Nervceller och nervsystem 1
Utan våra sinnesorgan skulle världen bli en tråkigare plats.
Föreställ er ett liv utan känsel och upplevelser; utan doften
av gräs och smaken av en kall dryck mot tungan. Men hur
fungerar vårt nervsystem? Vad händer från att nervcellerna
fått en signal till att hjärnan skapat en upplevelse?
Denna DVD förklarar i detalj, steg för steg, vad som sker.
Serien förklarar:
1. Nerver och sinnen
2. Retning och reaktion
3. Nervcellernas funktion
4. Centrala nervsystemet
5. Minnet
6. Autonoma nervsystemet
Fakta
Produktion: © GIDA GmbH
Längd: 32 min
Från: 15 år
Ämne: Biologi
Filmnr: 7041
Inledning
Nervsystemet är ett organsystem som samordnar sinnesintryck
och beteende i relation till omgivningen. Förmåga att reagera på
yttre stimuli med förändringar (signaler) i cellmembranerna finns
hos de flesta celler, men är speciellt utvecklad hos nervceller
(neuroner). Människans nervsystem kan indelas i centrala och
perifera nervsystemet.
1.1 Nerver och sinnen
Sinnesorgan är en sorts organ som talar om för nervsystemet
hos människor och djur att det händer något i eller utanför
kroppen. Människans yttre sinnesorgan är ögon, öron, luktorgan,
smakorgan och hud.
Balanssinnet är ett organsystem hos djur och människa
som kontrollerar kroppens läge och rörelser i förhållande till
omgivningen. Det aktiveras genom att hjärnan får information
från synen, känseln och balansorganet i innerörat. T.ex. om du
snubblar till aktiveras en reflex som gör att kroppen inte ramlar
omkull.
Nerver är ett knippe långa utskott (axoner) tillhörande
nervceller (neuron) som är belägna i centrala nervsystemet eller i
nervknutor (ganglier) vilka ingår i det perifera nervsystemet.
1.2 Retning och reaktion
En retnings- och reaktionskedja kallas det t.ex. när ett flygande
föremål (som en boll) registreras av synen (retning). Signalen
överförs genom synnerven, in i hjärnan.
Hjärnan uppfattar signalen, bearbetar den och svarar med
en signal till musklerna i armar och händer, som säger att de ska
göra sig beredda att fånga föremålet.
Nerverna leder signalen till musklerna, som sedan
omvandlar signalerna till rörelser. Sedan träffar bollen
fingertopparna. Retningen skickas blixtsnabbt genom nerverna till
hjärnan.
FILMO
Box 6014 • SE-171 06 Solna • SWEDEN • Phone: +46 (0)8-445 25 50 • Fax: +46 (0)8-445 25 60
E-mail: info@filmo.se • www.filmo.se • VAT. no: SE5565565925
Nervceller och nervsystem 1
Sambandscentralen hjärnan svarar återigen
med ett kommando till musklerna i armarna och
händerna, att de ska gripa tag i bollen (reaktion).
2.1 Nervcellernas funktion
I människokroppen finns massor av elektriska
ledningar som kallas nervbanor. De transporterar
hela tiden runt mängder av information i kroppen,
i form av elektriska signaler. Nervbanornas minsta
beståndsdel är nervcellen. Den transporterar
signaler från kroppen till sambandscentralen,
hjärnan. Dessutom för nerverna vidare hjärnans
kommandon till alla delar av kroppen.
Nervcellen är specialkonstruerad för att
sköta signalöverföring: Den har en cellkropp med
cellkärna och olika cellorganeller. Nervcellens
första specialverktyg är de korta och rikt
förgrenade dendriterna. Genom dendriterna har
cellen kontakt med flera andra nervceller.
På den så kallade axonkäglan skjuter cellens
axon ut – det långa utskott som kan sägas vara
nervcellens långa ledning. Nervcellens andra
specialegenskap är axonen – genom dessa kan
elektriska signaler transporteras långa sträckor i
kroppen.
Axonen omgärdas av en rad intilliggande
celler. Det är Schwanncellerna. Det är
självständiga celler med egna cellkärnor som
isolerar axonen från omgivningen, ungefär som
plasten på en elkabel. Det lilla mellanrummet
mellan två Schwannceller är de s.k. Ranvierska
noderna.
