Fiskhamnsutredning
Karlskrona koPmun
2010-03-10
Upprättad av: Anna Vindelman, Mattias Frithiof, Jonas Börjesson
RAPPORT
Fiskhamnsutredning
Karlskrona kommun
Kund
Karlskrona kommun
Tekniska förvaltningen
371 83 Karlskrona
Konsult
WSP Analys & Strategi
Fridhemsvägen 8, Soft Center
372 25 Ronneby
WSP Sverige AB
Org nr: 556057-4880
Styrelsens säte: Stockholm
www.wspgroup.se
10117805
2 (49)
Innehåll
1
INLEDNING
4
1.1
Bakgrund
4
1.2
Utredningens fokus och frågeställningar
4
1.3
Metod
4
1.4
Läsanvisning
5
2
KARLSKRONAS UTVECKLING OCH NÄRINGSLIV
6
2.1
Karlskronas generella utveckling
6
2.2
Karlskronas näringslivsstruktur
6
3
FISKETS UTVECKLING
10
3.1
EU:s och Sveriges fiskeripolitik
10
3.2
Fiskets utveckling på sydkusten och i Karlskrona kommun
11
4
FISKEHAMNAR I KOMMUNEN
17
4.1
Saltö hamn, Karlskrona
18
4.2
Garpahamnen, Hasslö
24
4.3
Hallarna, Hasslö
28
4.4
Ekenabben, Sturkö
29
4.5
Sandhamn, Torhamn
34
5
UTVECKLINGSALTERNATIV
38
5.1
Möjligheterna för samexistens mellan bostadsbebyggelse och fiskeverksamhet i
Saltö hamn
38
5.2
Möjligheterna för flytt av dagens fiskeverksamhet på Saltö till kommunens
andra hamnar
40
10117805
6
SLUTSATSER
43
7
REKOMMENDATIONER
45
3 (49)
1 INLEDNING
1.1 Bakgrund
Saltö fiskhamn är Karlskrona kommuns största fiskhamn och används, mer eller
mindre frekvent, av 18 trålare. Endast sju av dessa använder Saltö som hemmahamn,
dvs. Saltö hamn är den enda hamn som fartyget nyttjar. Ingen av de 18 trålare är
registrerad i Karlskrona kommun, utan kommer från västkusten, Kalmar- eller
Västervikstrakten. Saltö hamn används även av fartyg med hemmahamnar i andra EU-länder.
Under 2008 landades drygt 2000 ton torsk i ha mnen, vilket motsvarar cirka 30 procent
av all landad torsk i Sverige. Trenden för fisket är dock vikande och både antalet
fiskefartyg och fiskare minskar, liksom den industri som är kopplad till fisket. Fiskberedningsindustri har sedan slutet av nittiotalet successivt försvunnit och nu återstår
endast Foodia Fisk AB som dock fortfarande årligen bereder mer än tusen ton fiskråvara.
Saltö hamn ligger centralt i Karlskrona och på mark som är attraktiv även för icke
hamnrelaterad verksamhet, vilket gör att det finns alternativa utvecklingsmöjligheter
för ytorna. Redan idag har området ovanför hamnen, som tidigare användes av fiskeindustrin,
ersatts av bostäder. Kommunen har tankar på att bereda plats för fler bostäder och annan
verksamhet, men är samtidigt angelägen att detta kan ske på ett sätt som inte skadar
fiskenäringen eller försämrar deras förutsättningar att utöva sitt yrke. Situationen
föranleder en översyn av fiskets nuläge och framtidsutsikter. Tekniska förvaltningen
och samhällsbyggnadsförvaltningen, Karlskrona kommun, har därför beställt denna
utredning av WSP Analys & Strategi.
Utredningen är genomförd under januari-maj 2009. Projektledare har varit Anna
Vindelman. Medarbetare har varit Mattias Frithiof och Jonas Börjesson.
1.2 Utredningens fokus och frågeställningar
Utvärderingen utgår ifrån fiskeverksamheten i Saltö hamn och har bestått av två
huvudfrågeställningar:
1. Kan fiskeverksamhet samexistera med ytterligare bostäder och verksamheter?
2. Kan fiskeverksamhet flyttas till någon annan av Karlskrona kommuns fiskehamnar?
För att belysa dessa utvecklingsalternativ har utredningen behövt söka kunskap och
information inom följande områden:
Fiskebranschens utveckling lokalt, regionalt och nationellt/globalt
Betydelsen av fisket i Karlskrona
Fiskets behov i Karlskrona
1.3 Metod
För att kunna besvara utredningens frågeställningar har statistik från SCB och fiskeriverket använts samt intervjuer och platsbesök genomförts. WSPs konsulter har
under arbetets gång hållit ett antal interna workshops där material och handlingsalternativ har analyserats. Rapporten har skrivits av konsulterna gemensamt, där projektledaren har haft det övergripande kvalitetsansvaret.
10117805
4 (49)
Intervjuer med relevanta aktörer har utgjort en viktig del och den information som
har framkommit i dessa intervjuer har legat till grund för många resonemang. Det är
i sammanhanget värt att notera att informationen i vissa fall inte har varit konsistent.
I dessa fall har vi försökt bekräfta med uppföljande intervjuer eller med kontrollfrågor till andra intervjupersoner. Däremot har det inte varit möjligt att kvalitetssäkra
all information inom ramen för detta projekt. Åsikter och uppfattningar skiljer sig åt
beroende på perspektiv och intressen. De slutsatser som dras i utvärderingen baserar
sig därför endast på sådana uppgifter som varit gemensamma för flera intervjupersoner eller som gått att verifiera på andra sätt.
Intervjuer har genomförts med följande personer:
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
Lasse Tärnudd, Hamnkontoret Saltö hamn, Karlskrona kommun
Kerstin Johansson Planarkitekt, Karlskrona kommun
Christer Hoff, Enhetschef Gata Hamn, Karlskrona kommun
Morgan Mattsson, Hamntekniker, Karlskrona kommun
Carl- Axel Ottosson, Näringslivskontoret, Karlskrona kommun
Hans-Olov Hansson, Mark o exploateringschef, Karlskrona kommun
Jan-Erik Holmberg, Sydkustfiskarna, (Garpahamnen, Hasslö)
Lars- Erik Åstrand, BFC, Blekingefiskarnas Centralförening, (Saltö hamn)
Lars Lundahl, Länsfiskekonsulent, Länsstyrelsen i Blekinge län
Bo Nilsson, Fiskare, Sandhamn, Torhamn
Ivan Karlman, Fiskare och tillsynsman, Ekenabben, Sturkö
Nicklas Pettersson, fiskare, Saltö hamn.
1.4 Läsanvisning
I aktuellt kapitel ges, förutom denna läsanvisning, bakgrund till utvärderingen, utvärderingens fokus och metod. Kapitlets funktion är att ge en inledning kring bakgrund och förutsättningar.
I kapitel 2 redogörs kortfattat för Karlskronas näringslivsutveckling. Kapitlets funktion är att sätta fiskenäringen i relation till övriga näringar i Karlskrona för att se
vilken betydelse fisket har för Karlskrona relativt andra näringar.
I kapitel 3 redogörs för fiskets utveckling och framtid. Utifrån fiskeripolitik, antal
fiskare, antal fiskefartyg och mängd landad fångst analyseras fiskets utveckling och
framtid. Kapitlets funktion är att visa fiskets utveckling och prognos och därigenom
ge en bild av fiskets behov.
I kapitel 4 presenteras de hamnar i kommunen som används av fiskenäringen. Kapitlets funktion är att redogöra för hur dessa hamnar ser ut och vilken potential de
har att eventuellt ta över verksamhet från Saltö hamn.
I kapitel 5 presenteras de två utvecklingsalternativ som har varit utvärderingens huvudfokus; samlokalisering av fiskenäring och bostäder eller flytt av fiskeverksamheten från Saltö hamn till annan av kommunens hamnar. Kapitlets funktion är att klargöra fördelar och nackdelar med de två alternativen.
I kapitel 6 redovisas ett antal slutsatser som kan dras av utredningen och i kapitel 7
ges ett antal rekommendationer åt Karlskrona kommun utifrån den genomförda utredningen. Det är viktigt att redan här poängtera att varken slutsatser eller rekommendationer gör anspråk på att vara fullständiga och heltäckande. De ska ses som
ett underlag att föra diskussionen vidare och ett inspel till ett mer konkret förslag för
fiskets framtid i Karlskrona och i Saltö hamn.
10117805
5 (49)
2 KARLSKRONAS UTVECKLING OCH NÄRINGSLIV
2.1
Karlskronas generella utveckling
Karlskrona präglas i hög utsträckning av närheten till havet och skärgården, och det
marina och militära inslaget är betydande i både stadsbild och identitet. Den marint
präglade miljön har bidragit till att Karlskrona idag återfinns på Unescos världsarvslista. Men, som kommer att visas i senare avsnitt, de branscher som förknippas med
stadens marina historia har sedan länge förlorat sin stora betydelse ur ett regionaloch lokalekonomiskt perspektiv. Kopplingen är således mer mentalt och identitetsmässigt betydelsefull än ekonomiskt.
Ur ett sysselsättningsperspektiv har Karlskrona framgångsrikt ersatt dessa traditionellt betydande arbetsgivare med alternativa utkomster för invånarna. Detta har
skett genom satsningar på framför allt utbildning och IT – inte sällan i kombination
med varandra som är fallet med Blekinge Tekniska Högskola. Detta har tydligt
markerat en ambition att stödja strukturomvandlingen mot ett mer innovativt och
entreprenörskapsdrivet näringsliv. Men även i Verkö-hamn har företag och rederier
investerat betydande summor med nya arbetstillfällen som följd.
Resultatet är, bland annat, att Karlskronas befolkning har vuxit under hela 2000talet, vilket är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och mångfald. Utbudet av utbildning och IT-sektorns behov av arbetskraft har till exempel medfört att kommunen attraherar män i åldern 18-24 år och flyttningsnettot i denna demografiska grupp
är positiv. Dessutom är Karlskronas andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning större än riksgenomsnittet, vilket är en mycket viktig tillväxt- och innovationsfaktor.
2.2
Karlskronas näringslivsstruktur
Antalet sysselsatt dagbefolkning i Karlskrona kommun uppgick till knappt 30 500
personer år 2007. Precis som i riket som helhet är det branscherna Vård och omsorg,
Tillverkning och utvinning samt Handel och kommunikation som dominerar. Vård
och omsorg sysselsätter relativt riket en större andel i Karlskrona kommun, vilket
ofta är fallet för mindre och medelstora kommuner då dessa för att kunna erbjuda ett
visst så kallat basutbud av vård och omsorgstjänster når en hög andel i sysselsättning i denna bransch. Även offentlig förvaltning sysselsätter en betydligt högre andel jämfört med riksgenomsnittet. Andelen sysselsatta inom offentlig förvaltning är
mer än dubbelt så stor i Karlskronas kommun (12,3 procent) jämfört med riket (5,6
procent). Att Karlskrona kommun relativt riket har en högre andel sysselsatta inom
Vård och omsorg och inom Offentlig förvaltning förklaras bland annat av att Karlskrona utgör ett regionalt centra med lokaliseringsfördelar för denna typ av verksamhet som följd. Finansiell verksamhet och företagstjänster sysselsätter en lägre andel i
kommunen jämfört med riket och detta är bl.a. en effekt av att denna bransch sysselsätter en stor andel i storstadsregionerna och framförallt i Stockholm. Näringsgrenen
Jordbruk, skogsbruk och fiske sysselsätter en något lägre andel i kommunen (1,4
procent) än i riket (1,7 procent).
