Vallaskolans plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Grundskola 1-9, förskoleklass samt fritidshem
Ansvariga för planen
Rektor har det yttersta ansvaret för planen. Till rektors förforgande står
likabehandlingsgruppen som är delaktiga i utvärderingen av gällande plan och upprättandet av
ny plan.
Vår vision
Vi arbetar för ett livslångt lärande och växande. Vi strävar efter att eleverna ska lämna
Vallaskolan med goda kunskaper och en tilltro till sig själv och sina egna
förmågor.Vallaskolan ska erbjuda alla elever en trygg lärmiljö.
Planen gäller från
2013-11-05
Planen gäller till
2014-11-03
Elevernas delaktighet
Elevråden samt Friendsrepresentanter bland eleverna har genom arbetet med resultaten från
Friends-kartläggningen varit delaktiga vid upprättandet av årets plan. Handledarna
tillsammans med klasserna följer upp arbetet på handledartid under läsåret.Elevråden samt
Friends ska vara delaktiga vid utvärderingen av planen. Samtliga elever på skolan görs
delaktiga genom att vi genomför en enkät i maj 2014 för att utvärdera trygghet och
arbetsmiljö på skolan. Friendskartläggningen kommer att genomföras under första delen av
höstterminen 2014.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Elevernas vårdnadshavare har fått kunskap om planen genom att vi tar upp den vid
höstterminens första föräldramöten. De får även information om att de kan hitta den aktuella
planen på skolans hemsida.Skolans föräldraråd får också lämna synpunkter på planen under
revideringsperioden.
Personalens delaktighet
Personalen granskar, diskuterar och utvärderar planen på personalkonferenser. Vallaskolans
likabehandlingsgrupp är sammansatt av representanter från samtliga arbetslag, dessa har ett
särskilt uppdrag att delta i upprättandet och utvärderingen av planen.
Förankring av planen
Vårdnadshavarna görs delaktiga genom information på föräldramöten, föräldraråd samt via
skolans hemsida. Eleverna görs delaktiga genom att handledarna informerar eleverna på
handledartid. Via Friends, elevråd och i klasserna arbetar man aktivt med delar av planen med
eleverna. Personalen görs delaktig genom att vårt likabehandlingsarbete lyfts och diskuteras
på personalkonferenser.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Utvärderingen av planen har tagits upp i likabehandlingsgruppen,i elevråden och i möten
med elevrepresentanterna för Friends. Vuxenfriendsrepresentanterna har utvärderat
Friendsverksamheten. Elevenkäten har genomförts i maj 2013. Friendskartläggningen
genomfördes i september 2013.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Skolledningen, likabehandlingsgruppen, Friends (vuxna och elever), elevråd och föräldraråd
samt elever genom elevenkäten.
Personalen har utvärderat fjolårets plan på konferenstid.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Friendsarbetet har fortgått under året. Träffarna har genomförts enligt plan. Gemensam
planeringstid inför träffarna med eleverna har funnits vilket medfört att Friendarbetet på ett
bättre sätt än tidigare år förankrats i skolan och blivit allas angelägenhet. Friends har
genomfört olika främjande och förebyggande aktiviteter som har varit mycket uppskattade av
eleverna. Friends årskurs 3-5 har haft utbyte med samtliga Friendsskolor i kommunen på så
väl vuxen- som elevnivå vilket har fått till följd att engagemanget hos eleverna har ökat. Det
åtgärdande likabehandlingsarbetet fungerar enligt planen. Det finns tydliga och fungerande
rutiner gällande det åtgärdande arbetet. Ärenden följs upp under lång tid. Kartläggning och
utvärdering utifrån diskrimineringsgrunderna har genomförts.
Årets plan ska utvärderas senast
2014-10-31
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Utvärdering av planen ska ske i likabehandlingsgruppen, med vuxenfriendsarna och med
samtlig personal vecka 44 2014.
Med eleverna kommer planen att utvärderas på elevråden, med elevfriends samt med alla
elever på handledartid.
Vårdnadshavarna kommer att ges möjlighet att vara delaktiga genom föräldrarådet. Vid första
föräldramötet på höstterminen 2014 uppmanas vårdnadshavarna att lämna synpunkter på
planen till sina föräldrarådsrepresentanter.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Rektorerna Maria Lundman och Mats Bark
Främjande insatser
Namn
Främja likabehandling oavsett kön
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling och Kön
Mål och uppföljning Öka medvetenheten och fortsätta våra diskussioner kring hur vi bemöter
flickor och pojkar. Vi fortsätter att diskutera syftet med att arbeta i kill-, tjej- och blandade
grupper. Vi fortsätter att diskutera det utrymme och den uppmärksamhet vi ger flickor resp
pojkar och kvaliteten i den tid de får.
