Ungdomars engagemang i sociala rörelser - IEI

Linköpings universitet
Lärarprogrammet
Jenny Gremar och Sandra Sundberg
Ungdomars engagemang i sociala
rörelser
Examensarbete 10 poäng
LIU-LÄR-L-EX--05/xx--SE
Handledare:
Daniel Persson Thunqvist
Institutionen för
ekonomi
Sammanfattning
Dagens ungdomar i Sverige har ett förändrat politiskt engagemang än tidigare
generationer. De politiska partiernas ungdomsförbund har tappat i medlemsantal men
trots detta kan man urskilja ett stort politiskt engagemang. Ungdomarna är idag istället
aktiva inom organisationer som kretsar kring sakfrågor. Organisationerna går samman
med varandra och bildar nätverk för att på så sätt lägga mer tyngd bakom sina aktioner.
Detta ungdomsengagemang fångade vårt intresse inför detta arbete. Syftet med
uppsatsen var att dels ta reda på hur ungdomar upplever sina möjligheter att kunna
påverka samhället genom sitt medlemskap i en organisation, samt dels se hur deras
identiteter påverkas i och med medlemskapet.
De sociala rörelserna har en lång historik, de kan ses som de vanliga medborgarnas
protester mot det som de misstycker mot. Rörelserna bygger ofta på en kollektiv
identitet där man har gemensamma mål, värderingar och erfarenheter som blir grunden
för gruppen. Det som sammanbinder rörelserna är att de har en tydlig utopi som de
eftersträvar. Eftersom det är i ungdomsåren man som individ är mest sökande i sitt
identitetsskapande leder det till att många unga söker sig till den här typen av rörelser.
De sociala rörelserna blir en sorts brygga mellan barndomen och den kommande
vuxenvärlden. I dessa ungdomsgrupper uppstår det ofta ett motstånd och kritik mot
resterande samhälle.
Vi har tagit del av undersökningar som tyder på att unga människor idag är mycket
kritiska till den politiska och institutionella makten i Sverige. Ungdomarna upplever att
de har små möjligheter att kunna påverka och att det är svårt att få sin röst hörd. De
känner att makthavarna inte lyssnar på ungas åsikter. Motståndet som uppkommer från
ungdomarna i de sociala rörelserna har till syfte att motverka det som påverkar deras
liv, det kan således ses som en kritik mot den rådande makten.
Genom vår undersökning där vi intervjuat fem aktiva ungdomar ur sociala rörelser har
vi fått det bekräftat att de känner en hopplöshet över att inte kunna påverka.
Ungdomarna uttrycker samtliga att det känns svårt att påverka samhället i det stora men
att det är lättare på det lokala planet. De fortsätter sitt engagemang trots att de ser att
deras arbete kanske inte resulterar i några stora förändringar på samhället just nu. De
ser ändå att det kommer att kunna ske en förändring inom de områden de är aktiva inom
i framtiden. Genom intervjuerna har vi även fått inblick i deras syn på sitt engagemang
och medlemskap i de olika organisationerna. Ungdomarnas identiteter påverkas i och
med medlemskapet även om det inte är lika tydligt som det kan beskrivas i en del
teorier som vi tagit del av.
2
Innehållsförteckning
1 Inledning och syfte
sid. 5
1.1 Inledning
1.2 Syfte
1.3 Frågeställningar
1.4 Avgränsning
1.5 Begreppsdefinition; ungdomar
1.6 Disposition
sid. 5
sid. 5
sid. 5
sid. 6
sid. 7
sid. 7
2 Metod
sid. 7
2.1 Val av metod
2.2 Utformning av intervjuguide
2.3 Etiska aspekter
2.4 Urval av sociala rörelser och intervjupersoner
2.5 Genomförande av intervjuerna
2.6 Bearbetning och analys
sid. 7
sid.84
sid. 9
sid. 9
sid. 10
sid. 11
3 Bakgrund
sid. 11
3.1 Ungdomars politiska engagemang i en föränderlig värld
3.2 Sociala rörelsers framväxt
3.3 Definition social rörelse
4 Ungdomar och identitet i ett forskningssammanhang
4.1 Globaliseringen och det förändrade identitetsskapandet
4.2 Ungdomar och identitetsbildande
4.3 Ungdomskulturer
4.4 Formandet av sociala rörelser
4.5 Identitetspolitik och kollektiv gemenskap
4.6 Utomparlamentariska metoder och civil olydnad
4.7 Sammanfattning; ungdomar och identitet i ett forskningssammanhang
5 Empirisk del
sid. 11
sid. 13
sid. 15
sid. 16
sid. 16
sid. 18
sid. 20
sid. 10
sid. 22
sid. 24
sid. 25
sid. 25
5.1 Martin
5.1.1 Medlemskap i organisationen
5.1.2 Samarbete med andra organisationer
5.1.3 Påverkan på samhället
5.1.4 Martins framtidsvisioner
5.2 Kalle
5.2.1 Medlemskap i organisationen
5.2.2 Samarbete med andra organisationer
5.2.3 Påverkan på samhället
5.2.4 Kalles framtidsvisioner
sid. 26
sid. 26
sid. 27
sid. 27
sid. 28
sid. 28
sid. 29
sid. 30
sid. 30
sid. 31
3
5.3 Anders
5.3.1 Medlemskap i organisationen
5.3.2 Samarbete med andra organisationer
5.3.3 Påverkan på samhället
5.3.4 Anders framtidsvisioner
5.4 Emma
5.4.1 Medlemskap i organisationen
5.4.2 Samarbete med andra organisationer
5.4.3 Påverkan på samhället
5.4.4 Emmas framtidsvisioner
5.5 Stefan
5.5.1 Medlemskap i organisationen
5.5.2 Samarbete med andra organisationer
5.5.3 Påverkan på samhället
5.5.4 Stefans framtidsvisioner
sid. 31
sid. 32
sid. 32
sid. 33
sid. 33
sid. 34
sid. 34
sid. 35
sid. 35
sid. 35
sid. 36
sid. 36
sid. 38
sid. 38
sid. 38
6 Analys och diskussion
sid. 39
6.1 Sociala identiteter
6.2 Individernas upplevda påverkan på samhället
6.3 Individens påverkan på den egna organisationen
6.4 Organisationens påverkan på individen
6.5 Opinionsbildning
6.6 Metoder för att uppnå sina mål
6.7 Sammanfattande kommentar
sid. 39
sid. 40
sid. 42
sid. 43
sid. 44
sid. 45
sid. 46
7 Didaktikavsnitt; ungdomars politiska engagemang
sid. 47
8 Källförteckning
sid. 49
8.1 Tryckta källor
8.2 Otryckta källor
sid. 49
sid. 50
Bilagor
4
1 Inledning och syfte
1.1 Inledning
Sveriges partier brottas idag med allt lägre medlemssiffror. De senaste riksdagsvalen
har inte kunnat presentera särskilt höga siffror vad gäller valdeltagande. De politiska
ungdomsförbunden har allt större problem med att rekrytera medlemmar och de har
tappat stort i medlemsantal. Trots detta finns det tendenser som tyder på att dagens
ungdomar har ett stort politiskt engagemang. Intresset finns där men det har ändrat
karaktär. Från att ungdomarna förr var mer aktiva inom partiernas olika förbund söker
de sig idag i allt större utsträckning till organisationer som bedriver sakfrågor. Dessa
organisationer ökar i antal och har gjort det sedan en tid tillbaka. Sakfrågorna kretsar
kring skilda ämnen men gemensamt för de flesta av organisationerna är att ungdomarna
som är aktiva brinner för sin sak. Styrkan hos dessa olika organisationer blir då de
binder sig samman med andra organisationer och bildar nätverk. Genom dessa nätverk
kan de sluta upp kring gemensamma frågor och visa sina åsikter gemensamt i
manifestationer och olika aktioner. Vi har sett en rad olika typer av manifestationer och
även aktioner i Sverige på senare tid utförda av ungdomar. Utomparlamentariska
metoder och civil olydnad är något som ungdomarna kan använda sig av för att nå sina
mål. Det är en delvis ny politisk kultur som växer fram bland i synnerhet yngre
människor och som också aktualiserat alternativa identiteter och politiska
handlingsformer vid sidan av den traditionella politiken. Detta engagemang från
ungdomarnas sida fångade vårt intresse och vi ville försöka fånga några av dessa aktiva
ungdomars tankar kring hur de ser på sitt medlemskap i sin organisation.
Den här uppsatsen är en gemensam produkt och författarna har haft en likvärdig
arbetsbörda.
1.2 Syfte
Syftet med uppsatsen är att dels ta reda på hur ungdomar upplever sina möjligheter att
kunna påverka samhället genom sitt medlemskap i en social rörelse, samt dels se hur
deras identiteter påverkas i och med medlemskapet. Genom intervjuer ska vi försöka ta
reda på hur ungdomarna ser på sin roll som en del av en social rörelse. Intervjuerna ska
vi sedan sätta in i sitt sammanhang med hjälp av de olika teorier vi valt ut som berör
ämnet identitet och sociala rörelser.
1.3 Frågeställningar
För att bryta ner vårt syfte har vi formulerat frågor som vi i och med arbetets gång
önskar söka svar på:
•
•
Hur ser ungdomarna på sina möjligheter att kunna påverka samhället?
Vilket inflytande har man som individ inom gruppen?
5
•
•
Hur stark är gruppidentiteten i organisationerna?
Vilka medel är ungdomarna beredda att använda för att uppnå sina mål?
1.4 Avgränsning
Uppsatsen är teoretiskt avgränsad till litteratur och forskning om identitet och rörelser
utifrån det kulturteoretiska perspektivet. Vi har valt en modern diskussion rörande
sociala rörelser och identitet och därav föll sig detta perspektiv naturligt.
För att uppnå syftet med denna uppsats har vi använt oss av flertalet
informationskällor. Vi har använt oss av litteratur, tidigare forskning och
intervjuer med fem ungdomar. Vi har bland annat sökt litteratur på LIBRIS med
sökorden; identitet, sociala rörelser. Med hjälp av tidigare läst litteratur och tips
från vår handledare plockade vi ut den litteratur vi fann mest lämplig i relation
till syftet med vår uppsats. Vår tyngdpunkt har dock varit på den empiriska delen
där individerna är i centrum.
För att kunna behandla identitetsbegreppet på ett sätt som vi ansåg passade vårt arbete
använde vi oss till stor del utav Anthony Giddens tankar kring identitetsbegreppet. Han
försöker koppla samman identitetsbegreppet med teorier om modernitet och
globalisering vilket vi ansåg var av vikt.
En del litteratur har haft en mer central roll i uppsatsen som till exempel ”Nomader i
nuet” (1989) av Alberto Melucci. Melucci är en italiensk professor i sociologi som
forskar om den moderna tidens sociala rörelser. Han har genom de
samhällsförändringar som skett de senaste decennierna intresserat sig för samhället,
sociala rörelser och individuella behov och hur den sociala förändringen förklaras och
vilken roll det kollektiva handlandet spelar. Vi har även lagt stor vikt vid Håkan Thörns
avhandling ”Modernitet, sociologi och sociala rörelser” (1997) och hans senare verk
”Globaliseringens dimensioner, Nationalstat, världssamhälle, demokrati och sociala
rörelser” (2002). Thörn är docent i sociologi och forskar vid Göteborgs universitet och
har ägnat mycket tid åt studiet av sociala rörelser. Han definierar dessa som ett
handlande som sker kollektivt vars syfte är genomgripande samhällsförändringar. Att
valet föll på dessa sociologer beror på att Melucci är framträdande i sin forskning på
detta område och Thörn ligger väldigt nära honom i sin forskning men har fokus på en
svensk kontext. De både håller sig inom det kulturteoretiska perspektivet som var vår
teoretiska avgränsning.
Vi har tagit del av professor Johan Fornäs två verk; ”Speglad ungdom” och
”Ungdomar i skilda sfärer”. Han är en forskare i Sverige som varit drivande i
etableringen av en plattform för svensk ungdomskulturforskning. Fornäs forskning har
varit relevant för vår undersökning om ungdomar och deras identitetsskapande.
6
Då det inte finns så mycket ungdomsforskning som handlade om ungdomars politiska
engagemang blev det tre SOU rapporter som fick bli vår källa till det; SOU 1998:101,
”det unga medborgarskapet – dokumentation från ett seminarium”, SOU 1999:101,
”olydiga medborgare? Om flyktinggömmare och djurrättsaktivister” och SOU
2002:122, ”Göteborg 2002”.
Uppsatsens empiriska avgränsning och urval diskuteras längre fram då intervjuerna som
genomförts presenteras i metoden.
1.5 Begreppsdefinition; ungdomar
Vanligtvis inom ungdomsforskning brukar ungdomar vara en benämning för människor
i tonåren. Det material vi har tagit del av handlar till stor del om ungdomar i den åldern.
Våra intervjupersoner besitter en något äldre ålder då de är mellan 22-26 år. Vi
använder begreppet ungdomar på dessa då vår uppfattning är att man är ungdom även
som ung vuxen. Våra intervjufrågor har även handlat om deras inträde i
organisationerna och detta skedde i en yngre ålder.
1.6 Disposition
I vår uppsats har vi valt att härefter beskriva hur vi gått tillväga med vår empiri genom
en metodbeskrivning. Därefter följer ett kapitel där vi sätter in vår uppsats i sitt
sammanhang och ger den information som krävs för att kunna hänga med i vårt fortsatta
resonemang, detta under bakgrund. Vidare kommer teorikapitlet, ”Ungdomar och
identitet i ett forskningssammanhang”, där vi diskuterar olika begrepp och teorier som
olika sociologer har tagit fram om identitet och sociala rörelser. I kapitel ”empirisk del”
presenterar vi vårt resultat av våra intervjuer och detta analyserar vi och drar slutsatser
av i vårt sista kapitel, ”analys och diskussion”. Här sätter vi in resultatet i ett
forskningssammanhang och lämnar utrymme för våra egna tankar.
2 Metod
I detta avsnitt redogör vi för den metod vi har använt oss utav för att kunna få svar på
våra frågeställningar. Här nedan beskriver vi den empiriska studiens tillvägagångssätt,
genomförande och val av analysmetod. Vi redogör även för de etiska aspekterna som
tagits i beaktande.
2.1 Val av metod
Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod eftersom vi anser att den är
mest lämpad för att få svar på våra frågeställningar. Den kvalitativa forskningsmetoden
förknippas med intervjuer där fokus ligger på hur människor upplever sin värld och
svaren bygger på intervjupersonernas egna erfarenheter. Inspirationen till metoden har
7
vi fått från Steinar Kvales metodbok ”den kvalitativa forskningsintervjun” och från
Alan Brymans ”samhällsvetenskapliga metoder” i avsnittet om intervjuer. Att intervjua
bygger på öppenhet och reflektion och Kvale menar att intervjua skulle kunna liknas
som ett hantverk då det krävs mycket engagemang från intervjuarens sida för att kunna
få en bra intervju1. Vårt val av att intervjua berodde på att vi ville få fram individens
tankar och upplevelser från sitt aktiva medlemskap i en social rörelse därför ansåg vi att
intervju var den bästa metoden. Vi har följt Kvales sju stadier i intervjuundersökningen; tematisering genom att vi hade ämnet och syftet för undersökningen
klart för oss, planering för att hinna med allt innan arbetet skulle vara klart,
intervjuerna genomfördes enligt intervjuguiden, utskrift där vi under många timmar
transkriberade intervjuerna, efter det analyserade vi vårt material och vi fick ett resultat,
genom verifiering kunde vi gå igenom hur vårt resultat kunde användas och efter det
kunde vi rapportera in allting i en form som motsvarar vetenskapliga kriterier2.
Vi har även använt oss utav litteratur för att få svar på våra frågeställningar. Bryman
skriver att en litteraturgenomgång görs för att ta reda på vilka kunskaper som finns
inom området och för att se om det finns någon tidigare forskning kring detta. Det är
även viktigt att förhålla sig kritisk till det material som man läser vilket vi anser att vi
har gjort3.
2.2 Utformning av intervjuguide
Den kvalitativa intervjumetoden bygger på ett utbyte av synpunkter och erfarenheter
mellan den som intervjuar och respondenten. Den kvalitativa intervjun handlar om att
fånga och förstå de intervjuade personernas innebörder och erfarenheter från deras egen
vardag genom att utgå från deras egen synvinkel4. För att kunna genomföra en bra
intervju studerade vi i Brymans och Kvales metodböcker för att få uppslag på hur en
bra intervjuguide skulle genomföras5. Vi ville få fram vilken mening de aktuella
rörelserna har för ungdomarna och varför man deltar och hur mycket gruppen påverkar
den enskilda individen och tvärtom. För att få fram dessa tankar hos individerna valde
vi olika teman att fokusera kring. I bakhuvudet hade vi vår tidigare forskning kring
identitet och rörelser. Genom dessa olika teman ansåg vi att vi skulle få fram det vi
önskade få svar på i våra frågeställningar. Därefter utformade vi intervjufrågor av en
öppen karaktär då vi var intresserade av vad de enskilda individerna tyckte och tänkte
om sin organisation och sitt deltagande. Vi valde att göra intervjufrågorna korta och
enkla då det enligt Kvale leder till att intervjupersonen får en chans att utveckla svaren.
