Sex och samlevnadsprojekt 2012 Habiliteringen Dalarna Slutrapport Kristina Lindström December 2012 Grundläggande information Bakgrund Habiliteringsledningen har av den grupp som speciellt skall fokusera på transitionsarbetet inom Habiliteringen uppmärksammats på att resursen för sex och samlevnadsarbetet har varit liten och att verksamheten inte haft tillräcklig kunskap och fokus på området. Projektmål • • • • • Att nå ut med information/rådgivning om sexualitet och samlevnad. Att skapa en naturlig och tillåtande attityd att arbeta med sexologiska frågeställningar. Att personalen inom Habiliteringsverksamheten har en ökad kunskap inom området sex och samlevnad. Att personalen känner sig kompetent att stötta brukare i deras eventuella svårigheter när det gäller sex och samlevnadsfrågor. Att det finns ett koncept för utbildningsinsatser till brukare, anhöriga och ett nätverk för sex och samlevnadsfrågor. Organisationsplan Sex och samlevnadsrådgivaren är direkt i sin funktion som länsresurs underställd biträdande verksamhetschef. Länsresursuppdraget är 75% 1/2 - 31/3 och 100% 1/4 - 31/12 2012. Uppdraget är tidsbegränsat till 2012-12-31 Ersättning för 25% regleras i specifik tjänst i samråd med och finansierad av gemensamma medel hos GerRehab. Övriga 75% finansieras av ”fonderade” egna LSS-medel. Historik • • • • Jag har informerat på arbetsplatsträffar om projektets mål under vårterminen. Besökte alla arbetslag på barn/ungdom/vuxen habiliteringen under vår och hösttermin, för att ta del av vad de redan gör och ge dem kunskap, mod och verktyg för att lyfta frågor kring sex och samlevnad. Reviderad brochyr om sex och samlevnads frågor för att den skulle finnas i tillgänglig i väntrummen inom vuxenhabiliteringen. Innan projektet påbörjades träffade nätverket ungdomsmottagningarna på deras länsträff för att höra hur de arbetar för vår målgrupp och vi föreläste om kognitiva svårigheter och diagnosgrupperna vi har inom habiliteringen. Projektnytta Att nå ut med information/rådgivning om sexualitet och samlevnad. Habiliteringens brochyr om sex och samlevnads ska finnas tillgänglig i väntrummen inom vuxenhabiliteringen. I barnväntrummen ska det finnas info om barns sexualitet – en vägledning kring barns beteenden av RFSU (riksförbundet för sexuell upplysning). Innan projektet påbörjades träffade nätverket ungdomsmottagningarna på deras länsträff för att höra hur de arbetar för vår målgrupp och vi föreläste om kognitiva svårigheter och diagnosgrupperna vi har inom habiliteringen för att de bättre ska kunna bemöta vår målgrupp. Utbildningar: Hur man kan prata med sitt barn om sexualitet – riktat till föräldrar. Ge föräldrar redskap för att samtala med sina barn och ungdomar –sex deltagande föräldrar. Grundläggande sexualkunskap -för ungdomar/vuxna med utvecklingsstörning. Inga anmälda. Syftet med utbildningen var att repetera kunskap de fått i skolan men kanske inte tagit till sig. Behovet av att känna sig själv blir också mera påtagligt när man flyttar hemifrån. Relationer till en partner, tre träffar - blandade diagnosgrupper – sex deltagare. Råd och tips för det sociala spelet. Tid att lära känna sig själv, tillsammans med andra. Uppdragsutbildning Sex och samlevnad - till kommunernas personal x 2 dagar, 68 deltagare. Innehåll: Attityder – förhållningssätt Den sexuella utvecklingen Utvecklingsstörda – sexualitet Autism/Aspergers syndrom – sexualitet Värderingsövningar. Det är personerna i nätverket inom habiliteringen som planerat och genomfört utbildningarna. Handledning - har givits till kommunernas personal ( ett dagcenter i Orsa och ett boende i Mora) av sex och samlevnads rådgivare efter förfrågan. Föreläsningar - gymnasieskolor (omsorgsprogrammet på Stiernhööksgymnasiet i Rättvik och Kristinegymnasium i Falun). information till läkarna på deras fredagsmöte av sex och samlevnadsrådgivare Innehållet i föreläsningarna har handlat om attityder, förhållningssätt och kunskap om samtalsunderlag (ritprat