Likabehandlingsplan/
Plan mot kränkande behandling
Igelkottens förskola
Fårhjordsvägen 124
Tokarp
2015-2016
1
Innehållsförteckning
Inledning..................................................................................................................................... 3
Definitioner av de olika begreppen i planen .............................................................................. 4
Grunduppgifter ........................................................................................................................... 5
Utvärdering................................................................................................................................. 6
Främjande insatser...................................................................................................................... 7
Kartläggning ............................................................................................................................... 9
Förebyggande åtgärder ............................................................................................................. 10
Rutiner för akuta situationer ..................................................................................................... 11
2
Inledning
Alla barn har rätt till skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i
förskolan. Sedan 1 jan 2009 regleras detta skydd av Diskrimineringslagen och
Skollagen. Enligt förskolans läroplan ska dessutom förskolan verka för en demokratisk miljö,
som hävdar allas lika värde.
I vårt arbete har vi använt oss av en handledning för att utforma en likabehandlingsplan/plan
mot kränkande behandling ”Förebygga diskriminering och kränkande behandling”, som är
utformad av DO (diskrimineringsombudsmannen), BEO (barn och elevombudet) och
Skolinspektionen.
Diskrimineringslagen 2008:567
1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika
rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller ålder.
Skollagen 2010:800 6 kap 8§
8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de
åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och
elever.
Planen skall innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller
genomföras under det kommande året.
En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års
plan.
Lpfö 98, Förskolans värdegrund och uppdrag
Förskolan vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen i förskolan
syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. En viktig uppgift för förskolan är att
förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom
förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår
gemensamma miljö.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska
hålla levande i arbetet med barnen.
3
Definitioner av de olika begreppen i planen
Definition av diskriminering
Diskriminering är när ett barn blir särbehandlat eller sämre behandlat än andra barn på grund
av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Man kan också
diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering.
Definition av trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att barnets värdighet kränks.
Exempel på detta kan vara;
Fysiska (slag, knuffar)
Verbala (hot, svordomar, öknamn)
Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
Texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier)
Trakasserier
Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.
Kränkande behandling
Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har
samband med någon diskrimineringsgrund.
Både vuxna och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier eller kränkande behandling.
Man behöver inte haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering eller
trakasserier. Det är effekten som avgör.
Förskolans personal måste i bland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela
barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet
ifråga kan uppleva det som kränkande.
4
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Förskoleverksamhet
Ansvariga för planen
Förskolechef: Ann-Kristin Anstérus
Nyckelperson: Karin Drevö Larsson
Personalen vid förskolan: Marie Elg Johansson, Christina Niord, Karin Drevö Larsson,
Karolina Andersson och Emma Klingstedt.
Vår vision
På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande
behandling. Alla barn ska varje dag bli sedda och positivt bekräftade och få de bästa
möjligheter till utveckling och lärande.
Planen gäller från
2015-11-01
Planen gäller till
2016-10-31
Barnens delaktighet
Barnen har varit delaktiga i planen genom barnintervjuer, detta för att varje barn ska kunna
göra sin röst hörd. Det handlar om att fånga upp barnens vardag. Vad är viktigt för barnen just
nu, vad är de intresserade av? Samtala med barnen om hur man ska vara mot varandra, vilket
vi gör när vi arbetar med vår ”kompisgrupp”. Det kan vara i samlingar, temaarbeten mm.
Barnen får vara med och bestämma genom ”barnbestäm”, dvs. inom rimliga gränser. Barnen
visar med ansiktsuttryck t.ex. glad mun, ledsen mun, neutral mun hur de upplever olika
situationer. Vi använder oss även av en känslotärning med olika ansiktsuttryck där barnen får
berätta hur de själva upplever olika känslor.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Planen har funnits tillgänglig i vår tambur innan en revidering har gjorts. Föräldrarna har haft
möjlighet att lämna synpunkter innan samrådsmötet.
Planen har tagits upp och diskuterats på föräldramöten och under enskilda utvecklingssamtal.
Vid föräldramötet har vi presenterat och läst delar från Likabehandlingsplanen. Vi har även
uppmanat föräldrarna att läsa hela planen och komma med synpunkter.
Personalens delaktighet
Det har förekommit diskussioner i arbetslaget kring värdegrundsfrågor. Personalen har tagit
upp synpunkter och tankar kring det som är viktigt nu. Vid våra husmötet har vi
återkommande diskussioner kring områdena i Likabehandlingsplanen.
5
Förankring av planen
Personalen har på föräldramöten berättat om hur de arbetar med planen, därtill har föräldrarna
tagit del av likabehandlingsplanen i tamburen.
6
Utvärdering
Beskrivning av hur fjolårets plan har utvärderats
Under studiedagen den 22 maj 2015 utvärderade vi fjolårets likabehandlingsplan i arbetslaget.
Vi utgick från den årliga föräldraenkäten som tog upp frågor kring barnets vistelse i förskolan.
