Pysslingen Skolor
Brevik skola
Nytorpsvägen 32
135 68 Tyresö
Handläggare: rektor Anna Hansson-Bittár
Brevik skolas verksamhetsplan 2015-2016
Brevik skola = Brevik förskola, Brevik förskoleklass, Brevik grundskola och Brevik fritidshem
Rektor = förskolechef och rektor
Verksamhetsplan VP
VP är skolans programförklaring. En plan som visar vad vi vill och hur vi ska arbeta för att nå
målen. Verksamhetsplanen uppdateras inför varje läsår och består av en långsiktig
programförklaring och en ettårig utvecklingsplan.
Kvalitetsuppföljning
I vår kvalitetsuppföljning ska vi särskilt uppmärksamma den del av verksamhetsplanen som är
vår ettåriga utvecklingsplan.
Vi vill erbjuda
Vi vill erbjuda den bästa tänkbara utbildningen och den bästa tänkbara utvecklingen.
Vi har förutsättningarna
Vi har de bästa förutsättningarna - skickliga pedagoger som verkar i en anda av nyskapande,
nytänkande och nybyggande i en vacker och funktionell skola. En skola som är byggd för en
sammanhållen verksamhet – där förskola, skola och fritids i samverkan möjliggör ett nytt
arbetssätt med ökad måluppfyllelse. Vi får följa barnen från det att de är små fram till skolans
senaredel. Det ger trygghet, förutsättningar och möjligheter!
Vi bygger framtidens skola nu
Brevik skola är en fristående skola i Pysslingens regi. Pysslingen startade 1986 och ingår nu i
skolkoncernen AcadeMedia. Pysslingens främsta kännetecken är den lokala förankringen och
den bärande idén är att de mest framgångsrika verksamheterna kommer ur de mest
decentraliserade systemen. I Pysslingen värnar vi om en innovativ skolutveckling av högsta
kvalitet och vi bygger framtidens skola nu!
Vårt koncept - Breviksmodellen
I vårt koncept – Breviksmodellen - satsar vi på en sammanhållen förskola och skola/fritids, ett
organiserat lagarbete, heldagsskola och fler lärartjänster än standard. Modellens främsta del är
att vi kan anpassa våra elevgruppers storlek utifrån lärandets behov och situation. Vi arbetar
med årskursklasser och utgår från en hel- och halvklassorganisation och grupperar oss i små
grupper och stora grupper utifrån behov och tillfälle. En väl sammansatt årskursklass har
drygt 40 elever med drygt 20 barn per halvklass (röd och blå grupp). Till årskursklassen knyts
ett arbetslag om 4 pedagoger och vi strävar efter att laget ska bestå av 3 grundskollärare och 1
fritidspedagog alternativt fritidsledare. Grunden i Breviksmodellen är att vi byter ut en
fritidspedagogtjänst mot en grundskollärartjänst för att få en lag om 3+1 (istället för standard
2+2). Vi kompetenshöjer vår skola med vår modell och får en högre grundskollärartäthet än
standard. För att modellen ska fungera har alla pedagoger i Brevik skola ett heldagsuppdrag (undervisning och fritids) med utgångspunkt från att grundskollärare som lär
känna sina elever under den mer fria tiden på fritids också kommer att kunna erbjuda ett bättre
lärande under skoltid, mer individanpassat. En modell som utgår från forskning kring
relationell pedagogik. Vi säkerställer också de krav som finns på ämnesbehörighet med vår
Breviksmodell. En viktig fördel med modellen är att vi får en bättre fungerande
fritidsverksamhet med våra årskursklasser, barnen är kvar i samma lokal med samma
pedagoger. En Breviksmodell-lärare har inte en traditionell lärartjänst med viss tid för
undervisning och viss tid för planering per dag, utan förfogar tillsammans med sina kollegor
all tid gemensamt. Arbetslaget beslutar i samråd med lagchefen, hur den gemensamma tiden
ska användas från tid till annan. Till exempel när lärare A undervisar röd grupp, kan lärare B
planera under skoltid och lärare C undervisa blå grupp. När samtliga lärare undervisar kan en
40-grupp delas in i tre små elevgrupper eller två lärare undervisar var sin halvklass och den
tredje läraren undervisar en liten grupp barn som behöver extra support vid tillfället.
Fritidspedagogen går främst in i de undervisningsgrupper och undervisningssituationer där det
är en fördel att vara två pedagoger på plats samtidigt, fritidspedagogen kan också undervisa i
enlighet med den utbildning man har till exempel i praktiskt/estetiska ämnen.
Breviksmodellen ger oss förutsättningar att arbeta i enlighet med vårt uppdrag.
I förskolan har vi minst en förskollärare per grupp och förskolans pedagoger arbetar med 17grupper (i snitt) färre när barnen är små och fler när barnen är äldre. I vårt grundkoncept
ingår att skolan ska vara stimulerande, utvecklande och trygg. I Brevik skola står kunskap och
bildning högst i kurs. För att få arbete i Brevik ska man vara inspirerande, skicklig, utbildad
och omtänksam. Vårt motto är: Vi ser – Vi hör – Vi gör.
Vår inriktning och struktur
I Brevik skola satsar vi extra på basämnena svenska, matematik, engelska samt idrott. I dessa
ämnen avsätter vi mer tid än vad timplanen föreskriver. I förskolan värnar vi särskilt om
lärande, språk och lek. Vi har individen i fokus och arbetar för välfungerande grupper och
goda kamratrelationer. I Brevik skola satsar vi på läsning, alla barn ska bli goda läsare. God
läsförmåga är en av de bästa inträdesbiljetterna för en gynnsam skolutveckling. Skoldagen
börjar och slutar vid samma tidpunkt alla dagar i veckan och vi har en gemensam struktur för
uppstart med planering/syfte/aktivitet och vi avslutar dagen med en liten utvärdering.
I förskolan samtalar vi om dagens aktiviteter som visas med symboler. Syftet med vår struktur
är att lägga grund för delaktighet, förståelse och ansvar. Dagens uppstart och avslut används
också som riktad tid för gruppens utveckling och vårt lika värde arbete - grundläggande för en
framgångsrik skola.
Breviksfakta
Våren 2007 präglades av ett omfattande startarbete. I augusti 2007 öppnade vi Brevik skola
och skolade in 145 barn. Vi organiserade oss i 4 förskoleavdelningar och 3 skolenheter, i mars
2008 utökande vi med ytterligare en förskoleavdelning till 160 barn. Hösten 2008 hade vi 180
barn fördelat på 4 förskoleavdelningar och 4 skolenheter. Hösten 2009 hade vi 3
förskoleavdelningar och 5 skolenheter med sammanlagt 206 barn. Skolan färdigställdes med
ytterligare två flyglar/skepp under 2010. Läsåret 2010-2011 hade vi sammanlagt 280 barn
fördelat på 6 förskoleavdelningar och 6 skolenheter. Läsåret 2011-2012 hade vi knappt 300
barn i Brevik förskola och skola. Läsåret 2012-2013 hade vi 320 barn/elever och vårt första
år med årskurs 6. Läsåret 2013-2014 hade vi 340 barn/elever i Brevik förskola och skola,
varav drygt 80 barn i förskolan. Läsåret 2014-2015 hade 310 barn och elever varav knappt 70
barn i förskolan, 4 avdelningar. Nu till hösten 2015 räknar vi med att forsatt ha 310 barn och
elever, varav knappt 70 i förskolan på 4 avdelningar Nu augusti 2015 firar vi 8 år. Vår skola
ligger på Koängen vid Kalvfjärden i början av Brevikshalvön strax efter Tyresö slott. Ett
fritidsområde i skärgårdsmiljö som har övergått till permanentboende. Området präglas av
flergenerationsboende med dess många fördelar ur barnperspektiv.
