Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poäng
Studie- och yrkesvägledning vid den
grundläggande vuxenutbildningen
Guidance counselling at the fundamental adult
education
Lena Eriksson
Irving Osbjer
Malmö högskola
Examensarbete
Studie- och yrkesvägledarprogrammet 120 poäng
Vt 2006
Examinator: Nils Anderson
Handledare: Niklas Gustafson
2
ABSTRACT
Under vår utbildning till studie- och yrkesvägledare har vi kommit i kontakt med de
studie- och yrkesvägledare som jobbar vid den grundläggande vuxenutbildningen. Vi
såg att arbetsuppgifter såg lite annorlunda ut mellan olika skolor och därför väcktes
intresset att se hur deras vardag ser ut. Syftet med detta arbete är således att ta reda på
vilket uppdrag de olika studie- och yrkesvägledarna har vid den grundläggande
vuxenutbildningen. Vi har också haft för avsikt att ta reda på hur arbetssättet samt
arbetssituationen ser ut för studie- och yrkesvägledaren på tre orter inom den
kommunala grundläggande vuxenutbildningen. Vi har genomfört tre intervjuer med
studie- och yrkesvägledare på respektive ort samt använt oss av tidigare forskning vad
gäller styrdokument gällande kommunernas skolverksamhet, och studie- och
yrkesvägledarens arbetsmetoder. Resultatet visar bl.a. att det läggs stor vikt vid
individuell anpassad studiegång, samt att flexibilitet anses som något viktigt bland
studie- och yrkesvägledarna
SÖKORD
Arbetssituation, arbetssätt, arbetsuppgift, studie- och yrkesvägledare, vuxenutbildning,
vägledning.
3
FÖRKORTNINGAR
Syv (Studie- och yrkesvägledare)
Gruv (Grundläggande vuxenutbildningen)
Komvux (Kommunala vuxenutbildning)
ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)1
Csn (Centrala studiestöds nämnden )
1
Ursprungligen amerikansk benämning på en utvecklingsavvikelse med debut i barndomen och med
dominerande symtom i form av bristande uppmärksamhet, koncentrationssvårigheter, överaktivitet och
impulskontrollbrist.
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ............................................................................ 8
1.1 Syfte och problemformulering ............................................................................ 9
2. BAKGRUND ............................................................................ 9
2.1 Uppdrag och arbetssituation ............................................................................. 10
2.1.1 Vad är Grundläggande vuxenutbildning? ..................................................... 10
2.1.2 Hur skolverksamheten är uppbyggd ............................................................. 11
2.1.3 Myndigheten för skolutveckling ................................................................... 12
2.1.4 Statligt stöd för utbildning av vuxna ............................................................. 13
2.1.5 Infrastruktur för vuxnas lärande.................................................................... 13
2.1.6 Ekonomisk hjälp från CSN ........................................................................... 15
2.2 Arbetssätt och modeller ..................................................................................... 16
2.2.1 Teorier ........................................................................................................... 16
2.2.2 En problemlösningsteori ............................................................................... 16
2.2.3 En vägledningsmodell ................................................................................... 18
2.2.4 Problemlösning som problem ....................................................................... 20
2.2.5 The Skilled Helper ........................................................................................ 22
2.2.6 En lösningsfokuserad teori ............................................................................ 22
2.2.7 Nycklar till kunskap ...................................................................................... 24
3. METOD .................................................................................. 26
3.1. Urvalsprocessen och undersökningsort .......................................................... 26
3.2. Intervjuguide ................................................................................................... 27
3.3 Genomförande.................................................................................................. 27
4. RESULTAT ............................................................................ 28
4.1 En liten sydsvensk stad nr.1 .............................................................................. 28
4.1.1 Organisation .................................................................................................. 29
4.1.2 Inskrivning/kartläggning ............................................................................... 29
4.1.3 Skillnader mot andra grundläggande vuxenutbildningar .............................. 30
4.1.4 Stöd och uppföljning för de studerande ........................................................ 31
4.1.5 Syv:s arbetsuppgifter/arbetsmetod och samarbete mot lärare/skolledning ... 31
5
4.1.6 Styrkor/svagheter med studie- och yrkesvägledarens arbetssituation .......... 32
4.2 Liten sydsvensk stad nr.2 .................................................................................. 32
4.2.1 Organisation .................................................................................................. 33
4.2.2 Inskrivning/Kartläggning .............................................................................. 34
4.2.3 Skillnader mot andra grundläggande vuxenutbildningar .............................. 35
4.2.4 Stöd för de studerande och uppföljning ........................................................ 35
4.2.5 Syv:s arbetsuppgifter/arbetsmetod och samarbete mot lärare/skolledning ... 36
4.2.6 Styrkor/svagheter med studie- och yrkesvägledarens arbetssituation. ......... 37
4.3 Större sydsvensk stad ........................................................................................ 37
4.3.1 Organisation .................................................................................................. 37
4.3.2 Inskrivning/kartläggning ............................................................................... 39
4.3.4 Skillnader mot andra grundläggande vuxenutbildningar .............................. 39
4.3.5 Stöd och uppföljning för de studerande ........................................................ 40
4.3.6 Syv arbetsuppgifter/arbetsmetod och samarbete mellan lärare/skolledning . 40
4.3.7 Styrkor/svagheter med studie- och yrkesvägledarens arbetssituation .......... 42
5 ANALYS OCH DISKUSSION .............................................. 42
5.1 Analys .................................................................................................................. 42
5.2 Diskussion ........................................................................................................... 46
6 REFERENSER........................................................................ 48
7. BILAGA .................................................................................. 50
6
7
1. INLEDNING
I en tidigare undersökning2 av Norberg och Win, kan vi bland annat läsa om
kommunernas insatser då det handlar om vuxnas lärande. Det framgår att förarbetet
inför de vuxnas studier varierar ganska mycket från kommun till kommun. Ca 25 % av
de undersökta kommunerna ger studie- och yrkesvägledning samt psykologhjälp. En
pedagogisk utredning görs av några fler, och bara ett fåtal använder sig av någon form
av ekonomisk analys, kartlägger eventuella hjälpmedelsbehov eller erbjuder stöd av
kurator. I Norberg & Wins undersökning framkom det också att mindre kommuner ofta
var smidigare i sitt sätt att hantera samarbete med andra instanser som t.ex.
socialtjänsten och försäkringskassa.
Vilket tillvägagångssätt finns då för de olika kommunala vuxenutbildningarna för att ta
emot de som vill studera vid den grundläggande utbildningen? Hur ser det första mötet
ut mellan skola och elev, och hur går de vidare? Vilka arbetsuppgifter har studie- och
yrkesvägledarens ute på dessa skolor? Utifrån dessa frågor har tanken väckts tillika
intresset hur vägledarens vardag och rutiner ser ut vid den kommunala grundläggande
vuxenutbildningen. I denna uppsats kommer således fokus att ligga på vilka uppgifter
studie- och yrkesvägledare har inom den grundläggande vuxenutbildningen, samt hur
organisationen runt studie- och yrkesvägledaren är uppbyggd. Vi avser också att få en
inblick i hur studie- och yrkesvägledarens arbetssituation ser ut, d.v.s. vilka
arbetsuppgifter är de som dominerar och hur fungerar kommunikationen mellan eleven
vid den grundläggande vuxenutbildningen och studie- och yrkesvägledaren.
Fokus kommer inte att ligga på hur studie- och yrkesvägledningen har förändrats
genom åren, utan vi vill titta närmare på studie- och yrkesvägledarens arbetssätt vid den
kommunala grundläggande vuxenutbildningen, och om det finns några markanta
skillnader inom den grundläggande vuxenutbildningen sedan den startade.
2
Norberg & Win, 2004. Vuxnas lärande, specialpedagogiska institutet
8
1.1 Syfte och problemformulering
Syftet med detta arbete är att ta reda på vilken syn studie- och yrkesvägledarna, vid
grundläggande vuxenutbildning, har på sitt arbete vid de olika skolorna och hur deras
arbete liknar eller skiljer sig åt. Undersökningen har gjorts vid två mindre orter och en
större stad i Sydsverige som bedriver grundläggande vuxenutbildning.
Vår avsikt är inte att ta reda på vad som är rätt eller fel på respektive ort, utan vi har
enbart
studerat
arbetssätt
och
arbetssituationen
hos
de
olika
studie-
och
yrkesvägledarna.
Syftet preciseras i följande problemformulering:
1. Vilket arbetssätt har studie- och yrkesvägledarna vid den grundläggande
vuxenutbildningen vid dessa orter?
2. Hur ser arbetssituationen ut för studie- och yrkesvägledarna vid den grundläggande
vuxenutbildningen vid dessa orter?
3. Hur ser studie- och yrkesvägledarna på sitt arbete med studerande vid den
grundläggande vuxenutbildningen vid dessa orter?
2. BAKGRUND
Vi kommer här att beskriva vad den grundläggande vuxenutbildningen innebär samt
vilka styrdokumet som ligger till grund för denna verksamhet. Här kommer vi också att
ta upp de ekonomiska förutsättningar, statligt stöd och hur infrastrukturen kan se ut vid
vuxenutbildningen. Detta gör vi för att ge läsaren en så bred bild som möjligt vad gäller
den grundläggande vuxenutbildningen som studie- och yrkesvägledaren verkar i.
9
2.1 Uppdrag och arbetssituation
2.1.1 Vad är Grundläggande vuxenutbildning?
Grundläggande vuxenutbildning3 är en studieform för vuxna, vilket gäller från den 1
juli det år man fyller 20 år. Utbildningen vänder sig till de vuxna som saknar kunskaper
motsvarande grundskolenivå. Grundläggande vuxenutbildning skall ge vuxna ”sådana
kunskaper och färdigheter som de behöver för att delta i samhälls- och arbetsliv. Den
skall också syfta till att möjliggöra för fortsatta studier” 4. Kommunerna är skyldiga att
erbjuda alla vuxna som saknar dessa kunskaper en plats på grundläggande
vuxenutbildning. I sin planering för utbildningen skall studie- och yrkesvägledaren ta
hänsyn till elevernas tidigare utbildning och erfarenheter av olika slag, för att på bästa
sätt fördjupa och utveckla elevernas kunskaper för eventuella fortsatta studier, och för
att de på bästa sätt skall kunna deltaga i samhällslivet. Med detta som utgångspunkt
börjar den studerande på den nivå som är lämpligast för honom/henne, och när de
individuella utbildningsmålen är uppfyllda avslutas studierna. Det skall finnas olika
stöd för lärandet så som undervisning, handledning och vägledning. Bedömning av
måluppfyllelse och kunskaper är också ett viktigt stöd av lärandet. Alla som studerar i
grundläggande vuxenutbildning skall ha rätt att påverka hur deras utbildning planeras.
Den studerande bestämmer själv i vilken takt hon vill studera, vilket gör att
utbildningen blir flexibel och att eleven kan kombinera studierna med t.ex. andra
studier eller arbete. Det ställs stora krav på utbildningsanordnaren vad gäller flexibilitet
och anpassning då olika grupper och individer har speciella behov. Ett hjälpmedel som
studie- och yrkesvägledaren kan använda sig av när han/hon studieplanerar är en
individuell studieplan. Det är rektorns skyldighet att se till att individuella studieplaner
upprättas och i denna skall den studerandes utbildningsmål och verksamhetspoäng
framgå. Studie- och yrkesvägledaren utarbetar tillsammans med den studerande den
individuella studieplanen, vilket bör göras så tidigt som möjligt vid skolstarten. Planen
skall ha kontinuerlig uppföljning samt vid behov revideras, och det skall det tydligt
framgå vilka målen är för de individuella kurserna. Vi kan i skollagen läsa om den
grundläggande vuxenutbildningen som både hänvisar till utbildningen för barn och
3
www.skolverket.se
4
Skollagen, 11 kap 2 §
10
ungdomar, då det är deras mål man försöker att uppnå, men man använder sig av
begreppet kärnämne som ligger på gymnasienivå. Vi läser också om kunskaper och
färdigheter som eleverna bör ha för att på ett adekvat sätt kunna fungera i
samhällslivet5, samt de vuxnas behov av kunskaper och färdigheter för att kunna delta i
samhälls- och arbetsliv6. Man kan i skollagen se att det inte finns några direkta
kopplingar till arbetslivet, men man kan också skönja att man försöker att lyfta fram
samhälls- och arbetslivsperspektivet de senaste åren, vilket i sin tur ställer höga krav på
att man gör en studie- och arbetsplanering som lyfter fram dessa aspekter. Både
kursplan och läroplan skall grunda sig i planeringen av undervisningen.
