för hälso- och sjuvården är att tillgodose hälsa och ge en
god vård till hela befolkningen på samma villkor (SFS 1982:763). Enligt Svensk
sjuksköterskeförening (2009) krävs det att sjuksköterskan har kunskap i omvårdnad i
kombination med medicinsk vetenskap och folkhälsovetenskap. Även relation mellan
sjuksköterska och patienten är en av grundbultarna för en framgångsrik diabetesvård enligt
Halkoaho, Kangasniemi, Niinimäki och Pietilä (2014) som genomförde en kvalitativ studie på
15 patienter i Finland.
Omvårdnaden ses av omvårdandsteoretikern Travelbee (Overgaard & Schou, 1966/2010) som
en mellanmänsklig process där sjuksköterskans roll är att förebygga, bemästra och finna
mening trots sjukdomen. Sjuksköterskan ska interagera med patienten som hon anser är unik,
genom att kommunicera med ömsesidig respekt, empati och förståelse. I sjuksköterskans roll
ingår det att arbeta för att hjälpa patienten att bli medveten om olika sätt att förebygga
sjukdom, funktionsnedsättning, lidande och att göra val som främjar att hälsan bibehålls på
högsta möjliga nivå. Denna förändring är viktig för sjuksköterskan som önskar att kunna
förändra och påverka andra i sitt arbete. Utgångspunkten för hälsoutbildning är att hjälpa
individer att förstå sjukdomen och de försiktighetsåtgärder de måste vidta för att hålla sig
friska och att kontrollera sina sjukdomssymtom (ibid).
Enligt Beauchamp och Childress (2001) finns fyra medicinsk-etiska principer som innefattar
sjuksköterskans roll: autonomi, godhetsprincipen, att inte skada och att vården ska vara
rättvis. Autonomi innebär att patienten ska har rätt att själv bestämma över sin vård och sitt
liv. Godhetsprincipen innebär att målet är att göra gott och sträva efter att bota eller lindra
patientens besvär. Sjuksköterskans roll inom etiken innebär också att inte skada och på så sätt
förhindra lidande. Att alla människor ska behandlas lika enligt rättviseprincipen är en del av
sjuksköterkans roll som omvårdnadsansvarig (ibid).
Sjuksköterskan ska i enlighet med kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor visa omsorg
och respektera patientens autonomi, integritet och värdighet. Hälsorisker ska kunna
5
identifieras och förebyggas av sjuksköterskan, vid behov visa förmåga att motivera till
förändrade livsstilsfaktorer. Patientens resurser och förmåga till egenvård ska
uppmärksammas och bedömas (Socialstyrelsen, 2005). Med utgångspunkt från
omvårdnadsvetenskap bedrivs sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Hälsa är ett centralt
begrepp för sjuksköterskan. Människan beskrivs inom omvårdnad på en personnivå som är
unik och som bör bemötas på ett individuellt sätt. Utgångspunkten är holistiskt och ska ge alla
människor vård anpassad för individen. Hälsa beskrivs som det en person upplever och skapar
själv. Sjuksköterskans roll innebär att göra det möjligt för patienten att vara delaktig i sin egen
vård och göra det möjligt att påverka sin hälsa (Edberg & Wijk, 2009).
Enligt Socialstyrelsens rekommendationer (2011) bör omvårdnaden vid diabetes mellitus typ
II ha som målsättning att nå bästa möjliga blodsockernivå. Oavsett var i hälso- och sjukvården
som mötet mellan sjuksköterskan och patienten uppstår så ska detta ingå i sjuksköterskans
roll. Diabetes mellitus typ II kräver en varaktig och frekvent kontakt för att minska
följdverkningar av sjukdomen. Oavsett om sjuksköterskan arbetar inom landsting, primärvård
eller kommun ingår detta inom ramen för yrkesrollen (Socialstyrelsen, 2011). I Grund och
Strömbergs (2012) svenska kvalitativa pilotstudie påpekar patienterna att kontinuitet och
tillgänglighet är av stor betydelse. Att sjuksköterskan är lättillgänglig ökar patientens känsla
av trygghet och stöd. Genom att få stöd från sjuksköterskan upplever patienterna att de kan
hantera sitt dagliga liv och viktiga beslut som påverkar deras livsstil.
Sjuksköterskans roll i relationen till patienten anser Kristoffersen, Nortvedt och Skaug (2005)
har stor betydelse för omvårdnaden. Det handlar om att visa förståelse, lyssna och ha förmåga
att sätta sig in i patienternas situation. I Sahlsten, Larsson, Sjöström och Plos (2009) svenska
kvalitativa studie lyfter sjuksköterskan upp tre viktiga utgångspunkter för att öka patientens
delaktighet i vården; lära känna patienten, stärka patientens förmåga till egenvård och skapa
ett nära samarbete mellan sjuksköterskan och patienten.
Vidare anser Kristoffersen et al. (2005) att patienterna upplever att sjusköterskans förmåga till
inlevelse har avgörande betydelse för hur samspelet utvecklar sig. Eftersom man enligt Hälsooch sjukvårdslagen (SFS 1982:763) har skyldighet att bedriva kvalitativ vård som genomsyras
av trygghet är det i sjuksköterskans intresse att samverka och integrera med patienten.
6
Syfte
Syftet var att belysa sjuksköterskans och patientens möjligheter och barriärer att förebygga
följdverkningar av diabetes mellitus typ II.
Metod
Metoden var en litteraturstudie som omfattade elva evidensbaserade omvårdnadsartiklar. En
litteraturstudie ger en förståelse för nuvarande kunskap inom ett område och belyser
betydelsen för den nya studien. Den kan ge inspiration till ny forskning och lägga grunden till
nya studier (Polit & Beck, 2006). Den valda metoden ska genomföras systematiskt för att ge
hög kvalitet och ska ge läsaren möjlighet att bedöma trovärdigheten i slutsatserna. Det ska
vara möjligt att kontrollera att ingen viktig litteratur uteslutits i bedömningen och metoden
ska vara så pass tydlig att läsaren har möjlighet att göra om studien. (Willman, Stoltz &
Bahtsevani, 2011).
Urval
Databaserna Culmulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) och
Medline/PubMed användes vid insamling av det vetenskapliga materialet. Det är fokus på
omvårdnadsvetenskapliga referenser i CINAHL (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011). När
det gäller medicinvetenskapliga referenser är Medline/PubMed en av de största databaserna i
världen (Backman, 2008). Medical Subjects Headings (MeSH) användes för att få fram
adekvata sökord. Sökmotorn innefattar en samling av kontrollerade termer som användes för
indexering, sökning och katalogisering av biomedicinska tidskrifter och böcker (Karolinska
Institutet, 2014).
MeSH-termer som användes vid litteratursökningen i PubMed var diabetes mellitus, nurse's
role, nurse-Patient Relations, preventive Health Services, quality of Life, diabetes
complications, nursing, motivational interviewing och patient-Centered Care. Frisökning
gjordes på ämnesorden nurse, diabetes, type 2, health and advice. I CINAHL användes
7
CINAHL headings för sökorden nurse-patient relation, diabetes mellitus och patient
compliance. Sökorden nursing, motivational interviewing, diabetes education, knowledge och
education användes som frisökning. Booleska operator AND användes vid artikelsökningen
(Backman, 2008). För att begränsa och specificera sökresultatet användes inklusions- och
exklusionskriterier. Inklusionskriterier vid sökning innefattade studier omfattande vuxna i
ålderspannet 18-85 år, båda könen, publiceringsår 2004-2014, och språket var engelska.