Ledningens filosofi
Skolans ledningsgrupp, som sammanträder en gång per vecka, består av en enhetschef per
skepp (skolflygel) och rektor. Vi tillämpar problematiserande samtal med hög tillgänglighet, i
princip är rektors dörr alltid öppen. Vi tror på det processinriktade ledarskapet och arbetar
med hög transparens. Det personliga mötet är viktigt och prioriteras. Ledningens nyckelord är
omtanke, uppmuntran, beröm, öppenhet, tillit, samförstånd, tydlighet och styrning.
I Brevik skola praktiserar vi det påbjudna. Vi ställer siktet högt, arbetar för framgång och är
resultatinriktade. På skolövergripande nivå väljer vi ett större utvecklingsområde per läsår och
vi väljer vårt årliga utvecklingstema utifrån aktuell skolforskning om framgångsfaktorer
kopplade till våra utvecklingsbehov. Vår utgångspunkt är att de mest framgångsrika
verksamheterna kommer ur de mest decentraliserade systemen och vi ser målstyrning som en
viktig faktor för skolutveckling. Vi arbetar med ledningsfrågor ur ett systemteoretiskt och
relationellt förhålliningssätt och utgår från att ett lyhört och tydligt ledarskap är
framgångsrikt.
Vårt årliga utvecklingstema – huvudspåret
2007-2008 Starta – vi lägger grunden för en så bra start som möjligt
2008-2009 Gruppen – vi arbetar för så bra barngrupper som möjligt
2009-2010 Riktlinjer – vi tar fram skolans grundläggande riktlinjer
2010-2011 Styrdokument – implementering av nya nationella styrdokument
2011-2012 Skola 2011 – vi arbetar i enlighet med våra nya styrdokument
2012-2013 Synligt lärande – med fokus på undervisningsnära verksamhetsutveckling
2013-2014 Synligt lärande – vi utvecklar vår undervisningsskicklighet i samverkan, del 1
2014-2015 Synligt lärande – vi utvecklar vår undervisningsskicklighet i samverkan, del 2
2015-2016 En läsande skola – vi ska spetsa vår kompetens och arbetssätt så att vi utmärker
oss som en läsande skola - framförallt med hänsyn till våra pojkars skolutveckling.
Vår rekryteringsmodell
Sedan starten av Brevik skola rekryterar vi utifrån en egen framtagen modell där vi i
normalfallet bjuder in ett 50-tal av våra sökande till en årlig gemensam rekryteringsträff.
Detta för att säkra upp att vi får rätt medarbetare till rätt plats. Vi lägger stor vikt vid att den
som söker tjänst hos oss ska få en tydlig bild av våra viktiga värden, arbetssätt och
förhållningssätt för att kunna ta ställning till om Brevik skola är den arbetsplats man önskar
vara på. Det är minst lika viktigt som att vi tar reda på om den som söker har en passande
profil för vår skola. Därtill är vår rekryteringsmodell ytterst effektiv, på en och samma kväll
eller helg kan vi träffa alla sökande och snabbt komma till avslut. Upplägget är så att den som
söker får komma tillsammans med övriga sökande och ta del av vårt program, som börjar med
en närmare presenation av rektor om Brevik skola, viktiga värden, arbetssätt och
förhållningssätt. Därefter ta del av olika stationer i mindre grupper som kortintervju med en
av skolans medarbetare, gruppsamtal med rektor och rundtur i skolan. När vi har träffat alla
sökande samlas rekryterarna (skolans medarbetare) och rektor för en gemensam bedömning
och vi tittar främst på uppskattad pedagogisk skicklighet och lämplig plats i organisationen.
Vårt främsta kriterium är att sätta samman så väl fungerande pedagoglag som möjligt utifrån
ett kompletterande synsätt, dels för att säkra rätt ämnesbehörighet. Vår rekryteringsmodell
säkerställer det viktigaste nyckeltalet – att rekrytera de bästa medarbetarna.
Vår vision
Brevik skola – framtidens skola nu!
Vi vill erbjuda den bästa tänkbara utbildningen och den bästa tänkbara utvecklingen.
Ur barnets perspektiv vill vi ha: en skola som tar fram det bästa i mig, en skola som får mig
att tänka och undra, en skola som är spännande och utmanande, en skola som ger mig
självinsikt och självförtroende, en skola som ger mig vänner och gott omdöme, en skola som
får mig att känna att jag duger, en skola som får mig att fråga efter mer kunskap, en skola som
ger mig en stadig grund, en skola som frågar efter mig, en skola som ger mig kunskap och
trygghet, en skola som får mig att förstå och bli nyfiken, en skola som har höga förväntningar
på mig, en skola som är välkomnande, en skola som ger mig omtanke och närhet, en skola
som ser just mig, en skola som får mig att vilja göra mitt bästa!
Vårt förhållningssätt
I Brevik skola är vänlighet ett varumärke. I princip har vi bara en trivselregel: Jag är snäll.
I begreppet ingår integritet och respekt. Utöver det finns ett antal trivselöverenskommelser.
Vår utgångspunkt är att ett gott förhållningssätt ska råda mellan alla på skolan. Glädje och
omtänksamhet är våra ledord. I en lärande organisation behövs arbetsro och vi arbetar aktivt
främjande i denna fråga. Vi arbetar med positiv förstärkning och försöker hålla undan det som
kan stjäla energi och dra ner ambitionerna. Att utveckla en skola kräver vilja, tålamod och
handling och vi ber alla aktörer att ta hänsyn till detta. Sedan starten har vi bett alla att bidra
med ett uppbyggligt förhållningssätt och vi får ett enastående stöd från vår omgivning. När
det gäller vårt arbete med lika värde är vår utgångspunkt att engagerade vuxna med
gemensamma normer som arbetar för välfungerande grupper når bäst resultat. På skolan råder
nolltolerans, vi accepterar ingen form av kränkning och vi sätter in ett batteri av åtgärder vid
minsta tecken på att det inte står rätt till. Vi arbetar enligt mottot: Vi ser – Vi hör – Vi gör.
Vi läser
I Brevik skola satsar vi på läsning. Alla barn ska kunna läsa en för åldern adekvat text
flytande med god läsförståelse. Inget barn ska lämna Brevik skola utan att vara en god läsare.
Vi ber alla familjer, från de yngsta förskolebarnen till de äldsta skolbarnen, att delta i vår
satsning och läsa en stund hemma varje dag.
Vi vet att god läsförmåga är den bästa inträdesbiljett vi kan ge barnen för en gynnsam
skolutveckling. I övrigt är vi ganska sparsamma med hemuppgifter (färre på låg och fler på
mellan) då barnens dag är lång och tid behövs för fritidsaktiviteter och avkoppling samt att det
bästa skolarbetet görs i skolan. Vårt mål för årskurs 1 är att alla barn i Brevik skola ska kunna
läsa en åldersadekvat text när vårterminens närmar sig sitt slut. Vid lässvårigheter sätter vi in
alla tänkbara åtgärder. Läsutveckling är vår specialpedagogs viktigaste uppdrag. Vi mäter vår
läsutveckling, på individnivå, klassnivå och skolnivå från förskoleklass och upp genom
skolan.
