BARN- OCH
UNGDOMSHABILITERINGEN
I DALARNA
HABILITERINGSPROGRAM
för barn och ungdomar
med autism
Information till föräldrar
www.ltdalarna.se/hab
Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna…..
ger stöd och insatser till barn och ungdomar med medfödda eller
tidigt förvärvade funktionsnedsättningar.
bidrar till att barn och ungdomar utvecklas utifrån sina egna förutsättningar för att bli självständiga och för att kunna delta i aktiviteter
hemma, i skolan och i samhället i övrigt.
erbjuder stöd till föräldrar och andra viktiga personer i närmiljön.
Stödet kan bestå av information och vägledning samt kunskap om
funktionsnedsättningar. Det kan även vara råd om hur vardagliga
situationer kan anpassas för att det ska fungera så bra som möjligt
för familjen.
har personal från olika yrken med särskild kunskap och kompetens
om funktionsnedsättningar. Personalen har erfarenhet av hur
funktionsnedsättningen kan påverka vardagslivet för barn/
ungdomar och familjer. Barns och familjers behov varierar under
uppväxtåren och därför kan de ha kontakt med olika personal från
Barn- och Ungdomshabiliteringen.
För en god habilitering krävs samverkan mellan personal och föräldrar
/närstående.
Föräldrar känner sina barn bäst och tar aktiv del i planeringen av vad
som behöver göras. Barn och ungdomar deltar själva i planeringen så
snart det är möjligt. Det är vår gemensamma uppgift att se till att planerade insatser kan genomföras.
1
Habiliteringsprogram för
barn och ungdomar med autism
Ett habiliteringsprogram är en beskrivning av de insatser habiliteringen kan erbjuda
barnet/ungdomen, föräldrar, syskon och nätverket kring barnet/ungdomen.
Habiliteringsprogrammet utgår från de behov som kan finnas i en familj på grund av
barnets/ungdomens funktionshinder. I programmet ges en översikt över insatserna
och hur de varierar beroende av ålder och behov.
Beskrivning av autistiskt syndrom
Autistiskt syndrom kallas i vardagligt tal för autism. Autism kännetecknas av allvarliga
och genomgripande begränsningar inom flera viktiga utvecklingsområden: Ömsesidigt socialt samspel, kommunikation samt beteende, fantasi och intressen. För att
få diagnosen autistiskt syndrom ska barnet uppvisa symtom före tre års ålder. Det är
vanligt även med andra symtom, till exempel över- eller underkänslighet för ljus, ljud,
beröring och lukter; perioder av överaktivitet; sömn- och ätproblem. Majoriteten av
barn med autism har också en utvecklingsstörning. Ett fåtal är normal- eller
välbegåvade. Epilepsi och syn-/hörselskador kan förekomma.
Personer med autism är ofta mycket olika varandra på en mängd sätt men effekten
av att ha autism är alltid allvarlig. Graden av autism kan variera från svår till lätt.
Ibland talar man om autismspektrumtillstånd som är ett vidare begrepp. Då omfattas
även andra typer av autism, t ex Asperger syndrom.
Orsaker
Autism är ett funktionshinder som beror på en medfödd eller tidigt förvärvad störning i
hjärnans funktion som påverkar hjärnans sätt att hantera information. Hos många
finns det en genetisk orsak.
Förekomst
Lågt räknat har ett till två barn per tusen autism, vilket innebär att det varje år föds ett
hundratal barn med autism i Sverige. Förekomsten av autism är i stort sett
densamma i hela världen. Fler pojkar än flickor har diagnosen autism. Det finns
sannolikt ett visst mörkertal när det gäller flickor, beroende på att symtomen är
svårare att upptäcka.
2
Mål för habiliteringsinsatser
•
•
•
•
Att familjen, barnet/ungdomen och nätverket har kunskap om funktionshindret
och habilitering, så att de kan vara delaktiga.
Att familjen och nätverket har metoder för att möta och stödja barnet/
ungdomen.
Att familjen och nätverket har stöd för att få en fungerande vardag hemma, i
förskolan/skolan och på fritiden.
Att barnet/ungdomen blir så självständig och delaktig som möjligt utifrån sina
egna förutsättningar.
Habiliteringsplanering
Vid habiliteringsplaneringen bestäms vilka insatser som blir aktuella för varje
enskilt barn, familj och nätverk. I den skrivna habiliteringsplanen framgår vilka
överenskommelser som gjorts mellan familjen och habiliteringsteamet. Planen kan
omfatta såväl individuella insatser som insatser i grupp. De behov som familjen har
styr valet av insatser.
•
•
•
•
Habiliteringsinsatserna planeras fortlöpande tillsammans med barn och familj.
Barnet/ungdomen bör så tidigt som möjligt delta i habiliteringsplaneringen.
Familjen har möjlighet att bjuda in viktiga personer i nätverket.
