Språkbarriärer mellan patienter och
sjuksköterskor som talar olika språk
En litteraturstudie
Författare:
Nawal Binhayeemahamanaing & Fanny Nilsson
Handledare: Marie Cedereke
Kandidatuppsats
Hösten 2014
Lunds universitet
Medicinska fakulteten
Nämnden för omvårdnadsutbildning
Box 157, 221 00 LUND
Språkbarriärer mellan patienter och
sjuksköterskor som talar olika språk
En litteraturstudier
Författare:
Nawal Binhayeemahamanaing & Fanny Nilsson
Handledare: Marie Cedereke
Kandidatuppsats
Hösten 2014
Abstrakt
Bakgrund: Ungefär 1,5 miljoner människor bosatta i Sverige är utrikesfödda och det
kan ses en ständig ökning av invandringen till landet. Att mångkulturaliteten i landet
ökar gör att sjuksköterskorna ofta hamnar i situationer där inget gemensamt språk
delas med patienten.
Syfte: Syftet med studien är att undersöka språkbarriären mellan sjuksköterska och
patient som talar olika språk samt undersöka sjuksköterskans strategier för att försöka
överbrygga språkbarriären.
Metod: Metoden som har använts i studien är en litteraturstudie som omfattar ett
kvalitativt arbete. Åtta studier har analyserats och granskats.
Resultat: Det finns komplexa brister i hur patienter från en annan kultur och med ett
annat språk än det som talas i landet bemöts av vårdpersonal. Att använda sig av en
tolk i detta möte har visat sig vara den bästa lösningen. Dock uppkommer det även här
problem i det tvärkulturella mötet.
Konklusion: För att ta sig över språkbarriärerna som finns inom vården måste en
personcentrerad vård implementeras. Det krävs också en fördjupande kunskap och
utbildnings kring hur bemötande ska anpassas i det tvärkulturella mötet.
Nyckelord
Språkbarriärer, kommunikation, vårdrelation, tolk, tvärkulturalitet och
språk
Lunds universitet
Medicinska fakulteten
Nämnden för omvårdnadsutbildning
Box 157, 221 00 LUND
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning .............................................................................................................. 1
Introduktion ........................................................................................................................... 2
Problemområde ................................................................................................................. 2
Bakgrund ........................................................................................................................... 2
Perspektiv och utgångspunkter ...................................................................................... 2
Kulturer .......................................................................................................................... 3
Mångkulturalitet ......................................................................................................... 3
Tvärkulturalitet ........................................................................................................... 3
Kommunikation .............................................................................................................. 4
Språkbarriärer ............................................................................................................ 4
Vårdrelation ................................................................................................................... 5
Lagar och författningar................................................................................................... 5
Vanliga lösningar på språkbarriärer ............................................................................... 6
Syfte .................................................................................................................................. 6
Metod .................................................................................................................................... 7
Urval .................................................................................................................................. 7
Datainsamling .................................................................................................................... 8
Dataanalys ........................................................................................................................ 9
Forskningsetiska avvägningar ..........................................................................................11
Resultat ................................................................................................................................11
Svårigheter med språkbarriärer ........................................................................................12
De kommunikativa barriärerna inom sjukvården ...........................................................12
Att ta sig fram inom sjukvården .....................................................................................13
Den sociala mångfalden hos invandrare ...........................................................................13
Grad av utbildning och dess påverkan på förståelsen ...................................................14
Kulturella och religiösa barriärer i sjukvården som skapar språkbarriärer .....................14
Olika syn på kön och dess påverkan på språkbarriärer.................................................15
Fördelar och problem vid användning av tolk ....................................................................16
Olika former av tolkar....................................................................................................16
Problem och dilemman inom tolkorganisationen ...........................................................17
Vårdpersonalens fördomar som skapar språkbarriärer .....................................................18
Brister i kulturell kunskap ..............................................................................................18
Rasismens uttryck i sjukvården ....................................................................................18
Diskussion ............................................................................................................................19
Diskussion av vald metod .................................................................................................19
Diskussion av framtaget resultat .......................................................................................20
Brister i dagens lösningar .............................................................................................20
Behovet av kulturell kompetens ....................................................................................21
Lidande och mening .....................................................................................................22
Slutsats och kliniska implikationer ....................................................................................23
Författarnas arbetsfördelning ............................................................................................23
Referenser........................................................................................................................24
Bilaga 1 (1) ...........................................................................................................................29
Introduktion
Problemområde
All omvårdnad inom sjukvården utövas inom ramen för en vårdrelation. Förutsättningen för
att forma en god vårdrelation är förmåga att kommunicera och skapa mening (Eide & Eide,
2009). I ett land som Sverige där mångkulturaliteten ständigt växer förekommer det allt mer
att personer som talar olika språk möts, inte minst inom vården (Statistiska centralbyrån
[SCB], 2013a). Språkbarriärer som uppstår är viktiga att belysa eftersom det kan äventyra
patientsäkerheten i form av exempelvis fel omvårdnadsåtgärder och oadekvat information
(Lindh & Sahlqvist, 2012). Parés-Avila et al. (2011) menar att till följd av missförstånd på
grund av språkbrister är vården ojämlik och patienter blir mindre tillfredsställda av vården.
Socialstyrelsens lägesrapport från 2014 pekar även på ojämlik vård. Personer med annat
modersmål än svenska upplever sig sämre bemötta inom vården jämfört med personer med
svenska som modersmål (Jupiter & Wallin, 2014). Enligt Jupiter & Wallin (2014) resulterar
detta i att patienterna söker vård i ett senare skede av sjukdomsförloppet, vilket ger ett
försämrat utgångsläge.
Det är rimligt att anta att en optimal vårdrelation mellan patient och sjuksköterska är svår att
skapa utan språklig kommunikation (Eide & Eide, 2009). Därför är det viktigt att undersöka
språkbarriärer mellan sjuksköterska och patient som talar olika språk, samt undersöka
sjuksköterskans strategier för att försöka överbrygga språkbarriären.
Bakgrund
Perspektiv och utgångspunkter
Föreliggande studie utgår från en humanistisk människosyn där patienten är en självständig
och autonom individ (Svensk sjuksköterskeförening, 2008). Patienten har störst kunskap kring
sin situation och hur sjukdomen upplevs, samt vad som är viktigast och mest väsentligt för sin
egen del. Omvårdnaden sker på en personnivå och sjuksköterskan måste se hela patienten för
att driva personcentrerad vård (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). I sjuksköterskans möte
med patienten är respekt och empati av stor betydelse för att få patientens perspektiv.
Sjuksköterskan ska även låta patienten få så stort inflytande som möjligt över sin egen
vårdsituation (International Council of Nursing [ICN], 2014; Berman & Snyder, 2012).
2
Liksom Travelbees teori är patienten en unik och oersättlig individ. I mötet är sjuksköterskans
uppgift att utveckla ett människa-människa-förhållande till patienten, för att kunna möta
behovet hos patient, närstående och andra involverade, vilket leder till uppfyllelse av syftet
med omvårdnaden (Travelbee, 2010).
Kulturer
Mångkulturalitet
Den svenska befolkningen består av femton procent utrikesfödda, vilket motsvarar ungefär
1,5 miljoner människor. Anledningen till invandring kan variera mellan exempelvis
studier/arbete, flyktingar och anhöriginvandring. Mellan år 2000 och 2012 registrerades en
ökning av invandringen med 500 000 personer (SCB, 2013a). Under 2013 ökade
invandringen med tretton procent, vilket är den största ökningen som setts hittills.
Förklaringen till detta kan vara att det föregående år på många håll i världen har varit väldigt
oroligt och människor har blivit tvungna att fly (Statistiska centralbyrån [SBC], 2013b).
Situationer i många länder runt om i världen påverkar antal asylsökande i andra länder. I
Sverige sökte 54 259 personer asyl 2013 och av dessa var 16 317 asylsökande personer från
Syrien, vilket är dubbelt så många jämfört med 2012 (Statistiska Centralbyrån [SCB], 2014).
Anledningen till att det var en så stor andel som kom från Syrien berodde på att läget var
väldigt oroligt och krigsdrabbat under denna tid.
Mångkulturaliteten ökar och sjuksköterskor hamnar i många vårdsituationer med patienter där
språk och kultur inte är densamma mellan parterna.
Tvärkulturalitet
Med begreppet tvärkulturalitet inom vården menas de utmaningar som uppstår vid
kommunikation tvärs över kultur- och språkgränser. Med kultur menas inte bara religiösa och
landsbundna kulturer, utan även till exempel när en person söker sig till vården så hamnar hen
i sjuksköterskans kultur. Automatiskt befinner sig patienten i en utsatt och exponerad
situation inom sjukhusets kultur där sjuksköterskan är i en högre maktposition än patienten.
Det är denna aspekt som skiljer på begreppet mångkulturalitet och tvärkulturalitet. De
3
utmaningar som tas upp är grundläggande aspekter, såsom tolkning och ömsesidig förståelse
av kultur, språk och mening (Eide & Eide, 2009).
Kommunikation
Eide och Eide (2009) beskriver kommunikationen som en del av människans natur och en
grundläggande bas i interaktionen med andra individer. Begreppet kommunikation definieras
i sin enklaste form som ett utbyte av meningsfulla tecken mellan två eller flera parter.
Budskapet i kommunikationen kan överföras genom både ickeverbala och verbala tecken och
signaler. Den ickeverbala kommunikationen utgörs av uttryck och känslor genom bland annat
kroppshållning, rörelse och beröring. Den verbala kommunikationen innebär det som
förmedlas i tal och skrift. Det blir problematiskt inom vården när den verbala
kommunikationen sker på olika språk eftersom parterna inte kan göra sig förstådda (ibid).
