Icke-suicidal självskadande beteende

 Egentlig Depression: Livstidsprevalens 5-17%. Ett års prevalens 3-10%
(Ayuso-Mateos et al., 2001; Kessler et al., 1994; Kessler et al., 1997;
Lepine et al., 1997; Regier et al., 1988; Szadoczky et al., 1998; Weissman
et al., 1996).
 ECA studie (The epidemiological Catchment Area Project) visat årlig
incidens av Egentlig Depression (MMD) är 1,59 (Kvinnor 1,89%, män
1,10%). Lundbystudien, sista uppdateringen visat att risken att insjukna i
en depression ligger på 22,5% för män och 30,7% för kvinnor (Matttisson
2005).
 Med hänsyn till prevalensen och incidensen kan man säga att MDD är ett
vanligt tillstånd i västvärlden. Förekomsten av MDD i östvärlden är lägre,
sannolikt på grund av kulturella skillnader. Asiatiska amerikaner har den
lägsta prevalensen vad det gäller förekomsten av MDD.
 Hos prepubertala barn är prevalensen av MDD mindre en 1%. I tonåren
ligger prevalensen mellan 1 och 6%. Ungdomarna brukar söka hjälp vid
psykiatrin på grund av depressiva symptom efter 16 års åldern. Dystimi är
mycket ovanligt hos barn och ungdomar framför allt innan pubertet,
5/100000 barn.
 Hos människor äldre än 65 år beräknas prevalensen runt 1,4% hos kvinnor
och 0,4% hos män, med en total prevalens på 1%
 Nedstämdhet under större delen av dagen, så gott som dagligen, vilket
bekräftas av personen själv eller andra.
 Klart minskat intresse för, eller minskad glädje av alla eller nästan alla
aktiviteter under större delen av dagen, så gott som dagligen, vilket
bekräftas antingen av personen själv eller andra.
 Betydande viktnedgång eller viktuppgång.
 Sömnstörning (för lite eller för mycket).
 Psykomotorisk agitation eller hämning så gott som dagligen (observerbar).
 Svaghetskänsla eller brist på energi så gott som dagligen.
 Känslor av värdelöshet eller överdrivna eller obefogade skuldkänslor (av
vanföreställningskaraktär) nästan dagligen.
 Minskad tanke- eller koncentrationsförmåga eller obeslutsamhet så gott
som dagligen (vilket bekräftas av personen själv eller andra).
 Återkommande tankar på döden, återkommande självmordstankar utan
någon särskild plan, gjort självmordsförsök eller har planerat för
självmord.
 Apati.
 Minskat aptit.
 Separationsångest.
 Irritabilitet.
 Hyperaktivitet.
 Enures/enkopres.
 Somatisering.
 Raserianfall.
 Somatisering.
 Skolvägran.
 Bristfällig
skolprestation.
 Sömnsvårigheter.
 Melankoli.
 Lågt självförtroende.
 Drog-/ alkoholmissbruk.
 Självmordsförsök.
 Skolvägran.
 Avvikande beteende
(Kriminalitet,
promiskuöst leverne).
 Psykotiska symptom.
 Svår psykomotorisk
agitation eller hämning i
upp till 30%.
 Kognitiv nedsättning
70%.
 Depressiva
vanföreställningar om
fattigdom och psykisk
åkomma.
 Paranoia.
 Genetiska faktorer. Förekomsten av depression hos
förstagradssläktingar, föräldrar, syskon och barn, till
deprimerade är klart förhöjd.
 Barndom. Att en förälder, oftast modern, dött är
vanligare än förväntat bland människor med
depression. Sexuella övergrepp och vanvård
åstadkommer en ökad risk för depression. Störningar
i anknytningen mellan barn och deras mammor.
 Personlighet. Neuroticism (tendens till att lätt
uppleva negativ emotionalitet, hög grad av
obehagskänslor och tendens till att lätt reagera med
ångest och ängsla i olika situationer.
 Stress och negativa livshändelser. Förlust genom
separation eller dödsfall hot gentemot ens
egenlivssituation.