Insats
Diskussioner i arbetslagen och på skolövergripande konferenser. Om möjligt utgå från aktuell
litteratur eller film, exempelvis filmen "Tusen gånger starkare" eller "En blomma i Afrikas
öken". Ta diskussionerna med eleverna i vardagen "här och nu". Arbeta aktivt inom ämnena
t.ex. bild, idrott och so-ämnena. Utnyttja handledartiden i arbetet med att öka medvetenheten.
Ansvarig
Elevhälsoteamet och samtlig personal i arbetet med eleverna
Datum när det ska vara klart
2014-10-24
Namn
Främja likabehandling oavsett sexuell läggning
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling och Sexuell läggning
Mål och uppföljning
Öka vår medvetenhet om hur vi inom ramen för de olika ämnena kan arbeta för att främja
förståelsen för och kunskapen om olika sexuella läggningar.
Uppföljning sker på gemensamma konferenser.
Insats
Diskussioner på ämneskonferenser. Redovisning från resp ämnesgrupp sker på gemensamma
konferenser syftande till att säkerställa till att denna diskrimineringsgrund ingår i
undervisningen. Inom ämnet biologi för årskurs 7-9 ska undervisningen beröra människans
sexualitet samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar, dessa delar ska
även beröras inom so-ämnena och i bildämnet.
Ansvarig
Elevhälsoteamet, resp ämnesgrupp samt undervisande lärare
Datum när det ska vara klart
2014-10-24
Namn
Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning
Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Religion eller annan
trosuppfattning
Mål och uppföljning
Öka förståelsen för och acceptansen av att människor har olika trosuppfattning
Insats
I undervisningen inom de samhällsorienterande ämnena
Deltagande i På Flykt på Jamtli i årskurs 9 samt övriga fältbesök vid kyrkor mm. Berörs även
i undervisningen i engelska samt i moderna språk genom texter och filmsekvenser samt i
diskussioner.
FN-dagen där årskurs F-3 arbetar med temat barn i andra länder.
Det är även en del i värdegrundsarbetet.
Ansvarig
Elevhälsoteamet, undervisande lärare i berörda ämnen men även samtlig personal utifrån
värdegrundsarbetet
Datum när det ska vara klart
2014-10-24
Namn
Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling och Funktionsnedsättning
Mål och uppföljning
Alla elever på skolan ska ha förståelse för och kunskap om hur det kan vara att leva med en
funktionsnedsättning.
Alla elever med en funktionsnedsättning ska få det stöd de behöver.
Insats
Vid planering av undervisning och aktiviteter så som friluftsdagar ska vi alltid utgå ifrån att
verksamheten ska fungera för elever med funktionsnedsättning.
I ämnet samhällskunskap berörs detta i samband med undervisning om arbetslivet.
Att genom utbildningsinsatser öka personalens medvetenhet om vilka moderna verktyg som
finns att tillgå för att underlätta skolarbetet för elever med funktionshinder.
Sträva efter att öka medvetenheten och kunskapen hos personalen om olika typer av
funktionshinder genom utbildningsinsatser.
Ansvarig
Elevhälsoteamet, undervisande lärare och berörd personal
Datum när det ska vara klart
2014-10-24
Namn
Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling och Etnisk tillhörighet
Mål och uppföljning
Eleverna ska få en förståelse för och kunskap om alla människors lika värde oavsett etnisk
tillhörighet.
Insats
Årskurs 9 deltar i "På Flykt" på Jamtli under höstterminen. Elverna får delta i ett rollspel där
de får uppleva hur det är att komma som flykting till ett annat land.
Samarbeta med andra myndigheter och frivilligorganisationer, t ex Rädda Barnen och deras
material.
Kontakt med människor från andra kulturer och länder, bl a genom praktikanter, elever och
vårdnadshavare på skolan.
Ingår naturligt i undervisningen i so-ämnena t ex undervisning om minoriteterna i Sverige i
årskurs 4 och om världsreligionerna i årskurs 5 och 7-9.
I ämnet engelska i de senare årskurserna kan frågan beröras genom att visa en film om Nelson
Mandela och följa upp den med dsikussioner.
