Inst. för lingvistik & filologi, Uppsala universitet
Pétur Helgason
Fonetik I, 7,5 hp
VT 2011
Fonetik 1 – lärandemål
Talets anatomi (Kap. 4 i Engstrand)
Benämna de yttre tungmuskler som är närmast förknippade med reglering av vokalklang, samt beskriva (gärna med bilder) deras läge och verkan i artikulationen.
Relatera regleringen av dessa muskler till akustiska och språkljudsmässiga
konsekvenser.
— Nyckelord: genioglossus ([i]-muskeln), hyoglossus ([a]-muskeln), styloglossus
([u]-muskeln), tunga, käke, tungben, styloidprocessen.
o genioglossus → främre, hög tungställning; [i]- eller [e]-liknande ljud.
o hyoglossus → låg tungställning; [a]- eller [ɑ]-liknande ljud.
o styloglossus → bakre, hög tungställning; [u]-, [o]- och [ɯ]-liknande ljud.
Benämna den muskel som är närmast förknippad med läpprundning samt beskriva
muskelns läge och verkan i artikulationen. Relatera reglering av denna muskel till
akustiska och språkljudsmässiga konsekvenser.
— Nyckelord: läpprundning (rundning), orbicularis oris.
o orbicularis oris → förlänger talröret och sänker resonansfrekvenser.
Benämna de muskler som är närmast förknippade med regleringen av nasalitet samt
beskriva deras läge och verkan i artikulationen. Relatera regleringen av dessa muskler
till akustiska och språkljudsmässiga konsekvenser.
— Nyckelord: velum (gomseglet), levator veli palatini, palatoglossus, velofaryngala
passagen.
o levator veli palatini → stänger den velofaryngala passagen → icke-nasala ljud.
o palatoglossus → öppnar den velofaryngala passagen → nasaler/nasalitet.
Benämna de muskler och brosk som är närmast förknippade med reglering av stämbandstonens frekvens (f-noll) samt beskriva deras läge och verkan i artikulationen.
Relatera regleringen av dessa muskler till akustiska och språkljudsmässiga konsekvenser.
— Nyckelord: cricothyroidmusklerna, vokalismusklerna, ringbrosket, sköldbrosket,
kannbrosken, stämbandsligament.
o cricothyroidmusklerna – töjer på stämläpparna → tunnare genomskärning → högre
frekvens av stämläppssvängningar (högre f-noll).
o vokalismusklerna → reglerar stämläpparnas inre spänning; högre spänning innebär
högre frekvens av stämläppssvängningar (högre f-noll).
Benämna de muskler och brosk som är närmast förknippade med av- och påsättning
av stämbandston samt beskriva deras läge och verkan i artikulationen. Relatera
regleringen av dessa muskler till akustiska och språkljudsmässiga konsekvenser.
— Nyckelord: interarytenoidmuskeln, laterala cricoarytenoidmusklerna, posteriora
cricoarytenoidmusklerna, ringbrosket, kannbrosken.
o interarytenoidmuskeln samt laterala cricoarytenoidmusklerna → sluter till glottis;
förutsättning för fonation.
o posteriora cricoarytenoidmusklerna → öppnar glottis; förutsättning för tonlöshet,
aspiration och andning.
Sidan 1 (1)