 Arbetsrelaterad stress.
 Missbruk (alkohol, cannabis, ecstasy).
 Kroppsliga påfrestningar. Skallskador hos män medför en
ökad risk för depression. Många kliniker har
uppfattningen att influensa och andra viroser ofta ger
upphov till depression.
 Diet.
 Läkemedel (blodtryckssänkade läkemedel, hormoner).
 Serotonin återupptagshämmare SSRIs.
 Serotonin Noradrenalin återupptagshämmare
SNRIs.
 Noradrenalin och Dopamin
återupptagshämmare NDRIs.
 Noradrenalin upptagshämmare NRIs.
 Alpha 2 antagonist SNDIs.
 Klassiska antidepressiva: MAO hämmare.
 Klassiska antidepressiva: Tricykliska.
 Ångeststörningar.
 Substansrelaterade syndrom.
 Personlighetsstörningar. Förekomst av personlighetsstörning bland
deprimerade patienter har visat prevalenssyffror mellan 41 och 81%.
 ADHD.
 Hjärtsjukdomar. Ungefär var femte patient som får en hjärtinfarkt har en
egentlig depression och ytterligare 20% har en lindring depression.
 Stroke. Förekomst av depression är en riskfaktor för depression. Samtidigt
ökas risken för depression efter en stroke med 30%.
 Rheumatoid artrit och andra kroniska smärttillstånd. Många tillstånd med
kroniska smärtor har en ökad förekomst av depression.
 Diabetes. Diabetiker, oavsett om det gäller diabetes typ I eller II, är oftare
drabbade av egentlig depression än friska människor.
 Cancer.
 Relationsproblem. Det kan vara mycket påfrestande att leva
med en deprimerad människa. Partners sjukdom innebär
inskränkningar i sociala och fritidsaktiviteter, inkomstbortfall
och avsevärda påfrestningar i äktenskapet. Vissa
beteendedrag/symptom kan vara svåra att stå ut med, som
t.ex. Negativism olycklighet, isoleringstendens, och
grubblerier.
 Mor-barnrelationer. Att ha en deprimerad förälder är en av
de starkaste prediktorerna för att ett barn skall få en
depression före 15 års åldern. Störningar i anknytningen och
svårigheter för den deprimerade mamma att klara sitt
föräldraskap.
 Suicid. 90% av eller mer av de suicid-döda har haft en
diagnostiserbar psykisk sjukdom före döden. I merparten av
fallen har denna sjukdom varit en depression. Bland de som
någon gång vårdats inneliggande på sjukhuset pga depression
beräknas risken för suicid ligga på 16%.
Fenomenologi, Epidemiologi
Icke-suicidal självskadande
beteende (Non-Suicidal SelfInjurious Behaviour (NSSI))
 Ej i självmordssyfte. Man vill
inte avsluta medvetandet,
bara modifiera det.
 Vanligare än suicidförsök.
 Ekvivalent bland pojkar och
flickor. Vanligare i tonåren.
 Tankar som handlar om
tillfällig lindring.
Självmordsförsök
 Syftet med detta beteende
är att man skall döda sig
själv.
 Ej lika vanligt som NSSI.
 Vanligare bland vuxna män.
 Tankar som handlar om
varaktig lindring genom
döden.
 Beteende som är kopplat till målmedveten avsikt att
skada sig själv utan att avsiktligt försöka döda sig
själv.
 Debuten sker vanligen mellan 14 och 24 års ålder.
 Den vanligaste orsaken är affektreglering (t.ex. att
minska spänningen eller lindra dysforiska känslor).
Självstraff kan betraktas även som NSSI.
 Andra faktorer som ökar risken för NSSI: Könet,
familjemedlemmar med självskadande beteende,
drogmissbruk, depression, ångest, impulsivitet, låg
självkänsla.
 NSSI och själmordsbeteende kan förekomma
samtidigt. Sannolikt att NSSI ökar risken för
självmordsförsök.
