Hur lär barn bäst?
Mats Ekholm
Karlstads universitet
Ståndpunkter som gäller de ungas
motivation
o För att lära bra behöver de unga
belönas för vad de gör. Betyg är den
främsta sporren för lärande.
o För att lära bra behöver de unga se
meningen med vad de lär. Det är en av
lärarens viktigaste uppgift att klargöra
för de unga vad som är viktigt att lära.
Ståndpunkter som gäller
läsinlärning
o För att lära bra behöver barn behärska de olika
tecken som tillsammans bildar ord och
meningar. De lär sig att behärska läsning genom
att gå från delar till helhet såväl när det gäller
sammansättning av bokstäver som när det gäller
de olika ljuddelarna.
o För att lära bra behöver barn fånga helheter av
meddelanden som de tycker är viktiga att
förstå eller att uttrycka. Det är genom att
kommunicera med hjälp av skrift som det går
att lära sig att läsa. Genom att läsa mycket för
barn om sådant som fascinerar dem skapas
lusten att lära sig helheten.
Ståndpunkter när det gäller
lärande om omvärlden
o För att lära bra behöver de unga först ta in de
fakta som redan finns om natur och kultur. När
de har fakta som grund kan de förstå
experiment som görs och vad de ser finns i sin
omvärld.
o För att lära bra behöver de unga redan tidigt
vara med att formulera frågor om hur världen
är beskaffad och komma förslag på hur man ska
kunna ta reda på vad som är riktigt och falskt
så att de vänjer sig vid att återkommande tänka
självständigt över världen.
Ståndpunkter när det gäller sociala
färdigheter och kompetenser
o För att lära bra behöver barn möta tydliga
och bestämda krav som visar dem vilka
normer och sätt att uppträda som ska
läras. Vuxna tjänar som modell för de unga.
o För att lära bra behöver barn utföra de
sociala handlingar som de ska lära och få
återkoppling på hur de utför dem. Äldre
barn och ungdomar likaväl som vuxna tjänar
som modell.
Ståndpunkter när det gäller
lärande i matematik
o För att lära bra behöver barn få reda på vilka
algoritmer som finns och hur de fungerar.
Genom att använda dessa i kända och i nya
situationer och återkommande få reaktioner på
hur man lyckats använda dem vidgas det
matematiska kunnandet.
o För att lära bra behöver barn använda konkreta
material som de kan sortera, ordna och arbeta
med så att de konkret förstår hur mängder är
uppbyggda och förhåller sig till varandra.
Genom att tillsammans och på egen hand
använda de konkreta hjälperna växer det
matematiska kunnandet.
Slutsatser för skolor
o Uttryck tydliga förväntningar på de
unga och använd ett varmt bemötande
vid återkopplingen
o Engagera de ungas vilja i lärandet,
förstå hur de ser på vad som ger mening
o Ha de unga att använda flera strategier
när de lär sig läsa
Sex strategier för att lära sig läsa:
• Förstå en bild och knyta samman med ord
• Att komma ihåg vad ett ord betydde –
namnlapp
• Ljudet tillsammans med bokstaven
• Att veta vad som kommer sedan
• Att skriva och arbeta med muskler, öron, ögon
samtidigt
• Att förstå meningen med tecknen (ON
knappen)
Slutsatser för skolor
o Uttryck tydliga förväntningar på de unga och
använd ett varmt bemötande vid återkopplingen
o Engagera de ungas vilja i lärandet, förstå hur de
ser på vad som ger mening
o Ha de unga att använda flera strategier när de lär
sig läsa
o Lär in matematik mer genom att leka, agera,
resonera, tänka och formulera matematik
o Använd utvecklande arbetssätt när de unga ska lära
om sin omvärld
o Ge de unga ansvar för uppgifter som att samarbeta,
vara självständiga, toleranta och förse dem med
andra ungdomar som förebilder
Undersökande arbete
o Ha eleverna att ställa egna frågor
o Utmana eleverna att skapa egna vägar
för att belysa frågorna
o Se till att eleverna själva prövar de
egna vägarna
o Gör det nödvändigt för eleverna att
ordna och visa fram vad de lärt
Att ha kunskap är att
FÖRKLARA
och att vara
HANDLINGSBEREDD
Tre strategier för att skapa
förklaringar
oFörstå
oFörutsäga
oFörändra
Kunskapens helhet byggs upp av
VETSKAP
Kunskapens helhet byggs upp av
VETSKAP
REDSKAP
Kunskapens helhet byggs upp av
VETSKAP
REDSKAP
KONVENTIONER
Kunskapens helhet byggs upp av
VETSKAP
REDSKAP
SAMMANHANG
KONVENTIONER
Kunskapens helhet byggs upp av
VETSKAP
REDSKAP
SAMMANHANG
KONVENTIONER
STÄLLNINGSTAG.
