Färre ska leva på
sociala ersättningar
och bidrag
Ersättningar i form av sjukpenning,
förtidspension, socialbidrag samt vid
arbetslöshet och arbetsmarknadsåtgärd
uppgår varje år till stora belopp. År 1998
hade de räckt till försörjning av drygt en
miljon personer under hela året. Antalet
ökade kraftigt under första hälften av 90talet men har därefter minskat något.
Av Åsa Karlsson
Många arbetslösa under 90-talet
Antalet helårsekvivalenter 1990–98
En miljon försörjs med sociala ersättningar
1 200 000
900 000
600 000
300 000
0
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998
Antalet sysselsatta 1990–99. Årsmedeltal
5,0
Miljoner
4,5
4,0
3,5
3,0
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999
Antalet arbetslösa 1990–99. Årsmedeltal
400 000
jour
ats
Pl
300 000
200 000
100 000
0
18
I
regeringsförklaringen 1996 sades att
Sverige år 2000 ska ha halverat den
öppna arbetslösheten till 4 procent.
Riksdagen ställde sig bakom detta mål. I
budgetpropositionen för 1999 tillkom ett
mål för sysselsättningen. Målet innebär att
andelen reguljärt sysselsatta av befolkningen
(20–64 år) ska öka från 74 procent till 80
procent 2004. Med ökad efterfrågan på arbetskraft samt utbildning, rehabilitering och
andra aktiva åtgärder kommer personer som
idag förhindras att arbeta och därför är beroende av sociala bidrag och ersättningar för
sin försörjning att kunna återgå till arbete.
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999
De olika typerna av sociala ersättningar och
bidrag är ersättningar vid ohälsa (sjukpenning och förtidspension), arbetslöshet, deltagande i arbetsmarknadsåtgärd samt socialbidrag. För att skapa jämförbarhet mellan
olika typer av ersättningar mäts varje ersättningssystem i s.k. helårsekvivalenter. Antalet
helårsekvivalenter är det antal individer som
skulle kunna ha försörjts under ett helt år
med full ersättning, givet en viss utbetald
summa, eller antalet individer som varit
heltidsarbetslösa ett helt år. Som ett enkelt
exempel blir två personer som varit heltidsarbetslösa ett halvår tillsammans en helårsekvivalent.
Antalet helårsekvivalenter ökade under 90talets lågkonjunktur från drygt 700 000 till
över 1 100 000. Enligt regeringsförklaringen
ska dock antalet minska med ca 35 000 per
år från 1997 och vara nere i ca 800 000 år
2004. Det innebär en återgång till nivån
1991. Med minskad arbetslöshet och ökad
sysselsättning under de senaste åren har
också antalet minskat. För 1999 saknas
▲
Åsa Karlsson arbetar med
inkomststatistik vid SCB,
tfn 019-17 68 82, e-post:
[email protected]
Arbetslösheten har minskat snabbt under den
senaste tiden och närmar sig regeringens mål. I april
2000 var 4,7 procent (drygt 200 000 personer) arbetslösa mot över 8 procent (drygt 350 000 personer)
under stora delar av 1997. Också när det gäller målet
för sysselsättningen går det åt rätt håll. Andelen sysselsatta i åldrarna 20–64 år ökar. Från att 1997 ha
legat under 74 procent var den i april uppe i 76,3 procent, den högsta nivån sedan 1993. Källa: AKU
VälfärdsBulletinen Nr 2 – 2000
Förtidspension – mest stabila gruppen
Antalet helårsekvivalenter 1990–98
400 000
Förtidspension
350 000
300 000
Sjukpenning
Arbetsmarknadsåtgärder
200 000
150 000
100 000
Socialbidrag
50 000
0
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
uppgift om det totala antalet men minskningen har fortsatt ytterligare.
Stora svängningar under 90-talet
Antalet helårsekvivalenter i de olika systemen har varierat under 90-talet. Antalet med
ersättning för arbetslöshet eller arbetsmarknadsåtgärd ökade kraftigt mellan 1990 och
1993, från 130 000 till nästan 500 000, eller
från var sjätte till nästan hälften av det totala
antalet helårsekvivalenter. Därefter låg antalet på en relativt jämn nivå fram till 1997, då
det vände och mellan 1997 och 1998 minskade antalet med ersättning för arbetslöshet.
