Män och makt

Män och makt
05-12-15
17.08
Sida 1
Män & makt
En skriftserie om män och jämställdhet producerad av Manliga nätverket
Män och makt
05-12-15
17.08
Sida 2
Producerad av Manliga nätverket
Redaktör: Magnus Jacobsson
Omslagsfoto: Lars-Peter Roos
Grafisk form: Svensk Information
Tryck: Edita Västra Aros, mars 2005
Män och makt
05-12-15
17.08
Sida 1
Jämställdhet
H
ittills har jämställdhetsarbetet i stort sett drivits
av kvinnor. Många, både män och kvinnor, har
också tyckt att jämställdhet är en angelägenhet enbart
för kvinnor. Men på senare år har alltfler börjat förstå
att även männen måste engageras i detta arbete för att
någonting ska hända. Och männen börjar sakta men
säkert reagera, förstå att mäns attityder till jämställdhet måste ändras. Men i allmänhet har män svårt att
se vilka fördelar som ökad jämställdhet kan leda till,
inte bara för kvinnorna utan också för dem själva och
för samhället i stort.
Jämställdhet handlar om att kvinnor ska ha lika
stor makt och samma möjligheter som män och det
innebär att mäns makt och privilegier minskar. Att
kvinnor ska få reella medborgerliga rättigheter är och
kommer alltid att vara målet för den rörelse som
också Manliga nätverket har anslutit sig till. Vi menar
att också män förlorar på manssamhället. På många
områden förlorar män mer än de tjänar. Trots att vi
lever i ett manssamhälle har den roll som pojkar och
män fostras in i ofta förödande effekter för den enskilde mannen. Det är nästan bara män som sitter i
fängelse och fler män än kvinnor är intagna på psykiatriska institutioner. Fler män dödas och skadas i trafiken än kvinnor. Och vad ett förtorkat känsloliv och
överkonsumtion av alkohol och droger leder till är
lätt att se i statistiken över dödligheten. Män dör flera
år tidigare än kvinnor. Jämställdhet kan alltså leda till
att män kommer att leva ett bättre liv. Ökad jämställdhet ger en möjlighet till att det ställs mänskligare krav på pojkar och män.
O
fta beskrivs jämställdhetsarbetet som en kamp
mellan könen. Men det är snarare en gemensam
kamp mot föreställningar som finns i samhället och
hos oss själva. När vi talar om manssamhälle menar vi
inte att alla enskilda män automatiskt har makt över
alla kvinnor, utan att chansen är större att du får makt
om du är man och att män som grupp har mer makt.
En enskild kvinna kan ha både mer makt, pengar och
frihet än de flesta män, ändå tjänar de flesta män på
den nuvarande situationen.
otståndet mot en förändrad syn på män ligger
inte främst hos kvinnorna, även om kvinnor
också kan stödja gamla värderingar och normer, utan
i första hand hos männen. Män har dubbla roller.
Dels rollen som representant för det patriarkala samhället, dels rollerna som individ, som man och offer
för manssamhällets krav.
Idag drivs frågor om mäns utsatthet ofta av män
som söker revansch för upplevda oförrätter, efter till
exempel vårdnadstvister, misshandelsfall eller kraschade relationer. Detta kan leda till att diskussionerna
kring jämställdhet polariseras i onödan. Manliga nätverket ser inte kvinnor eller kvinnorörelsen som motståndare, utan som allierade. Det handlar med andra
ord om att ta vara på den gemensamma kraften hos
såväl män som kvinnor för att kunna förändra det
stela könsrollstänkande som finns i samhället.
M
T
exten i denna skrift är en av fyra. Skrifterna handlar om män och sexualitet, män och våld, män
och makt och om män och barn. De har kommit till
som ett resultat av diskussioner inom projektet ”Män
och jämställdhet” och är tänkta att fungera som ett
underlag för diskussioner. Det är alltså inte fråga om
en redovisning av Manliga nätverkets åsikter. För en
genomgång av dessa hänvisar vi istället till vårt idéprogram som du hittar på vår hemsida
http://www.man-net.nu
Manliga nätverket
Män och makt
●
1
Män och makt
05-12-15
17.08
Sida 2
Begreppet hegemonisk manlighet är centralt
inom mansforskningen. Idén är att varje given tid
skapar sina egna normer för en ideal manlighet. Vilka
egenskaper som lyfts fram bestäms i sin tur av vad som
passar samhällets maktrelationer – ekonomiska, sociala,
politiska och kulturella. Ytterst få män lever upp till den
här dominerande manlighetens alla krav. Däremot är
idealet något som alla män måste förhålla sig till.
Foto: Lars-Peter Roos
”
2
●
Män och makt
Män och makt
05-12-15
17.08
Sida 3
Manlighet är makt
Att vara man handlar i stor utsträckning om
att kämpa om makt, för att bestämma vem
som har status och inflytande, vem som är
ute och vem som är inne, säger genusforskaren Susanne Andersson.
I ett samhälle där det manliga är överordnat det
kvinnliga lär sig män att vara så manliga som möjligt.
Denna strävan efter mesta möjliga manlighet kan beskrivas som en maktkamp mellan olika ideal för vad
som är manligt.
Överst i högen ligger det ideal för manlighet som
dominerar för stunden, det forskningen kallar den
hegemoniska manligheten. Det är ett ideal som få
män lever upp till, men som alla måste förhålla sig
till.
I kampen mellan olika manligheter rangordnas
männen. Det är i förhållande till den dominerande –
hegemoniska – manligheten som den manliga överordningen och den kvinnliga underordningen skapas.
Kvinnan blir det andra, det som inte är manligt.
– Män kämpar ständigt om makt, för att bestämma vem som har status och vem som ska bestämma,
vem som är ute och vem som är inne, säger Susanne
Andersson vid Centrum för genusforskning i
Stockholm.
I sin avhandling har hon studerat hur den här könsordningen skapas och återskapas i två närpolisorganisationer.
– Genus görs socialt. Jag undersöker alltså inte den
manliga identiteten, hur enskilda män uppfattar sig
som män, utan hur människor i samspel med varandra skapar normer för manligt och kvinnligt, den
underförstådda ordning vi hjälps åt att upprätthålla.
Susanne Andersson betonar att det finns andra
kategorier än kön som skapar variationer mellan
män: klass, ras, sexualitet och inte minst ålder är
också bestämmande för mäns makt och inflytande.
– Det är viktigt att synliggöra mäns makt men
också variationerna bland män. De som har makt i
samhället är i hög utsträckning vita heterosexuella
medelklassmän.
Att säga att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp betyder alltså inte att alla män har
makt. Däremot finns det företeelser i samhället som
gynnar män, som det förhållandet att yrken som
domineras av män värderas högre än yrken som
domineras av kvinnor, eller att män har lättare att
göra karriär än kvinnor.
Det här är något som många män har svårt att se.
Förmodligen beror det på att de flesta av oss hellre
jämför oss med dem som befinner sig över oss själva i
hierarkin, än med dem som befinner sig längre ner på
stegen.
– Man jämför sig alltid med den som har mer makt
och resurser än man själv har, inte med den som har
mindre.
Vad som betraktas som manligt varierar mellan
olika yrken och samhällsklasser, liksom vilka kunskaper eller egenskaper som ger män status. Jobbarna på
bygget tycker det är manligt att stå pall för ett grovt
skämt, grafikerna på ett tryckeri får status genom sitt
tekniska kunnande om datorer. I vissa sammanhang
är chefskap förknippat med risktagande, vilket anses
manligt, konstaterar Susanne Andersson.
– Det varierar till och med mellan de närpolisorganisationer som jag studerat, och här visade sig
ålder vara en viktig faktor.
De yngre poliserna tyckte att riktigt polisarbete
handlade om att åka radiobil, att vara med när något
allvarligt händer. De strävade efter en ungdomsmaskulinitet, byggd på fart och action.
– Det var inte alls lika viktigt för de äldre poliserna
som hade börjat klättra i hierarkin, eller som var för
Män och makt
●
3
❮❮
Män kämpar
om manlighet
Män och makt
05-12-15
17.08
Sida 4
Andra forskare behandlar homosocialiteten som en
gamla för att bry sig om att upprätthålla sina hierarkiska positioner. De som var över 55 var mer eller fråga om begär, ibland med freudianska förtecken
och med underliggande starkt tabubelagda erotiska
mindre marginaliserade.