”Läroplanerna (såväl Lpf 94 som Lpo 94) tar upp och behandlar
grundläggande värden, förståelse och medmänsklighet, saklighet och
allsidighet, en likvärdig utbildning, rättigheter och skyldigheter, skolans
uppdrag, god miljö för utveckling och lärande, normer och värden, ansvar och
inflytande, samt anger mål och riktlinjer för skolans verksamhet.
När det gäller vuxenutbildningen skall den med de studerandes tidigare
utbildning och livserfarenheter som utgångspunkt, bl.a. fördjupa och utveckla
de studerandes kunskaper (jfr ovan). Utbildningen skall överbrygga klyftor i
samhället, utbilda för varierande arbetsuppgifter, medverka till arbetslivets
förändring och bidra till full sysselsättning och på så sätt främja utveckling
och framsteg i samhället. Den studerande skall ta personligt ansvar för sina
studier och aktivt utöva inflytande över sin utbildning”.
(Skolverket, 2004. Grundläggande vuxenutbildning, Mehrens Suzanne och Sydhoff Jan.
Sid.10)
2.1.2 Hur skolverksamheten är uppbyggd
Skolverksamheten inom skolan styrs genom styrdokument7 vilka utarbetas på olika
institutioner. Det styrdokument som ligger högst upp och som lägger grunden för det
andra arbetet är skollagen8, vilken utarbetas av riksdagen. I skollagen kan man läsa om
skolans grundläggande uppdrag, och där står också vilka de övergripande målen är för
5
Skollagen 4 kap 1§
Skollagen 11 kap, 2§
7
www.skolverket.se
8
Skollagen (1985:1100)
6
11
skolverksamheten. Regeringen i sin tur ansvarar för förordningar, där står att läsa om
bl.a. läroplaner, programmål och kursplaner för grundskolan. Skolans värdegrund och
vilka som är skolans grundläggande riktlinjer och mål står att läsa om i läroplanen. De
styrdokument som tillkännager kraven i utbildningen är programmål, kursplaner och
betygskriterier. Skolverket i sin tur ansvarar för föreskrifter när det gäller bl.a.
kursplaner för gymnasieskolan och betygskriterier för samtliga skolformer och även för
allmänna råd. Kommuner och andra huvudmän fördelar resurser och organiserar sina
verksamheter utifrån sina egna förutsättningar så att de nationella målen och kraven
uppfylls, inom de ramar som styrdokumenten anger. Verksamheterna väljer själv vilket
arbetssätt som passar bäst för dem utifrån de regler som gäller.
2.1.3 Myndigheten för skolutveckling
När det gäller vuxenutbildningen har Myndigheten för skolutveckling utöver de
generella utvecklingsuppdragen också några särskilda uppdrag9 vilka är att se till att
kommunerna får stöd i deras arbete då det gäller alla vuxnas lärande och att
kommunerna kan arbeta på ett adekvat sätt då de handlar om rekrytering och utbildning
av individer med kort eller bristfällig utbildning. Myndigheten för skolutveckling skall
även hjälpa till att skapa ett systematiskt kvalitetsarbete i kommunerna samt att de skall
medverka till en ökad jämställdhet i vuxenutbildningen.
När det handlar om arbetet med vuxenutbildningen utgår Myndigheten för
skolutvecklingen från de mål och den strategi för utveckling av vuxenutbildning som
riksdagen beslutat om.
9
Prop 2000/01:72
12
2.1.4 Statligt stöd för utbildning av vuxna
Kommunerna får statligt stöd10 för utbildning av vuxna på både grundläggande,
gymnasial, påbyggnadsutbildningar och på vuxenutbildning för funktionshindrade,
vilken regleras av förordningen om statligt stöd för utbildning av vuxna. Bidraget från
staten är avsett att stödja den fortsatta utvecklingen av vuxenutbildningarna i
kommunerna utifrån riksdagsbeslutet om vuxnas lärande samt att öka tillgången till
formell utbildning för vuxna.
2.1.5 Infrastruktur för vuxnas lärande
När det handlar om infrastrukturen för vuxnas lärande11, så kan man säga att det
handlar om att skapa förutsättningar för ett livslångt lärande, både i arbetet men även
under förändringssituationer och även på fritiden. Detta gäller för alla vuxna både om
man är företagare, arbetstagare, konsumenter, föräldrar mm. En infrastruktur bör
innehålla de myndigheter, institutioner, företag, funktioner och nätverk vilka kan göra
det livslånga lärandet möjligt.
Infrastrukturen är under uppbyggnad och syftet med den är att underlätta för den
enskilde individen att få en så klar och tydlig bild över vilka alternativ och möjligheter
som finns till lärande. Man ska även kunna erbjuda förutsättningar för det lärande som
passar den enskilda individen utifrån hans/hennes egen livssituation, det kan t.ex.
handla om vilken lärstil som passar individen bäst. Man ska även kunna hitta
möjligheter som underlättar övergångar och kombinationer mellan utbildningar och
nivåer men även mellan arbete och lärande och mellan studier och andra aktiviteter.
Alla individer ska kunna få professionellt stöd då det handlar om att strukturera upp
möjliga vägar att gå för att formulera och nå sina mål. I infrastrukturen bör det ingå
både information, uppsökande verksamhet, professionell och objektiv vägledning,
validering, orientering och individuell studieplanering. Vägledningen ska vara både
objektiv och fristående.
10
11
SFS 2002:398 (senast ändrad 2005 :715)
www.skolutveckling.se
13
För att en infrastruktur skall fungera väl bör utbildare och utbildningsvägar samarbeta,
vilket underlättar för eleven att studera på olika nivåer och hos flera utbildare.
Övergångar mellan olika aktörer skulle också kunna bli smidigare.
När infrastrukturen formas skall individernas behov, önskemål och förutsättningar stå i
centrum, inte institutionens organisation, behov eller traditioner. Nyckelorden för
infrastruktur och för vuxenutbildning i stort är mångfald, flexibilitet, tillgänglighet,
individanpassning
och
efterfrågestyrning.
Om
detta
fungerar,
menar
de
i
diskussionsunderlaget, ger det också ökade förutsättningar för utveckling och tillväxt på
samhällsnivå, både lokalt och regionalt. Genom samverkan mellan kommun och olika
utförare öppnas nya möjligheter för gemensamma initiativ och lösningar när det gäller
näringslivs- och tillväxtfrågor.
Vad som bör ingå i infrastrukturen och hur den skall utformas bör varje kommun själva
styra över, lösningarna kan vara olika men med individen i centrum. Förslag på olika
samverkansgrupper inom kommunen kan t.ex. vara verksamheter som arbetar med
personer, och som kan vara en målgrupp för vuxenutbildning, som t.ex.
arbetsmarknadsenhet, socialförvaltning och integrationsverksamhet. Det kan också vara
bibliotek med flexibilitet och tillgänglighet vid samläsning med ungdomsskolan.
Näringslivsfrågor bör beaktas och eventuella behov av kompetensutveckling och
kompetensförsörjning kan vara viktiga att arbeta med, för att bl.a. tillväxtmålen skall
nås. Mellan kommuner är det också bra om en samverkan finns för att kunna vara
smidig och så generös som möjligt när det gäller utbyten av elever.
När det handlar om ett samarbete med arbetsförmedlingen kan det handla om både
rekrytering,
vägledning,
underlag
för
arbetsmarknadens
utveckling
och
kompetensbehov och även planering av utbildning. Ett fördjupat samarbete mellan
kommunens vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning är också en viktig del av
infrastrukturen. Det ger den enskilde en bättre möjlighet att kombinera utbildningar av
olika slag. Näringsliv och offentliga arbetsgivare, är viktiga samverkanspartners när det
14
handlar om att kartlägga kompetensbehov. Kan också innebära att kommunens
vuxenutbildning tar på sig uppdragsutbildning åt olika företag eller förvaltningar.
2.1.6 Ekonomisk hjälp från CSN
När man studerar på grundläggande vuxenutbildning kan man få studiestöd12 från CSN.
Det finn två olika former av studiestöd att få då det handlar om att läsa på denna nivå,
nämligen studiemedel och rekryteringsbidrag.
Det finns både en nedre och en övre åldersgräns för studiemedel, den nedre gränsen
går vid det andra kalenderhalvåret då den studerande fyller 20 år. Är den studerande
yngre än 20 år finns det studiehjälp att få. Den övre gränsen för att få studiemedel är
t.o.m. det år den studerande fyller 50 år (kommer från och med den 1 juli 2006 att höjas
till 54 år). När det gäller lånedelen i studiemedlet begränsas den successivt fr.o.m. det
år den studerande fyller 41 (kommer att höjas fr.o.m. 1 juli 2006 till 45 år). Den längsta
tiden för studiemedel på grundskolenivå är för den som redan har grundskoleutbildning
eller motsvarande 40 veckor. För den som saknar grundskoleutbildning eller
motsvarande har rätt till 80 veckors studiemedel. Om man saknar grundskoleutbildning
eller motsvarande och som dessutom behöver färdighetsträning i att läsa, skriva och
räkna har man rätt till 100 veckor studiemedel. Med färdighetsträning avses studier som
motsvarar grundskolans årskurs 1-6. Studiemedlet är indelat i en bidragsdel och en
lånedel, totalbeloppet av bidrag och lån är lika för alla studerande och är för tillfället
1 742 kr/vecka vid heltidsstudier. Studiemedlet består av ett skattefritt studiebidrag och
ett studielån som skall betalas tillbaka med ränta. Studiemedlet består av två olika
bidragsnivåer, en generell nivå som är på 599 kr/veckan vid heltidsstudier, en högre
nivå som är på 1 429 kr/veckan vid heltidsstudier. Det högre bidraget kan man få
fr.o.m. det år den studerande fyller 25 år. Den studerande kan få det högre bidraget för
grundskoleutbildning om han/hon saknar slutbetyg från grundskola eller motsvarande
utbildning. Om den studerande vill så kan han/hon komplettera studiebidraget med
studielån, vilket man själv kan styra beloppet på men som mest upp till totalbeloppet.
12
www.csn.se
15
Det finns även tilläggslån och merkostnadslån att ansöka om. Det finns även andra
bidrag att få om man t.ex. har barn eller om man är inneboende under studietiden på
annan ort.
Ett annat sätt att finansiera sina studier på grundskolenivå är rekryteringsbidrag. Detta
bidrag kan den studerande få om han/hon är mellan 25 och 50 år. Rekryteringsbidrag
kan man få i högst 50 veckor, detta oavsett om den studerande läser på heltid eller
deltid. Om den studerande har läst med något annat studiemedel i sammanlagt 4 veckor
under de senaste 5 åren kan han/hon inte få rekryteringsbidrag. De studiestöd som
stoppar rekryteringsbidrag är studiemedel,
särskilt
utbildningsbidrag, särskilt
vuxenstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Rekryteringsbidraget
består av antingen ett generellt bidragsbelopp eller ett högre bidragsbelopp. Det högre
bidraget kan den studerande få om han/hon har haft en inkomst på minst 164 755 kr de
senaste tolv månaderna. Vid heltidsstudier är det generella bidraget 1 742 kr/vecka, det
högre bidraget är 2 135 kr/vecka.
2.2 Arbetssätt och modeller
Vi kommer här att presentera teorier som är relevanta till vårt arbete vad gäller studieoch yrkesvägledarens arbetssätt, vägledningsmodeller och arbetssituation.