Vår pedagogiska miljö
I Brevik skola vänder vi blicken från det enskilda barnet med svårigheter till den pedagogiska
miljön och samspelsperspektiven. Svaret på frågan är vad vi vuxna erbjuder.
Aktuell skolforskning talar om synvända och att utveckla klassrummens pedagogik. I Brevik
skola intresserar vi oss för frågor kring grupputveckling och grupprocess. Att skolan är och
ska vara individinriktad jämställs inte med enskilt arbete. Nyckel till framgång är en ökad
förståelse och kunskap kring lärarens undervisning, klassrumsmiljö och samspelsperspektiv.
Vårt mål är att utveckla en klassrumspedagogik med hänsyn till dessa frågeställningar i syfte
att nå en större måluppfyllelse. Vi för ständiga samtal kring förhållningssätt, värderingar och
utveckling. Vi försöker vrida och vända på alla frågeställningar, att tänka nytt, att tänka annat,
att tänka annorlunda. Vi försöker blanda spjutspetspedagogik (senaste nytt inom
skolforskningen) med konkretpedagogik (handling och resultat), hand i hand med vårt motto:
Vi ser – Vi hör – Vi gör. Vi blandar det bästa från det tidigare beprövade med det nya
spännande. Vi utgår i vårt arbete från ett systemteoretiskt och relationellt förhållningssätt
(relationell pedagogik) för bästa möjliga skola och bildning.
Vårt arbetssätt
Vi tar hjälp av systemteori (individ-organisation) och relationell pedagogik (den pedagogiska
relationens vikt för utveckling och lärande) och vi månar om att arbeta processinriktat och
situationsanpassat för bästa möjliga undervisning. Alla pedagoger i Brevik skola har i uppdrag
att ständigt och alltid förhålla sig till klassrummets dynamik, se till vilka frågeställning som är
aktuella och vilka samtal och funderingar som kan plockas upp. Breviks pedagoger ska både
leda, locka och fånga, en slags växelverkan som grundläggande kunskapssyn. Utifrån barnens
frågor, tankar och funderingar ta vid och leda vidare till en fördjupad kunskap och förståelse.
Undervisa utifrån våra styrdokument så att nya frågor ställs och nya områden blir intressanta.
Breviks pedagoger ska också tidigt ge sig i kast med mer komplicerande frågeställningar, allt
behöver inte förstås genast, vetskapen om att det finns en hel värld att upptäcka stimulerar och
ger glädje. Breviks pedagoger ska vara berättande pedagoger. Vi vill att våra barn ska bli
talekonstnärer. I Brevik skola ska man kunna tänka stort och fritt.
Barn- och elevinflytande
Inflytande är viktigt för alla barn och alla vuxna. Barnen ska med stigande ålder känna att de
kan påverka sin dag och utbildning. Våra samlingar är forum för direkt påverkan och
delaktighet, fördelen med våra samlingar är att alla barn kan delta. Vi har ett elevråd med
representantskap (en flickplats och en pojkplats per Breviksgrupp) från de äldtsa barnen i
fröskolan och upp genom grundskolan. Elevrådets medlemmar träffas på temat verksamhet
och skolutveckling. Skolans ledning deltar på elevrådet. Några gånger per månad har vi
klassråd, där våra elever får möjlighet att ta upp angelägna frågor. För oss är det viktigt med
det reella inflytandet i vardagen. Det inflytande som inte formellt regleras utan mer handlar
om att bli respekterad, bli hörd, vara välkommen, vara efterfrågad och kunna påverka. Även
våra små barn är med och påverkar dagen i förskolan. Alla pedagoger i Brevik skola har i
uppdrag att ständigt och alltid arbeta med ett gott förhållningssätt och verka för ett reellt
inflytande.
Barn- och elevplaner
Vid minst ett tillfälle per år bjuder vi in barn och föräldrar till utvecklingssamtal, i
grundskolan från årskurs 1 gäller minst ett utvecklingssamtal per termin. Vi samtalar om
barnets kunskapsutveckling och personliga utveckling i relation till skolans mål och
kunskapskrav. I förskolan samtalar vi om barnets nuläge och verksamhetens utveckling. Vi tar
fram en individuell utvecklingsplan med hjälp av vårt digitala verktyg där vi kan följa, planera
och utvärdera skolarbetet och utvecklingen. I utvecklingsplanen beskriver vi stegvis
färdvägen mot målen. Vårt verktyg är byggt kring tre parter, elev, förälder och pedagog.
Planen följs upp vid nästa utvecklingssamtal, utvärderas och revideras. Syftet med den
individuella utvecklingsplanen är att stärka uppföljningen för den enskilda eleven och bidra
till en större måluppfyllelse. Planen ska ge eleven ett ökat inflytande och ansvar över sitt
lärande. Den ska beskriva vilka insatser skolan ska göra för att eleven ska utvecklas i riktning
mot målen och nå kunskapskraven. I planen finns det också ett skriftligt årligt omdöme per
ämne i årskurs 1-5. Ett omdöme som talar om hur man ligger till i förhållande till målen och
kunskapskraven. Från årskurs 6 gäller betyg med gällande betygskala A-E och F för ej
godkänt. I Brevik skola arbetar vi för att eleverna i takt med att de blir äldre ska bli
huvudprocessägare i sitt planarbete. Alla barn i Brevik har också en portfolio där vi samlar
barnens alster som visar barnets utveckling över tid. Tanken med att dokumentera barnens
arbeten är att de ska få syn på sitt lärande och kunna få inflytande över sin läroprocess. I en
portfolio ska det finnas dokument som jag är stolt över, som berättar något om mig och som
visar mina framsteg. I Brevik skola har vi en gemensam portfoliomodell som följer barnet
genom förskolan och skolan.
Föräldrainflytande
En grundläggande framgångsfaktor är en gedigen föräldrasamverkan. Vi utvecklar Brevik
skola tillsammans med våra föräldrar. Alla föräldrar har en självklar plats i Brevik skola och
vi bjuder in till samverkan, samtal och engagemang. Aktuell skolforskning visar att ett gott
föräldraengagemang gynnar barnens och skolans utveckling. Alla som arbetar i Brevik skola
har i uppdrag att verka för en nära och utvecklande föräldrasamverkan med tolerans och
integritet som honnörsord.
I Brevik skola finns ett skolråd och två föräldrar per grupp/klass sitter i rådet (en pappaplats
och en mammaplats). Skolrådet är främst till för skolutvecklingsfrågor i samverkan hem och
skola. Skolråd träffas några gånger per termin.
Minst en gång per termin bjuder vi in till föräldramöte. På mötet tar vi upp aktuella frågor,
pedagogiska frågor och utvecklingsfrågor. Vi vinnlägger oss om mötets formfråga så att alla
får möjlighet att lära känna varandra och vi vill arbeta för intressanta och givande
föräldramöten. Att verka för föräldranätverk gynnar barnen och skolans utveckling. För oss är
föräldrasamverkan viktigt och vi arbetar proaktivt i föräldrafrågor. Vi har många engagerade
föräldrar och mor/farföräldrar i vår skola vilket vi är stolta och tacksamma över.
