Ungdomsdepression
Hannes Bohman
Överläkare BUP kliniken Stockholm
Doktorand
Neurovetenskapliga institutionen
Uppsala universitet
Projekt: Långtidsuppföljning av ungdomar med depression
Vad är depression?
Flera teorier
• Psykodynamisk syn: bortträngda tidiga trauman.
• Kognitiv syn: negativt färgat tankemönster.
felaktiga grundantaganden.
• Beteendepsykologisk: felaktigt inlärt beteende som förstärkts.
• Systemisk teori: depression i ett sammanhang av relationsproblem i
familjen. Barnet symptombärare.
•
Sociala orsaker: Sociala problem, skolproblem, relationsproblem
med kamrater, problem i familjen, fattigdom.
DSM-IV kriterier
Egentlig DEPRESSION
Major Depression
•
Emotionellt
•
•
•
1. Nedstämdhet,
2. Anhedoni (nedsatt intresse/engagemang)
3. Irritation, psykomotorisk hämning, agitation
•
Kognitivt
•
•
•
4. Koncentrationssvårigheter, obeslutsamhet
5. Dödstankar, suicidtankar, suicidhandlingar
6 Låg självkänsla, skuldkänslor
•
Fysiskt
•
•
•
7 Trötthet
8. Sömnstörning
9. Aptitstörning, viktförändring
•
Minst 5 kriterier
•
•
Funktionsnedsättning
Lidande
Populations baserad undersökning
1990 i Uppsala
• Alla tonåringar årskurs 1 i gymnasiet
screenades för depression. 2300 personer.
• 355 screening positiva personer intervjuades
och lika många kontroller
• 15 år senare följdes ungdomarna upp
avseende utbildning, familjebilding kroppslig
och psykisk hälsa.
Hur vanligt är depression?
• Förskolebarn 1 %
lika vanligt hos pojkar och flickor
• Skolbarn
2%
lika vanligt hos pojkar och flickor
• Ungdomar
6%
3 ggr vanligare hos flickor,
av dessa hade 70% en lång episod över 1 år
Depression i olika gymnasielinjer
Självskattad depression 12.3% BDI>16
•
•
•
•
Ekonomisk linje: 7.3%
Teknisk linje: 5.0%
Yrkesförberedande: 6.4%
Samhällsvet: 6.6%
•
•
•
•
Vårdlinje: 19.4%
Estetisk linje: 23.3%
Humanistisk: 22.2%
Ej gymnasium: 19.8%
Vad beror depression på?
Genomsnittligt antal livshändelser kontrollerat
för kön och klass.
• Deprimerade: 4,78
• Kontroller: 2,52
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Skilda föräldrar
Konflikter mellan föräldrar
Konflikter med föräldrar
Flytt av familjen till ny ort
Arbetslös förälder
Förälder som arbetar mycket
Sjuk mor
Sjuk far
Själv sjuk
Syskon sjukt
•
•
•
•
•
•
•
•
Problematiska kamratrelationer
Förälder i fängelse
Mor död
Far död
Syskon död
Far-/morförälder död
Vän död
Graviditet
Viktigaste stressande livshändelserna,
deprimerade jämfört med kontroller
OR
CI
Kamratproblem
6.42
(2.64; 15.60)
Konflikter mellan föräldrar
5.57
(1.85; 16.79)
Konflikter med föräldrar
3.46
(1.38; 8.66)
Förälder frånvarande (pga arbete)
2.96
(1.39; 6.30)
Själv sjuk
2.69
(1.06; 6.85)
Konflikter med föräldrar
Kontroller och olika längd på depression (%)
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Ingen depression
Lång depression
Kort depression
Fysisk misshandel i hemmet
Kontroller och olika längd på depression (%)
35
30
25
20
15
10
5
0
Ingen depression
Lång depression
Kort depression
Självmordsförsök
Kontroller och olika längd på depression (%)
30
25
20
15
10
5
0
Ingen depression
Lång depression
Kort depression
Normbrytande beteende
(lyder inte, våld, stöld, plåga andra)
Kontroller och olika längd på depression (%)
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Ingen depression
Lång depression
Kort depression
Samsjuklighet Fall-kontrollstudie: 186 par valda efter
ålder, klass och kön.