Det uppstår även ett mer öppet samtal mellan intervjuaren och respondenten. Det är
intervjuarens uppgift att vägleda personen till att utveckla sina svar vilket innebär att
intervjuaren måste vara engagerad och personlig6. Vi provade våra intervjufrågor på ett
antal personer för att se om vi täckte in de områden som vi ville åt och efter att ha lagt
till några frågor blev vi nöjda (se bilaga 1). Det hade ingen betydelse i vilken ordning
1
Kvale Steinar, 1997, Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur, Lund, sid.100ff
Ibid, sid.85
3
Bryman, 2002, Samhällvetenskapliga metoder, Liber ekonomi, Malmö, sid.460
4
Kvale, 1997, sid.70
5
Bryman, 2002, kapitel 7, Kvale, 1997
6
Kvale, 1997, sid.123ff
2
8
frågorna kom då det var personens tankar vi var ute efter och följden på frågorna var
därför inte avgörande7. Då vi fick svårt att hitta personer som kunde träffa oss och ställa
upp på en intervju fick vi göra några intervjuer via mail. Vi ansåg att intervjua via mail
skulle kunna uppfylla vårt syfte med arbetet då många ungdomar är vana vid Internet.
Vi utgick från att de kollar sin mail några gånger i veckan och genom att vi skickade
våra frågor kunde de när de hade tid, svara på dem. Det gjorde att vi inte behövde boka
tid vilket vi tyckte var till deras fördel. Vi ansåg även att följdfrågor inte skulle behöva
vara något problem då de återigen kunde svara när de hade tid. Vårt frågeformulär
gjordes om lite så det skulle passa den sortens intervjuer. Vi hade kvar våra frågor som
vi använde vid de tidigare intervjuerna men lade bara till några fler följdfrågor för att
kunna få djupare svar eftersom vi inte var närvarande (se bilaga 2). Att vi inte ändrade
några frågor var för att vi var nöjda efter våra två första intervjuer.
2.3 Etiska aspekter
Det finns fyra forskningsetiska principer enligt Bryman och dessa har vi tagit i
beaktande8. Deltagarna har fått veta vilket syfte vi har med undersökningen och hur den
ska gå tillväga. Deltagandet skedde helt frivilligt och de samtyckte till medverkan i
undersökningen. Vi var även noga med att behandla uppgifterna med försiktighet och vi
påpekade vid flera tillfällen att de skulle vara anonyma. Redan när vi skickade ut vårt
första mail till organisationerna skrev vi att intervjuerna skulle behandlas anonymt.
Detta sade vi återigen när vi träffade våra intervju-personer, vi sade även att vi skulle
låta deras organisationer vara anonyma då det finns så få medlemmar och det kunde
äventyra deras anonymitet. Vi hade insett att det även hade en säkerhetsaspekt då de
faktiskt använder sig utav olagliga metoder i sina organisationer. Den fjärde aspekten
som vi haft i åtanke är att bara använda materialet till det ändamål som det var menat
för. Efter vår transkribering spelade vi över banden och vi har inte någon gång skrivit
deras riktiga namn. Det är bara vi och vår handledare som har sett transkriberingarna
och vet varifrån medlemmarna kommer. Kvale menar även han att det är etiskt riktigt
att informera personerna som ska intervjuas om i vilket syfte man har, hur
undersökningen är upplagd och att de när som helst kan avbryta sitt deltagande9. Dessa
principer har vi använt oss utav då vi tycker att det är viktigt att de ska kunna lita på oss
och att vi vill säkra tillförlitligheten i vårt material. Namnen på personerna vi har
intervjuat är fingerade.
2.4 Urval av sociala rörelser och intervjupersoner
Vi ville ha aktiva ungdomar i någon social rörelse som inte har funnits så länge. Detta
för att vi ville ha rörelser som inte hunnit bli starkt etablerade. Det finns ett myller av
sociala rörelser men oftast är det bara ett fåtal som lyfts fram i media. Greenpeace,
Amnesty och Attac är några väl etablerade sociala rörelser som ofta lyfts fram men vårt
intresse hamnade hos mindre rörelser där ungdomars engagemang var i fokus. Att vi
ville ha ungdomar beror på att det är under ungdomstiden som identitetsskapandet pågår
som mest och att det oftast är ungdomar som är mest aktiva i utomparlamentariska
sociala rörelser. Genom ett strategiskt urval hade vi valt ut fyra olika organisationer
7
Bryman, 2002, sid.301
Ibid, sid.440
9
Kvale, 1997, sid.107
8
9
som vi tog kontakt med och dessa hittade vi på Internet. Vårt val av rörelser berodde på
att vi kände till en vänsterradikal rörelse och från den hemsidan hittade vi länkar som vi
använde oss av. Vi såg på deras hemsidor att det var aktiva medlemmar och att de var
utomparlamentariska organisationer. Vi inser att vi kan ha missat flera organisationer
som inte har hemsidor eller som inte är länkade till de sidor vi var inne på men vi ansåg
att det inte var av stor vikt. Det viktiga för oss var att hitta engagerade personer i en
social rörelse och vilken det egentligen var hade inte betydelse. Vi lade heller ingen vikt
vid om det skulle vara tjejer eller killar utan mailade till kontaktadressen som fanns på
deras hemsidor och sedan fick de avgöra vilka som skulle intervjuas.
Att det just blev Anders, Martin, Kalle, Emma och Stefan beror på att det var de som
anmälde sitt intresse för en intervju. Vår tanke var att få fem intervjuer där vi skulle
träffa personerna och intervjua dem. Vi ansåg att fem stycken skulle kunna besvara våra
frågeställningar. Vi var inte ute efter att generalisera utan vi ville veta hur individerna
upplevde sin roll och sin rörelse. Därav var inte vår avsikt att få så många intervjuer
som möjligt. Vi fick bara svar från två av organisationerna och genom dem fick vi två
personer att intervjua.
Under intervjuerna berättade de att många medlemmar i liknande rörelser som de själva
inte vill ställa upp på intervjuer i denna form. Detta för att de fortfarande vill kunna
vara anonyma. Trots att vi varit tydliga om detta vid vår kontakt trodde inte de att det
spelade någon roll. Med denna information fick vi använda oss utav ett alternativt sätt
att intervjua, nämligen via mail. Detta innebar att vi nu kunde kontakta grupper från
hela Sverige. Cirka femtio mail skickade vi ut där vi bifogade våra intervjufrågor.
Urvalet av dessa sociala rörelser skedde som tidigare.
2.5 Genomförande av intervjuerna
Efter att ha bestämt tid och plats begav vi oss mot en stad i södra Sverige. Lokalen hade
Martin bokat i förväg så vi visste inte hur den skulle se ut. Däremot ansåg vi att det var
bra att det var de som hade ordnat lokal vilket skulle innebära att de var trygga med
platsen och det skulle underlätta för vår intervju. Enligt Bryman är det av vikt att
intervjupersonen är bekväm med platsen där intervjun ska ske10. Vi genomförde den
första intervjun med Martin och direkt efter blev det Kalle som intervjuades. Vi var
båda två med under intervjuerna men det var bara en av oss som hade huvudansvaret då
vi ville undvika att prata i munnen på varandra. Vi ansåg även att det var en bra idé då
den som inte hade huvudansvaret kunde pricka av alla frågor och om någon fråga
missades kunde detta rättas till. Varje intervju tog cirka en timme och vi spelade in
dessa två.
Den första mailintervjun fick vi från Anders och han hade utförligt skrivit sina svar
vilket gjorde att vi ansåg att vi inte behövde göra några följdfrågor. Emma och Stefans
svar kom några dagar senare och med dem har vi haft kontakt med fler gånger för
10
Bryman, 2002, sid.305
10
uppföljning av frågor. Vi har utgått från att det har varit seriösa svar från aktiva
personer då svaren är utförda på ett sätt som känns äkta.
2.6 Bearbetning och analys
För att kunna bearbeta våra intervjuer på bästa sätt valde vi att transkribera intervjuerna
dagen efter de genomförda intervjuerna. Detta för att vi lättare skulle minnas
upplevelsen och göra en bättre transkribering11. Transkriberingen gjordes ordagrant
efter vad vi och respondenten hade svarat. Detta för att vi skulle kunna bearbeta
materialet lättare. De intervjuer som vi gjorde via mail skrev vi bara ut och kunde
därefter behandla dem på liknande sätt som de andra intervjuerna.
Vi valde att framställa våra intervjupersoner var för sig då det var deras åsikter och
upplevelser som var av vikt. De inte är representanter för deras organisation utan det
var de som individer som var det viktiga.
Vi gjorde en tematisk analys av våra intervjuer på det sätt att vi utgick från våra teman
vi hade i vår intervjuguide. Genom att använda kategorier kunde vi få med det vi ville i
våra intervjuer. ”Medlemskapet i organisationen” täckte in deras egen syn på
organisationen, sin egen roll och hur den var uppbyggd. ”Samarbete med andra
organisationer” gjorde att vi såg hur samarbetet gick till, hur stark gruppidentiteten var
och vi fick även in om de var medlemmar i andra grupper. Vilka motståndare
organisationen har, hur de kan påverka samhället och vilka medel de använder för att
uppnå sina mål, fick vi med under kategorin ”påverkan på samhället”. Deras
engagemang speglas även i hur de ser på framtiden vilket gjorde att vi valde kategorin
”framtidsvisioner”. Att kategorisera anser vi vara ett bra sätt för att täcka in områden
som vi ville söka svar på och enligt Bryman är det vanligt vid bearbetning av
intervjuer12.
3 Bakgrund
Ungdomars politiska engagemang har genomgått förändringar genom åren. I detta
kapitel kommer vi att redogöra för vilka förändringar engagemanget har tagit. Vidare
följer en kort bak-grund om sociala rörelsers framväxt och även en definition av vad en
social rörelse är.
3.1 Ungdomars politiska engagemang i en föränderlig värld
Trots att unga människor säger sig vara politiskt engagerade har medlemskapet i olika
parti-organisationer minskat. Ungdomar söker sig inte längre till partipolitiska
ungdomsförbund utan deras engagemang tar sig andra uttryck. Detta hänger ihop med
11
12
Bryman, 2002, sid.384
Ibid, kapitel 18
11
att vi med åren fått ett lägre valdeltagande till riksdagsvalen och många ungdomar
känner inte att de kan påverka på riksnivå13. Unga människor är mycket kritiska till den
politiska och institutionella makten och de upplever att de har små möjligheter att
kunna påverka och att det är svårt att få sin röst hörd. De känner att makthavarna inte
lyssnar på ungas åsikter. Att kunna påverka det egna livet i vardagen och med till
exempel utbildning är dock något som ungdomarna upplever sig kunna göra14. En
undersökning visar att 69 procent av ungdomarna trots allt är nöjda med demokratin vi
har idag men det visar även att det är många ungdomar som är mindre nöjda med den.
Detta behöver inte innebära att bara för att man är nöjd så finns det inget skäl till att inte
engagera sig för andra som inte har det lika bra i samhället. När det även i en demokrati
finns människor som blir illa behandlade måste det finnas ett engagemang från andra i
samhället15.
Ungdomarna idag vänder de traditionella partierna ryggen och de avstår från att
engagera sig i partipolitiska organisationer och ungdomsförbund. Numera är vi inte lika
trogna partierna som vi var förr utan vi kan när vi röstar, ändra vår åsikt från gång till
gång16. Den politiska socialisationen sker numera i större grad utanför familjen, i
skolan, på fritiden och bland kompisar. Förr var det mer uppgjort att man röstade som
sina föräldrar men numera är det inte så. Den politiska socialisationen pågår även under
en allt längre tid i dagens samhälle17.
Anledningen till att ungdomarna har frångått partipolitiken beror på flera faktorer.
Ungdomarna ser inte någon större skillnad på partierna längre18 och många identifierar
sig inte heller med dem så som de ser ut idag19. Till saken hör även att det finns få
förebilder inom politiken och med tanke på att en kommunpolitiker oftast är en man i
femtioårsåldern kan det vara svårt att identifiera sig med politikerna20. En del ungdomar
tycker helt enkelt att politiken som förs i dagens Sverige är tråkig21. De tycker att
dialogen saknas mellan dem och de folkvalda politikerna och unga människor är idag
mer vana vid snabba beslutsvägar. Lättrörligheten som ökat med Internet och det
internationella samhället gör att det krockar med ett trögrörligt demokratiskt system
som vårt22. Den ekonomiska krisen som vi hade på 1990- talet är också en bidragande
orsak till ungdomarnas missnöje. Då skedde många neddragningar inom välfärden och
många ungdomar fick se fritidsgårdar slå igen och klasserna i skolan blev bara större.
Nedskärningarna ledde även till att klyftorna mellan samhällsklasserna ökade och
många ungdomar blev arbetslösa vilket spädde på den kritiska inställningen till de
politiska partierna. Många unga människor upplever även att de lagar och förordningar
som vi har tolkas stramt och godtyckligt. Därav finns en misstro mot hur myndigheter
13
SOU, 2002:122, Göteborg 2001, sid.53
SOU, 1998:101, det unga medborgarskapet – dokument från ett seminarium, sid.45
15
Ibid, sid.18f
16
Ibid, sid.23f, 28
17
Ibid, sid.43
18
SOU, 2002:122, sid.53f
19
SOU, 1998:101, sid.49
20
SOU, 2002:122, sid.53f
21
SOU, 1998:101, sid.49
22
SOU, 1998:101, sid.49
14
12
verkställer politiska beslut 23. Sedan finns faktorn att unga inte har behövt kämpa för
sina medborgerliga rättigheter och de är uppväxta i ett välfärdssamhälle vilket gör att de
kan ta saker och ting för givet24.
Att ungdomar inte vill ”köpa” hela det partipolitiska paketet har att göra med att
politiken har individualiserats. Det är ett nytt politiskt handlande där man ska leva som
man lär och förändringarna man vill åstadkomma i samhället ska börja med en själv.
Unga människors engagemang i sociala rörelser leder till en hel livsstil. Det omfattar
hela individens klädsel, mat, boende, politiska engagemang och uttryckssätt. Det
innebär att det politiska handlandet blir en del utav identiteten25.
En del ungdomar säger sig vara politiskt ointresserade men när det sedan blir
diskussioner i vissa sakfrågor framkommer det att de är mycket kunniga och pålästa26.
En undersökning bland ungdomar visar att 70-82 procent har ett intresse och
engagemang i vissa sakfrågor27. Det är frågor som handlar om rasism, miljö,
jämställdhet, arbetslöshet, internationella frågor men även lokala frågor som rör den
egna vardagen28. Samma undersökning visar att unga människor tycker att det är viktigt
att delta i planeringen av vårt samhälle men bara en tredjedel tror att de kan påverka
Sveriges framtid. Det visar på att många ungdomar känner en stor maktlöshet inför det
politiska styret i Sverige29.
Ungdomars politiska intresse ser annorlunda ut om man jämför med vuxna. Intresset för
politik finns i båda grupperna men ungdomarna har valt andra metoder för sitt
engagemang 30. Det politiska deltagandet har ökat i form utav att tala offentligt, skriva
artiklar och insändare i tidningar eller att demonstrera. Det är bara det traditionella
politiska engagemanget som har minskat men engagemanget finns, det tar bara nya
vägar31. Ungdomar vill ha direkta aktioner här och nu. De är ofta fokuserade på en fråga
och deras mål och metoder hänger ihop. Många unga deltar i flera olika nätverk
samtidigt och inför tillfälliga projekt samlas de för att lägga tryck på deras åsikter32.
3.2 Sociala rörelsers framväxt
Sociala rörelser har funnits i vårt samhälle under en lång tid. De tidiga rörelserna
karakteriserades av arbetet mot alkoholmissbruk, fattigdom, andligt förtryck och
orättvisor. Istället för den typen av folkrörelse växte andra typer av engagemang fram i
23
SOU, 2002:122, sid.53f
SOU, 1998:101, sid.49
25
SOU, 2002:122, sid.56
26
SOU, 1998:101, sid.44, SOU, 2002:122, sid.54
27
SOU, 2002:122, sid.54
28
SOU, 1998:101, sid.44, SOU, 2002:122, sid.54
29
SOU, 2002:122, sid.54
30
SOU, 1998:101, sid.75, SOU 2002:122, sid.55
31
Ibid, sid.44
32
SOU 2002:122, sid.59
24
13
vårt samhälle. På mitten av 1900-talet tog de ”nya” rörelserna över i fotspåren efter de
”gamla”. Rörelserna fokuserade nu på den problematik som växte i samhället i och
med det byråkratiska och storindustriella systemets framväxt. De nya problemen som
människor agerade mot var miljöförstöring, isolering, utslagning och psykisk
utarmning. Människorna som formade de nya sociala rörelserna började allt mer att
agera mot den typ av frågor som institutionerna och myndigheterna verkade oförmögna
att lösa33.
Begynnelsen för de nya rörelserna kan ses som de stora internationella protester som
framfördes mot kärnvapen på 50-talet. Detta var början för en ny tid där människorna
inte drog sig för att visa trots och olydnad mot överheter. Rörelsen mot vapnen använde
sig av demokratiska former men även av en hel del utomparlamentariska metoder34.
Efter detta engagemang kom det man kallar motkulturen som var emot den
dominerande teknokratiska kulturen och de ideal som de tyckte kulturen stod för.
Motkulturen hade sin förankring hos intellektuella, ungdomar och studenter och de
engagerade kom från alla typer av samhällsklasser. Denna motkultur, även kallad
ungdomsrörelsen tog sin början i mitten av 60-talet i USA detta i och med framväxten
av hippies och studentaktivister. Det var en rörelse som under kort tid nådde stor
spridning även utanför USA:s gränser35.
I många länder runt omkring i världen växte de frivilliga organisationerna otroligt
snabbt i antal under 60-talet och framåt. Detta kan visa tecken på de strukturella och
kulturella kriserna som präglade denna tid. Det rådde en övergångsperiod på flera olika
plan under denna tid som hade att göra med övergången till det moderna och mer
globaliserade samhället36. Stora demonstrationer där människor visade sina åsikter har
på senare delen av 1900-talet blivit allt vanligare. Detta tyder på att en ny social
sinnesstämning över västvärlden där människor nu öppet visade sitt misstycke mot
olika typer av missförhållanden, de kände möjligheten att kunna påverka37.