Genomgripande störning i utveckling med
stereotypiska eller habituella beteende,
ofta utan kontroll.
Allvarliga former av självskadandebeteende
som utförs av människor som befinner sig i
ett psykotiskt tillstånd. Kommandot
hallucinationer.
Komplexa motoriska ticks.
Livtidsprevalens: 13%-23,2% (Archives of
Suicide Research, 11:129-147, 2007).
12-månader: 2,5%-12,5% (Archives of Suicide
Research, 11:129-147, 2007).
Etnisk fördelning: Självskadande beteende är
vanligare bland kaukasier än icke-kaukasier
(Layne-Gindhu & Schonert Reichl, 2005 –
Whitlock, Eckenrode, & Silverman, 2006).
Könsfördelning: Vanligare hos kvinnor.
12-14 år (Kumar, Pepe & Steer, 2004;
Muehlenkamp & Gutierrez, 2004;
Muehlenkamp & Gutierrez, 2007; Nixon,
Cloutier & Aggarwai, 2002; Nock & Prinstein,
2004; Ross &Heath, 2003).
NSSI toppar i mitten av tonåren och
minskar i vuxen ålder (Zanarini,
Frankenburg, Hennen et al., 2005).
skära sig med ett vasst föremål och självslående är de vanligaste metoder avseende
självskadande beteende (Muehlenkamp &
Gutierrez, 2004; Layne-Gindhu & Schonert
Reichl, 2005; Ross &Heath, 2003; Zoroglu,
Tuzun, Sar et al., 2003).
Andra metoder: att nypa sig, plocka på ett sår,
interferera med sårläkningen, repa sig.
 Majoriteten rapporterar en kombination mellan
ångest och fientlighet inför självskadan, medan
färre rapporterar bara sorg eller bara ångest eller
bara fientlighet (Ross &Heath, 2003).
 Efter självskadan rapporterar majoriteten av
ungdomarna en kombination av känslor med
lättnad, skam, skuld och besvikelse (Kumar, Pepe
& Steer, 2004; Layne-Gindhu & Schonert Reichl,
2005; Nixon, Cloutier & Aggarwai, 2002;).
Känsloreglering är den vanligaste orsaken.
Social förstärkning. Positiv social förstärkning
(att framkalla uppmärksamhet). Negativ social
förstärkning (att undvika sociala skyldigheter).
 Den vanligaste diagnosen bland tonåringar med NSSI
är egentlig depression, 41,6% till 58% (Jacobson,
Muehlenkamp, & Miller, under review; Kumar, Pepe &
Steer, 2004; Nock, Joiner, Gordon et al., 2006).
 Dystymi 29,6%
 Depressiv episod ospecificerad 7,4%
 Borderline personlighetsstörning (BPD). Ett
symptomkriterium för ställningstagande till diagnos
BPD är självskadande beteende och hot att begå
självmord eller skada sig själv. Andelen BPD bland
ungdomar som rapporterat NSSI ligger mellan 37%
(Jacobson, Muehlenkamp, & Miller, under review) och
51,7% (Nock, Joiner, Gordon et al., 2006).
 Övrigt: Ångeststörningar, substansmissbruk och
ätstörningar.
 Könet och etnicitet. NSSI är vanligare bland kvinnor än män
och kaukasier än andra etniciteter.
 Sexuella övergrepp i anamnesen.
 Tidigare negativa livshändelser.
 Biologiska skillnader: förändrad serotonergic funktion,
förändrad endogenous opioid funktion.
 Depression, ångest, alexithymia, fientlighet, negativ
självkänsla, antisocial beteende, emotionell reaktivitet,
rökning.
 Fattig känsloreglering och hög emotionell reaktivitet.
 Tankeundertryckande (när man försöker att undantrycka
oönskade tankar).
 Oordnat ätbeteende.
 Drogmissbruk.
 Rökning.
 Använder substanser under samlag.
 Testat inhalationsmedel.
 Lägre nivå av skyddande faktorer som t.ex.
föräldrastöd/samhörighet i familjen,
samhörighet i skolan, kamratstöd, självkänsla
och att vara nöjd med sin kropp.