Ansvarig
Elevhälsoteamet, berörda lärare och övrig personal
Datum när det ska vara klart
2014-10-24
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
De metoder vi kommer att använda oss av för att kartlägga vilka risker för diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling som kan uppstå eller finnas i verksamheten är:
Elevenkäten "Min skolsituation"
Elevhälsovårdens elevhälsosamtal
Friends kartläggning via enkät till personal och elever
Elevenkäten "Min skolsituation"
Samtal i klassråd, elevråd, likabehandlingsgrupp, Friends och föräldraråd.
Möten i elevhälsoteamet, arbetslagen och i ledningsgruppen.
Samtal med enskilda elever och deras vårdnadshavare
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion
eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Eleverna är delaktiga genom att de besvarar enkäterna, genomför "Flugan", deltar i
diskussioner på handledartid, i klassråd, elevråd, Friends och i möte med skolhälsovården.
Därefter deltar de i de diskussioner som följer när resultaten av kartläggningarna har
sammanställts.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Personalen är delaktig genom diskussioner på konferenser, arbetslagmöten, i
likabehandlingsgruppen,i elevhälsoteamet, i ledningsgruppen, i möten med Vuxenfriends
samt vid träffar med föräldrarådet.
Resultat och analys
Elevenkäten "min skolsituation" visar att 95% av eleverna som genomförde enkäten känner
sig trygga på skolan. Detta är en förbättring i förhållande till föregående år. Utifrån analys av
Friendskartläggningen och "Min skolsituation" har vi valt att fokusera på följande områden;
att öka tryggheten för eleverna, implementera planen bland elever, vårdnadshavare och
personal samt att alla elever ska känna att de har någon vuxen att vända sig till.Antalet
ärenden som kommit till likabehandlingsgruppens kännedom är konstant låg.
Vi måste arbeta för att öka tryggheten framför allt bland de äldre eleverna. För att få ett bättre
underlag för arbetet kommer elevenkäten i fortsättningen att genomföras med samtliga elever
på skolan.
Kartläggningsarbetet som genomförs via Friends kommer att utvecklas genom att bli mer
systematiskt.
Förebyggande åtgärder
Namn
På Vallaskolan finns en trygg lärmiljö
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion
eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Under läsåret 13/14 kommer tryggheten för Vallaskolans elever att öka.
Åtgärd
Den årliga elevenkäten ” min skolsituation ” skall genomföras under våren 2014. Enkäten
utvidgas till att omfatta årskurs 1-9. För årskurs 1-3 genomförs en enklare enkät med delar ur
”Min Skolsituation”. Under första delen av höstterminen 2014 ska Friendsenkäten
genomföras med årskurs 3-9. Skolan skall fortsätta sitt arbete med att ta tillvara och analysera
resultaten avseende normer och värden från enkäterna. Ansvarig för genomförandet av
enkäterna är skolledningen och resp handledare .
Fortsätta och om möjligt utveckla arbetet med rast- och caféverksamheten i årskurs 6-9 i
samarbete med pensionärerna och fritidsgården. Ansvar: skolledning, idrottslärare i samarbete
med fritidsgården.
Om möjligt utveckla rastverksamhet för de yngre årskurserna. Ansvar: skolledning samt
berörd personal
Arbeta för att hitta former för att utveckla det dagliga värdegrundsarbetet i enlighet med
skolans värdegrundsdokument. Grovplanering görs utifrån klassens resultat i
kartläggningarna. Ansvar: resp handledare.
Fortsatt arbete med skolans Friendsverksamhet för årskurs 3-9. Ansvariga är
Vuxenfriendsgruppen.
Fortsätta arbetet med att genomföra tematiska föräldramöten t ex gällande barn och unga på
nätet. I årskurs 7 sker ett parallellt och gemensamt arbete tillsammans med elever och
föräldrar.
Ansvar: resp handledare och kurator.
Varje arbetslag grundar sitt förebyggande arbete på de åtgärder man kom fram till under
arbetet med Friendskartläggningen. T ex åtgärder för att öka tryggheten kring toaletter och
omklädningsrum, åtgärder för att få eleverna mer delaktiga i likabehandlingsarbetet och
åtgärder för att säkerställa att alla elever på skolan känner att de har någon vuxen att vända sig
till. Ansvar: resp arbetslag
Motivera åtgärd
Enkäten visar, trots ett förbättrat resultat, att vi måste fortsätta arbetet med att öka tryggheten.