Travelbee är en omvårdnadsteoretiker som lägger stor tonvikt vid relationen mellan
sjuksköterskor och patient och anser att kommunikation är ett av sjuksköterskans viktigaste
redskap. Kommunikation, även verbal, är enligt henne ett medel som hjälper sjuksköterskan
att lära känna personen samt förstå och möta personens behov. När en person verbalt kan
förmedla sitt vårdbehov, förstår sjuksköterskan mer tydligt hur hen kan hjälpa personen med
att bemästra sjukdomen, lidandet och ensamheten. Enligt Travelbee behövs kommunikation
för att stödja personer och minska lidande. Utan den verbala förståelsen skapas en
språkbarriär som påverkar samspelet i den mellanmänskliga relationen och kan resultera i att
lidandet inte förebyggs optimalt (Travelbee, 2010).
Språkbarriärer
Förmåga att kommunicera på ett begripligt sätt är avgörande och grundläggande för en
adekvat och säker vård. Men i situationer där patient och sjuksköterska talar olika språk
uppstår en språkbarriär som försvårar informationsutbytet. I mötet med språkbarriärer finns
det en stor risk att patient och sjuksköterska får en sämre vårdkontakt och vårdrelation (Eide
& Eide, 2009). Enligt Pergert et al. (2007) beror detta till stor del på avsaknad av vårdande
samtal och uteblivet småprat, som är viktiga verktyg i skapandet av en vårdrelation. Även
svårigheter att avgöra nyans av språket samt att förstå underförstådda meningar skapar
språkbarriärer (ibid).
4
Vårdrelation
Vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska genomgår, enligt omvårdnadsteoretikern
Travelbee, fem faser; det första mötet, framväxt av identiteter, empati, sympati och slutligen
ömsesidig förståelse och kontakt. Travelbee beskriver att omvårdnaden först handlar om
interaktion och kommunikation för att skapa en mellanmänsklig relation, en vårdrelation.
Nästa steg handlar om att identifiera omvårdnadsbehov och planera åtgärder för dessa behov.
Förutsättningen för att kunna inleda en bärande vårdrelation enligt Travelbee (2010) är
förmåga att interagera och kommunicera. Det kan därför bli problematiskt för personer inom
vården som inte talar samma språk. En djupgående insikt om att uppfattningen av sjukdom
och lidande är personligt måste finnas för att kunna förstå denna vårdrelation (Kirkevold,
2000; Travelbee, 2010).
Travelbee är också väldigt noga med att påpeka att människan är en unik individ och vill inte
att begreppen “patient” och “sjuksköterska” ska användas. Hon menar att dessa begrepp inte
gynnar människa-till-människa-förhållandet, speciellt inte om vårdpersonalen glömmer att se
personen som unik och inte utövar personcentrerad vård (Eide & Eide, 2009). Radwin, Cabral
och Woodworth (2013) beskriver att personcentrerad vård är positivt för patienter med ett
annat modersmål och kulturell bakgrund än sjuksköterskan eftersom det skapar tillit och
trygghet.
Vårdgivaren måste alltså vara utrustad med kunskaper om patienternas etniska och
sociokulturella tillhörigheter för att ge en effektiv och säker omvårdnad. Att visa respekt och
acceptera människors olika religioner och etniska värdesystem är en viktig byggsten inom
vårdrelationen (Hanssen, 2007).
Lagar och författningar
Enligt lag ska patienter inte diskrimineras inom vården, utan alla personer i Sveriges
befolkning har rätt till lika vård oavsett kön, sexuell läggning och etnisk bakgrund (Hälsooch sjukvårdslagen [HSL], SFS 1982:763, 2§). Enligt Socialstyrelsen är hälsan inte jämlikt
fördelad i Sveriges befolkning. För att vårda på lika villkor fördelas vården genom att
prioritera dem med störst behov (Jupiter & Wallin, 2014). Men för personer som har brister i
det svenska språket och där språkbarriärer uppstår kan det bli problematisk till följd av
5
svårigheter att uttrycka den verkliga omfattningen av vårdbehovet. Konsekvenser av
språkbarriärer kan därför vara minskad prioritering inom sjukvården.
ICN:s etiska kod (2014) förstärker hur sjuksköterskan i sitt vårdarbete ska främja en miljö där
mänskliga rättigheter, värderingar, sedvanor och trosuppfattning hos den enskilda personen
samt familjer ska respekteras. Sjuksköterskan ska också se till att personen i fråga får korrekt
och tillräcklig information på ett kulturellt anpassat sätt. Ansvaret som sjuksköterskan har gör
det därför relevant att närmare förstå hur bemötandet främjas vid språkbarriärer.
Vanliga lösningar på språkbarriärer
När språksvårigheter stöts på i ett vårdmöte brukar lösningen vara att använda en tolk som
tolkar den information och de berättelser som patienterna och sjuksköterskan har. Dock har
det visat sig att de tolkningar som sker inte är likvärdiga med vad patienten säger och vill ha
sagt. Detta beror ofta på vem det är som tolkar, till exempel om det är familj eller anhöriga,
annan vårdpersonal eller professionella tolkar (Butow et al., 2011). Vidare hävdar Butow et
al. att ett stort antal patienter inte får en professionell tolk, utan personalen litar helt till att
familj eller anhöriga kan stå för en korrekt tolkning.
De problem som kan uppstå när en familjemedlem eller nära anhörig tolkar är att personalen
aldrig kan veta om rätt information kommer fram, eftersom ingen vet vilka språkkunskaper
den som tolkar har. Att dela med sig av väldigt personlig information om sig själv till nära
familj kan också vara tabubelagt inom vissa kulturer. Om det till exempel är en närstående
som tolkar kan det leda till att patienten väljer att hålla inne viktig information som behövs för
att få rätt omvårdnad (Eide & Eide, 2009). Både tystnadsplikten och det informerade
samtycket kan bli väldigt lidande när närstående tolkar, dessutom kan en outbildad tolk inte
översätta medicinska termer korrekt (Hanssen, 2007).
Syfte
Syftet med studien är att undersöka språkbarriären mellan sjuksköterska och patient som talar
olika språk samt undersöka sjuksköterskans strategier för att försöka överbrygga
språkbarriären.
6
Metod
Metoden för föreliggande studie är litteraturstudie, vilket innebär att det finns en klart
formulerad frågeställning (Forsberg & Wengström, 2013). Polit och Beck (2010) skriver att
litteraturstudier sammanfattar den aktuella kunskapen kring det valda ämnet. Författarna i
föreliggande studie ansåg att en litteraturstudie var en relevant metod eftersom det fanns ett
intresse att sammanställa aktuell kunskap som sedan kunde omsättas i praktiken. För att göra
en litteraturstudie krävs ett tillräckligt antal studier som kan ligga till grund för bedömningar
och slutsatser (Forsberg & Wengström, 2013). Efter sökningar kunde slutsatsen dras om att
det fanns ett bra urval av studier som baserade sig på det valda ämnet.
Studien hade ett kvalitativt förhållningssätt som innebar att forskningen inte fokuserade på
själva sjukdomen och ohälsan, utan mer på människans upplevelser och tolkningar
(Kristensson, 2014).
Urval
Sökstrategin har anpassats till syftet eftersom syftet styr vilken litteratur som ska ingå i
studien (Kristersson, 2014). Författarna har identifierat sökord genom att finna nyckelbegrepp
i syftet och utifrån det funnit passande indexord i PubMed (MedLine) med MESH-termer och
CINAHL med Headings-termer. Även fritext har använts i sökningen. Sökorden som har
använts är ”Emigrants and immigrants”, ”Communication”, ”Cultural diversity”,
”Interpersonal relations”, “Nurse-Patient Relations”, “Nursing Practice” och ”Language”.
Olika kombinationer av sökorden med hjälp av sökoperanden AND användes vid sökningen,
samt fritext ”Interpreter” och ”Language Barriers in Nursing”.
I sökningarna användes avgränsningar för att få ner antalet träffar. Dessa inklusionskriterier
var att artiklarna skulle vara skrivna på engelska eller svenska och endast omfatta artiklar från
de senaste sex åren. Studier skulle även innefatta deltagare som upplevde språkbarriärer.
Exklutionskriterier som användes var litteraturstudier, demens och afasi. Den manuella
sökningen via referenslistor, följde även dessa inklusions- och exklusionskriterier.
Insamlad data kvalitetsgranskades enligt Willman et al. (2011) i syfte att utesluta litteratur
7
med låg kvalitét och endast använda litteratur med medel och hög kvalitét. Genom att utesluta
artiklar med låg kvalité sparas tid och trovärdighet i studien ökar (Willman et al., 2011).
Datainsamling
Datainsamling skedde via databaserna PubMed, som innehåller litteratur från de medicinska
vetenskaperna och om omvårdnad, samt CINAHL, som täcker det omvårdnadsvetenskapliga
området, vilka båda är databaser som svarar på författarnas syfte (Kristensson, 2014). För att
hitta litteratur som svarade på litteraturstudiens syfte användes specifika sökord. Sökorden
som används och kombineras redovisas i sökschemat nedan (se tabell 1 och tabell 2 på s. 9).
Sökningen gjordes och avgränsades enligt valda inklusions- och exklusionskriterier.
Litteraturens titlar granskades och de studier som var relevanta för ämnet presenteras under
rubriken “Granskade” i sökschemat. Därefter lästes abstrakt för att enligt Kristensson (2014)
sortera bort vad som är irrelevant litteratur för författarnas studie. Den litteratur som gick
vidare från detta steg kvalitetsgranskades och studierna redovisas i “Urval 1”. Artiklarna
kvalitetsgranskades enligt bilaga ”G” och ”H” i Willman et al. (2011) och fick olika grader av
kvalitet som graderades med låg, medel eller hög kvalitet. De artiklar som svarade till
studiens syfte och fick kvalitén medel och hög hamnade slutligen i “Urval 2” och användes i
resultatet.