Nervcellen slutar oftast i ett antal
förgreningar som utgör förbindelsen till nästa
nervcells dendriter via så kallade nervändslut. De
kontaktställena heter synapser.
2.2. Centrala nervsystemet
Det mänskliga nervsystemet har tre huvudsakliga
delar och funktioner: Sensoriska och motoriska
nervbanor binder samman alla delar av kroppen,
via ryggmärgen, med hjärnan. Nervbanorna utgör
det man kallar perifera nervsystemet. Ryggmärgen
och hjärnan utgör tillsammans det centrala
nervsystemet.
Ryggmärgen ligger skyddad inuti ryggraden.
I den så kallade vita substansen ligger de otaliga
axoner som transporterar signaler från eller till
kroppen.
I den grå substansen finns de tillhörande
nervcellkropparna och olika så kallade
interneuroner. Signaler från kroppens sinnesceller
löper via de sensoriska nervrötterna in i
ryggmärgen. På motsvarande sätt går hjärnans och
ryggmärgens signaler ut i kroppen via de motoriska
nervrötterna. I huvudsak fungerar hela ryggmärgen
alltså som en sorts informationsmotorväg som
leder signaler fram och tillbaka mellan olika
kroppsdelar och hjärnan.
Hjärnan kan delas in i fem regioner:
1. Förlängda märgen styr bland annat
livsviktiga reflexer, som exempelvis hostoch nysreflexerna.
2. Mitthjärnan bidrar till att hjälpa människan
att koordinera vissa rörelser.
3. I mellanhjärnan uppstår känslor som ilska,
rädsla och glädje. Den styr bland annat det
autonoma nervsystemet.
4. Lillhjärnan är hjärnans näst största del.
Här sker bland annat samordningen av
fina muskelrörelser. Till exempel lagras
intensivt intränade rörelsemönster som
små program i lillhjärnan.
5. Storhjärnan är den allra högst utvecklade
delen av hjärnan. Den är centrum för vår
varseblivning av omgivningen, för vårt
medvetande, vårt tänkande och handlande
och för förnimmelsen av känslor.
Den kraftigt veckade storhjärnbarken täcker alla
andra delar av hjärnan. Den är hjärnans grå
substans och i den finns cellkroppar tillhörande
runt 20-30 miljarder nervceller. Längre in i
hjärnan ligger hjärnans vita substans. Dit löper
nervtrådarna – nervcellernas axoner. De sköter
de extremt komplexa förbindelserna mellan
hjärncellerna och utgör grunden för människans
intelligens.
FILMO
Box 6014 • SE-171 06 Solna • SWEDEN • Phone: +46 (0)8-445 25 50 • Fax: +46 (0)8-445 25 60
E-mail: info@filmo.se • www.filmo.se • VAT. no: SE5565565925
Nervceller och nervsystem 1
2.3 Minnet
Vår hjärna har dels ett korttidsminne, dit mängder
av information från våra sinnesorgan ständigt
strömmar in. Men korttidsminnet håller bara kvar
informationen i några minuter. Annars skulle
hjärnan förmodligen drabbas av överbelastning
av alla intryck. Den ständiga rensningen av
lagringsutrymmet kallar vi att glömma.
Bara den bråkdel av informationen som
hjärnan bedömer som viktig, hamnar i den första
delen av långtidsminnet. Här ligger den kvar i
några dagar, i ett slags mellansteg. För precis som
det gamla ordspråket säger: Övning ger färdighet:
Om man repeterar och övar inlärd kunskap ofta,
bedömer hjärnan den som viktig och lagrar den
permanent i långtidsminnet. Kunskap som har lärts
in och befästs genom repetition och övning kan
stanna kvar i minnet i många år.
Ju fler sinnesorgan som är delaktiga i
inlärningen och övningen, desto bättre fastnar
kunskapen. Om man gör något fastnar kunskapen
lättare än om man bara läser den. Saker man
gör fysiskt sitter också i långtidsminnet: som
att springa, arbeta med händerna och skriva.
Hämtningen av information från långtidsminnet
sker alltid via korttidsminnet. Därför kallar man det
också för hjärnans arbetsminne.
Ett exempel är någon som springer:
1. Sympatiska nervsystemet får hjärtat att slå
snabbare, lungorna att andas tungt och
snabbt.
2. Svettkörtlarna stimuleras att utsöndra
vätska och på så sätt kyla kroppen.