2.2.1 Teorier
2.2.2 En problemlösningsteori
I boken Om konsten att samtala13 tar Engqvist upp en problemlösningsteori av
Watzlawicks. Watzlawick menar (genom Engqvist) att det finns två typer av
förändringar, där den ena handlar om när man gör förändringar inom det system man
befinner sig i, och det andra handlar om att man förändrar själva systemet. Om man
tänker sig in i den sökandes situation som kommer till studie- och yrkesvägledaren för
13
Konsten att samtala, Anders Engqvist, 2003
16
att diskutera framtiden, och att denne skulle kunna tänka sig att försöka göra små
förändringar inom det området denne befinner sig. T.ex. om det är en kvinnlig sökande
och hon i dagsläget arbetar som undersköterska, då skulle kanske vägledaren påverka
den sökande att läsa till sjuksköterska, därför att det skulle kännas som ett naturligt
alternativ. En sådan här förändring skulle enligt Watzlawick kallas för förändring av
första ordningen. Ibland löser man problemet här, den sökande blir nöjd och har hittat
rätt. Om det däremot visar sig att den sökande inte trivs med vare sig detta eller andra
arbetsuppgifter inom samma område, då menar Watzlawick att man har fastnat i en
problemlösning av första ordningen. Det handlar i det här fallet om att man försöker
lösa ett problem på fel nivå. För att hitta lösningen på problemet blir man kanske
tvungen att hitta lösningen på en högre abstraktionsnivå. Längst ner i abstraktionsnivån
hittar man den mest konkreta nivån, elementnivå, där hittar man faktakunskaper,
samtalsämnen som handlar om konkreta saker mm. Nästa nivå kallas för metanivå, då
har man förflyttat sig mer åt det abstrakta tänkandet t.ex. olika kategorier, regler och
olika sätt att se på saker mm. Hit räknas också hur man uppför sig på ”rätt” sätt i olika
situationer. Ännu en nivå kallas för meta-metanivå. På denna nivå befinner sig
forskning av olika slag som reglerar och påverkar de undre nivåerna. För att kunna
hjälpa de sökande räcker det enligt författaren att man behärskar de två första nivåerna,
element- och metanivå. Det som är viktigt i samtalet är att man tillsammans med den
sökande kan se mönster av alla detaljer för att föra upp konkreta enskildheter till
metanivå. Man lyfter upp problemen på en högre nivå för att på så sätt lättare kunna se
helheten i det man vill. Som vägledare är det av vikt att hjälpa de som söker en att få
dem att se saker som de inte har sett tidigare för att på så sätt öka deras möjligheter att
se vad som är meningen med deras liv.
Om man går utanför det område man befinner sig i och tänker steget längre, kanske det
visar sig att det inte alls är inom vården den sökande ska arbeta. Som vägledare lyfter
man upp alla detaljer för att kunna hitta en helhet. Man har då gjort en förändring av
andra ordningen. Skulle man då genom att lyfta upp problemet till en högre
abstraktionsnivå hitta en lösning, har man gjort en problemlösning av andra ordningen.
17
Som samtalsledare har man då gått från att ge information och försöka övertala den
sökande till något som inte är till dennes bästa, till att gå till mer existentiellt betonade
frågor, t.ex. vad som är viktigt och meningsfullt i den sökandes liv.
En annan viktig del som Watzlawick tar upp är skillnaden mellan svårigheter och
problem. Han menar att svårigheter kan man leva med utan att det påverkar ens liv på
ett negativt vis. Antingen lär man sig att hantera det eller ser man till att lösa det. Om
man däremot inte löser sina svårigheter kan de bli till problem och då har individen
verkligen fått problem, för problem påverkar ens liv negativt. Enligt Watzlawick finns
det tre olika sätt att göra svårigheter till problem:
Förnekelse av svårigheterna. Om man inte trivs på sitt arbete men förnekar det,
kommer vantrivseln att göra att man mår psykiskt dåligt. För att kunna göra något åt
detta måste man se svårigheten.
Ouppnåeliga mål, d.v.s. om den sökande har som mål att bli psykolog, men har
inte betyg som räcker till, då måste man som vägledare diskutera realismen i målen.
Fel abstraktionsnivå, har man en sökande som behöver lite mer datakunskap för
att klara av sitt arbete på bästa sätt är det fel att börja prata om visioner, och tvärtom
om en sökande är i behov av att lyfta upp sina problem till en högre
abstraktionsnivå hjälper det inte att se kortsiktigt. Lösningen ligger här i att man
diskuterar rätt saker.
I Watzlawicks teori handlar det om att svårigheter och problem skall lösas på den nivå
där de hör hemma.
2.2.3 En vägledningsmodell
I Vägledningsboken14 kan man läsa om en eklektisk vägledningsmodell, vilken grundar
sig på bl.a. Gerard Egan och Vance Peavy. Det som är gemensamt för dessa teorier är
att de är problemhanterande. Lindh har gjort en egen modell utifrån bl.a. dessa båda
herrars teorier, Lindhs modell består av fem steg och är systematisk och kumulativ, dvs.
14
Lindh, 2002
18
de följer och bygger på varandra. Man bör alltså alltid börja med steg ett för att sedan
kunna gå vidare på steg två, de första stegen bygger sen vidare på att man kan ta sig an
steg tre o.s.v. Det är däremot inte självklart att man blir helt färdig i de olika stegen,
utan man får kanske gå tillbaka till ett tidigare steg om det dyker upp något under
samtalets gång som skulle ha bearbetats tidigare. Man kan inte hoppa över något steg,
däremot kan man avsluta efter första eller andra steget. Varje steg är också knutet till
speciella kunskaper, attityder och färdigheter. Dessa kunskaper, attityder och
färdigheter kan man sedan använda vid olika tidpunkter i samtalet men syftet med att
de är kopplade till de olika stegen är att ett visst syfte skall uppnås i det aktuella steget.
Syftet i de olika stegen är följande:
Steg 1 Att utreda och klargöra problemsituationen, innebär att den sökande
tillsammans med vägledaren gör en tydlig utredning av den sökandes situation. Om inte
beskrivningen av problemet blir tydligt försvårar det fortsatt bearbetning av problemet.
Problemet måste vara tydligt och klart för att de skall kunna hitta en så bra lösning som
möjligt.
Steg 2 Att vidga perspektiv, innebär att när man har fått en tydlig och klar bild av
problemet måste man öppna upp och se nya möjligheter. Den sökande måste få hjälp att
hitta nya tankemönster. I detta steg är det viktigt att den sökande får hjälp att se sig
själv och sina möjligheter på ett annat sätt än de gamla synsätten. Ny kunskap, tillägg
till det som den sökande redan visste, kanske korrigering av tidigare kunskap är ett
måste för den sökande för att kunna göra ett aktivt val. Att vidga perspektiv är något
som
är
återkommande
igenom
hela
vägledningsprocessen.
Steg 3 Att formulera mål och delmål är när man har kommit så här långt i
vägledningssamtalet mycket lättare, det börjar nu bli klart vad som behöver göras. Det
som skall göras i detta steg är att man ska hitta lösningsalternativ, diskutera innebörden
av dessa för att därefter rangordna de som känns relevanta att gå vidare med.
Tillsammans formulerar de den sökandes mål och delmål vilket skall bidra till att lösa
eventuella problem eller i alla fall få den sökande att bättre kunna handskas med sin
situation. Efter detta steg har den sökande en tydlig bild av vad hon vill göra, men
19
kanske
inte
hur
hon
skall
komma
dit.
Steg 4 Att upprätta handlingsplan och genomföra den, innebär att man visar den
sökande de olika tänkbara vägar hon kan gå för att nå sitt mål. Därefter måste de göra
en
handlingsplan
med
mål
och
delmål
och
hur
denne
skall
nå
dem.
Steg 5 Att utvärdera och följa upp är egentligen något som skall göras under hela
vägledningssamtalet, men som avslutning går man tillsammans igenom och granskar
vad som har hänt under vägledningen. Har man nått det som var syftet från början, har
den sökande fått tillräcklig hjälp så att han/hon lättare kan möta en liknande situation en
annan gång.
2.2.4 Problemlösning som problem
I boken ”Att bygga lösningar”15 läser vi att i det professionella arbetet inom rådgivning,
psykoterapi och socialt arbete är synen på hjälp ofta uppbyggd utifrån
problemlösningsfaserna. Författarna menar att genom att fokusera på problemen i den
sökandes situation hämmar det individen att se en lösning. Författarna beskriver hur
McMahons problemlösningsteori ser ut. McMahons bygger sin teori på följande faser:
1. Faktainsamling för kartläggning av problemet. Klienten får beskriva sina problem
så detaljerat som möjligt så att behandlaren kan göra en professionell bedömning.
2. När behandlaren har fått en tydlig beskrivning av problemet fastställs klientens
problem, hur allvarliga de är o.s.v. För att kunna göra detta använde sig behandlaren
av sin kunskapsbas vad gäller teorier, tidigare forskning och sin egen erfarenhet.
3. I nästa fas gör behandlaren tillsammans med klienten en behandlingsplan, vilken
består av mål och förslag på lösningar som ska förminska problemen.
4. I den sista fasen genomförs behandlingen. Under problemlösningsarbetet följer
klienten och behandlaren upp resultatet. Justeringar kan förekomma under
behandlingen för att bästa resultat skall uppnås. När problemet är löst avslutas
behandlingen.
15
Att bygga lösningar, Kim Berg och De Jong
20
Uppföljning brukar man ha för att garantera att problemet inte återkommer.
Det är väldigt viktigt inom alla hjälpyrken att skapa förtroende, utan tillit kommer
klienten troligtvis inte att gå med på behandlingen. Därför lägger man till två faser, en
som kallas relationsbyggande eller motivationsskapande och en sista fas som kallas
avslutningsfas. Under båda dessa faser ligger fokus på känslor, värme och empati, där
målet är att skapa och hålla kvar en förtroendefull kontakt med klienten.
Grunden till att man idag använder sig mycket av problemlösning ligger i att man har
forskat en hel del under det senaste århundradet om problemets art och ursprung, i tron
att om vi förstår orsakerna till problemet, så kan vi på ett bättre sätt hitta lösningar.
I den allmänna problemslösningsmodellen avsätts mycket tid för att klienten ska få
beskriva sina problem. Man använder sig av frågor som Var? Vem? Vad? När? Varför?
Vanligt är också att klienten i processen får fylla i formulär om sig själv, sin familj, sitt
yrkesliv och andra livs aspekter. Klienten kan få göra en lista över sina problem vilket
ofta kompletteras med olika personlighetstest.
Man kan tycka att det är hårfint mellan de olika problemlösningsmodellerna och
lösningsfokuserat arbetssätt. Den största skillnaden är att man använder sig av varförfrågan i problemlösningsmodellerna, mycket tid läggs på just denna fas, att få svar på
frågan varför, man använder sig av frågor som ska ge svar på just denna fråga. När man
arbetar lösningsfokuserat ställer man aldrig frågan varför, utan man går genast vidare
till att få den sökande att se hur det skulle se ut om allt hade varit bra, man använder sig
av mirakelfrågor istället. En beskrivning av lösningsfokuserad samtalsmodell går att
läsa i kapitel 2.2.6.
21
2.2.5 The Skilled Helper
Egan16 har framställt en modell som syftar till att kartlägga klientens problem för att på
så sätt få individen att se lösningar och möjligheter att hitta mål. Egan har delat in sin
modell i tre steg, det första steget handlar om hur situationen ser ut för individen, och
för att kunna fastslå det måste vägledaren ta reda på varför det ser ut som det gör.
Klienten får själv berätta sin historia om hur han/hon upplever sin situation och det som
är viktigt här är att vägledaren aktivt lyssnar till vad den sökande säger för att kunna
hitta eventuella problem och/eller hinder som kan begränsa den sökandes möjligheter
till att göra medvetna val. I steg två går man igenom vilka valmöjligheter som känns
rätt för individen. Man försöker att öppna upp för olika möjligheter och lösningar.I det
sista steget försöker man tillsammans med den sökande att komma fram till hur
individen ska kunna nå sitt/sina mål. Man upprättar en handlingsplan som den sökande
ska arbeta efter, men som kan revideras under resans gång.
Egan trycker på vikten av att bearbeta steg ett ordentligt, han menar att det är i detta
steg alla problem och hinder måste lyftas fram och bearbetas. Det är i steg ett man
lägger mest kraft för han menar att om man inte reder ut vad gäller problem och hinder
redan tidigt kan man omöjligt komma fram till en bra lösning. Däremot är det ganska
vanligt i samtalet, menar Egan, att man får gå tillbaka till steg ett då det dyker upp ny
information från den sökande som måste lösas innan man kan gå vidare. Det är viktigt i
denna metod att lyfta fram problemen och göra dem hanterbara, antingen genom att
göra sig av med dem eller genom att hitta ett sätt som gör att klienten kan leva med
dem utan att se det som problem. Man måste också försöka få klienten att själv kunna
hantera och hjälpa sig själv med sina problem i hans/hennes vardag.