De allra flesta elever upplever dock att de känner sig trygga vilket vi bedömer beror på det
förebyggande arbete vi genomför på skolan.
Ansvarig
Ansvariga för resp åtgärd framgår under rubriken åtgärd ovan.
Datum när det ska vara klart
2014-10-24
Rutiner för akuta situationer
Policy
På Vallaskolan ska det finnas en trygg lärmiljö, det innebär att det ska råda nolltolerans mot
diskriminering, trakasserier och kränkningar.
Om skolan får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling
eller trakasserier i samband med verksamheten, utreds omständigheterna kring de uppgivna
kränkningarna/trakasserierna. I förekommande fall vidtas de åtgärder som krävs för att
kränkningarna/trakasserierna ska upphöra och för att förhindra kränkande behandling eller
trakasserier i framtiden.
Rektor ansvarar för det övergripande likabehandlingsarbetet.
Likabehandlingsgruppen ansvarar för och genomför åtgärdande samtal.
Likabehandlingsgruppen ansvarar för dokumentation av ärenden.
Likabehandlingsgruppen har möte en gång per månad och därutöver vid behov.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Uppmärksamma
kännetecken
Alla på skolan, personal, elever och föräldrar är uppmärksamma på kännetecken som kan tyda
på att en elev kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Frånvaro, avsaknad
av kamrater och förändrad sinnesstämning kan vara sådana tecken.
Närvarande personal
Personalen ska finnas i elevernas närhet. Rastvärdar och matvärdar ska finnas för elevernas
trygghet men även vara uppmärksamma på om kränkningar eller trakasserier förekommer.
En vuxen att vända sig till
Alla elever på skolan ska ha en vuxen de känner förtroende för och som de kan vända sig till
när de behöver prata.
Samsyn
Alla på skolan ska ha en samsyn när det gäller vårt likabehandlingsarbete.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Om en elev på skolan känner sig utsatt för
trakasserier eller kränkningar ska den kunna vända sig till någon person på skolan som den
har förtroende för.
Det kan vara någon ur likabehandlingsgruppen, handledare eller personal ur elevhälsan som t
ex skolsköterska och kurator.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
Åtgärder vid upptäckt av kränkningar och diskriminering:
1. En anställd som upptäcker pågående kränkningar/trakasserier ska genast ingripa. Då den
akuta situationen åtgärdats meddelas elevernas handledare och likabehandlingsgruppen.
2. En anställd som får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt av
trakasserier/kränkande behandling informerar respektive handledare och
likabehandlingsgruppen.
3. Handledaren rapporterar de ärenden denne anser kan vara ett fall av kränkning/trakasserier
till Likabehandlingsgruppen snarast. Handledaren kan också rådfråga någon ur gruppen vid
tveksamhet.
4. Ansvariga för att utreda ärendet vidare utses inom Likabehandlingsgruppen.
Handläggning och kartläggning av ärende:
1. Representanter från likabehandlingsgruppen påbörjar en kartläggning dman talat med den
elev som kan ha blivit utsatt för kränkningen. Det är viktigt att förklara att
kränkningar/trakasserier inte får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta.
Under kartläggningen klargörs vad som hänt och om det hänt tidigare. Det är viktigt att få en
tydlig bild av olika händelser som man sedan kan ta upp med den/de som kränker/trakasserar.
Vilka är inblandade, vad har hänt och var någonstans? Vem har sagt/gjort vad? Samtalet ska
präglas av att den utsatte har tolkningsföreträde. Kartläggningen ska dokumenteras.
2.Om det visar sig att trakasserier/kränkningar har skett ska samtal genomföras med
eleven/eleverna som utfört detta. Alla samtal med förövarna skall ske enskilt, aldrig i klassen
eller i grupp. Man ska heller inte sammanföra förövare och den utsatte. Det ska alltid vara två
vuxna som håller i samtalen, en som för talan och en som antecknar. Eleverna skall inte
förvarnas. De ska heller inte veta om i förväg vad samtalen ska handla om. Se till att träffa
alla inblandade i följd, utan att de kan träffas mellan samtalen. Den som håller i samtalen
förklarar för eleven som utfört kränkningen/trakasserierna att dessa handlingar inte kan
accepeteras och inte heller får förekomma enligt lag samt att de genast ska upphöra. gör upp
en plan för hur det ska gå till. När uppföljning ska ske beslutas vid samtalet. Första
uppföljningen bör ske inom en vecka.