Data samlades även in genom manuella sökningar via artiklars referenslistor, med samma
inklusions- och exklusionskriterier som studierna från databaserna. Studierna granskades på
samma sätt som de studier som valdes ut från databaserna.
Sammanlagt resulterade urvalen efter kvalitetsgranskningarna i att sex studier valdes ut via
databaserna och två via referenslista som alla svarade till litteraturstudiens syfte.
8
Tabell 1: Sökschema – Antal träffar vid sökning av artiklar i PubMed.
Databas
Sökord
Antal
Granskade
Urval 1
träffar
PubMed
Urval 2
Valda
#1
”Cultural Diversity” [Mesh]
9 317
#2
”Nurse-patient relations” [Mesh]
30 197
#3
”Communication” [Mesh]
354 597
#4
”Language” [Mesh]
156 435
#5
”Interpersonal relations” [Mesh]
253 537
#6
”Emigrants and immigrants” [Mesh]
54 33
#7
#3, #4, #5 AND #6
91
91
8
3
#8
#2, #3, #4 AND ”Interpreter”
16
16
1
0
14
14
0
0
Urval 1
Urval 2
(fritext)
#9
#1, #2 AND #6
Tabell 2: Sökschema – Antal träffar vid sökning av artiklar i CINAHL.
Databas
Sökord
Antal
Granskade
träffar
CINAHL
Valda
#1
(MH ”Cultural Diversity”)
8 296
#2
(MH ”Nurse-Patient Relations”)
20 952
#3
(MH ”Communication”)
44 398
#4
(MH ”Language”)
8 808
#5
(MH ”Interpersonal Relations”)
29 161
#6
(MH ”Emigration and Immigration”)
4 252
#7
(MH ”Nursing practice”)
20 359
#8
(MH ”Interpreter Services”)
1 369
#9
#2, #3 AND #5
65
65
1
0
#10
#1, #2 AND #6
5
5
1
0
#11
#1, #6 AND #7
17
17
2
0
#12
#8 AND ”language barriers in nursing”
23
23
10
3
(fritext)
Dataanalys
Föreliggande studie har använt en studie med kvantitativ data och sju studier med kvalitativ
data för att få fram resultatet. Studier med kvantitativ ansats har fokus på siffror medan
9
kvalitativa studier presenterar resultatet i teman och kategorier, därför analyseras studier med
olika ansats på olika sätt (Friberg 2012). Polit och Beck (2010) skriver att kvantitativ data är
lättare att analysera än kvalitativ data. Analys av kvalitativ data är en komplex uppgift som
kräver att data analyseras och tolkas genom att försiktigt skala bort lager efter lager för att
finna de meningsbärande enheterna som sedan tillsammans ska bilda en ny helhet. Det är
viktigt att tydligt beskriva tillvägagångssättet för att öka trovärdigheten i analysen eftersom
det inte finns en universell metod för hur analysen ska ske (ibid).
Författarna i föreliggande studie har läst de åtta valda studierna grundligt flera gånger för att
finna de meningsbärande enheterna. Friberg (2012) skriver att data måste läsas flera gånger
för att innehåll och helhet ska förstås.
Därefter sammanställdes en matris för att tydliggöra likheter respektive skillnader i datans
syfte, metod, resultat, diskussion och kvalité (bilaga 1). När artiklarna lästes om och när
matrisen framställdes fann författarna på individuell väg återkommande begrepp som
antecknades ner. Begreppen diskuterades mellan författarna för att komma fram till begrepp
som båda författarna ansåg spegla de meningsbärande enheterna. Valda begrepp formulerades
sedan till huvudkategorier och subkategorier och sammanställdes i en tabell (tabell 3) för att
ge ett övergripande mönster och bilda en ny helhet.
Tabell 3: Översikt av framtagna huvud- och subkategorier
Huvudkategorier
Subkategorier
Svårigheter med språkbarriärer
-
De kommunikativa barriärerna inom vården
Att ta sig fram inom sjukvården
Den sociala mångfalden hos invandrare
-
Grad av utbildning och dess påverkan på
förståelsen
Kulturella och religiösa barriärer i sjukvården som
skapar språkbarriärer
Olika syn på kön och dess påverkan på
språkbarriärer
-
Fördelar och problem vid användandet av tolk
-
Olika former av tolkar
Problem och dilemman inom tolkorganisationen
Vårdpersonalens fördomar som skapar språkbarriärer
-
Brister i kulturell kunskap
Rasismens uttryck i sjukvården
10
Forskningsetiska avvägningar
Etiskt resonemang behövs inom forskning för att ställa forskningens värdepremisser i fokus
och för att kritiskt granska samt ge riktlinjer för forskningsprocessen (Magne-Holme &
Krohn-Solvang, 1996). Endast studier med etiska reflektioner inkluderades i litteraturstudien.
Studien inriktade sig på olika kulturer och därför var det viktigt att ta hänsyn och respektera
de värderingar olika kulturer har. Eftersom kulturen är en del av en persons identitet, påverkar
det människans tankesätt kring sjukdom och hälsa. När begrepp som invandrare och “att ha
olika kulturer” användes var det svårt att undvika att dra en linje mellan “vi” och “dem”.
Författarnas etiska utgångspunkt i denna studie var att granska allt material objektivt och att
varje individ är unik och inte en representant för en kultur och/eller religion, även om
generella slutsatser drogs kring ämnet (Polit & Beck, 2010).
Enligt Polit & Becks (2010) riktlinjer angående etiska infallsvinklar krävs ett godkännande av
studien från en etisk kommitté, att det inte funnits några nackdelar för deltagarna av att
medverka samt att medverkan varit frivilligt och att informanterna när som helst kunnat
avsluta sin medverka utan att ange något skäl. Intervjuer måste utföras utifrån de
forskningsetiska överväganden som anges i Helsingforsdeklarationen (WMA, 2008). I den
framgår det att det är forskarens plikt att säkerställa deltagarens privatliv, och att skydda deras
värdighet och integritet (ibid).
Resultat
Åtta studier valdes ut. Fem studier fokuserar på vårdpersonalens upplevelse av att vårda
invandrare och möta personer från en annan kultur (Nkulu Kalengayi, Hurtig, Ahlm &
Ahlberg, 2012; Plaza del Pino, Soriano & Higginbottom, 2013; Jirwe, Gerrish & Emami ,
2010; McCarthy, Cassidy, Graham & Tuohy, 2013; Hadziabdic, Heikkilä, Albin, & Hjelm,
2011). Två studier fokuserar på patientens upplevelse på språkbarriärer och användning av
tolk (Hadziabdic, Albin & Hjelm, 2014; Wish Garrett, Grant Dickson, Young, Klinken
Whelan & Roberto-Forero, 2008). En studie undersökte patientens och vårdpersonalen
upplevelse av att vårda i det tvärkulturella mötet (Komaric, Bedford & van Drieal, 2012)
11
Svårigheter med språkbarriärer
I studien av Jirwe et al. (2010) intervjuas tio svenska sjuksköterskestudenter om upplevelser
av kommunikation med patienter som inte talar samma språk. Författarna i studien beskriver
att ett tvärkulturellt möte endast kan tillfredsställas för alla parter om det finns ett effektivt
sätt att kommunicera på. I studien av Hadziabdic et al (2011) granskas 60 avvikelserapporter
relaterat till användning av tolk och i Nkulu Kalengayi et al. (2012) studie intervjuas tio
svenska vårdgivare om sina upplevelser av att vårda invandrare. Att inte tala samma språk har
i båda studierna visat sig vara ett av de största problemen när det kommer till att
kommunicera med personer från en annan kulturell bakgrund än sig själv. McCarthy et al.
(2013) intervjuade sju sjuksköterskor om deras upplevelse av att vårda patienter från en annan
kultur. McCarthy et al. (2013) och Jirwe et al. (2010) visar att det inte endast är patienten
som hamnar i en problematisk situation, utan det skapar problem och kan bli väldigt
komplicerat för sjuksköterskan och annan sjukvårdspersonal.
De kommunikativa barriärerna inom sjukvården
Inom sjukvården så har personalen olika ansvar gentemot patienten och närstående. I studien
av Komaric et al. (2012) intervjuas fem fokusgrupper med olika kulturell och språklig
bakgrund och 12 vårdgivare i syfte att förstå de två sidorna i mötet. I studien beskrivs
vårdgivarens ansvar att ge korrekt information som patienten och närstående kan förstå,
oavsett vilket språk de talar, för att främja förståelse och följsamhet. Plaza del Pino et al.
(2013) utför en intervjustudie med 32 sjuksköterskor av samma kulturella bakgrund som
handlar om upplevelsen av att ta hand om patienter med annan kulturell bakgrund. Studien
och flera andra studier visar att följsamheten vid språkbarriärer inte är optimal (Plaza del Pino
et al., 2013; Komaric et al. 2012; Jirwe et al., 2010) Patienterna i studien upplever inte att
adekvat information och behandling alla gånger ges på grund av språkbarriärer, vilket
resulterar i försämrad förståelse mellan patient och vårdpersonal (ibid).
Studier visar att när kommunikationen inte fungerar uppstår det brister i anamnestagandet och
den klara historien över hälsan och sjukdomstillståndet kan inte fås (Komaric et al., 2012;
McCarthy et al., 2013; Plaza del Pino et al., 2013). Även smärtbeskrivningar är beroende av
språket och kan få olyckliga konsekvenser om de inte utförs på ett korrekt och fullständigt vis
(ibid). Patienterna upplever en stor osäkerhet och rädsla när vårdpersonal önskar att
patienterna ska beskriva den upplevda smärtan (Komaric et al., 2012). Denna osäkerhet och
12
rädsla belyser också Jirwe et al. (2010) som en svår barriär för både sjuksköterskan och
patienten. Komaric et al. (2012) och Jirwe et al. (2010) menar båda att osäkerheten och
rädslan beror på den språkbarriär som uppstår mellan sjuksköterskan och patienten.