Begreppet hegemonisk manlighet är centralt inom inslag. Män föredrar att umgås och knyta nätverk
mansforskningen. Idén är att varje given tid skapar med varandra för att de känner ömsesidig attraktion.
sina egna normer för en ideal manlighet. Vilka egen- Det klassiska exemplet är att bada bastu eller gå på
skaper som lyfts fram bestäms i sin tur av vad som pas- porrklubb tillsammans, men kanske vanligare är att
sar samhällets maktrelationer – ekonomiska, sociala, man spelar golf, seglar eller sportar ihop.
En intressegemenskap av det slaget genererar ett
politiska och kulturella. Ytterst få män lever upp till
den här dominerande manlighetens alla krav. Däremot manligt språkbruk som förstärker känslan av tillhörighet, säger Susanne Andersson.
är idealet något som alla män måste förhålla sig till.
– Sättet att tala och vara utgår från manliga erfarenJu fler maktrelationer som vävs samman i en viss
manlighet, desto större sannolikhet att just det idea- heter och intressen, som sport eller lumpen. Det blir
let blir överordnat. En viktig ingrediens i förståelsen en väldigt stark gemenskap som utesluter kvinnor.
I närpolisorganisationerna var nästan alla intresseav den hegemoniska manligheten är att den förändras
rade av sport. De som inte var intresserade ingick inte
över tid, betonar Susanne Andersson.
– Percy Barnevik är ett bra exempel på vad som i den dominerande manliga gemenskapen, men det
händer när maktförhållanden ändras. Han var ex- innebar inte att de ställdes utanför all gemenskap.
– De äldre männen upptremt framgångsrik och
De äldre männen visade stor rätthöll ett väldigt stark
mäktig, men föll på sin egen
girighet, det vill säga när
omsorg om varandra, en del homosocialt ’vi’ som exkluderade kvinnor och yngre
maktrelationerna ändrades
hade känt varandra i 30 år och
män, samtidigt som de uttill förmån för ägarna i förpratade
om
allting
gjorde en maktlös gruppehållande till direktörerna.
ring i organisationen.
Men också bland poliserna
Homosociala sammanhang kan också ses som en
hittade hon exempel på hur förändringar i samhället
arena för att bekräfta den manliga könsidentiteten. På
gör att idealen för maskuliniteten förändras.
– Det är väldigt tydligt inom polisen. Förr var du den här arenan värderar män varandra och positionetvungen att vara stor och stark. Idag måste du vara rar sig gentemot andra män. De homosociala samverbal, kunna skriva, behärska IT och datorer, etc. manhangen är alltså inte bara något slags enkönade
trivselklubbar utan också sammanhang som kan prägPolisen har en helt annan rekryteringsbas än förr.
Ett annat centralt begrepp för att förstå mäns las av ständigt konkurrerande och rangordnande.
I den könsmässigt jämna närpolisorganisationen
strukturella makt över kvinnor är homosocialitet, det
faktum att män föredrar män, att de känner sig mer fanns ett tydligt spel mellan de yngre och de äldre
inspirerade och stimulerade av att umgås med män än männen. De yngre retade de äldre för begynnande
med kvinnor. Homosocialiteten är ofta en effektiv övervikt på ett sätt som kvinnor aldrig använde
spärr mot kvinnligt inflytande eller avancemang gentemot varandra.
– Men det var en viktig del av arbetsplatsen, det
inom en organisation.
Forskarna betonar olika sidor av homosocialiteten. skapade trevlig stämning och chefen tyckte att han
En viktig aspekt är tillgången till makt. För en man kunde bjuda på det.
Andra forskare betraktar homosocialiteten som ett
som vill göra karriär, få intressant jobb eller högre
lön, är det viktigt att ingå i sammanhang där det finns sätt att skapa en frizon, där män slipper undan kvinmakt. Och eftersom män har makt blir sannolikheten nors krav och deras sätt att visa känslor.
– Men visst pratar män om känslor med varandra.
för detta större i sammanhang som domineras av
män. En man som söker sig till sammanhang som De äldre männen visade stor omsorg om varandra, en
domineras av kvinnor har inte samma möjligheter till del hade känt varandra i 30 år och pratade om allting,
framgång eller inflytande, det ligger så att säga i köns- om potensproblem och skilsmässor och andra svårigheter.
maktsordningens logik.
”
4
●
Män och makt
❮❮
05-12-15
17.08
Sida 5
Foto: Björn Abelin
Män och makt
Mycket tidigt i livet lär vi oss hur kvinnor och
män ska vara. När dagiskillarna tävlar om
kaptensmössan förbereder de sig för ett liv
som vuxna män, där tävling och konkurrens
är centralt.
Den svenska skolan och förskolan har haft jämställdhet på schemat i decennier. Ändå tycks lärare och
annan personal ha märkligt svårt att motverka traditionella förväntningar på hur pojkar och flickor ska
vara.
Förhållandet har beskrivits i ett stort antal avhandlingar om den svenska skolan: pojkarna tar för sig och
flickorna backar undan, pojkarna lägger beslag på utrymme och kräver uppmärksamhet, flickorna anpassar sig och sitter tysta.
Britt-Marie Berge är docent i pedagogik vid Umeå
universitet och har ägnat lång tid åt att studera hur
kön skapas och återskapas i det svenska skolväsendet.
För ett par år sedan deltog hon som vetenskaplig
handledare i ett jämställdhetsprojekt på fem förskolor
och skolor i Jämtland, ”Vidgade vyer”.
I projektets inledning var det tydligt att personalen
– som bestod uteslutande av kvinnor – gav pojkarnas
intressen företräde och inrättade verksamheten efter
deras behov, konstaterar hon.
Män och makt
●
5
❮❮
Maktordning
grundläggs på dagis
Män och makt
05-12-15
17.08
Sida 6
Deltagarna i Vidgade vyer var ändå positiva till
– Flickorna fick i stor utsträckning anpassa sig och
ta det som blev över, det var dom som städade upp projektet som sådant, att försöka se sin egen roll och
efter lekarna och som torkade av borden efter maten. att försöka utveckla en pedagogik som ger pojkar och
Pojkarna, däremot, tilläts på ett helt annat sätt slip- flickor vidgade möjligheter i livet. Men i tidigare propa tänka på andras behov och kunde i stället ägna sig jekt har Britt-Marie Berge stött på starkt motstånd
åt att tävla med varandra om den bästa positionen i från skolpersonal, särskilt när det gäller barn som agegruppen, om den bästa leksaken eller situationen. rar på tvären mot könsstereotyperna.
– Pojkar förväntas vara stökiga och krävande men
Som när pojkarna på en avdelning byggde ett fartyg
flickor får absolut inte vara det. Flickor ska inte göra
och sedan genast iscensatte en maktkamp i leken.
– Målet var att erövra den blå kaptensmössa som anspråk på för mycket utrymme och uppmärksamhet, det uppfattas som ett större problem än pojkar
symboliserade makt och ledarskap i pojkgruppen.
Alla människor är olika, vi är alla unika individer, som beter sig på liknande sätt.
På samma vis fanns ett motstånd mot pojkar som
med egna förutsättningar och erfarenheter som gör
oss till dem vi är. Men alla människor har ett kön, och inte vill tävla eller dominera. Under de tre år som
kön är i vårt samhälle intimt förknippat med makt. projektet varade, försökte lärarna bland annat stärka
Det innebär att alla våra individuella liv utspelar sig pojkarnas empatiska och medkännande sidor. Men
inom ramen för en könsmaktsordning. Denna ord- trots goda intentioner hade många svårt att se hur
ning upprätthålls och återskapas genom regler, före- deras uppfattningar om pojkar motarbetade dem.
ställningar och bilder om vad en man respektive kvin- Man kunde inte frigöra sig från idén att konkurrenstänkande och dominans är
na bör och kan vara. Britten viktig del i pojkarnas
Marie Berge kallar det för
En del pojkar var inte så
identitetsskapande och sträkönskoreografi.
intresserade
av
tävling
och
van efter en social position.
