1(5)
Kursplan
Musikhögskolan
Musikvetenskap I, 30 högskolepoäng
Musicology I, 30 Credits
Kurskod:
Huvudområde:
MV1001
Musikvetenskap
Utbildningsnivå:
Inrättad:
Giltig fr.o.m.:
Grundnivå
2006-11-20
Höstterminen 2017
Utbildningsområde:
Högskolepoäng:
Ämnesgrupp (SCB):
Fördjupning:
Senast ändrad:
Beslutad av:
Undervisningsområdet
30
Musikvetenskap
G1N
2017-03-30
Prefekt
Mål
Mål för utbildning på grundnivå
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter,
utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
(1 kap. 8 § högskolelagen)
Kursens mål
Delkurs 1: Introduktion till musikvetenskap 1: Vad är musikvetenskap?
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska den studerande
- ha kunskap om huvuddragen i musikvetenskap som forskningsfält och fackdisciplin
- ha grundläggande kunskap om audiovisuell och hermeneutisk analys av musik
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska den studerande
- kunna uttrycka sig muntligt och skriftligt med korrekt bruk av musikvetenskaplig fackterminologi
- kunna redogöra för samspelet mellan del och helhet i hermeneutisk analys av musik, samt mellan
det auditiva och det visuella i audiovisuell analys av musik.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska den studerande
- kunna kritiskt utvärdera musikvetenskapliga forskningsrön
- kunna använda musikteoretisk och musikhistorisk kunskap för att analysera och reflektera över
problemställningar knutna till olika typer av musik
Delkurs 2: Introduktion till musikvetenskap 2: "Visa mig din spellista, så ska jag säga dig vem du
är"
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska den studerande
- ha kunskap om musikens praxis, estetik och funktion ur ett samhällsperspektiv
- ha kunskap om identitetsskapande som process och musikens roll i sådana processer
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska den studerande
- skriftligt och muntligt förmedla musikvetenskapliga insikter och analyser
2(5)
- kunna genomföra elementära analyser av identitetsprocesser i samband med musik
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska den studerande
- kunna reflektera över musikens praxis, estetik och funktion ur ett samhällsperspektiv
- diskutera och utbyta synpunkter om musik, kultur och samhälle med människor utan kunskap om
fältet
- kunna problematisera egen och andras syn på begrepp som "äkthet" och "autenticitet" i musik
Delkurs 3: Musiketnologi
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska den studerande
- kunna ange grundläggande huvuddrag hos musiketnologi som musikvetenskaplig disciplin och
relatera typiska teorier och metoder
- kunna identifiera och förklara musikens huvudsakliga funktioner och betydelser i samhällen och
kulturer
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska den studerande
- kunna identifiera, karakterisera och jämföra vanliga särdrag i olika kulturers musik
- kunna självständigt planera och genomföra en mindre musiketnologisk fältstudie
- kunna tillämpa relevant teori och metod vid grundläggande analys av musiketnologiska
frågeställningar
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska den studerande
- med ett kritiskt förhållningssätt kunna reflektera över samhälleliga och kulturella kontexter och
fenomen i relation till musiketnologiska frågeställningar
Kursens huvudsakliga innehåll
Delkurs 1:
Denna delkurs ger den studerande en grundläggande introduktion till det vetenskapliga studiet av
musik. Kursen ger ett mångfacetterat perspektiv på musikvetenskap genom att införa
ämnesrelevanta frågor om historieskrivning, estetik och musikalisk analys. Kursen ger också en
introduktion till musikvetenskap som en tvärvetenskaplig disciplin, som bl.a. inbegriper audiovisuell
och hermeneutisk analys. Den studerande tillägnar sig ämnet genom litteratur som studeras och
diskuteras på seminarier och föreläsningar.
Delkurs 2:
Denna delkurs handlar om hur musikvetenskap som disciplin kan ge olika perspektiv på vår
förståelse av oss själva och vår samtid, genom praktisk tillämpning i vardagliga sammanhang.
Kursen presenterar musikvetenskapliga angreppssätt och olika teoretiska och metodologiska
tillvägagångssätt för att ta itu med centrala frågor som: Vilken är musikens funktion i det samhälle
vi lever i? Hur påverkar musik våra uppfattningar om identitetskategorier såsom kön och
nationalitet? Vilken roll har olika teknologier för vår användning och förståelse av musik? Kursen
introducerar även diskursanalys som metod för att analysera hur massmedier påverkar
uppfattningar om smak och identitetsskapande, både på individ- och gruppnivå, särskilt vad gäller
begrepp som "äkthet" och "autenticitet" med avseende på musik.
Delkurs 3:
I kursen studeras de grundläggande dragen i den musikvetenskapliga grenen musiketnologi.
Deltagaren lär sig vad ämnet innebär genom att studera exempelvis vilka typer av undersökningar
som genomförs, vilka problemområden som undersöks, typiska analytiska förfaranden, samt hur
ämnet relaterar till annan musikvetenskap. Kursen innehåller också musiketnologisk musik- och
samhällsanalys av nära och avlägsna samhällen och kulturer, samt grundläggande utbildning i hur
musiketnologiska fältstudier och rapportering går till.
Studieformer
Föreläsningar, seminarier och självstudier
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller
handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se
universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.