2.2.6 En lösningsfokuserad teori
När det handlar om lösningsfokuserad vägledning17 använder man sig till stor del av två
aktiviteter nämligen målformulering inom den sökandes referensramar och att utveckla
lösningar som bygger på undantag. Med undantag menar författarna, Kim Berg och De
16
17
The Skilled Helper, Egan
Att bygga lösningar, Kim Berg och De Jong
22
Jong, att det är de tillfällen i den sökandes liv som deras problem kunde ha gjort sig till
känna men som antingen inte har gjort det eller i alla fall inte varit så allvarliga. Den
sökande får själv definiera vilka förändringar hon skulle önska sig av att samtala med
studie- och yrkesvägledaren. Genom att då använda sig av de två tidigare nämnda
aktiviteterna kan man hitta olika lösningar för att nå dit hän. Det som kännetecknar
lösningsfokuserad vägledning är att man använder sig av mirakelfrågor, där den
sökande får berätta om hur hennes liv skulle se ut om hon fick önska. Utefter det jobbar
man vidare och frågar efter tillfällen som har varit så nära hennes ideal liv som möjligt,
frågor som man använder sig av i lösningsfokuserat samtal är Vem? Vad? När? Var?
Däremot använder man sig aldrig av frågan Varför? När det handlar om att hitta vägar
att gå för att lösa problemet är det viktigt att man försöker hitta undantagen. Den
lösningsfokuserade modellen handlar om att få den sökande själv att se och förstå vad
som behövs göras för att inte problemen ska dominera. Det bästa är om den sökandes
undantag kan kopplas till målen.
Lösningsbyggandet består av olika faser, den första fasen består av att den sökande får
beskriva sitt/sina problem, vägledaren frågar inte vidare om detaljer vad gäller
problemet utan man lyssnar och försöker hitta ett bra sätt att leda samtalet in i den
andra fasen, då man börjar prata lösningar. I denna fas får den sökande beskriva vad
som kommer att vara annorlunda i hennes liv när problemet är löst. Man försöker
därefter att be den sökande att berätta om tillfällen i hennes liv då problemen inte
uppkommer eller är så allvarliga. Den sökande får tänka efter om det var någon speciell
som gjorde något för att undantagen skulle uppkomma. Man avslutar alltid samtalet
med en sammanfattning som ska innehålla positiv feedback på det som den sökande
redan har presterat. Feedbacken bygger alltid på den information man har fått i samtalet
genom mål och undantag. Man lyfter även fram förslag som kan underlätta den sökande
att nå sina mål. Under samtalsprocessen görs hela tiden utvärderingar av den sökandes
framsteg, hon får uppskatta framstegen på en skala t.ex. från 0 till 10, utifrån det kan
man tillsammans gå igenom vad som behövs göras för att den sökande skall nå sitt mål.
Två faser som man inte får glömma i den lösningsfokuserade modellen är den första
relationsbyggande fasen och den sista avslutningsfasen.
23
2.2.7 Nycklar till kunskap
”God undervisning”18, vad är det? Enligt författarna, Anna Hedin & Lennart Svensson,
är god undervisning en undervisning som leder till förändringar i den studerandes sätt
att tänka, förstå och handla. För att nå dit kan man använda sig av speciella
undervisningsmetoder, en viktig del i undervisningen är hur läraren planerar
undervisningssituationen
med
hänsyn
till
vilka
som
studerar,
ämne
och
utbildningssammanhang.
För att kunna hjälpa den studerande på bästa sätt bör man tänka på vad som påverkar
den lärandes lärande. Enligt författarna påverkas den studerande av tidigare
erfarenheter och kunskaper, men även av den inlärningsmiljö han/hon möter, hur
uppläggningen av undervisning och examination ser ut, vilket helt och hållet beror på
vilken syn läraren har på lärandet.
För eleven är undervisningsprocessen en längre process än enbart den huvudsakliga
undervisningstiden. Redan innan utbildningen börjar har eleverna en mental
föreställning om hur allting fungerar och i vilken situation eleven kommer att befinna
sig i. Denna inställning grundar sig bl.a. på tidigare erfarenheter av liknande situationer
men även av information som de får ifrån vänner, grannar och media mm.
Informationen
från
utbildningsinstitutionen
blir
då
en
viktig
del
i
deras
kunskapssökande, då de försöker att tolka sina tidigare erfarenheter med den nya
kunskapen de får.
Då varje student kommer till utbildningssamordnaren med sin egen syn på vilken
utbildning hon tror sig vilja gå, sina förväntningar och sitt syfte med att gå på den
aktuella kursen tillsammans med sin egen kompetens, ställs höga krav på det första
bemötandet hos utbildningsanordnaren. Eftersom den första hon möter i sin planering
av sina studier är studie- och yrkesvägledaren läggs ett stort ansvar på denne, för att på
bästa sätt kunna hjälpa den sökande i sina studieplaner.
18
Nyckeln till kunskap, Hedin & Svensson
24
För att kunna möta dessa elever måste vi som syv veta vad det är som är viktigt i deras
inlärning. Författarna menar att motivation är en viktig ingrediens i vuxnas lärande. De
menar att det finns både en yttre och en inre motivation. Den yttre handlar om sin
motivation till att t.ex. klara tentor och bra betyg, och den inre handlar om lusten till att
lära, antingen för att man anser att kunskapen är viktig för en själv eller för att man vill
utvecklas för skoj skull. Man vet inte varför motivation gynnar inlärningen men man
tror att det genererar psykisk aktivitet och att man då studerar på ett gynnsamt sätt.
För att främja den inre motivationen är det viktigt att klargöra vilka attityder och behov
den studerande har i relation till studierna. Eleven måste också förstå vilken nytta
han/hon har av kunskaperna och kunna se relevansen av dem. Motivationen påverkas
också av hur stimulerad eleven blir av undervisningen. Författarna menar att för att vi
ska vara uppmärksamma krävs stimulans, och är man inte uppmärksam blir det svårt att
ta till sig kunskap. För att skapa stimulans krävs variation i undervisningen, och som
lärare måste man väcka intresse genom sina arbetsuppgifter, samt att det måste ligga en
viss grad av utmaning. En annan viktig motivationsfaktor är känsla, dvs. vilka känslor
har den studerande har inför sina studier, sina kurskamrater, sina lärare, samt hur den
studerandes livssituation ser ut. Allt detta är av vikt att ta hänsyn till. För att den
studerande ska uppleva sina studier som bra är det viktigt att denne känner sig viktig,
blir stärkt i sin självkänsla, får bättre självtillit samt har känslan av att vara delaktig,
dvs. att själv kunna ha möjlighet att påverka sin studie situation. Positiva känslor ökar
intresse och engagemang i lärandet. Det är viktigt att man som pedagog skapar ett
tryggt inlärningsklimat och vänder svårigheter och misstag till vägar att utvecklas
istället för att se det som ett misslyckande.
I denna bok tar Hedin & Svensson också upp vikten av utveckling inom
vuxenutbildningen. Framförallt betonas vikten av de studerandes inflytande och att de
mer självständigt kan studera. Problemorienterad inlärning med projektbaserade studier
är det som efterfrågas. Från tidigare forskning framgår det hur ett framgångsrikt
utvecklingsarbete kan bedrivas. Det som framkom där var de berördas engagemang,
motivation, inflytande samt ansvar för de förändringarna som genomförs. En viktig
faktor är också att det finns ledare som är drivande när det gäller utvecklingen. Att det
25
finns ett bra stöd ifrån ledningen är en förutsättning för ett framgångsrikt
utvecklingsarbete.
3. METOD
Vi har genomfört djupintervjuer med totalt fyra stycken studie- och yrkesvägledare, och
har begränsat oss till att jobba mot 3 stycken skolor som bedriver kommunal
vuxenutbildning. Dessa skolor finns i södra Sverige, en är lite större och två är lite
mindre. Alla namn som förekommer i den empiriska undersökningen är fingerade pga.
sekretess. Vår avsikt är att hålla våra respondenter anonyma även om de inte begärt
detta, men det kan eventuellt beröra en tredje part.
3.1. Urvalsprocessen och undersökningsort
Vi har enbart djupintervjuat studie- och yrkesvägledare inom kommunala
vuxenutbildningen eftersom avsikten med vårt arbete är att se vilken syn studie- och
yrkesvägledarna har på sitt arbete vid de olika skolorna, och hur deras arbete liknar
eller skiljer sig åt. Skolledning och lärare har vi valt att inte intervjua eftersom det inte
är deras åsikter vi är ute efter, utan det är endast studie- och yrkesvägledarens tankar
och ståndpunkter som är relevant till detta arbete.
Under intervjuerna har vi båda varit närvarande men alternerat med att ställa frågorna.
Vi har också spelat in samtalen för att inte missa någon information och för att kunna
lägga mer fokus på intervjun för att kunna ställa relevanta följdfrågor samt ta in en del
information om samtalet i övrigt som t.ex. kroppsspråk. De frågor19 vi ställt till studieoch yrkesvägledarna har varit samma för alla.
Vi ansåg att vägledarna med sina kunskaper kunde vara intressanta att lyfta fram. På
den ena skolan fanns två studie- och yrkesvägledare som arbetade med grundläggande
19
Se bilaga
26
vuxenutbildning. Vi tyckte att det kunde vara intressant att intervjua båda två, och vi
ansåg att om de båda satt med vid intervjun skulle de hjälpa varandra att komma med
viktiga saker vad gäller grundläggande vuxenutbildning . Vid de andra två skolorna satt
studie- och yrkesvägledarna själva.
3.2. Intervjuguide
Vi har valt våra frågor med underlag av intervjuguiden,20 för att få se hur studie- och
yrkesvägledarens arbetssituation ser ut då det gäller att ta emot och vägleda den
grundläggande vuxenstuderanden genom sina studier, samt hur arbetet skiljer sig från
liknande verksamheter i andra kommuner. Vi har också velat få en inblick hur
organisationen är uppbyggd runt studie- och yrkesvägledaren för att se om detta har
någon inverkan på dennes arbetssätt. Med vår intervjuguide tillsammans med litteratur
täcker vi in hela det spektra som vi är ute efter i vår frågeställning.
3.3 Genomförande
Vi tog först kontakt med studie- och yrkesvägledarna i de olika städerna via telefon,
och skickade därefter ett mail som beskrev vårt syfte. Efter detta bokades det in en tid
hos studie- och yrkesvägledaren, och tog oss sedan med bil till respektive ort för själva
intervjun. Varje intervju varade mellan 45-60 minuter och tog plats vid respektive
respondents kontor. Vid själva samtalet satt en av oss och antecknade, samt iakttog och
ställde vissa följdfrågor. Vi alternerade mellan varandra och intervju tillfälle, så att vi
båda fick möjlighet att intervjua och anteckna. Samtalen spelades också in för att på så
sätt vara säker att vi inte missade något som sades under intervjun. Efter det att vi
sammanställt våra intervjuer så har vissa följdfrågor upptäckts obesvarade, och detta
har vi löst via mail eller per telefon med respektive studie- och yrkesvägledare.
Samtliga intervjuer har skett inom en period av två veckor.
20
Se bilaga
27
4. RESULTAT
Vi kommer här att presentera resultatet av vår empiriska undersökning där vi
intervjuade fyra stycken studie- och yrkesvägledare vid tre orter. Alla namn är påhittade
för att hålla respondenterna anonyma.
4.1 En liten sydsvensk stad nr.1
Sonja arbetar som ensam studie- och yrkesvägledare vid den kommunala
vuxenutbildningen på en mindre ort i södra Sverige. Hon tog sin syv-examen -98 vid
Malmö högskola, och har arbetat på vuxenutbildningen vid denna ort i sju år. På denna
skola går det ungefär 400 elever totalt, varav ca 30 stycken går på grundläggande
vuxenutbildning. Sonja tyckte att det hade skett en ganska stor förändring i hennes
arbetssituation sedan hon började. Under tiden då kunskapslyftet var igång hade de
mycket mer pengar att använda sig av. Det fanns större möjlighet vad gällde bidrag för
de studerande. Många av dem som läste på grundläggande vuxenutbildning då hade ett
tydligare mål och läste ofta vidare på komvux o.s.v. de gjorde även mer långsiktiga
målplaneringar. De flesta som läste på grundläggande vuxenutbildning gjorde det för
att repetera p.g.a. att det var länge sedan de studerade.