McCarthy et al. (2013) förklarade att sjuksköterskorna visade en osäkerhet och ett obehag
över att göra fel och missförstå patienterna när inte samma språk talas. Det är detta problem
som enligt studierna av Jirwe et al. (2010) och Plaza del Pino et al. (2013) gör att
vårdpersonalen får en känsla av att vården blir både opersonlig och mekanisk samt skapar
distans i vårdrelationen.
Plaza del Pino et al. (2013) pekar på att kommunikation via språk är endast ett av många sätt
som går att kommunicera på. Både personal och patienter kommer på andra sätt att
kommunicera på, så som genom gester och miner. Detta har visat sig räcka i många
situationer för att i varje fall täcka de basala behoven. Att prata långsamt, bryta ner
informationen och använda mer enkla vardagliga ord kan också underlätta kommunikationen
(ibid; McCarthy et al., 2013).
Att ta sig fram inom sjukvården
Språkbarriären är ett stort hinder när det kommer till att effektivisera och nyttja
hälsosystemet. Då information och skyltar inom vården oftast är på det språk som är
förstaspråk i ett land kan invandrare känna att detta håller dem tillbaka från att söka den vård
de behöver. Detta leder till en förlängd och utebliven vård på grund av oförmågan att ta den
kontakt som behövs (Nkulu Kalengayi et al., 2012). Även sjuksköterskan känner en osäkerhet
när det kommer till att ta kontakt med personer från andra kulturer och med annat språk än de
själva, vilket kan leda till att de istället undviker att inleda en kontakt (Jirwe et al., 2010).
Språkbarriären leder till att tiden inte utnyttjas på rätt sätt och det går åt mycket energi som
sjuksköterskan kanske hade behövt lägga på något annat hos patienten eller hos en annan
patient som behöver det mer (Hadziabdic et al., 2011; Komaric et al., 2012).
Den sociala mångfalden hos invandrare
I två studier beskriver författarna att invandrare är unika personer med individuella behov och
olika språkkunskaper (Jirwe et al., 2010; Nkulu Kalengayi et al., 2012). Vid vård av
invandrare finns det en stor mångfald inom gruppen, eftersom gruppen är heterogen. Men
13
många vårdgivare tar inte hänsyn till variationen i invandrargruppen och generaliserar
invandrarpersoner (Nkulu Kalengayi et al., 2012). Invandrare kommer från olika delar av
världen och flyr för olika anledningar. Flera faktorer påverkar individens vårdbehov eftersom
människan är komplex. Språkkunskaper, grad av utbildning, kultur, religion och kön är några
faktorer som påverkar individen. För att greppa komplexiteten måste sjukvården och patienten
förstå varandra och främja god kommunikation (McCarthy et al., 2013; Nkulu Kalengayi et
al., 2012; Jirwe et al., 2010).
Grad av utbildning och dess påverkan på förståelsen
Nkulu Kalengayi et al. (2012) fann att personer med invandrarbakgrund har olika
utbildningsgrad och därför olika möjlighet att förstå vid kommunikation med vårdpersonal.
Högutbildade invandrare förstår kroppen och sjukdomar mer än lågutbildade invandrare.
Lågutbildade invandrare har svårare att förstå samband mellan symtom och sjukdom, därför
är det svårt att vårda och informera i preventivt syfte. Lågutbildade invandrare har dessutom
svårare att etablera kontakt och ta del av tillgänglig information. Speciellt äldre invandrare är
utsatta vid språkbarriärer på grund av försämrad förutsättning att delta i utbildning i det nya
landet (Komaric et al., 2012). Vårdpersonal upplever att det är svårt att avgöra vilken grad av
utbildning personen med invandrarbakgrund har och därmed även svårt att anpassa
vårdsamtalet (Nkulu Kalengayi et al., 2012).
Kulturella och religiösa barriärer i sjukvården som skapar språkbarriärer
Språkbarriärer leder till missuppfattningar, men Plaza del Pino et al. (2013) visar att den
bristande förmågan att anpassa vården till patientens kultur även har en stor påverkan. I mötet
med en patient med invandrarbakgrund upplever vårdpersonal och patienter att två kulturer
möts. Kommunikation och kultur är starkt sammankopplat eftersom kultur påverkar hur
känslor uttrycks och vilka verbala uttryck som är accepterade (McCarthy et al., 2013). Patient
och sjukvården har inom sin kultur olika sätt att uttrycka språket. Nyanser och val av ord
skiljer sig beroende på vad som finns och accepteras inom respektive kultur. Inom de olika
språken finns ord som motsvarar varandra men som har en annan nyans och som kan tolkas in
på ett annat vis än det menade viset (ibid). Formella tolkar har även svårigheter att hitta ord
som motsvarar den korrekta nyansen av termen anpassat till kulturen på de olika språken
(Hadziabdic et al., 2011).
14
Wish Garrett et al. (2008) studerade 49 patienter och tio australiensiska vårdare och deras
upplevelser av att vårdas vid en språkbarriär och författarna i studien. Vårdpersonal upplever
sig maktlösa när patienter förlitar sig mer på religion än vårdens och vetenskapens
rekommendationer. Vårdpersonalen upplever att informationen som kommuniceras inte tas in
av patienten. Tron på supernaturliga krafter, fatalism, fasta, religiösa ritualer och vägran av
viss medicin motsätter sig vårdkulturens syn på hur hälsa främjas (ibid). I kontrast till
vårdpersonalens upplevelse, upplever patienter en maktlöshet i vården på grund av brist på
kontroll i den ofamiljära vårdmiljön. För att finna känsla av kontroll söker sig många patienter
till sin spirituella sida (Nkulu Kalengayi et al., 2012; Wish Garrett et al., 2008). Enligt Nkulu
Kalengayi et al. (2012) kunde fatalism stärka acceptansen för ett negativt vårdförlopp och
främja hälsa för patienter. Flera studier visar sjukvården och invandrarpatienter inte har
samma utgångspunkt och perspektiv eftersom de olika kulturerna värderar information på
olika sätt och har olika upplevelser av vad som är sanning (Jirwe et al., (2012); Nkulu
Kalengayi et al., 2012; Plaza del Pino et al., (2013); Wish Garrett et al., 2008).
Olika syn på kön och dess påverkan på språkbarriärer
Flera studier skriver att synen på kön skiljer sig inom olika kulturer (Wish Garrett et al., 2008;
Nkulu Kalengayi et al., 2012). Nkulu Kalengayi et al. (2012) skriver i sin studie att
språkbarriärer uppstår när sjukvården inte möter invandrarpatientens önskan om att vårdas av
samma kön. Vilket enligt flera studier kan resultera i att patienten inte känner sig bekväm och
agerar avvisande mot vårdgivaren av det motsatta könet, som sedan leder till en vårdrelation
utan tillit och kommunikation (Nkulu Kalengayi et al. 2012; Wish Garrett et al., 2008).
Den patriarkala strukturen i olika kulturer påverkar språkbarriären vid vård av personer med
invandrarbakgrund (Nkulu Kalengayi et al., 2012). Inom den svenska vårdkulturen ska
kommunikationen ske direkt med patienten. Vårdpersonal uttrycker frustration över att män i
vissa kulturer tar tolkningsföreträde över kvinnan, när kvinnan är patient. När männen även
agerade tolk upplever vårdpersonal det som problematiskt, på grunda av risk för bias vid
översättning. Studien visar att det kan uppstå situationer när kvinnan förklarar det verkliga
problemet först efter att mannen lämnar rummet (ibid). Men Wish Garrett et al. (2008) finner
däremot att familjen har en stor positiv betydelse för patienter med begränsade
språkkunskaper eftersom familjen agerar emotionellt stöd, ger kärlek och agerar patientens
advokat i vården.
15
Fördelar och problem vid användning av tolk
I en studie skriven av Plaza del Pino et al. (2013) är den effektivaste lösningen på
språkbarriären att använda sig av en tolk för att förstå varandra och göra sig förstådd. Även en
enkätstudie från Sverige, med syfte att beskriva arabisktalande personers attityder och
upplevelser av att använda sig av tolk inom vården, av Hadziabdic et al. (2014), anger att tolk
är den effektivaste lösningen. Det finns både formella och informella tolkar inom sjukvården
och de informella tolkarna att det är familj och vänner som hamnar i en sits som tolk. Medan
de formella tolkarna är personer med utbildning och de kan även kallas professionella tolkar
(McCarthy et al., 2013; Wish Garrett et al., 2008).
Tolkar används inte bara i möten mellan personal och patienter utan kan även vara ett
hjälpmedel när patienten ska orientera sig i sjukvården och när de behöver hjälp med att läsa
olika sorters information och anvisningar. Detta kan till exempel innebära vid hemkomst från
sjukhuset, när patienten har fått med sig information hem på det främmande språket. Just det
här problemet kan lätt leda till stigmatisering då andra människor kan uttrycka fördomar om
att personen i fråga inte kan läsa och inte har lärt sig språket. Vilket också kan leda till
diskriminering och nedvärderande kommentarer mot invandrarna med låg språkkunskap kring
det språk som talas i landet (McCarthy et al., 2013; Hadziabdic et al. 2014).
Olika former av tolkar
Wish Garrett et al. (2008) och Hadziabdic et al. (2014) menar att det bästa sättet att lösa
språkbarriären är att använda sig av en formell tolk med rätt utbildning. Däremot har det
kommit fram både positiva och negativa synpunkter till användandet av en formell tolk. I
studien av McCarthy et al. (2013) ansåg deltagarna att en formell tolk är opartisk och att en
sanningsenlig bild fås av patientens situation och sjukdomsupplevelse.
