Linköpings universitet Lärarprogrammet Jenny Gremar och Sandra Sundberg Ungdomars engagemang i sociala rörelser Examensarbete 10 poäng LIU-LÄR-L-EX--05/xx--SE Handledare: Daniel Persson Thunqvist Institutionen för ekonomi Sammanfattning Dagens ungdomar i Sverige har ett förändrat politiskt engagemang än tidigare generationer. De politiska partiernas ungdomsförbund har tappat i medlemsantal men trots detta kan man urskilja ett stort politiskt engagemang. Ungdomarna är idag istället aktiva inom organisationer som kretsar kring sakfrågor. Organisationerna går samman med varandra och bildar nätverk för att på så sätt lägga mer tyngd bakom sina aktioner. Detta ungdomsengagemang fångade vårt intresse inför detta arbete. Syftet med uppsatsen var att dels ta reda på hur ungdomar upplever sina möjligheter att kunna påverka samhället genom sitt medlemskap i en organisation, samt dels se hur deras identiteter påverkas i och med medlemskapet. De sociala rörelserna har en lång historik, de kan ses som de vanliga medborgarnas protester mot det som de misstycker mot. Rörelserna bygger ofta på en kollektiv identitet där man har gemensamma mål, värderingar och erfarenheter som blir grunden för gruppen. Det som sammanbinder rörelserna är att de har en tydlig utopi som de eftersträvar. Eftersom det är i ungdomsåren man som individ är mest sökande i sitt identitetsskapande leder det till att många unga söker sig till den här typen av rörelser. De sociala rörelserna blir en sorts brygga mellan barndomen och den kommande vuxenvärlden. I dessa ungdomsgrupper uppstår det ofta ett motstånd och kritik mot resterande samhälle. Vi har tagit del av undersökningar som tyder på att unga människor idag är mycket kritiska till den politiska och institutionella makten i Sverige. Ungdomarna upplever att de har små möjligheter att kunna påverka och att det är svårt att få sin röst hörd. De känner att makthavarna inte lyssnar på ungas åsikter. Motståndet som uppkommer från ungdomarna i de sociala rörelserna har till syfte att motverka det som påverkar deras liv, det kan således ses som en kritik mot den rådande makten. Genom vår undersökning där vi intervjuat fem aktiva ungdomar ur sociala rörelser har vi fått det bekräftat att de känner en hopplöshet över att inte kunna påverka. Ungdomarna uttrycker samtliga att det känns svårt att påverka samhället i det stora men att det är lättare på det lokala planet. De fortsätter sitt engagemang trots att de ser att deras arbete kanske inte resulterar i några stora förändringar på samhället just nu. De ser ändå att det kommer att kunna ske en förändring inom de områden de är aktiva inom i framtiden. Genom intervjuerna har vi även fått inblick i deras syn på sitt engagemang och medlemskap i de olika organisationerna. Ungdomarnas identiteter påverkas i och med medlemskapet även om det inte är lika tydligt som det kan beskrivas i en del teorier som vi tagit del av. 2 Innehållsförteckning 1 Inledning och syfte sid. 5 1.1 Inledning 1.2 Syfte 1.3 Frågeställningar 1.4 Avgränsning 1.5 Begreppsdefinition; ungdomar 1.6 Disposition sid. 5 sid. 5 sid. 5 sid. 6 sid. 7 sid. 7 2 Metod sid. 7 2.1 Val av metod 2.2 Utformning av intervjuguide 2.3 Etiska aspekter 2.4 Urval av sociala rörelser och intervjupersoner 2.5 Genomförande av intervjuerna 2.6 Bearbetning och analys sid. 7 sid.84 sid. 9 sid. 9 sid. 10 sid. 11 3 Bakgrund sid. 11 3.1 Ungdomars politiska engagemang i en föränderlig värld 3.2 Sociala rörelsers framväxt 3.3 Definition social rörelse 4 Ungdomar och identitet i ett forskningssammanhang 4.1 Globaliseringen och det förändrade identitetsskapandet 4.2 Ungdomar och identitetsbildande 4.3 Ungdomskulturer 4.4 Formandet av sociala rörelser 4.5 Identitetspolitik och kollektiv gemenskap 4.6 Utomparlamentariska metoder och civil olydnad 4.7 Sammanfattning; ungdomar och identitet i ett forskningssammanhang 5 Empirisk del sid. 11 sid. 13 sid. 15 sid. 16 sid. 16 sid. 18 sid. 20 sid. 10 sid. 22 sid. 24 sid. 25 sid. 25 5.1 Martin 5.1.1 Medlemskap i organisationen 5.1.2 Samarbete med andra organisationer 5.1.3 Påverkan på samhället 5.1.4 Martins framtidsvisioner 5.2 Kalle 5.2.1 Medlemskap i organisationen 5.2.2 Samarbete med andra organisationer 5.2.3 Påverkan på samhället 5.2.4 Kalles framtidsvisioner sid. 26 sid. 26 sid. 27 sid. 27 sid. 28 sid. 28 sid. 29 sid. 30 sid. 30 sid. 31 3 5.3 Anders 5.3.1 Medlemskap i organisationen 5.3.2 Samarbete med andra organisationer 5.3.3 Påverkan på samhället 5.3.4 Anders framtidsvisioner 5.4 Emma 5.4.1 Medlemskap i organisationen 5.4.2 Samarbete med andra organisationer 5.4.3 Påverkan på samhället 5.4.4 Emmas framtidsvisioner 5.5 Stefan 5.5.1 Medlemskap i organisationen 5.5.2 Samarbete med andra organisationer 5.5.3 Påverkan på samhället 5.5.4 Stefans framtidsvisioner sid. 31 sid. 32 sid. 32 sid. 33 sid. 33 sid. 34 sid. 34 sid. 35 sid. 35 sid. 35 sid. 36 sid. 36 sid. 38 sid. 38 sid. 38 6 Analys och diskussion sid. 39 6.1 Sociala identiteter 6.2 Individernas upplevda påverkan på samhället 6.3 Individens påverkan på den egna organisationen 6.4 Organisationens påverkan på individen 6.5 Opinionsbildning 6.6 Metoder för att uppnå sina mål 6.7 Sammanfattande kommentar sid. 39 sid. 40 sid. 42 sid. 43 sid. 44 sid. 45 sid. 46 7 Didaktikavsnitt; ungdomars politiska engagemang sid. 47 8 Källförteckning sid. 49 8.1 Tryckta källor 8.2 Otryckta källor sid. 49 sid. 50 Bilagor 4 1 Inledning och syfte 1.1 Inledning Sveriges partier brottas idag med allt lägre medlemssiffror. De senaste riksdagsvalen har inte kunnat presentera särskilt höga siffror vad gäller valdeltagande. De politiska ungdomsförbunden har allt större problem med att rekrytera medlemmar och de har tappat stort i medlemsantal. Trots detta finns det tendenser som tyder på att dagens ungdomar har ett stort politiskt engagemang. Intresset finns där men det har ändrat karaktär. Från att ungdomarna förr var mer aktiva inom partiernas olika förbund söker de sig idag i allt större utsträckning till organisationer som bedriver sakfrågor. Dessa organisationer ökar i antal och har gjort det sedan en tid tillbaka. Sakfrågorna kretsar kring skilda ämnen men gemensamt för de flesta av organisationerna är att ungdomarna som är aktiva brinner för sin sak. Styrkan hos dessa olika organisationer blir då de binder sig samman med andra organisationer och bildar nätverk. Genom dessa nätverk kan de sluta upp kring gemensamma frågor och visa sina åsikter gemensamt i manifestationer och olika aktioner. Vi har sett en rad olika typer av manifestationer och även aktioner i Sverige på senare tid utförda av ungdomar. Utomparlamentariska metoder och civil olydnad är något som ungdomarna kan använda sig av för att nå sina mål. Det är en delvis ny politisk kultur som växer fram bland i synnerhet yngre människor och som också aktualiserat alternativa identiteter och politiska handlingsformer vid sidan av den traditionella politiken. Detta engagemang från ungdomarnas sida fångade vårt intresse och vi ville försöka fånga några av dessa aktiva ungdomars tankar kring hur de ser på sitt medlemskap i sin organisation. Den här uppsatsen är en gemensam produkt och författarna har haft en likvärdig arbetsbörda. 1.2 Syfte Syftet med uppsatsen är att dels ta reda på hur ungdomar upplever sina möjligheter att kunna påverka samhället genom sitt medlemskap i en social rörelse, samt dels se hur deras identiteter påverkas i och med medlemskapet. Genom intervjuer ska vi försöka ta reda på hur ungdomarna ser på sin roll som en del av en social rörelse. Intervjuerna ska vi sedan sätta in i sitt sammanhang med hjälp av de olika teorier vi valt ut som berör ämnet identitet och sociala rörelser. 1.3 Frågeställningar För att bryta ner vårt syfte har vi formulerat frågor som vi i och med arbetets gång önskar söka svar på: • • Hur ser ungdomarna på sina möjligheter att kunna påverka samhället? Vilket inflytande har man som individ inom gruppen? 5 • • Hur stark är gruppidentiteten i organisationerna? Vilka medel är ungdomarna beredda att använda för att uppnå sina mål? 1.4 Avgränsning Uppsatsen är teoretiskt avgränsad till litteratur och forskning om identitet och rörelser utifrån det kulturteoretiska perspektivet. Vi har valt en modern diskussion rörande sociala rörelser och identitet och därav föll sig detta perspektiv naturligt. För att uppnå syftet med denna uppsats har vi använt oss av flertalet informationskällor. Vi har använt oss av litteratur, tidigare forskning och intervjuer med fem ungdomar. Vi har bland annat sökt litteratur på LIBRIS med sökorden; identitet, sociala rörelser. Med hjälp av tidigare läst litteratur och tips från vår handledare plockade vi ut den litteratur vi fann mest lämplig i relation till syftet med vår uppsats. Vår tyngdpunkt har dock varit på den empiriska delen där individerna är i centrum. För att kunna behandla identitetsbegreppet på ett sätt som vi ansåg passade vårt arbete använde vi oss till stor del utav Anthony Giddens tankar kring identitetsbegreppet. Han försöker koppla samman identitetsbegreppet med teorier om modernitet och globalisering vilket vi ansåg var av vikt. En del litteratur har haft en mer central roll i uppsatsen som till exempel ”Nomader i nuet” (1989) av Alberto Melucci. Melucci är en italiensk professor i sociologi som forskar om den moderna tidens sociala rörelser. Han har genom de samhällsförändringar som skett de senaste decennierna intresserat sig för samhället, sociala rörelser och individuella behov och hur den sociala förändringen förklaras och vilken roll det kollektiva handlandet spelar. Vi har även lagt stor vikt vid Håkan Thörns avhandling ”Modernitet, sociologi och sociala rörelser” (1997) och hans senare verk ”Globaliseringens dimensioner, Nationalstat, världssamhälle, demokrati och sociala rörelser” (2002). Thörn är docent i sociologi och forskar vid Göteborgs universitet och har ägnat mycket tid åt studiet av sociala rörelser. Han definierar dessa som ett handlande som sker kollektivt vars syfte är genomgripande samhällsförändringar. Att valet föll på dessa sociologer beror på att Melucci är framträdande i sin forskning på detta område och Thörn ligger väldigt nära honom i sin forskning men har fokus på en svensk kontext. De både håller sig inom det kulturteoretiska perspektivet som var vår teoretiska avgränsning. Vi har tagit del av professor Johan Fornäs två verk; ”Speglad ungdom” och ”Ungdomar i skilda sfärer”. Han är en forskare i Sverige som varit drivande i etableringen av en plattform för svensk ungdomskulturforskning. Fornäs forskning har varit relevant för vår undersökning om ungdomar och deras identitetsskapande. 6 Då det inte finns så mycket ungdomsforskning som handlade om ungdomars politiska engagemang blev det tre SOU rapporter som fick bli vår källa till det; SOU 1998:101, ”det unga medborgarskapet – dokumentation från ett seminarium”, SOU 1999:101, ”olydiga medborgare? Om flyktinggömmare och djurrättsaktivister” och SOU 2002:122, ”Göteborg 2002”. Uppsatsens empiriska avgränsning och urval diskuteras längre fram då intervjuerna som genomförts presenteras i metoden. 1.5 Begreppsdefinition; ungdomar Vanligtvis inom ungdomsforskning brukar ungdomar vara en benämning för människor i tonåren. Det material vi har tagit del av handlar till stor del om ungdomar i den åldern. Våra intervjupersoner besitter en något äldre ålder då de är mellan 22-26 år. Vi använder begreppet ungdomar på dessa då vår uppfattning är att man är ungdom även som ung vuxen. Våra intervjufrågor har även handlat om deras inträde i organisationerna och detta skedde i en yngre ålder. 1.6 Disposition I vår uppsats har vi valt att härefter beskriva hur vi gått tillväga med vår empiri genom en metodbeskrivning. Därefter följer ett kapitel där vi sätter in vår uppsats i sitt sammanhang och ger den information som krävs för att kunna hänga med i vårt fortsatta resonemang, detta under bakgrund. Vidare kommer teorikapitlet, ”Ungdomar och identitet i ett forskningssammanhang”, där vi diskuterar olika begrepp och teorier som olika sociologer har tagit fram om identitet och sociala rörelser. I kapitel ”empirisk del” presenterar vi vårt resultat av våra intervjuer och detta analyserar vi och drar slutsatser av i vårt sista kapitel, ”analys och diskussion”. Här sätter vi in resultatet i ett forskningssammanhang och lämnar utrymme för våra egna tankar. 2 Metod I detta avsnitt redogör vi för den metod vi har använt oss utav för att kunna få svar på våra frågeställningar. Här nedan beskriver vi den empiriska studiens tillvägagångssätt, genomförande och val av analysmetod. Vi redogör även för de etiska aspekterna som tagits i beaktande. 2.1 Val av metod Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod eftersom vi anser att den är mest lämpad för att få svar på våra frågeställningar. Den kvalitativa forskningsmetoden förknippas med intervjuer där fokus ligger på hur människor upplever sin värld och svaren bygger på intervjupersonernas egna erfarenheter. Inspirationen till metoden har 7 vi fått från Steinar Kvales metodbok ”den kvalitativa forskningsintervjun” och från Alan Brymans ”samhällsvetenskapliga metoder” i avsnittet om intervjuer. Att intervjua bygger på öppenhet och reflektion och Kvale menar att intervjua skulle kunna liknas som ett hantverk då det krävs mycket engagemang från intervjuarens sida för att kunna få en bra intervju1. Vårt val av att intervjua berodde på att vi ville få fram individens tankar och upplevelser från sitt aktiva medlemskap i en social rörelse därför ansåg vi att intervju var den bästa metoden. Vi har följt Kvales sju stadier i intervjuundersökningen; tematisering genom att vi hade ämnet och syftet för undersökningen klart för oss, planering för att hinna med allt innan arbetet skulle vara klart, intervjuerna genomfördes enligt intervjuguiden, utskrift där vi under många timmar transkriberade intervjuerna, efter det analyserade vi vårt material och vi fick ett resultat, genom verifiering kunde vi gå igenom hur vårt resultat kunde användas och efter det kunde vi rapportera in allting i en form som motsvarar vetenskapliga kriterier2. Vi har även använt oss utav litteratur för att få svar på våra frågeställningar. Bryman skriver att en litteraturgenomgång görs för att ta reda på vilka kunskaper som finns inom området och för att se om det finns någon tidigare forskning kring detta. Det är även viktigt att förhålla sig kritisk till det material som man läser vilket vi anser att vi har gjort3. 2.2 Utformning av intervjuguide Den kvalitativa intervjumetoden bygger på ett utbyte av synpunkter och erfarenheter mellan den som intervjuar och respondenten. Den kvalitativa intervjun handlar om att fånga och förstå de intervjuade personernas innebörder och erfarenheter från deras egen vardag genom att utgå från deras egen synvinkel4. För att kunna genomföra en bra intervju studerade vi i Brymans och Kvales metodböcker för att få uppslag på hur en bra intervjuguide skulle genomföras5. Vi ville få fram vilken mening de aktuella rörelserna har för ungdomarna och varför man deltar och hur mycket gruppen påverkar den enskilda individen och tvärtom. För att få fram dessa tankar hos individerna valde vi olika teman att fokusera kring. I bakhuvudet hade vi vår tidigare forskning kring identitet och rörelser. Genom dessa olika teman ansåg vi att vi skulle få fram det vi önskade få svar på i våra frågeställningar. Därefter utformade vi intervjufrågor av en öppen karaktär då vi var intresserade av vad de enskilda individerna tyckte och tänkte om sin organisation och sitt deltagande. Vi valde att göra intervjufrågorna korta och enkla då det enligt Kvale leder till att intervjupersonen får en chans att utveckla svaren. Det uppstår även ett mer öppet samtal mellan intervjuaren och respondenten. Det är intervjuarens uppgift att vägleda personen till att utveckla sina svar vilket innebär att intervjuaren måste vara engagerad och personlig6. Vi provade våra intervjufrågor på ett antal personer för att se om vi täckte in de områden som vi ville åt och efter att ha lagt till några frågor blev vi nöjda (se bilaga 1). Det hade ingen betydelse i vilken ordning 1 Kvale Steinar, 1997, Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur, Lund, sid.100ff Ibid, sid.85 3 Bryman, 2002, Samhällvetenskapliga metoder, Liber ekonomi, Malmö, sid.460 4 Kvale, 1997, sid.70 5 Bryman, 2002, kapitel 7, Kvale, 1997 6 Kvale, 1997, sid.123ff 2 8 frågorna kom då det var personens tankar vi var ute efter och följden på frågorna var därför inte avgörande7. Då vi fick svårt att hitta personer som kunde träffa oss och ställa upp på en intervju fick vi göra några intervjuer via mail. Vi ansåg att intervjua via mail skulle kunna uppfylla vårt syfte med arbetet då många ungdomar är vana vid Internet. Vi utgick från att de kollar sin mail några gånger i veckan och genom att vi skickade våra frågor kunde de när de hade tid, svara på dem. Det gjorde att vi inte behövde boka tid vilket vi tyckte var till deras fördel. Vi ansåg även att följdfrågor inte skulle behöva vara något problem då de återigen kunde svara när de hade tid. Vårt frågeformulär gjordes om lite så det skulle passa den sortens intervjuer. Vi hade kvar våra frågor som vi använde vid de tidigare intervjuerna men lade bara till några fler följdfrågor för att kunna få djupare svar eftersom vi inte var närvarande (se bilaga 2). Att vi inte ändrade några frågor var för att vi var nöjda efter våra två första intervjuer. 