10117805
6 (49)
Figur 1 Branschstruktur år 2007
Jordbruk, skogsbruk och fiske
Tillverkning och utvinning
Energi- o vattenförsörjning, avfallshantering
Byggverksamhet
Handel och kommunikation
Finansiell verksamhet och företagstjänster
Utbildning och forskning
Vård och om sorg
Personliga och kulturella tjänster
Offentlig förvaltning
Karls krona kommun
Riket
Ej specificerad verks am het
0
5
10
15
20
25
Andel (%)av sysselsättning
Källa: SCB
Genom att studera förändringen av antalet sysselsatta i olika branscher sedan 1990talets början fås en bild av den strukturomvandling som skett sedan dess. Kännetecknande för denna har varit att andelen sysselsatta i Sverige minskar inom Jordbruk, skogsbruk och fiske, Tillverkning och utvinning och Vård och omsorg medan
andelen sysselsatta ökar för bl.a. Utbildning och forskning, Finansiell verksamhet
och företagstjänster och Personliga och kulturella tjänster. Ett liknande mönster
kan skönjas för Karlskrona kommun.
Figur 2 Förändring av branschstruktur i Sverige under perioden 1990-2007
Jordbruk, s kogs bruk och fiske
Tillverkning och utvinning
Energi- o vattenförsörjning, avfallshantering
Byggverksamhet
Handel och kommunikation
Finansiell verksamhet och företags tjäns ter
Utbildning och fors kning
Vård och oms org
Personliga och kulturella tjäns ter
1990
Offentlig förvaltning
2007
Ej specificerad verksamhet
0
5
10
15
20
25
30
Andel (%) av syssels ättning
Källa: SCB
10117805
7 (49)
Branschen Jordbruk, skogsbruk och fiske uppvisar en vikande trend i riket och i
Karlskrona kommun. Inom denna bransch är det framförallt jordbruket som dominerar sysselsättningsmässigt. Enligt statistik från SCB var knappt 440 personer i Karlskrona kommun sysselsatta inom branschen Jordbruk, skogsbruk och fiske år 2007.
Drygt 90 procent av dessa var verksamma inom undergrupper som kan kopplas till
jordbruk och skogsbruk medan knappt 10 procent var verksamma inom undergrupper som kan kopplas till fiske.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att Jordbruk, skogsbruk och fiske är en liten bransch sysselsättningsmässigt för Karlskrona kommun. Andelsmässigt är sysselsättningen i denna bransch lägre i Karlskrona jämfört med Sverige som helhet.
Andelen inom branschen Jordbruk, skogsbruk och fiske som går att koppla till fiskeverksamhet är dock relativt hög. Knappt 10 procent av sysselsättningen inom
Jordbruk, skogsbruk och fiske knyter an till fisket. Motsvarande andel i riket är endast knappt 2 procent vilket indikerar att fiskenäringen relativt riket är betydelsefull
för Karlskrona. Även om sysselsättningen inom branscher kopplade till fisket är låg
i Karlskrona kommun är den nästan fem gånger vanligare än i riket. 1
Fiskenäringens betydelse för Karlskrona relativt övriga kommuner
Tyvärr medför sekretesskäl att SCB:s sysselsättningsstatistik inte är optimal att använda sig av för att studera små undergrupper inom branscher. 2 För att kunna jämföra fiskets betydelse för Karlskrona med andra kommuner har vi valt att använda oss
av Fiskeriverkets data över personliga yrkesfiskelicenser på kommunnivå. Med
hjälp av dessa data har vi tagit fram ett par mått som beskriver fiskets betydelse ur
sysselsättningssynpunkt på kommunnivå och relativt övriga kommuner och rikets
genomsnitt. Karlskrona hamnar på 20:e plats bland alla Sveriges kommuner avseende antalet yrkesfiskare per sysselsatt befolkning. Endast två sydkustkommuner uppvisar en högre koncentration, Sölvesborg och Simrishamn, men framförallt är det
västkustkommuner som kännetecknas av en högre koncentration av yrkesfiskare i
förhållande till arbetskraften. I tabellen nedan redovisas även ett s.k. Fiskarindex
vilket belyser andelen sysselsatta yrkesfiskare i kommunen relativt rikets genomsnittliga andel. Karlskrona uppvisar ett index som innebär att andelen yrkesfiskare i
arbetskraften är nästan 5 gånger högre i kommunen än i riket som genomsnitt.
1
I Karlskrona kommun är 0,14 procent av sysselsättningen kopplat till fisket. Motsvarande
andel för riket är 0,03 procent.
2
Totalt finns det drygt 60 undergrupper inom branschen Jordbruk, skogsbruk och fiske. Av
sekretesskäl förs de sysselsatta för de undergrupper som understiger 5 personer till en grupp
som benämns övrig. Detta medför att statistiken i viss mån är trubbig och kan visa på stora
variationer mellan olika år då flertalet undergrupper kopplade till fisket är små och från år
till år balanserar på gränsen 5 sysselsatta. Därför är SCB:s sysselsättningsstatistik inte optimal för att jämföra sysselsättningen inom fisket mellan olika kommuner.
10117805
8 (49)
Tabell 1 Antalet yrkesfiskare med fiskelicenser per 10 000 sysselsatta och Fiskarindex,
år 2008
Antal yrkesfiskare per
Rank
Kommun
10 000 sysselsatta
Fiskarindex
1
Öckerö
247
60,3
2
Tanum
154
37,8
3
Sotenäs
123
30,1
4
Sölvesborg
104
25,4
5
Strömstad
99
24,2
6
Simrishamn
94
22,9
7
Tjörn
93
22,7
8
Borgholm
80
19,7
9
Lysekil
49
12,0
10
Haparanda
41
10,1
11
Kalix
31
7,6
12
Varberg
30
7,3
13
Orust
29
7,1
14
Arjeplog
27
6,7
15
Gullspång
25
6,2
16
Torsås
22
5,3
17
Mörbylånga
22
5,3
18
Västervik
21
5,1
19
Falkenberg
21
5,1
20
Karlskrona
20
4,8
21
Gotland
20
4,8
22
Mönsterås
18
4,4
23
Arboga
16
4,0
24
Valdemarsvik
14
3,4
25
Lidköping
12
3,0
4
1,0
Riket
Källa: Bearbetningar av statistik från Fiskeriverket och SCB
Anm: Beräkningarna är baserade på antalet yrkesfiskelicenser per den 31 december 2008 samt antalet
förvärvsarbetande nattbefolkning (16 år och äldre) enligt den senast tillgängliga statistiken från SCB
avseende år 2007.
Fiskarindex för respektive kommun är beräknat som andelen yrkesfiskelicenser per sysselsatt nattbefolkning (16 år och äldre) för respektive kommun dividerat med rikets andel av yrkesfiskelicenser per
sysselsatt nattbefolkning. Ett Fiskarindex på 1,0 innebär att kommunen har en lika stor andel yrkesfiskare i den sysselsatta befolkningen som riket. Ett Fiskarindex motsvarande 20,0 innebär att andelen
yrkesfiskare i den sysselsatta befolkningen är 20 gånger högre i kommunen än i riket som genomsnitt.
Studerar man utvecklingen över tiden finner man att antalet yrkesfiskarlicenser har
minskat relativt kraftigt sedan mitten av 1990-talet. År 1995 fanns det i Sverige
3 356 yrkesfiskare och år 2008 hade antalet yrkesfiskare minskat till 1 799. Det innebär att antalet licensierade yrkesfiskare i Sverige nästan har halverats sedan mitten av 1990-talet. I Karlskrona har antalet yrkesfiskare mer än halverats från 129 år
10117805
9 (49)
1995 till 58 år 2008. Studerar man utvecklingen av Fiskarindexet sedan mitten av
1990-talet finner man även att indexet har minskat något över tiden. År 1995 uppgick det till knappt 6 vilket innebär att andelen yrkesfiskare i arbetskraften i Karlskrona då var nästan 6 gånger högre än i Sverige som genomsnitt. Då hamnade
Karlskrona på 15:e plats bland alla Sveriges kommuner avseende antalet yrkesfiskare per sysselsatt befolkning. Fram till idag har Karlskrona alltså fallit tillbaka till
20:e plats och fiskarindexet har krupit under 5 vilket innebär andelen yrkesfiskare i
arbetskraften idag är knappt 5 gånger högre i Karlskrona jämfört med riket.
Sammantaget kan man konstatera att Karlskrona fortfarande uppvisar en koncentration av yrkesfiskare jämfört med rikets övriga kommuner och att Karlskrona därmed
ur sysselsättningssynpunkt uppvisar komparativa fördelar inom fisket. Dock har det
kraftigt minskade antalet licensierade yrkesfiskare sedan mitten av 1990-talet lett till
att Karlskrona uppvisar en negativ utveckling relativt riket vilket indikerar att fisket
i Karlskrona har tappat i konkurrenskraft.
3 FISKETS UTVECKLING
3.1
EU:s och Sveriges fiskeripolitik
Nyttjandet av fiskresurserna i EU:s havsområden styrs av den Gemensamma fiskeripolitiken (CFP) som gäller för perioden 2002-2012 och besluten om årliga kvoter
för de viktigaste fiskebestånden fattas genom majoritetsbeslut av de 27 jordbruks/fiskeministrarna. Den högsta tillåtna fångstmängden fördelas sedan mellan
medlemsstaterna med nationella kvoter.3
EU:s jordbruks- och fiskeministrar har beslutat om fiskekvoter för Östersjön för
2009. Torsken i Östersjön består av två bestånd, öster och väster om Bornholm. Det
östra beståndet har förbättrats och internationella havsforskningsrådet ICES rekommenderade en ökning av kvoterna med 15 procent enligt den torskplan som EU:s
jordbruksministrar beslutade om 2007. Ministerrådet följde forskarnas rekommendationer och beslutade om en kvot på 44 580 ton. I den västra delen av Östersjön har
torsken inte återhämtat sig lika bra och ministrarna beslöt därför att minska fisket
med 15 procent i linjen med torskplanen. Enligt planen beslutade man också att
minska antalet tillåtna fiskedagar med 10 procent efter torsk i hela Östersjön för att
minska fiskedödligheten och underlätta kontroll. För lax, rödspätta, sill och skarpsill
sänktes kvoterna med upp till 15 procent. Situationen för sillen i västra Östersjön
mot Danmark har försämrats. Ministrarna beslöt att sänka kvoterna med 39 procent.
Man uttalade också vikten av att arbeta fram en återhämtningsplan även för sillen. 4
Det övergripande målet för den gemensamma fiskeripolitiken är att nyttjandet ska
vara hållbart ur ekonomiskt, miljömässigt och socialt hänseende. Olika metoder används för att förvalta bestånden och förhindra utfiskningen, varav fastställandet av
kvoter är en. Andra åtgärder syftar till att nå en balans mellan flottans kapacitet och
tillgången på fisk, att reglera fisket genom att bl.a. bestämma antalet dagar då det är
tillåtet att fiska, fiskerikontroll (i Sverige skött av Fiskeriverket och Kustbevakningen) samt fiskeavtal med länder utanför EU.
3
http://ec.europa.eu/fisheries/cfp_sv.htm
4
http://www.newsdesk.se/view/pressrelease/jordbruks-och-fiskeministrarna-beslutade-omansvarsfulla-fiskekvoter-i-oestersjoen-249084
10117805
10 (49)
Sveriges jordbruksminister har tillkännagett att regeringen avser att satsa drygt 200
miljoner för att nå ett mer hållbart fiske och för att uppnå målen med den gemensamma fiskeripolitiken5. En av åtgärderna går ut på att minska den svenska torskfiskeflottan med cirka 40 procent så att den anpassas mer till fiskbeståndet som det
ser ut idag. Minskad flotta ger minskat fisketryck vilket också möjliggör en förbättrad ekonomi för de fiskeföretag som kvarstår. Utöver anpassning av den svenska
fiskeflottan ska budgeten användas till att skydda bestånden och utveckla bättre fiskeredskap för att minska bifångster. Satsningen sker under en sexårsperiod och är
samfinansierad med EU.