Hadziabdic et al. (2014) kommer i sin studie fram till en del egenskaper som deltagarna
önskar hos en formell tolk. De vill att tolken ska ha lika god kunskap kring både det språket
som patienten talar och det som personalen talar, tala rätt dialekt, kunskap kring den
medicinska terminologin, vara av samma kön som patienten samt att deltagarna vill känna ett
förtroende för tolken. Hadziabdic et al. (2011) rapporterar också att de formella tolkarna
stundtals inte har tillräcklig kunskap om det språket som de översätter från personalen till
patienten.
16
Hadziabdic et al. (2014) visar att hälften av alla deltagare vill att en familjemedlem eller vän
ska agera tolk. Detta beror mycket på att patienterna vill känna förtroende till den person som
tolkar eftersom samtalsämnena är väldigt personliga, men patienterna kan också se riskerna
med att använda en familjemedlem eller vän som tolk. Ett stort problem är att
sjukvårdspersonalen ofta får känslan av att familjemedlemmarna kan hålla inne information
som är viktig för både personalen och patienten (McCarthy et al., 2013).
När familj och vänner används som tolkhjälp bryts automatisk sekretesskoden mot patienten
(Hadziabdic et al., 2011). Däremot så blir personalen ibland tvingad att prata via familjen då
en formell tolk kan vara svår att få tag på under kort tid (Wish Garrett et al., 2008; McCarthy
et al., 2013).
Problem och dilemman inom tolkorganisationen
De flesta studierna är överens om att det stora problemet med att använda sig av en tolk ligger
i organisationen och tillgängligheten. Det är i stort sätt omöjligt att få tag på en tolk i akuta
situationer där tolkar behövs direkt, till exempel vid ronder och oplanerade behandlingar
(Wish Garrett et al., 2008; Hadziabdic et al., 2011). Det finns inte lika många tolkar som det
egentligen behövs för att täcka hela sjukvårdsverksamheten och det är speciellt svårt att få tag
på en tolk med det kön som patienten önskar (Hadziabdic et al., 2011). Flera studier visar att
sjuksköterskan upplever att tolkar i flera situationer uteblir från ett planerat möte (Hadziabdic
et al., 2011; Hadziabdic et al., 2014). Detta kan bero på sjukdom som inte blivit rapporterad
vidare till de som bokat tolken, missförstånd om dagar och tid eller dubbelbokningar som
också är väldigt vanligt (ibid).
Att använda sig av en tolk räknas som att använda sig av ett hjälpmedel och för att kunna
använda sig av ett hjälpmedel krävs det en tillräcklig kunskap om hur redskapet ska hanteras.
Tyvärr har det visat sig att det ofta inte finns tillräckligt med kunskap hos
sjukvårdspersonalen om hur hjälpmedlet ska användas på bästa sätt, så att både patient och
personal får ut så mycket som möjligt av det tolkade mötet (McCarthy et al., 2013).
17
Vårdpersonalens fördomar som skapar språkbarriärer
Brister i kulturell kunskap
Flera av studierna är överens om att det finns en okunskap kring kulturer bland
vårdpersonalen som är en av de största bidragande faktorerna till att kulturella fördomar
skapar språkbarriärer (Nkulu Kalengayi et al., 2012 & Plaza del Pino et al., 2013; Jirwe et al.,
2010). Nkulu Kalengayi et al. (2012) menar att det finns en okunskap för invandrarnas
sociala, politiska och kulturella bakgrund vilket leder till att det automatiskt blir en form av
diskriminering. När vårdpersonal styrs av fördomar skapas en språkbarriär på grund av
förutfattade meningar. Kommunikationen blir inte optimal eftersom sjukvårdspersonal inte
har ett intresse av att förstå invandrarpersonen och den unika situationen (Nkulu Kalengayi et
al., 2012 & Plaza del Pino et al., 2013; Jirwe et al., 2010). Plaza del Pino et al. (2013) skriver
att det finns fördomar hos sjukvårdspersonalen som menar att invandrarna inte är “som oss”,
“en av oss” och “de andra”. Dessa fördomar kommer från de fördomar som finns ute i
samhället och det är med hjälp av den pågående kommunikationen som fördomar kan
övervinnas (ibid).
Rasismens uttryck i sjukvården
Jirwe et al. (2010) beskriver att vid vård av en patient med invandrarbakgrund måste
sjuksköterskan veta och respektera individuella och kulturella skillnader. Komaric et al.
(2012) beskriver att det inte finns en tillräcklig kulturell finkänslighet inom vården och att
patienter med invandrarbakgrund upplever rasism. Flera studier visar att patienterna som
utsätts för rasism upplever vården som negativ eftersom patienter känner sig kränkta, inte
respekterade och hotade (Komaric et al., 2012; Wish Garrett et al., 2008). Tillit i
vårdrelationen uppnås inte och patienter undviker att kommunicera med vårdpersonal, vilket
leder till en språkbarriär (Wish Garrett et al., 2008). Wish Garrett et al. (2008) skriver även att
språkbarriären kan förstärka rasism hos personal eftersom det försvårar full förståelse för
patienten och patienten inte kan uttrycka sitt verkliga jag och kan inte stå upp för sig själv.
18
Diskussion
Diskussion av vald metod
Föreliggande litteraturstudie har både styrkor och brister i genomförandet. Följande
diskussion belyser och diskuterar valet av litteraturstudie som metod, referenser till
Travelbees omvårdnadsteori, val av sökord, urvalsförfarandet samt styrkor och svagheter i
dataanalysen.
En litteraturstudie ansågs vara lämplig för att svara på studiens syfte av att samla befintlig
vetenskap om språkbarriärer. Friberg (2012) skriver att en litteraturstudie sammanställer och
ger en översikt över det aktuella kunskapsläget inom ett område. Författarna anser att valet av
att använda en litteraturöversikt har varit positivt då det ger en bred överblick över
problemområdet.
Författarna i föreliggande studie valde att använda Travelbees omvårdnadsteori. Det fanns
ingen tillgång till originallitteratur på svenska och engelska skriven av Travelbee på bibliotek
inom Skåne. Författarna fann boken på danska och valde då att komplettera med den svenska
referensen Eide och Eide, som belyser kommunikation ur Travelbees perspektiv, för att
undvika risk för tolkningsfel. Författarna ansåg sig ha begränsade kunskaper om det danska
språket. Valet att kombinera referenserna kan ha påverkat resultatet eftersom Eide och Eide är
en andrahandsreferens till Travelbees omvårdnadsteori. Författarna anser att studien hade
stärkts om originallitteratur på svenska eller engelska hade varit tillgänglig.
Under datainsamlingen samlades data in via databaserna PubMed och CINAHL. En svaghet i
föreliggande studie är att olika sökord användes i databaserna, vilket inte gav samma villkor
att finna studier från databaserna. Författarna menar att detta kan ha resulterat i att artiklar
som passat för studiens syfte kan ha fallit bort. Datainsamlingen kunde förbättras genom att
välja samma sökord för båda databaserna.
Under urvalet framkom det studier som inte enbart berör sjuksköterskans upplevelser av
språkbarriärer utan även andra vårdprofessioners upplevelser. Författarna valde medvetet att
inkludera studier med andra vårdprofessioner eftersom språkbarriärer i det tvärkulturella
19
mötet berör såväl sjuksköterskan som andra vårdprofessioner. Författarna anser därför att
inkludering av andra vårdkategorier inte försvagade studiens resultat.
Enligt Granskär och Höglund-Nielsen (2012) är det positivt att kombinera kvalitativa och
kvantitativa studier i en litteraturstudie. En svaghet i studien kan vara att endast en kvantitativ
studie har använts och att resten är kvalitativa studier. Däremot anser författarna att det har
varit till fördel för studiens syfte att majoriteten av de använda studierna är av kvalitativ
metod. Enligt Polit och Beck (2013) beskriver kvalitativa studier upplevelser och tolkningar,
vilket ger författarna i föreliggande studie en förståelse av upplevda problem vid
språkbarriärer.
Författarna läste artiklarna i urvalet flera gånger, vilket är en viktig del i dataanalysen
eftersom det ger en helhet av innehållet (Friberg, 2012). En styrka är att båda författarna i
föreliggande studie har kvalitetsgranskat och läst artiklarna. Polit och Beck (2010) skriver att
det är fördelaktigt att minst två forskare ska utforma och genomföra en litteraturstudie,
särskilt vid analys av kvalitativ data eftersom kvalitativ data inte är lika objektiv som
kvantitativ data. Författarna menar att detta tillvägagångssätt har varit en fördel för studien
eftersom det ger en större helhetsöverblick och resultatet får en ökad trovärdighet vid detta
förfarande (Polit & Beck, 2010). Dataanalysen kunde förbättrats genom att använda ett mer
systematiskt sätt att arbeta vidare på med de olika meningsbärande enheterna. De skulle
kunna koncentreras och grupperas i olika kategorier i en matris så som vid integrerad analys
(Graneheim & Lundman, 2004).
Diskussion av framtaget resultat
Resultatet i föreliggande studie visar att språkbarriärer mellan patienter och sjuksköterskor
som talar olika språk inverkar negativt på vården på flera olika plan. De huvudfynd som
författarna vill diskutera vidare är brister i dagens lösningar, behovet av kulturell kompetens
samt lidande och mening.
Brister i dagens lösningar
De lösningar som har tagits upp i resultatet för hur språkbarriärer överbyggs är först och
främst användandet av tolk, både formell och informell. Att använda sig av formella tolkar
20
anser Eide och Eide (2009) vara den bästa lösningen för att överbrygga språkbarriären.