Många av dem som läser på grundläggande vuxenutbildning idag gör det för att de inte
har något annat att göra. Sonja kunde också se att det nu är en mycket svagare grupp av
elever som läser på denna nivå. ”De har en brokigare bakgrund med avbruten
studiegång redan under grundskolan, men också kriminalitet och olika handikapp som
t.ex. dyslexi ligger i dessa elevers bakgrund”. Hon upplever det som att dessa elever
behöver en helt annan uppbackning, både i sin planering och i genomförandet av sina
studier.
28
4.1.1 Organisation
Komvux tillhör i detta samhälle barn och utbildningsnämnden, och där är det
kommunalfullmäktige som anger den politiska avsikten i den kommunala skolplanen.
Detta utförs genom att markera de mål som är prioriterade områden i verksamheten.
Barn- och utbildningsplanen kan årligen vid behov revideras men är i dagsläget
fastställd under perioden 2004-2007. Innhållet i planen omfattas av vilken inriktning
som det lokala utvecklingsarbetet och de tilldelade resursernas fokusering bör ha. Det
som ska ligga till grund som planeringsunderlag för verksamheten är den lokala barnoch utbildningsplanen tillsammans med de nationella målen. Det mål som finns utsatta
för de vuxenstuderandena är att göra deras livslånga lärande möjligt, och detta ska ges
genom utbildning av god kvalitet och individuell anpassning. Tanken är att oavsett
vilka ämnen som är tänkt att studera ska individen få kunskaper och betyg som är
användbara för vidare studier eller på arbetsmarknaden. I denna kommun försöker man
genom samarbete mellan vuxenutbildningen och ortens näringsliv att höja
kompetensnivån för att på så sätt öka konkurrenskraften på arbetsmarknaden. Det är
också arbetsmarknadens behov som till viss del styr gymnasieskolans utbud. De vuxna
som har bristande grundutbildning, något slags handikapp som är relevant till tänkta
studier eller som är i behov av behörighetskompletteras, dessa ges företräde
kommunens vuxenutbildning.
4.1.2 Inskrivning/kartläggning
När det handlar om kartläggningen av den studerande menar Sonja att en del skickar
bara in sin ansökan och på så vis kan vi bara planera efter det vi läser i själva ansökan
och att titta på betyg. Andra bokar en tid hos Sonja för att diskutera studier och genom
det samtalet samt att titta på betygen, kommer de gemensamt fram till vilken nivå
eleven ska börja på, d.v.s. om det är gruv, kurser på gymnasiet eller det är något helt
annat.
Om det ändå känns tveksamt till vilken nivå eleven ska börja på finns det olika test
eleven får göra för att man ska hitta rätt. De kan testas i svenska, engelska och
matematik, och det är också Sonja som utför testen. På skolan finns tillgång till en
29
svensklärare som är väldigt duktig på dyslexi, om det visar sig att eleven har sådana
problem finns en väldigt bra hjälp att få.
Hon tillägger sen att de har gjort om lektionstillfällena på grundläggande
vuxenutbildning, för att de tycker att de får ”hålla lite mer” i dessa elever. Från att
eleverna tidigare bara har haft lektioner på förmiddagarna och självstudier hemma på
eftermiddagarna, har de nu lagt in några lektioner på morgonen, sedan har de
självstudier några timmar mitt på dagen för att sedan ha lektioner senare på
eftermiddagen igen. Detta för att de märkte att eleverna inte gjorde sina läxor hemma
på eftermiddagen, vilket kunde bero på att de kanske hämtade barn eller gjorde något
helt annat. Nu upplevde de att eleverna stannade kvar på skolan och gjorde sina läxor
mitt på dagen. Sen berättade hon också att de ibland tog emot elever som bara var 18 år,
trots att gränsen för vuxenstudier ligger på 20 år. ”Jag tycker mig se ett mönster av att
eleverna blir yngre och yngre när de söker till framförallt grundläggande
vuxenutbildning och i denna kommun gör vi allt för att hjälpa dessa ungdomar att
lyckas så fort som möjligt med sina studier”. Hon trodde att detta berodde på att många
elever som t.ex. har dyslexi, av någon anledning inte får hjälp när det går på
grundskolan, de har sedan svårt att klara av studierna på individuella programmet och
kommer senare till grundläggande vuxenutbildning, där Sonja menar att de får så
mycket hjälp de bara behöver. ”Men det som ställer till det för dessa elever är att de
inte har rätt till något studiebidrag när de är mellan 19 och 25 år, utan hänvisas till
studiemedel”. De som däremot är över 25 år och som inte har tagit något studiemedel
av något slag de senaste fem åren har däremot rätt att få rekryteringsbidrag, om de även
uppfyller vissa andra krav (vilka krav som gäller går att läsa om i kapitel 2.1.7).
4.1.3 Skillnader mot andra grundläggande vuxenutbildningar
När vi frågar om skillnader gentemot verksamheten vid andra grundläggande
vuxenutbildningar, svarar hon ”jag har ingen aning om hur det fungerar på andra
skolor”. Sonja poängterar dock att på denna skola försöker hon, tillsammans med
lärare, i möjligaste mån att tillgodose elevens behov genom att vara så flexibla som
30
möjligt. Detta förtydligar hon med att säga att de syr ihop en individuell lösning till var
och en av eleverna efter bästa förmåga.
4.1.4 Stöd och uppföljning för de studerande
När det gäller möjligheten att få stöd för t.ex. de elever med AD/HD, säger Sonja ”de
flesta med sådana problem går på särvux”. De slussas så småningom in i en grupp som
kallas för gränslandet. Detta s.k. gränsland är till för de elever som befinner sig
mittemellan särvux och vanliga gruv. Där går man och läser svenska för en
specialpedagog på en nivå som befinner sig på årskurs 4-6. Sonja säger att de som har
koncentrationssvårigheter eller är väldigt svaga, får gå i denna grupp som är väldigt
liten sett till antalet elever. Det är lärarna som gör bedömningen vilken grupp/nivå
eleven ska gå i. Gruv- och särvuxlärarna samarbetar väldigt mycket.
4.1.5 Syv:s arbetsuppgifter/arbetsmetod och samarbete mot lärare/skolledning
Vi frågade efter vilket arbetssätt hon använder sig av i samtalet, och i så fall varför hon
nyttjar, eller om det är någon speciell vägledningsmodell hon använder sig av. Hon
berättade att hon i sitt arbetssätt med eleverna lät dem vara ett tag vid skolstarten, hon
menade att de behövde komma igång med sina studier i lugn och ro och få tid att känna
sig för i sitt studerande. Efter en dryg månad då de kommit in i sina studier, tar hon
kontakt med dem och har enskilda samtal där de tillsammans går igenom hur det
fungerar och om det eventuellt behövs göra några förändringar vad gäller studieplanen.
Hon försöker hela tiden vara öppen och flexibel i sitt sätt att arbeta, men tilläger att
”Egan21 sitter i ryggraden”. Hon berättar också att hon så ofta hon kan går på någon
fortbildning, hon tycker att hon har det väldigt bra då hon själv kan bestämma hur
mycket hon vill åka iväg på när det gäller utbildningar. Hon har en chef som ser det
som positivt att hon fortbildar sig, och detta poängterar Sonja, dvs. hur väldigt viktigt
det är inom detta yrke att vara ”up-date”. ”Får man inget input, har man inget output”.
21
Se kapitel 4.1.4. The skilled helper, Egan.
31
Hon anser att samarbetet mellan syv, lärare och rektor fungerar mycket bra och hon har
en klar målbild av vad de förväntar sig av henne. Alla arbetar mot samma mål och vet
vad var och en har för uppgifter för att nå detta. Genom att de ständigt har vardagliga
dialoger angående eleverna och dessutom har träffar två gånger per år för att följa upp
elevernas studier, tycker hon att lagarbetet fungerar mycket bra mellan skolledning,
lärare och syv.
4.1.6 Styrkor/svagheter med studie- och yrkesvägledarens arbetssituation
När vi frågar om det finns något i hennes arbetssätt som hon skulle vilja förändra,
svarar hon ”Jag önskar att jag hade mer tid till var och en och att jag kunde ha enskilda
samtal med alla elever”. Hon skulle vilja ha samtal med alla innan de börjar studera,
men även att hon kunde ha uppföljningssamtal under studietiden med alla
vuxenstuderande. Vi frågar om hon kunde se vilka styrkor och svagheter som finns i
hennes sätt att arbeta, och får till svar att det hon upplever som positivt är att hon
fysiskt befinner sig på skolan, och därigenom oftast är tillgänglig för eleverna. Hon
sitter alltid med öppen dörr såvida hon inte är upptagen i samtal. Det hon upplever som
negativt är tidsbristen, och hon berättar att hon hade varit på väg att bränna ut sig för
några år sedan bland annat p.g.a. detta. Hon tyckte sig ha tagit lärdom av det som
inträffat och försöker att inte ta på sig mer än hon klarar av. ”Jag kan dock fortfarande
känna av stressen av att inte ha tillräckligt med tid för att hinna med allt det som jag vill
göra i mitt arbete”.
4.2 Liten sydsvensk stad nr.2
I denna mindre ort i Sydsverige intervjuade vi två studie- och yrkesvägledare som båda
arbetar med grundläggande vuxenutbildning. Den ena har arbetat som syv på
vuxenutbildningen i denna kommun sedan 1990, den andra sedan år 2000. På denna
skola är det ca 20 stycken som läser vid den grundläggande vuxenutbildningen. Vi har
32
valt att inte ge någon av dessa studie- och yrkesvägledare ett fiktivt namn eftersom de
svarat tillsammans på våra frågor.
4.2.1 Organisation
För att underlätta för de olika verksamheterna finns olika nämnder, och i denna
kommun befinner sig vuxenutbildningen i utvecklings- och näringslivsnämnden. På
utvecklings- och näringslivskontoret finns vuxenutbildning och yrkeshögskola, vilka i
sin tur innehåller studie- och yrkesvägledning för vuxna, upphandlad utbildning så som
grundläggande vuxenutbildning och gymnasienivå, SFI och särvux. På detta kontor
finns också arbetsmarknadsenheten som innehåller integrationsenhet, arbetsenheter,
utredargrupp och försörjningsstödsenhet. Näringslivsenhet och turistorganisation har
också sitt säte på detta kontor. Som det ser ut nu, är det bara de som läser på
gymnasienivå och på särvux som inte befinner sig under detta tak.
I denna kommun befinner sig syv på ett vägledningscentrum. Vägledningscentrum är
en av Lärcentrums verksamheter, dit kan alla vuxna kommuninvånare komma. På
vägledningscentrum kan man diskutera yrkes- och studieval, planera för studier inom
någon utbildningsform i kommunen. Man kan även diskutera framtidsfrågor med
studie- och yrkesvägledarna. Denna verksamhet riktar sig både till privatpersoner som
till företagare.
Studie- och yrkesvägledarna kan erbjuda enskild vägledning, vägledningsmetodiken
”Vägvisaren” både enskilt och i mindre grupp, karriärprofiler, datorbaserat intressetest,
kunskapstest via datorn inför gymnasiekurser i svenska, engelska och matematik. Här
erbjuds också tillgång till datorer för individen själv ska kunna söka information. På
vägledningscentrum kan man också hitta information om utbildningar både i Sverige
men även vad som gäller i andra länder. Behörighetsregler till olika utbildningar kan du
hitta information om här, likasom hjälp att hitta rätt i studiefinansieringsdjungeln.
Vägledningscentrum är en öppen verksamhet vilket innebär att man inte behöver
beställa tid för information och/eller studie- och yrkesvägledning.
33
På denna skola vill man att de som studerar på grundläggande vuxenutbildning ska få
kunskaper som utgör en grund för samhällslivet, yrkeslivet och fortsatta studier.