Ett annat viktigt mål för regeringen har varit att verka för ett livskraftigt och hållbart
småskaligt fiske (fartyg mindre än 12 meter). Bristen på fisk är ett problem för det
kustnära fisket, vilket Fiskeriverket anser till viss del kan lösas genom att minska
det storskaliga fisket. På ostkusten, där torsk varit en betydande inkomstkälla, har
regleringar för att skydda torskbeståndet försämrat förutsättningarna för det småskaliga fisket. Den nya torskplanen som fastställdes av EU i juni 2007 har dock inneburit vissa lättnader för det småskaliga fisket. Bland annat infördes ett bestämt antal
fiskedagar som yrkesfiskaren själv får välja när han vill utnyttja. Tidigare har fiskedagarna varit bestämda i förväg och dålig väderlek har då kunnat innebära att framförallt de mindre fartygen inte haft möjlighet till fiske. Men en satsning på det småsakliga kustfisket innebär också större möjligheter till bevarandet av fiskets kulturarv, såsom till exempel hamnar, sjöbodar och båtar. Det är även positivt för det marinbiologiska kulturarvet som annars lätt kan skadas vid bottentrålning.
3.2
Fiskets utveckling på sydkusten och i Karlskrona kommun
Fiskets utveckling på sydkusten (Blekinge och Skåne) har haft en negativ utveckling
under relativt lång tid och yrkesfisket har alltmer koncentrerats till västkusten 6. Enligt Länsstyrelsen i Blekinge har minskningen i Blekinge varit större i den östra delen av länet än i den västra.
Den förhärskande bilden var tidigare att havets resurser är outtömliga, men under
senare delen av 1900-talet tvingades man till restriktioner eftersom fiskeflottan hade
blivit så stor att hela fiskebestånd var hotade. EU-inträdet 1995 krävde också att
fiskeflottan skulle minska. Som konsekvens av detta och tillsammans med den försämrade lönsamheten i sydkustfisket innebar det att sydkustflottan nästan halverades under 1990-talet. 7
Antalet yrkesfiskare
Antalet yrkesfiskare på sydkusten har alltså minskat radikalt, med undantag från
åren kring mitten av 1980-talet då torskfisket blomstrade. Idag uppgår antalet yrkesfiskare på sydkusten till cirka en tredjedel av antalet år 1965. Den 31 december
2008 fanns det enligt Fiskeriverket 358 licensierade yrkesfiskare på sydkusten varav
206 i Skåne och 152 i Blekinge. I hela Sverige fanns vid denna tidpunkt totalt 1 799
5
Dagens Nyheter Debatt: Utfiskningen av haven – ”Skrotpremier ska minska fiskeflottan
med 30 procent”, 2008-01-29.
6
Regeringskansliet: Operativt program för fiskenäringen 2007-2013, 2007.
7
Länsstyrelsen i Blekinge och Länsstyrelsen i Skåne län: Fisket på sydkusten, en studie av
fiskenäringen i Blekinge och Skåne län, Rapport 2002:29.
10117805
11 (49)
yrkesfiskare.8 Detta ger Skåne och Blekinge en andra respektive fjärde plats bland
länen. 9 De kommuner på sydkusten som har flest yrkesfiskare är Sölvesborg (80),
Simrishamn (78) och Karlskrona (58).
I Figur 3 redovisas utvecklingen av antalet yrkesfiskare sedan mitten av 1990-talet
för sydkustens största fiskekommuner. Av denna framgår även att många andra
kommuner på sydkusten har haft en lika eller relativt kraftigare nedgång i antalet
yrkesfiskare som Karlskrona kommun. Av de tre stora fiskekommunerna på sydkusten, Sölvesborg, Simrishamn och Karlskrona, har Simrishamn klarat sig relativt
bäst. Idag har Simrishamns kommun 34 procent fler yrkesfiskare än Karlskrona. År
2000 var situationen den omvända. Då hade Karlskrona kommun 24 procent fler
yrkesfiskare än Simrishamns kommun.
Figur 3 Utvecklingen av antalet yrkesfiskare sedan 1995 bland några av sydkustens
kommuner
200
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
Sölvesborg Simrishamn Karlskrona Kristianstad Trelleborg Landskrona
1995
2000
Höganäs
Malmö
Helsingborg Karlshamn
2008
Källa: Fiskeriverket
Antalet fiskefartyg
I februari 2009 fanns det 327 fiskebåtar hemmahörande på sydkusten. Av dessa var
289 (88 procent) under 12 meters längd (båtar) och resterande 38 (12 procent) 12
meter eller längre (skepp). Det småskaliga fisket är därmed klart dominerande beträffande antalet fartyg i sydkustflottan. Generellt sett fördelar sig sydkustflottan
över ett stort antal hamnar men det större tonnaget är koncentrerat till Simrishamn,
Sölvesborg och Karlskrona. I Karlskrona finns idag (februari 2009) 46 fiskefartyg.
Endast Sölvesborg och Simrishamn har fler fiskefartyg än Karlskrona på sydkusten
idag. Utöver de 46 Karlskronaregistrerade fiskefartygen finns i Karlskrona kommun
kontinuerligt även de 10-15 fiskefartyg från andra kommuner som använder Saltö
som sin hemmahamn. Även dessa ”besökare” har minskat betydligt under de 20 sis8
Uppgifterna avser yrkesfiskare med licens enligt Fiskeriverkets databaser. För att vara
skeppare på ett fiskefartyg krävs en licens. På större fartyg såsom exempelvis trålare kan
ytterligare ett antal olicensierade yrkesfiskare vara verksamma på som s.k. lottkarlar. Antal
licensierade yrkesfiskare underskattar därmed det totala antalet personer som är verksamma
som yrkesfiskare.
9
Västra Götalands län är det län som den 31 december 2008 hade flest licensierade yrkesfiskare (732), följt av Skåne (206), Hallands (155), Blekinge (152), och Kalmar län (126). Övriga län hade betydligt färre yrkesfiskare.
10117805
12 (49)
ta åren. I början av 90-talet var det ungefär 80 fiskefartyg som använde Saltö hamn,
bland annat en hel del fiskefartyg från öststater10.
Figur 4 Antal fiskefartyg hemmahörande på sydkusten fördelade på tulldistrikt och
storlek, februari 2009
SG (Sölvesborg)
SIN (Simrishamn)
KA (Karlskrona)
HG (Helsingborg)
MÖ (malmö
KN (Karlshamn)
TG (Trelleborg)
ÅS (Åhus)
LA Landskrona)
YD (Ystad)
0
10
20
30
40
<12 m (båtar)
50
60
70
80
90
>=12 m (skepp)
Källa: Fiskeriverket
Antalet fiskefartyg på sydkusten har minskat kraftigt de senaste åren. Samma utveckling är tydlig på övriga kuststräckor. Sedan 1995 har sydkustflottan nästan halverats i antal fartyg. I Karlskrona fanns det totalt 103 fiskefartyg vid mitten av
1990-talet.
10
10117805
Intervju med Lars Tärnudd
13 (49)
Figur 5 Antalet fiskefartyg hemmahörande på sydkusten 31 december 1995 och februari 2009 fördelat på de största tulldistrikten
160
144
140
120
100
80
84
63
60
52
39
40
20
74
72
68
24
21
26
19
15
9
34
7
0
SG
(Sölvesborg)
SIN
(Simrishamn)
<12 m år 1995
KA
(Karlskrona)
<12 m år 2009
3
0
0
HG
(Helsingborg)
>=12 m år 1995
2
MÖ (Malmö)
>=12 m år 2009
Källa: Fiskeriverket
Landad fångst
Landning av fisk i Karlskrona kommun sker framför allt i följande fem hamnar: Saltö hamn (Karlskrona), Sandhamn (Torhamn), Ekenabben (Sturkö), Garpahamnen
(Hasslö) och Hallarna (Hasslö). Huvuddelen av all landad fångst i kommunen landas i Saltö hamn som är den av hamnarna med störst kapacitet – framförallt för de
lite större trålarna. En mindre mängd fångst landas även vid Ekenäs på Senoren och
ibland när mer djupgående trålare, än vad Saltö klarar av, vill landa fångst används
handelshamnen.
På sydkusten är det torsk och sillfisket som helt dominerar. Karlskronas betydelse
som landningshamn för fångster av torsk och sill ur ett regionalt och nationellt perspektiv kan belysas genom att relatera de landningar av dessa fiskarter som sker i
Karlskrona i förhållande till de totala landningarna på sydkusten respektive hela
landet. Som framgår av Tabell 2 är torsk den dominerande landningssorten i Karlskrona kommuns hamnar.
Tabell 2 Landade fångster (ton) av torsk och sill under 2008
Torsk
Sill
Karlskrona
hamn (Saltö)
Karlskrona
kommuns
hamnar
Sydkusten
Hela landet
2 368
3 308
10 878
11 549
211
277
9 331
39 685
Källa: Fiskeriverket
Sätter man de landade fångsterna av torsk i Karlskrona kommun i relation till samtliga landningar på sydkusten respektive hela landet framgår betydelsen av Karlskronas hamnar i ett regionalt och nationellt perspektiv. Det är tydligt att Karlskrona
kommuns hamnar är en viktig landningshamn för torsk, både regionalt och natio-
10117805
14 (49)
nellt. Karlskrona kommuns hamnar svarar för cirka 30 procent av såväl samtliga
sydkustlandningar som landets totala landningar av torsk. Däremot är andelen av
landningar av sill relativt liten ur ett regionalt såväl som ett nationellt perspektiv.
Tabell 3 Landade fångster i Karlskrona kommuns hamnar som andel av sydkustlandningar och landets totala landningar år 2008 (procent)
Andel (%) av sydkustlandningar
Andel (%) av landets totala landningar
30,4
28,6
3,0
0,7
Torsk
Sill
Källa: Fiskeriverket
I Figur 6 nedan redovisas landade fångstmängder i Karlskrona kommuns hamnar
mellan år 2000 och 2008, uppdelat på fiskebåtar från Karlskrona kommun (s.k. KAbåtar) respektive övriga båtar. Som framgår av figuren svarar KA-båtarna endast för
en mindre andel av den totala landade fångstmängden i Karlskrona kommuns hamnar.11 Genomsnittligt svarade KA-båtarna för ungefär 17 procent av de landade
fångstmängderna i dessa hamnar under perioden. Av figuren framgår även att de
totala landade kvantiteterna i kommunens hamnar har varierat kraftigt under 2000talet. Man kan även utläsa att den trendmässiga utvecklingen av de landade fångstmängderna är negativ med undantag för år 2004 och år 2007.
Figur 6 Landade fångstmängder i Karlskona kommuns hamnar, 2000-2008, uppdelat
på landningar av KA-båtar samt övriga båtar
14 000
12 000
10 000
8 000
Ton
KA
Övriga
6 000
4 000
2 000
0
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
Källa: Fiskeriverket
Utvecklingen av de totala landade kvantiteterna och värdet av dessa landningar under 2000-talet redovisas i Figur 7. Av figuren framgår att värdet av den totala landade fångsten i Karlskrona kommuns hamnar i princip följer utvecklingen av de totala
11
Ingen av trålarna i Saltö hamn är en KA-båt. De är samtliga registrerade i andra kommuner, flertalet i västkust- kommuner.
10117805
15 (49)
landade kvantiteterna men att variationen av värdet har varit något högre under perioden. Beträffande värdet på de fångster som landas i Karlskrona kommun är det en
större variation. Detta speglar de prisvariationer på den landade fisken som varit
under perioden. Mellan år 2005 och 2007 ökade värdet av den landade fångsten vilket avspeglar att fiskarena under denna period erbjöds högre priser i grossistledet.
Precis som beträffande mängden landad fångst står torsk och sill för huvuddelen av
värdet på landningarna i Karlskrona kommun. Under 2008 stod torsken för hela 97
procent av det totala värdet på landningarna i kommunen. Sill svarade för 1 procent
av det totala värdet under 2008. Totalt svarade torsk och sill därmed för 98 procent
av värdet på den landade fisken i Karlskrona kommun under 2008.