Minskningen fortsatte under 1999.
Förtidspension har dock hela tiden utgjort
den största enskilda gruppen och den har
också varit mest stabil. Under större delen av
perioden 1990–1998 ökade antalet med
förtidspension något varje år. Färska data för
1999 tyder på ytterligare en mindre ökning.
Antalet helårsekvivalenter med sjukpenning minskade varje år mellan 1990 och
1997. Minskningen förklaras delvis av att 14
1997
1998
▲
Arbetslöshet
250 000
Den kraftiga ökningen
av antalet helårsekvivalenter under de första åren av
90-talet berodde främst på
ökande arbetslöshet. Antalet med sjukpenning minskade fram till 1997, då det
vände. Antalet med socialbidrag har haft den motsatta utvecklingen.
dagars arbetsgivarperiod infördes 1992 och
att en karensdag infördes 1993. Under 1997
och början av 1998 var arbetsgivarperioden
28 dagar. År 1998 ökade antalet med sjukpenning med ca 20 procent och ökningen
fortsatte under 1999.
Fortsatt minskning 1999
Antalet helårsekvivalenter med socialbidrag
fördubblades mellan 1990 och 1997 men
1998 bröts trenden och antalet minskade
med ca tio procent. Under 1999 minskade
det utbetalda socialbidraget med ca åtta
procent (löpande priser) vilket medför att
antalet helårsekvivalenter också har minskat.
Det saknas således uppgift om det totala
antalet helårsekvivalenter för 1999 men
sammantaget kan med största säkerhet sägas
att antalet har minskat ytterligare. Ökningen
när det gäller sjukpenning kompenseras mer
än väl av betydande minskningar dels av
antalet på arbetsmarknadsområdet, dels av
antalet med socialbidrag.
●
O
KÄLLA
m undersökningen
Regeringen har givit SCB i uppdrag att ta fram den
statistik som krävs för uppföljning av regeringens
sysselsättningsmål. Därigenom kan man följa utvecklingen av såväl sysselsättningsgraden som
antalet personer i behov av sociala ersättningar och
bidrag.
Från Riksförsäkringsverket, RFV, har vi fått uppgift
om totala antalet ersatta dagar för sjukpenning
och förtidspension, omräknat till hela ersättningsdagar. För att få antalet helårsekvivalenter divideras
summan med 365.
Ur Arbetsmarknadsstyrelsens, AMS, verksamhetsberättelse för 1998, ”Kontantstöd vid arbetslöshet”, har vi hämtat antalet ersättningsdagar, omräknat till hela dagar, med A-kassa och KAS. Genom att
dividera totalt antal dagar med antalet ersättningsdagar som motsvarar fullständig frånvaro (260 dagar) har vi fått antalet helårsekvivalenter.
VälfärdsBulletinen Nr 2 – 2000
När det gäller arbetsmarknadsåtgärder så har vi
använt statistik från AMS över kvarstående i åldern
20–64 år i arbetsmarknadsprogram. AMS mäter en
gång i månaden antalet personer i olika åtgärder
och räknar sedan fram ett genomsnitt för respektive år. Här antar vi att alla som är med i något program har åtgärden på heltid.
För beräkningen av helårsekvivalenter med socialbidrag tog vi fram en lägsta årsnorm för olika hushållstyper, ensamstående eller gift, med eller utan
barn och i de fall man har barn i kombination med
antalet barn. Till socialbidragsnormen har vi lagt
hyra minskat med bostadsbidrag. Genom att använda socialbidragsregistret har vi för varje hushåll dividerat det erhållna socialbidraget med den årsnorm
vi tagit fram för just den hushållstypen. På så sätt
fick vi en mängd kvoter som vi sedan summerade
till helårsekvivalenter.
Statistiska centralbyrån
Riksförsäkringsverket
Arbetsmarknadsstyrelsen
19