och bilder) man kan använda sig av i mötet med brukaren. Samtal - individuellt (92 st, 26 personer=16 vuxna + 6 barn), parsamtal( 2 par) och stödsamtal till föräldrar( 6 föräldrar)har givits av sex och samlevnadsrådgivare på uppdrag av teamen. Att skapa en naturlig och tillåtande attityd att arbeta med sexologiska frågeställningar. Information finns i väntrummen som visar att habiliteringen tycker att ämnet är viktigt och att det är ok att lyfta frågan i mötet med habiliteringspersonalen. Minst en representant från varje habiliteringsenhet är med i nätverket man har då nära till en fysisk person att rådfråga och som kan lyfta frågor vidare på ett naturligt sätt. Nätverket har varit en viktig plats för att utbyta erfarenheter,planera utbildningar utifrån det behov vi möter i vardagen inom olika yrkesgrupper och som kunskapsbank. Transitionsgruppen som fanns i länet har gjort ett transitionsschema kring sex och samlevnadsfrågor – det visar att vi ska arbeta med dessa frågor. Att personalen inom Habiliteringsverksamheten har en ökad kunskap inom området sex och samlevnad. Jag har informerat på arbetsplatsträffar om projektets mål under vårterminen. Besökte alla arbetslag på barn/ungdom/vuxen habiliteringen under vår och hösttermin, för att ta del av vad de redan gör och ge dem kunskap, mod och verktyg för att lyfta frågor kring sex och samlevnad. Hänvisade till Sex och samlevnadsmappen på G/gemensam/arbetsgrupper…./sex och samlevna där mer kunskap finns att hämta, se nedan • Nätverksrepresentanter • Litteraturlistor/Filmer-AV-media • Diagnoser - sex och samlevnad. • Att själv ta ställning/bearbeta • Bildspel Asperger och sexualitet o Utveckling och sexualitet o Ska man väcka den Björn… • Värderingsfrågor • Samtalsunderlag • Förslag på utbildningsmaterial för utvecklingsstörda och NP • Utbildningskoncept • Samhällets värderingar • Härifrån har vi hämtat vår kunskap • Kognitiva svårigheter att tänka på • Kondomutbildning – film på umo.se • Plissitmodellen Jack Lemmon • Tankar inför vuxenlivet kring sexualitet • Länklista sexualitet/våld Habiliteringspersonalen kan ta del av uppdragsutbildningen i sex och samlevnadsfrågor vi ger till kommunens personal. Seminariedag 21 nov – presentation av projektet och genomgång av material som finns på G. Enheterna fick 10 min var för att lyfta egna erfarenheter och frågor. Bil 1. Att personalen känner sig kompetent att stötta brukare i deras eventuella svårigheter när det gäller sex och samlevnadsfrågor. I Nätverket är det en naturlig och tillåtande attityd, det har varit svårare ute på enheterna för tid till diskussion och därmed skapa en öppnare attityd. Alla är ej bekväma med att diskutera ämnet, man tycker att kunskap fattas eller det är inte ”mitt bord”. En rädsla finns för att lyfta frågan: hur kan man fråga och var ska jag göra av svaret? Kring frågor som rör sex och samlevnad behövs ett stort intresse från behandlande personal, annars är det svårt att ta till sig kunskap och ge det tid. Att det finns ett koncept för utbildningsinsatser till brukare, anhöriga och ett nätverk för sex och samlevnadsfrågor. G:/Gemensam/Arbetsgrupper, länsresurser och nätverk/sex och samlevnad, här kan man hitta färdigt material att använda sig av i utbildningar. Det är viktigt att man från början har klart för sig vilket syfte man har med utbildningen och utifrån det ”plockar” material, det finns också färdiga power point presentationer, litteraturlistor och tips på hemsidor där man kan fylla på sin kunskap om det behövs. Minst en representant från varje habiliteringsenhet är med i nätverket sex och samlevnad. Sex och samlevnadsrådgivaren har varit ansvarig för nätverket, andra yrkesgrupper som ingått: sjuksköterska, fritidskonsulent, kurator, psykolog från habiliteringen och sjuksköterskor och arbetsterapeut från Ger rehab samt kuratorer från kuratorsenheten. Nätverket har varit en viktig plats för att utbyta erfarenheter,planera utbildningar utifrån det behov vi möter i