30 000
120 000
25 000
100 000
Landad fångst i vikt (ton)
Landad fångst i värde
20 000
80 000
15 000
60 000
10 000
40 000
5 000
Landad fångst i värde (1 000-tal kr)
Figur 7 Total landad fångst i vikt (kg) och värde (1 000-tal kr) i Karlskrona kommuns
hamnar, år 2000-2008
20 000
Landad fångst i vikt
0
0
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
Källa: Fiskeriverket
Sammantaget kan man konstatera att fisket på sydkusten och fisket kopplat till
Karlskrona kommun varit på kraftig tillbakagång under en längre tid och att denna
nedgång har varit mycket tydlig sedan mitten av 1990-talet. Såväl antalet yrkesfiskare som antalet fiskefartyg har sedan dess minskat kraftigt. Den totala landade
fångsten i Karlskrona kommuns hamnar och värdet av denna fångst uppvisar en
vikande trend under 2000-talet.
Karlskrona kommuns hamnar är en viktig landningshamn för torsk ur såväl ett regionalt som nationellt perspektiv, men den överkapacitet som finns inom fisket, nationellt såväl som internationellt, tillsammans med den minskade tillgången på fisk
tyder på att fisket i form av antalet fiskefartyg och yrkesfiskare kommer att fortsätta
minska framöver.
De ökade torskfiskekvoterna för 2009 för östra Östersjön kommer antagligen inte att
innebära nya fiskefartyg eller fler fiskare, utan ökningarna kan utan problem hanteras av den existerande flottan som har en stor outnyttjad kapacitet.
10117805
16 (49)
4 FISKEHAMNAR I KOMMUNEN
I detta kapitel presenteras de hamnar i Karlskrona kommun som används av fiskenäringen. Uppgifterna i kapitlet bygger på platsbesök i hamnarna samt på genomförda intervjuer, med främst verksamma i hamnarna, men även med tjänstemän på
kommunen. Kapitlets funktion är att redogöra för hur dessa hamnar ser ut och vilken
potential de har att eventuellt ta över verksamhet från Saltö hamn.
Det är framförallt fem av Karlskrona kommuns hamnar som används av fiskenäringen; Saltö hamn (Karlskrona), Sandhamn (Torhamn), Ekenabben (Sturkö), Garpahamnen (Hasslö) och Hallarna (Hasslö). Av dessa hamnar är Saltö den i särklass
största och Hallarna den i särklass minsta.
En mindre mängd fångst landas även vid Ekenäs på Senoren, där det finns ett fåtal
fiskefartyg och ibland lossar djupgående trålare direkt till lastbil vid Handelshamnen
i Karlskrona. Ett fåtal fiskebåtar finns även i Sanda12 (Sturkö) och vid Drottningskär
(Aspö), men dessa båtar lossar sin fångst i Saltö hamn.
Karta 1 Fiskehamnar i Karlskrona kommun
12
I Sanda finns två stycken 15 meters båtar som fiskar sill med nop och snörpvad. För tillfället lossar dessa till Foodia fisk i Saltö hamn.
10117805
17 (49)
4.1
Saltö hamn, Karlskrona
Befintlig fiskeverksamhet i hamnen
Fiskeriverksamheten på Saltö är klassad som riksintresse. Det är primärt näringens
intressen som är skyddade, och inte den fysiska platsen, även om dessa naturligtvis
är intimt förknippade med varandra. Detta betyder att särskild omsorg måste ges
fiskenäringen vid eventuella förändringar och exploateringar i andra syften.
Fiskefartyg
Saltö hamn används kontinuerligt av 18 trålare. Det varierar dock mellan fartygen
hur ofta de nyttjar Saltö hamn och hur ofta de nyttjar en annan hamn. Av de 20 trålarna så är det sju stycken som använder Saltö som ”hemmahamn”, d.v.s. Saltö
hamn är den enda hamn som fartyget nyttjar och hamnen lämnas endast under fiskeuppehållet (mitten av juni-mitten av augusti). Ytterligare tre av trålarna använder
för det mesta Saltö, men nyttjar ibland även en annan hamn. Två av trålarna nyttjar
Saltö lika mycket som de nyttjar en annan hamn och sex av trålarna besöker endast
Saltö ibland. Två trålare som tidigare nyttjat hamnen har ansökt och beviljats skrotningsbidrag. Se Tabell 4 nedan. Ingen av de 20 trålarna är Karlskronaregistrerade,
utan kommer ifrån Västkusten samt från Kalmar- och Västervikstrakten, men har en
lång tradition av att fiska i Östersjön och att ligga i Saltö hamn. De flesta trålarna i
Saltö hamn är mellan 18-24 meter långa och har ett djupgående mellan 2,5 och 4,85
meter.13
I saltö hamn finns inga mindre fiskefartyg (under 12 meter).
13
Uppgifterna om djupgående är lämnade av ägaren eller avlästa i hamn av Lasse Tärnudd
med hjälp av djupmärke på båten. De djupuppgifter som har två decimaler kommer från
skeppsregistret. Fullastade kan fartygen bli ytterligare några decimeter djupgående.
10117805
18 (49)
Tabell 4 Fiskefartyg i Saltö hamn; deras djupgående och hur frekvent de nyttjar hamnen
10117805
Fiskefartyg
Djupgående
Frekvens i Saltö
Arcona Syd
3,4
”Hemmahamn”
Mindy
2,5
”Hemmahamn”
Händelön
3,3
Ansökt om skrotningspremie
Tärnö
3,5
”Hemmahamn”
Port Said
4,0
Ansökt om skrotningspremie (har redan lämnat)
Älvsborg
3,3
För det mesta i Saltö,
men även på västkusten
Mercy
3,4
För det mesta i Saltö,
men även på västkusten
Åsa Rebecka
4,2
För det mesta i Saltö,
men även på västkusten
Tunafjord
4,5
”Hemmahamn”
Glomskär
3,5
Ibland i Saltö, oftast i
Simrishamn
Kenya
4,0
”hemmahamn”
Almy West
3,5
”Hemmahamn”
Theseus
3,2
”Hemmahamn”
Bravik
3,6
Lika mycket i Saltö
som på Västkusten
Stjärnvik
3,92
Ibland i Saltö, oftast på
Västkusten
Randi
4,4
Ibland i Saltö, oftast på
Västkusten
Ingun
4,85
Ibland i Saltö, oftast på
Västkusten
Odeskär
4,28
Ibland i Saltö (Mycket
sällan)
Strannefjord
3,1
Lika mycket i Saltö
som i Simrishamn
Saltvik
3,0
Ibland i Saltö (Mycket
sällan)
19 (49)
Fisk
Under 2008 lossades cirka 2 600 ton fisk i hamnen. Av detta var drygt 2 300 ton
torsk och 200 ton sill och 58 ton skrap.
I dagsläget (våren 2009) fiskar Saltös trålare i tvåveckorsperioder, vilket innebär att
de oftast går ut en söndagskväll och stannar ute tills de har fiskat sin tvåveckorskvot, vilket tar mellan 1-4 dagar.
Blekinge fiskarnas centralförening och uppköpare av fisk
I hamnen finns Blekingefiskarnas centralförening, BFC, som är en ekonomisk förening med Blekingefiskare som medlemmar. BFC sköter lossningen av fisken samt
sorterar, lagrar och säljer den fisk som deras medlemmar lossar. Även Foodia Fisk AB
och JoNils AB sköter lossning av fisk från fartygen.
Förutom den fisk som lossas från båt i Saltö hamn har BFC mottagning och försäljning av fisk även från Garpahamnen, Hallarna, Ekenabben och Sandhamn. Den fisk
som lossas i dessa hamnar hämtas med lastbil av BFC och körs till Saltö innan vidare försäljning. Uppköpare av fisk är exempelvis SE fisk. All fisk säljs på den europeiska marknaden; inget i Sverige.
Kostnader och intäkter
Marken i Saltö hamn ägs dels av kommunen (kaj och hamnplan) och dels av de
verksamheter som finns där (i princip den mark som husen upptar).
Kommunen har kostnader för Saltö hamn i form av underhåll samt i form av löpande utgifter för el, vatten, avfallshantering mm. Kommunen har även intäkter i hamnen ifrån de avgifter som fiskebåtarna betalar för att lossa fisk och ligga i hamn. För
Saltö hamn är den årliga kostnaden ca 900 000 kronor och de årliga intäkterna är ca
1 100 000 kronor. Se bilaga 1 för specificering. Intäkterna i de övriga fiskehamnarna uppgick 2008 till ca 300 000 kr.
Infrastruktur och faciliteter i hamnen
Fiskenäringen i hamnen använder i dagsläget så gått som hela kajen och kajområdet
mot Saltö sund. Vid den södra delen av kajen lossas fisken och vid den norra delen
ligger trålarna förtöjda när de inte är ute och fiskar.
På den södra delen av kajen har BFC en byggnad med kyl-, lager- och sorteringsrum
för fisken och tvättrum för fisklådor samt kontor. BFC använder i dag den östra och
den västra delen av sin byggnad, medan mittendelen hyrs ut. Man använder även
utomhusområdet syd om byggnaden för upplag av lådor, pallar mm.
På den södra delen av kajen finns också ett isverk som ägs av BFC. Isen används
både av trålarna på Saltö och av fiskebåtar i de övriga hamnarna som BFC hämtar
fisk i, exklusive Sandhamn som har eget isverk. Vissa trålare har dock eget isverk
ombord. En trålare lassar mellan 3-5 ton is på sommaren och hälften under vintern.
Isverket kan producera 100 ton/dygn, vilket innebär att verket har en relativt omfattande överkapacitet. I isverket används köldmedlet ammoniak.
På den norra delen av kajen finns kommunens hamnkontor. Här finns också Bunkerservice (båt ifrån vilken det säljs diesel och färskvatten), eluttag, toalett, dusch
och miljöstation. Mitt på området finns Foodia med den verksamhet som de håller på med.
På den västra delen av udden finns ingen verksamhet med anknytning till fiskenäringen, bortsett från ett markområde som används till förvaring av trålbord.
10117805
20 (49)
Karta 2 Infrastruktur och faciliteter i Saltö hamn
Tabell 5 Infrastruktur och faciliteter i Saltö hamn
10117805
Kajlängd
515 meter
Vattendjup
4 meter
El, Färskvatten, Toalett, Dusch, Miljöstation
Ja
Kyl- och lagringsrum
Ja
Isverk
Ja
Lådhall
-
Slip
-
Varv
Ja, småbåtsvarv
21 (49)
Övriga verksamheter i hamnen
Utöver verksamheter och faciliteter knutna till fisket finns visst annat näringsliv och
andra faciliteter i hamnen, exempelvis en fiskeaffär, produktion av färdigmat/lunchtallrikar (Foodia), verksamhet som gör speciallösningar för avlopp (Baga),
varv och vinterförvaring av fritidsbåtar (KAMMs), laserdome-verksamhet (Zyberzoon) och en båthandel (KAMMs / Allt för sjön) samt en mindre flytbrygga för besökande fritidsbåtar.
Infrastruktur och transporter till hamnen
Transporter till och från hamnen
Fiskeverksamhetens transporter till och från Saltö hamn uppgår varje vecka till 1015 lastbilstransporter i vardera riktning. 14 Vissa av dessa turer körs med släp.
När det inte är fiskesäsong säljer isverket i Saltö (BFC) is till Findus AB i Bjuv,
som använder isen för sin ärtskörd. Detta genererar ytterligare mellan 7-12 långtradartransporter i veckan
Infrastruktur från det nationella vägnätet till hamnen
Från E 22 till Saltö hamn är det ca 8 km. Vägen från E 22 går via österleden in till
staden och vidare längs Borgmästarkajen och Björkholmskajen till Saltö hamn.
Vägen har bra bärighet och är tillräckligt bred för de transporter som fisket genererar, däremot passerar vägen i kanten av den centrala stadskärnan och skär av staden
från vattnet.
I dag (våren 2009) pågår byggnation av ett hotell vid Fisktorget och delar av vägen
från Fisktorget ut till Saltö ska byggas om för att öka trafiksäkerheten för gående
och cyklister. En gång- och cykelbana ska byggas och busshållplatserna ska byggas
om. Konsekvensen av ombyggnationen kommer att bli att när bussen har stannat på
en hållplats så måste även fordon som kommer bakom bussen stanna och invänta att
bussen ska köra vidare15. Vägen kommer att bli lite smalare, men den kommer fortfarande att vara framkomligt för långtradare.