Redan små barn är med– En del pojkar var inte så
vetna om den här köns- idrott utan umgicks hellre med
intresserade av tävling och
koreografin. Två och ett flickorna. När de blev utstötta av de
utan umgicks hellre
halvtåringarna på dagis har
andra pojkarna uppfattade lärarna det idrott
med flickorna. När de blev
inga problem att para ihop
”rätt” verktyg eller syssla med som en logisk följd av deras beteende utstötta av de andra pojkarna uppfattade lärarna det
”rätt” kön.
som en logisk följd av deras
En viktig del i projektet
beteende. Inte som att det
”Vidgade vyer” var att dokumentera verksamheten på video, så att deltagarna fick handlade om att de bröt mot ett visst manlighetsideal. Man försökte inte diskutera synen på pojkar
se sig själva agera.
– Alla blev rätt chockade när de insåg hur olika de som tävlingsinriktade, istället försökte man få de utfaktiskt behandlade pojkar och flickor, trots att de satta pojkarna mer intresserade av sport och tävling.
Uppfattningar om hur vi ska vara som män och
visste att kameran var på och trots att de ansträngde
kvinnor begränsar oss. Alla människor har många
sig för att inte göra det.
Den här könskoreografin bidrar till att den språkli- strängar på sin lyra, men könsstereotyperna gör att vi
ga utvecklingen ser olika ut för flickor och pojkar. bara lär oss spela på ett par av dem, säger Britt-Marie
Med flickorna förde personalen utförliga resone- Berge.
– Lärarens uppgift är att visa på fler strängar och
mang medan pojkarna hölls efter med korta kommandon och tillrättavisningar. Följaktligen fick flick- för killar kan det handla om att visa hänsyn och förorna hjälp att utveckla sin språkliga förmåga, medan söka känna empati. Det handlar inte om att man ska
pojkarna inte alls fick samma träning. Flickorna ut- ta bort deras tävlingslust, det är bra att barnen lär sig
vecklade också en större empatisk förmåga, de gav tampas lite med varandra. Men de behöver lära sig att
gärna en ledsen kamrat några tröstande ord, medan spela på flera strängar för att bli jämställda vuxna, de
måste kunna något mer än att bara tävla.
pojkarna mera sällan visade det.
”
6
●
Män och makt
❮❮
Män och makt
05-12-15
17.08
Sida 7
Makt i arbetslivet
Även i kvinnodominerade yrken har män
nytta av att vara män. Det handlar inte bara
om att männen ger varandra draghjälp, eller
att de är bättre på att ta för sig. Kvinnorna
medverkar till sin underordning genom att
fösa fram sina manliga kolleger i alla sammanhang, menar arbetslivsforskaren Hans
Robertsson.
Få män lever upp till den norm för manlighet som är
förhärskande, det som forskarna kallar hegemonisk
maskulinitet. Men nästan alla hjälps åt att upprätthålla normen, också inom arbetslivet. Det sker bland
annat genom att underordna eller marginalisera dem
som bryter mot normen, och det görs både av män
och av kvinnor, medvetet eller omedvetet.
Hans Robertsson är psykolog och forskare vid
Arbetslivsinstitutet. Han har studerat hur vår benäKORTFAKTA
● 77 procent av alla chefer i landet är män.
● 82 procent av alla egenföretagare med
anställda är män.
● 94 procent av cheferna i börsnoterade företag
är män.
genhet att organisera arbetslivet i hierarkier samverkar med föreställningar om manligt och kvinnligt.
Vården är ett tacksamt forskningsområde eftersom
här finns en tydlig över- och underordning mellan
könen som också är organisatoriskt bestämd. Undersköterskor och sjuksköterskor är i regel kvinnor,
medan läkare, särskilt i chefsposition, är män.
Det är påtagligt, säger han, hur föreställningarna om
kön slår igenom i samspelet mellan människor, även i
sånt som inte har med arbetets utförande att göra.
– Kvinnliga sjuksköterskor och undersköterskor servar de manliga läkarna, underlättar deras arbete på
olika sätt, plockar fram pärmen med papper som de
vet att han snart behöver och pysslar om honom lite
extra. De kvinnliga läkarna får inte alls samma service.
Hans Robertsson har främst intresserat sig för de så
kallade brytarna, alltså kvinnor och män som går mot
strömmen, till exempel manliga sjuksköterskor. Den
sociala konstruktionen av manlighet, konstaterar
han, är förknippad med makt, position, framgång
och pengar. När män ska ringa in varandra frågar de
gärna vad den andre jobbar med.
● Män har högre lön än kvinnor i de flesta yrken.
Om man räknar bort alla andra faktorer som
utbildning, ålder och arbetstid kvarstår fortfarande en skillnad som beror på kön. Kvinnors
genomsnittslöner är 92 procent av männens.
● 81 procent av männen och 76 procent av kvin-
norna är sysselsatta. 33 procent av kvinnorna
jobbar deltid, men bara 8 procent av männen.
● Män dominerar inom fackföreningsrörelsen,
särskilt LO och SACO.
● Mäns pension är i genomsnitt 60 procent
högre än kvinnors.
● Kvinnodominerade yrken ges lägre värde än
mansdominerade.
Källa: På tal om kvinnor och män (SCB 2002)
Män och makt
●
7
❮❮
Manliga sjuksköterskor
får bättre jobb
Män och makt
05-12-15
17.08
Sida 8
Den som försöker avsvära sig det här spelet blir
klassad som omanlig, som mjukis, bög eller velourputte. Idag vilar ett löjets skimmer över killarna som
experimenterade med manligheten på 70-talet. Det
kanske inte blev så himla bra alla gånger, säger Hans
Robertsson, men vad är det egentligen som är så löjligt?
– Jo, det blev hotfullt för bilden av hur en man ska
vara. De här männen degraderades från manligheten,
precis som man gör med bögar, en homosexuell kille
kan inte heller vara manlig. De som hotar idealbilden
av män förlöjligas och marginaliseras.
Det här drabbar också manliga sjuksköterskor,
eftersom de utmanar bilden av vad män ska syssla
med. Redan att söka till sjuksköterskeutbildningen är
ett angrepp mot den maskulina identiteten, vilket de
manliga sjuksköterskorna är väl medvetna om. Alla
de manliga sjuksköterskor som Hans Robertsson
intervjuat utgick från att andra trodde att de var
homosexuella.
– Det intressanta är att inom ramen för sitt kvinnodominerade yrke väljer de ändå maximalt manliga
strategier. Alla har idéer om att det inte är tillräckligt
att stanna kvar som ”vanlig” sjuksköterska, det kan
vara okej ett tag, men sen vill de vidare. De allra flesta
klättrar i systemet eller försvinner någon annanstans.
Den manliga överordningen medför att toppositioner, chefstjänster och statusfyllda specialiteter går till
manliga sjuksköterskor i större utsträckning än till
kvinnliga. Genomgående väljer de manliga sjuksköterskorna positioner eller specialiteter som har en mer
manlig framtoning, som att bli chef eller att specialisera sig inom ett område som upplevs som mera manligt, till exempel narkos.
Manliga sjuksköterskor har stor nytta av homosocialiteten, det faktum att män föredrar män.
– Manliga sjuksköterskor får bättre gehör hos manliga läkare, vilket de var medvetna om själva. Manliga
läkare vände sig till manliga sjuksköterskor som om
de skulle haft bättre kompetens än de kvinnliga sjuksköterskorna.
Men det handlar inte bara om att männen ger varandra draghjälp, eller att de är bättre på att ta för sig,
betonar Hans Robertsson. Kvinnorna medverkar till
sin underordning genom att fösa fram sina manliga
kolleger i alla sammanhang. Hans Robertsson beskriver det som en omedveten positiv särbehandling
som börjar redan under studietiden.
8
●
Män och makt
– När männen sedan kommer ut på en avdelning
blir de väldigt uppskattade och omhuldade av sina
kvinnliga kolleger.
Ett annat sätt att beskriva förhållandet är att kvinnor håller tillbaka varandra. Män får gärna sitta med
i kommittéer och projekt, gå på utbildningar och ta
på sig fackliga förtroendeuppdrag, för de är i alla fall
annorlunda, men en kvinna ska inte ta för sig eller tro
att hon är något.
– Det här är laddat att prata om, men det finns en
stark jantelag bland kvinnorna, enligt de kvinnor som
jag intervjuat. Om en kvinna tar för stor plats blir det
lätt osämja i gruppen, det undviker man genom att
släppa fram en kille i stället.