2.3 Etiska aspekter Det finns fyra forskningsetiska principer enligt Bryman och dessa har vi tagit i beaktande8. Deltagarna har fått veta vilket syfte vi har med undersökningen och hur den ska gå tillväga. Deltagandet skedde helt frivilligt och de samtyckte till medverkan i undersökningen. Vi var även noga med att behandla uppgifterna med försiktighet och vi påpekade vid flera tillfällen att de skulle vara anonyma. Redan när vi skickade ut vårt första mail till organisationerna skrev vi att intervjuerna skulle behandlas anonymt. Detta sade vi återigen när vi träffade våra intervju-personer, vi sade även att vi skulle låta deras organisationer vara anonyma då det finns så få medlemmar och det kunde äventyra deras anonymitet. Vi hade insett att det även hade en säkerhetsaspekt då de faktiskt använder sig utav olagliga metoder i sina organisationer. Den fjärde aspekten som vi haft i åtanke är att bara använda materialet till det ändamål som det var menat för. Efter vår transkribering spelade vi över banden och vi har inte någon gång skrivit deras riktiga namn. Det är bara vi och vår handledare som har sett transkriberingarna och vet varifrån medlemmarna kommer. Kvale menar även han att det är etiskt riktigt att informera personerna som ska intervjuas om i vilket syfte man har, hur undersökningen är upplagd och att de när som helst kan avbryta sitt deltagande9. Dessa principer har vi använt oss utav då vi tycker att det är viktigt att de ska kunna lita på oss och att vi vill säkra tillförlitligheten i vårt material. Namnen på personerna vi har intervjuat är fingerade. 2.4 Urval av sociala rörelser och intervjupersoner Vi ville ha aktiva ungdomar i någon social rörelse som inte har funnits så länge. Detta för att vi ville ha rörelser som inte hunnit bli starkt etablerade. Det finns ett myller av sociala rörelser men oftast är det bara ett fåtal som lyfts fram i media. Greenpeace, Amnesty och Attac är några väl etablerade sociala rörelser som ofta lyfts fram men vårt intresse hamnade hos mindre rörelser där ungdomars engagemang var i fokus. Att vi ville ha ungdomar beror på att det är under ungdomstiden som identitetsskapandet pågår som mest och att det oftast är ungdomar som är mest aktiva i utomparlamentariska sociala rörelser. Genom ett strategiskt urval hade vi valt ut fyra olika organisationer 7 Bryman, 2002, sid.301 Ibid, sid.440 9 Kvale, 1997, sid.107 8 9 som vi tog kontakt med och dessa hittade vi på Internet. Vårt val av rörelser berodde på att vi kände till en vänsterradikal rörelse och från den hemsidan hittade vi länkar som vi använde oss av. Vi såg på deras hemsidor att det var aktiva medlemmar och att de var utomparlamentariska organisationer. Vi inser att vi kan ha missat flera organisationer som inte har hemsidor eller som inte är länkade till de sidor vi var inne på men vi ansåg att det inte var av stor vikt. Det viktiga för oss var att hitta engagerade personer i en social rörelse och vilken det egentligen var hade inte betydelse. Vi lade heller ingen vikt vid om det skulle vara tjejer eller killar utan mailade till kontaktadressen som fanns på deras hemsidor och sedan fick de avgöra vilka som skulle intervjuas. Att det just blev Anders, Martin, Kalle, Emma och Stefan beror på att det var de som anmälde sitt intresse för en intervju. Vår tanke var att få fem intervjuer där vi skulle träffa personerna och intervjua dem. Vi ansåg att fem stycken skulle kunna besvara våra frågeställningar. Vi var inte ute efter att generalisera utan vi ville veta hur individerna upplevde sin roll och sin rörelse. Därav var inte vår avsikt att få så många intervjuer som möjligt. Vi fick bara svar från två av organisationerna och genom dem fick vi två personer att intervjua. Under intervjuerna berättade de att många medlemmar i liknande rörelser som de själva inte vill ställa upp på intervjuer i denna form. Detta för att de fortfarande vill kunna vara anonyma. Trots att vi varit tydliga om detta vid vår kontakt trodde inte de att det spelade någon roll. Med denna information fick vi använda oss utav ett alternativt sätt att intervjua, nämligen via mail. Detta innebar att vi nu kunde kontakta grupper från hela Sverige. Cirka femtio mail skickade vi ut där vi bifogade våra intervjufrågor. Urvalet av dessa sociala rörelser skedde som tidigare. 2.5 Genomförande av intervjuerna Efter att ha bestämt tid och plats begav vi oss mot en stad i södra Sverige. Lokalen hade Martin bokat i förväg så vi visste inte hur den skulle se ut. Däremot ansåg vi att det var bra att det var de som hade ordnat lokal vilket skulle innebära att de var trygga med platsen och det skulle underlätta för vår intervju. Enligt Bryman är det av vikt att intervjupersonen är bekväm med platsen där intervjun ska ske10. Vi genomförde den första intervjun med Martin och direkt efter blev det Kalle som intervjuades. Vi var båda två med under intervjuerna men det var bara en av oss som hade huvudansvaret då vi ville undvika att prata i munnen på varandra. Vi ansåg även att det var en bra idé då den som inte hade huvudansvaret kunde pricka av alla frågor och om någon fråga missades kunde detta rättas till. Varje intervju tog cirka en timme och vi spelade in dessa två. Den första mailintervjun fick vi från Anders och han hade utförligt skrivit sina svar vilket gjorde att vi ansåg att vi inte behövde göra några följdfrågor. Emma och Stefans svar kom några dagar senare och med dem har vi haft kontakt med fler gånger för 10 Bryman, 2002, sid.305 10 uppföljning av frågor. Vi har utgått från att det har varit seriösa svar från aktiva personer då svaren är utförda på ett sätt som känns äkta. 2.6 Bearbetning och analys För att kunna bearbeta våra intervjuer på bästa sätt valde vi att transkribera intervjuerna dagen efter de genomförda intervjuerna. Detta för att vi lättare skulle minnas upplevelsen och göra en bättre transkribering11. Transkriberingen gjordes ordagrant efter vad vi och respondenten hade svarat. Detta för att vi skulle kunna bearbeta materialet lättare. De intervjuer som vi gjorde via mail skrev vi bara ut och kunde därefter behandla dem på liknande sätt som de andra intervjuerna. Vi valde att framställa våra intervjupersoner var för sig då det var deras åsikter och upplevelser som var av vikt. De inte är representanter för deras organisation utan det var de som individer som var det viktiga. Vi gjorde en tematisk analys av våra intervjuer på det sätt att vi utgick från våra teman vi hade i vår intervjuguide. Genom att använda kategorier kunde vi få med det vi ville i våra intervjuer. ”Medlemskapet i organisationen” täckte in deras egen syn på organisationen, sin egen roll och hur den var uppbyggd. ”Samarbete med andra organisationer” gjorde att vi såg hur samarbetet gick till, hur stark gruppidentiteten var och vi fick även in om de var medlemmar i andra grupper. Vilka motståndare organisationen har, hur de kan påverka samhället och vilka medel de använder för att uppnå sina mål, fick vi med under kategorin ”påverkan på samhället”. Deras engagemang speglas även i hur de ser på framtiden vilket gjorde att vi valde kategorin ”framtidsvisioner”. Att kategorisera anser vi vara ett bra sätt för att täcka in områden som vi ville söka svar på och enligt Bryman är det vanligt vid bearbetning av intervjuer12. 3 Bakgrund Ungdomars politiska engagemang har genomgått förändringar genom åren. I detta kapitel kommer vi att redogöra för vilka förändringar engagemanget har tagit. Vidare följer en kort bak-grund om sociala rörelsers framväxt och även en definition av vad en social rörelse är. 3.1 Ungdomars politiska engagemang i en föränderlig värld Trots att unga människor säger sig vara politiskt engagerade har medlemskapet i olika parti-organisationer minskat. Ungdomar söker sig inte längre till partipolitiska ungdomsförbund utan deras engagemang tar sig andra uttryck. Detta hänger ihop med 11 12 Bryman, 2002, sid.384 Ibid, kapitel 18 11 att vi med åren fått ett lägre valdeltagande till riksdagsvalen och många ungdomar känner inte att de kan påverka på riksnivå13. Unga människor är mycket kritiska till den politiska och institutionella makten och de upplever att de har små möjligheter att kunna påverka och att det är svårt att få sin röst hörd. De känner att makthavarna inte lyssnar på ungas åsikter. Att kunna påverka det egna livet i vardagen och med till exempel utbildning är dock något som ungdomarna upplever sig kunna göra14. En undersökning visar att 69 procent av ungdomarna trots allt är nöjda med demokratin vi har idag men det visar även att det är många ungdomar som är mindre nöjda med den. Detta behöver inte innebära att bara för att man är nöjd så finns det inget skäl till att inte engagera sig för andra som inte har det lika bra i samhället. När det även i en demokrati finns människor som blir illa behandlade måste det finnas ett engagemang från andra i samhället15. Ungdomarna idag vänder de traditionella partierna ryggen och de avstår från att engagera sig i partipolitiska organisationer och ungdomsförbund. Numera är vi inte lika trogna partierna som vi var förr utan vi kan när vi röstar, ändra vår åsikt från gång till gång16. Den politiska socialisationen sker numera i större grad utanför familjen, i skolan, på fritiden och bland kompisar. Förr var det mer uppgjort att man röstade som sina föräldrar men numera är det inte så. Den politiska socialisationen pågår även under en allt längre tid i dagens samhälle17. Anledningen till att ungdomarna har frångått partipolitiken beror på flera faktorer. Ungdomarna ser inte någon större skillnad på partierna längre18 och många identifierar sig inte heller med dem så som de ser ut idag19. Till saken hör även att det finns få förebilder inom politiken och med tanke på att en kommunpolitiker oftast är en man i femtioårsåldern kan det vara svårt att identifiera sig med politikerna20. En del ungdomar tycker helt enkelt att politiken som förs i dagens Sverige är tråkig21. De tycker att dialogen saknas mellan dem och de folkvalda politikerna och unga människor är idag mer vana vid snabba beslutsvägar. Lättrörligheten som ökat med Internet och det internationella samhället gör att det krockar med ett trögrörligt demokratiskt system som vårt22. Den ekonomiska krisen som vi hade på 1990- talet är också en bidragande orsak till ungdomarnas missnöje. Då skedde många neddragningar inom välfärden och många ungdomar fick se fritidsgårdar slå igen och klasserna i skolan blev bara större. Nedskärningarna ledde även till att klyftorna mellan samhällsklasserna ökade och många ungdomar blev arbetslösa vilket spädde på den kritiska inställningen till de politiska partierna. Många unga människor upplever även att de lagar och förordningar som vi har tolkas stramt och godtyckligt. Därav finns en misstro mot hur myndigheter 13 SOU, 2002:122, Göteborg 2001, sid.53 SOU, 1998:101, det unga medborgarskapet – dokument från ett seminarium, sid.45 15 Ibid, sid.18f 16 Ibid, sid.23f, 28 17 Ibid, sid.43 18 SOU, 2002:122, sid.53f 19 SOU, 1998:101, sid.49 20 SOU, 2002:122, sid.53f 21 SOU, 1998:101, sid.49 22 SOU, 1998:101, sid.49 14 12 verkställer politiska beslut 23. Sedan finns faktorn att unga inte har behövt kämpa för sina medborgerliga rättigheter och de är uppväxta i ett välfärdssamhälle vilket gör att de kan ta saker och ting för givet24. Att ungdomar inte vill ”köpa” hela det partipolitiska paketet har att göra med att politiken har individualiserats. Det är ett nytt politiskt handlande där man ska leva som man lär och förändringarna man vill åstadkomma i samhället ska börja med en själv. Unga människors engagemang i sociala rörelser leder till en hel livsstil. Det omfattar hela individens klädsel, mat, boende, politiska engagemang och uttryckssätt. Det innebär att det politiska handlandet blir en del utav identiteten25. En del ungdomar säger sig vara politiskt ointresserade men när det sedan blir diskussioner i vissa sakfrågor framkommer det att de är mycket kunniga och pålästa26. En undersökning bland ungdomar visar att 70-82 procent har ett intresse och engagemang i vissa sakfrågor27. Det är frågor som handlar om rasism, miljö, jämställdhet, arbetslöshet, internationella frågor men även lokala frågor som rör den egna vardagen28. Samma undersökning visar att unga människor tycker att det är viktigt att delta i planeringen av vårt samhälle men bara en tredjedel tror att de kan påverka Sveriges framtid. Det visar på att många ungdomar känner en stor maktlöshet inför det politiska styret i Sverige29. Ungdomars politiska intresse ser annorlunda ut om man jämför med vuxna. Intresset för politik finns i båda grupperna men ungdomarna har valt andra metoder för sitt engagemang 30. Det politiska deltagandet har ökat i form utav att tala offentligt, skriva artiklar och insändare i tidningar eller att demonstrera. Det är bara det traditionella politiska engagemanget som har minskat men engagemanget finns, det tar bara nya vägar31. Ungdomar vill ha direkta aktioner här och nu. De är ofta fokuserade på en fråga och deras mål och metoder hänger ihop. Många unga deltar i flera olika nätverk samtidigt och inför tillfälliga projekt samlas de för att lägga tryck på deras åsikter32. 3.2 Sociala rörelsers framväxt Sociala rörelser har funnits i vårt samhälle under en lång tid. De tidiga rörelserna karakteriserades av arbetet mot alkoholmissbruk, fattigdom, andligt förtryck och orättvisor. Istället för den typen av folkrörelse växte andra typer av engagemang fram i 23 SOU, 2002:122, sid.53f SOU, 1998:101, sid.49 25 SOU, 2002:122, sid.56 26 SOU, 1998:101, sid.44, SOU, 2002:122, sid.54 27 SOU, 2002:122, sid.54 28 SOU, 1998:101, sid.44, SOU, 2002:122, sid.54 29 SOU, 2002:122, sid.54 30 SOU, 1998:101, sid.75, SOU 2002:122, sid.55 31 Ibid, sid.44 32 SOU 2002:122, sid.59 24 13 vårt samhälle. På mitten av 1900-talet tog de ”nya” rörelserna över i fotspåren efter de ”gamla”. Rörelserna fokuserade nu på den problematik som växte i samhället i och med det byråkratiska och storindustriella systemets framväxt. De nya problemen som människor agerade mot var miljöförstöring, isolering, utslagning och psykisk utarmning. Människorna som formade de nya sociala rörelserna började allt mer att agera mot den typ av frågor som institutionerna och myndigheterna verkade oförmögna att lösa33. Begynnelsen för de nya rörelserna kan ses som de stora internationella protester som framfördes mot kärnvapen på 50-talet. Detta var början för en ny tid där människorna inte drog sig för att visa trots och olydnad mot överheter. Rörelsen mot vapnen använde sig av demokratiska former men även av en hel del utomparlamentariska metoder34. Efter detta engagemang kom det man kallar motkulturen som var emot den dominerande teknokratiska kulturen och de ideal som de tyckte kulturen stod för. Motkulturen hade sin förankring hos intellektuella, ungdomar och studenter och de engagerade kom från alla typer av samhällsklasser. Denna motkultur, även kallad ungdomsrörelsen tog sin början i mitten av 60-talet i USA detta i och med framväxten av hippies och studentaktivister. Det var en rörelse som under kort tid nådde stor spridning även utanför USA:s gränser35. I många länder runt omkring i världen växte de frivilliga organisationerna otroligt snabbt i antal under 60-talet och framåt. Detta kan visa tecken på de strukturella och kulturella kriserna som präglade denna tid. Det rådde en övergångsperiod på flera olika plan under denna tid som hade att göra med övergången till det moderna och mer globaliserade samhället36. Stora demonstrationer där människor visade sina åsikter har på senare delen av 1900-talet blivit allt vanligare. Detta tyder på att en ny social sinnesstämning över västvärlden där människor nu öppet visade sitt misstycke mot olika typer av missförhållanden, de kände möjligheten att kunna påverka37. Under 70-talet gick de sociala rörelserna in i en ny era som brukar benämnas för det tredje stadiet. Nu präglades de sociala rörelserna av engagemang i sakfrågor. Detta kunde handla om liknande ämnen som tidigare men rörelserna fokuserade nu på endast en fråga. Detta kunde vara motstånd mot kärnkraft, solidaritetsrörelser med tredje världen, kvinnorörelser och lokala aktionsgrupper. Flera av dessa rörelser kom att kallas alternativrörelser då de framförde alternativ mot det de protesterade mot38. Under 80-talet kan tendenser på samarbete ses mellan de olika sociala rörelserna. Rörelser börjar alltmer samarbeta och sammanfogas i olika nätverk. Dessa nätverk 33 Friberg Mats, Galtung Johan, 1984, Rörelserna, Akademilitteratur AB, Göteborg, sid 10. Ibid, sid.348. 35 Ibid, sid.349. 36 Ibid, sid.11. 37 Ibid, sid.12. 38 Ibid, sid.351. 34 14 sprider sig även utanför ländernas gränser där kontakter knyts med liktänkande från andra länder, mycket handlar om de gemensamma problemen som finns och rörelserna samarbetar nu kring liknande sakfrågor39. Rörelserna under senare delen av 1900-talet hade mycket hjälp av media och media i sin tur hade gärna med sensationella aktioner som nyheter. Rörelserna har mediestrategier för att ytterligare förstärka sitt budskap40. 