Under 70-talet gick de sociala rörelserna in i en ny era som brukar benämnas för det
tredje stadiet. Nu präglades de sociala rörelserna av engagemang i sakfrågor. Detta
kunde handla om liknande ämnen som tidigare men rörelserna fokuserade nu på endast
en fråga. Detta kunde vara motstånd mot kärnkraft, solidaritetsrörelser med tredje
världen, kvinnorörelser och lokala aktionsgrupper. Flera av dessa rörelser kom att kallas
alternativrörelser då de framförde alternativ mot det de protesterade mot38.
Under 80-talet kan tendenser på samarbete ses mellan de olika sociala rörelserna.
Rörelser börjar alltmer samarbeta och sammanfogas i olika nätverk. Dessa nätverk
33
Friberg Mats, Galtung Johan, 1984, Rörelserna, Akademilitteratur AB, Göteborg, sid 10.
Ibid, sid.348.
35
Ibid, sid.349.
36
Ibid, sid.11.
37
Ibid, sid.12.
38
Ibid, sid.351.
34
14
sprider sig även utanför ländernas gränser där kontakter knyts med liktänkande från
andra länder, mycket handlar om de gemensamma problemen som finns och rörelserna
samarbetar nu kring liknande sakfrågor39. Rörelserna under senare delen av 1900-talet
hade mycket hjälp av media och media i sin tur hade gärna med sensationella aktioner
som nyheter. Rörelserna har mediestrategier för att ytterligare förstärka sitt budskap40.
3.3 Definition social rörelse
Det finns olika sätt att definiera en social rörelse där man kan trycka på olika faktorer.
De viktigaste kraven ses av Mats Friberg som det kollektiva handlandet och det aktiva
deltagandet. Med det kollektiva deltagandet menas att det är ett avsiktligt samarbete
människor emellan som har till syfte att verka för en förbättring i den sociala ordningen
som finns just för stunden. Med aktivt deltagande syftar man på att rörelsens kraft
uppnås genom medlemmarnas aktiva deltagande och vilja att förverkliga de mål som
finns för rörelsen41. De sociala rörelserna kan ses som de vanliga medborgarnas
protester mot den situation som råder i samhället. Genom detta kan de ses som ett
resultat där varje samhälle får de sociala rörelser de förtjänar. De sociala rörelserna är
medborgarnas agerande då de känner att makthavarna leder dem i en riktning de själva
inte är beredda att gå. Det som är förenande för de sociala rörelserna är aktionsformen
och kravet på åtgärd42. Många av de rörelser som finns i dagens samhälle är ganska
temporära då de har ett särskilt syfte under en viss tid. Många som är engagerade är det
i flera olika rörelser kring olika sakfrågor43.
De nya rörelserna har några nya kännetecken mot de gamla. Sociala rörelser idag har
ofta en mångfald av åsikter inom organisationen och den är uppbyggd på ett ickehierarkiskt nätverk. Organisationen har en blandad sammansättning av medlemmar och
har få gemensamma visioner eller utopier. De har ett stort engagemang i de orättvisor
som finns runt om i världen44. Grupperna är måna om sin självständighet och grunden
är att kunna organisera sig självständigt och kunna göra egna analyser av förtrycket. De
vill inte gå samman med andra organisationer i en gemensam opposition utan de väljer
själva vilken kamp de vill bedriva. Risken skulle annars vara att hamna under någon
annans förtryck och det vill de inte45.
Det finns en viktig skillnad som bör göras mellan sociala rörelser och dess
organisationer. Sociala rörelser kan ses som lösare och mer heterogen än en
organisation46. Så fort rörelser övergår i att bli institutionaliserad övergår den till att bli
en organisation. En organisation kan drivas utan att de två ovan nämnda kriterierna
råder, organisationen behöver inte drivas av medlemmarnas aktiva deltagande utan kan
39
Friberg, 1984, sid.352
SOU 1999:101, Olydiga medborgare? Om flyktinggömmare och djurrättsaktivister, sid.23
41
Friberg, 1984, sid.13
42
Ibid, sid.12
43
SOU 1999:101, sid.15
44
SOU 2002:122, sid.55
45
Ibid, sid.58
46
SOU 1999:101, sid.11
40
15
skötas av anställda47. Här kan exemplet med fackföreningar nämnas där grundidéen
startade som en rörelse men allteftersom rörelsen blev alltmer överlämnad att drivas av
anställda så blev det snarare en organisation. En organisation av detta slag är beroende
av sina medlemmar i och med att de betalar in medlemsavgift men de behöver inte
alltid aktiva medlemmar. Ofta har rörelserna den utveckling där det med tidens gång
övergår till organisationer då engagemanget alltmer rinner ut i sanden. I och med detta
går rörelsen från att ha varit medlemsaktiv till att det alltmer är organisationsmänniskor
som sköter verksamheten48.
4 Ungdomar och identitet i ett forskningssammanhang
Identitet och identitetsskapande är något som har förändrats i och med globaliseringen
och den större sociala rörligheten den har medfört. Vi rör oss idag i många olika sociala
sfärer och skiftar i våra identiteter beroende på i vilket sammanhang vi är. Ungdomar är
de som söker sin identitet mest och det är i ungdomsåren de experimenterar med sin
identitet. I och med att ungdomars politiska engagemang har förändrats har de sociala
rörelserna ökat i antal. I detta kapitel kommer vi att lyfta fram teorier kring sociala
rörelser och identitet med fokus på ungdomar.
4.1 Globaliseringen och det förändrade identitetsskapandet
Globaliseringen har öppnat upp världen och gjort att vi fått tillgång till den på ett nytt
sätt. Den sociala rörligheten har blivit större och vi möter fler människor med olika
kulturell och social bakgrund än tidigare. Globaliseringen har gjort att våra personliga
liv förändrats då media, Internet och populärkulturen har gjort att det globala kommit
till det lokala och detta är något vi inte kan förhindra. Vi kan lättare ha kontakt med
människor från andra kulturer och sociala sammanhang och hur vi uppfattar oss själva
förändras då vi får en större marknad att tillgå vad gäller utbud. Globaliseringen tvingar
fram omdefinitioner av till exempel, familj, identitet, könsroller, vårt arbete och vår
socialiseringsprocess49. Idag har inte faktorer som klass, kön, etnicitet eller religiös
bakgrund lika stor betydelse för vårt identitetsskapande som det hade förr. Vi har inte
lika starka traditioner och seder som gör att identiteten blir given längre utan de har fått
stå tillbaka för nya influenser50. Självklart har det en viss betydelse men
individualiseringen har blivit starkare och Alberto Melucci menar att globaliseringen
starkt har påverkat vårt förändrade identitetsskapande51.
Vi lever i ett mer öppet samhälle där vi utvecklar nya identitetsmönster och vi omger
oss av en föränderlig värld52. Identiteter skapas i interaktion med andra och det blir den
47
Friberg, 1984, sid.13
Friberg, 1984, sid.13
49
Giddens Anthony, 2003, Sociologi, tredje omarbetade upplagan, studentlitteratur, Lund, sid.72f
50
Peterson Abby mfl, 2003, Ungdomar i vardagens väv, Studentlitteratur, Lund, sid.23, Melucci, 1992,
sid.118
51
Melucci Alberto, 1992, Nomader i nuet - sociala rörelser och individuella behov i dagens samhälle,
Mediaprint Uddevalla AB, Uddevalla, sid.118
52
Giddens, 2003, sid.73
48
16
lokala kontexten som påverkar mest vilket gör att man ändå måste ta hänsyn till faktorer
som familj, traditioner och hur samhället ser ut runt omkring individen53. Det som gör
att den faktorn inte är lika stark som tidigare är just att vi möter fler människor och går
över gränserna på ett helt nytt sätt. Vi kan inte värja oss för alla nya impulser som
kommer utifrån. Detta har lett till att vi har ett större behov av olika roller då den
sociala rörligheten har blivit större och vi kommer i kontakt med människor i fler
sociala situationer än vad vi gjorde förr54.
Anthony Giddens menar att vi individer rör oss hela tiden i olika sociala sammanhang
både lokalt och globalt vilket leder till våra skiftande identiteter. Vår identitet är i
ständig förändring från det vi föds till det att vi dör och det hela bygger på att reflektera
över sig själv, det är då förändringarna sker. Våra olika sociala identiteter visar på
vilken mångfald det finns i våra liv. Vi som medvetna varelser har förmågan att ständigt
skapa och förändra vår identitet. Vi formulerar en upplevelse av oss själva som unika
varelser där vi har speciella relationer till vår omgivning. Den symboliska
interaktionismen där individernas samspel med omgivningen skapar och formar
upplevelserna av sig själv är grunden i denna tanke. Den kulturella och den sociala
omgivningen är centralt i skapandet av identitet men när det gäller formandet av den
personliga identiteten är det individens handlingsförmåga, frihet och valmöjligheter
som är det viktiga55. Vår identitet bygger på sociala kontakter och relationer där vi
förhandlar om den vi vill vara menar Giddens och även det mest triviala är
identitetsskapande. Det kan vara vad vi väljer att ha på oss, vad vi gör på vår fritid och
hur vi tar hand om våra kroppar. Det är en del av processen som gör att vi skapar vår
identitet56.
I dagens postmoderna samhälle ingår individen i flera olika sociala sammanhang och
det innebär att vi beter oss olika beroende vilken situation vi befinner oss i. Idag ser vi
inte vår identitet som något fast och givet utan identiteten är något som är föränderligt
och som skapas genom ett socialt samspel människor emellan57. Förändringarna gör att
identiteten är i ett ständigt skapande och den processen pågår hela livet. Melucci menar
att identiteten inte bygger på en redan färdig modell utan det är den individuella
förmågan att kunna förändra sig och kunna läsa av olika situationer som gör att
identiteten skapas och förändras. Individer kan delta eller dra sig undan från vissa
situationer och vi måste lära oss att kommunicera inom olika sfärer då vi hela tiden är i
en föränderlig värld. Melucci tar upp individualisering då han menar att det är de
individuella handlingarna och det ökade medvetandet hos individer som är av vikt58.
Individerna har fått ett större ansvar när det kommer till identitetsbildandet. Den
individuella förmågan till självreflektion och ta till sig information har ökat. Individerna
har även utvecklats i sin kommunikation med andra och dagens samhälle ställer högre
53
Peterson, 2003, sid.26
Nilsson Björn, 1988, Människans ansikten, Socialpsykologiska aspekter på individ, grupp samhälle
och vardag, Studentlitteratur, Lund, sid.39
55
Giddens, 2003, sid.44
56
Ibid, sid.73
57
Hydén L-C i: Kylhammar, Martin, Battail Jean-Francois, 2003, På väg mot en kommunikativ
demokrati, ScandBook, Smedjebacken, sid.339f
58
Melucci, 1992, sid.122
54
17
krav på att man ska kunna agera i olika sociala situationer59. Mycket av vår tid upptas
till att skapa identitet och världen vi lever i tillhandahåller resurser och möjligheter för
oss att kunna göra det60. Identiteten är beroende av den aktuella kontexten. Varje
individ skapar olika identiteter som vi sedan kan skifta mellan 61. Dessa identiteter
benämns enligt Giddens som sociala identiteter. Han menar att en individ kan vara
mamma, läkare, kund och yogainstruktör med mera och att vi använder oss av våra
olika roller där det passar sig62. I alla olika sammanhang vi befinner oss i visar vi upp
vår identitet och vi måste hela tiden hävda vilka vi är. Detta eftersom omgivningen inte
redan vet vilka vi är eller vill vara i en viss situation. Vårt ökade sociala samspel har
gjort att vi blivit anpassade till att skifta identiteter beroende på vilken situationen är 63.
Kommunikationen är viktig, inte bara samhället gentemot individen, utan även i
kommunikation mellan individer som identiteter skapas och förändras.
Kommunikationen bekräftar skillnader och likheter mellan individer och skapandet av
relationer sker genom kommunikation64. Identiteten är inte bara något som vi har utan
vi har behov av att visa upp den och etablera den i interaktion med andra.
4.2 Ungdomar och identitetsbildande
Begreppet ungdomar är knutet till en viss ålder men det är även kulturellt bestämmande.
Ungdomar bildar en social kategori där man kan urskilja vissa gemensamma faktorer
som bland annat att man som ungdom inte är myndig men samtidigt ses man i många
fall som vuxen. Inom det kulturella möts unga av många olika ungdomsstilar, symboler
och tecken som man ska för-hålla sig till65.
I vårt moderna samhälle har det skett en avtraditionalisering på många olika områden.
Detta beror bland annat på att vi fått bättre kommunikationer mellan människor,
betydligt mer utvecklade medier samt att vi allt mer blivit ett mångkulturellt samhälle.
Det som tidigare föll sig naturligt genom traditioner lämnas nu till individuella beslut
och reflektion. Tidigare föll exempelvis yrkesval sig mer naturligt medan det idag
lämnas stort utrymme för individuella val. Detta kan ses som både positivt genom att
det blivit ett mer öppet och obundet samhälle men det har också lett till en otrygghet
hos en del människor. Gruppers och individers identiteter är på grund av detta inte lika
säkra idag genom att man inte längre behöver överta en redan fastlagd identitet.
Tidigare var det vanligt att man gick i sina föräldrars fotspår och det lämnades inte så
stort utrymme för egen reflektion över yrkesval. Det mesta av identitetssökandet idag
sker i ungdomsåren och det är ungdomarna som ställer sig frågan vem är jag? Vilka är
vi? Var är min plats? och det är här som olika identiteter prövas som mest66.
59
Ibid, sid.19
Ibid, sid.122f
61
Hydén, 2003, sid.339f
62
Giddens, 2003, sid.43
63
Nilsson, 1988, sid.39
64
Melucci, 1992, sid.123
65
Fornäs Johan, Lindberg Ulf, Sernhede Ove, 1990, Speglad ungdom – forskningsreception i tre
rockband, Symposion Bokförlag, Stockholm, sid.16.
66
Ibid, sid 14, Peterson, 2003, sid.24.
60
18
Massmedia påverkar vårt identitetsskapande i hög grad67 och både Melucci och Fornäs
menar att vi fått ett tryck från massmedia där vi får vår måttstock för vad som är
normalt. Massmedia för fram en bild som är väldigt kroppsfixerad, både fysiskt och
psykiskt, och genom detta får vi veta om vårt beteende och våra relationer går efter
normen i samhället68. Vi har ett behov av att jämföra oss med andra och ett behov av att
få bekräftelse på vem man är. Ungdomar är den grupp av människor som påverkas stort
av det stora utbudet av mediala bilder. Detta kan ses som en tillgång men det finns
också en fara i att man förlorar sig i mediebilderna69. Ungdomarna påverkas i högre
utsträckning än äldre åldersgrupper eftersom de befinner sig i en öppen och rörlig fas i
livet. Då ungdomar hela tiden omprövar och utvecklar sina identiteter tar de till sig
mycket intryck utifrån. Eftersom identitetsskapandet på det individuella planet har blivit
allt viktigare i och med globaliseringen syns det tydligt inom de ungdomskulturer som
växt fram. Dessa ungdomar har tendens att reagera snabbt och formar olika typer av
rörelser och experiment70.
Grupper är en länk mellan individen och samhället och det är i gruppen som den mesta
socialiseringen sker. Inom gruppen får man kunskaper om samhället och vilka normer
och värderingar som råder. Det är oftast grupper som kommer med nya idéer och de
stilar, det språk eller trender som det större samhället senare tar till sig71. För ungdomar
är identitetsskapandet i gruppen väldigt viktigt då det ofta är kompisarna som de
spenderar mest tid med, till och med mer tid än med sina egna föräldrar. Inom gruppen
utvecklas en stil och ett sätt att förhålla sig till resterande samhälle. Den individuella
identiteten påverkas i stort av den här typen av grupptillhörighet. Gruppen som man
umgås med är ännu viktigare idag än vad den har varit för tidigare generationer då
dagens ungdomar inte har något att falla tillbaka på i sitt identitetsskapande. Gruppen
blir på detta sätt en otroligt viktig brygga mellan barndomen och vuxenvärlden. Inom
gemenskapen med gruppen skapas en frigörelse från föräldrarna samtidigt som man kan
experimentera med sin egen identitet72. Inom den här typen av ungdomsgrupper skapas
gärna en kritik mot resterande omvärld. Gruppen kan bli rätt så sluten och kräva att de
som ingår i och med medlemskapet ska följa gruppens ordning. Genom den här typen
av avgränsning kan den individuella identiteten bromsas73.
Senare tidens ungdomskulturer har genomgått förändringar i identitetsskapandet. Johan
Fornäs menar att man talar om motsatsförhållandet mellan det privata på sin sida och
det offentliga på den andra vad gäller identitet. Det offentliga står för det öppna och
allmänneliga och det privata för det intima och slutna. Detta har länge varit givna
motsatser men Fornäs menar att detta har ändrats och är nu inte är rådande inom
ungdomskulturen74. Det privata är inte längre så slutet, identiteterna inom
67
Nilsson, 1988, sid.39
Melucci, 1992, sid.143, Fornäs 1990, sid.14
69
Fornäs 1990, sid.15
70
Ibid, sid.16
71
Nilsson, 1988, sid.73
72
Fornäs 1990, sid.17
73
Ibid, sid.17
74
Fornäs Johan i: Fornäs Johan, Boëtius Ulf, Reimer Bo, 1993, ungdomar i skilda sfärer, Brutus Östlings
bokförlag Symposion AB, Stockholm/Stenhag sid.36
68
19
ungdomskulturer skapas nu mitt i offentligheten. Ungdomar rör sig inom många olika
sfärer, detta kan vara skolan, familjen, kompisar och mellan offentlighetens olika rum.