Pedagogisk plattform och tolkningsföreträde
Lika viktigt som det är att arbeta intensivt för en nära föräldrasamverkan lika viktigt är det att
ha en tydlig pedagogisk plattform. Att verka i en skola är att vara i fokus för mångas tyckande
och för att lyckas väl är det viktigt att också måna om det pedagogiska tolkningsföreträdet.
Ett exempel på ett pedagogiskt tolkningsföreträde kan vara att pedagogen avgör lämplig
grupp/klassindelning även om det inte alltid går i linje med föräldrarnas önskan.
En framgångsrik skola behöver klara av att växelverka mellan att veta vad man gör och varför
och att bjuda in till nära samverkan med omgivande intressenter. Att arbeta för en god balans
mellan skolans plattform/tolkningsföreträde och omgivningens krav är angeläget, det ger
förutsättningar för en stabil och väl utvecklad skola.
Medarbetarinflytande
En av de mest grundläggande principerna för framgång är medarbetarinflytande. Med ett delat
inflytande, möjligheter, befogenhet och ansvar går det att bygga en framstående skola med
hög trivselfaktor. Det är endast den demokratiska arbetsplatsen som har möjlighet att nå sina
önskevärden. Brevik skola är ett gemensamhetsprojekt. Vår fördel är en gemensam start där
alla har tackat ja till att arbeta tillsammans utifrån några uttalade grundprinciper. Det är viktigt
att bygga för en problematiserande och nyfiken arbetsplats. Vi har allt att vinna på att
resonera högt tillsammans. För att systematisera våra resonemang, förslag och beslut går allt
ut till alla för vidare synpunkter och behandling. Alla idéer, förslag och beslut samlas och
förmedlas kontinuerligt. Alla kan delta i framtagandet av idéer och i beslutsprocessen. Vi
skriver Breviksriktlinjer varefter vi utvecklar skolan. Riktlinjer som bland annat medför att
nya medarbetare lättare kan sätta sig in i skolans kultur. Medarbetarmöten sker i alla nivåer;
laget, enheten och hela skolan. Medarbetarsamtal sker enskilt och på lagnivå. Att komplettera
det enskilda samtalet med ett lagbaserat samtal kan ge en betydande kraft åt skolutvecklingen.
Vårt personalmotto är: Vi är utrustade med varandra.
Personalpolitiska frågor
När det gäller personalpolitiska frågor har vi valt att satsa på utbildning och hög kompetens.
Det är lönsamt att rekrytera kvalitet framför kvantitet. Andra ledord för oss är makt och
möjligheter. Med delegerad makt ökar kreativiteten. Spännande utveckling kan ske i mötet
mellan den kreativa arbetsgruppen/medarbetaren och den kreativa ledningen.
I skolans grundkoncept finns lika värde frågan. Alla medarbetare i Brevik skola har lika värde
oavsett tjänst och arbetsuppgift. Lika värde finns med som en viktig fråga i skolans
grundkoncept och är en av rekryteringsgrunderna, en fråga som vi ständigt värnar om.
Lika värde betyder inte att alla gör samma sak, vi är lika måna om att var och ens särskilda
kompetens och huvuduppdrag. Personalpolitisk är alla i Brevik skola specialister men lika
värda.
Arbetsmiljö
I Brevik skola månar vi om en god arbetsmiljö för alla barn och vuxna. Vi har funktionella,
vackra och ändamålsenliga lokaler. Vi har en lugn skola med en allmänt god ton.
Vi fortbildar oss kontinuerligt. Vår frisknärvaro är god. Vi har mycket goda resultat på våra
elever- föräldra- och medarbetarenkäter.
Årskursklass
Vi arbetar med årskursklasser från förskoleklass och upp genom skolan. Ca 40 barn per
årskull bor i vårt upptagningsområde och för att kunna ta emot alla barn som efterfrågar
skolplats (oavsett traditionell klassindelning) organiserar vi oss i årskursklasser. Årskursklass
är en bra organisatorisk lösning med betydande pedagogiska fördelar. En årskursklass är en
klass som arbetar med olika gruppindelningar utifrån behov (stor grupp, halvgrupp, liten
grupp), anpassat till elevgruppen och undervisningstillfället. Den största pedagogiska vinsten
med årskursklass är att vi får ut de bästa möjliga sammansatta undervisningsgrupperna,
grupper som kan variera och ändras vartefter. Till en årskursklass knyts ett arbetslag med
motsvarande personaltäthet som vid en traditionell klassindelning och fritidsverksamhet.
Dokumentation och uppföljning
Vi följer vår verksamhet kontinuerligt i vardagen via vår pedagogiska dokumentation.
Det åligger alla pedagoger att dokumentera verksamheten och ansvarig för att så sker är
lagchefen. Företrädesvis använder vi en digital lärplattform och portfolio för det enskilda
barnets pedagogiska dokumentation. På ett övergripande skolplan använder vi oss av styrkort.
Vi följer alla våra elevers kunskapsutveckling via Pysslingens gemensamma program för
Läsa-Skriva-Räkna.
Utvärdering
Vi har goda och mycket goda resultat från våra elevenkäter, föräldraenkäter och
medarbetarenkäter och vår svarsfrekvens är normalt hög.
För oss är det viktigt att ställa frågor som: Gör vi rätt saker? Hur vet vi det? Vad behöver
utvecklas och varför? Leder dessa insatser till önskat resultat? Vad ska vi uppnå? Vilka andra
alternativ ser vi? Vad får oss att komma fram till denna slutsats?
Utvärdering ska ske på alla nivåer i organisationen: laget, enheten och hela skolan. Den mest
kontinuerliga utvärderingen står våra barn/elever för, alla dagar året runt.
Resultatmätning
Vi sätter mål och mäter resultat i vårt IUP online material. Vi använder diagnoser och tester,
muntligt såväl som skriftligt, efter varje avslutat område inom de olika ämnena i respektive
skolår. Det är viktigt med en kontinuerlig vardagsmätning för att mer säkert kunna känna till
var och ens framsteg och behov av vidare kunskapsutveckling. Vi vill också att våra elever
ska känna sig bekväma med att visa vad de kan och få trygghet kring vardagsmätningen.
Det är viktigt att elever och föräldrar kan delta i bedömningsarbetet. I Brevik skola får
eleverna med stigande ålder bli huvudaktörer i sitt eget utvecklingssamtal.
Den mer omfattande resultatmätningen sker via nationella prov/ämnesprov åk 3 (svenska och
matematik) och åk 6 (svenska, matematik, engelska). Vårt mål är att alla elever ska nå
godkänt i de nationella proven/ämnesproven. Våra resultat hitintills är goda (runt 95 %).
Vi arbetar med LUS (läsutvecklingsschema), ett sätt att kontinuerligt följa alla skolbarns
läsutveckling på individ, klass och skolnivå. Vi arbetar också med God läsutveckling, allt i
syfte att våra elever ska nå skolans kunskapskrav. Vi testar alla våra elever från årskurs 1 och
årligen i ett för Pysslingen gemensamt program för Läsa-Skriva-Räkna.
Formativ bedömning
Att formativt bedöma är att kontinuerligt bedöma under lärprocessen. En ständig återkoppling
för att eleven ska veta vad den har lyckats med och vad som kan bli bättre.
En formativ bedömning sker i dialog med den som ska bli bedömd, funderingar kring den
egna kunskapsutvecklingen är viktig. Aktuell skolforskning säger att formativ bedömning
främjar individens kunskapsutveckling. För att kunna formativt bedöma elevers
mångdimensionella kunskap krävs att pedagogen fångar och dokumenterar den.