3. Samtidigt hämmar det sympatiska
nervsystemet flera organ som inte behövs
vid tillfällig ansträngning: Magens och
tarmens aktivitet bromsas, liksom leverns,
njurarnas och bukspottkörtelns.
4. Om man stannar och vilar sker en
omvänd process; hjärtat lugnar sig,
matsmältningsorganen aktiveras etc.
Det här systemet är ett arv när det var nödvändigt
för våra förfäder att kunna fly snabbt för att
överleva. Sympatiska nervsystemet ställer
blixtsnabbt om kroppen för maximal prestanda; för
att slåss eller fly.
2.4. Autonoma_nervsystemet
Det autonoma nervsystemet styrs av hjärnan.
Ett särskilt område i mellanhjärnan, den så
kallade hypotalamus, är den centralenhet där det
autonoma nervsystemets två huvuddelar börjar:
De två delsystemen kallas för det sympatiska
och det parasympatiska systemet. De är förbundna
med alla kroppens inre organ. Sympatiska
nervsystemet består av två nervtrådar, så kallade
gränssträngar, som löper längs med ryggradens
högra och vänstra sida. Vid varje kota är
sympatiska nervsystemet kopplad till ryggmärgen.
Från dessa punkter förgrenas också nerver ut till
de inre organen.
Den andra delen, det parasympatiska
nervsystemet, förgrenar sig redan i höjd med
halskotorna och bildar nervbanor till alla inre organ.
De sympatiska och parasympatiska nervsystemen
arbetar mot varandra, med att antingen hämma
eller främja vissa organs funktion.
Grundprincipen är att sympatiska
nervsystemet ställer in kroppen på aktivitet och
ökad beredskap. Parasympatiska nervsystemet
däremot ansvarar för vila och återhämtning.
Nyckelord/Teman
Sinnesorgan
Balanssinnet
Retnings- och reaktionskedja
Reflex
Nervceller
Perifera nervsystemet
Nervbanor
Hjärnan
Ryggmärgen
Förlängda märgen
Korttidsminne
Långtidsminne
Arbetsminne
Sympatiska systemet
Parasympatiska systemet
Aktiviteter före visning
Ge exempel på fem olika situationer när
nervcellerna och nervsystemet är involverade.
Vilka är våra olika sinnesorgan?
Frågor efter visning
1. Vad är en reflex?
2. Hur fungerar retnings- och
reaktionskedjan?
3. Beskriv nervcellernas funktion
övergripande.
4. Vilka huvudsakliga delar och funktioner
ingår i centrala nervsystemet?
FILMO
Box 6014 • SE-171 06 Solna • SWEDEN • Phone: +46 (0)8-445 25 50 • Fax: +46 (0)8-445 25 60
E-mail: info@filmo.se • www.filmo.se • VAT. no: SE5565565925
Nervceller och nervsystem 1
5. Hur fungerar långtidsminnet?
6. Beskriv det sympatiska och
parasympatiska systemet övergripande.
Aktiviteter efter visning
Välj något av avsnitten och studera det närmare.
Hitta på övningar som kan användas vid
redovisningen för att förklara innehållet. Välj valfri
redovisningsform.
Gör en skiss över en människa, där du ritar ut
olika funktioner som förklarar nervcellernas och
nervsystemets funktioner övergripande.
Internetkällor
http://ki.se/ - Karolinska institutet
http://www.uu.se/ - Uppsala universitet
http://www.lu.se/ - Lunds universitet
sv.wikipedia.org/wiki/Nervsystemet – om
nervsystemet
http://www.nervsystemet.se/ - utforska
nervsystemet
http://cns.sahlgrenska.gu.se/goude/nsd/
structure_575 - mer om nervsystemet
http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.
asp?CategoryID=18401 - Sjukvårdsrådgivningen
http://www.google.com - användbar sökmotor
http://www.forskning.se - den mesta om mycket
http://www.kunskapsbanken.su.se/
FragorSelect.asp - uppslagsverk med frågor om
det mesta
http://lankskafferiet.skolutveckling.se länkskafferiet
http://www.filmo.se
FILMO
Box 6014 • SE-171 06 Solna • SWEDEN • Phone: +46 (0)8-445 25 50 • Fax: +46 (0)8-445 25 60
E-mail: info@filmo.se • www.filmo.se • VAT. no: SE5565565925