Diabetes mellitus typ I, LADA, MODY, graviditetsdiabetes användes som
exklusionskriterier.
Datainsamling
Vid den första artikelsökningen uteslöts artiklar med titlar som inte stämde överens med
studiens syfte och vars abstract inte ansågs relevant. Sökord kombinerades för att få fram de
mest relevanta träffarna. I ett andra urval bedömdes relevansen utifrån artiklarnas syfte och
resultat. Sökningen redovisas utifrån ett sökschema (tabell 1 och 2). Därefter
kvalitetsgranskades de enligt Willman, Stoltz och Bahtsevanis (2011) granskningsprotokoll
för kvalitativa och kvantitativa studier som utgjorde ett stöd i den systematiska granskningen.
För att kunna jämföra de olika studiernas kvalitet och kunna rangordna utifrån låg, medel eller
hög kvalitet användes ett poängsystem. Ett poäng tilldelades varje delfråga med, som ansågs
för studien, ett positivt svar. En fråga med negativt svar fick noll poäng. Därefter räknades
poängsumman om till procent av den totala poängsumman (Willman et al., 2011). Elva
artiklar som höll medel eller hög kvalitet blev utvalda i tredje urvalet för att användas i
studien. En matris upprättades för att redovisa de valda artiklarna (se bilaga 1).
8
Tabell 1. Sökresultat, PubMed
Databas
Sökord
PubMed
#1
Antal
Granskade
Urval
Urval
1
2
56
4
2
1
3
3
1
0
80
4
1
0
26
2
1
1
47
3
1
0
träffar
"Diabetes
Urval 3
182 904
Complications"
#2
"Nurse-Patient
30 892
Relations"
[Mesh]
#3
"Diabetes
315 493
Mellitus"
[Mesh]
#4
"Motivational
315
Interviewing"
[Mesh]
#5
#1 AND #2
56
#6
"Quality of
119 261
Life"[Mesh]
#7
"Patient-
11 219
Centered Care"
[Mesh]
#8
#2 AND #3
3
AND #4
#9
”Preventive
427 635
health service”
[Mesh]
#10
#2 AND #3
129
AND #9
#11
"Patient
54 256
Compliance"
[Mesh]
#12
#2 AND #3
26
AND #11
#13
Diabetes
490 268
#14
Type 2
821 161
#15
Health
2 989 029
#16
#13 AND #14
47
AND #15
#17
Percieved
1279
autonomy
support
9
#18
#13 AND #17
42
42
3
1
1
Granskade
Urval 1
Urval 2
Urval 3
35
3
1
1
30
3
1
0
30
2
1
1
30
2
1
0
25
4
1
1
30
8
6
5
Tabell 2. Sökresultat, CINAHL
Databas
CINAHL
Sökord
Antal
träffar
#1
20 977
#3
Nurse-Patient
Relation
Diabetes
Mellitus
#1 AND #2
#4
Nursing
536 356
#5
Patient
Compliance
30 945
#6
#2 AND #4
AND #5
279
#7
Motivational
Interviewing
2085
#2 AND #7
123
#8
Diabetes
Education
14 909
#9
#2 AND #7
AND #8
65
#10
Education
438 170
#11
#1 AND #2
AND #10
96
# 12
Knowledge
110 080
#13
#2 AND #12
2 706
#2
97 982
281
Data analys
I studien användes en induktiv ansats vilket innebär att analysen gjordes utifrån ett “öppet
sinne” d.v.s. inte hade en förutbestämd hypotes (Polit & Beck, 2006). Likheterna och
skillnader i de utvalda artiklarnas resultat identifierades, som enligt Kristensson (2014) är
första steget i en integrerad analys. Därefter lästes studierna ur ett helhetsperspektiv för att
identifiera gemensamma beröringspunkterna såsom kunskapsstöd, motivera till
livsstilsförändringar, relationsbyggande och barriärer. Beröringspunkterna bildande
därigenom kategorier. Som nästa steg i analysen sammanställdes resultaten under
kategorierna.
10
Forskningsetiska avvägningar
Den etiska godhetsprincipen innebär att man ska tillgodose de medmänskliga behoven och
tillgodose personens medicinska krav (Statens Medicin-Etiskaråd, u.å.). Författarna har hela
tiden haft i åtanke att denna princip ska genomsyra studien. Artiklarna som granskades i
studien vara godkända enligt etikprövningslagen för att få vara en del av materialet.
I etikprövningslagen (SFS:2003:460) regleras etiska tillstånd som krävs för att genomföra
medicinsk forskning. Forskningen i en uppsats på grundläggande nivå behöver inte genomgå
någon formell etisk prövning i juridisk mening. Hänsyn ska ändå tas till etiken och de
forskningsetiska ställningstagande i det material som används. För att ge evidensbaserad vård
måste forskning bredrivas på människor och hänsyn ska tas till patienters självbestämmande,
forskningen ska vara motiverad, risken för att skadas ska minimeras alla deltagare ska
behandlas rättvist och på lika villkor (Kristensson, 2014).
Resultat
Resultatet redovisas i kategorier indelade under följande tre huvudrubriker: kunskapsstöd,
motivera till livsstilsförändringar och barriärer vilket redovisar denna studies resultat. Den
första kategorin skildrar sjuksköterskans möjlighet att utbilda patienten för att förebygga
följdverkningar. Den andra kategorin beskriver hur sjuksköterskan kan motivera till
livsstilsförändringar och där tillkommer underkategorin: relationsbyggande mellan
sjuksköterska och patient. Den tredje kategorin redogör för barriärer som måste överbyggas i
sjuksköterskans roll för att förebygga följdverkningar av diabetes mellitus typ II. Barriärer är
indelade i underrubrikerna: sjuksköterskenivå och patientnivå.
Kunskapsstöd
I flera studier framgår vikten av utbildning för patienten som har diabetes mellitus typ II
(Jansink, Braspenning, van der Weiden, Elwyn & Grol, 2010; Karakut & Kasikci, 2012;
Pereira, da Silvas Campos Costa, Sousa, Jardim & de Oliviera Zanini, 2012). I Pererias et als.
11
(2012) resultat i den kvantitativa studien av 62 patienter från Finland framkom det att
kunskapsstöd är viktig för att kunna främja egenvård vilket stärks av Karakut et als. (2011).
Karakut et als. (2012) kvantitativa studier baserat på 100 patienter i Turkiet samt Pereira et al.
(2012) belyste i sina studier effekten av utbildning för patienter med diabetes mellitus typ II.
Utbildningen pågick i tolv månader respektive sex månader, två gånger i månaden. Innan
interventionen var kunskapen om sjukdomen och dess följdverkningar låg. Studierna
resulterar i att de turkiska och finländska forskarna var överrens om att patienterna måste
utbildas inom sin sjukdom för att ha en möjlighet till kontroll av sjukdomen och en
tillfredställande egenvård. Det framgår att kunskapen om följdverkningarna av diabetes var
låg innan utbildning men förbättrades under studierna som en effekt av utbildning för
patienten. Den ökade kunskapsnivån för patienter med diabetes mellitus typ II skulle kunna
öka förutsättningarna för att kontrollera sjukdomen.