Samtidigt pågår en ständig maktkamp mellan olika
maskuliniteter. Män, säger Hans Robertsson, har en
djupt liggande pittmätningsmentalitet. En stor och
stark sjukgymnast i en utvecklingsgrupp för män
inom vården, berättade till exempel att han ofta upplevde läkare som väldigt dominerande. När han
mötte läkare i korridoren så gick de bara rakt fram
och väntade sig att alla andra skulle vika undan, de
visade sin överordnade ställning rent fysiskt.
– Men den här stora killen började också gå rakt
fram, så att läkarna tvingades flytta på sig. I hierarkin
på arbetsplatsen var han underställd, men han kunde
utnyttja sitt fysiska överläge för att utmana den ordningen. Det är ett intressant exempel på hur man blir
varse manliga hierarkier. Det gäller hela tiden att visa
vem som är mest manlig i just den situation eller
grupp där man befinner sig. Och exakt vad som är
det mest manliga varierar med sammanhanget.
KORTFAKTA
Kvinnor blir ofta chefer i stabsfunktioner, som
personal- eller informationsavdelningar, jobb
som inte leder vidare till toppjobben. Män
däremot får oftare chefsjobb som leder vidare
uppåt i hierarkin.
Källa: Genus 2/04
❮❮
Män och makt
05-12-15
17.08
Sida 9
Könsförrädare
trakasseras på jobbet
– Få kvinnor och män erkänner att de själva
är bärare av ojämlikhet. Ända från småskolan blir vi itutade att vi alla kan välja hur
vi vill forma våra liv. Därför har vi svårt att se
oss själva som delaktiga i grupper i maktrelationer.
Det säger Vicki Johansson, lektor vid Förvaltningshögskolan i Göteborg, som studerat
hur jämställdheten bekämpas inom arbetslivet.
Foto: Pernille Tofte
Ett sätt att upprätthålla maktordningen är att betona
olikheter, oavsett om man åberopar biologiska eller sociala grunder för olikheterna. Vicki Johansson kallar
det för egenskapstänkande, att kvinnor och män har
olika egenskaper. Och det är förmodligen så de flesta
av oss ser på förhållandet mellan könen, menar hon.
Alternativet, att se segregeringen på arbetsmarknaden
som ett resultat av en maktordning mellan könen, är
betydligt ovanligare.
– Det intressanta är att de egenskapstänkande i
högre grad upplever samhället som jämställt, de ser
kvinnor och män som komplementära och därför ser
de ingen direkt anledning att jobba med frågan.
Konflikt uppstår först när båda synsätten uppträder
samtidigt på en arbetsplats, när någon vill åstadkomma en förändring. Vid konflikter ökar trakasserierna,
man försöker hålla tillbaka, hålla ordning. Särskilt
utsatta blir de maktordningstänkande, och det gäller
både kvinnor och män – som kan stämplas som könsförrädare.
Ett vanligt mönster är att ju närmare sig själv man
pratar om, desto mer jämställt tycker man att det är.
Man ser ojämställdheten på andra nivåer, men inte
hos sig själv.
– Vi individualiserar ofta. Det är först när vi kan
jämföra våra erfarenheter med varandra som vi kan se
att det som sker med oss själva är bitar i en större
struktur. Att just jag fick dålig lön skulle ju kunna
bero på att jag är dålig löneförhandlare, men om alla
andra kvinnor på arbetsplatsen också fått lägre löner
än männen så beror det på något annat.
Män och makt
●
9
05-12-15
17.08
Sida 10
Foto: Bertil Ericson/Pressens Bild
Män och makt
MAN LIG DOM INANS I JÄMSTÄLLD RIKSDAG
● 158 av Sveriges 349 riksdagsledamöter är kvinnor. Sex av tio har utsatts för förtryck på grund av sitt
kön och en överväldigande majoritet anser att den manliga maktstrukturen i riksdagen är stark. Det
är fortfarande de manliga politikerna som har den egentliga makten. De tyngsta uppdragen går till
män och männen sluter sig samman i informella nätverk som utestänger kvinnor.
● 97 av de kvinnliga ledamöterna säger sig ha blivit sämre behandlade just för att de är kvinnor: mäns
osynliggörande av kvinnor är utbrett. Män vänder dem ryggen, småsnackar och skruvar på sig när en
kvinna ska prata, om en kvinna säger något faller det platt till marken. När en man säger samma sak
blir det intressant. Kvinnor möts av nedlåtande attityder från män.
Källa: SvD, 2004.03.08
10
●
Män och makt
Män och makt
05-12-15
17.08
Sida 11
Makt i politiken
Det går trögt med jämställdhetsarbetet i
svenska kommuner. Män dominerar fortfarande i den politiska ledningen och inom
förvaltningarna, och de utvecklar en mängd
strategier för att motverka jämställdheten.
Män använder sin makt för att behålla sin
makt.
I en demokratisk organisation är alla bundna av
demokratiskt fattade beslut. Ett demokratiskt fattat
beslut ska alltså genomföras. Så varför blir det inte
jämställt när man har bestämt att det ska bli jämställt?
– Män är rädda för att bli stämplade som omanliga
om de arbetar med jämställdhet, säger statsvetaren
Ingrid Pincus, forskare vid Örebro universitet. Hon har
studerat manliga strategier för att motarbeta jämställdhet i tre svenska kommuner mellan 1980 och 2000.
Under alla dessa år har hon bara hittat ett enda
exempel på en man i maktställning som aktivt drivit
jämställdhetsfrågor. Däremot har hon sett många som
motarbetat utvecklingen.
– Makt handlar inte bara om att driva igenom beslut utan också om att se till att beslut inte fattas.
Man kan se till att ett ärende inte tas upp på den politiska dagordningen eller att man begraver det i en
utredning för att trycka bort det slutgiltiga beslutet.
Det vanligaste sättet att förhindra jämställdhetsarbetet, både i privata och offentliga organisationer, är
att bedriva den här typen av passivt motstånd, att inte
lägga två strån i kors för att jämställdhetsfrågor ska
komma upp på dagordningen, säger hon.
– Jämställdhet blir en ickefråga, den tigs ihjäl. De
obligatoriska jämställdhetsplaner som alla kommuner
måste utarbeta behandlas av många som till intet förpliktande formaliteter. Ledningen förväntar sig inte
att någon ska göra något och kräver det inte heller.
De som arbetar med jämställdhet möts av tystnad
och/eller glöms bort.
Det bristande intresset fortplantar sig snabbt i
organisationen. Att inte göra något alls kan vara ett
subtilt sätt att utöva makt. Om en chef inte handlar,
tolkas det i regel av hans underordnade som att han
är negativt inställd. Ingen kastar sig över en fråga som
tycks sakna legitimitet på högsta ort.
– Dessutom tycker ju alla från början att jämställdhetsarbete är besvärligt, det gäller överordnade och
arbetskamrater av båda kön. Kvinnor vill inte bli definierade som underordnade, och män vill inte gärna
uppmärksammas som privilegierade.
Motståndet mot jämställdhetsarbetet trappas upp
ju starkare pressen på förändring blir. Det passiva
MAKT OCH I NFLYTAN DE
I POLITI KEN
● 57 procent av riksdagens ledamöter är män.
● 58 procent av ledamöterna i landets
kommunfullmäktige är män.
● 52 procent av ledamöterna i landstingen
är män.
● 62 procent av landets landshövdingar
är män.
● 72 procent av de administrativa chefstjänstemännen i regeringskansliet är män.
● Män dominerar i statliga bolagsstyrelser och
i statliga regionala myndighetsstyrelser som
länsstyrelser, länsarbetsnämnder och försäkringskassor.
● 58 procent av ledamöterna i statliga
kommittéer är män.
Källa: SCB, På tal om kvinnor och män (2002)
Män och makt
●
11
❮❮
Män har makt att
behålla makten
Män och makt
05-12-15
17.08
Sida 12
Även om allt fler kvinnor får tillträde till politiken,
motståndet i form av tystnad och ointresse övergår i
mer aktiva former för att urholka eller stoppa beslut så domineras fortfarande förvaltningarna av män.
Mötet mellan ledande polisom fattats.