Ungdomstiden präglas dels av att inom offentligheten hitta den stil som medierna
förmedlar som rätt och dels genom att stärka sina egna individuella gränser gentemot
exempelvis föräldrarna75. Det är svårt att skilja mellan det privata och offentliga, detta
kan förklaras genom att det idag inom det offentliga är lätt att genom ett avvikande sätt
få sin privata identitet avslöjad. Genom att sticka ut med exempelvis en annan stil i det
offentliga leder det till att andra kan placera in personen i fråga efter privatliv, sociala
ställning och yrke. Det är på detta sätt svårare att vara anonym inom det offentliga76.
4.3 Ungdomskulturer
I diskussionerna kring ungdomskulturer nämns ofta begreppet motstånd och detta
menar Fornäs är oundvikligt. Det kan handla om ungdomens motstånd mot de vuxna
eller mot maktstrukturer som kan vara knutna till klass, genus och etnicitet77. Makt är
något som uppkommer då det finns en dominerande part och då också en underordnad
part. Makt kan utövas på flera olika vis allt från subtil påverkan till fysiskt våld.
Motstånd sker genom att man står emot någon eller något. Detta kan man därav se att
det förutsätter makt och det är den makten som det sker motstånd mot. Motståndet från
ungdomarna har till syfte att motverka något som påverkar deras liv, därav innefattar
motstånd en form av kritik. Motståndet menar Fornäs uppkommer genom kritik mot
den rådande makten78. Man kan på detta sätt se motståndet som en uppfattning av brist
eller avsaknad av något. Genom att utveckla ett motstånd uppstår möjligheten att
utforma en utopi om hur man skulle vilja att makten brukas79.
4.4 Formandet av sociala rörelser
Sociala rörelser bygger på en sorts kollektiv identitet där man har gemensamma mål,
värderingar eller erfarenheter som blir grunden för gruppen. Sociala rörelser bygger på
en gemensam social identitet och det är denna som gör att gruppen får en mening med
det de gör80. De nya sociala rörelserna förutsätter att människorna frigör sig från den
identitet som vi påtrycks utifrån och att man genom detta eftersträvar en stor öppenhet
mot sig själv och andra människor. Genom att göra detta bygger identiteten på det inre
istället för det yttre vilket kan leda till att personen får känslan av att vara en ”outsider”.
Genom att ha insikten av att vi genom samhället får sociala roller kan en person med
insikt om detta välja att spela med i rollerna men han kan också gå över de givna
mönstren som finns. Denna personliga frigörelse får ingen stor genomslagningskraft om
människan genomför det ensam utan den förstärks i grupp som inom exempelvis en
organisation81.
75
Ibid, sid.37
Ibid, sid.204
77
Fornäs 1993, sid.13
78
Fornäs, 1993, sid.22
79
Ibid, sid.23
80
Giddens, 2003, sid.44
81
Friberg, 1984, sid.22
76
20
Både Melucci och Thörn menar att det är de påtagliga förändringar som ägt rum inom
den moderna tiden som format rörelserna. De förändringar som skett är ett resultat av
den ekonomiska expansionen och den sociala planeringen och styrningen som skett från
statsmakternas håll82. Genom att människors liv påverkats till följd av andras aktiva
beslut har det lett till sociala motsättningar. De människor som genom andras beslut får
sina livsvillkor förändrade och de som känner ett hot av denna förändring samlas till
grupperingar. Thörn menar vidare att dessa motsättningar som uppkommer är ett
resultat av olika styrkeförhållanden i samhället där det alltid finns de som är starkare
och de som är i underläge83. Genom de motsättningar som uppstår i ett samhälle bildas
en grund för kommande sociala rörelser. De sociala rörelserna bygger på kollektivt
handlande vars syfte är att åstadkomma en social förändring. Rörelserna har en social
utopi som de strävar efter att uppnå. Denna utopi präglas av möjligheten att kunna
påverka sin situation och därav leva i ett samhälle som är skapad av människorna84.
Både Melucci och Thörn definierar en social rörelses uppkomst som ett svar på sociala
förändring som sker i samhället. En social rörelse betraktar Melucci som ett tillfälligt
sammansatt system av handling där mål och medel är det som håller gruppen
någorlunda stabil och samman. De olika sociala grupperna är inte homogena men
sökandet efter någon form av förändring är det gemensamma för sociala rörelser. Det
finns en gemensam konflikt som de vill ändra på i gruppen och de aktiva medlemmarna
ska märkas. Ofta handlar det om att det är någon reaktion mot det sociala som gör att vi
går med i en social rörelse. Vi vill visa att vi står mot något eller vill göra uppror mot
någonting som gör att vi aktiverar oss i grupper85. Genom att individerna går samman
skapas förutsättningar för förändring och det sker som ett resultat av det kollektiva
handlandet86. Enligt Melucci är det tre egenskaper som återfinns hos sociala rörelser; en
”vi” - känsla så att alla känner sig delaktiga i rörelser. Vidare krävs en konflikt som
man känner engagemang för och vill åstadkomma en förändring i samhället. Den sista
egenskapen är att en social rörelse skapar någon form av social förändring genom sitt
agerande. Thörn menar vidare att det är viktigt att poängtera relationen mellan social
rörelse och social förändring, det gör han på följande vis: ”En social rörelse innefattar
kollektivt handlande i riktning mot social förändring” 87. Det kan vara svårt att se till
vilken roll en social rörelse har för förändring i samhället i direkt anknytning till att den
existerar, detta blir något lättare att se efter en tid. Givetvis går det ibland se direkta
effekter menar Thörn men ibland är detta problematiskt88.
Det komplexa samhälle vi lever i kännetecknas av många olika konflikter och
kollektiva identiteter som i högre grad är tillfälliga än vad de var förr i tiden. Dagens
engagemang för olika frågor och rörelser är begränsade och många aktiva deltar i flera
rörelser som har olika sakfrågor att jobba med. Melucci påpekar att rörelserna är aktörer
82
Melucci, 1992, sid.57, Thörn, 1997, sid.111
Thörn Håkan, 1997, Modernitet, sociologi och sociala rörelser, Göteborgs universitet, Göteborg
sid.111
84
Ibid, sid.112
85
Melucci, 1992, sid.130f
86
Ibid, sid.45
87
Thörn, 1997, sid.113
88
Ibid, sid.113
83
21
som påverkar det samhälle som vi befinner oss i och rörelser påverkar opinionen och
kan få igenom förändringar i samhället89. Den sociala rörelsen har ofta mindre
hierarkier inom gruppen och den bygger på mer eget ansvar och gruppen reflekterar
över sin organisation. Detta är ett budskap till hur de vill att det ska vara i samhället,
rörelsen arbetar för sitt mål samtidigt som de själva uppfyller det i den egna gruppen90.
Vilka är det då som är aktiva i olika rörelser? Enligt Melucci är det tre olika grupper av
människor som deltar. Den största gruppen består av personer som är välutbildade och
relativt unga. De arbetar inom informationsteknologin, inom den offentliga sektorn, då
främst med utbildning eller socialt bistånd eller är högutbildade med en ekonomisk
trygghet. Denna grupp är välintegrerad i samhällets olika sociala aktiviteter och är
aktiva inom politiska eller sociala organisationer. Den andra gruppen består av de som
inte är så starka på arbetsmarknaden. Det är studenter, arbetslösa och pensionärer som i
huvudsak dominerar denna grupp. Den sista gruppen är de som har populistiska eller
reaktionära inriktningar på sina rörelser och det är personer från den ”gamla”
medelklassen som till exempel bönder och hantverkare. De olika grupperna är
representerade olika beroende på vilken rörelse det handlar om men kärngruppen finns i
den första gruppen91. Vidare genomsyras givetvis de sociala rörelserna av
medlemmarnas olika värderingar och olika viljor.
Även då många anser att dagens rörelser inte är ”nya” menar Melucci att de är det då
det. Detta eftersom det är nya individer och deras identiteter är skapade i sin tid och
därav blir rörelserna annorlunda då det är individerna som gör gruppen92. Det är nya
relationer och individerna har skapat nya meningar i sitt agerande i det komplexa
samhället vilket gör att de är nya i sin tid. I dagens samhälle tillåts individer och sociala
grupper att bekräfta sig och erkännas för vad de är eller vill vara. Det kan göras i en
demokrati då forma, bevara och kunna förändra en självreflekterande identitet kräver
sociala sammanhang som är fria från kontroll och förtryck93.
4.5 Identitetspolitik och kollektiv gemenskap
De nya sociala rörelsernas fokusering på identiteter har fått namnet identitetspolitik.
Identitetspolitik som begrepp syftar till utestängda grupper som vill vara samhälleligt
jämställda och erkända. Identitet blir ur detta perspektiv inte ett sätt att se på sig själv
utan snarare ett sätt att leva. Genom denna identitetspolitik vill dessa rörelser därav
verka för dessa gruppers och individers anspråk på resurser för att kunna utveckla sina
egna liv94. Genom globaliseringen har vårt identitetsskapande tappat den givna grunden,
idag ställs vi som individer inför mer olika slags värderingar och normer än tidigare.
Genom den informationsteknik som slagit igenom har det öppnats upp en helt ny värld
89
Melucci, 1992, sid.68
Ibid, sid.86
91
Ibid, sid.66f
92
Ibid, sid.57
93
Melucci, 1992, sid.178
94
Thörn, Håkan, 2002, Globaliseringens dimensioner, Nationalstat, världssamhälle, demokrati och
sociala rörelser, WS Bockwell, Finland, sid.180
90
22
för den enskilde. Det finns enligt Thörn ett klart samband mellan globalisering och
individualisering. På ett sätt blir vi matade med information där vi blir uppmanade till
ett sätt att leva, men samtidigt innebär globaliseringen att det blir allt mer viktigt med
en egen personlig livsstrategi. På detta sätt blir våra identiteter något kluvna. Här kan de
sociala rörelserna komma in som aktörer som verkar för mindre styrning av den
enskildes liv, man vill verka för ett friare samhälle där man kan finna sin egen livsstil95.
Melucci menar att vi har olika behov av att bekräfta vår identitet och behoven är knutna
till ett system av sociala relationer och möjligheter till symbolisk representation vilket
vi får när vi grupperar oss. Det är den kulturella uppfattningen som styr vårt behov och
vi har olika behov beroende på vem vi är. De kollektiva identiteterna som finns i ett
samhälle har alltid funnits och finns i hög grad än idag. Det som dock ändrat sig vad det
gäller dessa identiteter på senare tid är att de nu är mer instabila96. Om det inte skulle
finnas kollektiva identiteter och kollektivt handlande skulle det heller inte finnas några
samhällen eller gemenskaper, dessa identiteter kommer således alltid finnas inom
samhällen97. Identiteter inom sociala rörelser skapas och hålls samman genom att det
sker en kategorisering och gränsdragning av ”vi” och ”dem”. Genom att detta görs
skapas en sammanhållning i gruppen98. Enligt Thörn kan man också skilja eller dela
upp denna identitet genom att dela upp den i intern och extern gränsdragning. Även om
man utåt sett ses som en aktör kan gruppen inåt sett ändras över tid99. Detta innebär att
en grupp som fått en stämpel på sig har svårt att få bort den även om gruppen i sig har
förändrats. Detta kan hända till exempel när en grupp ändrar sitt mål, sina värderingar
eller sina metoder men att namnet på gruppen fortfarande klingar dåligt för dess tidigare
agerande eller för dess åsikter.
Både Melucci och Thörn menar att det är otroligt viktigt med gemensamma
utgångspunkter för agerande inom gruppen och för att nå målet. Den kollektiva
identiteten som finns inom dessa rörelser bygger på det gemensamma målet och
identiteten skapas också genom gruppens kollektiva ageranden100. Individer som agerar
kollektivt vill skapa mening med sitt gemensamma deltagande och det gör de genom att
konstruera sina handlingar genom att lära känna omgivningen och se vilka gränser och
möjligheter som finns inom kollektivet. Det är när de producerar sina olika handlingar
som de definierar sig själva och sin grupp och det gör de genom förhandlingar och
konflikter med andra101. Genom dessa ageranden blir individerna en gemensam aktör.
Det kollektiva handlandet kommer i uttryck i gruppens manifestationer där identiteten
inom gruppen stärks genom att identifiera sig genom dessa manifestationer men också
genom att tydliggöra gruppens motståndare. Det är individerna som medverkar till att
forma gruppens ”vi” och det sker genom att gruppen tillsammans utarbetar och
formulerar målet för sitt agerande och vilka medel som ska användas102. Hur denna
95
Ibid, sid.182
Thörn, 1997, sid.159
97
Ibid, sid.160
98
Ibid, sid.161
99
Ibid, sid.162
100
Thörn 1997, sid.123, Melucci 1992 sid.53
101
Melucci, 1992, sid.41
102
Ibid, sid.42
96
23
sociala rörelse agerar och vilka medel som används har ofta en koppling till vilket mål
som rörelsen har. De måste även ses i sin tid då det är i den miljön som själva agerandet
utspelar sig i103. Den kollektiva identiteten förstärks genom att rörelsen arbetar
målmedvetet mot ett mål där det ingår kollektivt handlande. Thörn menar att rörelsen
har en utopisk karaktär som förstärker gemenskapen och gruppidentiteten104.
4.6 Utomparlamentariska metoder och civil olydnad
Man kan se på rörelser ur olika aspekter vad gäller dess kollektiva agerande och
tillväga-gångssätt. Ett sätt är att se det är att en rörelses handlande i första hand baseras
på objektiva kollektiva intressen, ett annat sätt är att det i första hand handlar om en
strategisk utgångspunkt då rörelser agerar. Det som dock kan sägas generellt om
rörelserna är att de bör ha ett gemensamt mål för dess kamp. För att det ska kunna
komma i kraft ett gemensamt handlande krävs att det inom rörelsen råder en enighet om
vad som är rörelsens mål. För att en rörelse ska kunna genomföra exempelvis en
demonstration krävs en sammanstämmighet om dess syfte105.
Utomparlamentariska metoder har enligt Thörn diskuterats under en lång tid och han
menar att dessa metoder kan ses som den globala politikens främsta handlingsformer.
Den civila olydnaden uppstår då den sociala rörelsen inte inordnar sig inom de
demokratiska institutionernas ramar. Genom den civila olydnaden utmanar dessa
grupper den parlamentariska demokratins gränslinjer106. Genom historien har den civila
olydnaden använts i syfte att försvara demokratiska rättigheter, påpeka och förhindra
diskriminering av vissa grupper, påverka politiska beslut, väcka debatt eller för att
synliggöra dolda maktförhållanden107. Melucci menar att de medel som används ofta
inte är accepterade av samhället men det gör att gruppen stärker sin gruppidentitet och
sammanhållning. Han menar även att det kan ske förändringar i samhället genom att
använda dessa metoder108.
Inom de rörelser som använder sig av utomparlamentariska metoder kan vi enligt Thörn
urskilja två olika typer av inställningar eller syner på dess metoder. Antingen ser man
den civila olydnaden som antidemokratisk då den ingriper en kritik mot det
demokratiska styrelseskicket som är etablerat. Inom detta synsätt uppfattas dessa
handlingar som ett sätt att inrikta sina krafter på ett direktdemokratiskt samhälle. Man
vill genom sitt engagemang på detta sätt helst ändra det rådande styrelseskicket. Den
andra uppfattningen som går att urskilja är då man ser att den civila olydnaden tar
utgångspunkt i den parlamentariska demokratin. På så sätt vill man utveckla det
rådande systemet. Ett argument för denna vanliga uppfattning är att de demokratiska
rättigheter vi har idag är ett resultat av den civila olydnaden som genomfördes av bland
103
Ibid, sid.42
Thörn, 1997, sid.123
105
Ibid, sid.122
106
Thörn, 2002, sid.165
107
Ibid, sid.170
108
Melucci, 1992, sid.45
104
24
annat arbetar-rörelsen kring förra sekelskiftet. Genom detta menar man att den civila
olydnaden som finns idag är en fortsättning på detta och att det har till syfte att
ytterligare förstärka de demokratiska rättigheterna 109.
4.7 Sammanfattning; ungdomar och identitet i ett
forskningssammanhang
Vårt identitetsbildande har förändrats och vi har numera flera olika roller som vi skiftar
emellan beroende på vilken situation vi befinner oss i. Vi är beroende av andra för att
kunna etablera vår identitet då vi gör det i interaktion med andra och vi har fått ett
större ansvar när det kommer till identitetsbildandet. Det är i ungdomsåren som det
mesta av identitetsbildandet sker och det är där som identiteter testas som mest.
Grupper som är en länk mellan individ och samhälle är en viktig del av vårt
engagemang och identitetsbildande. Grupper blir en viktig del mellan barndom och
vuxenvärld och det är inom ungdomsgrupper som det skapas en kritik mot resterande
samhället. Förändringarna som skett i världen har även påverkat vår offentliga och
privata sfär. Numera finns det inte någon direkt skillnad mellan dessa två och därför
kräver vår identitet att vi klarar båda sfärerna. Ungdomarna idag anammar detta på det
sätt att de vill leva som man lär. Om de ska vara med i en organisation vill de kunna stå
för allt de tycker och därför passar sakfrågeorganisationer dem väl. Det gör att de även
kan medverka i flera organisationer samtidigt beroende på vilken fråga det är som de
vill engagera sig i. Sociala rörelser har uppkommit i protest mot något och det är i dem
som arbetet med sakfrågor sker. Det blir en kollektiv gemenskap där de gemensamma
utgångspunkterna blir viktiga. Utopin och medlen för att nå målet stärker gemenskapen
och gruppidentiteten.