Habiliteringsplaneringen dokumenteras och utvärderas regelbundet med
familjen.
Familjen erbjuds en samordnare/kontaktperson på barn- och ungdomshabiliteringen.
Insatser
Barn- och ungdomshabiliteringen erbjuder under barnets uppväxt utredningar,
medicinsk uppföljning, råd, stöd och utbildning. Beroende av barnets och
familjens varierande behov kan tyngdpunkten för yrkesgruppernas insatser vara
olika under olika perioder.
Kartläggning och utredning kan omfatta
•
•
•
•
Psykosocialt; hur vardagen fungerar för barn och familj.
Närmiljö; familjens nätverk, den fysiska miljön, förskola/skola.
Funktion; kommunikation, socialt samspel, beteende, begåvning, perception
(dvs hur man tar in och tolkar information via sinnena), motorik,
vardagsfärdigheter.
Det är viktigt att belysa såväl starka som svaga sidor hos barnet.
Medicinskt; neurologi (dvs hur hjärnan och nervsystemet fungerar),
syn/hörsel, tarmfunktion, sömn, mat.
Råd, stöd och utbildning kan omfatta
•
•
•
•
Utbildning till föräldrar och nätverk om diagnosen, metoder för att
underlätta vardagen och stimulera utveckling.
Behandling/träning för barnet/ungdomen.
Psykosociala insatser - stödsamtal med föräldrar, barn/ungdom, syskon.
Information om samhällsstöd till föräldrar, barn/ungdom, närstående,
nätverk.
3
Individuella habiliteringsinsatser i olika åldrar kan omfatta
För alla åldrar
• Information, råd och stöd till föräldrar och nätverk för att stimulera barnets/
ungdomens utveckling.
• Råd angående bemötande, förhållningssätt och struktur i vardagen.
• Insatser för kommunikation och samspel, motorisk utveckling,
självständighet i vardagssituationer.
• Medicinsk uppföljning.
• Stödsamtal.
Förskolebarn 0-6 år
• Beteendeterapeutisk intensivträning.
- Introduktion/utbildning till föräldrar och nätverk.
- Behandlingsmöten/träningstillfällen där behandlingen fortlöpande
utformas och revideras.
• Erbjuda information till barnet om funktionsnedsättningen.
• Utredning inför skolstart.
• Information/stöd i samband med förskole-/skolstart.
Skolbarn 7-18 år
• Stödja barnets/ungdomens självständighets- och identitetsutveckling.
• Erbjuda information till ungdomen om funktionshindret.
• Hjälp vid svåra beteendestörningar.
• Ge råd kring lämpliga fritidsaktiviteter.
• Medverka vid förändringar i skolsituationen och förberedelse inför
vuxenlivet.
• Medverka vid eventuell överföring till vuxenhabiliteringen.
Insatser i grupp kan omfatta
Utbildning till föräldrar och andra i barnets/ungdomens närmiljö, samtalsgrupper.
Gruppverksamheten kan ske på respektive habiliteringsenhet eller tillsammans med
andra habiliteringsenheter i länet. Utbudet varierar över tid och utifrån lokala
förutsättningar och aktuella behov. För aktuell information se hemsida
(www.ltdalarna.se/hab) samt kurskatalog på respektive habilitering.
Samverkan/samarbete
Habiliteringspersonal kan vid behov
• Medverka till att skapa en tydlig ansvarsfördelning mellan habilitering, familj,
andra vårdgivare och nätverk.
• Medverka i nätverksmöten med förskola, fritids, skola, med flera för att hitta
gemensamma strategier och mål.
• Samverka med kommunala verksamheter för LSS-insatser.
• Samverka med intresseorganisationen FA (Föreningen Autism).
4
INFORMATIONSMATERIAL
Litteratur
Se separat litteraturlista!
Video/DVD
Autism. Svårigheter och möjligheter. SIH. 2000
Hjärnan och beteendet, om barn som är annorlunda. RFA och RBU. 1995.
Johan, Viktor & Anders, om Autism och Asperger syndrom. RFA och RBU.
1995.
På väg Specialpedagogik vid autism. RFA.
På Väg 2. Mot vuxenlivet. RFA. 2001.
Jag vill ha blå läsk. RFA. 2004.
Hemsidor
Infoteket i Uppsala (www.lul.se/infoteket )
Autismforum i Stockholm (www.autismforum.se )
Föreningen Autism (www.autism.se )
Intresseorganisation för neuropsykiatriska funktionshinder (www.attentionriks.se )
Neuronätet – ett neuropsykiatriskt forum (www.welcome.to/neuronatet )
Forsknings- och utbildningscenter (www.arec.se )
Lunds Tekniska Högskola, designinstitutionen (www.certec.lth.se/autism )
Nationell databas med patientinformation (www.pion.se)
Landstinget Dalarnas informationssida (www.ltdalarna.se)
Reviderad 2010-03-11
5