Beroende av vilka förkunskaper deltagaren har bestämmer vilken nivå studierna ska
börja på. Studierna avslutas när de individuella utbildningsmålen har uppnåtts. Den
studerande väljer själv takten på studierna och sätter tillsammans med syv ihop en
individuell studieplan. Man kan som studerande kombinera studier på olika nivåer
och/eller med arbete/praktik. Utbildningen startar vid tre olika tillfällen under året.
Önskar man att på egen hand läsa in grundläggande vuxenutbildning kan man med
hjälp av datorn läsa dessa kurser genom nationellt centrum för flexibelt lärande.
De kurserna som den grundläggande vuxenutbildning har i denna kommun är engelska,
matematik, samhällskunskap, svenska, svenska som andra språk och datorkunskap.
4.2.2 Inskrivning/Kartläggning
För det mesta söker den blivande eleven upp syv i lärcentrat, antingen genom att ringa
och boka tid eller att den sökande kommer in. I de flesta fallen bokar de en tid för att
tillsammans med den sökande göra upp en studieplan, men ibland händer det att den
sökande har tryckt ut en ansökan på nätet och själv fyllt i och skickat in och då utgår de
ifrån det man kan läsa sig till. Om de anser att det finns några oklarheter tar de kontakt
med den sökande och bokar en tid för samtal. När den sökande då kommit till studieoch yrkesvägledaren går de tillsammans igenom vad han/hon har med sig sedan
tidigare, dvs. vilken skolbakgrund, tidigare yrke, problem osv. När man har kartlagt hur
situationen ser ut, försöker man att reda ut vad den sökande vill få ut av sina studier,
och lägger sedan upp korta och eventuellt långsiktiga mål. När detta är gjort försöker de
att visa olika tänkbara vägar att gå för att eleven ska nå sina mål. Beroende av vilken
sökande de har väljer man modell för sin kartläggning. Lindhs fyrstegsmodell 22 är den
som de har som grund i sitt tänkande, men sen försöker de att vara så kreativa och
flexibla som möjligt i deras sätt att arbeta. När vi ställde frågan om de använde sig av
22
Vägledningsboken, Lindh
34
problemlösning eller lösningsfokuserat arbetssätt, svarade de direkt ”Vi använder oss
helt klart bara av lösningsfokuserat, det finns inte någon anledning att gräva i
problemen.”
4.2.3 Skillnader mot andra grundläggande vuxenutbildningar
”Vet inte riktigt hur andra har det”. Men de trodde att det kunde skiljda lite beroende på
vilken nämnd syv låg under. De kunde däremot se till sitt eget, de hade en chef som
lyssnade på dem och som var väldigt drivande och såg möjligheter istället för hinder i
deras sätt att arbeta. De fick mycket stöd i deras arbete och arbetade hela tiden efter att
sätta individen i centrum. ”Så långt det är möjligt försöker vi hitta individuella
lösningar”. De trodde också att de hade en helt annan möjlighet att ha ett bra
fungerande infrastruktur, då de sitter tillsammans med AME och socialkontoret. I
samma hus finns också SFI och gruvutbildningen, så de har med andra ord en daglig
kontakt med de elever som mest behöver stöd och hjälp, plus att personal från dessa
berörda aktörer och finns på plats. De menar att det bl.a. underlättar för dem när de gör
den individuella studieplanen att ha dessa aktörer på plats, ifall det är några frågetecken
som snabbt behöver redas ut. ”Eftersom det gäller att göra skolgången för de
studeranden så lätt som möjligt är det bra att kunna vara lättillgänglig och effektiv”.
4.2.4 Stöd för de studerande och uppföljning
Det tycker att det finns ett bra stöd för de studerande på skolan, bl.a. i form av en
specialpedagog på skolan som gör ett läs- och skrivtest på alla blivande gruvelever.
Detta görs i början av terminen och sedan anpassas undervisningen efter det. De har
även en huvudlärare som också är mentor för dessa elever. Till henne kan de gå och få
stöd och hjälp i de mesta som rör studierna. När vi frågar vilken hjälp de kan få som har
andra problem, tex. AD/HD, svarade de ”Vi har inte någon direkt hjälp att ge, men vi
kan se att det finns ett behov av mer hjälp för en del i denna grupp och vi försöker att
hitta lösningar även för de med andra behov och stöd”. Vi har en ständig kontakt med
eleverna på gruv för att hela tiden hitta lösningar för att de ska lyckas med sina studier.
Ca en gång i månaden kallas dessa elever in för ett uppföljningssamtal och de går
35
tillsammans igenom hur det går för dem och om något behöver förändras i deras
studieplanering. Lika ofta har syv också kontakt med berörda lärare för att veta hur
eleverna ligger till innan syv träffar dem. Syv har som mål att någon gång i veckan
besöka klassen för att säger hej och öppna upp för eventuella frågor och funderingar.
Försöker också uppmuntra dessa elever till att komma ut lite i praktik under sin
studietid för att pröva på något yrke som lockar. Detta fungerar mycket bra tack vare att
AME sitter på samma plats och snabbt kan hjälpa till att hitta praktikplatser.
4.2.5 Syv:s arbetsuppgifter/arbetsmetod och samarbete mot lärare/skolledning
”Eftersom vi har en assistent som har hand om det mesta administrativa kan vi ägna oss
helt och hållet åt att arbeta med vägledning”. I deras uppgifter ingår också att rekrytera
nya studerande vilket innebär att de bl.a. åker ut på företag och presenterar sig och
verksamheten. Man gör även praktikplatsbesök hos de elever som gör sin utbildning ute
i näringslivet. De arbetar aktivt för att söka upp arbetsplaster som kan vara passande för
arbetsplats förlagd utbildning. Har kontakt med arbetsförmedling och försäkringskassa
för att försöka hitta lösningar för dessa elever som har en eller flera myndigheter
inkopplade,
vilket
ofta
berör
just
dessa
elever
som
studerar
på
gruv.
”Kommunikationen med andra instanser, som arbetsförmedling, försäkringskassa och
socialtjänsten, fungerar bra, men eftersom uppdragen ser olika ut och de ekonomiska
förutsättningarna är olika är det inte alltid man kan hitta lösningar som är till individens
fördel”. Samarbetet med lärare och skolledning fungerar mycket bra, det krävs en
ständig kontakt med varandra för att kunna ha möjligheten att stötta och hjälpa varandra
i olika frågor. Var och en tar sedan ansvar för sitt, alla vet vad som förväntas av en,
men en ständig kommunikation förs hela tiden för elevens bästa. Vi frågar om de märkt
någon skillnad i deras arbetssätt sedan de började vid vuxenutbildningen, då nämner
den av vägledarna som jobbat längst att han inte direkt har ändrat sitt arbetssätt men att
han märkt en skillnad i de sökanden på de senare åren. ”Det verkar som om
kunskapsnivån har blivit sämre hos dem som kommer och läser på den grundläggande
vuxenutbildningen”. Det kan också bero på att de ”äldre” som fick möjligheten att läsa
vid kunskapslyftet var mer motiverade, och att den gruppen av studeranden inte längre
36
finns kvar i samma utsträckning. ”Det verkar bli fler och fler yngre som börjar läsa vid
den grundläggande vuxenutbildningen, vilket kan tyda på att de inte fått den hjälp de
behövt tidigare för att klara av sina studier”.
4.2.6 Styrkor/svagheter med studie- och yrkesvägledarens arbetssituation.
Till skillnad mot vad många andra studie- och yrkesvägledare sagt så kunde inte dessa
hitta några direkta svagheter utan bara möjligheter att utvecklas. ”Någon slags tidsbrist
finns inte utan det är bara en fråga om bra planering”. De menar att efter deras
förutsättningar, så får de också planera in sina arbeten, och den tidsbrist som skulle
kunna uppstå uppkommer endast om de gör andra uppgifter som inte tillhör deras
normala åtaganden. Detta ser de också som en styrka. Samarbetet mellan de olika
instanserna i samma byggnad är också en stark sida som de är stolta över.
4.3 Större sydsvensk stad
I denna större stad i Sydsverige har vi intervjuat en studie- och yrkesvägledare (Irene)
på Komvux, samt personal vid något som kallas Väglednings- och Kunskapshuset.
Irene tog sin studie- och yrkesvägledare examen vid Malmö högskola 1995, och har
jobbat som studie- yrkesvägledare vid komvux sedan 2002
4.3.1 Organisation
Den kommunala vuxenutbildningen tillhör i denna stad utvecklingsnämnden som
verkar inom fyra områden – vuxenutbildning, arbetsmarknad, försörjning och
integration. Samverkan inom dessa områden har som mål att stärka den enskilde
individens konkurrenskraft på arbetsmarknaden och på så sätt minska samhällets
kostnader. Verksamheten jobbar för att stimulera och understryka individens förmåga
att ta ansvar för sin egen utveckling och har som nyckelord flexibilitet och
37
individualisering. Denna nämnd är ansvarig för all kommunal vuxenutbildning och
kvalificerad yrkesutbildning. De har många anordnare för vuxenutbildningen, och detta
har gjorts för att ha ett varierat utbud med olika pedagogiska metoder, och för att hitta
så hög kvalitet som möjligt. Den kommunala anordnaren av vuxenutbildningen är
Komvux Fröet, tillika arbetsplats för Irene. Där hittar du alla skolformer av
vuxenutbildningen, och de är också ansvarig för stadens undervisning för de som har
läs- och skrivsvårigheter. Komvux Fröet har också ett närstående samarbete med
Vägledningsstugan som drivs i samverkan mellan utvecklingsnämnden och
arbetsförmedlingen. Vid Vägledningsstugan kan du få information och studie- och
yrkesvägledning inför tänkta studier. I samma hus sitter också Kunskapsstugan som
erbjuder flexibla studier för vuxna där de studerar i egen takt och efter egna
förutsättningar, dock inte den grundläggande utbildningen.
Det finns en särskild enhet, Uvn Näringsliv, som utvecklar matchnings-, rekryterings-,
och utbildningsprojekt, och därtill även jobbar för att understödja entreprenörskap och
förbättra kompetens. Denna enhet har en nära samverkan framför allt med
vuxenutbildningen
och
Visionscenter,
men
även
med
andra
delar
av
utvecklingsnämndens förvaltning så som Näringsliv & Marknad.
Försörjningsstödet är indelat i två större enheter, Visionscenter och Möjligheternas hus.
Visionscenter i sin tur är indelat i ytterligare tre enheter där den första delen främst
jobbar med försörjningsstöd till arbetslösa, där de försöker hitta arbetssätt som
koncentrerar
sig
på
lösningar
som
ska
öka
tilltron
för
utbildning
och
kompetensutveckling. Den andra enheten är flyktingmottagning med inriktning mot
arbete och utbildning, och den sista enheten jobbar med budget- och skuldrådgivning.
Den andra större enheten Möjligheternas hus har inriktningen rehabilitering/utredning
för de som av någon anledning inte kan ta ett jobb eller sättas i någon annan
sysselsättning. Detta ska göras för att bryta ett bidragsberoende och har därför som mål
att på sikt hitta en lösning till egen försörjning. Även Möjligheternas hus har en budgetoch skuldrådgivning. Kommunen har gjort på detta sätt för att uppnå bästa effektiva
hjälp från var och en av dessa större enheter.
38
Integrationsarbetet drivs mot inriktningarna arbete och svenskundervisning, men har
också lagt stor vikt vid information för att påverka synsätt/attityder hos svenskar och
invandrare. De försöker också jobba med en tydlig koppling mot arbetslivet med hjälp
av studier på heltid i svenska. Utvecklingsnämnden jobbar mycket med att skapa
nätverk för att komma i kontakt med svenskar, för att på så sätt underlätta dialoger och
möten. Omsättningen för hela denna kommunala verksamhet ligger på ca 575 miljoner
kr per år, och utvecklingsnämnden hade i februari år 2006 ca.470 anställda.