vardagen inom olika yrkesgrupper och som kunskapsbank. Antal träffar: tre gånger under våren och fyra gånger under hösten. Inbjudna till nätverket: Hjälpmedelscentralen Kristina Anteskog, Öppen Rehab Tore och Ann-Margreth berättade om deras erfarenheter i arbetet. Föreläsning Axel Brattberg Neurologi och sexualitet – DVD. Maria Kivi – STI (Sexually transmitted infektions). Processer och metoder Bildstöd t ex Pictogrambilder Communicate in print ”Ritpat” Sociala berättelser, seriesamtal Viktigt att ge brukaren förutsättningar att själv välja ”ämne” genom att ”duka” upp med olika bilder. Kat-Kit - Kognitiv Affektiv Träning Kat-Kit är ett kommunikationshjälpmedel i samtal kring känslor och tankar för barn,ungdomar och vuxna. Nätverk Utbildningar Samtal Information Handledning Överlämning av projekt Seminarium 21 nov – alla enheterna presenterade hur de arbetar med frågorna kring sex och samlevnad – Videokonferens ej obligatorisk G/gemensam/sex och samlevnad - skriftlig dokumentation Slutrapport till chefer. Erfarenheter och observationer Vi har ”pratat” för mycket, vi måste rita, använda bilder, färger… I texten nedan använder jag därför ”prata” med citationstecken Målet för mitt arbete har varit att nå ut med kunskapen om hur viktigt det är att våga ”prata” om sexualiteten. Från barnsnivå måste vi vara tydliga till barnens föräldrar och nätverk hur viktigt det är att prata om kropp och känslor och visa barn respekt och integritet för sin person och kropp. Vi måste mer använda bildstöd, rita, använda färger (grönt = bra/ja och rött = inte bra/nej) för att barnen själva ska kunna lära ”känna” sig själva. Får barnen/ungdomarna inte kunskap om sin kropp och sina känslor hur ska de då kunna veta vad som känns bra/dåligt och kunna välja bort de som de ej mår bra av när de blir äldre? I puberteten händer mycket med kroppen vi måste kunna ”prata” om det och få ungdomarna att förstå att det är helt naturligt – inget konstigt! Barn/ungdomar/vuxna måste få ”jobba” med sin självkänsla t ex med värderingsövningar, vad tycker jag? Känslan av att någon frågar mig vad jag tycker kan vara stor! Vi måste tänka på att vi arbetar med barn/ungdomar/vuxna vilka en del har ett annat sätt att tänka. Vi måste känna oss bekväma med orden vi använder, ”prata” naturligt och inte lägga värderingar i det vi säger eller skuldbelägga någon. Sex och samlevnad är mer än samlag…när vi pratar med barn kallar vi det ”Kropp och känslor”, det är vad det handlar om, att lära känna sin kropp, sina känslor för att kunna välja bort det som inte känns bra. Det är vi vuxna runtomkring som bär ansvaret! Förslag till förbättringar Internt: Avsätta mer tid till utbildning och tid att prata kring sex och samlevnadsfågor för personal, se bilaga 1. Chefer planerar in temadagar och utbildningsdagar tillsammans med nätverksrepresentant/utvecklingsgruppen. Bestämma i vilka forum sex och samlevnadsfrågor tas upp - i habplanen ska det öppnas upp för frågor. Den som har första samtal ska kunna öppna upp för ämnet – utifrån vad som är adekvat för utvecklingen. Använda sig av transitionsschemat och specificera mer vad man ska göra och vem som är ansvarig. Se bilaga 3 Att någon i varje arbetslag har ansvaret för att innehållet i transitionsschemat inom sex och samlevnad finns med i utbildningar och habplaneringar. Kursutbudet i kurskatalogen som rör sex och samlevnadutbildningar måste tydliggöras bättre – arbetslagen måste ha som rutin att erbjuda våra brukare kurserna. Presentera innehållet i kurskatalogen. Arbetslagen ska under planeringsveckan sätta sig in i innehållet av kurskatalogen och tänka till -hur kan jag i min utbildning jag planerar få in dessa frågor. Jag tänker på utbildningar som Autism, Struktur i vardagen, Mitt barn blir tonåring. Tala om utsattheten hos målgruppen, en tema dag – då blir tydligheten större och förståelsen för hur viktigt det är med integritet, kunskap om kropp, känslor ,sexualitet och att vi måste lära ut det, se bilaga 