3.3 Definition social rörelse Det finns olika sätt att definiera en social rörelse där man kan trycka på olika faktorer. De viktigaste kraven ses av Mats Friberg som det kollektiva handlandet och det aktiva deltagandet. Med det kollektiva deltagandet menas att det är ett avsiktligt samarbete människor emellan som har till syfte att verka för en förbättring i den sociala ordningen som finns just för stunden. Med aktivt deltagande syftar man på att rörelsens kraft uppnås genom medlemmarnas aktiva deltagande och vilja att förverkliga de mål som finns för rörelsen41. De sociala rörelserna kan ses som de vanliga medborgarnas protester mot den situation som råder i samhället. Genom detta kan de ses som ett resultat där varje samhälle får de sociala rörelser de förtjänar. De sociala rörelserna är medborgarnas agerande då de känner att makthavarna leder dem i en riktning de själva inte är beredda att gå. Det som är förenande för de sociala rörelserna är aktionsformen och kravet på åtgärd42. Många av de rörelser som finns i dagens samhälle är ganska temporära då de har ett särskilt syfte under en viss tid. Många som är engagerade är det i flera olika rörelser kring olika sakfrågor43. De nya rörelserna har några nya kännetecken mot de gamla. Sociala rörelser idag har ofta en mångfald av åsikter inom organisationen och den är uppbyggd på ett ickehierarkiskt nätverk. Organisationen har en blandad sammansättning av medlemmar och har få gemensamma visioner eller utopier. De har ett stort engagemang i de orättvisor som finns runt om i världen44. Grupperna är måna om sin självständighet och grunden är att kunna organisera sig självständigt och kunna göra egna analyser av förtrycket. De vill inte gå samman med andra organisationer i en gemensam opposition utan de väljer själva vilken kamp de vill bedriva. Risken skulle annars vara att hamna under någon annans förtryck och det vill de inte45. Det finns en viktig skillnad som bör göras mellan sociala rörelser och dess organisationer. Sociala rörelser kan ses som lösare och mer heterogen än en organisation46. Så fort rörelser övergår i att bli institutionaliserad övergår den till att bli en organisation. En organisation kan drivas utan att de två ovan nämnda kriterierna råder, organisationen behöver inte drivas av medlemmarnas aktiva deltagande utan kan 39 Friberg, 1984, sid.352 SOU 1999:101, Olydiga medborgare? Om flyktinggömmare och djurrättsaktivister, sid.23 41 Friberg, 1984, sid.13 42 Ibid, sid.12 43 SOU 1999:101, sid.15 44 SOU 2002:122, sid.55 45 Ibid, sid.58 46 SOU 1999:101, sid.11 40 15 skötas av anställda47. Här kan exemplet med fackföreningar nämnas där grundidéen startade som en rörelse men allteftersom rörelsen blev alltmer överlämnad att drivas av anställda så blev det snarare en organisation. En organisation av detta slag är beroende av sina medlemmar i och med att de betalar in medlemsavgift men de behöver inte alltid aktiva medlemmar. Ofta har rörelserna den utveckling där det med tidens gång övergår till organisationer då engagemanget alltmer rinner ut i sanden. I och med detta går rörelsen från att ha varit medlemsaktiv till att det alltmer är organisationsmänniskor som sköter verksamheten48. 4 Ungdomar och identitet i ett forskningssammanhang Identitet och identitetsskapande är något som har förändrats i och med globaliseringen och den större sociala rörligheten den har medfört. Vi rör oss idag i många olika sociala sfärer och skiftar i våra identiteter beroende på i vilket sammanhang vi är. Ungdomar är de som söker sin identitet mest och det är i ungdomsåren de experimenterar med sin identitet. I och med att ungdomars politiska engagemang har förändrats har de sociala rörelserna ökat i antal. I detta kapitel kommer vi att lyfta fram teorier kring sociala rörelser och identitet med fokus på ungdomar. 4.1 Globaliseringen och det förändrade identitetsskapandet Globaliseringen har öppnat upp världen och gjort att vi fått tillgång till den på ett nytt sätt. Den sociala rörligheten har blivit större och vi möter fler människor med olika kulturell och social bakgrund än tidigare. Globaliseringen har gjort att våra personliga liv förändrats då media, Internet och populärkulturen har gjort att det globala kommit till det lokala och detta är något vi inte kan förhindra. Vi kan lättare ha kontakt med människor från andra kulturer och sociala sammanhang och hur vi uppfattar oss själva förändras då vi får en större marknad att tillgå vad gäller utbud. Globaliseringen tvingar fram omdefinitioner av till exempel, familj, identitet, könsroller, vårt arbete och vår socialiseringsprocess49. Idag har inte faktorer som klass, kön, etnicitet eller religiös bakgrund lika stor betydelse för vårt identitetsskapande som det hade förr. Vi har inte lika starka traditioner och seder som gör att identiteten blir given längre utan de har fått stå tillbaka för nya influenser50. Självklart har det en viss betydelse men individualiseringen har blivit starkare och Alberto Melucci menar att globaliseringen starkt har påverkat vårt förändrade identitetsskapande51. Vi lever i ett mer öppet samhälle där vi utvecklar nya identitetsmönster och vi omger oss av en föränderlig värld52. Identiteter skapas i interaktion med andra och det blir den 47 Friberg, 1984, sid.13 Friberg, 1984, sid.13 49 Giddens Anthony, 2003, Sociologi, tredje omarbetade upplagan, studentlitteratur, Lund, sid.72f 50 Peterson Abby mfl, 2003, Ungdomar i vardagens väv, Studentlitteratur, Lund, sid.23, Melucci, 1992, sid.118 51 Melucci Alberto, 1992, Nomader i nuet - sociala rörelser och individuella behov i dagens samhälle, Mediaprint Uddevalla AB, Uddevalla, sid.118 52 Giddens, 2003, sid.73 48 16 lokala kontexten som påverkar mest vilket gör att man ändå måste ta hänsyn till faktorer som familj, traditioner och hur samhället ser ut runt omkring individen53. Det som gör att den faktorn inte är lika stark som tidigare är just att vi möter fler människor och går över gränserna på ett helt nytt sätt. Vi kan inte värja oss för alla nya impulser som kommer utifrån. Detta har lett till att vi har ett större behov av olika roller då den sociala rörligheten har blivit större och vi kommer i kontakt med människor i fler sociala situationer än vad vi gjorde förr54. Anthony Giddens menar att vi individer rör oss hela tiden i olika sociala sammanhang både lokalt och globalt vilket leder till våra skiftande identiteter. Vår identitet är i ständig förändring från det vi föds till det att vi dör och det hela bygger på att reflektera över sig själv, det är då förändringarna sker. Våra olika sociala identiteter visar på vilken mångfald det finns i våra liv. Vi som medvetna varelser har förmågan att ständigt skapa och förändra vår identitet. Vi formulerar en upplevelse av oss själva som unika varelser där vi har speciella relationer till vår omgivning. Den symboliska interaktionismen där individernas samspel med omgivningen skapar och formar upplevelserna av sig själv är grunden i denna tanke. Den kulturella och den sociala omgivningen är centralt i skapandet av identitet men när det gäller formandet av den personliga identiteten är det individens handlingsförmåga, frihet och valmöjligheter som är det viktiga55. Vår identitet bygger på sociala kontakter och relationer där vi förhandlar om den vi vill vara menar Giddens och även det mest triviala är identitetsskapande. Det kan vara vad vi väljer att ha på oss, vad vi gör på vår fritid och hur vi tar hand om våra kroppar. Det är en del av processen som gör att vi skapar vår identitet56. I dagens postmoderna samhälle ingår individen i flera olika sociala sammanhang och det innebär att vi beter oss olika beroende vilken situation vi befinner oss i. Idag ser vi inte vår identitet som något fast och givet utan identiteten är något som är föränderligt och som skapas genom ett socialt samspel människor emellan57. Förändringarna gör att identiteten är i ett ständigt skapande och den processen pågår hela livet. Melucci menar att identiteten inte bygger på en redan färdig modell utan det är den individuella förmågan att kunna förändra sig och kunna läsa av olika situationer som gör att identiteten skapas och förändras. Individer kan delta eller dra sig undan från vissa situationer och vi måste lära oss att kommunicera inom olika sfärer då vi hela tiden är i en föränderlig värld. Melucci tar upp individualisering då han menar att det är de individuella handlingarna och det ökade medvetandet hos individer som är av vikt58. Individerna har fått ett större ansvar när det kommer till identitetsbildandet. Den individuella förmågan till självreflektion och ta till sig information har ökat. Individerna har även utvecklats i sin kommunikation med andra och dagens samhälle ställer högre 53 Peterson, 2003, sid.26 Nilsson Björn, 1988, Människans ansikten, Socialpsykologiska aspekter på individ, grupp samhälle och vardag, Studentlitteratur, Lund, sid.39 55 Giddens, 2003, sid.44 56 Ibid, sid.73 57 Hydén L-C i: Kylhammar, Martin, Battail Jean-Francois, 2003, På väg mot en kommunikativ demokrati, ScandBook, Smedjebacken, sid.339f 58 Melucci, 1992, sid.122 54 17 krav på att man ska kunna agera i olika sociala situationer59. Mycket av vår tid upptas till att skapa identitet och världen vi lever i tillhandahåller resurser och möjligheter för oss att kunna göra det60. Identiteten är beroende av den aktuella kontexten. Varje individ skapar olika identiteter som vi sedan kan skifta mellan 61. Dessa identiteter benämns enligt Giddens som sociala identiteter. Han menar att en individ kan vara mamma, läkare, kund och yogainstruktör med mera och att vi använder oss av våra olika roller där det passar sig62. I alla olika sammanhang vi befinner oss i visar vi upp vår identitet och vi måste hela tiden hävda vilka vi är. Detta eftersom omgivningen inte redan vet vilka vi är eller vill vara i en viss situation. Vårt ökade sociala samspel har gjort att vi blivit anpassade till att skifta identiteter beroende på vilken situationen är 63. Kommunikationen är viktig, inte bara samhället gentemot individen, utan även i kommunikation mellan individer som identiteter skapas och förändras. Kommunikationen bekräftar skillnader och likheter mellan individer och skapandet av relationer sker genom kommunikation64. Identiteten är inte bara något som vi har utan vi har behov av att visa upp den och etablera den i interaktion med andra. 4.2 Ungdomar och identitetsbildande Begreppet ungdomar är knutet till en viss ålder men det är även kulturellt bestämmande. Ungdomar bildar en social kategori där man kan urskilja vissa gemensamma faktorer som bland annat att man som ungdom inte är myndig men samtidigt ses man i många fall som vuxen. Inom det kulturella möts unga av många olika ungdomsstilar, symboler och tecken som man ska för-hålla sig till65. I vårt moderna samhälle har det skett en avtraditionalisering på många olika områden. Detta beror bland annat på att vi fått bättre kommunikationer mellan människor, betydligt mer utvecklade medier samt att vi allt mer blivit ett mångkulturellt samhälle. Det som tidigare föll sig naturligt genom traditioner lämnas nu till individuella beslut och reflektion. Tidigare föll exempelvis yrkesval sig mer naturligt medan det idag lämnas stort utrymme för individuella val. Detta kan ses som både positivt genom att det blivit ett mer öppet och obundet samhälle men det har också lett till en otrygghet hos en del människor. Gruppers och individers identiteter är på grund av detta inte lika säkra idag genom att man inte längre behöver överta en redan fastlagd identitet. Tidigare var det vanligt att man gick i sina föräldrars fotspår och det lämnades inte så stort utrymme för egen reflektion över yrkesval. Det mesta av identitetssökandet idag sker i ungdomsåren och det är ungdomarna som ställer sig frågan vem är jag? Vilka är vi? Var är min plats? och det är här som olika identiteter prövas som mest66. 59 Ibid, sid.19 Ibid, sid.122f 61 Hydén, 2003, sid.339f 62 Giddens, 2003, sid.43 63 Nilsson, 1988, sid.39 64 Melucci, 1992, sid.123 65 Fornäs Johan, Lindberg Ulf, Sernhede Ove, 1990, Speglad ungdom – forskningsreception i tre rockband, Symposion Bokförlag, Stockholm, sid.16. 66 Ibid, sid 14, Peterson, 2003, sid.24. 60 18 Massmedia påverkar vårt identitetsskapande i hög grad67 och både Melucci och Fornäs menar att vi fått ett tryck från massmedia där vi får vår måttstock för vad som är normalt. Massmedia för fram en bild som är väldigt kroppsfixerad, både fysiskt och psykiskt, och genom detta får vi veta om vårt beteende och våra relationer går efter normen i samhället68. Vi har ett behov av att jämföra oss med andra och ett behov av att få bekräftelse på vem man är. Ungdomar är den grupp av människor som påverkas stort av det stora utbudet av mediala bilder. Detta kan ses som en tillgång men det finns också en fara i att man förlorar sig i mediebilderna69. Ungdomarna påverkas i högre utsträckning än äldre åldersgrupper eftersom de befinner sig i en öppen och rörlig fas i livet. Då ungdomar hela tiden omprövar och utvecklar sina identiteter tar de till sig mycket intryck utifrån. Eftersom identitetsskapandet på det individuella planet har blivit allt viktigare i och med globaliseringen syns det tydligt inom de ungdomskulturer som växt fram. Dessa ungdomar har tendens att reagera snabbt och formar olika typer av rörelser och experiment70. Grupper är en länk mellan individen och samhället och det är i gruppen som den mesta socialiseringen sker. Inom gruppen får man kunskaper om samhället och vilka normer och värderingar som råder. Det är oftast grupper som kommer med nya idéer och de stilar, det språk eller trender som det större samhället senare tar till sig71. För ungdomar är identitetsskapandet i gruppen väldigt viktigt då det ofta är kompisarna som de spenderar mest tid med, till och med mer tid än med sina egna föräldrar. Inom gruppen utvecklas en stil och ett sätt att förhålla sig till resterande samhälle. Den individuella identiteten påverkas i stort av den här typen av grupptillhörighet. Gruppen som man umgås med är ännu viktigare idag än vad den har varit för tidigare generationer då dagens ungdomar inte har något att falla tillbaka på i sitt identitetsskapande. Gruppen blir på detta sätt en otroligt viktig brygga mellan barndomen och vuxenvärlden. Inom gemenskapen med gruppen skapas en frigörelse från föräldrarna samtidigt som man kan experimentera med sin egen identitet72. Inom den här typen av ungdomsgrupper skapas gärna en kritik mot resterande omvärld. Gruppen kan bli rätt så sluten och kräva att de som ingår i och med medlemskapet ska följa gruppens ordning. Genom den här typen av avgränsning kan den individuella identiteten bromsas73. Senare tidens ungdomskulturer har genomgått förändringar i identitetsskapandet. Johan Fornäs menar att man talar om motsatsförhållandet mellan det privata på sin sida och det offentliga på den andra vad gäller identitet. Det offentliga står för det öppna och allmänneliga och det privata för det intima och slutna. Detta har länge varit givna motsatser men Fornäs menar att detta har ändrats och är nu inte är rådande inom ungdomskulturen74. Det privata är inte längre så slutet, identiteterna inom 67 Nilsson, 1988, sid.39 Melucci, 1992, sid.143, Fornäs 1990, sid.14 69 Fornäs 1990, sid.15 70 Ibid, sid.16 71 Nilsson, 1988, sid.73 72 Fornäs 1990, sid.17 73 Ibid, sid.17 74 Fornäs Johan i: Fornäs Johan, Boëtius Ulf, Reimer Bo, 1993, ungdomar i skilda sfärer, Brutus Östlings bokförlag Symposion AB, Stockholm/Stenhag sid.36 68 19 ungdomskulturer skapas nu mitt i offentligheten. Ungdomar rör sig inom många olika sfärer, detta kan vara skolan, familjen, kompisar och mellan offentlighetens olika rum. Ungdomstiden präglas dels av att inom offentligheten hitta den stil som medierna förmedlar som rätt och dels genom att stärka sina egna individuella gränser gentemot exempelvis föräldrarna75. Det är svårt att skilja mellan det privata och offentliga, detta kan förklaras genom att det idag inom det offentliga är lätt att genom ett avvikande sätt få sin privata identitet avslöjad. Genom att sticka ut med exempelvis en annan stil i det offentliga leder det till att andra kan placera in personen i fråga efter privatliv, sociala ställning och yrke. Det är på detta sätt svårare att vara anonym inom det offentliga76. 4.3 Ungdomskulturer I diskussionerna kring ungdomskulturer nämns ofta begreppet motstånd och detta menar Fornäs är oundvikligt. Det kan handla om ungdomens motstånd mot de vuxna eller mot maktstrukturer som kan vara knutna till klass, genus och etnicitet77. Makt är något som uppkommer då det finns en dominerande part och då också en underordnad part. Makt kan utövas på flera olika vis allt från subtil påverkan till fysiskt våld. Motstånd sker genom att man står emot någon eller något. Detta kan man därav se att det förutsätter makt och det är den makten som det sker motstånd mot. Motståndet från ungdomarna har till syfte att motverka något som påverkar deras liv, därav innefattar motstånd en form av kritik. Motståndet menar Fornäs uppkommer genom kritik mot den rådande makten78. Man kan på detta sätt se motståndet som en uppfattning av brist eller avsaknad av något. Genom att utveckla ett motstånd uppstår möjligheten att utforma en utopi om hur man skulle vilja att makten brukas79. 