”Den moderna tröttheten”
Tor Larsson 27 febr 2014
Arbete och organisationsteori
Indikation på ökad stress runt år 2000
Aronsson, G. & Gustafsson, K.: Sjuknärvaro – förekomst och
utvecklingstendenser. Arbete och Hälsa nr 2002:8.
”Har det under de senaste tolv månaderna hänt att Du gått till arbetet
trots att Du med tanke på Ditt hälsotillstånd egentligen borde ha
sjukskrivit Dig?”
[Sjuknärvaro vid 2-5 tillfällen. Förändring sjuknärvaro 1997 – 2000]
Vård & omsorg
Läkare
Sjuksköterskor
Soc sekr; psykolog
Undersköterskor
Vårdbiträden
Skötare, vårdare
1997
49%
51%
27%
47%
37%
65%
Tor Larsson 27 febr 2014
Arbete och organisationsteori
2000
42%
51%
69%
68%
56%
63%
!
!
sjuknärvaro forts …
Undervisn. & skola
Gymnasielärare
Grundskollärare m fl
Förskollärare, fritidspedagog
Barnskötare
1997
32%
52%
55%
38%
2000
55%
71%
71%
74%
Teknik & data
Civilingenjörer
Övr. ingenjörer
Dataspecialister
Andra tekniker
1997
21%
29%
18%
39%
2000
50%
47%
40%
56%
Industri och byggnadsarbete
Bygg och anläggningsarbete
Svetsare, plåtsl., maskinmekaniker
Processoperatörsarbete
1997
40%
32%
27%
2000
55%
58%
31%
Tor Larsson 27 febr 2014
Arbete och organisationsteori
Litteratur
•
Åsberg M. m fl Utmattningssyndrom – en kunskapsöversikt om
stressrelaterad psykisk ohälsa. Socialstyrelsen. Stockholm 2003
•
Maslach C & Leiter M Sanningen om utbrändhet. Stockholm
1999. Natur & kultur
•
Schaufeli W & Enzmann D The Burnout Companion to Study and
Practice. A Critical Analysis. Washington 1998. Taylor & Francis.
•
Hallsten L. Utbränning i Sverige. Arbete & Hälsa 2002:6
•
Hallsten, L. Burnout and Wornout – Concepts and Data from a
National Survey i Antoniou A.S. & Cooper A.C. (eds.) A
Research Companion to Organizational Health Psychology.
Chelterham 2005. Elgar.
Tor Larsson 27 febr 2014
Arbete och organisationsteori
Utmattningssyndrom =def.
Socialstyrelsen (Åsberg m fl 2003)
1.
Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst 2 veckor; identifierbara
stressfaktorer skall ha förelegat >6 månader
2.
Påtaglig brist på energi eller uthållighet
3.
Minst 4 av följande symtom varje dag under >2 veckor:
- koncentrationsstörningar, minnesstörningar
- påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att utföra uppgifter
under tidspress
- känslomässig labilitet eller irritabilitet
- sömnstörning
- påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttning
- fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, mag-tarmbesvär, yrsel
4.
Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt
eller i andra viktiga avseenden
5.
Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans eller somatisk sjukdom/skada
6.
Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom
samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndrom endast som tilläggsspecifikation
Tor Larsson 27 febr 2014
Arbete och organisationsteori
A
Frånvaroanledning för långtidssjukskrivna
(>6 mån) i en mellanstor svensk kommun
Muskler och leder
Psykisk ohälsa (ej utmattningssyndrom)
Psyk.utmattningssyndrom
Hjärta, hjärna, cancer
Diabetes, lunga, tarm
Trafikskador
Övrigt
Summa
Tor Larsson 27 febr 2014
Arbete och organisationsteori
Antal
30
20
15
15
8
10
4
102
Incidens
(fallstudiedata, svåra utmattningsreaktioner med
sjukfrånvaro >6 mån)
Cirka 7.5 per 1 000 kommunanställda
Markant överrisk för enhetschefer
Överrisk för förskollärare, lärare,
Tor Larsson 27 febr
undersköterskor. 2014
Arbete och
organisationsteori
Sjuknärvaro/psykisk uttröttning
(djupintervjuer med ”critical incident” metodik)
Av 72 slumpvis utvalda ”friska” (=ej sjukskrivna), behöriga
och yrkeserfarna grund-/förskollärare befann sig c. en
tredjedel i riskzonen (under undersökningsperioden 19952003)
Några få hade passerat riskzonen och debuterat i
långtidssjukfrånvaro
Likartat mönster i CI-berättelserna hos ”sjuknärvarande” och
kollegor som hamnat i ”psykiskt utmattningssyndrom”
Tor Larsson 27 febr 2014
Arbete och organisationsteori
Den moderna tröttheten framstår som en …
Sociopatologi
d.v.s. psykisk ohälsa som drabbar:
- socialt organiserade grupper (t ex yrkesgrupper) snarare än enskilda, hårt
belastade eller sårbara individer
- yrkesgrupper med starka professionella värde- och handlingstraditioner
- om omgivningen inte respekterar de professionellas handlingsregler, kan berörda
professionella grupper hamna i yrkesetiska konflikter (”kollektiv sårbarhet”)
Tor Larsson 27 febr 2014
Arbete och organisationsteori
Några fallillustrationer
Mellanstadielärare i farozonen att bli
övertaliga
Klasslärare åk 4 med en svår ny elevgrupp
Förskollärarnas eftermiddagsaktiviteter
saboteras
Tor Larsson 27 febr 2014
Arbete och organisationsteori
Grundskolereformen
En ”fundamentalistisk” förvaltningsreform?
SOU 1988:20 En förändrad ansvarsfördelning och styrning på
skolområdet (”Styrberedningen”); prop. 1988/89:4 Om skolans
utveckling och styrning; prop. 1990/91:18 Förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100) m fl
Radikal avreglering (Skollagen och Skolöverstyrelsens
författningssamling) ger formell möjlighet upphäva traditionell
verksamhetsuppläggning enligt ”den goda konstens regler” (lege
artes).
Nytt statsbidragssystem (”bidragspåsar” i stället för öronmärkta
anslag för särskilda ändamål) ger möjlighet avveckla ”dyra”
resurser (specialundervisning, svenska2, kurator etc).
Kommunalt huvudmannaskap (nya förvaltningssystem för operativ
ledning av verksamheten; sammanslagna förvaltningar,
avprofessionaliserade ledningssystem, enhetliga resultatmål i
termer av pengar och tid)
Tor Larsson 27 febr 2014
Arbete och organisationsteori
Avveckling av kompetensstöd
Personalrationaliseringar inriktas på (dyra) resurser
för specialkompetens/kompetens- stöd till klasslärare
Strukturell konflikt mellan traditionella professionella
värde- och handlingssystem och nya förutsättningar
för verksamheten
Professionell meningsförlust, yrkesetiska
samvetskonflikter, sömnstörningar, psykiska
utmattnings-reaktioner från mitten av 1990-talet
Tor Larsson 27 febr 2014
Arbete och organisationsteori
Ytterligare fallillustrationer
från kommunal hemtjänst
Vad gör en undersköterska i hemtjänsten då en omsorgstagare (en
psykiatripatient i öppen vård) ligger på
lit de parade i sitt hem?
Övergripande orsaker:
Psykiatrireformen effekter (medicinskt/psykiatriskt kompetensstöd)
Ekonomiska styrmedel
(kommunen drabbas av kostnader då
landstinget kopplas in)
Finansiell överstyrning
(rationaliseringar i hemtjänsten)
Åtgärdsmöjligheter?
Tor Larsson 27 febr 2014
Arbete och organisationsteori