1(1)
Diagnos
Deprimerade %
Kontroller %
Ångest
Tvång
Uppförandestörning
Hypomani
ADHD
Trots
PTSD
Panik
Ätstörning
37.1
27.4
24.2
2.7
4.8
4.3
16.1
15.1
11.3
6.5
6.5
4.3
0.5
0.5
1.1
-
Separationsångest
barndom
Enures
barndom
40.9
12.9
14.0
5.9
Drogbruk/missbruk
1(1)
Diagnos
Tobak
Alkohol ber
Lim sniffar
prövat
Cannabis
Prövat
Cannabis reg
Gatudroger
Deprimerade %
48.4
6.5
3.8
Kontroller %
25,8
1.1
-
5.9
1.1
2.2
4.8
-
Mår ungdomar sämre numera?
”Känt mig nere mer än en gång per vecka under senaste sex månaderna”
Ungdomar 15 år
50
Flickor
procent
40
30
20
Pojkar
10
0
6
198
4
199
8
199
2
200
6
200
Danielson M, Statens Folkhälsoinstitut 2006
”Trivs mycket bra med livet i stort sett just nu”
Ungdomar 15 år
70
60
Pojkar
procent
50
40
Flickor
30
20
10
0
6
198
0
199
4
199
8
199
2
200
6
200
Danielson M, Statens Folkhälsoinstitut 2006
Ungdomsdepression/ vuxendepression
Ungdomsdepression är en allvarligare sjukdom än depression debuterande i vuxen
ålder. Ungdomar debuterar med långa episode,r vuxna med korta episoder såvida de
inte haft en subklinisk depression i tonåren
80%
kronisk depression vid första episoden (>1 år
för ungdomar. >2 år för vuxna)
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
vuxna
ungdomar
ungdomar med subklinisk depression
Hur går det för deprimerade
tonåringar?
Olika teorier
Ej deprimerad
Deprimerad
Ej deprimerad
Deprimerad
Ej deprimerad
Deprimerad
Depression predicerar alla psykiatriska
diagnoser. Kontroller jämförda med deprimerade med lång depression.
Psykiska sjukdomar som vuxna.
•
•
•
•
•
•
•
Kronisk depression 7 ggr vanligare hos deprimerade
Bipolär diagnos 7 ggr vanligare
Panikångest 4 ggr vanligare
Tvång 7 ggr vanligare
Drogmissbruk 6 ggr vanligare
Somatoforma sjukdomar 12 ggr vanligare
PMS 2 ggr vanligare
Psykisk sjuklighet 15 års uppföljning: Någon
kronisk depression (%) hos olika grupper av
ungdomar
25
20
15
10
5
0
Ingen depression
Subklinisk depression
Kort depression
Lång depression
Bipolär I och II
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Ingen depression
subkl
Kort depression
Lång depression
Psykisk sjuklighet 15 års uppföljning:
Panikångest (%)
30
25
20
15
10
5
0
Ingen depression
Subklinisk depression
Kort depression
Lång depression
Självmordsförsök 15 års uppföljning
(%)
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Ingen depression
Kort depression
Lång depression
Hur fungerar nära relationer för
deprimerade tonåringar som vuxna?
Skillnader i familjerelaterade faktorer mellan
tonårsdeprimerade och kontroller, som vuxna.
Oddskvoter positiva för ungdomsdeprimerade
5.5
*
5
4.5
4
*
3.5
3
*
2.5
*
*
*
2
1.5
1
Förälder
Gift
Skild
Ensamstående
förälder
Bor hos
föräldrar
Abort
Missfall
Partnervåld
Könssjukdom
Deprimerade och kontroller gifter sig och
skaffar barn i samma utsträckning.
Men deprimerade skiljer sig oftare, har ett
riskfyllt sexuellt beteende, bor oftare kvar i
föräldrahemmet samt utsätts för misshandel
betydligt oftare.