Författarna anser däremot att användandet av tolk kanske är den bästa lösningen i dagsläget
men detta kan komma att ändras i framtiden. Detta eftersom tekniken och kunskap ständigt
utvecklas samt att det redan idag finns brister, som redovisas i resultatet. Bristerna kan
jämföras med vad Sheppard (2013) beskriver i sin studie nämligen att det även finns brister i
användandet av tolk när en patient är döv. Precis som visat i föreliggande studies resultat
känner de döva att det är svårt att ta sig fram inom sjukvården. Enligt Sheppard (2013) beror
detta på att både när man behöver en ambulans eller boka en tid i sjukvården krävs det att
personen kan kommunicera via en telefon, vilket är omöjligt för en döv person. Detta är också
något som försvårar tillgången av sjukvård för personer som inte behärskar språket.
I en del studier togs det upp att vårdpersonalen inte kände att de hade tillräcklig kunskap och
utbildning av att använda sig av tolk samt okunskap i hur bemötandet av personer från en
annan kultur än en själv bör ske. Detta är något som författarna ser väldigt allvarligt på då de
anser att en kunskap kring detta är av största vikt eftersom de tvärkulturella mötena är en så
stor del av dagens vård. Blanchet Garneau och Pepin (2014) menar att det är viktigt att
utbildningarna planeras utifrån att studenterna ska kunna lära sig både ett teoretiskt perspektiv
av kulturer samt få vara i kontakt med den mångfald som finns inom sjukvården. Författarna i
föreliggande studie anser att yrkesutövaren har ett eget ansvar att reflektera över sitt lärande.
Detta poängterar även Blanchet Garneau och Pepin (2014) och de önskar att organisationen
ska underlätta detta genom att låta sjuksköterskor och studenter ha gruppdiskussioner där
reflektioner över konkreta situationer får tas upp.
Behovet av kulturell kompetens
Resultatet i föreliggande studie visar att språkbarriärer påverkas av kultur och sjuksköterskans
kulturella kompetens. Blair, Steiner, Fairclough, Hanratty, Price, Hirsb, Wright, Bonsert,
Karimkhani, Magid och Havranek (2013) undersökte vårdpersonals fördomar och sätt att
kommunicera med svarta och latinska patienten i USA. Studien visar att otillräcklig kulturell
kompetens i form av fördomar ger negativ effekt på vård och att invandrare inte får
personcentrerad vård i samma grad som vita (ibid). Författarna i föreliggande studie menar
att kulturell kompetens samt vilja att se den unika och komplexa individen är viktiga
färdigheter hos sjuksköterskan i mötet med patienter som inte delar samma språk. Attridge,
Creamer, Ramsden, Cannings-John och Hawthorne (2013) har gjort en systematisk
21
litteraturstudie som undersöker hur hälsoutbildning med kulturell anpassning till etiniska
minoriteter påverkar diabetes typ 2. Studien visar att kulturell kompetens är en viktig aspekt i
vården. När vårdpersonal anpassar hälsoutbildning till kultur och den unika individen så
förbättras blodsockernivåerna hos deltagarna eftersom förståelsen för diabetes typ 2 förbättras
och deltagarna intar en mer hälsosam livsstil (ibid).
Författarna i föreliggande studie är överrens om att ökad kulturell kompetens hos
sjuksköterskan kan minska fördomarna i vården och förbättra vården invandrare. Med den
kulturella kompetensen kommer färdigheter att se patienten som en unik individ och
förbättrad möjlighet att ge personcentrerad vård. Författarna är däremot medvetna om att när
parterna inte delar samma språk så försvåras chanserna att genom verbal kommunikation
förstå den unika och komplexa individen. Nordehn, Meredith och Bye (2006) studerar
barriärer för att uppnå personcentrerad vård hos patienter med strokerelaterade
kommunikationssvårigheter. Studien visar att utan kommunikation så blir det svårare att utöva
personcentrerad vård, men även om kommunikationssvårigheten innebär en utmaning så är
det fortfarande viktigt. Att behandlas med respekt och att ges tillräckligt med tid att försöka
kommunicera menar studien är de viktigaste aspekterna för att uppnå personcentrerad vård
vid en språkbarriär (ibid). Författarna menar således att även om språkbarriärer är hinder som
försvårar personcentrerad vård så är inte det en ursäkt att inte utöva det, samt att kulturell
kompetens är en viktig komponent i arbetet.
Lidande och mening
Enligt omvårdnadsteoretikern Travelbee har sjuksköterskan ett ansvar att lindra patientens
lidande och hjälpa hen att finna mening i sin sjukdom, och det ska göras genom
kommunikation (Eide & Eide, 2009). Travelbee (2010) skriver att lidande och mening är
personliga upplevelser och därför krävs det kommunikation för att sjuksköterskan ska förstå
patientens perspektiv. Det är denna kommunikation och förståelse som enligt resultatet i
föreliggande studie brister vid en språkbarriär, vilket i sin tur leder till bland annat en
opersonlig vårdrelation. När målet enligt Travelbee (2010) är att nå en äkta och genuin
mellanmänsklig vårdrelation, så är en opersonlig vårdrelation motsatsen och därför
problematiskt. Berg och Danielsson (2007) undersöker patienters och sjuksköterskors
upplevelser av en vårdande vårdrelation. Studien visar att patienter som upplever en
opersonlig vårdrelation inte kan utveckla tillit för sjuksköterskan (ibid). I en opersonlig
vårdrelation utan tillit kan således sjuksköterskan inte uppfylla sitt ansvar att lindra lidandet
22
och hjälpa patienten att finna mening. Tillit och ömsesidig förståelse är försutsättningar för att
skapa en god vårdrelation (Travelbee, 2010). Författarna menar därför att det är av stor vikt
att försöka överbrygga språkbarriärer för att sjuksköterskan ska kunna lindra lidande och
hjälpa patienten att skapa mening, genom att exempelvis använda en tolk.
Slutsats och kliniska implikationer
Resultatet som är framtaget i föreliggande studie visar att det finns stora brister i mötet mellan
sjuksköterska och patient vid en språkbarriär. Bristerna uppstår inte endast i
kommunikationen vid en språkbarriär utan påverkar hela vårdrelationen i form av minskad
förståelse och tillit. Författarnas slutsats är att det finns brister vid hantering av språkbarriärer
och därmed stora möjligheter till förbättring inom den kliniska verksamheten. Vårdpersonal
måste försöka se alla invandrare som en heterogen grupp som alla kommer från olika länder,
har olika kulturer och tror på olika religioner. För att se den unika patientens situation är det
fördelaktigt att som sjuksköterskan ha god kulturell kompetens och använda sig av
personcentrerad vård. Sjuksköterskan kan använda sig av tolk i samråd med patienten för att
främja patientens delaktighet och förståelse.
Resultatet kan vara till hjälp för både patienter och personal som vill få en djupare förståelse
av hur språkbarriären upplevs och de lösningar som finns för att övervinna den. Däremot
anser författarna inte att resultatet kan generaliseras utan det krävs större studier och analyser
för att kunna göra detta.
Författarnas arbetsfördelning
Författarna anser att arbetsfördelningen i denna studie har varit jämt fördelad. Författarna har
i början av arbetet tillsammans kommit överens om att största delen av arbetet skulle ske
gemensamt. Däremot har författarna rättvist fördelat de olika huvud- och subkategorierna i
syfte att på ett effektivt sätt arbetat fram text. Författarna har analyserat och redigerat hela
arbetet tillsammans ett flertal gånger.
23
Referenser
Attridge, M., Creamer, J., Ramsden, M., Cannings-John, R. & Hawthorne, K. (2013).
Culturally appropriate health education for people in ethnic minority groups
with type 2 diabetes mellitus. Cochrane Database of Systematic Reviews, (9).
DOI: 10.1002/14651858.CD006424.pub3.
Berg, L. & Danielsson, E. (2007). Patients’ and nurses’ experiences of the caring relationship
in hospital: an aware striving for trust. Scandinavian Journal of Caring Science,
21(4), 500-506.
Berman, A. & Snyder, S.J. (2012). Kozier & Erb's Fundamentals of nursing: concepts,
process, and practice. (9. ed.) Upper Saddle River, N. J. : Pearson.
Blair, I., Steiner, J., Fairclough, D., Hanratty, R., Price, D., Hirsb, H., Wright, L., Bonsert, M.,
Karimkhani, E., Magid, D. & Havranek, E. (2013). Clinicians’ Implicit
Ethnic/Racial Bias and Perceptions of Care Among Black and Latino Patients.
Annals of Family Medicine, 11(1), 43-52.
Blanchet Garneau, A. & Pepin, J. (2014). Culture Competence: A Constructivist Definition.
Journal of Transcultural Nursing, 26(1), 9-15.
Butow, P. N., Goldstein, D., Bell, M. L., Sze, M., Aldridge, L. J., Abdo, S., … Eisenbruch,
M. (2011). Interpretation in Consultations With Immigrant Patients With
Cancer: How Accurate Is It? Journal of Clinical Oncology, 29(7), 2801-2807.
Eide, H. & Eide, T. (2009). Omvårdnadsorienterad kommunikation: Relationsetik, samarbete
och konfliktlösning. Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.
24
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2003). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education
Today 24(2), 105–112.
Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och
sjukvård. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Hadziabdic, E., Albin, B. & Hjelm, K. (2014). Arabic-speaking migrants´ attitudes, opinions,
preferences and past experiences concerning the use of interpreters in
healthcare: a postal cross-sectional survey. BMC Research Notes, 7(71), 1-8.
Hadziabdic, E., Heikkilä, K., Albin, B. & Hjelm, K. (2011). Problems and consequences in
the use of professional interpreters: qualitative analysis of incidents from
primary healthcare. Nursing Inquiry, 18(3), 253-261.
Hanssen, I. (2007). Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle (3:e uppl). Lund:
Studentlitteratur
Helsingforsdeklarationen: Helsingforsdeklarationen. (2008). WMA declaration of Helsinki –
Ethical principals for medical research involving human subjects. Hämtat 2
december, 2014, från WMA:
http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html
International Council of Nursing. (2012). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (Rev.utg. 2014).
Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 4 november, 2014, från
http://www.swenurse.se/PageFiles/2582/SSF%20Etisk%20kod%20t%20webb2.
pdf
Jirwe, M., Gerrish, K. & Emami, A. (2010). Student nurses´ experiences of communication in
cross-cultural care encounters. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(3),
436-444.
25
Jupiter, J. & Wallin, E. (2014). Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och
socialtjänst: Lägesrapport 2014. Hämtad 12 april, 2014, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19329/2014-23.pdf
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier - analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom
hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Komaric, N., Bedford, S. & van Driel, ML. (2012). Two sides of the coin: patient and
provider perceptions of health care delivery to patients from culturally and
linguistically diverse backgrounds. BMC Health Services Reaearch, 12(1), 1-14.
Lindh, M. & Sahlqvist, L. (2012). Säker vård: Att förebygga skador och felbehandlingar
inom vård och omsorg. Stockholm: Natur & Kultur.
Magne-Holme, I. & Krohn-Solvang, B. (1996). Forskningsmetodik: om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
McCarthy, J., Cassidy, I., Graham, M. M. & Tuohy, D. (2013). Conversation through barriers
of language and interpretation. British Journal of Nursing, 22(6), 335-339.
Nkulu Kalengayi, F. K., Hurtig, A-K., Ahlm, C. & Ahlberg, B. M. (2012). “It is a challenge to
do it the right way”: an interpretive description of cargivers´experiences in
caring for migrant patients in Northern Sweden. BMC Health Service Research,
12(433), 1-17.
Nordehn, G., Meredith, A. & Bye, L. (2006). A preliminary investigation of barriers
achieving patient-centered communication with patients who have stroke-related
communication disorders. Topics in stroke rehabilitation, 13(1), 68-77.
26
Parés-Avila, J., Sobralske, M. & Katz, J. (2011). No Comprendo: Practice Considerations
When Caring for Latinos With Limited English Proficiency in the United States
Health Care System. Hispanic Health Care International, 9(4) 159-167.
Pergert, P., Ekblad, S., Enskär, K. & Björk, O. (2007). Obstacles to transcultural caring
relationships: experiences of health care staff in pediatric oncology. Journal of
Pediatric Oncology Nursing, 24(6), 314-328.
Plaza del Pino, F. J., Soriano, E. & Higginbottom, G. MA. (2013). Sociocultural and linguistic
boundaries influencing intercultural communication between nurses and
Moroccan patients in southern Spain: a focused ethnography. BMC Nursing,
12(14), 1-8.
Radwin, L., Cabral, H. & Woodworth, T. (2013). Effects of Race and Language on PatientCentered Cancer Nursing Care and Patient Outcomes. Journal of Health Care
for the Poor and Underserved, 24(2), 619-632.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Riksdagen.
Sheppard, K. (2013). Deaf adults and health care: Giving voice to their stories. Journal of the
American Association of Nurse Practitioners, 26(9), 504-510.
a. Statistiska centralbyrån (2013). Utrikes födda 2012. Hämtat 15 april, 2014, från Statistiska
centralbyrån: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Fortsatt-okning-avutrikes-fodda-i-Sverige/
b. Statistiska centralbyrån (2013). Oroligheter i Syrien ger fler asylsökande. Hämtad 10
december, från Statistiska centralbyrån: http://www.scb.se/sv_/Hittastatistik/Artiklar/Oroligheter-i-Syrien-ger-fler-asylsokande/
Statistiska centralbyrån (2014). Folkmängd 2013. Hämtat 15 april, 2014, från Statistiska
centralbyrån: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efteramne/Befolkning/Befolkningenssammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Behallare-for-Press/371180/
27
Svensk sjuksköterskeförening. (2008). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete.
Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening.
Svensk sjuksköterskeförening. (2010). Personcentrerad vård. Stockholm: svensk
Sjuksköterskeförening.
Travelbee, J. (2010). Mellemmenneskelige aspekter i sygepleje. (2. utg.) Köpenhamn:
Munksgaard.
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad - en bro mellan
forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Wish Garrett, P., Grant Dickson, H., Young, L., Klinken Whelan, A. & Roberto-Forero
(2008). What do non-English-speaking patients value in acute care? Cultural
competency from the patient’s perspective: a qualitative study. Ethnicity &
Health, 13(5), 479-496.
28
Bilaga 1 (1)
Problem och syfte
Metod (urval, analys m.m)
Resultat
Diskussion
Grad
av
kvalitét
Titel: "It is a challenge to do it
the right way": an interpretive
description of caregivers'
experiences in caring for
migrant patients in Northern
Sweden
Författarna: Nkulu Kalengayi,
F. K., Hurtig, A-K., Ahlm, C. &
Ahlberg, B. M.
Tidsskrift: BMC Health
Service Research
Årtal: 2012
Land: Sverige
Immigrationen ökar och litteratur
visar att hälso- och sjukvården inte
ger tillräckligt god vård till
immigranter pga svårigheter att
möta dessa patienter i den
annorlunda kulturen och språket
samt pga av fördomar.
Syftet är att undersöka
perspektivet och upplevelsen hos
vårdpersonal av att vårda
utländskfödda patienter för att
förstå svårigheterna och generera
kunskap som kan gynna den
kliniska verksamheten.
En kvalitativ metod. Författarna
valde att kombinera intervju och
observation, 10 vårdgivare
intervjuades. Observationer kom
från en av författarna med
erfarenhet av att jobba som tolk.
Alla författarna utförde varsin
analys genom transkribering,
läsning, och återläsning av data.
Därefter kodades data och mönster
identifierades. Till sist jämfördes
fynden.
Socialkulturell mångfald: Stor
mångfald inom gruppen. Grad av
utbildning, kön, patriarkala
strukturer, religion, syn på hälsa,
stadie av hälsa när vård söks,
rasism, fördomar påverkade
vårdkvalitén.Språkbarriärer:
hindrar utlandsfödda att ta del av
tillgänglig service och ta kontakt
med sjukvård. Hinder i användning
av tolk. Navigering i det svenska
sjukvårdssystemet: ovana, ej
tillgång till kommunikationsredskap
som mail, telefon etc. Annan syn
på yrkeskompetens
Stor utmaning för vårdpersonal att
ge vård till utlandsfödda patienter
pga språkbarriärer, sociokulturell
mångfald, svårigheter för
utlandsfödda att navigera sig i det
svenska vårdsystemet. Vårdandet
är komplex och detta kräver en
personcentreradvård, tolk,
tillgänglig info, material och
utbildning.
Hög
Titel: Conversation through
barriers of language and
interpretation
Författarna:
McCarthy, J., Cassidy, I.,
Graham, M. M. & Tuohy, D.
Tidsskrift:
British Journal of Nursing
Årtal: 2013
Land: Irland
Relationen mellan patient och
sjuksköterska bygger på
kommunikation och förståelse. När
man inte delar samma förstaspråk
är där direkt en identifierbar barriär.
Detta har en skadlig effekt på hur
vården kommer resultera sig för
patienten. Studien har som syfte
att beskriva sjuksköterskors
upplevelser av språkbarriärer och
användandet av tolkar.
Via reklamposters fick man ihop
sju stycken frivilliga studenter på
en specialist- utbildning.
Inklusionskriterier var att man
skulle ha vårdat patienter från
andra kulturer. I intervjuer ställde
man sedan öppna frågor angående
deras upplevelser av att vårda
patienter från andra kulturer.
Det är utmanande att kommunicera
med personer som inte delar
samma förstaspråk som en själv.
Det finns också svårigheter i att
använda sig av både professionella
och tolkar från familj.
En fortsatt utbildning och mer
diskussion mellan sjuksköterskor
och tolkar krävs för att kunna
maximera kommunikationen och
relationen med patienterna.
Deltagarna var oroliga över hur
noggranna de informella tolkarna
var i att översätta det som sas.
Medel
Titel: Arabic-speaking
migrants' attitudes, opinions,
preferences and past
experiences concerning the
use of interpreters in
healthcare: a postal crosssectional survey
Författarna: Hadziabdic, E.,
Albin, B. & Hjelm, K.
Tidsskrift: BMC Research
Notes
Årtal: 2014
Land: Sverige
God kommunikation är av stor vikt
för att patienter ska kunna få
likvärdig behandling. Studien syftar
till att undersöka hur ickeEuropeiska emigranters attityder är
till att använda tolkar. 1. förstå hur
personernas förväntningar och
farhågor angående tolkar, 2. förstå
konsekvenserna av olika åsikter
och förväntningar på servicen, 3.
stärka resultat från tidigare studier
på ämnet.
Frågeformulär med 51 frågor för att
beskriva attityderna, hos de med
Arabiska som förstaspråk, till
användandet av tolk. Möten hölls
för att informera och även få
skriftlig information om studien. 90
frågeformulär skickades ut och 52
% svarade. 53 personer deltog och
kom mestadels från Irak. De hade
hög utbildning och det var ungefär
lika många kvinnor som män.
Deltagare ansåg att tolken var ett
bra hjälpmedel som tolkade allt
objektivt och exakt det som
personen i fråga sa. Det var viktigt
att tolken kunde språken ordentligt,
medicinsk terminologi, god
översättningsförmågan, samt tolk
av samma ursprung, dialekt och
kön som patienten. En
professionell tolk uppfattats som
bäst i studien och tolkningen ska
hållas med tolken på plats.
Författarna känner inte att
resultatet är generaliserbart då de
hade önskat fler deltagare. De
anser att resultatet om att
professionella tolkar bör användas
för att minska fel, som kan leda till
kliniska problem, stämmer. För
effektiv kommunikation krävs det
att patienten kan lita på sin tolk och
hens förmåga att tolka korrekt.