Även om allt fler kvinnor
tiker och tjänstemän är där– När man till exempel
får tillträde till politiken,
för fortfarande en manligt
upprättat en ambitiös jämdominerad arena.
ställdhetsplan och den föreså domineras fortfarande för– Män i de högsta positioläggs kommunstyrelsen så
valtningarna av män
nerna har oftast män som
beslutar KS plötsligt att jämställdhetsfrågor ska ingå i kommunens nya personal- sina närmaste underordnade, vilka oftast har män
policy. Det verkningsfulla lyfts bort och flyttas över både som överordnade, underordnade och som närtill personalpolitiken, från personer som är genuint maste kollegor.
Här finns alltså både organisatoriska förhållanden
intresserade till personer som inte kommer att driva
och könsförhållanden som samverkar till att ge män
frågan. Effekten blir att man bevarar status quo
Ett annat av Ingrid Pincus exempel på aktivt mot- större inflytande. Denna manliga maktordning utstånd är när kommunen ska starta ett femårigt jäm- lovar å ena sidan gemenskap, solidaritet och bekräftelse av den manliga identiteten. Å andra sidan har
ställdhetsprojekt och rekryterar en projektledare.
– Men alla som har kompetens på området sållar den starka inslag av konkurrens och underordning av
man bort som rödstrumpor och feminister och i stäl- personliga värderingar, önskemål och behov, säger
Ingrid Pincus. De män som hon intervjuat genom
let anställer man en person utan kompetens.
Under de senaste 20 åren har politiken blivit allt åren upplever andra män som kontrollanter av den
mer jämställd i den bemärkelsen att allt fler kvinnor manliga ordningen. Det finns tydliga gränser för vad
deltar på olika nivåer. Men det faktiska inflytandet man får och inte får göra inom ramen för den manlihar inte utvecklats i samma omfattning, menar Ingrid ga gemenskapen. Att överträda gränserna tycks behäftat med stora risker. Många män utgår från att det
Pincus.
– Drygt 60 procent av kvinnorna och knappt 40 finns olika slags belönings- och bestraffningsmetoder
procent av männen anser att män får större gehör för som bekräftar, alternativt ifrågasätter, den manliga
sina åsikter. Män ser och hör män. Kvinnor blir osyn- identiteten och tillhörigheten.
– Den man som jämställer familjeansvar med förliga för män som håller på och positionerar sig mot
varandra. Och de män som ser att det förhåller sig på värvsarbete eller försöker arbeta med jämställdhetsfrådet här sättet säger nästan aldrig ”Stopp, det här får vi gor riskerar att sätta sina karriärmöjligheter på spel,
vilket naturligtvis är ett problem i sig. Men att inte
sluta med”.
– Ju större konkurrensen blir mellan män och kvin- komma vidare i karriären eller att arbeta med kvinnonor, desto viktigare blir det förmodligen med den här arbete hotar också den manliga könsidentiteten.
informella maktutövningen.
”
HÄRSKARTEKNIKER
Berit Ås, professor i socialpsykologi vid Oslo universitet, har utvecklat teorin om härskartekniker
som män använder sig av för att upprätthålla en
manlig överordning:
1. Osynliggörande: den som aldrig blir sedd eller
bemött med intresse känner sig obetydlig och
osäker.
2. Förlöjligande: den förlöjligade känner sig
generad, skamsen och tråkig.
12
●
Män och makt
3. Undanhållande av information: utövaren
behåller sin dominerande ställning, den utsatta
känner sig okunnig, osäker och dum.
4. Dubbelbestraffning: den utsatta kritiseras oavsett vad den gör. En kvinna som engagerar sig i
sitt yrke är en dålig mor medan en kvinna som
prioriterar barn och familj ses som oengagerad i
jobbet.
5. Påförande av skuld och skam: den som
systematiskt behandlas som underlägsen känner
lätt skuld och skam över vad som helst.
❮❮
Män och makt
05-12-15
17.08
Sida 13
”Vi bara tog för oss”
Som man har Carl Tham kunnat röra sig i de
politiska rummen med en självklarhet som
kvinnor inte haft.
Carl Tham har ett långt liv inom politik och förvaltning bakom sig. Han har hunnit vara partisekreterare,
riksdagsledamot, statssekreterare och minister både i
en borgerlig och en socialdemokratisk regering, varvat
med jobb som generaldirektör för olika myndigheter.
Idag är han svensk ambassadör i Tyskland.
Som socialdemokratisk utbildningsminister i mitten av 90-talet rörde han upp starka känslor när han
drev igenom en jämställdhetsreform inom universitetsvärlden och inrättade 35 professurer som var vikta
för kvinnor.
– Det skakade om hela den akademiska världen,
det var verkligen uppiggande. Det var en riktig bastion av manlig dominans. Ja, det är det förstås fortfarande, men vi slog i alla fall in några kilar i muren.
Om jag någon gång har gjort en insats som förändrat
världen något lite, så var det där, säger han.
Carl Tham engagerade sig politiskt i början av 1960talet, ett årtionde när jämställdhetsfrågan definitivt
kom upp på den politiska dagordningen. Han var inte
själv någon förgrundsfigur i den tidens debatter om
kvinnans ställning i samhället. Men, säger han, det blev
helt avgörande för hans egen utveckling som politiker.
– Vi hade ju inte något begrepp egentligen om
över- och underordning i samhället. Då handlade det
mer om att debattera könsroller och kvinnors rätt till
arbete. Ordet feminism användes inte, och det fanns
ingen fördjupad analys av problemet. Det fanns inget
genderperspektiv med dagens mått mätt. Men 60talets debatt blev avgörande.
Har han då själv gynnats av att vara man i politiken?
Både ja och nej, svarar han. Nej för att det under 70och 80-talen fördes ett rätt intensivt arbete för att få in
fler kvinnor på ledande poster. Då var det ingen poäng
att vara man. Men samtidigt ja, eftersom han som
man, likt andra män, kunnat röra sig i de politiska
rummen med en självklarhet som kvinnor inte haft.
– Vi bara tog för oss, vi reflekterade inte då över att
det skedde på kvinnors bekostnad. Det är något vi
fick klart för oss långt senare. Man ser med klarare
ögon idag.
Så berättar han om en temadag på Handelshög-
skolan i Stockholm där han deltog under tiden som
utbildningsminister. Det handlade om kvinnors villkor i arbetslivet. En manlig student reste sig upp och
förklarade att han inte kunde förstå varför kvinnor
hela tiden tänkte på att de var kvinnor. Själv tänkte
han aldrig på att han var man.
– Och det är ju precis det som är problemet. Män
behöver inte tänka på kön, eftersom det inte är något
problem att vara man.
Däremot har han aldrig känt sig delaktig i manliga
maktstrukturer, aldrig känt att han ingår i något nätverk där man dunkar varandra i ryggen.
– Det hindrar förstås inte att jag omedvetet kan ha
gjort mig skyldig till förminskande av kvinnor. Det
tycker jag blir ganska tydligt i vilken middagskonversation som helst, att män vänder sig i första hand till
andra män. Det är förmodligen samma sak i politiken, även om man inte ser det själv.
– Samtidigt är det ju väldigt komplicerat, tycker jag,
att reda ut vad som är osynliggörande och vad som är
en följd av faktiska omständigheter. Samlar du tio förtroendevalda i ett rum så är de flesta män, och ju högre
upp i hierarkin du letar desto fler män hittar du. Det är
klart att maktstrukturer och könsstrukturer samverkar.
Det politiska livet utgörs inte bara av arbetet i politiska församlingar. En levande demokrati kräver ett
levande offentligt samtal, där medborgare och intressegrupper möts i debatter och utspel.
– Berlin är oerhört vitalt. Här startar det tio debatter varje dag. Men det är nästan uteslutande män som
deltar i de här diskussionerna, och de få kvinnor som
är med får nästan aldrig utrymme att säga något. Men
kvinnorna tycks inte reagera.
Från tysk horisont framstår Sverige överlag som ett
jämställdhetens Utopia. Den svenska debatten är till
exempel betydligt mer jämställd än den tyska. Men
också i Sverige kan det vara svårt att nå balans mellan
könen, säger Carl Tham.