Karakut et al. (2011) befäste sitt resultat genom att visa att egenvården efter utbildning av
patienten troligen fungerade eftersom kontrollvariablerna HbA1c, LDL-kolesterol,
triglycerider och blodtrycker förbättrades. Enligt Edwall, Hellström, Öhrn och Danielsson
(2008) som i sin svenska studie intervjuade 20 patienter finns det också ett behov av
regelbundet stöd för att påminna och öka patienternas kunskap om sjukdomen och på så sätt
förebygga följdverkningar relaterade till diabetes mellitus typ II.
Motivera till livsstilsförändringar
I en studie i USA av Dellasega, Anel-Tiangco och Gabbay (2012) intervjuades 19 patienter
som regelbundet under ett år hade mött erfarna sjuksköterskor som hade fått fyra månaders
utbildning i typ II diabetes och motiverande samtal (MI). Dellasega et al. (2012) beskriver MI
som en patientcentrerad metod för att höja den inre motivationen till förändring. Målet med
MI är att stärka patienten till att förändra sitt beteende. Patienterna i studien beskrev deras
ordinarie vård som paternalistisk och förödmjukande, där de kände sig tvingade till
livsstilsförändring. I vård med MI som insats där lyfte patienterna fram att de blev
uppmuntrade till att ta ansvar över deras egen vård vilket fick dem att bli mer öppna och
motiverade till att själva ta ansvar över livsstilsförändringar. I Gabby et als. (2013)
12
amerikanska studie förbättrades patienternas systoliska blodtryck, symtom på depression och
”screening” för komplikationer när deras vård gavs av sjuksköterskor utbildade i MI.
Studien utfördes med kvantitativ metod med 421 patienter med diabetes mellitus typ II som
deltog under en två årsperiod. Det framkom vid deras avslutande uppföljning att patienterna
upplevade en förbättring gällande sitt känslomässiga lidande av sin sjukdom. Detta
understryks av Raaijmakers et al. (2014) uppfattning om att patienter som upplever att de har
stor kontroll över sin livssituation och ett högt stöd för autonomi har bättre förmåga till
egenvård. Raaijmakers et als. (2014) resultat baseras på finländska kvantitativa studier med
3352 patienter som visar att om patienten upplever sig ha stor kontroll över sin livssituation
ökar det den autonoma motivationen hos patienten att hantera sin diabetes. Får patienten stöd
i sin autonomi förbättras förmågan till egenvård.
I studien Dellasega et al. (2012) beskrev patienterna sin och sjuksköterskans relation som ett
partnerskap istället för ett maktförhållande. Patienterna kände sig styrkta att ta egna beslut och
sätta realistiska mål med stöd av sjuksköterskan. Patienterna såg det som positivt att
sjuksköterskan vägledde och gav stöd istället för att de gav direktiv på vad patienterna skulle
göra. I Poskiparta, Kasila och Kiurus (2006) finska studie fick 17 deltagare med diabetes
mellitus typ II rådgivning kring kost och fysisk aktivitet som en del av sin ordinarie vård.
Studien lyfte fram att vårdpersonalen hade svårigheter att uppmärksamma när patienterna
uttryckte vad som kunde uppmuntra eller motverka förändrade livsvanor. Patienterna tillstod
att de hade fått kunskap om fettets betydelse i kosten men att de trots allt inte var villiga att
anta nya hälsosamma vanor. Patienterna tillhandahölls information kring kost och fysisk
aktivitet men de fick inget råd eller stöd i hur de kunde implementera sina kunskaper. Det
stärker Dellasega et als. (2012) antagande om att patienten vill att sjuksköterskan finns som
ett stöd som stimulerar till att ta egna beslut och sätta upp egna mål. Dellasega et al. (2012)
belyser att patienterna uppskattade att sjuksköterskan tog sig tid och lyssnade. Patienterna
blev mer mottagliga för sjuksköterskans kommentarer och förslag om de upplevde att
sjuksköterskan förstod deras situation och visade empati.
Relationsbyggande
Long och Gambling (2010) genomförde en intervjustudie där 25 brittiska patienter fick
beskriva sin relation med sjuksköterskan. Både studier från Edwall et al. (2008) och Long och
13
Gambling (2011) lyfter fram vikten av regelbunden kontakt med sjukvården för patienten med
diabetes mellitus typ II. Relationen ska präglas av respekt och icke-dömande inställning för
att verka hälsofrämjade. Båda studierna nämner att patienten anser att det är viktigt att den
kontinuerliga kontakten skedde med samma person. Det var i en stödjade relation mellan
sjuksköterska och patient som vardagen underlättades och var en viktigt positiv kraft för att
främja hälsa (Edwall et al., 2008). Dellasegas et al. (2011) som berör MI rapporterar att
sjuksköterskans roll i relationen till patienten var viktig eftersom läkaren ofta inte hade tid att
lyssna och engagera sig, enligt patienterna. Relationen ska ses som ett samarbete snarare än
att patienten ses som mottagare av information. Patienten var även enligt Dellasegas et al.
(2011) mer mottaglig för sjuksköterskans kommentarer och förslag. Att vara en bekräftad
patient och ses som en unik person av sjuksköterskan var ett direkt villkor för att skapa ett
positivt samarbete och en bra relation (Edwall et al., 2008).
För sjuksköterskan gällde det att med uppmuntran vägleda patienten genom att påminna och
uppdatera nödvändig kunskap för att hantera sjudomen, enligt Edwall et al. (2008). Att
vägleda inom sjukdomsprocessen innebar också att skapa en förståelse och möjlighet till
reflektion över sina egna val och beslut som patienten fattar. I studien var det tydligt att
sjuksköterskans kontinuerliga stöd utvecklade patienternas egen vilja att ta ansvar för sin
egenvård. Patienterna kände att de behöver regelbundet stöd för att fatta bra beslut och val för
att kunna känna sig oberoende. När patienterna blev mer förtrogna med sina egen kunskaper
och hur de skulle hantera olika situationer blev det efter hand mindre viktigt med den
kontinuerliga kontakten. Även oron och känslan av att vara ensam minskade med tiden (ibid).
Edwall et als. (2008) studier bekräftades genom Long och Gambling (2011) som visade att
kontinuerlig kontakt med sjukvården gav patienterna uppfattningen om att de tillägnade sig
mer kunskap, självförtroende och möjlighet till egenvård. Detta främjade även deras känsla av
att sjukdomen inverkade mindre på deras liv än tidigare.
Patienter beskrev i Dellasegas et als. (2011) studie en känsla av att i den traditionella vården
fick de mycket negativ feedback från sjuksköterskorna i form av skuld. Patienterna upplevde
att de försökte tvingas till en förändring i stället för att uppmuntras patienterna att ta ansvar
för sin egen vård. I likhet med Edwall et al. (2008) beskriver Dellasegas et al. (2010) att
patienterna med diabetes mellitus typ II föredrog att sjuksköterskorna i sin roll i förhållande
till patienterna skulle vara uppmuntrande för att leda till livsstilsförändringar för att förbättra
14
hälsan. Patienter med typ II diabetes mellitus var mest mottagliga för livsstilförändringar när
relationen gick ut på att vara tillmötesgående inför patientens unika behov, även om dessa inte
nödvändigtvis matchar sjuksköterskans mål (Dellasega et al., 2011).