Hög
Titel: Sociocultural and
linguistic boundaries
influencing intercultural
communication between
nurses and Moroccan
patients in southern Spain: a
focused ethnography.
Författarna: Plaza del Pino,
F. J., Soriano, E. &
Higginbottom, G. MA.
Tidsskrift: BMC Nursing
Årtal: 2013
Land: Kanada
På grund av den globala
migrationen har även den kulturella
mångfalden förändrats. Den stora
skillnaden i det etiska och kulturella
har visat sig göra skillnad inom
häslovården. Kommunikation är en
huvudnyckel när det kommer till
kulturer och förstå dessa. Studien
ville undersöka hur sjuksköterskor
går tillväga när de möter patienter
med annan kultur än de själva och
hur de gör för att ta sig över de
barriärer som kan komma att
uppstå.
32 sjuksköterskor intervjuades och
spelades in för att sedan
transkriberas. Intervjuerna
översattes mellan spanska och
engelska. Den kvalitativa datan
analyserades i AQUAD.6. Urvalet
var strategiskt för att man ville ha
sjuksköterskor från olika sjukhus
och som man visste hade en
erfarenhet när det kom till att vårda
patienter med olika kulturer.
Det finns olika barriärer som
sjuksköterskan stöter på i mötet
med andra kulturer. Många tycker
att språket är den svåraste
barriären och att denna påverkar
kommunikationen negativt. De
delade in barriärerna i tre stycken
kategorier: Den kulturella barriären,
den sociala barriären och
språkbarriären. Sedan
presenterade de hur man kan ta
säg över dessa barriärer. Där kom
de till exempel fram till att man
behöver mer interkulturell
utbildning.
De anser att studien är begränsad
eftersom de hade önskat en större
population. Det uppkom ofta i
intervjuerna att personalen hade
önskat mer utbildning och träning
när det kommer till att bemöta
personer från andra kulturer och
som inte pratar samma språk.
Uppmärksammar att det faktiskt
finns fler sätt att kommunicera på
än med ord och meningar. Många
använde sig av kroppsspråk och
ansiktsuttryck. Även detta bör man
lära sig mer om.
Medel
Titel: What do non-Englishspeaking patients value in
acute care? Cultural
competency from the
patient´s perspective: a
qualitative study
Författarna: Wish Garrett, P.,
Grant Dickson, H., Young, L.,
Klinken Whelan, A. &
Roberto-Forero
Tidsskrift: Ethnicity & Health
Årtal: 2008
Land: Australien
Vårdgivare förväntas ha “kulturell
kunskap”, “respekt för olika
kulturella perspektiv” och hur man
“utnyttjar dessa i interkulturella
situationer”. Däremot kan ett
beteende som i en situation anses
vara “kulturellt kompetent” vara helt
inkompetent i en annan situation.
Studiens syfte var att lokalisera
den kulturella kompetensen inom
den experimentelle domänen av de
icke engelskspråkiga patienterna.
49 patienter och 10 vårdgivare var
med i studien. De delades in i olika
språkgrupper: Arabiska, Italienska,
Vietnamesiska, kinesiska,
kroatiska, serbiska och spanska.
Skriftligt medgivande, även
signerat av tolken, gavs från varje
medverkande. Allt översattes till
engelska och transkriberades.
Datan delades sedan in i positiva
och negativa upplevelser, sedan
kodades.
Tre av fem fokusgrupper var
positiva med sina upplevelser, de
litade på vårdgivarna. Olika
aspekter som de kände höll dem
tillbaka var: begränsad engelska,
kontrollbrist, sociala och
ekonomiska omständigheter samt
vilket kön man hade. För att
komma över språkbarriären är tolk
den bästa lösningen enligt
deltagarna. Dock är det svårt att få
tag på när man just behöver det.
Familj och vänner kan fylla denna
roll men detta kan ha negativa
utgångar.
Forskarna ifrågasätter sin
generaliserbarhet. Saker som
uppskattades var: korrekt tolkning,
att familjen var delaktig och
informerad, respekt för kulturen
och tron, stöttande system och
organisationer. När familj och
vänner tolkar sätts sekretessen på
spel. Förståelse om sjukdomen
och patientens egna upplevelser är
av stor vikt för en positiv
kommunikation.
Hög
Titel: Student nurses’
experiences of
communication in crosscultural care encounters.
Författarna: Jirwe, M.,
Gerrish, K. & Emami, A.
Tidsskrift: Scandinavian
Journal of Caring Science
Kommunikation är en viktig
komponent i interkulturella möten.
Vårdgivare måste anpassa sina
vårdstrategier för att kunna svara
till patienternas kulturella behov.
Tidigare forskning har visat att
migranter ofta upplever att de får
en sämre kvalitet på sin vård
jämfört med resten av
populationen. Även visat är att
sjuksköterskor och andra
vårdprofessioner inte har rätt
kunskap och färdigheter för att
kunna bemöta de behov som
personer med annan kulturell
bakgrund än de själva har.
Semistrukturerade intervjuer med
ett strategiskt val av deltagare. 10
sjuksköterske- studenter varav fem
var från annan bakgrund än
Sverige. Dessa studenter gick en
extrakurs i transkulturell
omvårdnad, samt arbetat med
multi- kulturella patienter.
Intervjuerna spelades in och
transkriberades. Analysen gjordes
med hjälp av ett “ramverk”.
Största delen av deltagarna
definierade kultur med det landet
som personen kom ifrån och kunde
inte se den större bilden av vad
kultur egentligen är. Däremot
ansåg alla att en god
kommunikation är av största vikt
för att kunna möta folk
interkulturellt. När man inte delade
samma språk skapades problem
både för sjuksköterskan och
patienten. Alla brister ledde till att
vården blev mekanisk och
opersonlig.
Eftersom urvalet var som det var
så kan man inte generalisera detta
resultat. Studenterna var vana vid
interkulturella möten och gick en
extra kurs, vilket man kan dra
slutsatsen att de har ökad kunskap
om ämnet. Deltagarna visade en
oro över att verka diskriminerande
och rasistiska om de till exempel
skulle säga fel saker till
patienterna. Vårdpersonal behöver
specifik kunskap om patienternas
kulturella bakgrund, eftersom det
påverkar vårdandet.
Hög
Årtal: 2010
Land: Sverige
Titel: Problems and
consequences in the use of
professional interprenters:
qualitative analysis of
incidents from primary
healthcare
Författarna: Hadziabdic, E.,
Heikkilä, K., Albin, B. & Hjelm,
K.
Tidsskrift: Nursing Inquiry
Årtal: 2011
Land: Sverige
I Sverige ökar antalet utlandsfödda
och flera språk talas. Det kan leda
till utmaningar inom vården när
vårdpersonal och patienter inte
delar ett gemensamt språk. För att
förstå varandra krävs
professionella tolkar. Syftet var att
undersöka vilka problem som
rapporteras som avvikelser av
sjukvårdspersonal vid användning
av tolk och vilka problem de leder
till.
Kvalitativ analys av 60
avvikelserapporter på en svensk
vårdcentral. Avvikelserna lästes
igenom flera gånger för att få en
helhet. Sedan sorterades data in i
två huvuddelar. Därefter delades
varje del in i
meningsbärandeenheter och
kodades. Till sist jämfördes
koderna och likheter sorterades in i
subkategorier och huvudkategorier
Problem r/t språk: Brist på
tillgängliga tolkar med specifik
språkkunskap och tillfälle att förstå
varandra. (2) Problem r/t till
organisation: Frånvaro av tolk på
bokad tid, Begränsad tillgång till
tolk, passande kön, brist på
dokumentation, brus i miljö. (3)
Konsekvenser: inkorrekt tid och
resursanvändning: Ökad
arbetsbelastning för vårdpersonal
och försenad vård. (4)
Konsekvenser: begränsad
möjlighet att kommunicera:
Konversation utan tolk eller genom
närstående.
Studien visar att användningen av
professionella tolkar med olika
dialekter och språk är viktigt för att
kunna ge adekvat kommunikation
för att säkra en god tolksituation.
Ledaren i organisationen bör driva
och prioritera fråga om användning
av tolk. Studien kan inte
generaliseras men har i syfte att
öka förståelsen, istället för att
förklara.
Hög
Titel: Two sides of the coin:
patient and provider
perceptions of health care
delivery to patients
from culturally and
linguistically diverse
backgrounds
Författarna:
Komaric, N., Bedford, S & van
Driel, ML.
Tidsskrift:
BMC Health Services
Research
Årtal: 2012
Land: Australien
Australien har en stor kulturell
mångfald. De som är kulturellt och
språkligt annorlunda har högre risk
att utveckla kroniska sjukdomar.
Syftet med studien är att
undersöka uppleveler, attityder och
åsikter hos invandrare med annan
kultur och språk, samt
vårdpersonalens syn.
Fem fokusgrupper från olika länder
med totalt 50 deltagare.
Kommunicationen skedde på
fokusgruppens modersmål med
tränade sjukvårdpersonal. Utöver
dettta intervjuades 14 vårdgivare
via telefon. Därefter analyserades
den kvalitativa datan med hjälp av
QSR NVivo 8 software.
Deltgares upplevelser var till stor
del postitiva, men kostnaderna och
väntetiderna var barriärer för att ta
kontakt med sjukvården. Patienter
uttryckte att fler tolk behövs och
kulturellt passande kommunikation
och utbildning. Patienter upplevde
rasism och diskriminering.
Sjukvårdspersonal
rekommenderade att ta hjälp av
kulturellt och språklig mångfalds
grupper för att öka förståelse.
Kulturellt och språkligt annorlunda
patienter, vårdgivare och samfund
menar alla att det behövs ett
skräddarsytt program för att kunna
tillfredställa patientgruppen. Bättre
sjukvård kan uppnås genom att
försäkra vidare utbildning om
kulturell och språklig mångfald.
Medel
