Kalcium Mejeriprodukter , bladgrönsaker, baljväxter, nötter och frön

Kalcium
Mejeriprodukter
, bladgrönsaker,
baljväxter,
nötter och frön
Skelettet,
samspel nerver
och muskler,
cellfunktion och
blodkoagulation
Benskörhet, sämre
reglering av blodtryck
Riktigt stora
mängder kan
öka risk för
njursten samt
påverka
magnesiumupp
tag.
Fosfor
Proteinrik mat,
upptaget sker
lättare från
animalier.
Surdegsbröd,
groddar.
Skelettet,
energilagring,
ph-reglering och
enzymfunktion
Ovanligt,
kroppen verkar
reglera detta
själv.
Kalium
Frukt, bär,
grönsaker,
rotfrukter,
potatis,
cerealier,
mejeriprodukter
.
Främst salt, det
vill säga alla
saltade
produkter,
buljong etcetera.
Nervfunktionen,
blodtryckreglerin
g, vattenbalans
och surhetsgrad.
Ovanligt, endast om
upptaget i tarmar är
dåligt. Leder till
muskelsvaghet, dålig
aptit, illamående och
urkalkning av
skelettet.
Ovanligt med
undantag för vissa
sjukdomar och vid
vätskedrivande
behandling.
Nervmuskelfunk
tion, phreglering.
Mycket ovanligt, med
undantag för om man
svettas mycket och
länge som vid
långdistanslopp i
solsken. Symtom är
då krampanfall,
blodtryckfall och
avsaknad av
hungerkänslor.
Förhöjd
blodtryck,
hjärt- och
kärlsjukdom
Framför allt i
vegetabilier,
nötter,
baljväxter och
fullkorn
Skelettet,
energiproduktio
nen.
Muskelsvaghet,
muskelkramper,
trötthet. Orsakas av
vissa sjukdomar, ex
diabetes typ 2. Verkar
öka risken för hjärtoch kärlsjukdom,
diabetes, typ 2,
benskörhet med
mera.
Ofarligt om
njurarna
fungerar som
de ska. Intag
via tillskott kan
leda till onödigt
högt intag,
genom maten
är detta inte
möjligt.
Natrium
Magnesi
um
Vi behöver
ca 5 dl
mejeriprodukter dagl.
Om mejeriprodukter
utesluts ur
kosten ökar
risken för
brist
ordentligt.
Veganer
löper störst
risk att få
brist.
Sänker
blodtryck och
slaganfall.
Ingen risk.
Kvinnor
bör äta
max 6 g
rent salt
och män
max 7 g per
dag. Ett
sätt att
minska
saltintaget
är att använda
mineralsalt
utan att
höja dosen.
Järn
Zink
Selen
Jod
Krom
Två typer av
järn: hemjärn
finns i kött och
fisk framför allt
mörka köttslag
och lever samt
blodmat. Icke
hemjärn finns
fullkorn,
baljväxter,
nötter, gröna
grönsaker. För
den som äter
mycket potatis
är även det en
bra källa.
Kött,
mejeriprodukter
, fisk och
skaldjur.
Baljväxter,
nötter, potatis,
fullkorn.
Finns i jorden,
norden har
selfattig jord
vilken
kompenseras
med
selenberikning i
djurfoder. I
maten finns
selen i fisk,
skaldjur,
inälvsmat, ägg,
kött, ost och
mjölk.
Framför allt
fisk, skaldjur
och alger.
Mejeriprodukter
, salt (beroende
på vilken typ av
salt).
Olika funktioner
kopplade till
energiframställni
ng.
Svårare att utvinna
energi, håglöshet och
irritation som följd
Upptag från
maten regleras
så att överskott
inte uppstår.
Tabletter kan
kroppen ej
reglera lika bra.
Vanligaste
bristsjukdo
men, barn,
ungdomar,
kvinnor
och gravida
har ett ökat
behov av
järn.
Kalcium
hämmar
upptaget av
järn, cvitamin
ökar
upptaget.
Enzymfunktione
r, hormoner
Dålig
sårläkningsförmåga,
mörkerseende, smakoch lukt. Botas utan
bestående men.
Inte särskilt
giftigt och
farliga mängder
kan ej uppnås
genom maten.
Flera proteiner
är beroende av
selen för att
fungera,
exempelvis
försvar mot fria
radikaler, skydd
av cellmembran,
ämnesomsättnin
gens funktion,
spermiefunktion
och
muskelfunktion.
Verkar vara ovaligt,
med undantag för
selenfattiga områden
där ovanliga
sjukdomar finns.
Giftigt i höga
doser,
överskott
genom mat är
oerhört svårt
att få.
Vegetariane
r som äter
mycket
svenska
livsmedel
har en risk
för brist på
selen.
Sköldkörteln,
reglerar
ämnesomsättnin
gen.
Ämnesomsättningen
sjunker med
frusenhet och ökad
kroppsvikt som följd.
Ovanligt i Sverige om
man äter blandkost
eftersom vi berikar
salt med jod.
Mycket högt
intag påverkar
sköldkörteln
negativt.
Om fisk
och
mejeriprod
ukter är
uteslutna ut
maten blir
salt den
viktigaste
jodkällan.
Fullkorn,
baljväxter,
nötter, gröna
bladgrönsaker,
griskött och en
del skaldjur.
Omsättning av
kolhydrater och
fett.
Osäkert
Tror att det är
riskfritt
eftersom
intaget är så
lågt.