5 Empirisk del
I den här delen av uppsatsen ska vi presentera de intervjuer vi genomfört. De
intervjuade personerna kommer från två olika typer av rörelser men representerar fem
olika organisationer. Den ena av dessa inriktningar är de två ungdomarna som arbetar
för flyktingar i Sverige. Även om det är två olika organisationer har de vissa liknande
drag och ingår i samma nätverk. De vill arbeta för en humanare asylpolitik och deras
främsta utopi är att alla landsgränser ska försvinna. Båda dessa ungdomar arbetar nära
flyktingar som är i behov av hjälp, den ena av de intervjuade lägger långa perioder ner
ett heltidsjobb inom organisationen. Den andra typen av rörelse där de tre andra
intervjuade har sitt engagemang har en inriktning mot socialismen. Dessa
organisationer finns inom samma nätverk. Två av de intervjuade vill ha ett klasslöst
samhälle som resultat av kampen. Den tredje av de intervjuade är antifascist och har sin
främsta roll i att bekämpa nazismen. Här nedan får vi ta del av deras intervjusvar där de
beskriver organisationen, deras arbete och deras framtidsplaner. Vi har valt att använda
oss av rubrikerna; medlemskap i organisationer, samarbete med andra organisationer,
påverkan på samhället och framtidsvisioner då vi ansåg att dessa täckte in de
frågeställningar vi sökte svar på. Genom dessa rubriker kunde vi få fram hur
ungdomarna ser på sina möjligheter att kunna påverka samhället och vilket inflytande
109
Thörn, 2002, sid.166
25
de har som individ i gruppen. Det täckte även in hur stark gruppidentiteten var i
organisationen, vilket samarbete som finns och vilka medel som de är beredda att
använda för att uppnå sina mål. Att vi här benämner deras sociala rörelser som
organisationer är för att de själva använder sig av den definitionen.
5.1 Martin
Martin är mitt inne på sin utbildning vid universitetet och han gick direkt dit från sina
gymnasiala studier. Under sitt studerande på universitetet har han hunnit med ett års
studieuppehåll och befunnit sig i ett europeiskt land där han arbetade med
handikappade. Han arbetar även här i Sverige extra med barn som har damp eller
ADHD och ibland får han vikariera inom vården. Martin är 23 år och är sambo.
Martin har alltid varit politiskt intresserad och han har varit engagerad i olika
socialistiska organisationer sedan åtta år tillbaka men anser sig nu ha landat i den
organisationen som känns mest rätt för honom. Målet är att bekämpa klassamhället och
diskrimineringen av invandrare och sexism, både i form av institutionaliserad sexism
som sämre löner åt kvinnor men även den allmänna uppfattningen i samhället.
Organisationen bygger även på antifascism. Efter att själv tagit kontakt med
organisationen blev han medlem och idag lägger han ner ungefär sju, åtta timmar i
veckan på politiskt arbete, då inte bara inom denna organisation utan även inom andra
forum, det beror lite på vad som händer i samhället.
5.1.1 Medlemskap i organisationen
Organisationen som han är med i har funnits i tre, fyra år och bygger på väldigt aktiva
medlemmar och för att bli medlem måste man komma på intervju bland de som redan
finns i organisationen. Det är ingen stor omsättning på medlemmarna då det är viktigt
att man kan lita på varandra. Vikten av tillit beror mycket på att det är olagliga medel
som används i organisationen vilket gör att gruppen måste vara stabil. Det kommer
människor som vill vara med i organisationen som inte är seriösa utan bara är ute efter
att slåss menar Martin. De vill vara medlemmar för sin egen identitets skull och inte för
politiken. Samtidigt menar han att alla gör saker för sin egen vinning skull och att vi
människor är mer eller mindre egoistiska. Inom gruppen anordnar de till och med
studiecirklar där det handlar om sin egen identitet. Martin tycker det är viktigt att man
utvecklas inom gruppen och det är ett bra sätt att göra det på. Det viktigaste är dock att
det politiska arbetet ska komma först och detta eftersträvar hans organisation.
Den lokala organisationen har fem, sex aktiva medlemmar och det är ganska lagom
enligt Martin. Många är ambitiösa och vill lägga ner mycket tid på organisationen och
det tycker Martin känns skönt. Visst att man umgås i gruppen men det blir inte
självändamålet utan huvudsyftet är att vara aktiv politiskt. Martin menar på att det
gäller att vara uppdaterad om vad som händer i samhället. Det är viktigt att kunna möta
fördomar med kunskap. För att uppnå detta kan det i samarbetet med andra grupper
pratas om samhällsfrågor. Många livliga diskussioner är viktigt för deras engagemang.
26
Organisationen är en platt organisation där man arbetar med att motverka hierarkier.
Alla ska kunna komma till tals och det är konsensus som gäller när beslut ska tas. Om
det är ett fåtal som bestämmer menar Martin att mångas kreativitet hämmas och därför
är det mycket bättre när alla är delaktiga. Trots att det är en platt organisation blir det
lätt att det bildas informellt ledarskap för att alla är engagerade på olika sätt. Han ser
inte detta som något hinder utan menar att organisationen är medveten om detta och att
de pratar om det för att få bukt på problemet.
Martin känner att han har möjlighet att påverka inom organisationen. När det är få
engagerade känns det som det finns utrymme för egna tankar och förslag och Martin
menar att det är en glädje när de övriga i gruppen tycker att hans förslag och idéer är
bra. Martin funderar även på om det är en illusion han har att han kan påverka men han
säger att han hoppas att han kan det, han vill ju tro att det är möjligt att påverka annars
skulle han inte fortsätta.
5.1.2 Samarbete med andra organisationer
Eftersom organisationen inte har så många medlemmar samarbetar de med andra för att
nå ut med sitt budskap. Martins organisation har mellan fyrtio och sjuttio medlemmar
totalt i landet och när det ska till demonstrationer och liknande krävs samarbete med
andra för att få kraft bakom budskapet. Samarbetet är även bra då många har en felaktig
uppfattning om organisationen menar Martin. När flygblad ska delas ut eller
demonstrationer ska ske kan det ibland vara bättre att inte nämna organisationen för det
kan vara stötande för vissa människor. Återigen menar Martin att det är det politiska
arbetet som är det viktigaste och inte själva organisationen, hur man når ut med sitt
budskap spelar ingen roll. Tyvärr finns det inte så mycket samarbete med andra
organisationer i andra länder och detta är främst av ekonomiska skäl. Det skulle nog
vara mer samarbete om det fanns pengar tror Martin för det är väldigt upplyftande att
träffa människor med liknande åsikter och det ger stimulans till en själv menar han och
det skapas någon form av gemenskap som är viktig. När Martin träffar likasinnade från
andra länder känner han att han är delaktig i någonting större och det får honom att
känna sig viktig och betydelsefull.
5.1.3 Påverkan på samhället
Organisationens främsta motståndare är makthavarna och Martin menar att det är staten
och de styrande som måste bekämpas. Det är de som är tjuvarna i samhället och
eftersom det är vi som satt dem på de poster de har är det vi som måste ta bort dem
menar han. För att kunna göra det använder Martin sitt engagemang mest till att få ut
information om organisationens mål. Han anser att hans chans att påverka är ganska
marginell och jämför hur mycket han skulle kunna påverka om han kunde använda
media istället för flygblad. Trots detta vill han få människor politiskt aktiva och att
börja ifrågasätta samhället vi lever i. Detta tror han att han kan göra med hjälp av att
sprida information via till exempelvis skolor. Organisationen är dock en utomparlamentarisk organisation och om det skulle vara nödvändigt är inte Martin
27
främmande för att använda sig utav olagliga medel för att få fram sitt budskap. Däremot
ligger det inte närmast hans intresse att göra det utan han överlåter det till de som är
mer intresserade av att använda sig av sådana medel. Vill medlemmarna av olika skäl
inte delta i olagliga aktiviteter är det helt upp till var och en själva. Martin menar även
att han nu som sambo har ett ansvar även för en annan person och kan inte längre
utsätta sig för de hotelser som kan medföra medlemskapet i organisationen. Om det
skulle komma personer som inte gillar hans åsikter och sparka på ytterdörren drabbar
det inte längre honom ensam. Han menar även att man måste visa hänsyn till övriga
familjen som mamma och pappa.
5.1.4 Martins framtidsvisioner
Målet med sin kamp mot samhället är att få fler människor att tänka till och ifrågasätta
samhället vi lever i. Han önskar att de blir många som en dag tröttnar och byter ut
systemet. Detta skulle han helst vilja se ske med hjälp av en fredlig revolution. Det
viktiga är att man inte bara nöjer sig med en revolution utan att man alltid ifrågasätter
och förändrar. Det gäller att alltid analysera samhället vi lever i. Samtidigt som Martin
vill få människor att tänka på liknande sätt som han själv är han ödmjuk när han pratar
om sina medmänniskor. Han menar att vi måste ta hänsyn till vilket samhälle vi är
uppväxta i och att vi alla är olika.
Då många anser att organisationen inte är en bra organisation känner Martin att han i
framtiden kan stöta på problem då han ska söka arbete. Han tror inte att han kan vara
aktiv i en radikal organisation på samma sätt utan kommer nog att få hitta andra vägar
för att nå ut med sitt budskap. Däremot tror han att organisationen kommer att bestå
lång tid framöver då det finns en mer långsiktig plan för förändring till skillnad från de
grupper som är mer subkulturella och som bara har en sakfråga att agera för. När de väl
fått igenom den saken finns det inget behov av den gruppen men det menar Martin att
det finns av hans typ av organisation.
5.2 Kalle
Kalle är 25 år och arbetar nätter som undersköterska. På dagarna bedriver han sitt
politiska arbete genom att vara aktiv inom en rad olika organisationer. Kalles politiska
engagemang startade i unga år, redan som femtonåring var han aktiv då inom bland
annat djurrätt. Kalle är en öppen person som gärna berättar om sitt engagemang och
organisationens arbete även om han poängterar vikten av att tänka på säkerheten för sig
själv och för de han arbetar med och för. Kalle lägger ner mycket tid på det politiska
arbetet, han säger att det periodvis är ett heltidsjobb. Vi får uppfattningen av att han
verkligen har ett djupsinnigt engagemang. Han har alltid velat hjälpa människor som är
i behov av hjälp.
28
5.2.1 Medlemskap i organisationen
Organisationen som Kalle för tillfället är mest engagerad i arbetar för asylsökande i
Sverige. Till en början beskriver han att organisationen startades av människor som var
emot hur Sverige behandlar de asylsökande. Organisationen omfattar ungefär 60-80
personer i hela Sverige tror Kalle och i den lokala delen av organisationen där han är
aktiv är det sex till åtta personer som är aktiva. Kalle var med och startade upp den
lokala delen för ett och ett halvt år sedan. Han beskriver gruppen av aktiva som en
blandning av människor, åldern ligger ungefär runt 20-25 år vilket Kalle menar är
relativt högt för den här typen av organisationer. Han beskriver de unga som kommer in
i organisationerna och ”brinner” medan de aktiva som blir något äldre droppar av detta
av olika anledningar till exempel då de skaffar familj. Men den lokala gruppen ser
ungefär likadan ut nu som vid starten. Flera av de aktiva är studenter men med olika
inriktningar. Även politiskt går åsikterna isär inom gruppen men eftersom arbetet
kretsar just kring en sakfråga tycker Kalle inte att det är något problem, utåt sett har de
ingen politisk ståndpunkt. Gruppen har en gemensam plattform som de bedriver sitt
arbete utifrån och vem som helst som ställer upp på denna är välkommen att delta. Han
poängterar dock att det ses som positivt om man vill arbeta aktivt inom organisationen.
Främsta anledningen till hans engagemang är att han anser att de frågor som rör
flyktinghjälp är otroligt viktiga. Han kom i kontakt med frågorna som rörde flyktingar
då en vän till honom gifte sig med en man av utländsk härkomst. Genom honom fick
han veta hur immigrationsverket och polisen hade behandlat honom det gjorde att han
började fundera. I samma veva började media uppmärksamma situationen och det ledde
till att han fick upp ögonen för hur det egentligen såg ut. Kalle är med av samma
anledning idag som han var då han startade upp organisationen. Den enda skillnaden är
att han då kanske hade en anledning, idag med mer kunskap finns det 30-40 anledningar
till hans engagemang.
Organisationen är uppbyggd på två plan, dels bedrivs en opinionsbildande verksamhet
som delvis är inriktad på kontakter med media och dels finns en del som handlar om att
praktiskt hjälpa flyktingar. Arbetet sker ideellt av de aktiva, de får inte någon typ av
bidrag utan organisationen finansieras av gåvor från människor som vill hjälpa till och
sedan skänker de aktiva av sin egen lön. Det är en platt organisation där gruppen alltid
försöker nå konsensus när beslut ska tas i någon fråga. Inom organisationen finns ingen
ledare och alla röster är lika mycket värda. Kalle tycker att han får sin röst hörd tack
vare att alla får sin chans att uttrycka vad de tycker och känner innan beslut tas i frågan.
Detta genomförs genom att de kör ”rundor” där alla får komma till tals. Genom att
ungdomsförbund saknar den här typen av organisation leder det till problem. Med platt
organisation slipper man folk som får maktbegär, får någon makt är det lätt att han vill
ha mer och sedan har de till slut all makt och då menar Kalle att det är kört. Är det så att
man vill ställa sig vid sidan ett tag är det inget problem, det är ett ganska betungande
engagemang så det beror på hur mycket man orkar säger Kalle.
29
5.2.2 Samarbete med andra organisationer
Beroende på vad organisationen arbetar med för tillfället varierar samarbetet med andra
organisationer. Kalles arbete består mycket i att hjälpa flyktingar att skapa kontakter
med olika parter som kyrkan, advokater och myndigheter. Organisationen jobbar hela
tiden för att knyta upp nya kontakter med olika organisationer och många kontakter
sker även på privat basis för de aktiva. Gruppen deltar även i olika demonstrationer och
manifestationer, även om de aktar sig för att ”bränna sig” som organisation eftersom de
är rädda om sitt förtroende hos dem de hjälper. När de blir inbjudna till demonstrationer
är de mycket noga med att diskutera om det är något de kan stå för som organisation.
Kalle nämner att det finns liknande nätverk som det i Sverige i andra länder i Europa
bland annat i Tyskland. Han säger att det finns samarbete länder emellan där det bland
annat sker aktioner vid olika gränsstationer. Kalle och hans organisation har inte så
mycket kontakt utåt, detta beror främst på att han tycker att den typen av arbete de
bedriver gör sig bäst nationellt. Han menar att det vore konstigt om vi i Sverige
skickade protester till exempelvis Spanien för att klaga på deras politik. Det blir lättare
att sätta press på sina egna politiker. Det arbete som dock sker med internationell prägel
är att de kritiserar EU:s asylpolitik eftersom Sverige är en del av unionen.
5.2.3 Påverkan på samhället
Organisationens främsta mål är att verka för en human flyktingpolitik, åsikterna går isär
något om hur detta ska infrias. Vissa medlemmar, säger Kalle, vill ha fri invandring,
personligen före-språkar han avskaffandet av nationalstaten helt. Han ser inte någon
direkt motståndare till organisationen, man skulle kunna se svenska staten som vår
motståndare på sätt och vis säger han efter en stunds funderande. I så fall skulle det bli
migrationsminister Barbro Holmberg personifierad tillägger han med ett skratt.
Kalle upplever det inte som att organisationen har någon direkt hotbild riktad mot sig.
Han menar dock att det alltid kommer att finnas ”idioter med rakat huvud” som har
svårt att fatta saker och ting. Eftersom det inte finns någon straffskala för att gömma
flyktingar menar han att det inte kan ses som kriminellt. Han säger att det inte är särskilt
populärt hos polisen att han hjälper flyktingar men om han blir inplockad spelar det
ingen roll eftersom han har tystnadsplikt gentemot flyktingarna. Kalle skulle utan
tvekan fortsätta med hans engagemang även om hans agerande skulle leda till
bestraffning. Han menar att det inte finns något som kan stoppa honom, om han blir
inlåst kommer han att fortsätta direkt när han kommer ut igen. Frågan är så pass viktig
att man inte kan hindras av ett straff. Kalle säger att vi var tvungna att använda civil
olydnad för att få allmän rösträtt och likadant med den kvinnliga rösträtten. Han ser det
som en process, att det hela tiden handlar om att pröva regelverket för vad som är
lagligt och inte. Organisationen använder sig inte av direktaktioner, Kalle menar att
organisationen inte skulle tjäna på att använda våld. De förespråkar inte våld på något
sätt om situationen kräver kan det i så fall vara civil olydnad men gruppen ligger lågt
med detta eftersom det är flyktingar de arbetar med.
30
Kalle tycker att organisationen har kunnat påverka i positiv riktning även om det sker
med små förändringar i taget. Han menar att inget sker på en vecka utan att det återigen
handlar om en process, om 20-30 år tror han att det kanske ska kunna synas en märkbar
förändring. I den lokala organisationen säger han att de kanske inte gör massor för
samhället men att de gör mycket för den enskilda individen. Kalle menar även att det är
vikigt att vara uppdaterad om vad som händer i samhället och poängterar vikten av att
vara påläst inom hans område. Detta för att kunna möta människor i diskussioner.
5.2.4 Kalles framtidsvisioner
Kalle ser sig själv som politiskt aktiv länge, han säger att han kommer vara en
sjuttioåring som ”hytter med käppen”. Han ser de positiva reaktionerna som man får av
de han hjälper som en stor glädjekälla. Det är helt underbart när människorna ringer och
tackar honom och är helt överlyckliga.
Han ser inget slut på engagemanget han vill ha sin samhällsförändring. Även om Kalle
inom denna organisation endast verkar för flyktingfrågor är han även drivande inom
andra områden. Han vill ha en klassförändring där det inte ska finnas några
samhällsklasser alls. Han vill ha en form av fredlig socialism där staten inte har särskilt
mycket att säga till om. Ett klasslöst samhälle där människor värderas lika och där
pengar inte har lika stort inflytande som de har nu.