4.4 Formandet av sociala rörelser Sociala rörelser bygger på en sorts kollektiv identitet där man har gemensamma mål, värderingar eller erfarenheter som blir grunden för gruppen. Sociala rörelser bygger på en gemensam social identitet och det är denna som gör att gruppen får en mening med det de gör80. De nya sociala rörelserna förutsätter att människorna frigör sig från den identitet som vi påtrycks utifrån och att man genom detta eftersträvar en stor öppenhet mot sig själv och andra människor. Genom att göra detta bygger identiteten på det inre istället för det yttre vilket kan leda till att personen får känslan av att vara en ”outsider”. Genom att ha insikten av att vi genom samhället får sociala roller kan en person med insikt om detta välja att spela med i rollerna men han kan också gå över de givna mönstren som finns. Denna personliga frigörelse får ingen stor genomslagningskraft om människan genomför det ensam utan den förstärks i grupp som inom exempelvis en organisation81. 75 Ibid, sid.37 Ibid, sid.204 77 Fornäs 1993, sid.13 78 Fornäs, 1993, sid.22 79 Ibid, sid.23 80 Giddens, 2003, sid.44 81 Friberg, 1984, sid.22 76 20 Både Melucci och Thörn menar att det är de påtagliga förändringar som ägt rum inom den moderna tiden som format rörelserna. De förändringar som skett är ett resultat av den ekonomiska expansionen och den sociala planeringen och styrningen som skett från statsmakternas håll82. Genom att människors liv påverkats till följd av andras aktiva beslut har det lett till sociala motsättningar. De människor som genom andras beslut får sina livsvillkor förändrade och de som känner ett hot av denna förändring samlas till grupperingar. Thörn menar vidare att dessa motsättningar som uppkommer är ett resultat av olika styrkeförhållanden i samhället där det alltid finns de som är starkare och de som är i underläge83. Genom de motsättningar som uppstår i ett samhälle bildas en grund för kommande sociala rörelser. De sociala rörelserna bygger på kollektivt handlande vars syfte är att åstadkomma en social förändring. Rörelserna har en social utopi som de strävar efter att uppnå. Denna utopi präglas av möjligheten att kunna påverka sin situation och därav leva i ett samhälle som är skapad av människorna84. Både Melucci och Thörn definierar en social rörelses uppkomst som ett svar på sociala förändring som sker i samhället. En social rörelse betraktar Melucci som ett tillfälligt sammansatt system av handling där mål och medel är det som håller gruppen någorlunda stabil och samman. De olika sociala grupperna är inte homogena men sökandet efter någon form av förändring är det gemensamma för sociala rörelser. Det finns en gemensam konflikt som de vill ändra på i gruppen och de aktiva medlemmarna ska märkas. Ofta handlar det om att det är någon reaktion mot det sociala som gör att vi går med i en social rörelse. Vi vill visa att vi står mot något eller vill göra uppror mot någonting som gör att vi aktiverar oss i grupper85. Genom att individerna går samman skapas förutsättningar för förändring och det sker som ett resultat av det kollektiva handlandet86. Enligt Melucci är det tre egenskaper som återfinns hos sociala rörelser; en ”vi” - känsla så att alla känner sig delaktiga i rörelser. Vidare krävs en konflikt som man känner engagemang för och vill åstadkomma en förändring i samhället. Den sista egenskapen är att en social rörelse skapar någon form av social förändring genom sitt agerande. Thörn menar vidare att det är viktigt att poängtera relationen mellan social rörelse och social förändring, det gör han på följande vis: ”En social rörelse innefattar kollektivt handlande i riktning mot social förändring” 87. Det kan vara svårt att se till vilken roll en social rörelse har för förändring i samhället i direkt anknytning till att den existerar, detta blir något lättare att se efter en tid. Givetvis går det ibland se direkta effekter menar Thörn men ibland är detta problematiskt88. Det komplexa samhälle vi lever i kännetecknas av många olika konflikter och kollektiva identiteter som i högre grad är tillfälliga än vad de var förr i tiden. Dagens engagemang för olika frågor och rörelser är begränsade och många aktiva deltar i flera rörelser som har olika sakfrågor att jobba med. Melucci påpekar att rörelserna är aktörer 82 Melucci, 1992, sid.57, Thörn, 1997, sid.111 Thörn Håkan, 1997, Modernitet, sociologi och sociala rörelser, Göteborgs universitet, Göteborg sid.111 84 Ibid, sid.112 85 Melucci, 1992, sid.130f 86 Ibid, sid.45 87 Thörn, 1997, sid.113 88 Ibid, sid.113 83 21 som påverkar det samhälle som vi befinner oss i och rörelser påverkar opinionen och kan få igenom förändringar i samhället89. Den sociala rörelsen har ofta mindre hierarkier inom gruppen och den bygger på mer eget ansvar och gruppen reflekterar över sin organisation. Detta är ett budskap till hur de vill att det ska vara i samhället, rörelsen arbetar för sitt mål samtidigt som de själva uppfyller det i den egna gruppen90. Vilka är det då som är aktiva i olika rörelser? Enligt Melucci är det tre olika grupper av människor som deltar. Den största gruppen består av personer som är välutbildade och relativt unga. De arbetar inom informationsteknologin, inom den offentliga sektorn, då främst med utbildning eller socialt bistånd eller är högutbildade med en ekonomisk trygghet. Denna grupp är välintegrerad i samhällets olika sociala aktiviteter och är aktiva inom politiska eller sociala organisationer. Den andra gruppen består av de som inte är så starka på arbetsmarknaden. Det är studenter, arbetslösa och pensionärer som i huvudsak dominerar denna grupp. Den sista gruppen är de som har populistiska eller reaktionära inriktningar på sina rörelser och det är personer från den ”gamla” medelklassen som till exempel bönder och hantverkare. De olika grupperna är representerade olika beroende på vilken rörelse det handlar om men kärngruppen finns i den första gruppen91. Vidare genomsyras givetvis de sociala rörelserna av medlemmarnas olika värderingar och olika viljor. Även då många anser att dagens rörelser inte är ”nya” menar Melucci att de är det då det. Detta eftersom det är nya individer och deras identiteter är skapade i sin tid och därav blir rörelserna annorlunda då det är individerna som gör gruppen92. Det är nya relationer och individerna har skapat nya meningar i sitt agerande i det komplexa samhället vilket gör att de är nya i sin tid. I dagens samhälle tillåts individer och sociala grupper att bekräfta sig och erkännas för vad de är eller vill vara. Det kan göras i en demokrati då forma, bevara och kunna förändra en självreflekterande identitet kräver sociala sammanhang som är fria från kontroll och förtryck93. 4.5 Identitetspolitik och kollektiv gemenskap De nya sociala rörelsernas fokusering på identiteter har fått namnet identitetspolitik. Identitetspolitik som begrepp syftar till utestängda grupper som vill vara samhälleligt jämställda och erkända. Identitet blir ur detta perspektiv inte ett sätt att se på sig själv utan snarare ett sätt att leva. Genom denna identitetspolitik vill dessa rörelser därav verka för dessa gruppers och individers anspråk på resurser för att kunna utveckla sina egna liv94. Genom globaliseringen har vårt identitetsskapande tappat den givna grunden, idag ställs vi som individer inför mer olika slags värderingar och normer än tidigare. Genom den informationsteknik som slagit igenom har det öppnats upp en helt ny värld 89 Melucci, 1992, sid.68 Ibid, sid.86 91 Ibid, sid.66f 92 Ibid, sid.57 93 Melucci, 1992, sid.178 94 Thörn, Håkan, 2002, Globaliseringens dimensioner, Nationalstat, världssamhälle, demokrati och sociala rörelser, WS Bockwell, Finland, sid.180 90 22 för den enskilde. Det finns enligt Thörn ett klart samband mellan globalisering och individualisering. På ett sätt blir vi matade med information där vi blir uppmanade till ett sätt att leva, men samtidigt innebär globaliseringen att det blir allt mer viktigt med en egen personlig livsstrategi. På detta sätt blir våra identiteter något kluvna. Här kan de sociala rörelserna komma in som aktörer som verkar för mindre styrning av den enskildes liv, man vill verka för ett friare samhälle där man kan finna sin egen livsstil95. Melucci menar att vi har olika behov av att bekräfta vår identitet och behoven är knutna till ett system av sociala relationer och möjligheter till symbolisk representation vilket vi får när vi grupperar oss. Det är den kulturella uppfattningen som styr vårt behov och vi har olika behov beroende på vem vi är. De kollektiva identiteterna som finns i ett samhälle har alltid funnits och finns i hög grad än idag. Det som dock ändrat sig vad det gäller dessa identiteter på senare tid är att de nu är mer instabila96. Om det inte skulle finnas kollektiva identiteter och kollektivt handlande skulle det heller inte finnas några samhällen eller gemenskaper, dessa identiteter kommer således alltid finnas inom samhällen97. Identiteter inom sociala rörelser skapas och hålls samman genom att det sker en kategorisering och gränsdragning av ”vi” och ”dem”. Genom att detta görs skapas en sammanhållning i gruppen98. Enligt Thörn kan man också skilja eller dela upp denna identitet genom att dela upp den i intern och extern gränsdragning. Även om man utåt sett ses som en aktör kan gruppen inåt sett ändras över tid99. Detta innebär att en grupp som fått en stämpel på sig har svårt att få bort den även om gruppen i sig har förändrats. Detta kan hända till exempel när en grupp ändrar sitt mål, sina värderingar eller sina metoder men att namnet på gruppen fortfarande klingar dåligt för dess tidigare agerande eller för dess åsikter. Både Melucci och Thörn menar att det är otroligt viktigt med gemensamma utgångspunkter för agerande inom gruppen och för att nå målet. Den kollektiva identiteten som finns inom dessa rörelser bygger på det gemensamma målet och identiteten skapas också genom gruppens kollektiva ageranden100. Individer som agerar kollektivt vill skapa mening med sitt gemensamma deltagande och det gör de genom att konstruera sina handlingar genom att lära känna omgivningen och se vilka gränser och möjligheter som finns inom kollektivet. Det är när de producerar sina olika handlingar som de definierar sig själva och sin grupp och det gör de genom förhandlingar och konflikter med andra101. Genom dessa ageranden blir individerna en gemensam aktör. Det kollektiva handlandet kommer i uttryck i gruppens manifestationer där identiteten inom gruppen stärks genom att identifiera sig genom dessa manifestationer men också genom att tydliggöra gruppens motståndare. Det är individerna som medverkar till att forma gruppens ”vi” och det sker genom att gruppen tillsammans utarbetar och formulerar målet för sitt agerande och vilka medel som ska användas102. Hur denna 95 Ibid, sid.182 Thörn, 1997, sid.159 97 Ibid, sid.160 98 Ibid, sid.161 99 Ibid, sid.162 100 Thörn 1997, sid.123, Melucci 1992 sid.53 101 Melucci, 1992, sid.41 102 Ibid, sid.42 96 23 sociala rörelse agerar och vilka medel som används har ofta en koppling till vilket mål som rörelsen har. De måste även ses i sin tid då det är i den miljön som själva agerandet utspelar sig i103. Den kollektiva identiteten förstärks genom att rörelsen arbetar målmedvetet mot ett mål där det ingår kollektivt handlande. Thörn menar att rörelsen har en utopisk karaktär som förstärker gemenskapen och gruppidentiteten104. 4.6 Utomparlamentariska metoder och civil olydnad Man kan se på rörelser ur olika aspekter vad gäller dess kollektiva agerande och tillväga-gångssätt. Ett sätt är att se det är att en rörelses handlande i första hand baseras på objektiva kollektiva intressen, ett annat sätt är att det i första hand handlar om en strategisk utgångspunkt då rörelser agerar. Det som dock kan sägas generellt om rörelserna är att de bör ha ett gemensamt mål för dess kamp. För att det ska kunna komma i kraft ett gemensamt handlande krävs att det inom rörelsen råder en enighet om vad som är rörelsens mål. För att en rörelse ska kunna genomföra exempelvis en demonstration krävs en sammanstämmighet om dess syfte105. Utomparlamentariska metoder har enligt Thörn diskuterats under en lång tid och han menar att dessa metoder kan ses som den globala politikens främsta handlingsformer. Den civila olydnaden uppstår då den sociala rörelsen inte inordnar sig inom de demokratiska institutionernas ramar. Genom den civila olydnaden utmanar dessa grupper den parlamentariska demokratins gränslinjer106. Genom historien har den civila olydnaden använts i syfte att försvara demokratiska rättigheter, påpeka och förhindra diskriminering av vissa grupper, påverka politiska beslut, väcka debatt eller för att synliggöra dolda maktförhållanden107. Melucci menar att de medel som används ofta inte är accepterade av samhället men det gör att gruppen stärker sin gruppidentitet och sammanhållning. Han menar även att det kan ske förändringar i samhället genom att använda dessa metoder108. Inom de rörelser som använder sig av utomparlamentariska metoder kan vi enligt Thörn urskilja två olika typer av inställningar eller syner på dess metoder. Antingen ser man den civila olydnaden som antidemokratisk då den ingriper en kritik mot det demokratiska styrelseskicket som är etablerat. Inom detta synsätt uppfattas dessa handlingar som ett sätt att inrikta sina krafter på ett direktdemokratiskt samhälle. Man vill genom sitt engagemang på detta sätt helst ändra det rådande styrelseskicket. Den andra uppfattningen som går att urskilja är då man ser att den civila olydnaden tar utgångspunkt i den parlamentariska demokratin. På så sätt vill man utveckla det rådande systemet. Ett argument för denna vanliga uppfattning är att de demokratiska rättigheter vi har idag är ett resultat av den civila olydnaden som genomfördes av bland 103 Ibid, sid.42 Thörn, 1997, sid.123 105 Ibid, sid.122 106 Thörn, 2002, sid.165 107 Ibid, sid.170 108 Melucci, 1992, sid.45 104 24 annat arbetar-rörelsen kring förra sekelskiftet. Genom detta menar man att den civila olydnaden som finns idag är en fortsättning på detta och att det har till syfte att ytterligare förstärka de demokratiska rättigheterna 109. 4.7 Sammanfattning; ungdomar och identitet i ett forskningssammanhang Vårt identitetsbildande har förändrats och vi har numera flera olika roller som vi skiftar emellan beroende på vilken situation vi befinner oss i. Vi är beroende av andra för att kunna etablera vår identitet då vi gör det i interaktion med andra och vi har fått ett större ansvar när det kommer till identitetsbildandet. Det är i ungdomsåren som det mesta av identitetsbildandet sker och det är där som identiteter testas som mest. Grupper som är en länk mellan individ och samhälle är en viktig del av vårt engagemang och identitetsbildande. Grupper blir en viktig del mellan barndom och vuxenvärld och det är inom ungdomsgrupper som det skapas en kritik mot resterande samhället. Förändringarna som skett i världen har även påverkat vår offentliga och privata sfär. Numera finns det inte någon direkt skillnad mellan dessa två och därför kräver vår identitet att vi klarar båda sfärerna. Ungdomarna idag anammar detta på det sätt att de vill leva som man lär. Om de ska vara med i en organisation vill de kunna stå för allt de tycker och därför passar sakfrågeorganisationer dem väl. Det gör att de även kan medverka i flera organisationer samtidigt beroende på vilken fråga det är som de vill engagera sig i. Sociala rörelser har uppkommit i protest mot något och det är i dem som arbetet med sakfrågor sker. Det blir en kollektiv gemenskap där de gemensamma utgångspunkterna blir viktiga. Utopin och medlen för att nå målet stärker gemenskapen och gruppidentiteten. 5 Empirisk del I den här delen av uppsatsen ska vi presentera de intervjuer vi genomfört. De intervjuade personerna kommer från två olika typer av rörelser men representerar fem olika organisationer. Den ena av dessa inriktningar är de två ungdomarna som arbetar för flyktingar i Sverige. Även om det är två olika organisationer har de vissa liknande drag och ingår i samma nätverk. De vill arbeta för en humanare asylpolitik och deras främsta utopi är att alla landsgränser ska försvinna. Båda dessa ungdomar arbetar nära flyktingar som är i behov av hjälp, den ena av de intervjuade lägger långa perioder ner ett heltidsjobb inom organisationen. Den andra typen av rörelse där de tre andra intervjuade har sitt engagemang har en inriktning mot socialismen. Dessa organisationer finns inom samma nätverk. Två av de intervjuade vill ha ett klasslöst samhälle som resultat av kampen. Den tredje av de intervjuade är antifascist och har sin främsta roll i att bekämpa nazismen. Här nedan får vi ta del av deras intervjusvar där de beskriver organisationen, deras arbete och deras framtidsplaner. Vi har valt att använda oss av rubrikerna; medlemskap i organisationer, samarbete med andra organisationer, påverkan på samhället och framtidsvisioner då vi ansåg att dessa täckte in de frågeställningar vi sökte svar på. Genom dessa rubriker kunde vi få fram hur ungdomarna ser på sina möjligheter att kunna påverka samhället och vilket inflytande 109 Thörn, 2002, sid.166 25 de har som individ i gruppen. Det täckte även in hur stark gruppidentiteten var i organisationen, vilket samarbete som finns och vilka medel som de är beredda att använda för att uppnå sina mål. Att vi här benämner deras sociala rörelser som organisationer är för att de själva använder sig av den definitionen. 