– När jag var chef för Palmecentret försökte vi alltid ha lika många kvinnor som män på debatter och
seminarier. Och gick inte det så försökte vi i alla fall
få med så många kvinnor som möjligt. Men det är
faktiskt betydligt svårare att få kvinnor att ställa upp
i såna sammanhang. Kvinnor verkar ställa mycket
större krav på sig själva. Det kräver en helt annan
övertalning att få med dem. Män verkar ta mera för
givet att de har något intressant att säga, att de ska ta
plats i det offentliga rummet.
Män och makt
●
13
Män och makt
05-12-15
17.08
Sida 14
Makt i familjen
”Vi har inte råd
att jag går ner i tid”
kan, i den mån de kan för jobbet, ”vi har inte råd att
jag går ner i tid”.
I sin avhandling Män, familjeliv och föräldraskap
har Lars Plantin intervjuat 30 män om deras upplevelser av att vara förälder. Det är, säger han, något
Bättre jobb, bättre lön, bättre karriärutsikter.
som präglas av starka klasskillnader.
Mäns starkare ställning på arbetsmarknaden
– För arbetarkillarna var det här att bli pappa ett
ger dem makt i förhandlingarna om vem
led i en tänkt livsbana. Det var omtumlande men inte
som ska göra vad i hemmet.
revolutionerande. Det var något man liksom bara
För bara en eller ett par generationer sedan var det räknade med att bli. För akademiska medelklassmän
ganska givet vem som skulle göra vad i familjen. däremot vände faderskapet upp och ner på perspektiMannen skulle tjäna pengarna och kvinnan skulle ta ven. Man kunde släppa karriären, jobbet blev mindhand om hem och barn. Så är det inte längre. I stäl- re viktigt. Barnen och rollen som pappa drog in mänlet befinner vi oss i en ändlös räcka förhandlingar om nen i familjen på ett helt nytt sätt.
De män som beskriver sig som väldigt engagerade i
vem som ska laga middag, hämta på dagis, städa badrummet, vara hemma med sjukt barn eller få lov att sina barn är också mer intresserade av att ta ansvar för
hus och hem och det ger en chans till ökad jämställdjobba över en kväll.
Det har hänt ganska mycket på ganska kort tid. het, menar Lars Plantin.
– Det finns inte särskilt mycket forskning om det
Men jämställt? Nej, det är fortfarande kvinnorna som
sköter det mesta av det obetalda arbetet, särskilt i här, men den som finns visar på att män som är
barnfamiljer. Och män tar ut en ganska blygsam del hemma med barn tar ett större ansvar för tvätt, städning och matlagning.
av föräldraledigheten.
Papporna i undersökningen utvecklades också med
Förhandlingarna sker helt enkelt inte på lika villkor.
I kraft av sin starkare förankring på arbetsmarknaden tiden. Många rörde sig från en traditionell manlighet
mot en mer modern. De fick
har män fortfarande mera makt
Män
jobbar
mer,
en annan flexibilitet. Om
i familjen, säger Lars Plantin,
frun fick ett jobb som gjorde
lektor vid Malmö högskola, där
tjänar mer och har
att hon var borta mycket,
han undervisar om familjebättre karriärmöjligheter
kunde männen ta över ansvaforskning och genusforskning.
– Män jobbar mer, tjänar mer och har bättre kar- ret hemma. Om det tidigare varit mannen som var
borta mycket i jobbet, var det nu tvärtom kvinnan
riärmöjligheter.
Få män ser själva den här maktobalansen. Under som inte var hemma så ofta.
– De traditionella paren däremot behöll väldigt
spädbarnsåren kommer dessutom våra föreställningar
om den goda modern till männens undsättning. starka könsgränser även över tid. De skapade kön och
Eftersom kvinnan förväntas vara så nära sitt barn som föräldraskap utifrån könsspecifika aktiviteter. I de
möjligt så länge som möjligt, kan mannen med gott moderna paren betonade man i stället hur saker görs.
samvete nöja sig med att ”hjälpa till” under barnets Mannen tvättar lika mycket men bara 60-graderstvättar, för han har förstört så mycket i tvätten, eller ”vi
första år.
– Många män säger att de hjälper till så gott de städar lika mycket, men min man far fram som en
”
14
●
Män och makt
05-12-15
17.08
Sida 15
Foto: ibid/GreatShots
Män och makt
äldraledighet eller starta särskilda pappagrupper på
jobbet.
Just det förhållandet visar att föräldraledigheten i
sig inte kan skapa ökad jämställdhet mellan män och
kvinnor, menar Lisbeth Bekkengen, forskare vid
Karlstads universitet. Med sin avhandling Man får
välja vände hon upp och ner på diskussionen om pappaledighet och jämställdhet. Man måste, menar hon,
skilja på relationerna mellan å ena sidan föräldrar och
barn och å andra sidan mellan man och kvinna. Det
har visserligen vuxit fram en mer barnorienterad
manlighet sedan 70-talet, men frågan är om den är så
mycket mera jämställd? Både kvinnor och män stöter
på problem när de ska vara föräldralediga. Men
medan kvinnorna tvingas lösa problemen, kan männen fortfarande tillåta sig att betrakta problemen som
Män och makt
●
15
❮❮
tornado med dammsugare och golvtrasa. Han tar
hand om grovstädningen, medan jag tar hand om
pysslet”, som en kvinna uttryckte det.
– Här var det inte fråga om om man gjorde vissa
saker, utan hur man gjorde dom. Det tycks vara väldigt viktigt för folk att behålla olikhetstänkandet.
Men jag tycker ändå att det ger hopp för framtiden
att män faktiskt kan göra allt hushållsarbete utan att
känna sig hotade.
Allt fler män gör också anspråk på att kombinera
arbete och familj. Men, konstaterar Lars Plantin,
också i detta kan män dra nytta av strukturerna.
– Kvinnor har alltid fått lösa den här konflikten
genom att gå ner på deltid, medan män förhandlar sig
till kompensationer. Stora arbetsgivare som Ericsson
och Statoil tvingas ersätta inkomstbortfall vid för-
Män och makt
05-12-15
17.08
Sida 16
hinder mot föräldraledighet. Män kan fortfarande
välja om de vill vara föräldralediga, det kan inte kvinnor göra.
– Jämställdheten hindras fortfarande av att män
jobbar mer och tjänar bättre än kvinnor. Många kvinnor går ner på deltid när de får barn. Det har ofta
längre varaktighet än föräldraledigheten. Det cementerar könsarbetsdelningen i familjen och gör kvinnor
till andra klassens anställda på arbetsplatsen och
bidrar till att öka löneskillnaden. Att dela på deltidsarbetet skulle gör mycket mera för jämställdheten än
ökad pappaledighet.
Det finns starka föreställningar om en slags
maktdelning mellan könen och att det är kvinnan
som har makten i hemmet. Många män refererar till
sina kvinnor som ”chefen” eller ”regeringen” (när de
inte hör det). Det här är på sin höjd en bekväm illusion menar Lisbeth Bekkengen.
– Det är säkert så att kvinnor fattar fler beslut om
hem och barn än vad deras män gör. Men det är inget
de behöver utöva någon makt för att göra. De behöver inte konkurrera med männen om det inflytandet.
Det handlar helt enkelt om att män låter bli att ta
ansvar.
Hon får delvis medhåll av Per Elis Eliasson, terapeut
vid Manscentrum i Stockholm, om än från andra
utgångspunkter.
– Män är inte särskilt vuxna, de låter gärna andra
bestämma över sig, säger han.
De män som kommer till Manscentrum i Stockholm berättar helt andra historier än de som handlar
om makt och överordning.
– Kvinnan är socialt beroende av mannen, men
han är samtidigt känslomässigt beroende av henne.
Alltså blir en viktig del i relationen att se till att hon
är på gott humör.
I och med att mannen inte gör saker utifrån sina
egna behov, utan för att hålla sin kvinna på bra
humör, lämnar han också över makten. Många män
är rädda för konflikter och tycker att det är väldigt
obehagligt när kvinnan blir arg. De riskerar att bli
vindflöjlar för kvinnans behov och önskemål.
– Det grundläggs tidigt. Att uppfostras eller att
socialiseras till man innebär att lära sig att inte ge
uttryck för svaghet eller vekhet. Det kräver ett visst
mått av behärskning, och den som måste gömma sina
rädslor lägger lätt lock på andra känslor också.