14
Cirka 10 långtradare som hämtar fisken som ska till försäljning och cirka 5 lastbilar som
kör för att lämna is och hämta fisk i de övriga Karlskrona hamnarna. Ibland även enstaka
transporter av fisklådor.
15
Sträckan trafikeras i dag av en busslinje och det finns två busshållplatser. Bussen går var
20:e minut.
10117805
22 (49)
Karta 3 Vägen från E 22 till Saltö hamn
Hamnens potential för trålare
Kajplatser och vattendjup
Det finns god tillgång till kajplatser med tillräckligt vattendjup och hamnen har potential att ta emot fler fiskefartyg än de som ligger där i dag. Det föreligger dock
underhållsbehov i ha mnen i form av bland annat justering av hamnplan, reparation
av frambalk och reparation av slänt under kajen. Hamnen behöver också muddras.
Faciliteter för fisket
Det finns god tillgången till de faciliteter som fisket behöver (El, vatten, kyl- och
lagringsrum, isverk mm).
Logistikytor
Kajytorna är tillräckliga för de faciliteter som behövs och för den logistik som fisket
genererar.
Vägar
Hamnens placering i förhållande till det nationella vägnätet är inte optimal, eftersom
transporterna till och från hamnen måste passera i kanten av den centrala stadskärnan. De vägar som fisketransporterna passerar skär i dag av kontakten mellan stadskärnan och vattnet och exempelvis järnvägsstationen och Fisktorget.
10117805
23 (49)
4.2
Garpahamnen, Hasslö
Befintlig verksamhet i hamnen
Fiskefartyg
Garpahamnen är hemmahamn för 5 lokala fiskare som fiskar kustnära med mindre
fiskefartyg (under 12 meter). I hamnen har förut funnits trålare, men inte längre.
Fisk
BFC hämtar fisk i Garpahamnen ca 3 gånger i veckan när båtarna kommer in. 16
Infrastruktur och faciliteter i hamnen
Fiskeverksamheten i hamnen använder i dagsläget den nord-västra delen av kajen.
I hamnen finns kyl- och förvaringsrum och en lådhall för förvaring av fisklådor. I
Garpahamnen finns inget isverk, is körs hit av BFC. I hamnen finns även färskvatten, eluttag, toalett, dusch och miljöstation.
16
Uppgifter om mängd fisk som lossades under 2008 har inte gått att få fram. Hamnkontoret
i Saltö hamn har endast uppgifter om Saltö och Ekenabben. BFC som hämtar fisk i hamnen
har inte uppgifter uppdelat på enskilda hamnar, utan endast endast statistik för hela länet. De
menar på att det är för mycket jobba att ta fram uppgifter per hamn.
10117805
24 (49)
Karta 4 Infrastruktur och faciliteter i Garpahamnen
Tabell 6 Infrastruktur och faciliteter i Garpahamnen
Kajlängd
140 meter
Vattendjup
Uppmätt vattendjup vid kajerna (i den
västra delen av hamnen) är mellan 4,134,36 meter (Den östra delen är grundare). Västra inloppet; 4,31. Östra inloppet; 3,73
Se Karta 5 nedan.
10117805
El, Färskvatten, Toalett, Dusch, Miljöstation
Ja
Kyl- och lagringsrum
Ja
Isverk
-
Lådhall
Ja
Slip
-
Varv
Ja
25 (49)
Karta 5 Vattendjup och bottentyper i Garpahamnen17
Övrig verksamhet i hamnen
Utöver den verksamhet som är direkt knuten till fiskeverksamheten finns i hamnen
ett större båtvarv (Hasslö båtvarv), Sjöräddningens bemannade livräddningsbåt, flytbryggor för fritidsbåtar och båtplatser för fritidsfiskare samt en del privata fiskebodar.
Transporter och infrastruktur till hamnen
Transporter till och från hamnen
Lastbilar hämtar fisk i hamnen ca tre gånger per vecka (13,5 ton, ibland även med
släp). Även enstaka transporter av fisklådor kan förekomma.
Infrastruktur från det nationella vägnätet till hamnen
Från E 22 till Garpahamnen är det ca 10 km. Från E 22 går vägen rakt söderut till
Hasslö och tvärsöver Hasslö går Garpenvägen till Garpahamnen. Vägen har bra bärighet, men smalnar av något och kantas av villor den sista biten innan den kommer
fram till hamnen.
17
Djuplodning av hamnen har gjorts i maj 2009. Bottnens hårdhet i procent ses längst ned
till vänster i kartan. Lila indikerar lös botten (dy) och mörkrött hård botten (sten). Det gröna
och gula är hårdare dy eller lera.
10117805
26 (49)
Karta 6 Vägen från E 22 till Garpahamnen och Hallahamnen
Hamnens potential för trålare
Kajplatser och vattendjup
Vad kajplatser med tillräckligt vattendjup beträffar skulle hamnen kunna ta emot
högst 10 trålare. Om man muddrade skulle man kunna få plats med fler. Hamnen är
isfri och skyddad och båtarna kommer rakt ut på öppet vatten.
Faciliteter för fisket
Hamnen saknar isverk. Kyl- och lagringsmöjligheter finns, men är antagligen för
små för en utökad verksamhet. I hamnen finns ett större båtvarv. I hamnen finns
också el, toalett, dusch och miljöstation.
Logistikytor
Kajytorna är för små för de faciliteter och den logistik som 10-15 trålare behöver.
Privata villor ligger också väldigt nära möjliga logistikytor och skulle troligtvis störas av en ökad verksamhet och trafik.
Vägar
Avståndet till E:22 är drygt 10 km. Vägen till hamnen är bra och tillräckligt bred
större delen, men smalnar av den sista biten där den kantas av flera hus.
10117805
27 (49)
4.3
Hallarna, Hasslö
På Hasslö finns även Hallarna, som är en liten, pittoresk hamn. Hallarna är hemmahamn för 4 fiskebåtar, där alla fiskarena är pensionärer. BFC hämar fisk även här,
även om mängden är liten. Sista biten ut till Hallarna är vägen mycket smal.
Hamnens potential för ett ökat yrkesfiske är liten och förutsättningar för ett storskaligare fiske finns inte. Även om det finns en sträcka kaj med vattendjup på 4 meter,
så är kajlängd, hamnbassäng och möjliga ytor för logistik alldeles för små.
10117805
28 (49)
4.4 Ekenabben, Sturkö
Befintlig verksamhet i hamnen
Fiskefartyg
I Ekenabben finns i dagsläget 3 trålare och 5 mindre fiskebåtar. Hamnen består av
två hamnbassänger och trålarna ligger i den stora och de mindre fiskebåtarna i den
lilla. Som mest har det funnits 13 trålare i Ekenabben, dessa var 40-70 fot långa (1218 meter).
Fisk
Trålarna i Ekenabben fiskar företrädesvis torsk, men en av dem fiskar även skrap
(som sorteras till både människoföda och till djurfoder). De mindre fiskebåtarna
fiskar även gädda, abborre, flundra, sik och sill, även om torsken utgör den största
delen. Två av de mindre fiskebåtarna ligger just nu (våren 2009) i Sanda (Hamn
nummer två på Sturkö) och fiskar sill. I Ekenabben lossas årligen ca 200 ton fisk.
Den största trålaren i Ekenabben har 14 ton i tvåveckorsranson och de andra två
mellan 5-10 ton. Småbåtarna har veckoransoner, men lyckas inte ta upp så mycket
som de är tillåtna att fiska.
Trålarna fisk hämtas av tre olika uppköpare. Småbåtarna lämnar själva sin fångs till
BFC på Saltö. Den lilla mängd de fiskar är för liten för att det ska löna sig att betala
för hämtning.
Infrastruktur och faciliteter i hamnen
Faciliteterna för fisket i E kenabben utgörs av kajerna, bötebod (Bod med värme där
fiskarna kan laga redskap mm.), slip(kan ta upp till 70 ton), miljöstation, toalett,
färskvatten och El.
I Ekenabben fanns det tidigare både fiskmottagning och isverk. Byggnaderna för
detta finns kvar.
10117805
29 (49)
Karta 7 Infrastruktur och faciliteter i Ekenabben
Tabell 7 Infrastruktur och faciliteter i Ekenabben
Infrastruktur och faciliteter i Ekenabben
Kajlängd
280 meter
Vattendjup
Uppmätt vattendjup vid kajerna är mellan 3,15-4,06 meter (Stora hamnbassängen). Inloppet; 4,71 meter.
Se Karta 8 nedan.
10117805
El, Färskvatten, Toalett, Dusch, Miljöstation
Ja
Kyl- och lagringsrum
Ja
Isverk
-
Lådhall
-
Slip
Ja (28 ton)
Varv
-
30 (49)
Karta 8 Vattendjup och bottentyper i Ekenabben18
Övrig verksamhet i hamnen
I princip bedrivs ingen annan verksamhet i hamnen förutom fiskeverksamheten. I
den lilla hamnbassängen hyrs båtplatser ut till fritidsbåtar. På sommaren är där fullt
och det finns en kö på ytterligare 5-6 fritidsbåtar som vill hyra plats.
Transporter och infrastruktur till hamnen
Transporter till och från hamnen
Fisken i E kenabben hämtas när trålarna kommer in var14:e dag av tre olika uppköpare. De mindre fiskefartygen levererar själva sin fisk in till BFC eller Foodia.
Förutom de olika köparna av fisk, så kommer även bränsletransporter ca 2 ggr i månaden. Bränsletransporterna kommer från 3 olika oljebolag, eftersom trålarna köper
från olika bolag. Småbåtarna tankar upp fat och behöver därför endast bränsleleveranser ca en gång i halvåret.
18
Djuplodning av hamnen har gjorts i maj 2009. Bottnens hårdhet i procent ses längst ned
till vänster i kartan. Lila indikerar lös botten (dy) och mörkrött hård botten (sten). Det gröna
och gula är hårdare dy eller lera.
10117805
31 (49)
Infrastruktur från det nationella vägnätet till hamnen
Avståndet från E:22 till Ekenabben är ca 15 km. Vägen från E22 till Ekenabben går
söder ut vid Ramdala över Möcklö och Senoren. Vägen har bra bärighet, men är
smal den sista biten.
Karta 9 Vägen från E 22 till Ekenabben och Sanda hamn
Hamnens potential för trålare
Kajplatser och vattendjup
Vad kajplatser med tillräckligt vattendjup beträffar skulle hamnen kunna ta emot
upp till ytterligare 7 trålare, eventuellt fler om de ligger utanpå varandra. I dag finns
tre trålare. Det har som mest funnit 13 trålare i hamnen19. Exakt hur många som får
plats beror av trålarnas längd och vilket vattendjup de enskilda trålarna kräver.
En av fördelarna med hamnen är att den nästan alltid är isfri. Några menar på att det
är svårt att navigera in i ha mnen och att hamnen är trång, vilket skulle försvåras ytterligare om det ligger många båtar i hamnbassängen. Andra menar att detta inte är
något problem och att hamnen är en skyddad och bra hamn som är väl lämpad för
yrkesfiske.
19
10117805
De 13 trålare som förut fanns i hamnen var mellan 40-70 fot långa (12-18 meter).
32 (49)
Faciliteter för fisket
Kyl- och lagringsmöjligheter samt lådhall finns, men utrymmena är antagligen för
små för en utökad verksamhet. Det finns inget isverk, däremot har det förut funnits
både isverk och fiskemottagning och byggnaderna för detta finns kvar. Det finns
även en bötebod (Bod med värme där fiskarna kan laga redskap mm). I hamnen
finns också el, toalett, dusch och miljöstation samt en slip för upptag av båtar.
Logistikytor
Det finns gott om kaj- och logistikytor i hamnen.
Vägar
Avståndet till E:22 är drygt 15 km. Vägen är bra, men smal den sista biten. Till
hamnen går redan i da g en hel del tunga transporter, eftersom de tre trålarna använder olika uppköpare för sin fisk och olika oljebolag för sina inköp av bränsle.