Hur klarar deprimerade tonåringar
utbildning som vuxna?
Män som avslutar högre utbildning. Deprimerade och kontroller
15 års uppföljning.
• De som var tonårsdeprimerade påbörjar högre
utbildning senare än kontroller.
• När de påbörjat högre utbildning har de
svårighet att fullfölja den.
Finns det samband mellan tonårs
depression och kroppslig sjukdom som
vuxen?
In or outpatient care due to
psychiatric or somatic diseases
during follow up. ICD-10
≥5 functional
somatic symptoms
in adolescence
OR 95% CI
N= 375
(%)
Sex
OR 95% CI
Depression in
adolescence
OR 95% CI
Any psychic in or outpatient care
diagnosis
15 %
1.34
0.56-2.73
2.21
1.18-4.13
2.92
1.47-5.76
Somatic in or outpatient care
diagnosis(≥2)
31 %
1.75
0.96-3.22
1.78
1.10-2.86
0.86
0.45-1.62
3,5
2.92
(1.47-5.76)
3
2,5
2
2.21
(1.18-4.13)
1.78
(1.10-2.86)
Any psychic
Somatic
1,5
0.86
(0.45-1.62)
1
0,5
0
Depression in adolescence
>=5 functional somatic symptoms
Adolescent Depression - Follow-up to 30 years
Carotid Intima, Media Thickness and Intima/Media Ratio
Control Females age 39 years
n=20
1
1
0,9
0,9
0,8
0,8
Females with Recurrent Depression age 30 years
n=15
0,7
0,7
0,6
0,6
0,5
0,5
0,4
0,4
0,3
0,3
0,2
0,2
0,1
0,1
0
0
Intima
Media
Ratio
I/M
Intima
Media
Ratio
I/M
Bohman et al. World J Biol Psychiat 2010:11:71-5
• Deprimerade vårdas dubbelt så ofta inom
psykiatrisk slutenvård som kontroller.
• Deprimerade vårdas också dubbelt så ofta
inom kroppslig slutenvård.
• Kroppsliga symptom (<5) starkt relaterat till
psykiatrisk slutenvård men inte alls till
kroppslig slutenvård
• Hos deprimerade tydliga kärlförändringar efter
15 år.
Överdödlighet hos deprimerade
SMR
Suicid
12
Annan våldsam död
2,5
Cirkulationsorganens sjukdomar
1,2
Andningsorganens sjukdomar
2
Infektionssjukdomar
9
Harris & Barraclough Br J Psychiat, 1998, 173, 11-53
Prognostisk betydelse av somatiska
symtom vid ungdoms-depression
Bohman H, Jonsson U, Päären A, von Knorring L,
Olsson G, von Knorring A-L, BMC Psychiatry 2011: submitted
Återkommande depressioner (%)
60
50
40
30
20
10
0
Controls
0
1 thru 2
3 thru 4
>=5
Slutsats
•
•
•
•
•
Ungdoms depression är ett allvarligt tillstånd
Ungdomsdepression i sig predicerar sjukdom
Ungdomsdepression har dålig prognos
Längden av depressionen är avgörande för prognosen
Ungdomar bör få tidig behandling för att korta
episoden av depression
Behandling av depression och ångest
Behandling av ungdomar idag
Ungdomar söker inte hjälp.
I Uppsala 1991-1993 hade knappt 70 % inte sökt någon hjälp för
någon av sina psykiska problem. I stort sett ingen hade
farmakologisk eller riktad terapeutisk behandling.
Idag fortfarande endast 10 % av tonåringarna som har terapeutisk
eller farmakologisk behandling i USA.
I Stockholm diagnostiseras ungefär vart tionde barn och ungdom
och av dessa får 20-30 % farmakologisk behandling. Det vill säga
endast 2-5 procent av alla deprimerade.
I Stockholm är skillnader i behandling efter diagnos stora.
Täby medicinerar mest: 42% av diagnostiserade deprimerade
tonårspojkar.