2. Vi måste våga prata om övergrepp/förövare. Externt: Sprida kunskap…lägga mer tid på utbildning för kommunernas personal. Det har efterfrågats i utvärderingarna. Kommunikation är grunden till förståelse – lära ut ”verktyg”. Bjuda in föräldrar att träffas för att t ex prata pubertet och tid att möta andra föräldrar. Tala om utsattheten hos målgruppen, – då blir tydligheten större och förståelsen för hur viktigt det är med integritet, kunskap om kropp, känslor, sexualitet och att det är den vuxna runt barnet/brukaren som bär ansvaret se bilaga 2. Kommentarer till projektet Delaktighet i samhället kräver mer för habiliteringens målgrupp - bättre koll på sig själv. Viktigt att få lära sig sina rättigheter om sin kropp och att det finns hjälp och stöd att få om man råkar ut för något man inte mår bra av.. Se bilaga 2. Det är viktigt att stärka människors självkänsla, kunskap och mod att säja ja/nej. Det är viktigt att informera nätverket kring barnet/brukaren om hur man kan ”prata” om sexualiteten. Sexualiteten är ett viktigt ämne som kräver kunskap om sig själv och andra för dem som ska arbeta med frågorna. Tid att med andra reflektera över var man själv står i frågor som rör brukarna. Se bilaga 1. Många tycker ämnet är viktigt – men tycker det är inte ”mitt bord” kanske p g a att man redan har många ”trådar” att hålla i eller att det är ett svårt ämne? Jag tror att en del personal har lyft ämnet för att de vet att det funnits någon att skicka vidare till. Vi överskattar våra barn/brukare ibland – vi måste bli tydligare i kommunikationen. Jag tror också att en del medarbetare tar upp frågan men gör ingen ”stor” sak av det. Projektet har påbörjat en process hos medarbetarna som är viktig att följa upp. Se bil 1. Omsättning av personal – ej samma medarbetare med när jag besökte teamen som på seminariedagen. Det tar tid att sprida kunskap….! Nätverket har varit en viktig plats för att utbyta erfarenheter och som kunskapsbank. Det har varit ett väldigt positivt år att arbeta med sex och samlevnadsfrågor. Jag har mött människor som jag har lärt mig mycket av och människor som varit väldigt tacksamma över att få kunskap om hur man kan ”prata” och bemöta i dessa frågor och inte minst att få träffa varandra, utbyta erfarenheter och få möjlighet till att skapa nya kontakter. Det har också varit väldigt stimulerande att ta del av den kunskap som mina arbetskamrater delat med sig av. Referenser Kunskapskällor vi arbetat efter bl a Lotta Lövgren – Mårtensson, docent i hälsa och samhälle, klinisk sexolog. Gunilla Gerland, utbildare/handledare med teoretiska och egna kunskaper inom. autismområdet,författare Margareta Nordeman, psykoterapeut, specialist i klinisk sexologi. Gertrud Aigner, sex och samlevnadsterapeut Inger Jalakas, författare, journalist , har en son med diagnosen asperger. Cecilia Olsson och Lars Thorsell UP kompetens (utvecklings pedagogik) Olof Risberg, leg psykolog och leg psykoterapeut rfsu.se Riksförbundet för sexuell upplysning umo.se Ungdomsmottagningen på nätet Egna erfarenheter…psykologer, kuratorer, fritidskonsulenter, sjuksköterskor, sex och samlevnadsrådgivare, habläkare Bilaga 1 Frågor som togs upp från enheterna och diskuterades på seminariet, den 21 november 2012 Hur påverkar kulturella faktorer synen på sexualitet? Till exempel: Etnicitet Sexuell läggning Internet Brukarnas integritet - Vilka hinder finns det för att kunna sova eller sköta personlig hygien själv? - Hur kan vi på andra sätt träna brukare i att sätta gränser och utveckla integritet? - Hur kan vi skydda brukare från att bli utnyttjade, misshandlade osv.? Föräldraskap - Samhällets syn på föräldraskap och funktionshinder. - Vad betyder det för brukaren att vilja bli förälder? - Hur ger vi på habiliteringen råd när brukaren kommer till oss med frågor? Bilaga 2 ”Sällan sedda” Socialstyrelsen ett utbildningsmaterial 2011 om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning (hämtat ur kapitel 3 och sid 