10117805
33 (49)
4.5
Sandhamn, Torhamn
Befintlig verksamhet i hamnen
Fiskefartyg
I Sandhamn finns ca 10 lokala fiskare med mindre fiskefartyg (under 12 meter), som
fiskar med garn. Hamnen besöks även sporadiskt av andra fiskebåtar som kommer
för att lossa fisk, eftersom det inte finns så många andra ställen med fiskemottagning längs kusten. Hamnen sköts av de aktiva fiskarna i en gemensam förening.
Fisk
I Sandhamn kan mängden lossad fisk (torsk) variera mellan 2-14 ton/vecka. Under
ett år uppgår den till ca 500-600 ton. Variationen mellan olika veckor är stor, både
beroende på om vädret tillåter båtarna att gå ut, antal tillfälliga besökande fiskebåtar
som fiskar på bankarna och beroende av tillgången på fisk. Till skillnad från trålfiskarna så har garnbåtarna, som fiskar kustnära, svårt att ta upp sina veckokvoter. 20
Infrastruktur och faciliteter i hamnen
I Sandhamn finns två hamnbassänger och gott om plats för de 10 fiskebåtar som
finns i hamnen. Hamnen är dock utsatt när det blåser sydostliga vindar, vilket gör att
båtarna endast använder de nordliga kajsidorna.
På mittenkajen finns isverk, förråd för fiskelådor samt fiskebodar för redskap och
dyl. Isverket kan producera 8 ton is/dygn och är av äldre modell. Sandhamn är, bortsett från Saltö, den enda hamnen i kommunen med isverk. I hamnen finns också el,
toalett, dusch och miljöstation samt en slip för upptag av båtar.
20
Intervjuad fiskare uppskattar att han ungefär lyckas ta upp 25 procent av sin veckokvot
som är på tre ransoner.
10117805
34 (49)
Karta 10 Infrastruktur och faciliteter i Sandhamn
Tabell 8 Infrastruktur och faciliteter i Sandhamn
Kajlängd
400 meter
Vattendjup
Uppmätt vattendjup vid kajerna är mellan 1,82- 4,26. Västra inloppet; 4,75.
Östra inloppet; 5,06.
Se Karta 11 nedan.
10117805
El, Färskvatten, Toalett, Dusch, Miljöstation
Ja
Kyl- och lagringsrum
Ja
Isverk
Ja
Lådhall
Ja
Slip
Ja (28 ton)
Varv
-
35 (49)
Karta 11 Vattendjup och bottentyper i Sandhamn21
Övrig verksamhet i hamnen
I princip bedrivs ingen annan verksamhet i hamnen förutom fiskeverksamheten. Det
finns en träbrygga där båtplatser hyrs ut till fritidsbåtar.
Transporter och infrastruktur till hamnen
Transporter till och från hamnen
BFC hämtar fisk i Sandhamn två gånger i veckan, för leverans till Saltö hamn, innan
vidare leverans och försäljning ut i Europa.
Infrastruktur från det nationella vägnätet till hamnen
Avståndet från E 22 till Sandhamn är ca 12 km. Sista biten från Truseryd är vägen
relativt smal.
21
Djuplodning av hamnen har gjorts i maj 2009. Bottnens hårdhet i procent ses längst ned
till vänster i kartan. Lila indikerar lös botten (dy) och mörkrött hård botten (sten). Det gröna
och gula är hårdare dy eller lera.
10117805
36 (49)
Karta 12 Vägen från E 22 till Sandhamn
Hamnens potential för trålare
Kajplatser och vattendjup
Hamnen har i dag svårt att ta emot trålare på grund av dåligt vattendjup vid kaj. Det
händer att hamnen blir islagd. Annars finns det gott om kajplatser. Någon menar
dock att de vindförhållanden, som gör att småbåtarna i dag endast ligger på de sydliga sidorna av kajerna, gör att kajplatserna är färre än vad antal kajmeter anger och
att det därför skulle vara svårt att få plats med trålarna. Någon annan menar dock att
denna vind inte torde utgöra ett problem för trålare, även om den är det för de små
båtarna.
Faciliteter för fisket
Isverk finns. Verket producerar 8 ton/dygn, vilket inte är tillräckligt för en utökad
verksamhet. Kyl- och lagringsmöjligheter samt lådhall finns, men utrymmena är
antagligen för små för en utökad verksamhet
Logistikytor
Det finns gott om kaj- och logistikytor i hamnen.
Vägar
Avståndet från E 22 till Sandhamn är ca 12 km. Sista biten till hamnen är relativt
smal.
10117805
37 (49)
5 UTVECKLINGSALTERNATIV
Som nämndes inledningsvis ligger Saltö hamn centralt i Karlskrona och på mark
som är attraktiv även för verksamhet som inte är fiskerelaterad, vilket gör att det
finns alternativa utvecklingsmöjligheter för ytorna. Det finns i dagsläget inga färdiga exploateringsplaner för Saltö hamn, men området är Karlskronas kanske mest
värdefulla mark och rätt exploaterad kan den locka till sig både boende och näringsliv. Visionen är bostäder och verksamheter knutna till turism och rekreation och att
området ska bli ett attraktivt och offentligt område för Karlskronaborna. Tanken är
att själva kajområdet mot Saltö sund skulle kunna bestå av mindre paviljonger/hamnmagasin med verksamhet, som bevarar dagens karaktär, och att bostäder
skulle kunna byggs bakom dessa. Kombinationsmöjligheter med ett småskaligt fiske
ses som positivt.
Kommunen har således exploateringstankar för Saltö, men är samtidigt angelägen
att en sådan exploatering sker på ett sätt så att den inte skadar fiskenäringen och
fiskarenas möjligheter att utöva sitt yrke. Därför finns anledning att utreda vilka alternativ som står till buds. De grundläggande alternativen är samexistens eller att
fiskeverksamheten flyttar till en annan av Karskronas hamnar – under förutsättning
att detta ekonomiskt och tekniskt kan ske.
Eftersom Saltö är en av Karlskronas i särklass mest attraktiva områden för boendeexploatering måste värdet av den nuvarande verksamheten ställas i relation till potentialen med ett alternativt nyttjande av marken.
5.1
Möjligheterna för samexistens mellan bostadsbebyggelse
och fiskeverksamhet i Saltö hamn
Kommunen har specifikt önskat att ett kombinationsalternativ belyses. Utredningen
har funnit att det finns svårigheter med detta, men att det under vissa förutsättningar
eventuellt skulle kunna vara möjligt. Det är i sammanhanget viktigt att poängtera att
den verksamhet som i da g bedrivs i Saltö hamn inte är någon pittoresk småskalig
verksamhet, utan en relativt storskalig sådan som genererar en hel del logistik och
transporter och att det inte finns någon efterfrågan från små fiskefartyg (under 12
meter) att ligga i Saltö hamn. Dessa ligger ofta i en hamn i närheten av hemmet.
Förutsättningar för samlokalisering:
o Kajytan där båtarna lossar fisk (mitt för BFC:s lokaler) måste hållas
fria för fiskehanteringen. Övriga kajytor, från Saltöbron fram till
lossningsytorna, skulle dock kunna snyggas upp och göras mer
publika.
10117805
o
Bostadshus kan endast byggas på den västra sidan av udden och
inte vid Saltö sund.
o
Stor hänsyn måste tas till fiskenäringen som är av riksintresse.
Verksamhetsutövare och boende måste förberedas på närheten till
fiskenäringen.
o
Verksamheter som inte hör till fiskenäringen, d.v.s inte är beroende
av att ligga i en hamn, bör beredas mark någon annan stans.
38 (49)
De största problemen med samlokalisering:
o Närheten till isverket är ett stort problem som kan vara avgörande
för möjligheterna att bebygga hamnen med bostäder och annan
verksamhet. Isverk av denna storlek använder ammoniak som
köldmedel, medan mindre isverk kan använda andra köldmedel,
t.ex. freon. De intervjuades mening går isär, huruvida närheten till
isverket utgör ett hinder för bostadsbebyggelse eller inte. Det finns
dock ett tidigare planuppdrag som är vilande på grund av närheten
till en ammoniakanläggning i hamnen. Planuppdraget gällde byggande av ett äldreboende och avståndet från detta till Foodias frysanläggning 22. I det ärendet ansåg räddningsverket att närheten till
Foodias ammoniakanläggning var för litet (ca 60 meter) och avrådde därför för byggnation. Vid en framtida exploatering av Saltö
hamn skulle naturligtvis en ny prövning få göras med aktuella verksamheter och bostäder och deras avstånd till isverket, men räddningsverkets rekommendationer ger en fingervisning om hur skadlig ammoniak är och om möjligheterna att bygga bostäder i närheten av sådana anläggningar. Ett alternativ är att isverket, som i dag
har en överkapacitet, byts ut mot ett mindre verk som kan använda
ett annat köldmedel. För att se om detta är möjligt behövs exakta
uppgifter om hur mycket is fiskefartygen behöver. 23
o
De relativt frekventa, tunga transporterna försvårar möjligheterna
att skapa ett trevligt publikt kaj- och bostadsområde.
o
På sikt är det sannolikt att en exploatering av Saltö hamn för boende
och annan icke-industriell verksamhet i allt väsentligt stoppar vidareutveckling av fiskenäringen där. I och med exploatering för bostäder kan alltså fiskerinäringen inte växa på Saltö och verksamheten blir begränsad till sin nuvarande omfattning. Om näringen behöver ytterligare kapacitet måste den alltså ändå tillhandahållas på
annat håll.
o
Ett kombinationsalternativ innebär viss instabilitet för alla inblandade och för både ny och gammal näringsverksamhet är potentiella
konflikter en riskfaktor i fråga om t.ex. nyinvesteringar. Detta kan
dämpa näringars investerings- och förändringsbenägenhet.
Sammantaget innebär detta att förutsättningar för en samexistens är associerade med
mycket kompromisser, osäkerheter och framtida begränsningar och konfliktpotential. Det är därför också viktigt att behandla förutsättningar och handlingsalternativ i
ett större utvecklingsperspektiv där näringslivspolicy, infrastruktur och transportplanering, miljöfrågor och övrig rumslig planering samverkar.
10117805
22
Detaljplan för del av SALTÖ 2:1 m fl (Sillen), Karslkrona kommun, Blekinge län
23
Exakta uppgifter om hur mycket is fiskefartygen använder har inte gått att få ut från BFC.
39 (49)
5.2
Möjligheterna för flytt av dagens fiskeverksamhet på Saltö
till kommunens andra hamnar
För att en annan av de aktuella hamnarna ska kunna ta över den fiskeverksamhet
som i dag bedrivs i Saltö krävs att den hamnen innehåller faciliteter, ytor och vattendjup som är tillräckliga för fisket eller att detta går att iordningställa.
För att klargöra vilka verksamheter och faciliteter som måste beredas plats i en annan hamn är det viktigt att skilja på verksamheter och faciliteter som är relaterad till
fiskerinäringen och verksamhet som inte är det. I Saltö hamn finns i dag en del
verksamheter som varken har koppling till fisket eller behöver ligga i en hamn. Till
dessa hör exempelvis ett plåtslageri, marinhandel, färdigmatsfabrik, äventyrscenter,
etc. De verksamheter och faciliteter som fisket däremot är beroende av och som bör
beredas plats, iordningställas eller finnas i en ersättningshamn är:
Tillräcklig kajlängd för lossning
Tillräcklig kajlängd med förtöjningsplatser när båtarna ligger i hamn
Tillräckligt vattendjup för trålare
Tillräckliga logistikytor för hantering av fisk med truckar och lastbilar
Kyl- och lagringsrum
Isverk
El, Färskvatten, Toalett, Dusch, Miljöstation
Kontor för BFC och hamnens administration
Tillfartsvägar som klarar av trafik med större lastbilar
Plats behöver antagligen beredas för 7-18 trålare. Exakt hur många trålare som är i
behov av en ersättningshamn behöver undersökas närmare. 7 trålare använder i dag
Saltö som ”hemmahamn” och ytterligare 5 trålare går in i Saltö hamn förhållandevis
ofta. Utöver detta finns 6 trålare som ibland besöker hamnen. Trålfiskarena behöver
tillfrågas om hur framtiden ser ut för dem och vilket intresse de har att beredas plats
i en Karlskronahamn.