5.1 Martin Martin är mitt inne på sin utbildning vid universitetet och han gick direkt dit från sina gymnasiala studier. Under sitt studerande på universitetet har han hunnit med ett års studieuppehåll och befunnit sig i ett europeiskt land där han arbetade med handikappade. Han arbetar även här i Sverige extra med barn som har damp eller ADHD och ibland får han vikariera inom vården. Martin är 23 år och är sambo. Martin har alltid varit politiskt intresserad och han har varit engagerad i olika socialistiska organisationer sedan åtta år tillbaka men anser sig nu ha landat i den organisationen som känns mest rätt för honom. Målet är att bekämpa klassamhället och diskrimineringen av invandrare och sexism, både i form av institutionaliserad sexism som sämre löner åt kvinnor men även den allmänna uppfattningen i samhället. Organisationen bygger även på antifascism. Efter att själv tagit kontakt med organisationen blev han medlem och idag lägger han ner ungefär sju, åtta timmar i veckan på politiskt arbete, då inte bara inom denna organisation utan även inom andra forum, det beror lite på vad som händer i samhället. 5.1.1 Medlemskap i organisationen Organisationen som han är med i har funnits i tre, fyra år och bygger på väldigt aktiva medlemmar och för att bli medlem måste man komma på intervju bland de som redan finns i organisationen. Det är ingen stor omsättning på medlemmarna då det är viktigt att man kan lita på varandra. Vikten av tillit beror mycket på att det är olagliga medel som används i organisationen vilket gör att gruppen måste vara stabil. Det kommer människor som vill vara med i organisationen som inte är seriösa utan bara är ute efter att slåss menar Martin. De vill vara medlemmar för sin egen identitets skull och inte för politiken. Samtidigt menar han att alla gör saker för sin egen vinning skull och att vi människor är mer eller mindre egoistiska. Inom gruppen anordnar de till och med studiecirklar där det handlar om sin egen identitet. Martin tycker det är viktigt att man utvecklas inom gruppen och det är ett bra sätt att göra det på. Det viktigaste är dock att det politiska arbetet ska komma först och detta eftersträvar hans organisation. Den lokala organisationen har fem, sex aktiva medlemmar och det är ganska lagom enligt Martin. Många är ambitiösa och vill lägga ner mycket tid på organisationen och det tycker Martin känns skönt. Visst att man umgås i gruppen men det blir inte självändamålet utan huvudsyftet är att vara aktiv politiskt. Martin menar på att det gäller att vara uppdaterad om vad som händer i samhället. Det är viktigt att kunna möta fördomar med kunskap. För att uppnå detta kan det i samarbetet med andra grupper pratas om samhällsfrågor. Många livliga diskussioner är viktigt för deras engagemang. 26 Organisationen är en platt organisation där man arbetar med att motverka hierarkier. Alla ska kunna komma till tals och det är konsensus som gäller när beslut ska tas. Om det är ett fåtal som bestämmer menar Martin att mångas kreativitet hämmas och därför är det mycket bättre när alla är delaktiga. Trots att det är en platt organisation blir det lätt att det bildas informellt ledarskap för att alla är engagerade på olika sätt. Han ser inte detta som något hinder utan menar att organisationen är medveten om detta och att de pratar om det för att få bukt på problemet. Martin känner att han har möjlighet att påverka inom organisationen. När det är få engagerade känns det som det finns utrymme för egna tankar och förslag och Martin menar att det är en glädje när de övriga i gruppen tycker att hans förslag och idéer är bra. Martin funderar även på om det är en illusion han har att han kan påverka men han säger att han hoppas att han kan det, han vill ju tro att det är möjligt att påverka annars skulle han inte fortsätta. 5.1.2 Samarbete med andra organisationer Eftersom organisationen inte har så många medlemmar samarbetar de med andra för att nå ut med sitt budskap. Martins organisation har mellan fyrtio och sjuttio medlemmar totalt i landet och när det ska till demonstrationer och liknande krävs samarbete med andra för att få kraft bakom budskapet. Samarbetet är även bra då många har en felaktig uppfattning om organisationen menar Martin. När flygblad ska delas ut eller demonstrationer ska ske kan det ibland vara bättre att inte nämna organisationen för det kan vara stötande för vissa människor. Återigen menar Martin att det är det politiska arbetet som är det viktigaste och inte själva organisationen, hur man når ut med sitt budskap spelar ingen roll. Tyvärr finns det inte så mycket samarbete med andra organisationer i andra länder och detta är främst av ekonomiska skäl. Det skulle nog vara mer samarbete om det fanns pengar tror Martin för det är väldigt upplyftande att träffa människor med liknande åsikter och det ger stimulans till en själv menar han och det skapas någon form av gemenskap som är viktig. När Martin träffar likasinnade från andra länder känner han att han är delaktig i någonting större och det får honom att känna sig viktig och betydelsefull. 5.1.3 Påverkan på samhället Organisationens främsta motståndare är makthavarna och Martin menar att det är staten och de styrande som måste bekämpas. Det är de som är tjuvarna i samhället och eftersom det är vi som satt dem på de poster de har är det vi som måste ta bort dem menar han. För att kunna göra det använder Martin sitt engagemang mest till att få ut information om organisationens mål. Han anser att hans chans att påverka är ganska marginell och jämför hur mycket han skulle kunna påverka om han kunde använda media istället för flygblad. Trots detta vill han få människor politiskt aktiva och att börja ifrågasätta samhället vi lever i. Detta tror han att han kan göra med hjälp av att sprida information via till exempelvis skolor. Organisationen är dock en utomparlamentarisk organisation och om det skulle vara nödvändigt är inte Martin 27 främmande för att använda sig utav olagliga medel för att få fram sitt budskap. Däremot ligger det inte närmast hans intresse att göra det utan han överlåter det till de som är mer intresserade av att använda sig av sådana medel. Vill medlemmarna av olika skäl inte delta i olagliga aktiviteter är det helt upp till var och en själva. Martin menar även att han nu som sambo har ett ansvar även för en annan person och kan inte längre utsätta sig för de hotelser som kan medföra medlemskapet i organisationen. Om det skulle komma personer som inte gillar hans åsikter och sparka på ytterdörren drabbar det inte längre honom ensam. Han menar även att man måste visa hänsyn till övriga familjen som mamma och pappa. 5.1.4 Martins framtidsvisioner Målet med sin kamp mot samhället är att få fler människor att tänka till och ifrågasätta samhället vi lever i. Han önskar att de blir många som en dag tröttnar och byter ut systemet. Detta skulle han helst vilja se ske med hjälp av en fredlig revolution. Det viktiga är att man inte bara nöjer sig med en revolution utan att man alltid ifrågasätter och förändrar. Det gäller att alltid analysera samhället vi lever i. Samtidigt som Martin vill få människor att tänka på liknande sätt som han själv är han ödmjuk när han pratar om sina medmänniskor. Han menar att vi måste ta hänsyn till vilket samhälle vi är uppväxta i och att vi alla är olika. Då många anser att organisationen inte är en bra organisation känner Martin att han i framtiden kan stöta på problem då han ska söka arbete. Han tror inte att han kan vara aktiv i en radikal organisation på samma sätt utan kommer nog att få hitta andra vägar för att nå ut med sitt budskap. Däremot tror han att organisationen kommer att bestå lång tid framöver då det finns en mer långsiktig plan för förändring till skillnad från de grupper som är mer subkulturella och som bara har en sakfråga att agera för. När de väl fått igenom den saken finns det inget behov av den gruppen men det menar Martin att det finns av hans typ av organisation. 5.2 Kalle Kalle är 25 år och arbetar nätter som undersköterska. På dagarna bedriver han sitt politiska arbete genom att vara aktiv inom en rad olika organisationer. Kalles politiska engagemang startade i unga år, redan som femtonåring var han aktiv då inom bland annat djurrätt. Kalle är en öppen person som gärna berättar om sitt engagemang och organisationens arbete även om han poängterar vikten av att tänka på säkerheten för sig själv och för de han arbetar med och för. Kalle lägger ner mycket tid på det politiska arbetet, han säger att det periodvis är ett heltidsjobb. Vi får uppfattningen av att han verkligen har ett djupsinnigt engagemang. Han har alltid velat hjälpa människor som är i behov av hjälp. 28 5.2.1 Medlemskap i organisationen Organisationen som Kalle för tillfället är mest engagerad i arbetar för asylsökande i Sverige. Till en början beskriver han att organisationen startades av människor som var emot hur Sverige behandlar de asylsökande. Organisationen omfattar ungefär 60-80 personer i hela Sverige tror Kalle och i den lokala delen av organisationen där han är aktiv är det sex till åtta personer som är aktiva. Kalle var med och startade upp den lokala delen för ett och ett halvt år sedan. Han beskriver gruppen av aktiva som en blandning av människor, åldern ligger ungefär runt 20-25 år vilket Kalle menar är relativt högt för den här typen av organisationer. Han beskriver de unga som kommer in i organisationerna och ”brinner” medan de aktiva som blir något äldre droppar av detta av olika anledningar till exempel då de skaffar familj. Men den lokala gruppen ser ungefär likadan ut nu som vid starten. Flera av de aktiva är studenter men med olika inriktningar. Även politiskt går åsikterna isär inom gruppen men eftersom arbetet kretsar just kring en sakfråga tycker Kalle inte att det är något problem, utåt sett har de ingen politisk ståndpunkt. Gruppen har en gemensam plattform som de bedriver sitt arbete utifrån och vem som helst som ställer upp på denna är välkommen att delta. Han poängterar dock att det ses som positivt om man vill arbeta aktivt inom organisationen. Främsta anledningen till hans engagemang är att han anser att de frågor som rör flyktinghjälp är otroligt viktiga. Han kom i kontakt med frågorna som rörde flyktingar då en vän till honom gifte sig med en man av utländsk härkomst. Genom honom fick han veta hur immigrationsverket och polisen hade behandlat honom det gjorde att han började fundera. I samma veva började media uppmärksamma situationen och det ledde till att han fick upp ögonen för hur det egentligen såg ut. Kalle är med av samma anledning idag som han var då han startade upp organisationen. Den enda skillnaden är att han då kanske hade en anledning, idag med mer kunskap finns det 30-40 anledningar till hans engagemang. Organisationen är uppbyggd på två plan, dels bedrivs en opinionsbildande verksamhet som delvis är inriktad på kontakter med media och dels finns en del som handlar om att praktiskt hjälpa flyktingar. Arbetet sker ideellt av de aktiva, de får inte någon typ av bidrag utan organisationen finansieras av gåvor från människor som vill hjälpa till och sedan skänker de aktiva av sin egen lön. Det är en platt organisation där gruppen alltid försöker nå konsensus när beslut ska tas i någon fråga. Inom organisationen finns ingen ledare och alla röster är lika mycket värda. Kalle tycker att han får sin röst hörd tack vare att alla får sin chans att uttrycka vad de tycker och känner innan beslut tas i frågan. Detta genomförs genom att de kör ”rundor” där alla får komma till tals. Genom att ungdomsförbund saknar den här typen av organisation leder det till problem. Med platt organisation slipper man folk som får maktbegär, får någon makt är det lätt att han vill ha mer och sedan har de till slut all makt och då menar Kalle att det är kört. Är det så att man vill ställa sig vid sidan ett tag är det inget problem, det är ett ganska betungande engagemang så det beror på hur mycket man orkar säger Kalle. 29 5.2.2 Samarbete med andra organisationer Beroende på vad organisationen arbetar med för tillfället varierar samarbetet med andra organisationer. Kalles arbete består mycket i att hjälpa flyktingar att skapa kontakter med olika parter som kyrkan, advokater och myndigheter. Organisationen jobbar hela tiden för att knyta upp nya kontakter med olika organisationer och många kontakter sker även på privat basis för de aktiva. Gruppen deltar även i olika demonstrationer och manifestationer, även om de aktar sig för att ”bränna sig” som organisation eftersom de är rädda om sitt förtroende hos dem de hjälper. När de blir inbjudna till demonstrationer är de mycket noga med att diskutera om det är något de kan stå för som organisation. Kalle nämner att det finns liknande nätverk som det i Sverige i andra länder i Europa bland annat i Tyskland. Han säger att det finns samarbete länder emellan där det bland annat sker aktioner vid olika gränsstationer. Kalle och hans organisation har inte så mycket kontakt utåt, detta beror främst på att han tycker att den typen av arbete de bedriver gör sig bäst nationellt. Han menar att det vore konstigt om vi i Sverige skickade protester till exempelvis Spanien för att klaga på deras politik. Det blir lättare att sätta press på sina egna politiker. Det arbete som dock sker med internationell prägel är att de kritiserar EU:s asylpolitik eftersom Sverige är en del av unionen. 5.2.3 Påverkan på samhället Organisationens främsta mål är att verka för en human flyktingpolitik, åsikterna går isär något om hur detta ska infrias. Vissa medlemmar, säger Kalle, vill ha fri invandring, personligen före-språkar han avskaffandet av nationalstaten helt. Han ser inte någon direkt motståndare till organisationen, man skulle kunna se svenska staten som vår motståndare på sätt och vis säger han efter en stunds funderande. I så fall skulle det bli migrationsminister Barbro Holmberg personifierad tillägger han med ett skratt. Kalle upplever det inte som att organisationen har någon direkt hotbild riktad mot sig. Han menar dock att det alltid kommer att finnas ”idioter med rakat huvud” som har svårt att fatta saker och ting. Eftersom det inte finns någon straffskala för att gömma flyktingar menar han att det inte kan ses som kriminellt. Han säger att det inte är särskilt populärt hos polisen att han hjälper flyktingar men om han blir inplockad spelar det ingen roll eftersom han har tystnadsplikt gentemot flyktingarna. Kalle skulle utan tvekan fortsätta med hans engagemang även om hans agerande skulle leda till bestraffning. Han menar att det inte finns något som kan stoppa honom, om han blir inlåst kommer han att fortsätta direkt när han kommer ut igen. Frågan är så pass viktig att man inte kan hindras av ett straff. Kalle säger att vi var tvungna att använda civil olydnad för att få allmän rösträtt och likadant med den kvinnliga rösträtten. Han ser det som en process, att det hela tiden handlar om att pröva regelverket för vad som är lagligt och inte. Organisationen använder sig inte av direktaktioner, Kalle menar att organisationen inte skulle tjäna på att använda våld. De förespråkar inte våld på något sätt om situationen kräver kan det i så fall vara civil olydnad men gruppen ligger lågt med detta eftersom det är flyktingar de arbetar med. 30 Kalle tycker att organisationen har kunnat påverka i positiv riktning även om det sker med små förändringar i taget. Han menar att inget sker på en vecka utan att det återigen handlar om en process, om 20-30 år tror han att det kanske ska kunna synas en märkbar förändring. I den lokala organisationen säger han att de kanske inte gör massor för samhället men att de gör mycket för den enskilda individen. Kalle menar även att det är vikigt att vara uppdaterad om vad som händer i samhället och poängterar vikten av att vara påläst inom hans område. Detta för att kunna möta människor i diskussioner. 