5.3 Anders
Anders är 26 år gammal och har efter samhällsprogrammet på gymnasiet haft en del
ströjobb, utbildat sig och idag arbetar han inom vården. Sin aktiva ställning tog han på
gymnasiet och har efter det varit politiskt aktiv i olika sakfrågor och i olika
organisationer. Organisationen han är medlem i idag är en antifascistisk organisation
vars främsta mål är att bekämpa fascismen.
För ungefär sju år sedan kom Anders i kontakt med den organisation och han hade
redan innan haft kontakter med organisationen men då i en annan stad. Han behövde
inte själv söka medlemskap utan han blev tillfrågad om han ville vara med. Anders trivs
bra i organisationen och anser att det är den enda som arbetar seriöst med frågor om
antifascism. Hur mycket tid Anders lägger ner på organisationen varierar och ibland är
det som att ha ett heltidsjobb då det är kampanjer eller stora händelser. Ibland blir det
mindre, det beror på om han tar på sig att göra till exempel flygblad, tidningar eller
liknande. Det blir lite vad man gör det till själv menar han.
31
5.3.1 Medlemskap i organisationen
Organisationen som Anders är med i har funnits i tolv år och finns representerad i flera
andra länder i Europa. Den lokala gruppen består av ungefär tio medlemmar där alla
känner varandra mycket väl. Hur många medlemmar som finns i hela Sverige är oklart
men samtidigt bygger inte organisationen på att få så många medlemmar som möjligt
utan det gäller att medlemmarna istället är aktiva. Detta för att komma undan långa
möten och att kunna ha en bättre säkerhet. Eftersom många metoder som organisationen
använder sig av är olagliga, gäller det att det är få som vet var och när aktioner ska ske.
De som vill bli medlemmar i organisationen kan ta kontakt med organisationen och
sedan får de komma på någon form av intervju. Detta för att de befintliga medlemmarna
ska kunna se vad det är för typ av människa. Är vi tveksamma till personen är han eller
hon inte välkommen menar han. Det vanligaste är dock att organisationen själva tar
kontakt med de medlemmar de vill ha med i sin lokalgrupp och det är sällan som de
personer som blir tillfrågade tackar nej.
Uppgiften som organisationen har tagit på sig är att ansvara för säkerhet när det gäller
demonstrationer och andra evenemang. Det gäller att de personer och organisationer
som lokalgruppen solidariserar sig med kan utföra sina demonstrationer och liknande
utan att behöva störas utav grupper som är helt emot deras åsikter. Inte så att
organisationen ska fungera som någon poliskår men de brukar se till att det finns någon
form av beredskap bland de som ska demonstrera så att de vet vad de ska göra om
någonting händer. Det är rent säkerhetstänkande menar Anders och detta har tillkommit
då många har blivit hotade eller utsatta för våld på grund av sitt medlemskap i
organisationen eller liknande organisationer.
Den lokala gruppen som Anders är med i består av lika många kvinnor som män och de
flesta är över tjugo år. Nästan samtliga medlemmar är engagerade i andra organisationer
och har varit engagerade i den utomparlamentariska vänstern under flera år. När beslut
ska tas i gruppen räcker det med majoritetsbeslut men oftast är alla överens i de flesta
frågorna. Är det någon som är emot ett förslag brukar de diskutera igenom det och
komma fram till någon form av kompromiss som alla stödjer. Detta för att det ska vara
så demokratiskt som möjligt. Anders tycker att han har lika mycket inflytande som de
övriga i gruppen men menar samtidigt att folk har en benägenhet att lyssna mer på
personer med längre erfarenhet. Detta är både på gott och på ont menar han.
5.3.2 Samarbete med andra organisationer
Organisationen har mycket samarbete med de flesta utomparlamentariska
vänsterorganisationer och det beror mycket på att deras uppgift är att samarbeta och se
till andra gruppers säkerhet vid demonstrationer och liknande. Då många av
medlemmarna är aktiva i andra organisationer samtidigt blir samarbetet mer naturligt
32
menar han. Det finns samarbete med liknande grupper i andra länder och att just Anders
organisation finns i Europa hålls det kontakt ibland. Samarbetet är dock inte så utbrett
då arbetet sker lokalt och nationellt.
5.3.3 Påverkan på samhället
Motståndarna enligt Anders är fascister och nazister och dessa menar han uppkommer i
ett samhälle som inte fungerar bra. Om staten skulle sköta exempelvis bostadsfrågor,
arbetslösheten, förhållandena för arbetslösa eller utbildningar bättre så skulle det
problemet inte finnas. Det skulle även innebära att den egna organisationen inte skulle
behövas men det är ju som sagt ett mål för dem då de vill få bort nazister och fascister
och dess tankar från samhället. Anders tror inte att hans organisation kan påverka så
stort men han menar att den lokala påverkan är stor och när de hjälper personer som
drabbats av nazisternas våld har de gjort en avsevärd skillnad till det bättre.
Det som skiljer organisation från andra tror Anders att det är det som de är mest
uppmärk-sammade för, nämligen att de ibland tar till våld. Anders menar att detta är
något som bara sker i nödfall och oftast vid självförsvar när någon annan grupp går till
angrepp. Det kan även handla om offensivt våld när vi tycker att vi måste använda det
menar Anders. Det kan vara ”trycka till” nynazister när de försöker rekrytera
medlemmar på skolor eller krossa rutor hemma hos någon som hämnd för något dumt
de gjort mot oss eller något liknande. Anders menar att hans organisation inte ursäktar
det våld som de använder utan det är något som ibland är nödvändigt. Detta för att deras
motståndares ideologier faktiskt bygger på våld och därför behöver bekämpas med
samma medel. Anders menar att de behövs för att visa sig aktiva då många kanske har
samma åsikter som dem själva men inte vågar visa det offentligt.
Anders egen roll i lokalgruppen är att lokalisera och dokumentera var motståndarna
finns och vad de gör eller som han själv utrycker det; min uppgift är att veta vad varje
enskild nynazist åt till frukost imorse, ungefär. Detta för att kunna möta sina
motståndare bättre och bekämpa dem. Hans hat till nazister och liknande ligger långt
tillbaka i tiden och han har ofta varit i bråk med dem och efter att själv blivit utsatt för
deras aggressivitet och sett andra blivit utsatta insåg han att man var tvungen att
organisera sig för att få bukt på problemen. Från början var engagemanget en ren
självbevarelsedrift men numera är det en samhällsinsats menar Anders.
5.3.4 Anders framtidsvisioner
Anders kommer att vara aktiv inom organisationen så länge som han känner att han
behövs. Anders hoppas dock att han inte kommer att bli en ”gubb- aktivist”. Han ser
inte de olagliga medlen som används som något hinder utan menar att så länge som
samhället skiter i nazister och dess problem de för med sig kommer organisationen att
behövas. Det är när staten tar itu med problemen och ser till att vi får ett samhälle där
rasism inte finns som vi kommer att få en värld som passar Anders.
33
5.4 Emma
Emma är en person som har rest en del i sina ungdomsår. Hon har varit i Zimbabwe
som var en del av en kurs som hon läste med tema miljö och ekonomi. Hon har även
rest en del i Bosnien. Emma har inte slutfört hela sin gymnasieutbildning utan haft
ströjobb sedan hon var ung, nu är hon 25 år. Hon anser själv att hon inte ägnat sig
särskilt mycket åt något konstruktivt arbete annat än i kortare perioder.
Emma är uppvuxen på landet och har länge varit aktiv inom olika frågor. Hon blev
vegetarian som fjortonåring av hälsoskäl men när hon sedan träffade på människor som
var aktiva inom djurrätt kom även hon att bli det. Sedan dess har hon sökt efter mer och
mer kunskaper inom olika områden. Eftersom Emma bodde på landet så tror hon att det
bromsade hennes engagemang något eftersom hon inte fick den informationen hon hade
velat. Hon menar att om kunskapen nått ut ända till den byn där hon bodde skulle
hennes engagemang ha startat tidigare. Emma har som person alltid haft ett starkt
känslomässigt engagemang för utsatta människor. Hon beskriver det som att hon alltid
har haft en stark känsla av vad som inte borde finnas och vad som det borde finnas mer
av.
5.4.1 Medlemskap i organisationen
Emma är aktiv i en organisation som arbetar för flyktingars rätt till asyl. Nätverket
startades upp för att ge ett alternativ till andra svenska asylrättsföreningar och
organisationer. Dessa menar Emma mest arbetar med lobbyverksamhet och inte med
några direkta aktioner och de tillåter inte någon civil olydnad. Detta var något som man
såg behövdes, en organisation som kunde utföra den typen av aktioner. Målet för
organisationen är att de lagar och regler som finns i utlännings-lagen skall följas och att
Sverige ska erbjuda fristad åt dem som behöver. Organisationen har ungefär 20 aktiva
medlemmar i den lokala delen, det är dock 180 som är medlemmar men många av dem
är inte särskilt aktiva.
Emma startade sitt engagemang inom organisationen efter att ha träffat en kille från
turkiska Kurdistan. Han levde gömd eftersom han var nekad uppehållstillstånd här i
Sverige. Emma menar att efter att ha träffat en människa som lever under sådana
omständigheter som han gjorde då är det svårt att vara tyst och passiv. Emma hörde då
talas om organisationen som vid den tiden fanns på en annan ort i Sverige, den hade
startats upp efter en modell som fanns i andra länder i Europa. Efter ett tag träffade
Emma en kille som var med och hjälpte henne att starta upp en lokal del av denna
organisation i staden där hon bodde, detta var 2001.
Besluten inom organisationen tas genom kvalificerad majoritet vid utlysta möten.
Emma menar att de som är aktiva och går på dessa möten har lika mycket att säga till
om. Hon tillägger dock att det självklart finns andra subtila saker som spelar roll för
inflytandet som kön, ålder, erfarenhet och etnicitet. Om man inte ställer sig bakom ett
34
beslut har man rättigheten att reservera sig mot detta i mötesprotokollet.
5.4.2 Samarbete med andra organisationer
Organisationen bedriver samarbete med andra organisationer bland annat genom olika
manifestationer. Organisationen är en del av ett rikstäckande nätverk som samarbetar
nationellt för dessa frågor. Vid behov sker samarbete med en av Sveriges största
organisationer på området. På lokal nivå samarbetar de men en rad olika föreningar och
organisationer detta efter de aktuella behoven som finns hos flyktingarna. Bland annat
har de kontakter med en stiftelse som består av sjukhuspersonal som hjälper till med
sjukvård när det behövs hos de gömda flyktingarna. Samarbete sker även med liknande
organisationer i Europa.
5.4.3 Påverkan på samhället
Utopin för organisationen berättar Emma är att alla landsgränser skall upplösas och att
fri rörlighet ska införas. De som hon ser som organisationens motståndare är de som
bedriver en restriktiv flyktingpolitik och de som inte bryr sig alls. Hon menar att det
största problemet är att människor idag inte är så medvetna om hur det verkligen
fungerar. Det finns många uppfattningar om hur verkligheten ser ut men dessa stämmer
sällan menar hon. Vid djupare diskussioner brukar människor som inte är så insatta bli
väldigt förfärade.
Emma berättar att hon startade upp organisationen med ganska naiv inställning, det är
inte så lätt att genomföra stora saker. Från början var hennes tanke att hon skulle kunna
hjälpa fler människor. Hennes största engagemang låg i att fixa lägenheter, hon hade
tänkt förmedla lägenheter åt flyktingarna till exempel lägenheter där de boende var
bortresta. Detta blev dock svårt eftersom folk är skeptiska och rädda. Att då låna ut
lägenheten till någon man inte känner blir med den inställningen en stor uppoffring som
många inte vill göra. De flyktingar som organisationen hjälpt och som sedan fått
uppehållstillstånd har varit ganska få, färre än vad Emma hade räknat med.
Emma tror dock att organisationen fyller ett positivt syfte genom att den verkar för
opinions-bildning. Organisationen är en viktig informationskälla för hur det verkligen
ser ut för de gömda. Emma tror att det kommer ske förändringar genom organisationen
som inte går att se nu, kanske menar hon att de gör grovjobbet inför att en dag lyckas
integrera medmänskligheten i politiken.
5.4.4 Emmas framtidsvisioner
Just nu lägger Emma inte ner så mycket tid med nya fall inom organisationen eftersom
hon inte riktigt orkat. Hon har kvar ”sina” flyktingfamiljer som hon är kontaktperson åt,
hon vill inte svika dem eftersom hon har lovat att hjälpa dem. Förhoppningsvis säger
Emma kommer energin tillbaka så hon kan fortsätta sitt arbete som vanligt, men just nu
35
saknas moroten. Hon menar att asylpolitiken går i fel riktning, hon ser ingen positiv
förändring som varar. Gränserna tycker hon stängs alltmer omkring oss och det kommer
att ta lång tid innan man inser vilket enormt misstag det är. Hon kommer att fortsätta
vara kontaktpersoner åt de familjer som hon nu har tills det löser sig för dem.
Antagligen kommer hon sedan att söka sig till en organisation där hon känner att det
finns ett större hopp för förändring. Där hon känner att hennes arbete gör större nytta.
Emma har varit med på en del aktioner där civil olydnad använts och hon är inte emot
detta arbetssätt. Hon ser inför framtiden att hon kan vara med på liknande aktioner igen
men hon kommer vara mer försiktig med vilka aktioner hon deltar i än vad hon varit
tidigare. Aktionerna ska vara välplanerade med bra informerade deltagare och hon ska
veta att aktionen kan medföra ett positivt resultat om hon ska delta. Idag menar Emma
att hon inte skulle använda civil olydnad bara för att just använda olydnad utan hon vill
följa lagen så långt det går tills det är uppenbart att den inte fyller den skyddande
funktion som det är tänkt.
Emmas mål med sitt egna engagemang är att ”dra sitt strå till stacken”, att göra det som
hon som människa finner sig skyldig att göra för sina medmänniskor. Hon hoppas att
andra skulle göra samma sak åt henne om hon befann sig i en utsatt position. Men
Emma menar att hon själv inte kan lida känslomässig svält för att hon plågas av
världens smärta. Hon säger att hon hört att det finns mer i livet än så, tydligen ska man
kunna dansa till sin revolution, det vill Emma lära sig!
5.5 Stefan
Stefan är 22 år och uppvuxen på landet. Han har gått den samhällsvetenskapliga
programmet på gymnasiet och fortsatt läsa statskunskap, psykologi och historia på
universitetet. Stefan har sedan unga år varit en engagerad person. Han har varit aktiv i
elevråd, ungdomsfullmäktige, skolkonferenser och andra liknande grupper. Han insåg
dock efter ett par år att han genom detta engagemang inte hade någon möjlighet att
kunna påverka. Han menar att inom den här typen av engagemang har alla ungdomar
samma intressen och samma åsikter. Efter en stunds partipolitiskt arbete kom han till
samma insikt som tidigare att det egentligen inte går att påverka den här vägen heller.
2002 blev Stefan medlem i den organisation där han idag bedriver sitt engagemang.
Stefan lägger ner mycket tid på sitt politiska arbete, han tror att det är ungefär fem
timmar om dagen, men då är det inte endast inom den här organisationen. Han är
medlem i andra liknande grupper plus att han är aktiv privat i till exempel olika
diskussioner med andra vänsterorienterade på nätet.
5.5.1 Medlemskap i organisationen
Organisationen som Stefan är medlem i är en del av ett nätverk som finns över större
36
delen av Sverige. Organisationen är nationellt uppbyggt som en federation där de lokala
organisationerna skickar representanter till omfattande nationella möten. Stefan menar
att det inte är organisationen i sig som är det viktiga, han ser det som att den endast är
ett medel för att bygga upp kontakter, att organisera, samordna och planera saker.
I den lokala delen av organisationen är det tio aktiva medlemmar och Stefan säger att
det också finns en del ”hangarounds” som inte är aktiva deltagare men som gärna
ansluter vid exempelvis demonstrationer. Om man ser till hela Sverige uppskattar han
det till att omfatta mellan trehundra till femhundra personer. Han säger att det är lite
svårt att exakt veta eftersom det inte finns något centralt medlemsregister. Antalet
medlemmar har sjunkit kraftigt sedan Göteborgskravallerna då många tappade sugen
för sitt engagemang.
Stefan ser gruppen som en blandad kompott av människor med olika idéer.
Organisationen rekryterar ganska brett hos ungdomar och därför är medlemmarnas
bakgrunder ganska olika. Det gemensamma målet för alla är dock generellt, den
frihetliga socialismen och frihetlig organisation underifrån. Organisationens utopi är ett
samhälle utan klasser, utan uppdelning mellan män och kvinnor utifrån patriarkala eller
sexistiska mönster. Man vill inte heller att det ska finnas någon uppdelning mellan
människor utifrån etisk eller kulturell bakgrund eller sexuell läggning. Målet är ett
samhälle där alla människor har absolut rätt och frihet, samt verklig möjlighet att
utforma sina liv utifrån sin egen vilja, så länge som de inte inkräktar på någon annan
människas rätt och frihet.
Beslut fattas inom organisationen utifrån konsensusprincipen efter ordentliga
diskussioner. Om konsensus inte kan uppnås röstar gruppen i frågan. Möten sker även
inom nätverket på landsomfattande nivå dessa kallas för landsmöten. Här sammanförs
alla lokalgruppers röster till ett gemensamt beslut. Frågorna har innan mötet diskuterats
inom lokalgrupperna. Som medlem kan man välja att stå utanför ett beslut om till
exempel en aktion. Det är aldrig någon som tvingas vara med på något som man inte
vill. På liknande sätt kan en lokal organisation välja att stå utanför beslut som tas på
landsmötena. Eftersom den lokala gruppen inte är särskilt stor tycker Stefan att han har
ett stort inflytande.