Bra redskap är exempelvis portfolio, loggbok, elevbedömningar, elevutvärderingar och
bedömningsmatriser.
Styrdokument
Vi har att följa våra nationella styrdokument - skollag, läroplaner, kursplaner med centralt
innehåll och kunskapskrav. Våra lokala timplan utifrån gällande timplane-bestämmelser.
Vi utgår också från Pysslingens plan med tonvikt på allas rätt till utveckling och lika värde.
Elevhälsa
I vårt elevhälsoteam finns specialpedagog, skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog,
skolkurator, biträdande rektor och rektor. Skolsköterskan arbetar i enlighet med de riktlinjer
som finns för skolhälsan med tonvikt på friskvård. Barn i behov av extra anpassning och
särskilt stöd är vårt prioriterade område. Vår utgångspunkt är att de mest lämpade och
skickliga pedagogerna ska arbeta med barn i behov av extra insatser. Skolan är skyldig att
utreda/kartlägga när barn kan vara i behov av stödinsatser. Vid behov ska insatser sättas in,
antingen som extra anpassning eller särskilt stöd med åtgärdsprogram. Den viktigaste
grundprincipen är att det är skolan som ska åtgärdas och inte eleverna.
Det är vår uppgift att skapa de bästa förutsättningarna och vi ska alltid rikta in oss på det som
skolan kan göra, förändra, utveckla och bistå med. Våra barn i behov av stödinsatser ska få
bästa möjliga anpassning och stöd. Numera finns en överklagandrätt gällande rektors beslut
av stödinsatser, gäller åtgärdsprogram, anpassad studiegång, särskild undervisningsgrupp,
enskild undervisning med flera frågor.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Alla anställda vid Brevik skola har att följa vår plan mot diskriminering och kränkande
behandling för att främja barns lika rättigheter och motverka diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling. Vi lägger stor vikt vid det främjande och förebyggande arbetet. Vi
arbetar ständigt och alltid med att bygga vår värdegrund – lika värde!
Ett gott klimat är grunden i det förebyggande arbetet. Vi arbetar med vänskapsfrågor och
relationsutveckling. Vi arbetar med lika värde frågorna varje dag i alla grupper. Vi har
skickliga pedagoger, funktionella lokaler och i övrigt goda förutsättningar där vi får följa
barnen från det att de är små och upp genom skolan. På skolan råder nolltolerans, vi
accepterar ingen form av kränkning. Vi har en nära samverkan med föräldrarna. Vi agerar
skyndsamt när svårigheter uppstår. Vi är noga med att ha ett fungerande normsystem.
Vi arbetar med ansvarsbarn för att säkerställa individnivån. Vi håller oss uppdaterade på
individnivå, gruppnivå och skolnivå bland annat via utvecklingssamtal och en årlig
elevtrivselenkät. Vi har en antimobbinggrupp – Grupp Noll - som arbetar främjande,
förebyggande och i det akuta skedet. Vår utgångspunkt är att engagerade vuxna med
gemensamma normer som arbetar för välfungerande grupper bäst motverkar kränkningar.
Vi har i Brevik skola lagt en väl fungerande grund för det fortsatta arbetet.
Vi arbetar enligt mottot: Vi ser – Vi hör – Vi gör.
Jämställdhet
Vi arbetar aktivt med att flickor och pojkar kan, att inte könet ska begränsa. Vi ska inte ta bort
utan lägga till – alla kan vara roliga, snälla, modiga o.s.v. Vi arbetar för att fördjupa vårt
kunnande i genusfrågor och vi har ett långsiktigt utvecklingsarbete för en mer bestående
ändring av invanda mönster.
Mat och lärande
Mat, hälsa och lärande hör ihop och vi vill att våra barn ska få en högkvalitativ mat och
matmiljö. Vår kock med gedigen restaurangerfarenhet arbetar med vårt skolmatkoncept lunchbuffé med flera olika val. All mat lagas i skolans kök och vi får en välsmakande,
vällagad, nyttig och näringsriktig mat. I normalfallet äter förskolebarnen på sin avdelning och
skolbarnen i matsalen. Vi följer skolläkarens rekommendationer och serverar första lunchen
vid 11-tiden.
Bra lekmaterial och läromedel lönar sig
Att satsa på läromedel, funktionella inventarier och bra lekmaterial är lönsamt. Vår policy är
att hellre köpa kvalitet än kvantitet. Vår modell för att vara kostnadseffektiva i materialfrågor
är samverkan, allt material på skolan är gemensamt och nyttjas av alla i omgångar. Vi köper
bra saker i mindre upplaga. Del av vårt läromedel är numera nätbaserat. Att satsa på
läromedel lönar sig, både kunskapsfaktorn och trivselfaktorn ökar.
Kvalitetssäkring
Vi ska kvalitetssäkra vår verksamhet genom att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete,
dokumentation, analys, samtal, praktik, utvärdering, åtgärder, planer och genomförande.
Med ett systematiskt uppföljningsarbete, förändringsarbete och utvecklingsarbete ökar vi vår
måluppfyllelse. Kvalitetssäkring ökar möjligheten att vi gör rätt saker vid rätt tillfälle.
Vi ska veta vad vi gör och varför. Vi ska ta reda på om det leder till önskat resultat. Vi ska ta
reda på om det finns bättre vägar att gå. Vi ska vara pålästa och nyfikna. Vi ska följa aktuell
skolforskning. Vi ska arbeta med framgångsfaktorer. Vi ska uppmuntra varandra och vara
varandras bästa critical friends. Vi ska våga pröva och pröva igen. Vi ska arbeta med nuläge
och nytt läge. Vi ska sikta högt och tro på framgång. Vi ska erbjuda det bästa möjliga!
Kvalitetspris
Vi är en verksamhet som har förärats Tyresö kommuns kvalitetspris och AcadeMedias
kvalitetspris i ledarskap – en stor ära och en fantastisk känsla.
Ettårig utvecklingsplan läsåret 2015-2016
En läsande skola
Vi ska starta vårt utvecklingsprojekt - En läsande skola – inte minst med hänsyn till våra
pojkars skolutveckling.
En lärande förskola
Vi ska utveckla vår inriktning - En lärande förskola
Synligt lärande
Vi ska arbeta med vårt flerårsprojekt - Synligt lärande - undervisningsskicklighet i samverkan
och konsten att se sin undervisning med elevernas ögon.
Alla i mål
Vi ska forsatt stärka vår specialpedagogiska kompetens i respektive pedagoglag med sikte på
att samtliga elever ska kunna klara kunskapskraven i årskurs 3 och årskurs 6.
Läsa-Skriva-Räkna
Vi ska forsatt arbeta med Pysslingens läsa-skriva-räkna-garanti - att tidigt sätta in
stödåtgärder för elever som behöver ett mer riktat stöd för att klara skolans kunskapskrav.
Våra villkor
Vi ska arbeta för bättre villkor för förskolor och skolor i Tyresö.
Välkommen till Brevik skola Pysslingen – Framtidens skola nu!
Bilaga
Brevik Skola - Pysslingen
Vår organisation – Breviksmodellen
Brevik skola = Brevik förskola, Brevik förskoleklass, Brevik grundskola och Brevik fritidsverksamhet.
Förutsättningar
Vi har goda förutsättningar - skickliga pedagoger som verkar i en anda av nyskapande,
nytänkande och nybyggande i en vacker och funktionell skola.