5.2.4 Kalles framtidsvisioner Kalle ser sig själv som politiskt aktiv länge, han säger att han kommer vara en sjuttioåring som ”hytter med käppen”. Han ser de positiva reaktionerna som man får av de han hjälper som en stor glädjekälla. Det är helt underbart när människorna ringer och tackar honom och är helt överlyckliga. Han ser inget slut på engagemanget han vill ha sin samhällsförändring. Även om Kalle inom denna organisation endast verkar för flyktingfrågor är han även drivande inom andra områden. Han vill ha en klassförändring där det inte ska finnas några samhällsklasser alls. Han vill ha en form av fredlig socialism där staten inte har särskilt mycket att säga till om. Ett klasslöst samhälle där människor värderas lika och där pengar inte har lika stort inflytande som de har nu. 5.3 Anders Anders är 26 år gammal och har efter samhällsprogrammet på gymnasiet haft en del ströjobb, utbildat sig och idag arbetar han inom vården. Sin aktiva ställning tog han på gymnasiet och har efter det varit politiskt aktiv i olika sakfrågor och i olika organisationer. Organisationen han är medlem i idag är en antifascistisk organisation vars främsta mål är att bekämpa fascismen. För ungefär sju år sedan kom Anders i kontakt med den organisation och han hade redan innan haft kontakter med organisationen men då i en annan stad. Han behövde inte själv söka medlemskap utan han blev tillfrågad om han ville vara med. Anders trivs bra i organisationen och anser att det är den enda som arbetar seriöst med frågor om antifascism. Hur mycket tid Anders lägger ner på organisationen varierar och ibland är det som att ha ett heltidsjobb då det är kampanjer eller stora händelser. Ibland blir det mindre, det beror på om han tar på sig att göra till exempel flygblad, tidningar eller liknande. Det blir lite vad man gör det till själv menar han. 31 5.3.1 Medlemskap i organisationen Organisationen som Anders är med i har funnits i tolv år och finns representerad i flera andra länder i Europa. Den lokala gruppen består av ungefär tio medlemmar där alla känner varandra mycket väl. Hur många medlemmar som finns i hela Sverige är oklart men samtidigt bygger inte organisationen på att få så många medlemmar som möjligt utan det gäller att medlemmarna istället är aktiva. Detta för att komma undan långa möten och att kunna ha en bättre säkerhet. Eftersom många metoder som organisationen använder sig av är olagliga, gäller det att det är få som vet var och när aktioner ska ske. De som vill bli medlemmar i organisationen kan ta kontakt med organisationen och sedan får de komma på någon form av intervju. Detta för att de befintliga medlemmarna ska kunna se vad det är för typ av människa. Är vi tveksamma till personen är han eller hon inte välkommen menar han. Det vanligaste är dock att organisationen själva tar kontakt med de medlemmar de vill ha med i sin lokalgrupp och det är sällan som de personer som blir tillfrågade tackar nej. Uppgiften som organisationen har tagit på sig är att ansvara för säkerhet när det gäller demonstrationer och andra evenemang. Det gäller att de personer och organisationer som lokalgruppen solidariserar sig med kan utföra sina demonstrationer och liknande utan att behöva störas utav grupper som är helt emot deras åsikter. Inte så att organisationen ska fungera som någon poliskår men de brukar se till att det finns någon form av beredskap bland de som ska demonstrera så att de vet vad de ska göra om någonting händer. Det är rent säkerhetstänkande menar Anders och detta har tillkommit då många har blivit hotade eller utsatta för våld på grund av sitt medlemskap i organisationen eller liknande organisationer. Den lokala gruppen som Anders är med i består av lika många kvinnor som män och de flesta är över tjugo år. Nästan samtliga medlemmar är engagerade i andra organisationer och har varit engagerade i den utomparlamentariska vänstern under flera år. När beslut ska tas i gruppen räcker det med majoritetsbeslut men oftast är alla överens i de flesta frågorna. Är det någon som är emot ett förslag brukar de diskutera igenom det och komma fram till någon form av kompromiss som alla stödjer. Detta för att det ska vara så demokratiskt som möjligt. Anders tycker att han har lika mycket inflytande som de övriga i gruppen men menar samtidigt att folk har en benägenhet att lyssna mer på personer med längre erfarenhet. Detta är både på gott och på ont menar han. 5.3.2 Samarbete med andra organisationer Organisationen har mycket samarbete med de flesta utomparlamentariska vänsterorganisationer och det beror mycket på att deras uppgift är att samarbeta och se till andra gruppers säkerhet vid demonstrationer och liknande. Då många av medlemmarna är aktiva i andra organisationer samtidigt blir samarbetet mer naturligt 32 menar han. Det finns samarbete med liknande grupper i andra länder och att just Anders organisation finns i Europa hålls det kontakt ibland. Samarbetet är dock inte så utbrett då arbetet sker lokalt och nationellt. 5.3.3 Påverkan på samhället Motståndarna enligt Anders är fascister och nazister och dessa menar han uppkommer i ett samhälle som inte fungerar bra. Om staten skulle sköta exempelvis bostadsfrågor, arbetslösheten, förhållandena för arbetslösa eller utbildningar bättre så skulle det problemet inte finnas. Det skulle även innebära att den egna organisationen inte skulle behövas men det är ju som sagt ett mål för dem då de vill få bort nazister och fascister och dess tankar från samhället. Anders tror inte att hans organisation kan påverka så stort men han menar att den lokala påverkan är stor och när de hjälper personer som drabbats av nazisternas våld har de gjort en avsevärd skillnad till det bättre. Det som skiljer organisation från andra tror Anders att det är det som de är mest uppmärk-sammade för, nämligen att de ibland tar till våld. Anders menar att detta är något som bara sker i nödfall och oftast vid självförsvar när någon annan grupp går till angrepp. Det kan även handla om offensivt våld när vi tycker att vi måste använda det menar Anders. Det kan vara ”trycka till” nynazister när de försöker rekrytera medlemmar på skolor eller krossa rutor hemma hos någon som hämnd för något dumt de gjort mot oss eller något liknande. Anders menar att hans organisation inte ursäktar det våld som de använder utan det är något som ibland är nödvändigt. Detta för att deras motståndares ideologier faktiskt bygger på våld och därför behöver bekämpas med samma medel. Anders menar att de behövs för att visa sig aktiva då många kanske har samma åsikter som dem själva men inte vågar visa det offentligt. Anders egen roll i lokalgruppen är att lokalisera och dokumentera var motståndarna finns och vad de gör eller som han själv utrycker det; min uppgift är att veta vad varje enskild nynazist åt till frukost imorse, ungefär. Detta för att kunna möta sina motståndare bättre och bekämpa dem. Hans hat till nazister och liknande ligger långt tillbaka i tiden och han har ofta varit i bråk med dem och efter att själv blivit utsatt för deras aggressivitet och sett andra blivit utsatta insåg han att man var tvungen att organisera sig för att få bukt på problemen. Från början var engagemanget en ren självbevarelsedrift men numera är det en samhällsinsats menar Anders. 5.3.4 Anders framtidsvisioner Anders kommer att vara aktiv inom organisationen så länge som han känner att han behövs. Anders hoppas dock att han inte kommer att bli en ”gubb- aktivist”. Han ser inte de olagliga medlen som används som något hinder utan menar att så länge som samhället skiter i nazister och dess problem de för med sig kommer organisationen att behövas. Det är när staten tar itu med problemen och ser till att vi får ett samhälle där rasism inte finns som vi kommer att få en värld som passar Anders. 33 5.4 Emma Emma är en person som har rest en del i sina ungdomsår. Hon har varit i Zimbabwe som var en del av en kurs som hon läste med tema miljö och ekonomi. Hon har även rest en del i Bosnien. Emma har inte slutfört hela sin gymnasieutbildning utan haft ströjobb sedan hon var ung, nu är hon 25 år. Hon anser själv att hon inte ägnat sig särskilt mycket åt något konstruktivt arbete annat än i kortare perioder. Emma är uppvuxen på landet och har länge varit aktiv inom olika frågor. Hon blev vegetarian som fjortonåring av hälsoskäl men när hon sedan träffade på människor som var aktiva inom djurrätt kom även hon att bli det. Sedan dess har hon sökt efter mer och mer kunskaper inom olika områden. Eftersom Emma bodde på landet så tror hon att det bromsade hennes engagemang något eftersom hon inte fick den informationen hon hade velat. Hon menar att om kunskapen nått ut ända till den byn där hon bodde skulle hennes engagemang ha startat tidigare. Emma har som person alltid haft ett starkt känslomässigt engagemang för utsatta människor. Hon beskriver det som att hon alltid har haft en stark känsla av vad som inte borde finnas och vad som det borde finnas mer av. 5.4.1 Medlemskap i organisationen Emma är aktiv i en organisation som arbetar för flyktingars rätt till asyl. Nätverket startades upp för att ge ett alternativ till andra svenska asylrättsföreningar och organisationer. Dessa menar Emma mest arbetar med lobbyverksamhet och inte med några direkta aktioner och de tillåter inte någon civil olydnad. Detta var något som man såg behövdes, en organisation som kunde utföra den typen av aktioner. Målet för organisationen är att de lagar och regler som finns i utlännings-lagen skall följas och att Sverige ska erbjuda fristad åt dem som behöver. Organisationen har ungefär 20 aktiva medlemmar i den lokala delen, det är dock 180 som är medlemmar men många av dem är inte särskilt aktiva. Emma startade sitt engagemang inom organisationen efter att ha träffat en kille från turkiska Kurdistan. Han levde gömd eftersom han var nekad uppehållstillstånd här i Sverige. Emma menar att efter att ha träffat en människa som lever under sådana omständigheter som han gjorde då är det svårt att vara tyst och passiv. Emma hörde då talas om organisationen som vid den tiden fanns på en annan ort i Sverige, den hade startats upp efter en modell som fanns i andra länder i Europa. Efter ett tag träffade Emma en kille som var med och hjälpte henne att starta upp en lokal del av denna organisation i staden där hon bodde, detta var 2001. Besluten inom organisationen tas genom kvalificerad majoritet vid utlysta möten. Emma menar att de som är aktiva och går på dessa möten har lika mycket att säga till om. Hon tillägger dock att det självklart finns andra subtila saker som spelar roll för inflytandet som kön, ålder, erfarenhet och etnicitet. Om man inte ställer sig bakom ett 34 beslut har man rättigheten att reservera sig mot detta i mötesprotokollet. 5.4.2 Samarbete med andra organisationer Organisationen bedriver samarbete med andra organisationer bland annat genom olika manifestationer. Organisationen är en del av ett rikstäckande nätverk som samarbetar nationellt för dessa frågor. Vid behov sker samarbete med en av Sveriges största organisationer på området. På lokal nivå samarbetar de men en rad olika föreningar och organisationer detta efter de aktuella behoven som finns hos flyktingarna. Bland annat har de kontakter med en stiftelse som består av sjukhuspersonal som hjälper till med sjukvård när det behövs hos de gömda flyktingarna. Samarbete sker även med liknande organisationer i Europa. 5.4.3 Påverkan på samhället Utopin för organisationen berättar Emma är att alla landsgränser skall upplösas och att fri rörlighet ska införas. De som hon ser som organisationens motståndare är de som bedriver en restriktiv flyktingpolitik och de som inte bryr sig alls. Hon menar att det största problemet är att människor idag inte är så medvetna om hur det verkligen fungerar. Det finns många uppfattningar om hur verkligheten ser ut men dessa stämmer sällan menar hon. Vid djupare diskussioner brukar människor som inte är så insatta bli väldigt förfärade. Emma berättar att hon startade upp organisationen med ganska naiv inställning, det är inte så lätt att genomföra stora saker. Från början var hennes tanke att hon skulle kunna hjälpa fler människor. Hennes största engagemang låg i att fixa lägenheter, hon hade tänkt förmedla lägenheter åt flyktingarna till exempel lägenheter där de boende var bortresta. Detta blev dock svårt eftersom folk är skeptiska och rädda. Att då låna ut lägenheten till någon man inte känner blir med den inställningen en stor uppoffring som många inte vill göra. De flyktingar som organisationen hjälpt och som sedan fått uppehållstillstånd har varit ganska få, färre än vad Emma hade räknat med. Emma tror dock att organisationen fyller ett positivt syfte genom att den verkar för opinions-bildning. Organisationen är en viktig informationskälla för hur det verkligen ser ut för de gömda. Emma tror att det kommer ske förändringar genom organisationen som inte går att se nu, kanske menar hon att de gör grovjobbet inför att en dag lyckas integrera medmänskligheten i politiken. 5.4.4 Emmas framtidsvisioner Just nu lägger Emma inte ner så mycket tid med nya fall inom organisationen eftersom hon inte riktigt orkat. Hon har kvar ”sina” flyktingfamiljer som hon är kontaktperson åt, hon vill inte svika dem eftersom hon har lovat att hjälpa dem. Förhoppningsvis säger Emma kommer energin tillbaka så hon kan fortsätta sitt arbete som vanligt, men just nu 35 saknas moroten. Hon menar att asylpolitiken går i fel riktning, hon ser ingen positiv förändring som varar. Gränserna tycker hon stängs alltmer omkring oss och det kommer att ta lång tid innan man inser vilket enormt misstag det är. Hon kommer att fortsätta vara kontaktpersoner åt de familjer som hon nu har tills det löser sig för dem. Antagligen kommer hon sedan att söka sig till en organisation där hon känner att det finns ett större hopp för förändring. Där hon känner att hennes arbete gör större nytta. Emma har varit med på en del aktioner där civil olydnad använts och hon är inte emot detta arbetssätt. Hon ser inför framtiden att hon kan vara med på liknande aktioner igen men hon kommer vara mer försiktig med vilka aktioner hon deltar i än vad hon varit tidigare. Aktionerna ska vara välplanerade med bra informerade deltagare och hon ska veta att aktionen kan medföra ett positivt resultat om hon ska delta. Idag menar Emma att hon inte skulle använda civil olydnad bara för att just använda olydnad utan hon vill följa lagen så långt det går tills det är uppenbart att den inte fyller den skyddande funktion som det är tänkt. Emmas mål med sitt egna engagemang är att ”dra sitt strå till stacken”, att göra det som hon som människa finner sig skyldig att göra för sina medmänniskor. Hon hoppas att andra skulle göra samma sak åt henne om hon befann sig i en utsatt position. Men Emma menar att hon själv inte kan lida känslomässig svält för att hon plågas av världens smärta. Hon säger att hon hört att det finns mer i livet än så, tydligen ska man kunna dansa till sin revolution, det vill Emma lära sig! 5.5 Stefan Stefan är 22 år och uppvuxen på landet. Han har gått den samhällsvetenskapliga programmet på gymnasiet och fortsatt läsa statskunskap, psykologi och historia på universitetet. Stefan har sedan unga år varit en engagerad person. Han har varit aktiv i elevråd, ungdomsfullmäktige, skolkonferenser och andra liknande grupper. Han insåg dock efter ett par år att han genom detta engagemang inte hade någon möjlighet att kunna påverka. Han menar att inom den här typen av engagemang har alla ungdomar samma intressen och samma åsikter. Efter en stunds partipolitiskt arbete kom han till samma insikt som tidigare att det egentligen inte går att påverka den här vägen heller. 2002 blev Stefan medlem i den organisation där han idag bedriver sitt engagemang. Stefan lägger ner mycket tid på sitt politiska arbete, han tror att det är ungefär fem timmar om dagen, men då är det inte endast inom den här organisationen. Han är medlem i andra liknande grupper plus att han är aktiv privat i till exempel olika diskussioner med andra vänsterorienterade på nätet. 5.5.1 Medlemskap i organisationen Organisationen som Stefan är medlem i är en del av ett nätverk som finns över större 36 delen av Sverige. Organisationen är nationellt uppbyggt som en federation där de lokala organisationerna skickar representanter till omfattande nationella möten. Stefan menar att det inte är organisationen i sig som är det viktiga, han ser det som att den endast är ett medel för att bygga upp kontakter, att organisera, samordna och planera saker. I den lokala delen av organisationen är det tio aktiva medlemmar och Stefan säger att det också finns en del ”hangarounds” som inte är aktiva deltagare men som gärna ansluter vid exempelvis demonstrationer. Om man ser till hela Sverige uppskattar han det till att omfatta mellan trehundra till femhundra personer. Han säger att det är lite svårt att exakt veta eftersom det inte finns något centralt medlemsregister. Antalet medlemmar har sjunkit kraftigt sedan Göteborgskravallerna då många tappade sugen för sitt engagemang. Stefan ser gruppen som en blandad kompott av människor med olika idéer. Organisationen rekryterar ganska brett hos ungdomar och därför är medlemmarnas bakgrunder ganska olika. Det gemensamma målet för alla är dock generellt, den frihetliga socialismen och frihetlig organisation underifrån. Organisationens utopi är ett samhälle utan klasser, utan uppdelning mellan män och kvinnor utifrån patriarkala eller sexistiska mönster. Man vill inte heller att det ska finnas någon uppdelning mellan människor utifrån etisk eller kulturell bakgrund eller sexuell läggning. Målet är ett samhälle där alla människor har absolut rätt och frihet, samt verklig möjlighet att utforma sina liv utifrån sin egen vilja, så länge som de inte inkräktar på någon annan människas rätt och frihet. Beslut fattas inom organisationen utifrån konsensusprincipen efter ordentliga diskussioner. Om konsensus inte kan uppnås röstar gruppen i frågan. Möten sker även inom nätverket på landsomfattande nivå dessa kallas för landsmöten. Här sammanförs alla lokalgruppers röster till ett gemensamt beslut. Frågorna har innan mötet diskuterats inom lokalgrupperna. Som medlem kan man välja att stå utanför ett beslut om till exempel en aktion. Det är aldrig någon som tvingas vara med på något som man inte vill. På liknande sätt kan en lokal organisation välja att stå utanför beslut som tas på landsmötena. Eftersom den lokala gruppen inte är särskilt stor tycker Stefan att han har ett stort inflytande. Stefans egen roll inom gruppen kan ses som en samordnande roll där han har mycket mailkontakter, dessutom är han ett uppslagsverk vad gäller ideologiska och historiska frågor där han har ett stort intresse. Stefan ser gruppen som ganska upproriska mot den allmänna meningen. Han menar att det alltid är de som för frågor på tal som andra grupper inte orkar driva. 