Antalet trålare i Saltö hamn är heller inte konstant. Två av trålarna har t.ex. nyligen
ansökt om skrotningspremie, vilket även flera kan tänkas göra. Detta kan innebära
att antal trålare som är i behov av en ersättningshamn minskar. Även minskningen
av fiskeflottan de senaste decennierna pekar på att antalet fiskefartyg kan bli färre,
samtidigt som de nyligen ökade torskkvoterna i Östersjön antagligen innebär att
kvarvarande flotta kan få en större lönsamhet och därför i större utsträckning blir
kvar. Med dessa osäkerheter kan det vara bra om plats både kan beredas för existerande fiskefartyg och att det dessutom finns möjlighet för viss expansion.
Vilken hamn har potential att ersätta Saltö?
De hamnar som har varit aktuella som ersättningshamnar för Saltö i denna utredning
är Garpahamnen, Hallahamnen, Ekenabben och Sandhamn.
Hallahamnen har tidigt i utredningen avskrivits som aktuell för att ta emot trålare,
eftersom förutsättningarna för detta helt saknas. Under utredningens gång har däremot förslag om att återuppta fiskeverksamhet i Handelshamnen framkommit. Här
har fisket tidigare haft verksamhet. Fördelen med Handelshamnen är att den både
har kaj, logistikytor och vattendjup som är tillfredsställande utan omfattande investeringar. I vissa intervjuer har det däremot framkommit att det finns eller åtminstone har funnits andra exploateringsplaner för Handelshamnen, samtidigt som någon
hävdar att fasta konstruktioner, som t.ex. ett isverk, inte är önskvärda i Handelshamnen. Fiskare i Saltö hamn poängterar dock att Handelshamnen är en bra hamn
10117805
40 (49)
och att det redan finns en byggnad mitt på kajen som kan husera både isverk och
lagringsplats och att hamnen är väl förberedd för fiskeverksamhet.
Kvarvarande tre möjliga ersättningshamnar är Garpahamnen, Ekenabben och Sandhamn.
Kajplatser och vattendjup i de tre möjliga ersättningshamnarna
De 18 trålare som, mer eller mindre frekvent, besöker Saltö hamn varierar i djupgående mellan 2,5 meter- 4,85 meter24. Av dessa har sex stycken ett djupgående på 4
meter eller mer och 12 stycken ett djupgående under 4 meter. Av de 12 fartyg, med
ett djupgående under 4 meter, har 10 stycken ett djupgående på 3,5 meter eller
mindre. Två av de trålare som i dag har ”hemmahamn” i Saltö kräver ett vattendjup
på 4 meter eller mer. Se sammanställning i Tabell 4.
Garpahamnen har tillräckligt med kajer för att ta emot ca 10 trålare, om dessa inte
kräver ett vattendjup på över 4 meter. Vattendjupet vid den nordvästra kajen är i dag
mellan 4,13-4,36 meter. Om hamnen muddras finns det däremot kajmässigt möjlighet att bereda plats för samtliga Saltö-trålarna i Garpahamnen. Problemet i Garpahamnen är framförallt de begränsade ytor som finns tillgängliga för de faciliteter
och den logistik som krävs på land, se rubrik Logistikytor i de tre möjliga ersättningshamnarna nedan.
Ekenabben har tillräckligt med kajer för att ta emot ca 7 trålare, om dessa inte kräver ett vattendjup på över 3,5 meter. Vattendjupet vid kajerna i Ekenabben ligger
mellan 3,43-3,80 meter. Om hamnen muddras kan däremot plats beredas för några
till och framförallt för mer djupgående fartyg. Vissa intervjuade menar dock på att
Ekenabben är svår att ta sig in i och att detta försvåras ytterligare om det ligger
många båtar i hamnen. Andra menar att detta inte är ett problem. Det har förut funnits 13 trålare i Ekenabben. Dessa var 12- 18 meter långa. De flesta av dagens trålare i Saltö är mellan 18-24 meter.
Sandhamn kan ta emot enstaka trålare. Vattendjupet vid kajerna varierar mellan
1,82- 4,26 meter. Om hamnen muddras finns dock förutsättningar att ta emot samtliga Saltö-trålare, eftersom här finns gott om kajplatser. Några av de intervjuade
menar dock att vindarna i Sandhamn är besvärliga och gör att de södra delarna av
kajer inte kan användas. De 10 befintliga små fiskefartygen använder i dag de nordliga sidorna av kajerna. Andra intervjuade menar att vindarna inte är ett problem för
trålarna utan endast för de mindre båtarna.
Logistikytor i de tre möjliga ersättningshamnarna
Ytor i hamnen behövs för den logistik med truckar och lastbilar som fiskeverksamheten genererar. Det behövs också tillräckliga ytor för de faciliteter som fisket behöver i form av kyl- och lagringsrum, isverk, kontor m.m.
I Garpahamnen är logistikytorna små, vilket gör det svårt för hamnen att fungera
som ersättningshamn. De ytor som finns ligger också mycket nära bostadsbebyggelse, vilket innebär att dessa kan störas av en ökande verksamhet, att ett isverk med
köldmedlet ammoniak inte kan placeras i hamnen och att en expansion av hamnområdet skulle omöjliggöras.
I Ekenabben och Sandhamn finns det gott om ytor för de faciliteter och den logistik
som krävs.
24
10117805
Det fartyg som är 4,85 i djupgående kan endast ligga på enstaka plats i Saltö i dag.
41 (49)
Faciliteter
I samtliga tre hamnar finns el, färskvatten, toalett, dusch och miljöstation. I samtliga
hamnar finns också kyl- och lagringsrum, men dessa är antagligen för små, varför
nya utrymmen för detta måste byggas. Kontorsutrymmen skulle också behöva byggas.
I Ekenabben har det förut funnits både fiskemottagning och isverk. Byggnaderna för
detta finns kvar, vilket skulle kunna innebära att dessa kunde moderniseras och
byggas om till mottagning, kontor o.dyl. I Ekenabben finns även en bod med värme
där fiskarena kan laga redskap mm.
Sandhamn är den enda av hamnarna som har ett eget isverk. Detta är dock antagligen för litet, varför det även i Sandhamn skulle behövas ett nytt isverk, om hamnen
ska kunna fungera som ersättningshamn. Möjligheterna och kostnaderna för att flytta befintligt isverk från Saltö till en ersättningshamn bör utredas 25 och ställas i relation till möjligheterna att sälja isverket och istället bygga ett mindre isverk som är
dimensionerat för de behov som finns.
Vägar
Det är inte så stor skillnad på avståndet från det nationella vägnätet till de tre hamnarna. Till Garpahamnen är det ca 10 km, till Ekenabben ca 15 km och till Sandhamn ca 12 km. Inga speciella undersökningar har gjorts vad gäller vägarnas bärighet, utan uppgifter har endast inhämtats från intervjuer och vad som kan iakttas vid
platsbesök. Vägarna till de tre hamnarna verkar vara i bra skick och fungera för den
verksamhet som bedrivs där i dag. Till hamnarna går redan i dag lastbilar för att
hämta fisk och lämna is och bränsle. Den sista sträckan, till samtliga hamnar, är relativt smal. I Sandhamn är intervjuad fiskare tveksam till att vägen skulle klara av
större långtradare till hamnen.
Sammanfattning
Eftersom det är svårt att göra något åt storleken på logistikytorna på land i Garpahamnen har denna hamn svårt att fungera som ersättningshamn, däremot kan den
fungera som komplementhamn, eftersom vattendjupen vid kaj gör att det redan i dag
är möjligt för ett stort antal trålare att använda hamnen.
Både Ekenabben och Sandhamn har bra logistikytor på land och på så vis bra förutsättningar att fungera som ersättningshamnar. Båda hamnarna behöver dock muddras för att kunna ta emot de trålare som i dag använder Saltö.26 Det är dock tveksamt
om hamnbassängens storlek och kajlängden i E kenabben räcker till för att ta emot
samtliga Saltö-trålarna. I Sandhamn finns en längre kajlängd och på grund av det
större förutsättningar att ta emot fler trålare.
25
Intervjupersonerna har olika åsikt om detta är möjligt eller inte.
26
I karta Karta 8 och Karta 11 framgår att bottentyperna i de två hamnarna inte skiljer sig
särskilt mycket åt, varför kostnaderna för muddring p.g.a. detta inte heller borde skilja sig så
mycket åt. Däremot är vattendjupet i Sandhamn lägre, vilket torde påverka muddringskostnaden.
10117805
42 (49)
6 SLUTSATSER
Följande sammanfattande slutsatser kan dras av utredningen:
Karlskronas utveckling går mot ett innovativt och entreprenörskapsdrivet
näringsliv
Precis som i övriga kommuner i Sverige har det i Karlskrona under en lång
tid pågått en strukturomvandling. Kännetecknande är att andelen sysselsatta
har minskat inom traditionella yrken såsom vård, jordbruk, skogsbruk och
fiske samt tillverkningsindustrin. Istället har antalet sysselsatta ökat inom
utbildning och forskning, finansiell verksamhet och företagstjänster samt
personliga och kulturella tjänster.
Fisket i Karlskrona är en liten bransch som uppvisar en vikande trend
I jämförelse med andra branscher i Karlskrona genererar fiskenäringen endast ett marginellt regional- och lokalekonomiskt bidrag och uppvisar dessutom en vikande trend. Fisket på sydkusten och fisket kopplat till Karlskrona kommun har varit på kraftig tillbakagång under en längre tid och denna
nedgång har varit mycket tydlig sedan mitten av 1990-talet. Såväl antalet
yrkesfiskare som antalet fiskefartyg har sedan dess minskat kraftigt. Den totala landade fångsten i Karlskrona kommuns hamnar och värdet av denna
fångst uppvisar också en vikande trend under 2000-talet. Även om kvoterna
förväntas öka något under kommande år finns det sådan överkapacitet i nuvarande industri att en sysselsättningsökning inom branschen blir liten, om
någon.
Karlskrona uppvisar fortfarande en koncentration av yrkesfiskare jämfört
med rikets övriga kommuner
Trots att fisket utgör en liten näring i Karlskrona, så är den inte obetydlig i
ett nationellt sammanhang. Karlskrona ligger på 20:e plats bland alla Sveriges kommuner avseende antalet yrkesfiskare per sysselsatt befolkning och
uppvisar således fortfarande en koncentration av yrkesfiskare i jä mförelse
med rikets övriga kommuner. Ur sysselsättningssynpunkt uppvisar Karlskrona därmed komparativa fördelar inom fisket. Dock har det kraftigt minskade antalet licensierade yrkesfiskare sedan mitten av 1990-talet lett till att
Karlskrona uppvisar en negativ utveckling relativt riket, vilket indikerar att
fisket i Karlskrona har tappat i konkurrenskraft.
Fisket är kulturellt och identitetsmässigt viktigt
Karlskrona präglas i hög grad av närheten till havet och skärgården och det
marina inslaget är betydande i både stadsbild och identitet. Även om de
branscher som förknippas med stadens marina historia har förlorat mycket
av sin betydelse ur ett ekonomiskt perspektiv, så är de fortfarande viktiga
för stadens och kommunens prägel och identitet. Man ska inte underskatta
den mentala betydelsen, ur ett identitetsperspektiv, som ett aktivt fiske har.
De miljöer fiskenäringen skapar bidrar också många gånger till intressanta
miljöer och en levande skärgård och på så vis till orters och samhällens attraktivitet – inte minst ur turistsynpunkt.
Lokalt, för enskilda fiskare, har fisket naturligtvis även ekonomisk betydelse och är inte sällan en del av ett mångsyssleri. Större delen av fiskenäringens verksamhet är dessutom lokaliserad utanför storstadsområdena, och har
därför en stor betydelse för möjligheten till försörjning på landsbygden.