Barriärer
Sjuksköterskenivå
I Jansinks et als. (2010) kvalitativa studie rapporterade sjuksköterskor att de saknade kunskap
inom fysisk aktivitet, rökning och nutritionsråd för att kunna genomföra adekvat
livsstilsrådgivning. Resultatet styrks av andra studier som mätte sjuksköterskornas kompetens
inom nutrition och hantering av diabetes vilket visade att de hade för lite kunskap inom
kostrådgivning som är lämplig för patienter med diabetes mellitus typ II (Carney, Stein &
Quinlan, 2013; Hollis, Glaister & Lapsley, 2014). Hollis et al. (2014) baserar sitt resultat på
en kvalitativ studie i Australien där 29 sjuksköterskor deltog.
En del av denna kunskapsbarriär i sjuksköterskans roll för att minska följdverkningarna var
att utbildningen av sjuksköterskor inom nutrition och behandling av hypoglykemi var
bristfällig visade Carneys et als. (2013) kvantitativa studier från USA där 231 sjuksköterskor
fick svara på enkät. I studien visade det sig att 1/3 av sjuksköterskorna var osäkra på att vid
symtom på hypoglykemi var druvsocker att föredra framför en bit kaka, glass eller godis.
Medverkande i studien kände sig osäkra på att ge råd trots att det är en del av professionen.
Även Jansink et al. (2010) tar upp kostrådgivningen som en del av professionen och belyser i
sin studie att sjuksköterskan tyckte att det var en dietists uppgift att ge specifika kostråd till en
patient med diabetes mellitus typ II men att sjuksköterskan kände sig tvingad. Enligt
Poskiparta et al. (2006) koncentrerade sjukvårdspersonalen ofta rådgivningen kring fett i
kosten eller mängden motion istället för betydelsen av nutrition och motion för vården av
diabetes och för att förebygga följdverkningar
Barriär för att förebygga följdverkningar för patienter med diabetes mellitus typ II på
sjuksköterskenivån förelåg även när sjuksköterskorna själva saknade motivation för att de
behövde upprepa samma livsstilsråd och trodde inte på att patienten skulle följa råden och
15
förändra sin livsstil vilket gav en känsla av maktlöshet (Jansink et al. 2010). Poskiparta et al.
(2006) tar i sin studie upp att sjukvårdspersonalen brister i att uppmärksamma när patienten
delar med sig av vad som kan motivera och motverka en förändrad livsstil hos dem.
Sjuksköterskor beskrev i Jansinks et als. (2010) studie att de var rädda för att skada relationen
med patienten genom att diskutera livsstilsförändringar för att förebygga följdverkningar.
Sjuksköterskan upplevde att de saknade kunskap inom rådgivningen vilket ledde till att de
gick för hårt fram vilket resulterade i motstånd från patienten.
Otillräckligt med tid för sjuksköterskan var ytterligare en barriär att övervinna för att kunna
förändra en patients livsstil (Jansink et al., 2010; Edwall et al., 2008). Jansink et al. (2010)
menar att sjuksköterskan i primärvården tidigare inte fokuserat på att förebyggande vård i lika
hög utsträckning som idag, och på grund av det så var det svårt för sjuksköterskan att hitta
rutiner för detta. Ett exempel som tas upp är att när sjuksköterskan skulle involvera patienten i
beslutsfattande men gav istället enkla livsstilsråd för att det sparade tid. Edwall et al. (2008)
belyser tidspressen som ett problem för sjuksköterskan eftersom patienten kände av det och
fick en sämre erfarenhet av mötet. Vidare beskrivs i studien att om sjuksköterskan inte hade
möjlighet att ha en kontinuerlig kontakt med sin patient sågs detta som en barriär för att
minska följdverkningarna av diabetes mellitus typ II. Long och Gambling (2011) bekräftar
genom sina studier vikten av regelbunden kontakt för att sjuksköterskan skulle säkerställa att
patienterna tillägnade sig mer kunskap, självförtroende och möjlighet till egenvård.
Patientnivå
Sjuksköterskor upplevde stora barriärerna på patientnivå enlig Jansinks et al. (2010) när
forskarna undersökte vilka svårigheter sjuksköterskorna upplever inom livsstilsrådgivningen
för patienter med diabetes mellitus typ II. Patienterna hade begränsade kunskaper och insikter
i en hälsosam livsstil för att förebygga följdverkningar (Jansinks et al., 2010; Karakurt &
Kasikci, 2012). Den låga kunskapsnivån om följdverkningar uppmärksammade Karakut och
Kasikci, (2012), Pereira et al. (2012), samt Poskiparta et al. (2010). Detta visade sig vara ett
tecken på för dålig utbildning (Karakut & Kasikci, 2012; Pereira et al., 2012). Även råd från
andra i samma situation kan enligt Jansink et al. (2010) vara felaktiga och därigenom kan
risken för följdverkningar öka. Patienterna förstod inte heller vilken effekt kosten hade på
16
diabetes mellitus typ II och ville inte träffa en dietist för att de trodde att de besatt kunskapen
som var nödvändig (Jansink et al., 2010).
Poskipartas et als. (2006) studie uppmärksammar att trots att patienterna hade fått information
om fett och träning var de inte benägna att förändra sina vanor. Samtal om nutrition försökte
patienterna undvika och bytte gärna ämne (Pokiparta et al. 2006). Enligt Jansink et al. (2010)
handlade attityden från patienterna om att de inte var villiga att ändra livsstil och hade
ursäkter för att inte förändra sitt levnadsmönster. Detta förhållningssätt verkade som en
barriär för att minska följdverkningar av diabetes mellitus typ II sågs framför allt hos äldre
patienter (Jansink et al., 2010).
Sjuksköterskorna i Jansinks et als. (2010) studie såg även att patienterna saknade motivation
och disciplin för att förbättra sin livsstil och därigenom ha möjlighet att minska
följdverkningar av diabetes mellitus typ II. En del av detta skulle kunna var att om patienten
har dåligt självförtroende och inte känner sig bekräftad blir motivationen och förmågan att ha
kontroll över sjukdomen sämre enligt Edwall et al. (2008). Följsamheten ser Jansinks et al.
(2010) som brist på disciplin som kan härledas till att resultatet på en förändrad livsstil inte är
omedelbar.
Diskussion
Diskussion av vald metod
För att besvara denna studies syfte gjordes en systematisk litteratursökning och granskning av
artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats (Polit & Beck, 2006). Litteratursökningen
begränsades till databaserna PubMed och CINAHL eftersom det fanns tillräckligt många
artiklar inom området. De kombinerade sökorden överensstämde med studiens
problembeskrivning.
Beträffande inklusionskriterierna strävades det efter att publiceringsåren tidigaste skulle vara
2004. Denna målsättning uppfylldes och resulterade i att de valda artiklarna är publicerade
17
2006-2014 vilket ökar resultatets reliabilitet i syfte att ta del av den senaste forskningen
(Henricson, 2012). Studierna inkluderar både män och kvinnor i åldrarna 18-85år. Att
ålderspannet är så stort kan påverka resultatet eftersom det kan inverka på patientens
förståelse av information och motivation till livsstilsförändringar vilket bör beaktas.