3(5)
Examinationsformer
Introduktion till musikvetenskap I, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0001)
Examination sker genom muntligt seminariedeltagande och skriftlig inlämningsuppgift.
Introduktion till musikvetenskap II, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0002)
Examination sker genom muntligt seminariedeltagande och skriftlig inlämningsuppgift.
Musiketnologi, 15 högskolepoäng. (Provkod: 0003)
Examination sker genom muntligt seminariedeltagande, skriftlig inlämningsuppgift och skriftlig
slutrapport med muntlig presentation.
För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå
och avancerad nivå.
Betyg
Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte
universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska
användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).
Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut
2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd,
godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna
bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.
Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Introduktion till musikvetenskap I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Introduktion till musikvetenskap II
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Musiketnologi
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
För att erhålla slutbetyget Väl Godkänd krävs Väl Godkänd på minst 22,5 hp samt minst betyget
Godkänd på övriga moment.
För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå
och avancerad nivå.
Särskild behörighet och andra villkor
Grundläggande behörighet.
För ytterligare information se universitetets antagningsordning.
Tillgodoräknande av tidigare utbildning
Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt
högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under
förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.
För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.
Övriga föreskrifter
Undervisningen sker på svenska, men vissa moment i utbildningen kan ges på engelska.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Delkurs 1: Obligatorisk litteratur
Beard, David & Kenneth Gloag (2016)
4(5)
Musicology: The Key Concepts. Second Edition
London: Routledge
Cook, Nicholas (2000)
Music : a very short introduction
Oxford : Oxford University Press, 144 sidor
Ruud, Even (2016)
"Innledning: Hva er musikkvitenskap?", i Ruud: Musikkvitenskap
Oslo: Universitetsforlaget, sidorna 15-38
Williams, Alistair (2001)
Constructing Musicology
Aldershot: Ashgate
Delkurs 1: Referenslitteratur
Adorno, Theodor & Max Horkheimer 2011 [1944]
"Kulturindustri", i Upplysningens dialektik: filosofiska fragment, övers. L. Bjurman & C-H Wijkmark
Göteborg: Daidalos
Kerman, Joseph (1980)
"How We Got into Analysis, and How to Get Out"
Critical Inquiry 7(2), sidorna 311-331
Kramer, Lawrence (2003)
"Subjectivity Rampant! Music, Hermeneutics, and History", i Clayton et al. (red.): The Cultural
Study of Music, 124-135
London: Routledge
Lilliestam, Lars (2006)
Musikliv. Vad människor gör med musik - och musik med människor
Bo Ejeby Förlag, ISBN/ISSN: 91-88316-44-0, 276 sidor
Tomlinson, Gary (1984)
"The Web of Culture: A Context for Musicology"
19th Century Music 7(3), sidorna 350-362
Delkurs 2: Obligatorisk litteratur
Hawkins, Stan (2001)
"Musicological Quagmires in Popular Music"
Popular Musicology Online (web)
Ruud, Even (2016)
"Musikksosiologi", i Ruud: Musikkvitenskap
Oslo: Universitetsforlaget, sidorna 145-172
Whiteley, Sheila, Andy Bennett og Stan Hawkins (red.) (2004)
Music, Space and Place: Popular Music and Cultural Identity
Aldershot: Ashgate
Delkurs 2: Referenslitteratur
Bayton, Mavis (1993)
"Feminist Musical Practice: Problems and Contradictions", i Bennett et al. (red.): Rock and Popular
Music, 177-192
London: Routledge
Fleischer, Rasmus (2012)
Musikens politiska ekonomi
Ink bokförlag
Ganetz, Hillevi et al. (2009)
Rundgång: Genus och Populärmusik
Göteborg: Makadam
Selander, Marie (2012)
Inte riktig lika viktig? Om kvinnliga musiker och glömd musik
Hedemora: Gidlund
5(5)
Wilson, Carl (2007)
Let's Talk About Love: A Journey to the End of Taste
London: Continuum
Delkurs 3: Obligatorisk litteratur
Lundberg, Dan & Ternhag, Gunnar (2014)
Musiketnologi: en introduktion
Poznan: Gidlunds Förlag
Nettl, Bruno (2015)
The Study of Ethnomusicology: Thirty-Three Discussions. 3e uppl.
Urbana: University of Illinois Press
Rice, Timothy (2014)
Ethnomusicology: A Very Short Introduction
New York: Oxford University Press
Delkurs 3: Referenslitteratur
Alvehus, Johan (2013)
Att skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok
Kina: Liber
Barz, Gregory & Cooley, Timothy J. (2008)
Shadows in the Field: New Perspectives for Fieldwork in Ethnomusicology. 2a uppl.
New York: Oxford University Press
Excursions in World Music. 7e uppl. (2017)
Nettl, Bruno & Rommen, Timothy
New York: Routledge
Koskoff, Ellen (2014)
A Feminist Ethnomusicology: Writings on Music and Gender
Urbana: University of Illinois Press
Lundberg, Dan, Malm, Krister & Ronström Owe (2000)
Musik Medier Mångkultur: Förändringar i svenska musiklandskap
Hedemora: Gidlunds Förlag
Lundberg, Dan & Ternhag, Gunnar (2005)
Folkmusik i Sverige
Hedemora: Gidlunds Förlag
Tillägg och kommentarer till litteraturlistan
Lärarvalt material tillkommer