4.3.2 Inskrivning/kartläggning
Den instans som i regel har den första kontakten med tänkta vuxenstuderande är
Vägledningsstugan. Där sitter i stort sett alla studie- och yrkesvägledare i staden,
undantagen är Lernia, folkuniversitetet och Komvux där Irene sitter. När det kommer in
en vuxen till Vägledningsstugan som vill komplettera sina grundskolebetyg, tas denne
emot av en studie- och yrkesvägledare och får sedan en s.k. introduktionsvecka som
inkluderar kartläggning av den sökandes behov, och olika slags information om sina
kommande studier, denna information ger bl.a. Irene. ”På Kunskapsstugan nivåbestäms
den sökande, det vill säga han eller hon får reda på vilka kunskaper han eller hon har,
eller saknar”. Där tar en lärare emot den sökande och genomför en baskunskaps test i
svenska, matematik och engelska. Efter testet går den sökande tillsammans med läraren
igenom testresultatet och därefter bestämmer man tillsammans vilka ämnen som
behöver läsas in samt hur många. Sedan gör den vuxenstuderande upp en studieplan
tillsammans med studie- och yrkesvägledare vid Vägledningsstugan och till slut börjar
denne vid Komvux Fröet där Irene tar hand emot.
4.3.4 Skillnader mot andra grundläggande vuxenutbildningar
Irene säger ”Det som är unikt med denna skola är att eleverna har möjlighet att studera
enskilda ämnen på heltid”. Hennes uppfattning är att när andra skolor är på här på
39
besök så tycker de att detta koncept verkar intressant och att det inte finns på så många
andra ställen, utan att detta är unikt.
4.3.5 Stöd och uppföljning för de studerande
”Skriv och läs centrum, eller SOL, är också ute och informerar, vilket är rätt så unikt”.
Hon menar att detta är till stor hjälp för bl.a. dyslektiker, de som läser långsamt eller
invandrare som kan dålig svenska. Är det så att en studerande tycker att det är svårt att
hänga med i sina studier tar de ibland kontakt med Irene och ibland kan det vara en
lärare som tycker att det borde göras en undersökning. Irene bokar då in en tid där de
får göra ett läs-, skriv- eller matematiktest tillsammans med vad hon kallar det, en
licensierad testare. Detta ingår inte i introduktionsveckan vid Vägledningsstugan.
Efter det att resultatet kommit, och om det finns ett behov av extra hjälp, kan eleven
vända sig till SOL där de får hjälp av specialpedagoger. I och med detta finns
möjligheten att få stödpoäng dvs. den studerande kan få möjlighet att läsa mindre men
ändå läsa på heltid. ”Vad gäller elever med ADHD eller de med sociala problem, få vi
se till vilka individuella behov som de har för att på bästa sätt hjälpa dem”. Detta gör
studie- och yrkesvägledarna vid Vägledningsstugan.
Irene har elevvårdsmöte på skolorna två gånger per termin där hon tillsammans med
lärare diskuterar hur det går för eleverna. Är det då någon som har problem så tar
endera läraren eller Irene kontakt med denne. I första hand läraren, och i andra hand
Irene.
4.3.6 Syv arbetsuppgifter/arbetsmetod och samarbete mellan lärare/skolledning
Irenes arbetsuppgifter är mycket information till eleverna eller hjälp med
sammanställning av betyg. ”Den renodlade vägledningen är väldigt liten, men hade vi
varit fler som jobbade hade jag kunnat tänka mig att jobba med gruppvägledning”.
Irene jobbar annars med vad hon kallar ”trattmodellen”, dvs. jobbar med att först
40
bredda för den sökande för att senare smalna av. Hon vet inte direkt vem som har gjort
modellen men menar att det var detta hon fick lära sig under sin studie- och
yrkesvägledare utbildning. ”Givetvis är det inte bara en teori som jag följer, utan jag tar
lite här och lite där för att det ska passa mig i mitt arbete”. Hon anser sig jobba
lösningsfokuserat istället för med problemlösning. Irene försöker också väga in hur
arbetsmarknad ser ut dvs. hur möjligheten ser ut att få jobb i framtiden och på så sätt
medvetet göra för den studerande om dennes arbetsmöjligheter längre fram. Att Irene
väver in arbetsmarknaden i samtalet med den studerande menar hon beror nog på en
gammal yrkesskada eftersom Irene jobbat vid arbetsförmedlingen i 7 år. I övrigt är det
ingen speciell anledning till detta utan att hon är van att jobba på detta viset. Den
rekrytering som numera också finns på skolorna, den tar Vägledningsstugan hand om.
Hon tycker inte att hennes arbetssätt förändrats sedan hon började vid komvux, men
hon tycker sig ha utvecklat det flexibla arbetet med eleverna. Detta ska inte förväxlas
med distansutbildningen, utan det här är när man ser till den enskilde elevens behov och
förutsättningar. Irene poängterar än en gång att det finns möjlighet att endast läsa ett
enskilt ämne på heltid.
Ansökningsfrekvensen har gått ner efter kunskapslyftet, och i och med detta kan man
inte hålla samma organisation och därför blir det flexibla arbetet viktigt eftersom det
måste anpassas till den enskilde individen, t.ex. mammalediga och de som vill studera
kvällstid osv. ”Det är svagare elever som studerar nu jämfört med tidigare, d.v.s.
kunskapsnivån är lägre, men jag har svårt att säga vad detta kan bero på”.
Irene tycker att samarbetet mellan lärare och skolledning fungerar bra, men hon menar
också på hur viktigt det är med bra kommunikation för att det ska kunna fungera. Hon
anser att de behöver kanske inte tycka samma sak men bara man kan kommunicera med
varandra så fungerar också samarbetet. Hon har aldrig problem att få komma ut i
klasserna, och anser sig att ha fria händer. Irene känner också att hon har bra stöd från
skolledningen.
41
4.3.7 Styrkor/svagheter med studie- och yrkesvägledarens arbetssituation
”Tidsbristen är det som jag ser som den svagheten som finns. Jag har begränsat så pass
mycket som jag kan tänkas hinna med, jag har ändå totalt 1600 elever.”
Irene menar att om mer personal tillsättas skulle också hon kunna avsätta mer tid för
enskilda samtal med eleverna. Hon ser också det att hon sitter ensam som studie- och
yrkesvägledare som en svaghet. Irene skulle gärna vilja kunna bolla idéer och ha en
allmän diskussion utan att behöva gå utanför skolans väggar för detta ändamål.
Styrkan är att hon har ett relativt fritt arbete där hon kan planera sin egen tid och variera
sina arbetsuppgifter.
5 ANALYS OCH DISKUSSION
5.1 Analys
I vårt arbete har vi bl.a. tittat på hur den grundläggande vuxenutbildningen, i tre
kommuner, ser ut idag och vilka arbetsuppgifter studie- och yrkesvägledaren har i
denna verksamhet. De studie- och yrkesvägledare vi kommit i kontakt med har jobbat
olika länge inom den kommunala vuxenutbildningen och har stor erfarenhet av denna
verksamhet. Deras uppdrag av regeringen ligger i läroplanerna Lpf 94 och Lpo 94
vilket vi konstaterat i bakgrunds kapitlet23. Det skiljer sig lite mellan de olika orterna i
vilken nämnd som den kommunala vuxenutbildningen ligger under. I en av de mindre
orterna som vi gett namnet stad 1, ligger komvux under barn- och utbildningsnämnde
medan de i de två andra är det mot utvecklings- och näringslivsnämnden. Det som vi
kan se till största del skiljer dessa orter från varandra är att de orter som ligger under
utvecklings- och näringslivsnämnden jobbar mycket mot att utöka samarbetet med det
lokala näringslivet, dvs. utökning av sin infrastruktur. Vi nämner detta i bakgrunds
kapitlet24. Detta ska ge ökade möjligheter för de vuxenstuderande att få komma in på
arbetsmarknaden efter avslutade studier, och för invandrare medför detta en möjlighet
att komma i kontakt med svenskar på ett naturligt sätt, och på så vis också få det lättare
23
24
Se sid. 10, kapitel 2.1.1
Se sid. 12, kapitel 2.1.5
42
att komma in i samhället. Dessa orter har också vad vi kan kalla lärcentra och
vägledningscentrum. Här finns möjligheten för sökanden att snabbt och enkelt få hjälp
med frågor som rör tänkta studier. Här finns också en större möjlighet att ta emot
sökanden som vill ha studie- och yrkesvägledning, med undantaget Irene som sitter
själv på sin skola med 1600 elever. Vid första kontakten, som Vägledningsstugan har,
erbjuds dock möjligheten till vägledning för dem som har behov av detta. Irene känner
att hon inte har tid att avsätta för detta ändamål.
Studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt skiljer sig också åt mellan de olika
kommunerna. I våra intervjuer med studie- och yrkesvägledarna på de olika orterna
framkommer det att de i sina samtal använder sig av lite olika vägledningsmodeller,
som de genom sina kunskaper och erfarenheter bygger ihop till sina egna modeller. De
säger sig alla använda sig av kreativitet och flexibilitet i sina samtal. På de två mindre
orterna berättar de att de använder sig av samtalsmodeller som bl.a. grundar sig på
Egans teori. Vid den ena skolan säger sig studie- och yrkesvägledaren ha Egan i
”ryggraden”. Egan bygger sin modell på en problembaserad lösningsteori, vilken
innebär att man lägger stor vikt vid att klargöra vilka problem den sökande har och hur
man kan lösa dessa för att sedan hitta ett sätt att gå vidare. Även studie- och
yrkesvägledarna vid den andra mindre orten sa sig bygga sina samtal med hjälp av
Lindhs modell, vilken är en eklektisk modell som också grundar sig på problembaserad
lösningsteori. Det som framkom vid denna intervju var att de själva upplevde att de
använde sig av lösningsfokuserad samtalsmetodik. De tyckte inte att de fokuserade på
den sökandes problem, vilket den samtalsmetodik som de angav att de använde sig av
går ut på. Det som framkom genom intervjuerna var att de i sina samtal använde sig av
problembaserad samtalsmodell som grundpelare, men att de gjorde en egen modell,
vilken gick ut på att hitta lösningar, det var kanske där det lösningsfokuserade kom in.
Syv arbetssätt har inte förändrats nämnvärt sedan de började jobba inom
vuxenutbildningen, dvs. arbetsmetoder, vägledningsmodeller och så vidare, men
däremot tycker de sig se en förändring i kompetensen hos dem som går den
grundläggande vuxenutbildningen nu. Både kunskapsnivån och antal sökanden verkar
ha sjunkit sedan kunskapslyftet startade. En tolkning till detta är att det fanns en helt
43
annan ekonomi då jämfört med nu, dvs. bidragsdelen till de studerande var mycket
högre. Ett av problemen för de som kommer direkt ifrån IV-programmet och vill läsa
upp sina betyg från grundskola är att de inte har rätt till något fördelaktigt studiestöd.
För dem blir det svårt att hitta en inkomst att leva på under den tiden de behöver läsa in
grundskolan. För de som har fyllt 25 år och inte har haft något annat studiemedel under
de närmaste fem åren har möjlighet att få något som heter rekryteringsbidrag. Men för
alla de som är mellan 20-25 år finns bara studiemedel som hjälp att få.
En annan förklaring som nämns kan vara att många som läste vid kunskapslyftet hade
större motivation, och såg det som en chans att få läsa upp sina betyg. De som läser nu
kan vara dem som ”måste” komplettera sina betyg för att utöka sina chanser att komma
in på arbetsmarknaden. Det handlar alltså inte om de som är direkt motiverade utan de
som känner sig mer eller mindre tvingade att studera. Detta är också något som Hedin
& Svensson tar upp i sin bok ”Nyckeln till kunskap”, dvs. hur viktigt det är med
motivation för inlärningen. Här spelar studie- och yrkesvägledarna en stor roll vad
gäller att lägga upp en anpassad studieplan, samt lärarna för att hitta en lämplig studie
nivå för inlärningen. Desto större motivation hos den studerande, desto mer gynnar det
inlärningen.