10117805
43 (49)
Karlskrona kommuns hamnar är regionalt och nationellt viktiga för fisket
Karlskrona kommuns hamnar är viktiga landningshamnar för torsk, både
regionalt och nationellt. De svarar för cirka 30 procent av såväl samtliga
sydkustlandningar som landets totala landningar av torsk. Däremot är andelen av landningar av sill relativt liten ur ett regionalt såväl som ett nationellt
perspektiv. Under 2000-2008 svarade dock KA-båtarna (d.v.s. båtar registrerade i Karlskrona) endast för 17 procent av de landade fångsterna i
Karlskrona. Resterande 83 procent landades av båtar registrerade i andra
kommuner, d.v.s. främst av trålarna i Saltö hamn varav huvuddelen är registrerade på västkusten.
Regeringens satsning på ett hållbart fiske minskar antalet trålare
I arbetet med att få till stånd ett mer hållbart fiske ingår bland annat att ytterligare minska den Svenska fiskeflottan (med 40 procent), så att den anpassas mer till hur fiskebeståndet ser ut i dag. Det innebär att antalet verksamma fiskföretag kommer att minska. En minskad flotta ger ett minskat
fisketryck, men kan också möjliggöra en förbättrad ekonomi för de fiskeföretag som kvarstår. Ett annat viktigt mål för regeringen är att verka för ett
livskraftigt och hållbart småskaligt fiske (fartyg mindre än 12 meter). En
satsning på det småsakliga kustfisket anses innebär större möjligheter till
bevarandet av fiskets kulturarv, såsom till exempel hamnar, sjöbodar och
båtar. Det anses även vara positivt för det marinbiologiska kulturarvet som
annars lätt kan skadas vid bottentrålning.
Riksintresset för fiske i Saltö hamn torde inte utgöra ett hinder för exploatering av hamnen för bostäder, men kräver att näringens förutsättningar tillgodogörs
Fiskeriverksamheten på Saltö är klassad som riksintresse. Det betyder att
särskild omsorg måste ges eventuella förändringar och exploateringar i
andra syften. Viktigt i sammanhanget är att det primärt är fiskenäringens intressen som är skyddade, och inte den fysiska platsen – även om dessa i nuläget naturligtvis är intimt förknippade med varandra. Viktigt vid en eventuell förändring av Saltö och verksamheten blir att förklara och beskriva hur
riksintresset hanteras. Intervjuer som genomförts inom ramen för projektet
har bekräftat att det är just näringens förutsättningar som är det viktiga.
Därmed torde det vara möjligt att nå samförstånd kring annan lokalisering
så länge fiskenäringens förutsättningar inte försämras. I sådant fall bör heller inte riksintresset vara hotat. Detta är dock slutsatser som dras efter endast en översiktlig analys av frågan.
Det finns svårigheter med en samlokalisering
Förutsättningar för en samlokalisering mellan fiskenäringen i Saltö och bostäder finns eventuellt, men är associerade med mycket kompromisser, konfliktpotential, osäkerheter och framtida begränsningar, både för fiskenäringen och för satsningen på en levande stadsdel.
Det finns tre hamnar som skulle kan fungera som ersättningshamnar
De hamnar som skulle kunna fungera som ersättningshamnar är Handelshamnen, Ekenabben och Sandhamn.
Handelshamnen har inte ingått i utredningen, men vi vill ändå lyfta fram
den, eftersom den har kommit på tal i flera av intervjuerna och lyfts upp
10117805
44 (49)
som en bra fiskehamn. Handelshamnen torde vara den hamn som lättast och
med minst ekonomiska medel skulle kunna ersätta Saltö. I Handelshamnen,
från vilken det industriella fisket en gång utgick, finns både tillräckligt vattendjup och stora logistikytor. Fortfarande i dag används Handelshamnen av
de allra största trålarna, som är för djupgående för att gå in i Saltö.
I Ekenabben och Sandhamn krävs något större investeringar än i Handelshamnen, eftersom hamnarna behöver muddras.
Förutsättningar för Ekenabben att ensam ersätta Saltö är tveksam och beroende av antal trålare som är intresserade av att flytta till en ny hamn i Karlskrona kommun, deras längd och hur stor beredskap kommunen vill ha i ersättningshamnen för en eventuell framtida ökning av fisket.
Sandhamn torde, om den muddrades, dock ensam kunna ersätta Saltö. Undersökas behövs dock i vilken mån de södra kajytorna kan användas, p.g.a.
de sydöstliga vindarna. Vid val av ersättningshamn är det också viktigt att ta
i beaktan möjliga tredjepartseffekter. En flytt av Saltö-trålarna till Sandhamn får inte innebära att förutsättningarna för befintlig fiskeverksamhet i
Sandhamn försämras. I Sandhamn kan en möjlig tredjepartseffekt också
komma att drabba de fritidsbåtar som i dag hyr båtplatser där.
7 REKOMMENDATIONER
Följande rekommendationer lämnas:
Exploatera Saltö för boende och småskaliga verksamheter och flytta fiskeverksamheten
Möjligheten för Karlskrona att attrahera företag, kapital och individer hänger intimt samman med förmågan att skapa attraktiva villkor för boende och
företagande. För att kunna behålla och dra till sig unika kompetenser som
genererar produkter och tjänster som kan skapa tillväxt i en allt tuffare global konkurrens krävs att man tar vara på den konkurrenskraft staden har. En
av de konkurrensfördelar Karlskrona har är närheten till vatten och möjligheterna till ett attraktivt boende. I det perspektivet och med tanke på fiskenäringens utveckling, prognos och behov ter det sig klokt att flytta nuvarande fiskeverksamhet från Saltö till en annan av kommunens hamnar och
istället exploatera Saltö hamn för ytterligare boende och småskalig verksamhet. Det är dock viktigt att i sammanhanget poängtera att en flytt för fiskeverksamheten inte ska betyda sämre förutsättningar för denna, utan att
satsningar som är tillfredställande för fisket måste göras i en ersättningshamn.
Flytta fiskeverksamhet på Saltö till en eller två ersättningshamnar
Flytta fiskeverksamheten från Saltö till Sandhamn eller gör en kombination
av två hamnar där Sandhamn eller Ekenabben får fungera som huvudhamn
och Garpahamnen som kompletteringshamn.
Under förutsättning att de sydöstliga vindarna i Sandhamn inte omöjliggör
för trålare att ligga vid de södra kajytorn, torde det vara möjligt att iordningställa Sandhamn som ersättningshamn för Saltö hamn. 27 Hamnen behö27
Med ersättningshamn menas här en hamn som kan ersätta den verksamhet som är tydligt
knuten till fisket och har behov av att ligga i en hamn. Övrig verksamhet i Saltö kan behöva
beredas annan plats.
10117805
45 (49)
ver muddras och faciliteter i form av ett större isverk, kyl- och lagringsutrymmen, kontor mm. måste iordningställas.
Ett alternativ, som kan innebära mindre muddringsarbete, är en kombination
av ersättningshamnar, där Ekenabben eller Sandhamn görs till huvudhamn
och Garpahamnen blir en kompletteringshamn. Huvudhamnen muddras tillräckligt för att bereda plats för de 7 trålare som i dag använder Saltö som
”hemmahamn” och faciliteter på land anordnas. Övriga trålare, som inte besöker kommunen så ofta, hänvisas till Garpahamnen där det redan i da g
finns kajytor med tillräckligt vattendjup. Den fisk som dessa trålare lossar
får då hämtas med lastbil och körs till huvudhamnen innan vidare försäljning och transport.
Tillvarata värdet av en aktiv fiskeverksamhet
Med en satsning på en kompletteringshamn/ar ges förutsättningar för att
hamnen (hamnarna) upplever en revitalisering. En aktiv fiskeverksamhet
bidrar till att bevara och levandegöra miljöerna i hamnarna. Genom att erbjuda lossning för trålare i kommunen ges även förutsättningar för det kustnära och småskaliga fisket. Eftersom en större mängd lossad fisk torde ge
underlag till bättre service vad gäller t.ex. lossning, hämtning och försäljning av fisk även för de mindre fiskebåtarna.
Betrakta frågan om fiskehamnar och exploateringen av Saltö i ett större
perspektiv
Både för fiskets framtid och för utvecklingen av stadsmiljön, av vilken Saltö
hamn är en del, är det viktigt att behandla förutsättningar och handlingsalternativ i ett större utvecklingsperspektiv där näringslivspolicy, infrastruktur
och transportplanering, miljöfrågor och övrig rumslig planering kan samverka. Inte minst är det viktigt att på olika sätt försöka bevara ortens karaktär och fiskets influenser. Därför bör frågan om en flytt av verksamheten i
Saltö hamn ingå i kommande utvecklingsdiskussioner så att konsekvenser
och motiv kan belysas i ett större sammanhang.
Gör beslutet om flytt av fiskeverksamheten till en interaktiv process
Det är mycket viktigt att kommunen får med sig fiskenäringens aktörer i
planerna att flytta näringen till en annan hamn. Både på grund av att det är
dessa som verkligen känner till vilka behov näringen har, men också för att
öka möjligheterna för en smidig process och flytt där samtliga inblandade
parter kan bli nöjda i slutändan.
I denna övergripande utredning har det inte alltid varit möjligt att få fram
exakta uppgifter, både p.g.a. utredningens övergripande karaktär och de intervjuades tillgång till exakta uppgifter eller i vissa fall obenägenhet att
lämna ut dessa. För att kunna gå vidare till ett beslut om Saltö hamns framtid och val av ersättningshamn krävs, för vissa områden, mer exakta uppgifter. Många av dessa uppgifter innehas av fiskarena och fiskenäringens aktörer, varför ett fördjupat samarbete med dessa behövs. Exempel på uppgifter
som behöver tas fram/förtydligas är:
10117805
o
Intresset hos trålfiskarena att stanna i Karlskrona kommun om Saltö
ersätts av annan hamn.
o
Avstämning av uppgifterna om trålarna djupgående samt deras exakta längd
o
Faktiskt behov av is
46 (49)
o
Problem med vindförhållanden i Sandhamn och angöringsmöjligheter för stora fiskefartyg i Ekenabben
o
Anslutningsvägarnas bärighet mm.
Det finns i dag också en skepsis mot kommunens agerande i Saltö hamn
som behöver överbryggas. För flera av dem som arbetar inom fiskenäringen
ter sig kommunens hantering av Saltö hamn obegriplig. Flera har svårt att
förstå hur kommunen först kan säga att Saltö hamn skall bevaras för fiskenäringen och sedan, endast efter några år, ha andra planer.
Vad parterna har att vinna på en flytt behöver lyftas fram och förtydligas. I
en ersättningshamn torde fisket kunna beredas större utvecklingsmöjligheter
än i Saltö, där närheten till bostäderna på höjden kan fungera hämmande.
Markvärdet i Saltö hamn torde också vara högt, vilket innebär att alla som
säljer sin mark i Saltö hamn kan få bra betalt.
10117805
47 (49)
Bilaga 1 Kommunala kostnader och intäkter i Saltö
hamn
Årliga kostnader, Saltö hamn
Typ av kostnad
Kr
Lön
Ca 330 000
En person har i dag till uppgift att sköta administration mm. kring fisket i, framförallt, Saltö hamn .
Ca 100 000
Hyra
Hyra betalas till Fastighetsavdelningen på kommunen, d.v.s. en intern kostnad.
Ca 40 000
Avfallshantering
Containerhyra och, destruktionsavgift
El
Ca 96 000
Vatten
Inga kostnader finns bokförda för vatten
Beräknat underhåll
Ca 330 000
Dagens årliga underhållsbehov.
Planerade underhållsåtgärderna kommer att vidtas
under de närmaste 3 åren och beräknas under denna
period uppgå till ca 1 000 000 kr för Saltö hamn.
Summa
Ca 896 000
Årliga intäkter, Saltö hamn
Typ av intäkt
Kr
Fartyg
Ca 450 000
Hamnavgift baserad på båtens storlek
Ca 60 000
Vara
Lossningsavgift baserad på mängd lossad fisk
10117805
El
Ca 340 000
Vatten
Ca 55 000
Miljöavgift
Ca 30 000
Summa, inklusive moms
Ca 1 100 000
48 (49)
10117805
49 (49)