För att få ett gediget resultat som möjligt valdes exklusionskriterierna diabetes mellitus typ 1,
LADA, MODY och graviditetsdiabetes. De exkluderade medicinska diagnoserna samt
diabetes mellitus II leder vid okontrollerade glukosvärde i blodet samt följdverkningar
(Agardh et al. 2005). Exklutionskriterierna borde därför rimligtvis ha gemensamma
beröringspunkter med resultatet i denna studie.
Litterturgranskningen resulterade i sex kvalitativa och fem kvantitativa artiklar som användes
för att åskådliggöra resultatet. Det finns en internationell prägel på resultatet i denna studie
eftersom vetenskapliga artiklar från Sverige, USA, Nederländerna, Australien, Turkiet,
Storbritannien och Finlands används. Resultatet kan påverkas eftersom språk och
kulturskillnader skiljer sig åt mellan länderna. Funktionen som sjuksköterska i olika länder
varierar också vilket möjligen inverkar på denna studie. Att de vetenskapliga studierna är
utförda i västerländska länder styrker dock litteraturstudien utan anspråk på generaliserbarhet,
då resultatet lättare skulle kunna appliceras inom svensk sjukvård.
Diskussion av framtaget resultat
Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskans och patientens möjligheter och
barriärer att förebygga följdverkningar för diabetes mellitus typ II, eftersom sjukdomen ökar
kraftigt. Det ansågs vara viktigt att belysa sjuksköterskans och patientens relation eftersom
den bedöms ha en inverkan på potentialen att förebygga ohälsa genom att påverka patienten i
en hälsosam riktning (Halkoaho et al., 2014). Diskussionen av resultatet sker både ur
sjuksköterskans och ur patientens perspektiv.
Ett tydligt tema som framkom i denna studies resultat var att patienternas kunskapsnivå var
otillräcklig vilket borde vara ett hinder för förmåga till egenvård. Vikten av att utbilda
patienten med diabetes mellitus typ II har avgörande betydelse för att minska
följdverkningarna (Jansink, Braspenning, van der Weiden, Elwyn & Grol, 2010; Karakut &
18
Kasikci, 2012; Pereira, da Silvas Campos Costa, Sousa, Jardim & de Oliviera Zanini, 2012).
Enligt Socialstyrelsen (2010) tillhör det sjuksköterskans profession att ge kunskap om hur
patienten själv kan förhindra allvarliga följdverkningar. Svensk sjuksköterskeförening (2014)
nämner att sjuksköterskan ska förebygga sjukdom, och enligt Edberg och Wijk (2009) är det
viktigt för patienten att ha möjlighet att påverka sin egen hälsa. Patienter med diabetes
mellitus typ II behöver även ett regelbundet stöd för att minska följverkningarna av
sjukdomen (Karakut et al., 2009; Socialstyrelsen, 2011). Eftersom kunskapsbristen hos
patienter för att förebygga ohälsa anses vara påfallande borde sjuksköterskorna ägna mer kraft
åt att säkerställa att insikten om sjukdomen är tillfredställande, exempelvis genom att avsätta
tid för att lyssna och försöka bedöma patientens kunskapsluckor. Resultatet i denna studie
stärks av Grund och Strömberg (2012) som lyfter fram att genom att utbilda och stödja
patienterna kan de ta kontroll och bedriva egenvård. Patienterna efterfrågar mer kunskap om
kost och motion och strävar efter att själva kontrollera sjukdomen. Donohue-Porter (2013)
som studerat 14 amerikanska sjuksköterskos roll i en kvalitativ studie visar att
sjuksköterskornas syn på utbildning av patienterna är att det måste ske på ett effektivt och
kreativt sätt samt inom en begränsad tidsram. Detta är en stor utmaning i sjuksköterskans roll
för att förebygga följdverkningar och arbetsgivaren borde erbjuda vidareutbildning för
sjuksköterskan inom diabetesvården för att den ska bli mer effektiv och samtidigt vara till
nytta för patienterna.
Resultatet i denna studie stämmer överrens med Travelbees omvårndandsteori (1966/2010)
som uppmärksammar betydelsen av att som sjuksköterska finnas som en likvärdig partner
som stöttar patienten för att motivera till livsstilsförändringar. Vikten av att patienten
upplever sig ha kontroll över sin livssituation och känner att hänsyn tas till autonomin lyfts
fram som en möjlighet att uppmuntra patienten att förbättra sin egenvård (Dellasegas et al.,
2011; Raaijmakers et al., 2014 ). Det ingår i sjuksköterskans roll att respektera patientens
autonomi, integritet och värdighet (Socialstyrelsen, 2005). Enligt Sahlsten et al. (2009) kan
sjuksköterskan öka patienternas delaktighet i vården genom att stödja och uppmuntra
patienterna i att hitta sina egna styrkor och resurser. För att lyckas med att skapa ett samarbete
mellan sjuksköterskan och patienten behövde sjuksköterskan bygga upp ett förtroende, visa
respekt, visa mod och skapa engagemang. Det är viktigt att sjuksköterskan informerar
patienten om att det är patienten själv som måste skapa sin hälsa men att sjuksköterskan finns
som support.
19
Patienterna tyckte det var otillräckligt med enbart information om ohälsosamma vanor för att
motivera till livsstilsförändringar. De ville att sjuksköterskan skulle finnas som stöd och ge
råd i hur deras kunskap kunde implementeras i deras livsstil (Poskiparta et al., 2006).
Sjuksköterskan har en viktig roll genom att främja patientens självbestämmande och att finnas
som ett uppmuntrande stöd öka deras förmåga att förändra deras livsstil (Dellasegas et al.,
2011). Att arbetar utifrån kompetensbeskrivningen (Socialstyrelsen, 2005) bör ovannämnda
förutsättningar för att motivera patienten bli en del av sjuksköterskans bemötande. Ett annat
sätt att motivera är förslagsvis att sjuksköterskan anordnar sammankomster för patienter med
diabetes mellitus typ II. På så sätt skulle patienterna kunna motivera varandra och ta del av
varandras erfarenheter. Livsstilsförändringar kan underlättas genom att sjuksköterskan ordnar
konkreta gruppaktiviteter där patienterna tillsammans går och handlar mat samt tillreda en
måltid. Det skulle även vara en idé att anordna gemensamma motivationsaktiviteter för att
komma igång med den fysiska aktiviteten som krävs för att förebygga följdverkningar.
Förslagen stödjs av Grund och Strömberg (2012) som hävdar att denna form av
motivationshöjande åtgärder tillför patienterna ett mer avslappnat förhållande till sjukdomen
vilket resulterade i att de hade lättare att ta sig till kunskapen.
I resultatet framkom vidare att det är viktigt att relationen mellan sjuksköterska och patient är
god för att uppkomsten av följdverkningarna av diabetes mellitus typ II skulle kunna minskas.
Den regelbundna kontakten mellan sjuksköterskan och patienten var viktig enlig Edwall et al.
(2008) och Long och Gambling (2011) vilket stämmer väl överrens med Socialstyrelsens
rekommendationer (2001) för att sjuksköterskans ska kunna vara framgångsrik i sitt uppdrag.