Stefans egen roll inom gruppen kan ses som en samordnande roll där han har mycket
mailkontakter, dessutom är han ett uppslagsverk vad gäller ideologiska och historiska
frågor där han har ett stort intresse. Stefan ser gruppen som ganska upproriska mot den
allmänna meningen. Han menar att det alltid är de som för frågor på tal som andra
grupper inte orkar driva.
37
5.5.2 Samarbete med andra organisationer
Organisationen brukar vara verksam inom olika nätverk som bildas i staden där de är
aktiva. Detta kretsar då kring olika frågor som de finner gemensamt engagemang inom.
Det största samarbetet sker inom federationen där man kan samarbeta kring aktuella
frågor. En del av medlemmarna inom organisationen är även aktiva inom andra
organisationer.
5.5.3 Påverkan på samhället
Stefan säger att de inte tror att de kan driva igenom sin linje helt utan ser det som viktigt
att de framför fler infallsvinklar. Det hela är en process som gör att folk får mer tid att
diskutera frågorna och det är bra för demokratin. Stefan tycker att organisationen har
mindre påverkan på samhället än vad han skulle önska. Han tror dock att de frihetliga
idéerna kommer få ett större genomslag när folk märker hur toppstyrt LO-facken är och
hur ”sossarna” går åt höger.
Som organisationens motståndare finns en hel rad att nämna. Det som är gemensamt för
alla dessa menar Stefan är att de bygger på eller innehåller hierarkier vilket de är starkt
emot. För att nämna några motståndare är det de borgerliga partierna, LO-facken,
socialdemokraterna, kommunistiska partier, klassamhället och storföretag. Stefan menar
att dessa hierarkier gör att några människor hamnar längst upp och att vanliga
människor omyndigförklaras. Detta är det som organisationen vill arbeta mot.
Organisationen begränsar inte tillvägagångssätt utan det är upp till lokalgrupperna att
avgöra rätt metoder eller federationen om det gäller omfattande demonstrationer.
Personligen är Stefan för nyttjande av civil olydnad även om han inte använder sig av
det själv i någon större utsträckning, i alla fall inte enligt den strikta definitionen
tillägger han.
5.5.4 Stefans framtidsvisioner
Personligen eftersträvar Stefan givetvis samma utopi som organisationen men han har
egna uppfattningar om hur dessa principer skulle kunna genomföras. Stefan säger att
den bästa konkretiseringen av utopin är att decentralisera beslutsfattandet i samhället,
samt utvidga demokratin till även den ekonomiska sfären. Beslut ska fattas av dem som
det berör, det vill säga arbetare på en fabrik ska besluta om hur de ska arbeta, lägga upp
produktionen, de som arbetar inom sjukvården ska bestämma över sin arbetsplats och så
vidare. I bostadsområdena ska de boende bestämma om utformningen och på lokala råd
eller stormöten ska sedan folk träffas för att diskutera och besluta över frågor som berör
detta menar Stefan. I frågor som berör många människor vill Stefan att det
sammankopplas, de olika lokala råden/mötena inom distrikt, kommuner, eller liknande i
en federativ ordning genom delegater som representerar de lokala råden/mötena.
38
Beslutsfattande sker dock alltid på lokal nivå detta då deltagarna endast framför de
representerades åsikter och viljor. Han menar att det här ska finnas en skillnad i
representationen, en delegat framför åsikter som han eller hon vet att de representerade
har, dessutom kan man när som missnöje skulle uppkomma återkalla en delegats
mandat. En representant i vanlig mening däremot kan ibland framföra det de tror att de
representerade vill, detta är Stefan emot.
Stefan är övertygad om att det kommer tas bra beslut som inte är rasistiska, sexistiska,
homofobiska eller miljöförstörande om bara folk får makten över sina egna liv. Genom
att människorna får makt över sina liv kommer de förnuftiga argumenten få större
betydelse än ogrundade fördomar. Stefan tror att han kommer vara aktiv under en lång
tid framöver. Han säger dock att hans engagemang kanske kommer övergå i någon
annan form då han blir äldre. Han menar att då han kommer ut i arbetslivet kommer
säkert det fackliga arbetet ta över. Men han har dock ett tydligt mål för sin kamp och
vet hur han skulle vilja ha samhället ordnat.
6 Analys och diskussion
De personer som vi har intervjuat kommer från typiska sociala rörelser då de har de
kännetecken som vi tidigare tagit upp, de är dock inte så offentligt etablerade och
därmed inte så kända. Organisationerna har en blandad sammansättning av medlemmar
där det är individerna som har mycket att säga till om. Organisationen är uppbyggd på
ett icke- hierarkiskt sätt och de har samlats för en sakfråga och en viss utopi. De är alla
medlemmar i ett nätverk som bygger på internetkontakt. Organisationerna är små och
gemensamt är att de uppkommit i protest mot något i samhället.
Det som kännetecknar våra intervjupersoner är att alla varit politiskt engagerade i
många år och de verkar vara drivande i sina organisationer. I vår teoridel nämner
Melucci tre kategorier av människor som är aktiva i en social rörelse110. När vi skulle
placera in våra ungdomar i dessa kategorier insåg vi att det inte var självklart var
ungdomarna skulle befinna sig. Det kan bero på att det ändå var ett tag sedan Melucci
skrev sin bok och att våra samhällsklasser har förändrats sen dess. Det är bara Emma
som vi med lätthet kan placera in i Meluccis andra kategori, nämligen de som inte är så
starka på arbetsmarkanden.
6.1 Sociala identiteter
Genom globaliseringen får vi tillgång till information och media som uppmanar till ett
sätt att leva. Detta innebär att det blir mer och mer viktigt med en egen personlig
livsstrategi. Våra identiteter påverkas och de sociala rörelserna kan komma in som
aktörer för att verka för ett friare samhälle där man får chansen att hitta sin egen livsstil.
Stefan är den som på ett tydligt sätt poängterar att han eftersträvar ett samhälle där
110
Melucci, 1992, sid.66f
39
individerna har en stor delaktighet och en stor frihet. Gemensamt för de intervjuade är
just att få bort statens makt över individerna i samhället.
Inom de lokala grupperna har individerna stort utrymme och den egna identiteten får ta
stor plats. Det är individerna som är viktiga och inte gruppen påpekar Martin. Att den
egna identiteten är viktig kommer fram när han berättar att de inom organisationen
anordnar studiecirklar som handlar om deras egen identitet. Han menar att det är ett bra
sätt att utvecklas inom gruppen. Även då han poängterar att det politiska arbetet ska
komma först tror vi ändå att identitets-skapandet får en stor roll inom organisationen.
Flera av de teoretiker vi tagit del av menar att vi har olika identiteter som vi sedan kan
skifta emellan beroende på vilken situation vi befinner oss i. Att skifta sina roller är
något som Kalle gör då han i egenskap av organisationen arbetar för en sak men kan
som individ ha annat engagemang som inte ryms inom organisationen. Vid
demonstrationer kan han medverka som representant för organisationen men han har
även möjlighet att medverka privat för andra åsikter. Med tanke på att de alla
intervjuade är medlemmar i flera olika organisationer visar även att de har behov av
olika roller beroende på i vilket sammanhang de befinner sig i. Det verkar inte heller
som om de tycker att det är några problem att skifta vid behov. Däremot menar Martin
att han måste byta forum när han ska skaffa ett jobb då han inte längre kan vara kvar i
en utomparlamentarisk organisation som använder sig av olagliga metoder. När
medlemmarna blir lite äldre och vill skaffa familj hoppar de av säger Kalle och det visar
att identiteterna förändras med tiden. De intervjuade är medvetna om detta. Kalle,
Emma och Anders tror att de alltid kommer vara aktiva inom sina eller liknande
organisationer. Stefan engagemang kommer att gå över till mer fackligt arbete tror han
och det är ett tecken på att han fogar in sig inom samhällets ramar anser vi. Vi tycker att
det är intressant att så revolutionära ungdomar med så pass samhällsomvändande
utopier som Stefan och Martin väljer att foga in sig det system de är så kritiska mot. Vi
ser det som en övergång från ungdomskulturen till vuxenvärlden där deras engagemang
får ta andra former.
6.2 Individernas upplevda påverkan på samhället
De organisationer som våra intervjupersoner är medlemmar i har uppkommit genom ett
missnöje mot staten och dess institutioner. Enligt oss och med stöd i vår teori, ser vi
dessa grupper som en länk mellan dem själva och samhället. Vår bakgrund visade att
många ungdomar idag känner en maktlöshet inför det politiska styret i Sverige. Många
ungdomar känner motstånd mot den politiska och institutionella makten och det visar
även våra intervjupersoner tendenser till. De känner att de inte kan påverka genom den
representativa demokratin som vi har. Detta kan vi tydligt utläsa från Kalles svar där
han menar att hans organisation kanske kan påverka men att resultat kan ses om tjugo
till trettio år. Här kan man således urskilja en tydlig tendens till att han känner att det
inte är så lätt att komma någonstans i sitt engagemang för förändringar i samhället.
40
Stefan menar att han var tvungen att ge upp sitt engagemang i partipolitiken då han inte
kunde påverka den vägen. Han hade även innan suttit med i ungdomsfullmäktige och
elevråd och sett att det inte var ett sätt att kunna genomföra nya idéer eller förslag. Han
menar att diskussionen uteblir om stora samhällsförändringar och inom dessa typer av
beslutsammanhang har alla ungdomar samma intressen och samma åsikter. Stefan
känner alltså en maktlöshet att påverka genom de kanaler som vårt samhälle
tillhandahåller och väljer vägen genom en utom-parlamentarisk organisation istället.
Emma säger att hon startade upp organisationen med en ganska naiv inställning och
hade förhoppning att kunna göra mer genom sitt engagemang än vad hon lyckats
åstadkomma. Hon tror dock att organisationen gör grovjobbet för att någon dag kunna
integrera medmänskligheten i politiken. Emma är den av de fem intervjuade som
kanske känner den största nedslagenheten, hon uttrycker en stark hopplöshet. Trots det
tror hon att hon i framtiden kommer att fortsätta sitt engagemang men då i någon annan
organisation där det blir ett större resultat av hennes kamp.
Stefan menar att hans och organisationens utopi inte kommer att kunna genomföras helt
ut. Han tycker att organisationen har mindre påverkan på samhället än vad han skulle
önska. Han tror dock att organisationen spelar en roll genom att lyfta frågorna till ytan
och därför lämna utrymme och tid för diskussion. Han menar att nya infallsvinklar är
viktigt för demokratin. Han tror att när vi i samhället inser hur toppstyrt bland annat
LO-facken är och blir mer kritiska till vårt samhälle kommer det ske en förändring. Då
tror han att de frihetliga idéerna kommer att få mer plats. Anders tror inte heller att hans
organisation kan påverka på det större planet men han anser att den lokala påverkan är
minst lika viktigt. Han ser dock sitt arbete i organisationen som en samhällsinsats
genom att bekämpa nazister och fascister. Martin anser även han att hans påverkan på
samhället är marginell, det viktigaste i syfte att påverka tycker han är som de andra
ungdomarna också nämnt, att sprida information.
Summerat kan vi säga att ungdomarna helt klart skulle önska ett större inflytande och
kunna påverka i högre utsträckning än vad de gör idag. Thörn menar att det i samma
stund som rörelsen agerar kan vara svårt att se ett resultat i samhället inom de frågor
som de engagerar sig kring, att man direkt kan se en påverkan är ovanligt111. Både
Melucci och Thörn verkar dock vara rörande överens om att sociala rörelserna ändå har
en påverkan på samhället112. Därav är det kanske inte helt oväntat att ungdomarna
känner att en förändring ligger långt fram i tiden. Deras optimism om att ändå i
framtiden kunna påverka tycks finna stöd i Thörns teorier om att det tar en stund innan
resultat nås. Ett tecken på att de ändå känner att de kan påverka är att de fortsätter med
sitt djupa engagemang. De upplever att de kan påverka mer på det lokala planet vilket
stämmer överens med vår bakgrund. Vi förstår deras uppgivenhet då deras utopier är att
förändra hela samhället och detta sker inte över en natt. Vi tycker dock att det är synd
att partipolitiken går miste om dessa eldsjälar, det borde finnas större utrymme för deras
engagemang. De intervjuade lägger trots allt ner mycket tid på det politiska arbetet, en
111
112
Thörn, 1997, sid.113
Ibid, sid.113, Melucci, 1992, sid.68
41
del ett heltidsarbete.
6.3 Individens påverkan på den egna organisationen
Inom grupper får man kunskap om samhället och vilka normer och värderingar som
råder. Det är sedan i gruppen som det utvecklas en stil och ett sätt hur man ska förhålla
sig till resterande samhälle. Att detta inte är något fast och beständigt beror på att
grupperna starkt påverkas av vilka individer som är med. Det är olika viljor och
värderingar som gör att gruppen påverkas av individerna. Våra intervjuade ungdomar
menar även de att det är så. Alla individer har stark påverkan på gruppen och med tanke
på att beslut måste nås med konsensus måste medlemmarna vara överens. Grupperna
har en stark ”vi” känsla då alla medlemmar får vara delaktiga och att allas aktivitet
spelar roll.
Ungdomarna framför generell kritik mot hierarkiska styrelseformer. Detta menar
Melucci är typiskt för de sociala rörelserna113, grupperna poängterar vikten av
diskussioner och har själva mindre hierarkier i sin organisation. På detta sätt styr de sin
organisation på samma sätt som de skulle vilja att samhället var uppbyggt. De
partipolitiska förbunden menar Kalle förlorar på att inte ha en platt organisation.
Eftersom ungdomsförbunden är uppbyggda på hierarki finns det en risk genom att det
blir någon eller några som får all makt. Kalle säger att om någon får lite makt är det lätt
att den personen bara vill ha mer och till slut har den all makt i sina händer. Denna typ
av problem menar han att man kommer ifrån genom en platt organisation där alla får
komma till tals. Vikten av att alla ska få ha möjligheten att säga sin åsikt och kunna
påverka håller alla de intervjuade med om. Samtliga fem tycker att de får komma till
tals i sina organisationer, detta genom att de har målet att uppnå konsensus innan beslut
tas. Därav diskuteras frågan ordentligt och det är av vikt att alla är överens. Emma
menar att trots att alla har lika mycket att säga till om på organisationens möten så finns
det andra subtila saker som kan spelar roll för inflytandet, detta kan vara exempelvis
kön eller ålder. Detta anser även Anders som menar att folk har en benägenhet att
lyssna på de med mer erfarenhet. På det sättet får gruppen en påverkan av individer med
mer ”makt”. Detta kan vi se som ett tecken på att det kanske inte alltid är så lätt att enas
i alla frågor och då kommer det ändå att avgöras av andra mindre tydliga faktorer som
Emma påpekar. Martin säger att han har lika mycket att säga till om som alla andra och
att alla får komma till tals. Han tillägger dock att det som alltid i organisationer och
grupper finns mer eller mindre drivande personer. På detta sätt uppkommer det gärna ett
informellt ledarskap. Genom detta drar vi slutsatsen att Martin menar att det kanske
ändå finns några som ändå får mer att säga till om.
Fornäs skriver om att det kan bli en fara i den här typen av grupper då de kan bli allt för
slutna114. Detta kan då leda till att man genom ett medlemskap i en sådan här typ av
organisation i stort sett blir tvungen att följa gruppens ordning och då kan de
individuella identiteterna bromsas. Detta kan vi inte se några tecken på i våra intervjuer.
113
114
Melucci, 1992, sid.86
Fornäs 1993, sid.36
42
Vår känsla av de grupper som vi här fått inblick i är att de inte är särskilt slutna. Inför
våra intervjuer trodde vi att de skulle ha en tydligare gruppidentitet än vad de hade. Vår
teoridel pekar starkt på att det ska vara ett tydligt ”vi” och ”dem” och detta var det vi
förväntade oss att få bekräftat. Grupperna är sammansvetsade kring sina politiska frågor
men det är frågorna i sig som är vikiga, inte gruppen. De söker sig inte till gruppen för
att få ta del av en färdig identitet utan det är för att bedriva den politiska kampen. Att de
senare i gruppen utvecklar en sammanhållning kretsar mer kring deras utopi. Stefan
poängterar dock att de finns de som bara vill vara med vid demonstrationer och
liknande. Dessa anser vi ”köper” identiteten som grupperna förmedlar.
Utopierna stärker ungdomarnas identitet då det blir det de står för som individer. Martin
och Stefans organisationer har en klar uttalad utopi och det blir en tydlig politisk
identitet. Utopin är välformulerad och det råder en samsyn kring utopin i den egna
organisationen. I Kalles, Emmas och Anders fall finns det inte en lika uttalad
samhällsvision utan där är det mer sakfrågan som är i fokus. Utopierna blir då något
som diskuteras och den gemensamma identiteten är inte given utan mer rörlig.
Engagemanget och strävan efter att finna en gemensam utopi om hur samhället ska
utformas i framtiden påverkar dock identiteten och kan därmed stärka gruppkänslan. Vi
får uppfattningen att det är viktigt med en samhällsförändring hos samtliga intervjuade
och då blir organisationen ett medel för att uppnå det. Även om inte utopierna är lika
starka i alla grupperna finns det ändå en gemensam framtidsvision som påverkar
individen
6.4 Organisationens påverkan på individen
Det är egentligen ingen av dem som samarbetar så mycket med organisationer i andra
länder men det är mest för att de känner att det är på det lokala planet som de kan
påverka. Det kan vara viktigt att se till ett större perspektiv menar Martin och när han
träffar andra från andra länder känner han sig delaktig i någonting större. På det sättet
känner han sig vikigt och betydelsefull. Det ger uttryck för att hans identitet stärks i
kontakt med andra organisationer och individer med samma åsikter som han själv. Som
vår teoridel visar förstärks identiteten i interaktion med likasinnade.