Den vuxne mannens relation till kvinnor påverkas
16
●
Män och makt
också av relationen till hans egen mor. Förutsättningen för en pojke att bli en självständig person,
säger Per Elis Eliasson, är att han lär sig sätta gränser
mot modern. Det går oftast lättare om han har ett bra
alternativ till modersrelationen. Det kan vara en
pappa, en bror, en manlig släkting eller annan manlig
bekant, men det kan också vara en kvinna.
– Har man det brukar det vara lättare att ta ut
svängarna i de tidiga tonåren. Om det inte finns något bra alternativ till modersrelationen, då är sannolikheten stor att man inte tar den striden fullt ut.
Den son som inte lärt sig hantera konflikter, att
hävda sina egna behov och sätta gränser mot sin mor,
får med viss sannolikhet svårt att sätta gränser mot
den kvinna han sen lever med. Han hamnar i en
mening i hennes våld och låter sig styras av rädslan
för konflikter och missnöje, och blir med andra ord
en dålig förhandlare när det gäller att hävda sina egna
behov.
För män med begränsat känslomässigt utrymme
kan kvinnan fylla en funktion genom att stå för
mycket av den känslomässiga upplevelsen i tillvaron.
Det här är inte skillnader vi föds med, utan resultat
av uppfostran, av samhällets syn på manligt och
kvinnligt, betonar Per Elis Eliasson. Samma strukturer ger oss olika bevekelsegrunder för parbildningen.
– Kvinnor lär sig tidigt att de ska bilda familj och
skaffa barn, alltså väljer de en partner utifrån det
behovet. För män däremot är kvinnan målet, det viktigaste är hur hon mår.
KORTFAKTA
● Kvinnor kombinerar ett betalt arbete med
vård av barn och hem. Män kombinerar ett
betalt arbete med ekonomisk, politisk och
facklig makt.
● I snitt arbetar kvinnor 28 timmar obetalt per
vecka och männen 20 timmar, men det
varierar mycket med ålder. I barnfamiljer
jobbar män 27 timmar obetalt per vecka
och kvinnorna 43 timmar.
● Män tar ut 14 procent av föräldrapenningen
och 43 procent av dagarna för vård av sjukt
barn.
Källa: SCB, På tal om kvinnor och män (2002)
❮❮
Män och makt
05-12-15
17.08
Sida 17
Maktens pris
”Män har mest att
vinna på jämställdhet”
Varför skulle män frivilligt lämna ifrån sig
makten? För att den är orättfärdig förstås.
Kvinnor och män har samma värde och rättigheter. Men också för att makten har ett
pris. Män upprätthåller en patriarkal ordning
på bekostnad av sina egna intressen.
Män tjänar mer pengar, har större inflytande, mer tid
för sig själva och slipper undan en stor del av hemarbetet. Det är vad som står på vinstkontot. Det som
teoretikerna brukar kalla den patriarkala utdelningen.
Men de här privilegierna har ett pris. Manligheten
kostar. Män lever kortare, begår oftare självmord,
råkar oftare ut för olyckor och våld, löper större risk
att bli missbrukare eller kriminella.
Framför allt handlar det kanske om en förlust i välbefinnande som är svåra att beskriva i siffror. Män
förlorar känslomässigt på att gynnas av patriarkatet.
Per Elis Eliasson, terapeut vid Manscentrum i Stockholm, menar till och med att män har mer att vinna
på jämställdhet än kvinnor.
– Vi betalar ett högt pris för vår kollektiva makt.
Män har sämre förmåga att ta hand om sig själva, att
skydda sig själva och i regel ett torftigare känsloliv än
kvinnor.
På från 400-talet före Kristus skrev man sorgekväden i Aten över fallna krigshjältar som offrat sitt liv
för staten. Det är i princip, menar Per Elis Eliasson,
samma mansideal som småpojkar växer upp med
idag. Att vara man är att vara beredd att offra livet för
fosterlandet eller staten. Och den som ska förbereda
sig för det måste lägga lock på en massa känslor.
– Att vara man är att vara beredd på att bortse från
hur saker och ting drabbar en själv. Det är något killar lär sig från barnsben, att inte värdera sitt eget liv.
De lär sig inte att säga nej till destruktiva möjligheter.
Alla män fostras till att bli soldater som kan bita
ihop och spela ut sin hjältepotential. En fördel är förstås att hjältar inte gärna kan förväntas ta hand om
hem och barn.
– För att uppfylla förväntningarna har män sluppit
ta ansvar för en massa saker som kvinnor förväntas ta
på sig och sköta bäst.
Nackdelen är att de män som misslyckas i hjälterollen inte har något annat att hänga upp sitt liv på.
– Jag möter rätt många män i 40-årsåldern som blivit arbetslösa eller inte klarar uppgiften som familjeförsörjare av någon annan anledning. Man känner
det som att man plötsligt inte har något kvar när karriären faller. Man känner sig som en stor skit och
ibland uppträder man som en sån också.
Många män är socialt isolerade. Medan kvinnan
sköter familjens sociala kontakter satsar mannen på
jobbet. När han sen tappar fotfästet på arbetsmarknaden i 60-årsåldern upplever han sig som förbrukad
och marginaliserad.
– Mönstren har varit att kvinnor ofta odlar intressen och relationer som ger deras liv ett innehåll,
medan männen har satsat allt på jobbet och när jobbet inte kan fylla deras liv längre ramlar de rakt ner i
innehållslösheten.
För män handlar jämställdhet om att få tillgång till
andra halvan av livet, bättre tillgång till sina barn, att
få uppleva mera, att som man komma närmare livet.
Systemet i nuläget är inte till mäns fördel, menar Per
Elis Eliasson.
– Traditionella könsroller är ovärdiga för män. Vi
betraktas ju som outvecklade grobianer och det ger
kvinnorna ett moraliskt överläge. Jämställdhet handlar inte om ”lyfta upp” kvinnor till mäns nivå, utan
också att lyfta männen till en nivå där de kan möta
kvinnorna. Och jag tror faktiskt att det händer
mycket. Många yngre killar har betydligt vidare
ramar än äldre män.
Män och makt
●
17
Män och makt
05-12-15
17.08
Sida 18
Hans låter barn
gå före karriären
Hans Nordstrands ingenjörsutbildning har
inte lett honom in på karriärvägen. I stället
hoppade han av ett jobb och följde med sin
sambo till Kosovo. Idag tar han hand om
sonen Elias, två år, och låter den egna firman
gå på sparlåga. Visserligen förlorar han makt
i yrkeslivet – men i gengäld får han större
inflytande över sitt barns tillvaro.
Björkhagen är en klassisk Stockholmsförort från folkhemmets storhetstid, med långa trevåningshus bland
höga träd. Elias, två år, öppnar dörren, med mjölkflaskan i munnen. Han brukar få det när han kommer hem från dagis, förklarar pappa Hans som står en
bit in i hallen, klädd i jeans och en smårutig skjorta
som är knäppt upp i halsen. Elias drar stolt runt sin
anka på hjul för att visa hur ankans huvud åker upp
och ner i träkroppen.
– Man kan springa också, säger han glädjestrålande
och sätter av ut i vardagsrummet.
Lägenheten är trivsamt stökig, gamla glasdörrar
leder in till arbetsrummet, en obäddad säng skymtar
inne i sovrummet. Möblemanget är sparsmakat, för
att inte säga spartanskt.
Hans Nordstrand är 35 år. Han är maskiningenjör,
med inriktning på energiteknik och miljörevision.
MAN LIGH ETENS PRIS
● Arbetslösheten är 30 procent högre bland män
● Män lever i genomsnitt fyra år kortare än
än bland kvinnor.
● 90 procent av alla våldsbrott begås av män.
97 procent av alla rån och 80 procent av alla
stölder begås av män. Män drabbas oftare av
våld än kvinnor.
● I tre av fyra fall är det kvinnan som tar initiativ
till skilsmässa eller separation. Nästan alla frånskilda föräldrar har gemensam vårdnad om
barnen, men åtta av tio barn lever med mamman. För barn mellan 0 och fem år är det nio
av tio som lever med mamman.
kvinnor. Upp till 75 års ålder är dödligheten
dubbelt så hög bland män som bland kvinnor.
● Tre gånger fler män än kvinnor dör till följd av
olyckor och våld. Övervikt och fetma är betydligt vanligare bland män än bland kvinnor. Tre
gånger fler män än kvinnor dör till följd av sjukdomar i cirkulationsorganen.