Skolutveckling
I Brevik skola har vi valt att ändra på några grundläggande strukturella faktorer för att
möjliggöra skolutveckling. Vår teorigrund utgår från ett systemteoretiskt förhållningssätt, den
relationella pedagogiken och det decentraliserade skolsystemet.
Vi har en organisation och skolutvecklingsmodell, som går under namnet Breviksmodellen.
Breviksmodellen – 7 punkter för skolutveckling
En sammanhållen verksamhet
En sammanhållen förskola, förskoleklass, grundskola och fritidsverksamhet med en
lärarkultur där alla medarbetare har ett gemensamt uppdrag för bästa möjliga verksamhet.
Hög lärartäthet
Fler grundskollärartjänster än standard. Vi strävar efter att en årskursklass (modell större) har
3 grundskollärare och 1 fritidspedagog – 1 lärare per 15 elever.
Situationsanpassad undervisning
Årskursklasser med anpassade undervisningsgrupper, olika gruppstorlekar och
sammansättningar utifrån behov och undervisningstillfälle (halvgrupp, stor grupp, liten grupp)
Heldagsskola
En elevgrupp, ett pedagoglag och en lokal - undervisning och fritidsverksamhet. Våra elever
har också tillgång till studiesupport (läxhjälp) och studiegrupp (extra skola) under fritidstid.
Lag och ledning
Ett organiserat lagarbete med kompletterande ämnesbehörighet och olika spetskompetens
under ledning av en lagchef.
Pedagogiskt tolkningsföreträde
För en väl fungerande och stabil skola äger pedagogerna det pedagogiska tolkningsföreträdet.
Ett systemteoretiskt och relationellt förhållningssätt
Vi tar hjälp av systemteori (individ-organisation) och relationell pedagogik (den pedagogiska
relationens vikt för utveckling och lärande) för att utveckla vår skola.
Modellens främsta del är att vi kan anpassa våra elevgruppers sammansättning och storlek
utifrån lärandets behov och situation, en situationsanpassad undervisning. Vi arbetar med
årskursklasser (alla elever i årskullen) och utgår från en hel- och/eller halvklassorganisation
och grupperar oss i små grupper och stora grupper utifrån behov och tillfälle.
En väl sammansatt årskursklass har drygt 40 elever med drygt 20 elever per halvklass (röd
och blå grupp). Till årskursklassen knyts ett arbetslag om fyra pedagoger där vi strävar efter
att laget ska bestå av tre grundskollärare och en fritidspedagog alternativt fritidsledare.
Grunden i Breviksmodellen är att vi byter ut en fritidspedagogtjänst mot en
grundskollärartjänst för att få en lag om 3+1 (istället för standard 2+2). Vi får en högre
grundskollärartäthet med vår modell och två pedagoger per halvklass om 20 elever, samt en
inbyggd lärarvikariefunktion. För att modellen ska fungera har alla pedagoger i Brevik skola
ett heldagsuppdrag (undervisning och fritidsverksamhet) med utgångspunkt från relationell
pedagogik där grundskollärare som också lär känna sina elever under den mer fria tiden på
fritids kommer att kunna erbjuda ett bättre lärande under skoltid, mer individanpassat samt att
vi kan erbjuda heldagsskola med extraskola och studiesupport under fritidstid. Vi säkerställer
de krav som finns på ämnesbehörighet med vår modell, kompletterande arbetslag. En fördel är
att vi får en bättre fungerande fritidsverksamhet med våra årskursklasser och sammanhållna
arbetslag, barnen är kvar i samma lokal med samma pedagoger. Våra lärare har inte en
traditionell lärartjänst med viss tid för undervisning och viss tid för planering (tiden är
oreglerad) utan förfogar tillsammans med sina kollegor all tid gemensamt (40-timmarsvecka).
Arbetslaget beslutar i samråd med lagchefen (en av lagets pedagoger) hur den gemensamma
tiden ska användas från tid till annan. Till exempel när lärare A undervisar röd grupp, kan
lärare B planera under skoltid och lärare C undervisa blå grupp. När samtliga grundskollärare
undervisar kan årskursklassen delas in i tre små elevgrupper eller två lärare undervisar var sin
halvklass och den tredje läraren undervisar en liten grupp barn som behöver extra support vid
tillfället. Fritidspedagogen går främst in i de grupper och undervisningssituationer där det är
en fördel att vara två pedagoger på plats samtidigt, fritidspedagogen kan också undervisa i
enlighet med den behörighet man har, vilket ger oss möjlighet att dela upp årskursklassen i
fyra små undervisningsgrupper. Breviksmodellen ger oss goda förutsättningar för arbete i
enlighet med vårt uppdrag.
I vårt grundkoncept ingår att skolan ska vara stimulerande, utvecklande och trygg. I Brevik
skola står kunskap och bildning högst i kurs. För att få arbete i Brevik skola ska man vara
inspirerande, skicklig, utbildad och omtänksam.
Vårt motto är: Vi ser – Vi hör – Vi gör.
Fler viktiga värden
Vi är angelägna om en god transparens, internt och externt. Med ett proaktivt förhållningssätt
där det mesta kommuniceras får vi en framgångsrik skola med relativt små bekymmer.
Vi prioriterar det personliga mötet, samtalet och processutveckling. Ledningens nyckelord är
omtanke, uppmuntran, öppenhet, beröm, tydlighet, återkoppling och styrning.
I Brevik skola praktiserar vi det påbjudna. I Brevik skola är vänlighet ett varumärke. I princip
har vi bara en trivselregel: Jag är snäll.
I Brevik skola satsar vi extra på läsning. Alla barn ska kunna läsa en för åldern adekvat text
flytande med god läsförståelse. Inget barn ska lämna Brevik skola utan att vara en god läsare.
Vi bygger vår skola tillsammans med våra föräldrar, att vi nätverkar med våra föräldrar
gynnar utvecklingen specifikt och generellt. Vi har goda resultat från våra föräldraenkäter,
elevenkäter och medarbetarenkäter och vår svarsfrekvens är normalt hög.
För oss är det viktigt att ställa frågor som: Gör vi rätt saker? Hur vet vi det? Vad behöver
utvecklas och varför? Leder dessa insatser till önskat resultat? Vad ska vi uppnå? Vilka andra
alternativ ser vi? Vad får oss att komma fram till denna slutsats? Uppföljning, utvärdering
och kvalitetssäkring sker på alla nivåer i organisationen - laget, enheten och skolövergripande.
Årets utvecklingsteman är – En läsande skola
Vi ska bli en läsande skola av stora mått och detta är vår nya sport!
Se nedan.
Brevik skola Pysslingen – EN
LÄSANDE SKOLA
Till våra föräldrar
Brevik skola tävlar i läsning - läsåret 2015-2016
Läsbrev
Varmt välkomna till Brevik skolas läsbrev, ett brev som går ut till våra föräldrar i Brevik
förskola och skola och som ni kommer att få med viss regelbundenhet (några per termin) i syfte
att främja vår nya sport läsning!
Detta läs-brev kommer också alla barn i Brevik skola få del av, i berättande form.
Ny sport och vi vill vinna!
Ja, det är vår plan – att vi ska vinna denna vår nya sport - att bli bäst på läsning och en av våra
spelplaner är att vi, alla barn i Brevik förskola och skola, ska läsa hela vägen till Nordpolen
och frågeställningen är - hur många mil text kan vi läsa tillsammans under ett år och räcker
det ända fram till Nordpolen?