I denna enkät hade föräldrarna även utrymme för egna kommentarer. Arbetslaget utvärderade
planens mål genom diskussioner.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Arbetslaget på Igelkottens förskola har varit delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Utifrån fjolårets plan kan vi se att all personal har tagit del av likabehandlingsplanen och läst
den. Under personalmöten samt i barngruppen har vi arbetat med planen med hjälp av
värdegrundsfrågor. I och med detta känner all personal till rutiner gällande utredning av
misstänkt diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Därtill upplever vi att
föräldrarna har tagit del av och läst likabehandlingsplanen.
Vi upplever att vi har arbetat medvetet med planen samt att vi har nått målen efter de
förutsättningar vi har. Vi vill dock understryka att arbetet fortsätter då likabehandlingsplanen
är ett levande dokument. Vårt arbete med kompisandan i hela vår barngrupp 1-5 år har bl.a.
innehållit kompisstödjare, kompissånger och lekar. Detta arbete har bidragit till att barnen fått
mer förståelse för hur man ska vara mot sina kompisar samt att respektera varandra. Vi har en
mångkulturell almanacka.
Årets plan ska utvärderas senast
2016-05-23
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Vi utgår från den årliga föräldraenkäten som tar upp frågor kring barnets vistelse i förskolan.
Vi önskar att det ska finnas utrymme för föräldrarnas egna kommentarer. Det ska tydligt
framgå att bl.a. Likabehandlingsplanen har legat som grund för frågorna.
Diskussionsfrågor som ska tas upp på studiedagen i maj.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Förskolechef: Ann-Kristin Anstérus
7
Främjande insatser
Främja likabehandling oavsett kön
En pedagogisk miljö som främjar där flickor och pojkar kan bredda sina erfarenheter
och utveckla sina förmågor och intressen utan att bli hämmade av traditionella
könsmönster.
Vi har ett genomtänkt genustänk i vårt dagliga arbete i verksamheten. Vi som personal
strävar efter att erbjuda bilderböcker, lekmaterial, lekar mm. som bryter mot de traditionella
könsmönstren. Alla barn erbjuds samma lekmaterial. Barnen ges samma talutrymme oavsett
kön.
Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning
Vi ska bemöta barn och föräldrar lika oavsett trosuppfattning eller religion.
Vi uppmärksammar fester och traditioner från de olika länder och religioner som barnen på
förskolan har anknytning till.
Främja goda kamratrelationer, lika och olika
En pedagogisk miljö som främjar att alla barn ska få känna sig trygga och trivas i
förskolan samt slippa bli föremål för övergrepp och kränkande särbehandling.
Genom vårt förhållningssätt visar vi på hur man umgås och respekterar andra. Vi läser
barnböcker för barnen där böckernas innehåll visar på empati. I samband med samling, i
leken samt genom samtal arbetar vi med normer och värden. Exempel på detta är vår
kompissol och samarbetsövningar. Vi har kompisstödjare i barngruppen.
Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck
En pedagogisk miljö som skapar förutsättningar för att barnen kan utveckla sina
förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller.
Förskolans verksamhet och material anpassas efter barngruppens intressen. Vi tar hjälp av
barnböcker vilka inte begränsas av stereotypa könsroller. Tex Händige Hanna.
Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet
En pedagogisk miljö som tar vara på och respekterar barnens olika kulturer och
värderingar.
Vi tar hjälp av olika barnböcker vilka speglar olika kulturer och värderingar. Vi sjunger
sånger från olika kulturer och provar på olika traditioner såsom mat, seder m.m.
8
Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.
En pedagogisk miljö som anpassar sin verksamhet med hänsyn till barnens olika
förutsättningar och utformar den så att alla barn kan delta på sina villkor i de olika
aktiviteterna. Tillgängligt material på lämplig höjd.
Vi planerar och anpassar aktiviteter efter barnens förutsättningar så alla kan vara med
och få den utmaning var och en behöver.
Material ska vara tillgängligt på lämplighöjd.
Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning
En pedagogisk miljö som anpassar sin verksamhet med hänsyn till barnens olika
förutsättningar och utformar den så att alla barn kan delta på sina villkor i de olika
aktiviteterna.
Vi samtalar med barnen att vi kan vara olika. Vi tar hjälp av barnböcker vilka visar på att
alla är lika mycket värda.
Vi är öppna för barnens frågor och funderingar.
Främja likabehandling oavsett sexuell läggning
En pedagogisk miljö som synliggör och bejakar olika familjekonstellationer i
verksamheten, och inte bara den heterosexuella familjen.
Vi tar hjälp av barnböcker vilka speglar olika familjekonstellationer samt samtalar med
barnen om att familjer kan se olika ut.
Vi är öppna för barnens frågor och funderingar.
Främja likabehandling oavsett ålder
En pedagogisk miljö som främjar att förutsättningar skapas för att barnen ska utveckla
sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som
baseras på ålder.
Vi anpassar samlingar för alla åldrar. I mån av personal delar vi upp barnen i mindre
grupper utifrån deras intressen och mognad.
9
Uppföljning av ovanstående mål
Uppföljning av ovanstående mål sker genom observationer och samtal kring dessa i
arbetslaget samt med barnen. Därtill kommer intervjuer med barnen kring deras egen
upplevelse av förskolan att genomföras inför utvecklingssamtal.