37 5.5.2 Samarbete med andra organisationer Organisationen brukar vara verksam inom olika nätverk som bildas i staden där de är aktiva. Detta kretsar då kring olika frågor som de finner gemensamt engagemang inom. Det största samarbetet sker inom federationen där man kan samarbeta kring aktuella frågor. En del av medlemmarna inom organisationen är även aktiva inom andra organisationer. 5.5.3 Påverkan på samhället Stefan säger att de inte tror att de kan driva igenom sin linje helt utan ser det som viktigt att de framför fler infallsvinklar. Det hela är en process som gör att folk får mer tid att diskutera frågorna och det är bra för demokratin. Stefan tycker att organisationen har mindre påverkan på samhället än vad han skulle önska. Han tror dock att de frihetliga idéerna kommer få ett större genomslag när folk märker hur toppstyrt LO-facken är och hur ”sossarna” går åt höger. Som organisationens motståndare finns en hel rad att nämna. Det som är gemensamt för alla dessa menar Stefan är att de bygger på eller innehåller hierarkier vilket de är starkt emot. För att nämna några motståndare är det de borgerliga partierna, LO-facken, socialdemokraterna, kommunistiska partier, klassamhället och storföretag. Stefan menar att dessa hierarkier gör att några människor hamnar längst upp och att vanliga människor omyndigförklaras. Detta är det som organisationen vill arbeta mot. Organisationen begränsar inte tillvägagångssätt utan det är upp till lokalgrupperna att avgöra rätt metoder eller federationen om det gäller omfattande demonstrationer. Personligen är Stefan för nyttjande av civil olydnad även om han inte använder sig av det själv i någon större utsträckning, i alla fall inte enligt den strikta definitionen tillägger han. 5.5.4 Stefans framtidsvisioner Personligen eftersträvar Stefan givetvis samma utopi som organisationen men han har egna uppfattningar om hur dessa principer skulle kunna genomföras. Stefan säger att den bästa konkretiseringen av utopin är att decentralisera beslutsfattandet i samhället, samt utvidga demokratin till även den ekonomiska sfären. Beslut ska fattas av dem som det berör, det vill säga arbetare på en fabrik ska besluta om hur de ska arbeta, lägga upp produktionen, de som arbetar inom sjukvården ska bestämma över sin arbetsplats och så vidare. I bostadsområdena ska de boende bestämma om utformningen och på lokala råd eller stormöten ska sedan folk träffas för att diskutera och besluta över frågor som berör detta menar Stefan. I frågor som berör många människor vill Stefan att det sammankopplas, de olika lokala råden/mötena inom distrikt, kommuner, eller liknande i en federativ ordning genom delegater som representerar de lokala råden/mötena. 38 Beslutsfattande sker dock alltid på lokal nivå detta då deltagarna endast framför de representerades åsikter och viljor. Han menar att det här ska finnas en skillnad i representationen, en delegat framför åsikter som han eller hon vet att de representerade har, dessutom kan man när som missnöje skulle uppkomma återkalla en delegats mandat. En representant i vanlig mening däremot kan ibland framföra det de tror att de representerade vill, detta är Stefan emot. Stefan är övertygad om att det kommer tas bra beslut som inte är rasistiska, sexistiska, homofobiska eller miljöförstörande om bara folk får makten över sina egna liv. Genom att människorna får makt över sina liv kommer de förnuftiga argumenten få större betydelse än ogrundade fördomar. Stefan tror att han kommer vara aktiv under en lång tid framöver. Han säger dock att hans engagemang kanske kommer övergå i någon annan form då han blir äldre. Han menar att då han kommer ut i arbetslivet kommer säkert det fackliga arbetet ta över. Men han har dock ett tydligt mål för sin kamp och vet hur han skulle vilja ha samhället ordnat. 6 Analys och diskussion De personer som vi har intervjuat kommer från typiska sociala rörelser då de har de kännetecken som vi tidigare tagit upp, de är dock inte så offentligt etablerade och därmed inte så kända. Organisationerna har en blandad sammansättning av medlemmar där det är individerna som har mycket att säga till om. Organisationen är uppbyggd på ett icke- hierarkiskt sätt och de har samlats för en sakfråga och en viss utopi. De är alla medlemmar i ett nätverk som bygger på internetkontakt. Organisationerna är små och gemensamt är att de uppkommit i protest mot något i samhället. Det som kännetecknar våra intervjupersoner är att alla varit politiskt engagerade i många år och de verkar vara drivande i sina organisationer. I vår teoridel nämner Melucci tre kategorier av människor som är aktiva i en social rörelse110. När vi skulle placera in våra ungdomar i dessa kategorier insåg vi att det inte var självklart var ungdomarna skulle befinna sig. Det kan bero på att det ändå var ett tag sedan Melucci skrev sin bok och att våra samhällsklasser har förändrats sen dess. Det är bara Emma som vi med lätthet kan placera in i Meluccis andra kategori, nämligen de som inte är så starka på arbetsmarkanden. 6.1 Sociala identiteter Genom globaliseringen får vi tillgång till information och media som uppmanar till ett sätt att leva. Detta innebär att det blir mer och mer viktigt med en egen personlig livsstrategi. Våra identiteter påverkas och de sociala rörelserna kan komma in som aktörer för att verka för ett friare samhälle där man får chansen att hitta sin egen livsstil. Stefan är den som på ett tydligt sätt poängterar att han eftersträvar ett samhälle där 110 Melucci, 1992, sid.66f 39 individerna har en stor delaktighet och en stor frihet. Gemensamt för de intervjuade är just att få bort statens makt över individerna i samhället. Inom de lokala grupperna har individerna stort utrymme och den egna identiteten får ta stor plats. Det är individerna som är viktiga och inte gruppen påpekar Martin. Att den egna identiteten är viktig kommer fram när han berättar att de inom organisationen anordnar studiecirklar som handlar om deras egen identitet. Han menar att det är ett bra sätt att utvecklas inom gruppen. Även då han poängterar att det politiska arbetet ska komma först tror vi ändå att identitets-skapandet får en stor roll inom organisationen. Flera av de teoretiker vi tagit del av menar att vi har olika identiteter som vi sedan kan skifta emellan beroende på vilken situation vi befinner oss i. Att skifta sina roller är något som Kalle gör då han i egenskap av organisationen arbetar för en sak men kan som individ ha annat engagemang som inte ryms inom organisationen. Vid demonstrationer kan han medverka som representant för organisationen men han har även möjlighet att medverka privat för andra åsikter. Med tanke på att de alla intervjuade är medlemmar i flera olika organisationer visar även att de har behov av olika roller beroende på i vilket sammanhang de befinner sig i. Det verkar inte heller som om de tycker att det är några problem att skifta vid behov. Däremot menar Martin att han måste byta forum när han ska skaffa ett jobb då han inte längre kan vara kvar i en utomparlamentarisk organisation som använder sig av olagliga metoder. När medlemmarna blir lite äldre och vill skaffa familj hoppar de av säger Kalle och det visar att identiteterna förändras med tiden. De intervjuade är medvetna om detta. Kalle, Emma och Anders tror att de alltid kommer vara aktiva inom sina eller liknande organisationer. Stefan engagemang kommer att gå över till mer fackligt arbete tror han och det är ett tecken på att han fogar in sig inom samhällets ramar anser vi. Vi tycker att det är intressant att så revolutionära ungdomar med så pass samhällsomvändande utopier som Stefan och Martin väljer att foga in sig det system de är så kritiska mot. Vi ser det som en övergång från ungdomskulturen till vuxenvärlden där deras engagemang får ta andra former. 6.2 Individernas upplevda påverkan på samhället De organisationer som våra intervjupersoner är medlemmar i har uppkommit genom ett missnöje mot staten och dess institutioner. Enligt oss och med stöd i vår teori, ser vi dessa grupper som en länk mellan dem själva och samhället. Vår bakgrund visade att många ungdomar idag känner en maktlöshet inför det politiska styret i Sverige. Många ungdomar känner motstånd mot den politiska och institutionella makten och det visar även våra intervjupersoner tendenser till. De känner att de inte kan påverka genom den representativa demokratin som vi har. Detta kan vi tydligt utläsa från Kalles svar där han menar att hans organisation kanske kan påverka men att resultat kan ses om tjugo till trettio år. Här kan man således urskilja en tydlig tendens till att han känner att det inte är så lätt att komma någonstans i sitt engagemang för förändringar i samhället. 40 Stefan menar att han var tvungen att ge upp sitt engagemang i partipolitiken då han inte kunde påverka den vägen. Han hade även innan suttit med i ungdomsfullmäktige och elevråd och sett att det inte var ett sätt att kunna genomföra nya idéer eller förslag. Han menar att diskussionen uteblir om stora samhällsförändringar och inom dessa typer av beslutsammanhang har alla ungdomar samma intressen och samma åsikter. Stefan känner alltså en maktlöshet att påverka genom de kanaler som vårt samhälle tillhandahåller och väljer vägen genom en utom-parlamentarisk organisation istället. Emma säger att hon startade upp organisationen med en ganska naiv inställning och hade förhoppning att kunna göra mer genom sitt engagemang än vad hon lyckats åstadkomma. Hon tror dock att organisationen gör grovjobbet för att någon dag kunna integrera medmänskligheten i politiken. Emma är den av de fem intervjuade som kanske känner den största nedslagenheten, hon uttrycker en stark hopplöshet. Trots det tror hon att hon i framtiden kommer att fortsätta sitt engagemang men då i någon annan organisation där det blir ett större resultat av hennes kamp. Stefan menar att hans och organisationens utopi inte kommer att kunna genomföras helt ut. Han tycker att organisationen har mindre påverkan på samhället än vad han skulle önska. Han tror dock att organisationen spelar en roll genom att lyfta frågorna till ytan och därför lämna utrymme och tid för diskussion. Han menar att nya infallsvinklar är viktigt för demokratin. Han tror att när vi i samhället inser hur toppstyrt bland annat LO-facken är och blir mer kritiska till vårt samhälle kommer det ske en förändring. Då tror han att de frihetliga idéerna kommer att få mer plats. Anders tror inte heller att hans organisation kan påverka på det större planet men han anser att den lokala påverkan är minst lika viktigt. Han ser dock sitt arbete i organisationen som en samhällsinsats genom att bekämpa nazister och fascister. Martin anser även han att hans påverkan på samhället är marginell, det viktigaste i syfte att påverka tycker han är som de andra ungdomarna också nämnt, att sprida information. Summerat kan vi säga att ungdomarna helt klart skulle önska ett större inflytande och kunna påverka i högre utsträckning än vad de gör idag. Thörn menar att det i samma stund som rörelsen agerar kan vara svårt att se ett resultat i samhället inom de frågor som de engagerar sig kring, att man direkt kan se en påverkan är ovanligt111. Både Melucci och Thörn verkar dock vara rörande överens om att sociala rörelserna ändå har en påverkan på samhället112. Därav är det kanske inte helt oväntat att ungdomarna känner att en förändring ligger långt fram i tiden. Deras optimism om att ändå i framtiden kunna påverka tycks finna stöd i Thörns teorier om att det tar en stund innan resultat nås. Ett tecken på att de ändå känner att de kan påverka är att de fortsätter med sitt djupa engagemang. De upplever att de kan påverka mer på det lokala planet vilket stämmer överens med vår bakgrund. Vi förstår deras uppgivenhet då deras utopier är att förändra hela samhället och detta sker inte över en natt. Vi tycker dock att det är synd att partipolitiken går miste om dessa eldsjälar, det borde finnas större utrymme för deras engagemang. De intervjuade lägger trots allt ner mycket tid på det politiska arbetet, en 111 112 Thörn, 1997, sid.113 Ibid, sid.113, Melucci, 1992, sid.68 41 del ett heltidsarbete. 6.3 Individens påverkan på den egna organisationen Inom grupper får man kunskap om samhället och vilka normer och värderingar som råder. Det är sedan i gruppen som det utvecklas en stil och ett sätt hur man ska förhålla sig till resterande samhälle. Att detta inte är något fast och beständigt beror på att grupperna starkt påverkas av vilka individer som är med. Det är olika viljor och värderingar som gör att gruppen påverkas av individerna. Våra intervjuade ungdomar menar även de att det är så. Alla individer har stark påverkan på gruppen och med tanke på att beslut måste nås med konsensus måste medlemmarna vara överens. Grupperna har en stark ”vi” känsla då alla medlemmar får vara delaktiga och att allas aktivitet spelar roll. Ungdomarna framför generell kritik mot hierarkiska styrelseformer. Detta menar Melucci är typiskt för de sociala rörelserna113, grupperna poängterar vikten av diskussioner och har själva mindre hierarkier i sin organisation. På detta sätt styr de sin organisation på samma sätt som de skulle vilja att samhället var uppbyggt. De partipolitiska förbunden menar Kalle förlorar på att inte ha en platt organisation. Eftersom ungdomsförbunden är uppbyggda på hierarki finns det en risk genom att det blir någon eller några som får all makt. Kalle säger att om någon får lite makt är det lätt att den personen bara vill ha mer och till slut har den all makt i sina händer. Denna typ av problem menar han att man kommer ifrån genom en platt organisation där alla får komma till tals. Vikten av att alla ska få ha möjligheten att säga sin åsikt och kunna påverka håller alla de intervjuade med om. Samtliga fem tycker att de får komma till tals i sina organisationer, detta genom att de har målet att uppnå konsensus innan beslut tas. Därav diskuteras frågan ordentligt och det är av vikt att alla är överens. Emma menar att trots att alla har lika mycket att säga till om på organisationens möten så finns det andra subtila saker som kan spelar roll för inflytandet, detta kan vara exempelvis kön eller ålder. Detta anser även Anders som menar att folk har en benägenhet att lyssna på de med mer erfarenhet. På det sättet får gruppen en påverkan av individer med mer ”makt”. Detta kan vi se som ett tecken på att det kanske inte alltid är så lätt att enas i alla frågor och då kommer det ändå att avgöras av andra mindre tydliga faktorer som Emma påpekar. Martin säger att han har lika mycket att säga till om som alla andra och att alla får komma till tals. Han tillägger dock att det som alltid i organisationer och grupper finns mer eller mindre drivande personer. På detta sätt uppkommer det gärna ett informellt ledarskap. Genom detta drar vi slutsatsen att Martin menar att det kanske ändå finns några som ändå får mer att säga till om. Fornäs skriver om att det kan bli en fara i den här typen av grupper då de kan bli allt för slutna114. Detta kan då leda till att man genom ett medlemskap i en sådan här typ av organisation i stort sett blir tvungen att följa gruppens ordning och då kan de individuella identiteterna bromsas. Detta kan vi inte se några tecken på i våra intervjuer. 