3.Vårdnadshavare till berörda elever kontaktas efter de genomförda samtalen av representant
ur Likabehandlingsgruppen.
4. Rektor informeras och delges all skriftlig information.
5. Återkommande uppföljningar i ärendet sker över tid till dess att den utsatte upplever att
situationen har blivit bra.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Om en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling av en vuxen följs nedanstående plan:
1. Händelsen anmäls till handledare, likabehandlingsgruppen eller annan vuxen på skolan som
eleven har förtroende för.
2. Mottagaren av anmälan anmäler händelsen till rektor.
3. Rektor ansvarar för att utredning genomförs och dokumenteras.
4. Rektor genomför samtal med den personal som eleven känner sig utsatt av.
5. Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för detta är rektor.
6. Rektor informerar Verksamhetschef på förvaltningen.
7. Rektor handlägger ärendet och vidtar lämpliga åtgärder.
8. Ärendet följs upp av rektor som genomför samtal med berörda parter. Uppföljningen
dokumenteras.
9. I fall av allvarliga kränkningar/trakasserier avgör rektor, eventuellt tillsammans med sin
chef, om ärendet kräver disciplinära åtgärder eller ska anmälas till annan myndighet. Rektor
informerar den anställde om rätten till fackligt stöd.
Rutiner för uppföljning
1. Uppföljning sker efter några dagar, upp till en vecka. Man har först samtal med den
som blivit utsatt för att se om det blivit någon förändring. Samtalet dokumenteras.
2. Samtal hålls enskilt med förövaren/förövarna för att se hur övernskommelser har
fungerat. Därefter kontaktas föräldrarna för att delges information om hur det gått.
Samtalen dokumenteras.
3. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas eleven/eleverna till samtal
hos rektor för att förtydliga allvaret i att trakasserierna/kränkningarna inte upphört.
4. Om trakasserierna/kränkningarna trots detta inte upphör eller vid allvarliga
trakasserier/kränkningar kontaktas de inblandade elevernas föräldrar direkt. Rektorn
kallar till ett möte. Det kan dessutom vidtas ytterligare åtgärder, t ex byte av klass,
skola eller kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis.
Rutiner för dokumentation
Ansvarig för att dokumentera är den utsedde representanten ur likabehandlingsgruppen. All
dokumentation ska fortlöpande överlämnas till rektor och förvaras på exp.
Följande ska dokumenteras:
Kartläggning
Samtal med utsatt elev
Samtal med förövare/förövarna
Uppföljningssamtal
Möte med rektor
Handlingsplan
Ansvarsförhållande
Utsedd representant ur likabehandlingsgruppen är ansvarig för att rutinerna följs.
Likabehandlingsgruppen finns med som rådgivande och stödjande i alla faser av arbetet
utifrån personalens önskemål.
Rektor är ytterst ansvarig och ser till att händelser anmäls till huvudmannen.
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning, eller ålder.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till
någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett
visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta
program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever
som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande
behandling nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande
generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper.
Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller
liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig
förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn,
utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling
•
•
•
Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och
”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i
duschen efter gymnastiken.
Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett
gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.
Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam
än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att
Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren.
Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som
avgör vad som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund
av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat
förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev,
exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunder
Diskrimineringsgrunderna
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier
•
Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder
henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]
•
Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt
att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]
•
Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och
hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon
inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger
uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller
könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att
det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan
vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
•
•
•
Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig
med mascara och läppglans. [trakasserier]
Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium
för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och
istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad
intergender betyder och innebär. [diskriminering]
Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans
tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där.
[trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung,
hudfärg eller annat liknande förhållande.
lla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same,
svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
•
•
•
En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt
etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad
elevgrupp. [diskriminering]
Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och
sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom
med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på
dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier]
Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på
proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes
modersmål.[diskriminering]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband
med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av
diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och
värderingar som inte har samband med religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
•
Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några
klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt.
[trakasserier]
•
Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen
•
”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin
utbildning. [diskriminering]
•
Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada
eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder
eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
•
På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av
var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
•
Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar
”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]
•
Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still.
Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan
skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!”
[diskriminering och trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller
heterosexuell läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med
sexuell läggning
•
Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar
de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]
•
Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har
han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam.
•
James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut
honom, men inte gör något. [trakasserier]
•
På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den
första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika
ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av
ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen.
Exempel på händelser som kan vara trakasserier:
•
•
Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.
[trakasserier]
Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när
de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men
de fortsätter i alla fall. [trakasserier]