För att bli en bra läsare behöver vi läsa många mil text under uppväxten och här behöver vi
hjälpas åt, hem och skola. Tillsammans kan vi bistå barnen med den läsmängd som behövs för
att våra barn ska bli goda läsare med god läsförståelse.
För att vi ska kunna ta oss från Stockholm till Nordpolen behöver vi läsa 340 mil text. Vi vet
inte hur många mil text ett läsande barn/ett barn som blir läst för, kan läsa per år och det ska
bli spännande att ta reda på. Vi kommer att ta fram vårt snitt för förskoleåldern (2-5 år), vårt
snitt för lågstadiet inklusive förskoleklassen (6-9 år) och vårt snitt för mellanstadiet (10-12
år). Vi kommer att arbeta med frågan som ett gemensamt matematikprojekt för hela Brevik
skola och frågan är – kan vi med gemensamma krafter ta oss ända till Nordpolen?
Vi kommer att följa hur det går för varje förskolegrupp och varje skolklass och ta reda på hur
mycket vi läser tillsammans hela förskolan och skolan på ett år.
Hur många mil text per år läser vi? – ett räkneexempel
1 miljon centimeter är lika med 1 mil
Barn i förskoleålder
Böckerna i vårt exempel har ca 12 centimeter per rad och ca 16 rader per sida och vi högläser
ca 220 sidor per månad.
Räkneexempel: 12 cm per rad x 16 rader per sida x 200 sidor = 42.240 cm text = 0,042 mil
text per månad.
Svar: Ett barn i förskoleåldern får ca 0,5 mil högläst text per år.
Barn i åldern 6-9 år
Böckerna i vårt exempel har 10 centimeter per rad och ca 28 rader per sida och vi läser
(högläsning och egen läsning) ca 300 sidor per månad.
Räkneexempel: 10 cm per rad x 28 rader per sida x 300 sidor = 84.000 cm text = 0,084 mil
text per månad.
Svar: Ett barn i åldern 6-9 år får ca 1 mil läst/högläst text per år.
Barn i åldern 10-12 år
Böckerna i vårt exempel har 10 centimeter per rad och ca 36 rader per sida och vi läser (egen
läsning och högläsning) ca 475 sidor per månad.
Räkneexempel: 10 cm per rad x 36 rader per sida x 475sidor = 171.000 cm text = 0,171 mil
text per månad.
Svar: Ett barn i åldern 10-12 år får ca 2 mil läst/högläst text per år.
Kommer vår gemensamma läsning att kunna ta oss från Stockholm till Nordpolen?
I den mån att vi tillsammans läser i linje med räkneexemplet ovan kommer vi att kunna ta oss
från Stockholm till Nordpolen, en resa på ca 340 mil – 68 barn i förskolan läser sammanlagt
34 mil per år och 150 lågstadiebarn inklusive förskoleklassen läser 150 mil per år och 95
mellanstadiebarn läser 190 mil per år, det ger oss ett sammanlagt resultat på 374 mil per år
och vi bör med hygglig marginal klara av att ta oss till Nordpolen!
Vi anpassar
En hälsning till våra elever - Du som av olika skäl har det kämpigt med läsningen behöver ju
läsa extra mycket för att kunna bli en god läsare på sikt. För att du ska kunna delta på vår resa
till Nordpolen på mer lika villkor får du (som önskar) räkna varje läst rad som två rader. Eller
kanske är det lagom för dig att räkna en extra rad per tredje rad eller vart femte rad.
Hör med din lärare och/eller dina föräldrar vad som kan vara ett bra mått på din läsmängd.
En god läsförmåga är en av de bästa presenterna du kan ge ditt barn!
Notera att många barn säkert läser (blir lästa för) mer än i exemplen ovan och det är mycket
glädjande, så keep up the good work och fortsätta att läsa mycket!
Redan i förskolan ser vi en betydande skillnad i barnens språk och språkförståelse och
vanligen hänger det samman med hur mycket man blir läst för.
Det skiljer tiotusentals ord i ordförrådet hos barn som börjar i skolan. Det bästa du kan göra
som förälder är att läsa mycket för dina barn redan från det att de är små. Vi rekommenderar
att du läser högt för ditt barn minst en kvart om dagen och helst 20-30 minuter per dag. I
förskolan/skolan avsätter vi tid för läsning varje dag, men för att bli en god läsare behöver vi
läsa både i förskolan/skolan och hemma, helst varje dag. Vi behöver träna läsning, ett enträget
tragglande till en början, såsom vi tränar för att exempelvis bli riktigt bra på en sport. Det
finns inget snabbspår!
Våra lite äldre elever som läser någon timme per dag eller mer får (när de väl kommit över
det initiala motståndet) uppleva läsglädje och på köpet klarar de tveklöst skolan bättre. Det
går att också vända på det – utan att vara en god läsare kommer jag ha svårt att klara skolan.
I Sverige idag går vart 5:e elev ut årskurs 9 utan att kunna läsa i tillräckligt god omfattning.
Än värre är att vart 4:e pojke i Sverige går ut årskurs 9 utan att kunna läsa i tillräckligt god
omfattning. Idag läser betydligt färre vuxna högt för sina barn och vi läser färre timmar vid
färre tillfällen, högläsandet i Sverige har den senaste tioårsperioden gått ner från ca 75% till
ca 35%. En läsvan 17-åring har ca 70.000 ord i sitt ordförråd och en läsovan 17-åring har ca
17.000 ord. Det egna läsandet föds ur högläsningen och barn som läser och blir lästa för har
större ordförråd och större språkförståelse. Det är särskilt viktigt att läsa högt dagligen för de
små barnen. Det sägs att 9 av 10 ord vi använder har vi lärt oss från skriven text.
Samtala och läs – upp i åldrarna
För en god effekt gäller att läsa och samtala om det vi läser så att barnen förstår och kan
utöka sitt ordförråd. För att barnen lättare ska kunna hänga med i texten när vi läser högt är
det bra om vi läser med inlevelse (mer spännande och lättare att förstå) men framförallt att vi
stannar upp vid ord som kan behöva förklaras. Det har visat sig i läsforskningen att barn, när
de lyssnar, inte hinner med/klarar av att fråga och därför många gånger inte ställer frågor om
det de inte förstår.
Ett bra tips när det gäller äldre barn är att parallell-läsa, det vill säga att läsa samma bok
samtidigt för att kunna samtala om den (tystläsning eller gärna tyst och högt om vartannat) det
ger en skjuts till språkutvecklingen. Hela familjen kan med fördel läsa en och samma bok vid
samma tillfälle, alternativt att en vuxen och ett barn parallell läser en bok under samma
tidsperiod. Ni bör välja en bok lite över barnets/tonåringens svårhetsnivå och samtala vartefter
om boken, dess innehåll och betydelse. Att läsa högt för äldre barn är något vi gärna
rekommenderar, särskilt när det kommer till att utveckla språket ytterligare och kunna ta del
av mer avancerad litteratur.
Varför vi vill vara - EN LÄSANDE SKOLA
Det har visat sig att i en läsande skola ställer barnen fler frågor och drar fler egna slutsatser.
De lyssnar bättre på varandra och toleransen är högre och barnen förstår sammanhang bättre,
de kan också lättare redogöra för dem. Överlag är studieresultaten bättre.