Gemensamt för organisationerna är att den kollektiva identiteten skapas genom det
gemensamma målet och de testar vilka gränser och möjligheter som gruppen har. När
gruppen förhandlar och hamnar i konflikter med andra stärks gruppen och individerna
blir en gemensam aktör. Även att gruppen bara är ett medel för att nå ut med sitt
budskap menar Martin att man gör saker för egen vinning skull. Gruppen är ändå viktig
då det stärker individernas självförtroende. Martin berättar om att när han lägger fram
ett förslag som lokalgruppen tycker är bra, växer han som person.
Gruppidentiteten blir den gemensamma politiska åsikten och det politiska arbetet.
Martin sökte själv sitt medlemskap i organisationen och fick komma på intervju, det
tror vi påverkar gruppidentiteten och även den egna identitet då de blir ”speciellt
43
utvalda”. Detta gäller även Anders som faktiskt blev tillfrågad om han ville vara med.
Då måste det ändå bli gruppen som man identifierar sig med. Enligt vår teoridel
förstärks gruppidentiteten genom en stark utopi och detta besitter samtliga av våra
ungdomars organisationer. Detta tyder på att gruppidentiteten är starkare än vad
ungdomarna vill ge sken av.
6.5 Opinionsbildning
Thörn menar att opinionsbildning är ett av de medel som de sociala rörelserna kan
använda sig av för att nå genomslag. Detta är något som de intervjuade ungdomarna
håller med om. Genom deras svar kan vi utläsa att de tycker att opinionen är den
främsta vägen till deras påverkan på samhället. Genom att deras organisationer
samarbetar med andra liknande organisationer kring frågor sätter de mer tyngd bakom
sina budskap. Martin tycker att det är viktigt att bilda opinion och hans engagemang
ligger mycket i att försöka få ut information om vad hans organisation står för. Han vill
få människor politiskt aktiva och börja ifrågasätta politiken som förs och detta tror han
att han kan göra genom att sprida information. Ibland går hans organisation ut med sina
budskap under andra namn eller anonymt detta för att inte stöta sig med folk då många
kan ha negativa associationer till han organisation. Detta är det som Thörn syftar på då
han säger att det är svårt att få bort en stämpel som redan är satt på organisationen även
om de inom gruppen förändras115.
Kalle menar att det är viktigt att bilda opinion då hans organisation bygger på att
förbättra asylpolitiken. Organisationen är uppdelad i två delar där den ena delen arbetar
helt med opinionsbildning detta genom exempelvis media. Detta kan man se med hjälp
av vår bakgrund vara typiskt för de nya sociala rörelserna, att de har en mediastrategi
för att nå ut till fler människor för att därmed kunna påverka fler med sitt budskap.
Emma säger att organisationen är en viktig informationskälla och att den fyller ett
positivt syfte genom att verka för opinionsbildning. För att kunna bedriva opinion
menar de flesta av våra intervjuade att man måste vara påläst. Stefan menar att hans
organisation lyfter frågor som ingen annan orkar driva vilket leder till nya infallsvinkar
och till nya diskussioner. Emma berättar om att när hon träffar människor som inte är så
insatta i systemet driver det henne att bli ännu mer påläst. Genom att vara påläst tycker
hon att hon kan påverka människor. Martin menar att det är viktigt att möta fördomar
med kunskap och genom diskussioner med andra grupper om samhällsfrågor uppnår
man mer förståelse.
Genom våra intervjuer kan vi dra slutsatsen att opinionsbildning är viktigt i
ungdomarnas kamp att påverka samhället. Opinionsbildningens främsta syfte är att få
medborgarna att inse att vi behöver en samhällsförändring. Ungdomarna menar att det
är viktigt att ha stora kunskaper då det behövs för att kunna möta människor i
115
Thörn, 1997, sid.162
44
diskussioner. Att ungdomarna poängterar vikten av kunskap visar deras insikt om att
det krävs kunskaper för att bemöta fördomar.
6.6 Metoder för att uppnå sina mål
De ungdomar som vi intervjuat har klara och tydliga utopier vilket förstärker gruppens
samman-hållning. Vi har tidigare nämnt organisationernas arbete för att med hjälp av
opinionsskapande åtgärder komma närmare det samhälle de eftersträvar. Det finns mer
radikala former av motstånd än så. Thörn talar om den civila olydnaden som den
globala politikens främsta handlingsformer. Han ser den civila olydnadens uppkomst
som ett resultat av att organisationerna inte vill inordna sig i de demokratiska ramarna.
Thörn menar vidare att civil olydnad använts genom historiens gång för att påverka och
förbättra bland annat de demokratiska rättigheterna116. Detta är något som Kalle tar upp
under sin intervju när den civila olydnaden diskuteras. Han ser hela sitt engagemang
som en process där det hela tiden gäller att pröva regelverket för vad som är lagligt och
inte. Han menar att organisationen inte skulle tjäna på att använda våld men han är inte
emot det som arbetssätt. Om det arbete som han utförde hade en straffskala och han
genom detta skulle kunna bestraffas för detta skulle det inte påverka honom alls. Han
menar att även om han åker dit för det han gör så kommer han att fortsätta så fort han
får möjlighet. Kalle tycker att frågorna är alltför viktiga för att sluta med bara för att det
finns risk för straff eller att man blir bestraffad. Vi kan tydligt se det som Thörn talar
om då Kalle menar att det hela är en process. Han poängterar till och med historien där
civil olydnad använts till förbättrade demokratiska förhållanden.
Den av de intervjuade som för stunden är mest aktiv inom aktioner där civil olydnad
används är Anders. Den uppgiften de har är att bevaka demonstrationer och verka som
en typ av beredskap ifall någonting skulle hända. Han menar att våld endast tas till i
nödfall och att det oftast är vid självförsvar. De drar sig inte för att även använda
offensivt våld där det behövs, detta då hans motståndares ideologier bygger på våld och
därför behöver bemötas med samma medel.
Emma har varit med på aktioner som brukat civil olydnad, detta skedde oftare då hon
var yngre. Hon verkar mer eftertänksam nu då hon säger att hon skulle ställa högre krav
på de aktioner hon skulle delta i idag än vad hon gjort tidigare. Hon säger att idag skulle
hon inte ta till detta angreppssätt bara för att få använda olydnad utan för att det faktiskt
fyller en funktion.
Stefan och Martin säger att de inte är emot brukande av civil olydnad. Stefan menar att
han efter definition inte använder sig av metoden särskilt ofta själv. Han säger att det är
upp till den lokala delen av organisationen att besluta om åtgärder. Martin poängterar
att det viktiga inte är tillvägagångssättet utan att det är resultatet som räknas. Han skulle
inte dra sig för att delta i aktioner som använde sig av metoder av detta slag om det
116
Thörn, 2002, sid.165ff
45
krävdes för att uppnå ett gott resultat. Han tillägger ändå att han nu har sambo och att
det då blir på hans ansvar att sköta det snyggt eftersom han kan dra in andra i sitt
engagemang.
Thörn talar om två olika typer av inställningar till den civila olydnaden hos de
organisationer som nyttjar det117. Vi kan se tecken på båda av de nämnda typerna. De
två organisationerna som verkar för en humanare flyktingpolitik kan man se höra
hemma i den del som vill förstärka de demokratiska rättigheterna och på så sätt tar
utgångspunkt i den parlamentariska demokratin. Här ser man den civila olydnaden som
ett försök att förstärka de demokratiska rättigheterna. Dock besitter Kalle egna privata
åsikter som kanske mer hör hemma i den andra delen där man vill inrikta sitt
engagemang på en mer direktdemokrati. Man vill här ha ett annat styrelseskick och
detta stämmer överens även på de andra intervjuade ungdomarna.
Flera av de intervjuade verkar ha uppnått en mer eftertänksam hållning till aktioner av
denna karaktär. Vi får känslan av att de förmodligen allihop varit mer aktiva inom den
här typen av aktioner i yngre år men att de lugnat ner sig med tidens gång. Man kan
urskilja en tendens hos några av ungdomarna att de idag måste veta att de aktioner som
brukar olydnad som de ska medverka i verkligen kommer att uppnå en förändring av
något slag. Vi får känslan av att de tycker att det kanske inte har så stor effekt, i alla fall
inte den effekten att det är värt att offra för mycket. Även om de idag är mer
eftertänksamma är det ingen som skulle dra sig för att använda olagliga metoder om de
känner att de kan uppnå något med det.
6.7 Sammanfattande kommentar
Trots att ungdomarna upplever att de inte kan påverka så mycket som de skulle vilja i
samhället behåller de ändå sitt starka engagemang. Det tyder på att de ändå känner att
de gör någon förändring, det främst på det lokala planet. De ser inte gruppidentiteten
som någonting starkt utan påpekar ofta vikten av att vara en individ som har mycket att
säga till om. Vi ser dock att de har en starkare gruppidentitet än vad de själva upplever
att de har. Detta tack vare att de har en utopisk karaktär på sin organisation. De ser
själva organisationen främst som ett medel för att nå ut med sina politiska åsikter och
sitt politiska arbete. I vissa fall krävs det att de använder sig av civil olydnad eller av
olagliga aktioner för att göra det. Med tiden har några blivit mer eftertänksamma på de
metoder som används och det tror vi med identitetsutvecklingen att göra. Vi tycker att
det är fascinerande att se ett sådant djupt engagemang hos ungdomarna och vi tycker
det är synd att det inte finns parlamentariska forum som passar dem.
De ungdomar som vi har intervjuat är personer som annars får lite uppmärksamhet i
undersökningar. Det är ofta mer etablerade organisationer som hamnar i fokus och det
undersöks sällan om ungdomars politiska arbete. Genom detta arbete ger vi en bild av
117
Ibid, sid.166
46
det som inte är så känt genom att vi fått tag på anonyma medlemmar i ”små” sociala
rörelser.
7 Didaktikavsnitt; ungdomars politiska engagemang
För att applicera detta arbete på skolan och undervisning har vi valt att använda det i
samhällskunskap A på gymnasiet när vi går igenom avsnittet demokrati, politiska
ideologier och politiska partier. Det kommer att vara ett inslag i en lektion när vi tar upp
partierna och dess framtid.
Eleverna har tidigare gått igenom demokratibegreppet, demokratins framväxt och
politiska ideologier. När vi sedan går över till att undervisa om partierna och vår
regering och riksdag vill vi lyfta fram ungdomarna och deras engagemang. Eftersom
partierna tappar anhängare och ungdomar hittar andra vägar för att nå ut med sina
budskap anser vi att det är av vikt att ta upp denna fråga. Ungdomar ser inte att de kan
påverka genom att gå och rösta på valdagen och de är kritiska till den politiska och
institutionella makten. En av farorna i demokratin är om deltagandet i de politiska valen
är lågt men samtidigt ser vi att ungdomar har svårt att se representanter som passar dem
själva.
Ungdomarna har dock inte tappat det politiska engagemanget utan det har bara tagit
andra former. Det är mer sakfrågor som är viktiga och ungdomar som är med i en social
rörelse har oftast bara en fråga att fokusera på. Ungdomarna vill leva som de lär och
därför anser de att de inte kan ställa upp på partipolitiken då de inte håller med i alla
frågor som ett parti bedriver. Ett argument för ungdomarnas nonchalans till den svenska
demokratin är att de är så vana vid den och att de inte har behövt kämpa för den. Viktigt
är att ta upp att ungdomar inte känner att de har några förebilder inom politiken. Att de
känner att de inte kan påverka och att politikerna inte lyssnar på dem kanske inte är så
konstigt då kommunalpolitikern i regel är en man i femtioårsåldern.
Vart är då vårt samhälle på väg? Kommer vår representativa demokrati med våra sju
riksdagspartier att förändras och vad kommer vi att få istället? Vårt syfte är att få
eleverna att tänka på alternativa styrelsesätt och vad de tror kommer att hända med våra
partier. Vi vill få eleverna att tänka till om samhällets politiska engagemang och främst
om ungdomarnas engagemang. Globaliseringen och medias framfart är också faktorer
att räkna med i framtiden och vad kommer de att betyda för ungdomar och deras
engagemang?
Med denna bakgrund kommer vi att lyfta några frågor till diskussion. Eleverna
diskuterar i grupper (fem elever) i tio minuter och därefter tar vi upp frågorna i helklass.
Genom att lyfta dessa frågor får eleverna tänka på andra alternativ än partipolitik.
Eleverna får funderar på om det kommer att bli mer fokuserat på sakfrågor eller
47
personval. Hur kommer vi påverkas av Internet, media eller utomparlamentariska
grupper som använder sig av civil olydnad.
Frågor att lyfta fram:
Vad beror ungdomars bristande engagemang inom partipolitiken på?
Är partierna på väg att dö ut?
Vad skulle alternativet bli om partierna försvinner?
Är det rätt att använda sig av utomparlamentariska aktioner och civil olydnad för att få
en förändring i samhället?
48
8 Källförteckning
8.1 Tryckta källor
Bryman, Alan 2002. Samhällsvetenskapliga metoder. Liber ekonomi, Malmö
Fornäs, Johan, Lindberg, Ulf, Sernhede, Ove 1990, Speglad
forskningsreception i tre rockband. Symposion Bokförlag, Stockholm
ungdom
-
Fornäs, Johan i: Fornäs, Johan, Boëthius, Ulf, Reimer, Bo 1993, Ungdomar i skilda
sfärer. Brutus Östlings bokförlag Symposion AB, Stockholm/Stenhag.
Friberg, Mats, Galtung, Johan 1984.(red) Rörelserna. Akademilitteratur AB, Göteborg
Giddens, Anthony 2001
Studentlitteratur, Lund 2003
(1989)
Sociologi.
Tredje
omarbetade
upplagan.
Hydén L-C i: Kylhammar, Martin, Battail, Jean-Francois 2003. På väg mot en
kommunikativ demokrati. ScandBook, Smedjebacken
Kvale, Steinar 1997. Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur, Lund
Melucci, Alberto 1989. Nomader i nuet - sociala rörelser och individuella behov i
dagens samhälle. MediaPrint Uddevalla AB, Uddevalla 1992
Nilsson, Björn 1988. Människans ansikten. Socialpsykologiska aspekter på individ,
grupp, samhälle och vardag. Studentlitteratur, Lund
Peterson, Abby m.fl. 2003. Ungdomar i vardagens väv. Studentlitteratur, Lund
SOU 1998:101, det unga medborgarskapet – dokumentation från ett seminarium.
Demokrati-utredningens skrift nr 5
SOU 1999:101, Olydiga medborgare? Om flyktinggömmare och djurrättsaktivister.
Demokrati-utredningens skrift nr 27
SOU 2002:122 Göteborg 2001
Thörn, Håkan 1997, Modernitet, sociologi och sociala rörelser. Göteborgs Universitet,
Göteborg
Thörn, Håkan 2002, Globaliseringens dimensioner, Nationalstat, världssamhälle,
demokrati och sociala rörelser. WS Bockwell, Finland
49
8.2 Otryckta källor:
Intervjuer genomförda med:
Martin, 2005-05-04
Kalle, 2005-05-04
Anders, 2005-05-09
Emma, 2005-05-11 – 2005-05-23
Stefan, 2005-05-14 - 2005-05-24
50
Bilaga 1
Intervju
Hur gammal är du?
Berätta lite om vem du är och vad du gjort fram till nu?
- skola, arbete
Hur kom det sig att du kom i kontakt med organisationen?
När var detta?
Har du alltid varit en person som varit engagerad i olika organisationer eller sakfrågor?
Kan du berätta lite om organisationen?
- Medlemmar, utopi, mål, medel, rekrytering
Samarbetar ni med andra organisationer för att nå ert mål?
Hur tas beslut i organisationen?
Hur mycket inflytande har du som individ?
Kan man välja att stå utanför ett beslut som tas?
Hur skulle du beskriva er i organisationen?
Hur skulle ni beskriva era motståndare?
Hur mycket tid lägger ni ner på organisationen?
Vad är din roll i organisationen och vad gör du?
Varför är du fortfarande med i organisationen?
Är det av samma anledning som ni gick med?
Hur länge tror du att du kommer vara aktiv?
Hur stor påverkan tror du att er organisation har på samhället? När målet är nått
kommer det finnas behov av en organisation som er då?
Har du något du vill tillägga?
Har du några frågor till oss?
51
Bilaga 2
Vi skriver en uppsats om sociala rörelser och ungdomars engagemang i olika
organisationer. Vi är intresserade av att ta reda på vilka personer som är engagerade och
hur man är aktiv. Detta kommer vi sen att ställa mot teorier som finns om till exempel
varför man är engagerad i organisationer.
I vårt arbete kommer ni givetvis att vara anonyma och det är ingen som behöver veta
vem som kommer från vilken organisation.
Frågor
Hur gammal är du?
Berätta lite om vem du är och vad du gjort fram till nu?
(skola, arbete?)
Hur kom det sig att du kom i kontakt med organisationen?
När var detta?
Har du alltid varit en person som varit engagerad i olika organisationer eller sakfrågor?
Kan du berätta lite om organisationen?
(Medlemmar, utopi, mål, medel, rekrytering)
Samarbetar ni med andra organisationer för att nå ert mål?
Hur tas beslut i organisationen?
Hur mycket inflytande har du som individ?
Kan man välja att stå utanför ett beslut som tas?
Hur skulle du beskriva er som grupp i organisationen?
Hur skulle ni beskriva era motståndare?
Hur mycket tid lägger ni ner på organisationen?
Vad är din roll i organisationen och vad gör du?
Varför är du fortfarande med i organisationen?
Är det av samma anledning som ni gick med?
Hur länge tror du att du kommer vara aktiv?
Hur stor påverkan tror du att er organisation har på samhället?
Har du något du vill tillägga?
Har du några frågor till oss?
Tack för er medverkan!
/Jenny och Sandra
[email protected]
[email protected]
52