Resultatet i denna studie styrks av Grund och Strömberg (2012) som beskriver att det är
viktigt för patienten att känna att de har stöd samt möjlighet att komma i kontakt med sin
sjuksköterska vid behov. Att patienten har ett direktnummer till sjuksköterskan och att
återkoppling sker inom rimlig tid är en förutsättning för att den kontinuerliga kontakten ska
kunna upprätthållas. Även tekniska lösningar som e-mail och mobilapplikationer är en
möjlighet för sjuksköterskan och patienten att hitta en tillfredställande situation för att
tillgodose patientens behov av stöd. En amerikansk kvantitativ studie där 161 patienter deltog
visade att de patienter som fick ta del av textmeddelande fick en positiv effekt på
beteendeförändringar (Buis et al. 2014). Det bör understrykas att det behövs mer forskning på
hur mobilapplikationer ska utformas för att få bästa möjliga effekt för att förebygga
följdverkningar av diabetes mellitus typ II. Teknologin kan vara ett hinder i förhållande till
självkännedomen om sjukdomen. Vid för hög fokus på teknologin kan patienten uppleva de
20
tekniska verktygen som hinder eftersom det kan hämma lärandeprocessen att lyssna på sin
kropps egna signaler. Kneck, Klang och Fagerberg (2012) redovisar i sin svenska studie med
tretton patienter med diabetes som ingick i en kvalitativ studie, att tekniska verktyg fungerar
både som möjligheter och hinder för patienterna.
Genom att sjuksköterskan aktivt lyssnar och motiverar patienten till att berätta om sina egna
erfarenheter av sin situation kan en djupare förståelse växa fram hos patienten. På det viset
stimulera patienten att nå nya insikter och göra nya upptäckter. För att vägleda genom
processen att motverka följdverkningar gäller det att göra det möjligt för patienten att själv
reflektera och generera en egen förståelse (Sahlsten et al., 2009). Sjuksköterskans egenskaper
sätter sin prägel på denna studies resultat i försöket att besvara hur relationen mellan
sjuksköterska och patient bör vara utformad. Det ställer inte bara höga krav på
sjuksköterskans kompetens utan även den empatiska förmågan och viljan att sätta sig in i
patientens situation vilket överensstämmer med Travelbees omvårdnadsteori (1966/2010).
Egenskaper som sjuksköterskan bör ha för att främja relationen med patienten genomsyrar
personligheten. Personligheten bör därför ha avgörande betydelse vid anställning av en
sjuksköterska som ska motivera och ha en relation med en patient med diabetes mellitus typ
II. Detta påståend styrks av de australienska forskarna Eley, Eley, Bertello och Roger-Clark
(2012) som i sin kvalitativa studie intervjuade 12 sjuksköterskor och 11
sjuksköterskestuderande. Studien visade att omtänksamhet är en förutsättning för att
omvårdnaden ska kunna vara av hög kvalitet.
Genomförd studie visar att sjuksköterskor inte har tillräcklig kompetens för att hjälpa
patienter med diabetes mellitus typ II till en mer fördelaktig livsstil (Carney, Stein & Quinlan,
2013; Hollis, Glaister & Lapsley, 2014; Jansink et al., 2010). Sjuksköterskan ska ha
kompentens inom omvårdnad och medicinsk vetenskap för att främja hälsa (Svensk
sjuksköterskeförening, 2014). Diabetessjuksköterskan är vidareutbildad och enligt Region
Skåne (uå) ska de motivera till livsstilsförändringar, prova ut hjälpmedel, justera mediciner
och förebygga följdverkningar. När sjuksköterskan inte har tillägnat sig tillräcklig kunskap
inom nutrition, rökning, motion och rådgivning befaras det vara en nackdel för att
sjuksköterskan i sin roll ska ha möjlighet att hindra följdverkningar av diabetes mellitus typ
II. Utbildningsväsendet borde ta ett ansvar för att säkerställa att legitimerade sjuksköterskor
besitter den kompetens som är fastslagen enligt Svensk sjuksköterskeförening (2014).
21
Det framkom att sjuksköterskan saknade motivation för att förebygga följdverkningar
(Jansink et al. 2010). Det är viktigt för sjuksköterskan att alltid ha i åtanke att alla människor
är olika och att det är möjligt att hitta olika sätt att anpassa vården till individen, för att vara
framgångsrik i en livsstilsförändring som kan krävas vid diabetes mellitus typ II. Föreslagsvis
är det fördelaktigt för sjuksköterskan att avsätta resurser till ankomstsamtalet för att tillgodose
en personcentrerad vård och öka möjlighet att anpassa vården och motivera den specifika
patienten. Även organisatoriska problem påstår författarna till denna studie ligger bakom
tidsbristen. För att sjuksköterskorna i sin roll ska kunna fullgöra sitt jobb så måste det skapas
förutsättningar för att det ska vara genomförbart att minska följdverkningarna. Ett förslag är
att vårdgivarna måste göras väl medvetna om vilka resurser som krävs för en framgångsrik
diabetesvård.
Slutsats och kliniska implikationer
Studiens betydelse är att följdverkningarna vid diabetes mellitus typ II försämrar patienternas
livskvalitet och ur ett samhällsperspektiv bidrar följdverkningarna till stora kostnader för
samhället. Om behandling intensifieras för att sänka blodsockret, blodtryck och höga
blodfetter genom livsstilsförändringar minskar följdverkningarna. Således har sjuksköterskans
en viktig roll i sitt möte med patienten som är drabbad av diabetes mellitus typ II att förmå
patienten till livsstilsförändring som stärker patienten och minskar utvecklingen av
följdverkningar. För att förbättra diabetesvården behöver sjuksköterskan förutsättningar i
form av kunskap och tid för att ha möjlighet att åtgöra sin skyldighet inom professionen. Det
behövs mer utbildning till sjuksköterskorna inom nutrition och fysisk aktivitet för att minska
kunskapsbarriären och även mer utbildning inom coachning föra att lyckas motivera patienter
till livsstilsförändringarna. Även resurser i form av tid bör ses över inom landsting,
primärvård och kommunen d.v.s. vårdgivarna eftersom en effektiv diabetsvård för att minska
följdverkningarna är tidskrävande. Sjuksköterskans har därigenom möjligheter att motverka
följdverkningar av sjukdomen i syftet att öka patientens välmående samt minska
resursåtgången som tillfogas samhället. Det är viktigt att uppmärksamma detta område
eftersom diabetes mellitus typ 2 ökar i samhället och ställer krav i sjuksköterskans roll för att
förebygga följdverkningarna.
22
Eftersom diabetes mellitus typ II debuterar längre ner i åldrarna än tidigare vore det av
intresse att uppmärksamma en yngre målgrupp i åldern 20-45 år, genom att genomföra en
kvalitativ intervjustudie med syftet att klargöra specifika åtgärder för att minska
följdverkningarna hos denna växande patientkategori.
Författarnas arbetsfördelning
Författarna genomförde artikelsökningarna i båda databaserna individuellt och gjorde ett
första urval. Därefter gjordes ett andra urval gemensamt och de utvalda artiklarnas resultat
granskades först enskilt, och diskuteras därefter tillsammans för att få fram gemensamma
beröringspunkter. Kvalitetsgranskningen och fastställande av kvalitetsgrad enligt Willman et
al. (2011) utfördes i samarbetsform. Båda författarna har tagit lika stort ansvar i arbetet och
arbetsfördelningen har varit jämn. Författarna har varit delaktiga i alla moment och bidragit
till alla delar i litteraturstudien. Genom god samarbetsförmåga har materialet till studien
diskuterats fram.