● Pojkar har sämre slutbetyg i gymnasiet än
flickor, 13,2 mot 14,3 poäng. 30 procent fler
män än kvinnor i åldern 19-24 år deltar i kommunal vuxenutbildning. Fler män än kvinnor
saknar eftergymnasial utbildning. Färre män än
kvinnor deltar i personalutbildning.
18
Han driver en egen konsultfirma i miljöteknik, men
verksamheten går som sagt lite på sparlåga.
– Jag har alltid vetat vilka områden jag har varit intresserad av, men jag är inte särskilt karriärinriktad.
För mig är det viktigare att hålla på med något som
är meningsfullt, än att jag uppnår en viss position
eller en yrkesroll.
Alltså är det sambon Maria som drar in merparten
av pengarna till hushållet. Men ingen av dem tycker
att det är något problem. Det viktiga, säger Hans, är
att de båda känner sig tillfreds med tillvaron. Han har
en viss ekonomisk buffert. Han vill inte bli för beroende av Marias inkomster. Det skulle snedvrida
maktbalansen i relationen, säger han.
– Det kanske också har en del att göra med manlig
självkänsla. Att vara den som tjänar mest skulle jag
nog inte direkt uppfatta som så negativt, men det
kunde skapa en osäkerhet om vad relationen baseras
på. Lite tillspetsat: Tycker hon om mig eller mina
pengar?
Annars verkar Hans ganska immun mot behovet av
manliga attribut som framgång, pengar och statussymboler.
– Det är klart att jag också är medveten om status,
men för mig är det definitivt inte ett chefsjobb på
Coca-cola eller en stor stadsjeep. I mina ögon är det
mycket mera värt om ens jobb gör världen lite bättre.
1999 reste Maria till Kosovo på uppdrag av en biståndsorganisation. Året därpå lämnade Hans ett
●
Män och makt
Källa: SCB
Män och makt
05-12-15
17.08
Sida 19
jobb och följde med Maria till Pristina, där han jobbade för en lokal miljöorganisation. Sedan han kom
hem har konsultverksamheten gått lite på sparlåga.
– Jag visste ju att vi skulle få barn, så jag hade ingen
lust att dra på mig för mycket jobb. Maria jobbade
heltid under hösten 2001. Jag kunde väl tänka mig
heltid också, men helst inte sedan Elias fötts. Jag ville
kunna vara mer med honom.
Elias avbryter för att berätta att han har en bä bä
vita lamm i boken, en vit och en blå, och vi lovar att
sjunga den senare. Hans hade ingen tidigare erfarenhet av småbarn innan han blev pappa, men visste
ändå att han ville ha mycket tid som förälder. Nu är
det väldigt trevligt, säger han, och det blir bara roligare ju mer Elias lär sig prata, och ju mer de kan göra
saker tillsammans.
Både han och Maria har varit överens om att inte
dra på sig för stora kostnader.
– Vi har verkligen inte velat hamna i den fällan, att
man blir beroende av att jobba heltid för att man sitter fast i utgifter. Maria och jag har samma inställning. Vi vill kunna bestämma mera själva vad vi vill
göra med vår tid.
Nu under våren jobbar Hans lite då och då, ringer
några samtal, surfar lite på nätet. Han räknar inte
timmarna, men det blir max en dag i veckan. Det är
så mycket annat. Familjen har en träbåt som det är en
del att göra på, så Hans har inga problem att sysselsätta sig. Han är en sån som gärna vill göra allt själv,
säger han, åtminstone när det gäller bilen, båten och
hemmet.
– Jag skulle gärna jobba lite mer än jag gör nu, men
det har varit kärvt att skaffa jobb. Vem vet, nästa år är
det kanske jag som arbetar mer och Maria mindre.
Men jag vill helst inte jobba heltid.
Det är viktigt, slår han fast, att relationen är
maktmässigt jämbördig. När det gäller områden som
matlagning, heminredning och barnuppfostran tycker han att de bestämmer lika mycket.
– Ingen av oss tycker att det behöver vara skinande
rent. Städningen är inte så viktig. Däremot kan jag bli
irriterad ibland över att Maria inte tar reda på sina
grejer i arbetsrummet. Det är ju sånt som jag inte kan
göra, men det tar mitt utrymme också, säger Hans
Nordstrand.
Annars brukar inte hushållsarbetet skapa några
större konflikter. Ingen av dem är särskilt planerande
när det gäller matlagningen. Det blir oftast den som
känner för det som gör det. Möjligen, säger Hans, är
det han som sköter större del av inköpen.
– Jag brukar handla med Elias på eftermiddagen,
när vi går hem från dagis.
Inom andra områden blir det den som har störst
kunskap och starkast vilja som bestämmer. Där är
utfallet mera traditionellt manligt-kvinnligt: Hans
tekniska intresse gör att han bestämmer det mesta när
det gäller bil, båt, cykel och maskiner. Maria å sin sida
bestämmer mer när det gäller parets gemensamma
sociala kontakter.
– Jag tycker inte att jag förlorar i makt totalt sett på
att vara den som jobbar mindre och tjänar mindre.
Jag förlorar makt i yrkesslivet men får mer inflytande
över mitt barns tillvaro. Att fostra ett barn de första
åren ser jag som bland det viktigaste man kan göra i
livet. Makten i relationen tycker jag inte förändras.
ALL DISKRIM INERING
ÄR FÖRBJ U DEN!
FN:s deklaration om de mänskliga
rättigheterna (1948):
Alla människor äro födda fria och lika i värde
och rättigheter. (art. 1)
Envar är berättigad till alla de fri- och rättigheter, som uttalas i denna förklaring, utan åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, kön,
språk, religion, politisk eller annan uppfattning,
nationellt eller socialt ursprung, egendom,
börd eller ställning i övrigt. (art 2)
CEDAW, Konventionen om elimineringen av
alla former av diskriminering av kvinnor
(1979):
I denna konvention avser uttrycket »diskriminering av kvinnor» varje åtskillnad, undantag
eller inskränkning på grund av kön som har till
följd eller syfte att begränsa eller omintetgöra
erkännandet av mänskliga rättigheter och
grundläggande friheter på det politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller medborgerliga området eller något annat område för kvinnor, oberoende av civilstånd och med jämställdheten mellan män och kvinnor som
grund, eller åtnjutandet eller utövandet av
dessa rättigheter och friheter.
Män och makt
●
19
Män och makt
05-12-15
17.08
Sida 20
Litteratur
Eduards, M. (2002a) Förbjuden handling. Malmö: Liber.
Eliasson, M. (1997) Mäns våld mot kvinnor. Stockholm: Natur och Kultur
Ferguson, H., Hearn, J., Gullvåg Holter, Ø., Jalmert, L., Kimmel, M., Lang, J., Morrell R. & S. de Vylder
(2004) Ending gender-based violence. A call for global action to involve men. Stockholm: SIDA
Heimer, G. och Posse, B. (red) (2003) Våldsutsatta kvinnor – samhällets ansvar. Studentlitteratur.
Isdal, P. (2002) Meningen med våld. Gothia.
Kaufman, M. Cracking the armour Power, pain and the lives of men. Penguin books
Råkil, M. Menns vold mot kvinner, Behandlingserfaringar og kunnskapssstatus, Universitetsforlaget Oslo
SOU 2004:121 Slag i luften – En utredning om myndigheter, mansvåld och makt.
20
●
Män och makt
Män och makt
05-12-15
17.08
Sida 22
Manliga nätverket verkar
• för ett jämställt samhälle
• för mänskliga förväntningar på pojkar och män
• mot mäns våld och övergrepp
Denna skrift är en av fyra i serien om män och jämställdhet.
Skrifterna handlar om män och sexualitet, män och våld, män och
makt och om män och barn. De har kommit till som ett resultat av
diskussioner inom projektet ”Män och jämställdhet” och är tänkta att
fungera som ett underlag för diskussioner.
Det är alltså inte fråga om en redovisning av Manliga nätverkets
åsikter. För en genomgång av dessa hänvisas till vårt idéprogram som
finns på vår hemsida http://www.man-net.nu
Föreningen Manliga nätverket
c/o Rädda Barnen, Torsgatan 4, 111 23 Stockholm
Telefon/Fax 08-17 82 00, E-post [email protected]