113 114 Melucci, 1992, sid.86 Fornäs 1993, sid.36 42 Vår känsla av de grupper som vi här fått inblick i är att de inte är särskilt slutna. Inför våra intervjuer trodde vi att de skulle ha en tydligare gruppidentitet än vad de hade. Vår teoridel pekar starkt på att det ska vara ett tydligt ”vi” och ”dem” och detta var det vi förväntade oss att få bekräftat. Grupperna är sammansvetsade kring sina politiska frågor men det är frågorna i sig som är vikiga, inte gruppen. De söker sig inte till gruppen för att få ta del av en färdig identitet utan det är för att bedriva den politiska kampen. Att de senare i gruppen utvecklar en sammanhållning kretsar mer kring deras utopi. Stefan poängterar dock att de finns de som bara vill vara med vid demonstrationer och liknande. Dessa anser vi ”köper” identiteten som grupperna förmedlar. Utopierna stärker ungdomarnas identitet då det blir det de står för som individer. Martin och Stefans organisationer har en klar uttalad utopi och det blir en tydlig politisk identitet. Utopin är välformulerad och det råder en samsyn kring utopin i den egna organisationen. I Kalles, Emmas och Anders fall finns det inte en lika uttalad samhällsvision utan där är det mer sakfrågan som är i fokus. Utopierna blir då något som diskuteras och den gemensamma identiteten är inte given utan mer rörlig. Engagemanget och strävan efter att finna en gemensam utopi om hur samhället ska utformas i framtiden påverkar dock identiteten och kan därmed stärka gruppkänslan. Vi får uppfattningen att det är viktigt med en samhällsförändring hos samtliga intervjuade och då blir organisationen ett medel för att uppnå det. Även om inte utopierna är lika starka i alla grupperna finns det ändå en gemensam framtidsvision som påverkar individen 6.4 Organisationens påverkan på individen Det är egentligen ingen av dem som samarbetar så mycket med organisationer i andra länder men det är mest för att de känner att det är på det lokala planet som de kan påverka. Det kan vara viktigt att se till ett större perspektiv menar Martin och när han träffar andra från andra länder känner han sig delaktig i någonting större. På det sättet känner han sig vikigt och betydelsefull. Det ger uttryck för att hans identitet stärks i kontakt med andra organisationer och individer med samma åsikter som han själv. Som vår teoridel visar förstärks identiteten i interaktion med likasinnade. Gemensamt för organisationerna är att den kollektiva identiteten skapas genom det gemensamma målet och de testar vilka gränser och möjligheter som gruppen har. När gruppen förhandlar och hamnar i konflikter med andra stärks gruppen och individerna blir en gemensam aktör. Även att gruppen bara är ett medel för att nå ut med sitt budskap menar Martin att man gör saker för egen vinning skull. Gruppen är ändå viktig då det stärker individernas självförtroende. Martin berättar om att när han lägger fram ett förslag som lokalgruppen tycker är bra, växer han som person. Gruppidentiteten blir den gemensamma politiska åsikten och det politiska arbetet. Martin sökte själv sitt medlemskap i organisationen och fick komma på intervju, det tror vi påverkar gruppidentiteten och även den egna identitet då de blir ”speciellt 43 utvalda”. Detta gäller även Anders som faktiskt blev tillfrågad om han ville vara med. Då måste det ändå bli gruppen som man identifierar sig med. Enligt vår teoridel förstärks gruppidentiteten genom en stark utopi och detta besitter samtliga av våra ungdomars organisationer. Detta tyder på att gruppidentiteten är starkare än vad ungdomarna vill ge sken av. 6.5 Opinionsbildning Thörn menar att opinionsbildning är ett av de medel som de sociala rörelserna kan använda sig av för att nå genomslag. Detta är något som de intervjuade ungdomarna håller med om. Genom deras svar kan vi utläsa att de tycker att opinionen är den främsta vägen till deras påverkan på samhället. Genom att deras organisationer samarbetar med andra liknande organisationer kring frågor sätter de mer tyngd bakom sina budskap. Martin tycker att det är viktigt att bilda opinion och hans engagemang ligger mycket i att försöka få ut information om vad hans organisation står för. Han vill få människor politiskt aktiva och börja ifrågasätta politiken som förs och detta tror han att han kan göra genom att sprida information. Ibland går hans organisation ut med sina budskap under andra namn eller anonymt detta för att inte stöta sig med folk då många kan ha negativa associationer till han organisation. Detta är det som Thörn syftar på då han säger att det är svårt att få bort en stämpel som redan är satt på organisationen även om de inom gruppen förändras115. Kalle menar att det är viktigt att bilda opinion då hans organisation bygger på att förbättra asylpolitiken. Organisationen är uppdelad i två delar där den ena delen arbetar helt med opinionsbildning detta genom exempelvis media. Detta kan man se med hjälp av vår bakgrund vara typiskt för de nya sociala rörelserna, att de har en mediastrategi för att nå ut till fler människor för att därmed kunna påverka fler med sitt budskap. Emma säger att organisationen är en viktig informationskälla och att den fyller ett positivt syfte genom att verka för opinionsbildning. För att kunna bedriva opinion menar de flesta av våra intervjuade att man måste vara påläst. Stefan menar att hans organisation lyfter frågor som ingen annan orkar driva vilket leder till nya infallsvinkar och till nya diskussioner. Emma berättar om att när hon träffar människor som inte är så insatta i systemet driver det henne att bli ännu mer påläst. Genom att vara påläst tycker hon att hon kan påverka människor. Martin menar att det är viktigt att möta fördomar med kunskap och genom diskussioner med andra grupper om samhällsfrågor uppnår man mer förståelse. Genom våra intervjuer kan vi dra slutsatsen att opinionsbildning är viktigt i ungdomarnas kamp att påverka samhället. Opinionsbildningens främsta syfte är att få medborgarna att inse att vi behöver en samhällsförändring. Ungdomarna menar att det är viktigt att ha stora kunskaper då det behövs för att kunna möta människor i 115 Thörn, 1997, sid.162 44 diskussioner. Att ungdomarna poängterar vikten av kunskap visar deras insikt om att det krävs kunskaper för att bemöta fördomar. 6.6 Metoder för att uppnå sina mål De ungdomar som vi intervjuat har klara och tydliga utopier vilket förstärker gruppens samman-hållning. Vi har tidigare nämnt organisationernas arbete för att med hjälp av opinionsskapande åtgärder komma närmare det samhälle de eftersträvar. Det finns mer radikala former av motstånd än så. Thörn talar om den civila olydnaden som den globala politikens främsta handlingsformer. Han ser den civila olydnadens uppkomst som ett resultat av att organisationerna inte vill inordna sig i de demokratiska ramarna. Thörn menar vidare att civil olydnad använts genom historiens gång för att påverka och förbättra bland annat de demokratiska rättigheterna116. Detta är något som Kalle tar upp under sin intervju när den civila olydnaden diskuteras. Han ser hela sitt engagemang som en process där det hela tiden gäller att pröva regelverket för vad som är lagligt och inte. Han menar att organisationen inte skulle tjäna på att använda våld men han är inte emot det som arbetssätt. Om det arbete som han utförde hade en straffskala och han genom detta skulle kunna bestraffas för detta skulle det inte påverka honom alls. Han menar att även om han åker dit för det han gör så kommer han att fortsätta så fort han får möjlighet. Kalle tycker att frågorna är alltför viktiga för att sluta med bara för att det finns risk för straff eller att man blir bestraffad. Vi kan tydligt se det som Thörn talar om då Kalle menar att det hela är en process. Han poängterar till och med historien där civil olydnad använts till förbättrade demokratiska förhållanden. Den av de intervjuade som för stunden är mest aktiv inom aktioner där civil olydnad används är Anders. Den uppgiften de har är att bevaka demonstrationer och verka som en typ av beredskap ifall någonting skulle hända. Han menar att våld endast tas till i nödfall och att det oftast är vid självförsvar. De drar sig inte för att även använda offensivt våld där det behövs, detta då hans motståndares ideologier bygger på våld och därför behöver bemötas med samma medel. Emma har varit med på aktioner som brukat civil olydnad, detta skedde oftare då hon var yngre. Hon verkar mer eftertänksam nu då hon säger att hon skulle ställa högre krav på de aktioner hon skulle delta i idag än vad hon gjort tidigare. Hon säger att idag skulle hon inte ta till detta angreppssätt bara för att få använda olydnad utan för att det faktiskt fyller en funktion. Stefan och Martin säger att de inte är emot brukande av civil olydnad. Stefan menar att han efter definition inte använder sig av metoden särskilt ofta själv. Han säger att det är upp till den lokala delen av organisationen att besluta om åtgärder. Martin poängterar att det viktiga inte är tillvägagångssättet utan att det är resultatet som räknas. Han skulle inte dra sig för att delta i aktioner som använde sig av metoder av detta slag om det 116 Thörn, 2002, sid.165ff 45 krävdes för att uppnå ett gott resultat. Han tillägger ändå att han nu har sambo och att det då blir på hans ansvar att sköta det snyggt eftersom han kan dra in andra i sitt engagemang. Thörn talar om två olika typer av inställningar till den civila olydnaden hos de organisationer som nyttjar det117. Vi kan se tecken på båda av de nämnda typerna. De två organisationerna som verkar för en humanare flyktingpolitik kan man se höra hemma i den del som vill förstärka de demokratiska rättigheterna och på så sätt tar utgångspunkt i den parlamentariska demokratin. Här ser man den civila olydnaden som ett försök att förstärka de demokratiska rättigheterna. Dock besitter Kalle egna privata åsikter som kanske mer hör hemma i den andra delen där man vill inrikta sitt engagemang på en mer direktdemokrati. Man vill här ha ett annat styrelseskick och detta stämmer överens även på de andra intervjuade ungdomarna. Flera av de intervjuade verkar ha uppnått en mer eftertänksam hållning till aktioner av denna karaktär. Vi får känslan av att de förmodligen allihop varit mer aktiva inom den här typen av aktioner i yngre år men att de lugnat ner sig med tidens gång. Man kan urskilja en tendens hos några av ungdomarna att de idag måste veta att de aktioner som brukar olydnad som de ska medverka i verkligen kommer att uppnå en förändring av något slag. Vi får känslan av att de tycker att det kanske inte har så stor effekt, i alla fall inte den effekten att det är värt att offra för mycket. Även om de idag är mer eftertänksamma är det ingen som skulle dra sig för att använda olagliga metoder om de känner att de kan uppnå något med det. 6.7 Sammanfattande kommentar Trots att ungdomarna upplever att de inte kan påverka så mycket som de skulle vilja i samhället behåller de ändå sitt starka engagemang. Det tyder på att de ändå känner att de gör någon förändring, det främst på det lokala planet. De ser inte gruppidentiteten som någonting starkt utan påpekar ofta vikten av att vara en individ som har mycket att säga till om. Vi ser dock att de har en starkare gruppidentitet än vad de själva upplever att de har. Detta tack vare att de har en utopisk karaktär på sin organisation. De ser själva organisationen främst som ett medel för att nå ut med sina politiska åsikter och sitt politiska arbete. I vissa fall krävs det att de använder sig av civil olydnad eller av olagliga aktioner för att göra det. Med tiden har några blivit mer eftertänksamma på de metoder som används och det tror vi med identitetsutvecklingen att göra. Vi tycker att det är fascinerande att se ett sådant djupt engagemang hos ungdomarna och vi tycker det är synd att det inte finns parlamentariska forum som passar dem. De ungdomar som vi har intervjuat är personer som annars får lite uppmärksamhet i undersökningar. Det är ofta mer etablerade organisationer som hamnar i fokus och det undersöks sällan om ungdomars politiska arbete. Genom detta arbete ger vi en bild av 117 Ibid, sid.166 46 det som inte är så känt genom att vi fått tag på anonyma medlemmar i ”små” sociala rörelser. 7 Didaktikavsnitt; ungdomars politiska engagemang För att applicera detta arbete på skolan och undervisning har vi valt att använda det i samhällskunskap A på gymnasiet när vi går igenom avsnittet demokrati, politiska ideologier och politiska partier. Det kommer att vara ett inslag i en lektion när vi tar upp partierna och dess framtid. Eleverna har tidigare gått igenom demokratibegreppet, demokratins framväxt och politiska ideologier. När vi sedan går över till att undervisa om partierna och vår regering och riksdag vill vi lyfta fram ungdomarna och deras engagemang. Eftersom partierna tappar anhängare och ungdomar hittar andra vägar för att nå ut med sina budskap anser vi att det är av vikt att ta upp denna fråga. Ungdomar ser inte att de kan påverka genom att gå och rösta på valdagen och de är kritiska till den politiska och institutionella makten. En av farorna i demokratin är om deltagandet i de politiska valen är lågt men samtidigt ser vi att ungdomar har svårt att se representanter som passar dem själva. Ungdomarna har dock inte tappat det politiska engagemanget utan det har bara tagit andra former. Det är mer sakfrågor som är viktiga och ungdomar som är med i en social rörelse har oftast bara en fråga att fokusera på. Ungdomarna vill leva som de lär och därför anser de att de inte kan ställa upp på partipolitiken då de inte håller med i alla frågor som ett parti bedriver. Ett argument för ungdomarnas nonchalans till den svenska demokratin är att de är så vana vid den och att de inte har behövt kämpa för den. Viktigt är att ta upp att ungdomar inte känner att de har några förebilder inom politiken. Att de känner att de inte kan påverka och att politikerna inte lyssnar på dem kanske inte är så konstigt då kommunalpolitikern i regel är en man i femtioårsåldern. Vart är då vårt samhälle på väg? Kommer vår representativa demokrati med våra sju riksdagspartier att förändras och vad kommer vi att få istället? Vårt syfte är att få eleverna att tänka på alternativa styrelsesätt och vad de tror kommer att hända med våra partier. Vi vill få eleverna att tänka till om samhällets politiska engagemang och främst om ungdomarnas engagemang. Globaliseringen och medias framfart är också faktorer att räkna med i framtiden och vad kommer de att betyda för ungdomar och deras engagemang? Med denna bakgrund kommer vi att lyfta några frågor till diskussion. Eleverna diskuterar i grupper (fem elever) i tio minuter och därefter tar vi upp frågorna i helklass. Genom att lyfta dessa frågor får eleverna tänka på andra alternativ än partipolitik. Eleverna får funderar på om det kommer att bli mer fokuserat på sakfrågor eller 47 personval. Hur kommer vi påverkas av Internet, media eller utomparlamentariska grupper som använder sig av civil olydnad. Frågor att lyfta fram: Vad beror ungdomars bristande engagemang inom partipolitiken på? Är partierna på väg att dö ut? Vad skulle alternativet bli om partierna försvinner? Är det rätt att använda sig av utomparlamentariska aktioner och civil olydnad för att få en förändring i samhället? 48 8 Källförteckning 8.1 Tryckta källor Bryman, Alan 2002. Samhällsvetenskapliga metoder. Liber ekonomi, Malmö Fornäs, Johan, Lindberg, Ulf, Sernhede, Ove 1990, Speglad forskningsreception i tre rockband. Symposion Bokförlag, Stockholm ungdom - Fornäs, Johan i: Fornäs, Johan, Boëthius, Ulf, Reimer, Bo 1993, Ungdomar i skilda sfärer. Brutus Östlings bokförlag Symposion AB, Stockholm/Stenhag. Friberg, Mats, Galtung, Johan 1984.(red) Rörelserna. Akademilitteratur AB, Göteborg Giddens, Anthony 2001 Studentlitteratur, Lund 2003 (1989) Sociologi. Tredje omarbetade upplagan. Hydén L-C i: Kylhammar, Martin, Battail, Jean-Francois 2003. På väg mot en kommunikativ demokrati. ScandBook, Smedjebacken Kvale, Steinar 1997. Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur, Lund Melucci, Alberto 1989. Nomader i nuet - sociala rörelser och individuella behov i dagens samhälle. MediaPrint Uddevalla AB, Uddevalla 1992 Nilsson, Björn 1988. Människans ansikten. Socialpsykologiska aspekter på individ, grupp, samhälle och vardag. Studentlitteratur, Lund Peterson, Abby m.fl. 2003. Ungdomar i vardagens väv. Studentlitteratur, Lund SOU 1998:101, det unga medborgarskapet – dokumentation från ett seminarium. Demokrati-utredningens skrift nr 5 SOU 1999:101, Olydiga medborgare? Om flyktinggömmare och djurrättsaktivister. Demokrati-utredningens skrift nr 27 SOU 2002:122 Göteborg 2001 Thörn, Håkan 1997, Modernitet, sociologi och sociala rörelser. Göteborgs Universitet, Göteborg Thörn, Håkan 2002, Globaliseringens dimensioner, Nationalstat, världssamhälle, demokrati och sociala rörelser. WS Bockwell, Finland 49 8.2 Otryckta källor: Intervjuer genomförda med: Martin, 2005-05-04 Kalle, 2005-05-04 Anders, 2005-05-09 Emma, 2005-05-11 – 2005-05-23 Stefan, 2005-05-14 - 2005-05-24 50 Bilaga 1 Intervju Hur gammal är du? Berätta lite om vem du är och vad du gjort fram till nu? - skola, arbete Hur kom det sig att du kom i kontakt med organisationen? När var detta? Har du alltid varit en person som varit engagerad i olika organisationer eller sakfrågor? Kan du berätta lite om organisationen? - Medlemmar, utopi, mål, medel, rekrytering Samarbetar ni med andra organisationer för att nå ert mål? Hur tas beslut i organisationen? Hur mycket inflytande har du som individ? Kan man välja att stå utanför ett beslut som tas? Hur skulle du beskriva er i organisationen? Hur skulle ni beskriva era motståndare? Hur mycket tid lägger ni ner på organisationen? Vad är din roll i organisationen och vad gör du? Varför är du fortfarande med i organisationen? Är det av samma anledning som ni gick med? Hur länge tror du att du kommer vara aktiv? Hur stor påverkan tror du att er organisation har på samhället? När målet är nått kommer det finnas behov av en organisation som er då? Har du något du vill tillägga? Har du några frågor till oss? 51 Bilaga 2 Vi skriver en uppsats om sociala rörelser och ungdomars engagemang i olika organisationer. Vi är intresserade av att ta reda på vilka personer som är engagerade och hur man är aktiv. Detta kommer vi sen att ställa mot teorier som finns om till exempel varför man är engagerad i organisationer. I vårt arbete kommer ni givetvis att vara anonyma och det är ingen som behöver veta vem som kommer från vilken organisation. Frågor Hur gammal är du? Berätta lite om vem du är och vad du gjort fram till nu? (skola, arbete?) Hur kom det sig att du kom i kontakt med organisationen? När var detta? Har du alltid varit en person som varit engagerad i olika organisationer eller sakfrågor? Kan du berätta lite om organisationen? (Medlemmar, utopi, mål, medel, rekrytering) Samarbetar ni med andra organisationer för att nå ert mål? Hur tas beslut i organisationen? Hur mycket inflytande har du som individ? Kan man välja att stå utanför ett beslut som tas? Hur skulle du beskriva er som grupp i organisationen? Hur skulle ni beskriva era motståndare? Hur mycket tid lägger ni ner på organisationen? Vad är din roll i organisationen och vad gör du? Varför är du fortfarande med i organisationen? Är det av samma anledning som ni gick med? Hur länge tror du att du kommer vara aktiv? Hur stor påverkan tror du att er organisation har på samhället? Har du något du vill tillägga? Har du några frågor till oss? Tack för er medverkan! /Jenny och Sandra [email protected] [email protected] 52