Mer om läsning
Flera studier visar att man inte kan ersätta den vuxnes högläsning med en skärmvariant,
samtalet kring det man läser är avgörande för den språkliga utvecklingen. Aktuell forskning
visar att barnen får en bättre intellektuell förmåga om de vuxna i barnets närhet i tidig ålder
läser för barnen och umgås språkligt (ett alternativ är också att lyssna på ljudbok tillsammans
och samtala om det man lyssnar till). Även de vuxnas dagliga samtal med de äldre barnen om
dagsaktuella händelser har betydelse för lärandet och hur väl de presterar i skolan.
Högläsningen ska vara dialogisk för att göra nytta – alltså behöver vi samtala, fråga och
reflektera tillsammans. Man bör läsa något över sin svårighetsnivå för att ordförrådet ska
kunna utvecklas. När barnen själva får välja ligger de oftast något under sin svårhetsnivå.
Samtal om nya ord under läsningen är grundläggande för ordförrådsutveckling - barn vet inte
vad de ska fråga om och de har svårt att upptäcka orden samtidigt som de lyssnar. Även äldre
elever har nytta av att lyssna till läst text. Vi kan förutsäga barns framgång i läsning redan i
förskolan utifrån barnens vokabulär. Idag har alltför många barn ett icke tillfredställande
ordförråd när de börjar i skolan. Mängden läsning har stor betydelse – vi behöver läsa många
mil text under uppväxten. En avgörande förutsättning för att barn ska utvecklas gällande
språket i tal och skrift är att barnets omges av engagerade vuxna som inspirerar, svarar på
frågor och motiverar till lärande. Barn som inte har gynnsamma villkor i frågan riskerar att bli
språksvaga och dåligt språkligt förberedda jämfört med bättre rustade barn, redan under
förskoleåldern. Ett gott ordförråd i unga år gör att tillväxten av vokabulären accelererar längre
upp i åldrarna, medan de som tidigt visat brister i språket riskerar att halka efter ännu mer.
God läsförmåga och god läsförståelse gynnar barnens framtidsmöjligheter.
Vi i Brevik skola vill bli bäst på att läsa
För att synliggöra vår gemensamma läsning kommer vi att köpa in cylindrar, en per
förskoleavdelning och en per årskursklass som ska stå i våra ateljéer. Med hjälp av
cylindrarna kommer barnen att kunna se hur vår gemensamma läsning utvecklas dag för dag
under hela läsåret. Barnen kommer att få lägga i en liten flörtkula för varje bok man läst
hemma och/eller fått läst för sig. Vi vill på detta sätt visuellt visa våra barn vår gemensamma
läsmängd. Vi återkommer till hur förskolans föräldrar ska kunna återkoppla till oss om
högläsningen hemma så att vi kan följa utvecklingen tillsammans med barnen i förskolan. De
äldre eleverna kommer att få skriva en liten bokrecension innan de får lägga i sin flörtkula.
Varje morgon kommer alla barn i Brevik förskoleklass och grundskola att få återberätta lite
kort om det man läst hemma föregående dag. Någon/några elever får berätta lite kort inför
klassen och övriga elever får berätta lite kort för sin bänkkamrat. Även andra varianter
kommer att vara aktuellt för återberättandet. Även förskolan kommer att få sin variant av
dagligt återberättande i någon för förskolan anpassad form. Syftet är att vi ska bli en läsande
förskola och skola och formen ska ge oss en skjuts i att läsa mer och det roliga är att vi ska få
dela läsandet med varandra.
För grundskolans del kommer den dagliga läsningen hemma att vara en del av hemuppgiften
(läxan) och den första hemma-läs-boken i årskurs 1 kommer barnen att få tilldelad av skolan,
övriga elever får själva välja en bok hemma/från biblioteket att ha som sin varje-dag-läs-bok.
Eleverna i grundskolan kommer att få ett litet häfte där de ska notera sin läsning, titel och
läsmängd. För att ytterligare ge skjuts åt vårt stora läsprojekt kommer vi att ta upp frågan om
hur vi kan utveckla vår läsning på våra klassråd, elevråd, skolråd, utvecklingssamtal och
föräldramöten.
Vi kommer att avsluta vårt första stora LÄS-ÅR med något slags firande, där vi kommer att
premiera de grupper/klasser som läst flest antal mil text vid läsårets slut, dessa grupper/klasser
kommer att föräras en guldmedalj, en silvermedalj och en bronsmedalj. Klasserna/grupperna
premieras per enhetsgrupp - förskolan, årskurs f-3 och årskurs 4-6.
Samtliga 310 barn i förskolan och skolan kommer också att firas med ett läsborgarmärke.
Del av rektors tal
Nu alla barn ska jag berätta en sak just för er – så lyssna noga - vi ska ha en tävling – en stor
tävling, och den börjar idag – vi ska nämligen bli bäst på en sak och det är att läsa – vi ska bli
bäst på att läsa i hela Tyresö – eller tänk, om vi kan bli bäst på att läsa i hela Stockholm, eller
varför inte hela Sverige – wow kan man bli bäst på att läsa i hela Sverige? – ja jag tror det –
vet ni, att när jag var liten och gick på lågstadiet, då var Sverige bäst på att läsa i hela världen.
Tänk er – hela världen!
Att läsa, det är en sport – och för att bli riktigt bra på en sport så behöver man träna – helst
behöver man träna varje dag - så imorgon börjar vi träna - för vi ska läsa tillsammans mer än
någonsin förr – så nu är ni välkomna till vår tävling i läsandet konst – och tänk om vi kan bli
bäst i hela Sverige, eller Tyresö eller Stockholm – då ska vi fira!
Kära föräldrar - vi kommer också att bjuda upp er till dans – idag går startskottet till vårt stora
nya utvecklingsprojekt – en läsande skola. Vi ämnar spetsa vår kompetens så att vi utmärker
oss som den mest läsande skolan – för vi vet att barn som läser mycket och får mycket läst för
sig, får den bästa inträdesbiljetten till lärandet och skolan – så välkommen att kliva på vårt
läståg och jag tror att om vi gör det tillsammans då blir det extra kul!
Nu ska jag ta tillfället i akt att äntligen få citera USAs president – president Obama han fick
en gång frågan vad vuxna kan göra för sina barn och han svarade - stäng av Tv:n, lägg undan
spelen och läs, läs högt för ditt barn, det är det bästa du kan göra som förälder!
Så nu gäller det, vi ska bli en läsande skola av stora mått!
Nu börjar vi vår tävling i vår nya sport där vi vill vinna i läskunnighet och vi vill utmärka
oss som den skola där barnen läser mest av alla och nu ska vi tillsammans ta oss hela vägen
till Nordpolen!
Nu ser vi fram emot att bli attans bra på att läsa! Att bli riktigt bra på att läsa är den bästa
inträdesbiljetten vi kan ge våra barn för en gynnsam skolutveckling – så välkommen att delta i
vårt läsande hela vägen till Nordpolen!
Brevik skola – framtidens skola nu!
Välkommen att höra av dig vid förslag, synpunkter och funderingar!
Med vänlig hälsning
Rektor Anna Hansson-Bittár
Brevik skola Pysslingen
Nytorpsvägen 32
135 68 Tyresö
Tfn 08-7708832
Tfn 0707-727215
[email protected]
www.pysslingen.se/brevikskola
Följ oss på facebook – Brevik skola
Kvalitetspriset i Tyresö kommun
Kvalitetspriset i AcadeMedia