23
Referenser
Agardh, C-D., Berne, C., & Östlund, J. (2005). Diabetes. Stockholm: Liber.
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Beauchamp, T-L., & Childress, J-F. (2001). Principles of biomedical ethics (5. uppl.). New
York: Oxford University Press.
Buis, L., Hirzel, L., Turske, S., Jardins, T., Yarandi, H. & Bondurant, P. (2013, december).
Use of a Text Message Program to Raise Type 2 Diabetes Risk Awareness and Promote
Health Behavior Change (Part II): Assessment of Participants' Perceptions on Efficacy. JMIR
Publications, 15 (12). Retrieved December 15, 2014 från http://www.jmir.org/2013/12/e282/
* Carney, T., Stein, S. R., & Quinlan, J. J. (2013). The need for additional training for
nutritional management of diabetes. British Journal of Nursing, 22 (9), 512-518
* Dellasega, C., Anel-Tiangco, R. M., & Gabbay, R. (2012). How patients with type 2
diabetes mellitus respond to motivational interviewing. Diabetes research and clinical
practice, 95, 37-41
Diabetesfonden. (uå). Typ 2-diabetes. Hämtad 13 april, 2014, från
http://www.diabetesfonden.se/Om-diabetes/Typ-2-diabetes/
Donohue-Porter. P. (2008). Nursing´s Role in Courage Development in patientes facing
complication of Diabetes. Journal of Holistic Nursing, 31 (1), 49-62
Edberg, A-K., & Wijk, H. (2009). Omvårdnadens grunder- hälsa och ohälsa. Lund:
Studentlitteratur.
24
* Edwall, L-L., Hellström, A-L., Öhrn, I., & Danielsson, E. (2008). The lived experience of
the diabetes nurse specialist regular check-ups, as narrated by patients with type 2 diabtes.
Journal of Clinical Nursing, 17, 772-781
Eley, D., Eley, R., Bertello, M. & Rogers-Clark, C. (2012). Why did I become a nurse?
Personality traits and reasons for entering nursing. Journal od advanced nursing, 68(7),
1546–1555
Envall, J. (2014). Diabetes typ 2. Hämtad 11 april, 2014, från
http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Diabetes-typ-2/
Ericson, E. & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. & Öhlén, J. (2009). Omvårdnadens grunder- perspektiv och förhållningssätt.
Lund: Studentlitteratur.
* Gabby, R. A., Anel-Tiangco, R. M., Dellasega, C., Maugger, D. T., Adelman, A., & Von
Horn, D. H. A. (2013). Diabetes nurse case management and motivational interviewing for
change (dynamic): Result of a 2-year randomized controlled pragmatic trial. Journal of
Diabetes, 5, 349-357
Grund, J. & Strömberg, M. (2012). Patients´ expectations of the health advice conversation
with the diabetes nurse practitioner. Journal of Primary Care & Community Health, 3, 230234
Halkoaho , A., Kangasniemi, M., Niinimäki, S. & Pietilä, A-M. (2014). Type 2 diabetes
patients’ perceptions about counselling elicited by interview: is it time for a more healthoriented approach? European Diabetes Nursing, 11 (1), 13-18
Henricson, M. (2012). Vetenskaplig teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
* Hollis, M., Glaister, K., & Lapsley, J. A. (2014). Do practice nurses have the knowledge to
provide diabetes self-management education? Contemporary Nurse, 46 (2), 234-241
25
* Jansink, R., Braspenning, J., van der Wijden, T., Elwyn, G., & Grol, R. (2010). Primary
care nurses struggle with lifestyle counseling in diabetes care: a qualitative analysis. BMC
Family Pratice, 11. Från hhtp:/www.biomedcentral.com/1471-2296/11/41
* Karakurt, P., & Kasikci, M. K. (2012). The effect of education given to patients with type 2
diabetes mellitus on self-care. International of Nursing Practice, 18, 170-179
Karolinska institutet (2014). Handledning i MeSH indexering. Hämtad 25 november, 2014,
från http://kib.ki.se/node/173143
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier- analys och utvärdering (2. uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Kneck, Å., Klang, B., Fagerberg, I. (2012). Learning to live with diabetes- intgrating an ilness
or objectifying a disease. Journal of advanced nursing, 68 (11), 2486-2495
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom
hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Kristoffersen Jahren, N., Nortvedt, F., & Skaug, E-A. (2005). Grundläggande omvårdnad del
1. Stockholm: Liber AB.
* Long, A. F., & Gambling, T. (2011). Enhacing health literacy and behavioural change
within a tele-care education and support intervention for people with type 2 diabetes. Health
Education, 15, 267-282
Mulder, H. (2008). Diabetes mellitus: ett metabolt perspektiv på en växande folksjukdom.
Lund: Studentlitteratur.
Overgaard., A.E. & Schou, A. (2010). Mellemmenneskelige aspekter i sygepleje (J. Travelbee
övers.). (1 uppl.). Köpenhamn: Munksgaard Danmark (orginalarbete pulicerat 1966).
26
* Pereira, D. A., da Silva Campos Costa, N. M., Sousa, A. L. L., Jardim, P. C. B. V., & de
Oliviera Zanini, C. R. (2012). The effect of educational invernention on the desease
knowledge diabetes mellitus patients. Rev. Latino-Am- Enfermagem, 20 (3), 478-485
Polit, D-F., & Beck, C-T. (2006). Essential of nursing reasearch: methods, appraisal, and
utilization (6. uppl.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
* Poskiparta, M., Kasila, K., & Kiuru, P. (2006). Dietary and physical activity counselling on
Type 2 diabetes and impaired glucose tolerance by physicians and nurses in primary
healthcare in Finland. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 24, 206-210
* Raaijmakers, L. G. M., Martens, M. K., Hesselink, A. E., de Weerdt, I., de Vries, N. K., &
Kremers, S. P. J. (2014). Mastery and perceived autonomy support are correlates of Dutch
diabetes patients’s self-managment and quality of life. Patient Education and Counceling, 97,
75-81
Region Skåne. (uå). Diabetessjuksköterska. Hämtad från 12 januari, 2015 från:
https://www.skane.se/sv/Webbplatser/Primarvarden_Skane/Vardcentraler/Varavardcentraler/Orter-O-OE/Vardcentralen-Staffanstorp/Sa-har-jobbarvi/Diabetessjukskoterska/
Sahlsten, M. J. M., Larsson, I. E., Sjöström, B. & Plos, K. A. E. (2009). Nurse strategies for
optimising patient participation in nursing care. Skandinavian journal of Caring Sciences, 23,
490–497
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Riksdagen.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:
Riksdagen
Skafjeld, A. & Graue, M. (2013). Diabetes Förebyggande arbete, behandling och
uppföljning. Lund: Studentlitteratur.
27
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 4
december, 2014, från Socialstyrelsen,
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-1051_20051052.pdf
Socialstyrelsen. (2010). Nationella riktlinjer för diabetesvården: För patienten- Typ 2
diabetes. Hämtad 11 april, 2014, från Socialstyrelsen,
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18070/2010-6-16.pdf
Socialstyrelsen. (2011). Nationell utvärdering 2011: Diabetes: Rekommendationer,
bedömningar och sammanfattningar. Hämtad 14 april, 2014, från Socialstyrelsen,
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-1-1
Statens medicinsk-etiska råd. (u.å.). Människovärde och människosyn. Hämtad 13 april, 2014,
från http://www.smer.se/etik/manniskovarde-och-manniskosyn/
Svensk sjuksköterskeförening (2008) Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete.