För de elever som har problem med att klara av sina studier finns olika former av stöd
tillgängligt. Anledningen till att de behöver hjälp kan t.ex. vara att de har någon form
av handikapp, missbruk eller sociala problem. De som vanligast först uppmärksammar
om det är problem för eleverna är lärarna, därför finns också ett väl fungerande
samarbete mellan lärarna och studie- och yrkesvägledarna. Denna uppföljning sker en
till två gånger per termin. Vid typen av vägledningscentrum tycks finnas en annan
möjlighet att fånga upp dessa elever till skillnad från den ”vanliga” skolan där studieoch yrkesvägledaren sitter ensam och inte har samma resurser nära inpå. Vid de
vägledningscentrum vi kommit i kontakt har ett naturligt samarbete gentemot
socialtjänsten, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och specialpedagoger funnits,
eftersom nästan alla i den här typen av verksamhet finns samlade under ett och samma
tak. Vid dessa verksamheter är det grundläggande med ett fungerande samarbete och en
bra infrastruktur, och som vi nämnt tidigare är det viktigt när infrastrukturen formas, att
44
individernas behov, önskemål och förutsättningar står i centrum, och inte institutionens
organisation, behov eller traditioner. Det handlar således om mångfald, flexibilitet,
tillgänglighet, individanpassning och efterfrågestyrning. Så är också kraven från
regeringen som vi tidigare redovisat för.
I den större staden är studie- och yrkesvägledarens arbetsuppgifter till största delen av
det administrativa slaget, och den s.k. vägledningsdelen är mycket liten. Det är
otänkbart att hinna med detta eftersom syv har hand om så många elever. I stad nr. 1
sitter studie- och yrkesvägledaren med alla slags arbetsuppgifter, dvs. hon har ingen
hjälp med t.ex. det administrativa, och hon tar gärna emot vägledningssamtal men har
också svårigheter att hinna med detta. Även Sonja anser att hon, tillsammans med
lärare, försöker tillgodose elevernas krav och möjligheter till studier, genom att göra
enskilda studieplaner som ska hjälpa just dem. Studie- och yrkesvägledarna i stad nr.2
har en assistent som tar den administrativa delen, och i och med detta kan de bl.a. ägna
mer tid för de studerande, rekrytering, samt att förbättra kontakterna med näringslivet.
Vad gäller styrka eller svagheter hos de olika studie- och yrkesvägledarnas
arbetssituation så nämner de orter som har den administrativa biten att de har svårt att
hinna med allt de vill göra, dvs. tidsbristen är något som de ser vara den största
svagheten i deras vardag. De är ändå nöjda med sitt arbete och ser styrkan i att vara
flexibla i sitt arbetssätt. Hedin & Svensson nämner i deras bok att det är viktigt med
stöd från ledningen för att kunna driva ett framgångsrikt utvecklingsarbete och i våra
intervjuer ser vi att trots den tidsbrist som tycks finnas bland dessa syv, så är de nöjda
med stödet från lärare och skolledning. Det kanske är så att samarbetet som finns från
ledningen väger upp och motiverar vägledarna, trots den tidsbrist som tycks finnas
bland dem. Vid den ort som inte tycks uppleva tidsbrist fungerar också samarbetet och
stödet från ledningen bra. De verkar ha en bra fungerande infrastruktur och en
planering som gör att de inte upplever någon tidsbrist. Detta ser de som en styrka att ha
en stor organisation nära inpå sig och att inte ta på sig några åtaganden som inte hör till
deras ordinarie arbetsuppgifter. De känner inte att de har någon direkt svaghet.
45
5.2 Diskussion
I vårt arbete har vi bl.a. tittat på hur den grundläggande vuxenutbildningen ser ut idag
och vilka arbetsuppgifter studie- och yrkesvägledaren har i denna verksamhet. Vi ser
olikheter mellan de olika orter som vi haft i vår undersökning, men vi ser också
likheter. Ett par nyckelord som de har gemensamt på alla de tre orterna, är
individualitet och flexibilitet, och när vi frågat de olika studie- och yrkesvägledarna om
det är något på deras skolor som de tycker skiljer sig från andra skolor, har vi bl.a. fått
till svar just dessa ord, dvs. flexibilitet och individuellt anpassad studiegång. De vi har
intervjuat på de olika orterna har sagt att de inte vet hur andra arbetar men beskriver sin
egen situation. Det vi ställer oss frågande till är varför man inte som syv har kontakt
med andra som har likvärdiga arbetsuppgifter, för att få tips på bra arbetssätt eller i alla
fall skaffa sig ett kontaktnät.
Hur ser det då ut för dem som vill läsa vid den
grundläggande vuxenutbildningen, får de den hjälp de behöver? Enligt de studie- och
yrkesvägledare som vi har intervjuat så får de den hjälp som behövs för detta ändamål.
De lägger stor vikt vid att de har individuellt lärande och flexibilitet och att det också
kan vara unikt i vissa fall, men stämmer detta? Är de unika eller är det inte bara en
skyldighet som regeringen kräver av dem som erbjuder vuxenutbildning? Vi tycker oss
kunna se svårigheten i bemötandet när det gäller elever med andra handikapp än
dyslexi. Det finns ett bra stöd för dessa elever på alla tre orterna vi har besökt, men vad
händer med de elever som har andra problem? På en ort fick de elever med AD/HD gå
på särvux, kan det vara rätt ställe för dessa? De fick sedan slussas in i en grupp som
befann sig på årskurs 4-6, är det bästa lösningen för alla med AD/HD? Det vi har sett i
vårt arbete är att studie- och yrkesvägledarna verkar känna ett stort engagemang för
sina arbetsuppgifter och att de gör allt för att de vuxenstuderanden ska få en så bra
skolgång som möjligt. Ser vi till hur skolorna/syv arbetar efter skollagen beträffande
flexibilitet och individualitet så kan vi konstatera att dessa skolor/kommuner gör det.
Beträffande vägledningen och uppföljningen kan vi se vissa brister. Det vi ställer oss
frågande till är om de inte vet vad som är skillnaden på lösningsfokuserad
samtalsmodell och problembaserad samtalsmodell. Det verkar nu i dagens samhälle
vara ”inne” att tänka och arbeta lösningsfokuserat och då vore det kanske bra om de
som arbetar med det vet vad det innebär. Vi menar inte att det ena är rätt eller fel, men
det kan vara bra att veta vad det är man gör.
46
I analysen skrev vi tidigare att det är ”viktigt när infrastrukturen formas, att
individernas behov, önskemål och förutsättningar står i centrum, och inte institutionens
organisation, behov eller traditioner. Det handlar således om mångfald, flexibilitet,
tillgänglighet, individanpassning och efterfrågestyrning.” Då frågar vi oss vad händer
med den enskilde individens behov när det är fråga om rekryteringar som ligger i
skolornas/kommunens intresse? Vi anser att det krockar med vad läroplanen säger om
att se till den enskilde individens intresse men vi förstår också situationen för syv
eftersom de i många fall är ett ansikte utåt för skolorna och har enligt deras skolledning
en skyldighet att rekrytera studeranden till deras utbildningar. Samtidigt ligger det i
ryggraden för studie och yrkesvägledarna att vägleda de enskilda individerna, inte att
styra.
47
6 REFERENSER
Litteratur
Egan, G. (2002). The Skilled Helper (7th ed.). Brooks/Cole, Pacific Grove, California.
Engqvist, A. (2003). Om konsten att samtala. Stockholm: Prisma.
Hedin, A. & Svensson, L. (1997) (Red.). Nycklar till kunskap. Lund: Studentlitteratur.
Kim Berg, I. & De Jong, P. (2005). Att bygga lösningar, en lösningsfokuserad
samtalsmodell. Smedjebacken: ScandBook.
Lindh, G. (2002). Vägledningsboken. Lund: Studentlitteratur.
Internet
http://www.csn.se 2006-05-08 kl: 15.00
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20020398.htm 2006-06-11 kl.2005
http://www.riksdagen.se/ 2006-06-15 kl.1300
http://www.skolutveckling.se/digitalAssets/1984_rev%20Vadarinfrastruktur.pdf
2006-04-21 kl: 10.15
http://www.skolutveckling.se/publikationer/publ/main?uri=scam%3A%2F%2Fpubl%2
F183&cmd=download 2006-05-03 kl.10.00
http://www.skolutveckling.se/vuxnas_larande/kompetensutveckling 2006-04-24
kl.20.52
http://www.skolverket.se/sb/d/150/url/0068007400740070003a002f002f007700770077
0034002e0073006b006f006c007600650072006b00650074002e00730065003a0038003
48
000380030002f00770074007000750062002f00770073002f0073006b006f006c006200
6f006b002f0077007000750062006500780074002f0074007200790063006b007300610
06b002f0052006500730075006c0074005300650074003f006f0072006400650072003d
006e006100740069007600650025003200380025003200370064006100740065007700
65006200250032004600440065007300630065006e0064002500320037002500320039
00260077003d004e00410054004900560045002500320038002500320037006d007500
6c00740069002b0069006e0063002b002500320037002500320037006b006f006d006d0
065006e007400610072006500720025003200370025003200370025003200430025003
20037002500320037006b0075007200730070006c0061006e006500720025003200370
0250032003700250032004300250032003700250032003700620065007400790067007
3006b00720069007400650072006900650072002500320037002500320037002b00610
06e0064002b007400690074006c0065002b00700068002b0061006e0079002b0025003
20037002500320037004700720075006e0064006c002500450034006700670061006e0
0640065002a002b0076007500780065006e0075007400620069006c0064006e0069006e
0067002a00250032003700250032003700250032003700250032003900260075007000
70003d0030/target/ResultSet%3Forder%3Dnative%2528%2527dateweb%252FDescen
d%2527%2529%26w%3DNATIVE%2528%2527multi%2Binc%2B%2527%2527kom
mentarer%2527%2527%252C%2527%2527kursplaner%2527%2527%252C%2527%2
527betygskriterier%2527%2527%2Band%2Btitle%2Bph%2Bany%2B%2527%2527Gr
undl%25E4ggande*%2Bvuxenutbildning*%2527%2527%2527%2529%26upp%3D0
2006-04-12 kl: 09.00 Mehrens, S & Sydhoff, J. (2004). Grundläggande
vuxenutbildning Kommentarer, kursplaner, betygskriterier.
http://www.skolverket.se/sb/d/129?searchword=prop+2000%2F01%3A72&page=searc
h&website=&search=S%F6k 2006-06-12 kl.16.30
http://www.skolverket.se/sb/d/212;jsessionid=F66C851B2DD39F410C3EBEB954F5D
882 2006-04-21 kl.19.10
http://www.skolverket.se/sb/d/387/a/1098#paragraphAnchor0 2006-06-12 kl.16.00
http://www.skolverket.se/sb/d/377/a/878 2006-06-12 kl.13.50
49
http://www.sit.se/download/PDF/Vuxnas%20lärande/vuxnas_lärande_intern.pdf
2006-04-02 kl: 11.20 Norberg, S & Win, J. (2004). Vuxnas lärande
Specialpedagogiska konsekvenser i vuxenutbildningen.
7. BILAGA
Intervjuguide.
Arbetsbakgrund
Hur lång tid har du vid nuvarande arbetsplats?
Vilken utbildning har du?
Hur länge sedan är det du avslutade din utbildning?
Arbetssituation
Kan du förklara vilka arbetsuppgifter du har på skolan, vad gäller de grundläggande
vuxenstuderandena?
Har arbetssituationen/arbetssätt förändrats sedan du började med detta arbete?
Om JA, på vilket sätt och vad tror du att det kan bero på?
Trivs du med dit arbete? Motivera ditt svar?
Skulle du vilja förändra ditt sätt att arbeta i dagsläget? Om NEJ - motivera varför! Om
JA – på vilket sätt?
Arbetsmetoder
Vilket arbetssätt använder du dig av när det gäller vägledning möte med de
vuxenstuderanden, d.v.s. använder du dig av någon vägledningsmodell?
Varför har du valt detta arbetssätt?
Vilka styrkor respektive svagheter ser du med ditt sätt att arbeta?
Vuxenstuderandes situation
50
Hur kartläggs den enskilde vuxenstuderandes kunskaper inför sina studier?
Vem gör denna kartläggning?
När görs denna kartläggning?
Vilket stöd finns för de vuxenstuderande som behöver extra hjälp för att klara av sina
studier? Vem tillgodoser detta?
Vilken
slags
uppföljning
finns
för
de
vuxenstuderanden?
Samarbete
Hur fungerar samarbetet med lärare och skolledning, och på vilket sätt samarbetar ni?
Har du en klar målbild av vad lärare och skolledning förväntar sig av dig?
Finns det samarbete med någon annan?
Skillnader och likheter med andra skolor
Vad skiljer sig i verksamhet på denna skola jämfört med andra skolor med
grundläggande vuxenutbildning?
51