Sundbyberg medicinerar minst: 0% av deprimerade flickor.
Är det en skillnad i behandling mellan
ungdomar och vuxna?
• 60% av vuxna med depression hade haft
någon behandling för depressionen.
• Men som tonåringar hade mycket få en riktad
behandling mot depression ( ungefär 1 av 20)
Karolinska Institutets folkhälsoakademi
2010:16
Hjälper behandling?
• Ja. I svåra fall behövs behandling riktad mot flera
problem:
•
•
•
•
•
•
•
Sociala problem
Missbruk
Föräldrar som mår dåligt
Ångest
Sömn
Aggression
Neuropsykiatri
Gotlands studien
• Utbildning av alla allmänläkare: diagnos och
behandling av deprimerade.
Resultat
•
•
•
•
Minskade självmord och självmordsförsök
Minskad slutenvård
Minskad sjukskrivning
Cost-benifit analys: 150 miljoner kr 1993 på Gotland
Om sociala problem stor risk för att det
också förekommer psykisk sjuklighet
• På SiS behöver hälften av ungdomarna barnpsykiatrisk
specialist kompetens
• Självmord och självmordsförsök vanligt liksom depression,
ångest och neuropsykiatri
• 10% kommer insjukna i schizofreni
Suicidförsök ökar bland unga. Senaste rapport
2012. Hur bemöter man unga med depression.
Fakta: Ledande dödsorsak bland pojkar och män
* Cirka 40-50 ungdomar under 20 år tar sitt liv i Sverige varje år, av dem är omkring fem under 15 år.
* I åldersgruppen 15-24 år är självmord den vanligaste dödsorsaken för båda könen
* Självmord är den ledande dödsorsaken bland pojkar och män mellan 15 och 44 år i Sverige.
* Antalet självmord i Sverige har minskat med omkring 20 procent under de senaste 15 åren.
* Trenden gäller dock inte ungdomar och unga vuxna, där självmorden legat på ungefär samma nivå under en längre tid.
* 2010 tog 1.442 personer livet av sig i Sverige. Siffrorna för 2011 är ännu inte sammanställda.
* 2.454 personer mellan 10 och 24 år försökte begå självmord 2010.
Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa, Socialstyrelsen (TT)
Fakta: Att bemöta unga som mår dåligt
* Ta dig alltid tid att lyssna.
* Bekräfta att det är viktigt att tala om hur man mår.
* Förringa inte unga personers känslor.
* Var inte rädd för att tala öppet om svåra känslor och erfarenheter.
* Ta ungdomars depressiva symptom på allvar.
* Främja en god kontakt mellan föräldrar och skola.
* Skolpersonal bör ta reda på varför ungdomar exempelvis skolkar och ta sig tid att tala med dem som uppvisar tecken på att
må dåligt.
Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa (TT)
Medicinsk behandling
• FASS rekommenderar inte SSRI för ungdomar, men läkaren avgör själv från
fall till fall.
• Korrekt diagnos. Använd BDI eller MADRS
• Rutinprover. Måste med: TSH, B12, Folat och Hb. Vikt längd och blodtryck.
• Allians hur?
• Föräldrar delar medicinen.
• Täta kontakter initialt med dokumenterade suicid bedömningar.
• Om behov trappa upp till maxdos, observera biverkningar.
• Det lönar sig att byta preparat om utebliven effekt
• Medicin räcker inte. Depressions symptomen måste behandlas separat.
Sömn, kognitiva problem, trötthet och initiativlöshet.
• Om stora sociala problem eller stora problem i familjen eller skola,
remittera till BUP.
• För ungdomar sannolikt nödvändigt med lång behandlingstid.
DEPRESSION
Småbarn
•
Ledset, plågat ansiktsuttryck
•
Gnällig, irritabel
•
Ointresserad, dålig lekförmåga, drar sig undan
•
Långsamma reaktioner, dåligt gensvar
•
Sömnstörning
•
Matvägran, viktstagnation
•
Fysisk sjuklighet, infektion
Tack för er uppmärksamhet!