Ansvarig
All personal på förskolan
Datum när det ska vara klart
2016-10-31
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Observationer i barngruppen, barnintervjuer samt diskussioner kring olika frågeställningar i
arbetslagen.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen
Föräldrarna har involverats genom föräldraenkäter. Vi har genomfört samtal med enskilda
barn.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Vi har observerat varandra i arbetet med barnen samt genomfört barnobservationer. Därtill har
vi haft diskussioner i arbetslaget kring likabehandlingsfrågor t.ex. bemötande och samspel.
Resultat och analys
Vi har observerat att både flickor och pojkars lek i de olika rummen är jämnt fördelad, de
sprider ut sig i större utsträckning än tidigare. Detta kan bero på att vi har möblerat om och
arbetat efter konceptet ”rum i rummet”, Vi har även flyttat sovrummet vilket ger större
utrymme för de barnen som är vakna. Nytt lekmaterial är också inhandlat, som främjar leken
oavsett kön. Exempel på detta kan vara utklädningskläder som främjar yrkesroller oavsett kön
t.ex. läkare och polis.
10
Våra barnobservationer visar att barnen inte har kunskap kring olika familjekonstellationer, då
deras familjelek oftast består av mamma-pappa-barn.
Fyra- och femåringarna har genomfört varsin enkät med muntlig intervju där de uttryckte sin
trivsel samt hur de upplever kompisandan på förskolan. Resultatet visar att de trivs och att
kompisandan upplevs positivt.
Våra observationer har visat att det är viktigt att vi pedagoger befinner oss där barnen är så att
vi hör och ser vad barnen gör och säger till varandra i leken. Vi låter alla barn leka med
varandra oavsett åldrar. Någon gång under dagen har vi någon styrd aktivitet för att alla barn
ska lära känna varandra och samarbeta med alla. Vi märker att barngruppen blir lugnare och
tryggare. Ibland begränsar vi rummen för de yngre barnen av säkerhetsskäl. Alla pedagoger
arbetar med alla barn, någon gång under dagen. Alla lär känna alla.
11
Förebyggande åtgärder
Ingen ska känna sig eller bli kränkt på förskolan oavsett kön, könsidentitet,
könsuttryck eller sexuell läggning.
Vi observerar barnens fria lekar. Vi tillhandahåller material som främjar olika lekar oavsett
kön. Vi har en tillåtande atmosfär till att leksaker får flyttas mellan olika rum, på så sätt blir
det lättare för barnen att kombinera olika lekar.
Ingen ska känna sig eller bli kränkt på förskolan oavsett religion, annan
trosuppfattning eller etnisk tillhörighet.
Vi stärker de barn som har en annan kulturell bakgrund.
Ingen ska känna sig eller bli kränkt på förskolan oavsett funktionsnedsättning.
Vi stärker barnens lika värde.
Ingen ska känna sig eller bli kränkt på förskolan oavsett ålder.
Vi delar in barnen i olika grupper och aktiviteter där deras intressen och behov är i fokus.
Vi ska förebygga kränkningar och skapa lugn i barngruppen.
Vi ser till att barnen och pedagogerna befinner sig på samma ställe.
Uppföljning av ovanstående mål
Uppföljning av ovanstående mål sker genom samtal i barngruppen och arbetslaget.
Ansvarig
All personal på förskolan
Datum när det ska vara klart
2016-10-31
12
Rutiner för akuta situationer
Policy
Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus. Det finns
alltid minst en anställd i närhet av barnen.
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Marie Elg Johansson, Christina Niord,
Karin Drevö Larsson, Karolina Andersson och Emma Klingstedt.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn
Kartläggning av situation i arbetslaget. Föräldrar till både barnet som kränkt och barnet som
blivit kränkt kontaktas. Berörd personal samt förskolechef och specialpedagog utreder och
stödjer de inblandade att lösa konflikten genom att samtala med berörda. En åtgärdsplan
upprättas.
Förskolechef och specialpedagog genomför:
Strukturerade, enskilda samtal med de inblandade och dess vårdnadshavare. Stödsamtal med
den kränkta. Uppföljande samtal med den/de som kränkt och dess vårdnadshavare, för att
kontrollera att kränkningarna upphört.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal
Barn, förälder eller annan vuxen påtalar kränkningen för förskolechef, specialpedagog,
arbetslaget eller annan vuxen. Ärendet hänförs till förskolechef och specialpedagog som
utreder kränkningen. Vårdnadshavare underrättas. Bedöms kränkningen som allvarlig dvs. är
kränkningen att betrakta som en brottslig handling ska förskolechefen göra en polisanmälan.
Rutiner för uppföljning
Förskolechefen har ansvar för uppföljande samtal med alla inblandade, för att kontrollera att
kränkningarna har upphört. Tidpunkt för detta bestäms tillsammans med berörda parter.
Rutiner för dokumentation
Förskolechefen dokumenterar kontinuerligt alla samtal under händelseförloppet. Det som
dokumenterats diarieförs enligt gällande regler.
Ansvarsförhållande
Det är förskolechef Ann-Kristin Anstérus som har det yttersta ansvaret vid akuta situationer.
13