 Det är fortfarande oklart om självskadande beteende är kopplat till ökad självmordsrisk.
Det är även oklart om självskadande beteende föregår ett självmordsförsök (Joiner 2006).
 Människor med självskadande beteende kan bli isolerade och desperata samt känna
hopplöshet på grund av att de inte kan sluta med detta beteende. Detta kan öka
självmordsrisken (Gratz, 2003).
 Det är vanligt bland människor med självskadande beteende att de även gjort ett
suicidförsök eller omvänt (Garrison, Cheryl, McKeown et al., 1993; Jacobson,
Muehlenkamp, & Miller, under review; ; Layne-Gindhu & Schonert Reichl, 2005; Nixon,
Cloutier & Aggarwai, 2002; Lipschitz, Whinegar, & Nicolaou et al., 1999; Muehlenkamp &
Gutierrez, 2007).
 Människor med både självskadande beteende och självmordsbeteende är mer
deprimerade, ensamma, arga och mer riskabla jämfört med de som har bar självskadande
beteende (Guertin, Lloyd-Richardson, Spirito et al., 2001).
 På samma sätt är depression med självmordstankar vanligare bland människor med både
självskadande beteende och självmordsbeteende jämfört med de som bara har
självskadande beteende (Jacobson, Muehlenkamp, & Miller, under review).
 Sammanfattningsvis är depression inte en specifik riskfaktor för NSSI jämfört med ett
självmordsförsök. Ett självmordförsök med eller utan komorbid NSSI och samtidigt
självmordstankar är en specifik riskfaktor.
NSSI + Självmordsförsök: Mental åkomma,
depressiva symptom, Hopplöshetskänslor,
sexuell övergrepp, bristande samhörighet i
familjen, rym hemifrån.
Bara NSSI: Mental åkomma, depressiva
symptom, hopplöshetskänslor, misshandel,
sexuell övergrepp, rymning hemifrån.
 Självmord: en livshotande handling som har resulterat i
självförvållad död.
 Självmordsförsök: ett subjektivt eller objektivt livshotande
beteende som inneburit att en person själv med avsikt har
skadat sig, utan att dö.
 Självmordsbeteende: innefattar såväl självmord som
själmordsförsök och förberedelser för självmordsförsök, samt
självmordstankar som kommer till uttryck verbalt eller ickeverbalt.
 Självmordsprocess: ett sätt att beskriva suicidalt beteende som
en utveckling från självmordstankar över självmordsförsök till
självmord.
 Utvidgat suicid: självmord efter mord, nästan alltid på en
familjemedlem.
Depression. 15% av dem som behandlas för
en depression tar förr eller senare sitt liv.
Missbruk. Ungefär 5% av alla alkoholister
slutar sitt liv genom suicid.
Schizofreni. Dödligheten i suicid vid
schizofreni är ungefär 4%.
Personlighetsstörningar. Suiciddödligheten vid
borderline personlighetsstörning är ungefär
10 %.
Män
Kvinnor
Förgiftning
25,8%
48,3%
Hängning
31,5%
20%
Skjutning
13,8%
0,8%
Dränkning
6,7%
13,1%
Gasförgiftning
5,8%
1,6%
Hopp från hög
höjd
4,5%
6,3%
Stick eller
skärning
2,8%
1,4%
Övriga metoder
8,9%
8,5%
Metoder för självmord i Sverige 1995-2004, män och kvinnor. Källa:
NASP 2007
År
Män
Kvinnor
Australien
2003
17,1
4,7
Danmark
2001
19,2
8,1
Estland
2005
35,5
7,3
Finland
2006
31,1
9,6
Frankrike
2005
26,4
9,2
Japan
2006
34,8
13,2
Lettland
2005
42,0
9,6
Litauen
2005
68,1
12,9
Norge
2005
15,7
7,4
Sverige
2002
19,5
7,1
Självmordstal/antal självmord per 100 000 invånare och år i några
länder, angivet för kön. Data WHO 2008.