Nationella utvärderingar 1992, 1995 och 2003
19 9 2
19 9 5
2003
10 0
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Läraren talar
Fråg a-svar
Diskus sio n
arb etss ätt
Grup p arb ete
Enskilt arb ete
Nationella utvärderingar 1992, 1995 och 2003
19 9 2
19 9 5
2003
10 0
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Läraren talar
Fråg a-s var
Dis kus sio n
arb etss ätt
Grup p arb ete
Enskilt arb ete
Nationella utvärderingar 1992, 1995 och 2003
19 9 2
19 9 5
2003
10 0
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Läraren t alar
Fråg a-s var
Dis kus s io n
arb et s s ätt
Grup p arb ete
Ens kilt arb et e
Konstruktivism och instruktivism
o Konstruktivism: Eftersom lärande innebär att eleven själv
måste konstruera kunskap innebär detta att undervisningen skall
organiseras så att eleven i största möjliga utsträckning ges
möjlighet att upptäcka och skapa kunskap. Läraren skall ha rollen
av handledare snarare än rollen av kunskapsförmedlare, och
arbetssätten skall vara undersökande och upptäckande.
o Instruktivism: Eftersom lärande innebär att eleven själv
måste konstruera kunskap innebär detta att undervisningen skall
organiseras så att eleven i största möjliga utsträckning får stöd
i sitt skapande av kunskap, bland annat genom att läraren tar
aktivt ansvar för att genomföra introduktioner och demonstrationer, arrangera och sekvensera undervisningstillfällen, och ge
förklaringar och återkoppling till eleverna. Läraren skall ta
ansvar för att elevernas lärande sker under så gynnsamma
omständigheter som möjligt, och arbetssätten skall vara
varierade och anpassade efter innehållet och elevens
utvecklingsnivå.
Konstruktivism
o En av förgrundsfigurerna är John Dewey som
tillskrevs tesen “learning by doing”. Han själv
påpekar att han hävdar idén “att lära genom att
göra och reflektera över det som blir gjort”. Detta
är aktivitetspedagogik där teori, praktik, reflexion
och handling hänger ihop. Utbildning skall enligt
Dewey tjäna till att utveckla människans förmåga
till problemlösning och kritiskt tänkande i stället
för memorering, och skolan skall påminna om det
verkliga livet.
o Dewey har inspirerat många svenska pedagoger och
utbildningsideologer, och den svenska skolans
styrdokument är utformade efter
konstruktivistiska grundtankar.
Instruktivism
o Har en mindre tydlig ideologisk och teoretisk grund.
Bygger i mycket på lärarerfarenhet. Utgår vanligen
från klara maktförhållanden där lärare bestämmer
över elever och elever lyder. Anknyter till
behavioristisk inlärningsteori där det stegvisa
lärandet betonas tillsammans med vikten av att den
som lär får belöning.
o Instruktivistisk undervisning är mycket rikt
företrädd i de flesta länders skolvardag. Det är
sällsynt att det finns så många klassrum som
använder andra huvudstrategier att instruktivismen
får en rättvis jämförelsebas i undersökningar.
o Instruktivistisk undervisning är vanligare i asiatiska
länder än i väst.
Konstruktivism mot instruktivism
o Stark konflikt mellan konstruktivister och instruktivister.
o Brist på samsyn vad gäller utbildnings mål och genomförande,
liksom vad gäller värdering av undersökningar och
forskningsresultat.
o Konstruktivister accepterar inte alltid undersökningsresultat
gjorda från instruktivistiska utgångspunkter som intressanta
och relevanta, och instruktivister accepterar inte alltid
undersökningsresultat från konstruktivistiska utgångspunkter
som tillräckligt stringenta
o Ibland används kontraster (t ex lärarcentrerad och
elevcentrerad), som delvis motsvarar distinktionen
konstruktivism-instruktivism) men som har annorlunda innebörd.
Huvudresultat från forskning om klassrumsprocessers relation till inlärningsresultat
Under perioden 1955 till 1985 genomfördes en lång rad
observationsstudier av klassrumsprocessers relation till
inlärningsresultat. I dessa fann man att klassrum med goda
inlärningsresultat kännetecknades av att:
–
–
–
–
–
Lektionen inleds med repetition och tillbakablick under 5-8 minuter.
Läraren förklarar, går igenom exempel, och ställer frågor under en
relativt stor del av lektionen.
Läraren använder strukturerade övningar med mycket frågor och
feedback.
Läraren korrigerar fel och missuppfattningar genom alternativa
förklaringar och tips, snarare än genom att bara ge det rätta svaret.
Läraren låter eleverna arbeta och öva på egen hand och i grupp, men
i begränsad utsträckning och först sedan eleverna förberetts väl.
Huvudresultat från vetenskapliga
studier
o Genomgångar av resultat från experimentella
studier där instruktivistisk och konstruktivistisk
undervisning jämförs visar i allmänhet på bättre
resultat med instruktivistisk undervisning. En
invändning mot dessa studier är dock att de
resultat som mäts i allmänhet avser reproduktion
snarare än problemlösning och kritiskt tänkande.
o I en översikt med rubriken ”Visible learning” av 800
meta-analyser drar Hattie (2009) slutsatsen att
instruktivistisk undervisning ger bättre resultat.
Olika bra för olika innehåll och
olika elever
o En lång rad studier har visat att undervisning
som erbjuder en hög grad av struktur, genom
bland annat noggrann sekvensering och hög
grad av direkt undervisning ger bättre
resultat för elever med låga förkunskaper,
medan elever med höga förkunskaper når
bättre resultat i mer ostrukturerade
undervisningsansatser.