Hämtad 13 april, 2014, från
http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/Hälsofrämjande%20arbetepublikationer/Strategi.for.sjukskoterskans.halsoframjande.
Svensk sjuksköterskeförening (2009) Sjuksköterskans profession. Hämtad 13 april, 2014, från
http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/SSF%20ompublikationer/OM.sjukskoterskans.profession_webb.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2014) ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 11 april,
2014, från http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/Etikpublikationer/Sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf
Wikblad, K. (2012). Omvårdnaden vid diabetes. Lund: Studentlitteratur.
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan
forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
28
* analys gjord på valda artiklar
29
Bilaga 1 (1)
Matris
Författare,
Titel
Syfte
Metod
år, land.
Deltagare
Resultat
(bortfall)
Kvantitativ n:231
typ
Carney, T.,
The need for
Undersöka
Stein, S. R.,
additional
sjuksköterskors och
Quinlan, J. J.
training for
omvårdnadsstudenters
inom
(2013).
nutritional
kunskaper för att bistå
nutritionslära och
USA
management
patientens
behandling av
of diabetes.
näringsbehandling
hypoglykemi
(2119)
Kvalitet
Det finns
Medel
kunskapsluckor
Dellasega, C.,
How patients Att undersöka hur
Kvalitativ
n:19
MI beskrevs i
Anel-Tiangco,
with type 2
patienter upplever
metod
(50 % av
teman som icke
R. M.,
diabetes
MI.
Gabbay, R.
mellitus
pålitlighet, någon
(2012). USA
respond to
som lyssnar och
motivational
svarar till en som
interviewing.
person,
tillfrågade) dömande
uppmuntran och
självbestämmande,
gemensam
planering av
Hög
åtgärder och mål,
och vägleda
istället för
kritisera.
Edwall, L-L.,
The lived
Att belysa vikten av
Kvalitativ
n=20
Patienterna
Hellström, A-
experience
regelbunden kontakt
upplever
L., Öhrn, I.,
of the
med diabetes ssk.
regelbunden
Danielsson, E. diabetes
kontakt som
(2008).
nurse
positiv. Det
specialist
främjar
regular
hanteringen av det
check-ups,
dagliga livet.
Hög
as narrated
by patients
with type 2
diabtes.
Gabby, R. A.,
Diabetes
Att undersöka om
Kvantitativ n=421
”Nurse care
Anel-Tiangco,
nurse case
”nurse care
metod
managers”
R. M.,
management
managers” som
tillsammans med
Dellasega, C.,
and
utbildas i MI
MI förbättrade det
Maugger, D.
motivational
förbättrar utfallet hos
systoliska
(1357)
Hög
T., Adelman,
interviewing
hög risk patienter
blodtrycket,
A., Von Horn,
for change
med diabetes typ 2.
depression och
D. H. A.
(dynamic):
screening för
(2013). USA
Result of a
komplikationer.
2-year
randomized
controlled
pragmatic
trial
Hollis, M.,
Do practice
Undersöka
Kvantitativ n:29 (23)
Glaister, K.,
nurses have
sjuksköterskans
kunskap inom
Lapsley, J. A.
the
kunskapsnivå inom
patofysiologin och
(2014).
knowledge
diabetesvård
blodsockerkontroll
Australien
to provide
var hög, men
diabetes self-
sämre inom
management
nutritionslära och
education?
medicinering
Jansink, R.,
Primary care
Undersöka vilka
Braspenning,
nurses
hinder sjuksköterskor
J., van der
struggle with upplever att de möter
hindras av att
Wijden, T.,
lifestyle
patienterna har
vid livsstilsrådgivning
Kvalitativ
n:13 (0)
Sjuksköterskan
Sjuksköterskan
upplever att de
Medel
Medel
Elwyn, G.,
counseling
begränsad kunskap
Grol, R.
in diabetes
och saknar
(2010).
care: a
motivation, samt
Nederländerna qualitative
sjuksköterskans
analysis.
egen brist på
kompetens inom
livsstilsrådgivning
Karakurt, P.,
The effect of
Fastställa effekten av
Kvantitativ n:100 (19)
Kasikci, M.
education
hur utbildningen av
ges till patienter
K. (2012).
given to
patienter påverkar
förbättrar deras
Turkiet
patients with
egenvården
egenvård och
type 2
Utbildning som
Medel
metabola variabler
diabetes
mellitus on
self-care.
Long, A. F.,
Enhacing
Undersöka hur
Kvalitativ
n=
Patienter upplevde
Gambling, T.
health
telefonrådgivning av
metod
156+25
ökat
(2011).
literacy and
telefonvårds
självförtroende att
UK
behavioural
rådgivare med stöd
kontrollera sitt
change
från specialist ssk
blodsocker och
Hög
within a tele- Påverkar
ökat
care
kunskapsnivån och
självbestämmande.
education
självförtroendet hos
Man såg
and support
patienterna.
förändring i
intervention
patients kunskaps
for people
djup och
with type 2
detaljerad.
diabetes.
Förbättrad
förmåga att
använda sin
kunskap i
praktiken.
Pereira, D. A.,
The effect of
Utvärdera effekten av
Kvantitativ n:62 (14)
Det är möjligt att
Da Silva
educational
utbildning för
öka kunskapen om
Campos
invernention
patienter med
sjukdomen genom
Costa, N. M.,
on the
diabetes mellitus typ
utbildning
Sousa, A. L.
desease
2
L., Jardim, P.
knowledge
C. B. V., De
diabetes
Oliviera
mellitus
Zanini, C. R.
patients
Medel
(2012).
Brasilien
Poskiparta, M, Dietary and
Undersöka
Kvalitativ
n:17 (0)
Rådgivningen av
Kasila, K.,
physical
rådgivningen av kost
kost och fysiskt
Kiuru, P.
activity
och fysisk aktivitet
aktivitet upptog
(2006).
counselling
för en diabetiker
lite tid under
Finland
on Type 2
besöket, samt
diabetes and
rådgivarna
impaired
misslyckades med
glucose
att betona vikten
tolerance by
av detta
Medel
physicians
and nurses in
primary
healthcare in
Finland.
Raaijmakers,
Mastery and
Se till sambandet
Kvantitativ n:3352
Patienter som
L. G. M.,
perceived
mellan typ 2 diabetes
metod
upplevde hög
Martens, M.
autonomy
patienters ”mastery”
”mastery”
K., Hesselink,
support are
och deras upplevda
upplevde även
A. E., de
correlates of
stöd för autonomi,
högre ”self
(<1%)
Medel
Weerdt, I., de
Dutch
deras ”self
management
Vries, N. K.,
diabetes
managment skills och
skills” och
Kremers, S. P. patients’s
hälso relaterad
HRQOL.
J. (2014).
livskvalitet (HRQOL)
Patienter som
self-
Nederländerna managment
upplevde stöd i
and quality
autonomi ranka
of life
sin ”self
managment skills”
högre.
Patienter som
upplevde hög
”mastery” kände
att deras stöd för
autonomi var hög.