56) Särskild utsatthet… …Beroende …av vård stöd och service utförd av nära anhöriga, pers ass färdtj personal eller annan personal, kan vara upptäckare och förövare Beroendet ger högre risk att utsättas för våld och för upprepat våld - beroende av hjälp i vardagen är grunden för fam försörjning - kvinnan (sjukersättning) är ekonomiskt beroende av mannen - bristande kommunikationsförmåga (hänvisad till ett fåtal personer som kan kommunicera) - svaga sociala nätverk - beroendet av vården , kvinnans liv hängs upp kring en person - kvinnor med us kan ha svårt att bygga upp ett försvar, sätta gränser, och värna om sin integritet. När beroendet av andra männinskor är stort , okar risken för integritetskränkningar -genom delaktighet i samhällslivet och därmed ett minskat beroende av ett fåtal personer framhålls som en betydelsefull förebyggande faktor – en fridsfaktor …Osynlighet - - - det kvinnan utsätts för benämns som ”missförhållanden” eller ”brister” i olika veksamheter. Det blir till vårdfrågor istället för rättsliga frågor om kvinnan själv inte betraktar sig som utsatt för en brottslig handling funktionsnedsättningen uppfattas som lindrig och bedöms inte som en betydelsefull omständighet vid brottsutredning eller av andra skäl inte är synlig för omvärlden. Det kan göra att kvinnor med lindriga psykiska eller intellektuella funktionsnedsättningar kan vara svåra att nå för rättsväsende, praktiker, forskare och därmed förblir osynliga. de ses inte i första hand som kvinnor utan ”blir” sin funktionsnedsättning – de ses som könslösa och icke sexuella. Denna ”könsblindhet” bidrar till att osynliggöra sexuella övergrepp. Sexualitet är tabu och det finns en stark föreställning om att de inte har sex. kvinnan får vård, stöd och service av anhöriga och därmed blir mycket beroende av dem har också angetts som en orsak till att brott kan osynliggöras. en uppfattning om att personer med funktionsnedsättning är skyddade mot våld bidrar också till att problemet osynliggörs …Sårbarhet sårbarheten kan variera med typen av funktionsnedsättning - forskare har pekat på den positiva utvecklingen inom funktionshindersområdet, där normalisering och integration varit ledstjärnor, också kan innebära risker för att utsättas för våld och övergrepp - den ökade rörligheten (att leva som andra) i samhället innebär en större risk att utsättas för ex vis våld och övergrepp, samtidigt som personer med funktionsnedsättning kan sakna kunskap eller vara omedvetna om de risker som finns i dagens samhälle 4 omständigheter som kan öka sårbarheten för kvinnor i denna grupp att utsättas för våld och övergrepp nämns i Brås rapport ”Våld mot personer med funktionshinder” - frånvaro av, eller brister i , sexualundervisningen vårdares tillgång till kvinnans kropp risken (särskilt för kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar) att övertalas att uppfylla behov hos och krav från omgivningen som kan uppfattas som tvingande och svåra att stå emot svag sexuell självkänsla på grund av funktionsnedsättningen Mötet med kvinnorna Respekt , lyhördhet och förståelse Att vilja se, att vilja veta och att fråga är grundläggande förutsättningar för att kunna identifiera och hjälpa en person i svåra situationer. Det handlar om att våga lyssna och ta emot kvinnans berättelse. Psykiska reaktioner på våld kan vara • • • • • • • Depression Dåligt självförtroende Förändrad personlighet tillbakadragen/isolerar sig Utåtagerande börjar utöva våld mot andra eller bli självdestruktiv Kvinnan kan också reagera på våldet genom att undvika vissa personer/platser/motsätta sig fysisk kontakt Inlärningssvårigheter / koncentrationssvårigheter Förlora färdigheter men haft tidigare t ex förmågan att tala Transitionsschama för sex och samlevnad Bilaga 3 Info ska finnas i väntrum och delas ut vid behov Infobrochyr RFSU en vägledning om barns sexualitet Infobrochyr RFSU en vägledning om barns sexualitet Infobrochyr RFSU en vägledning om barns sexualitet Habiliteringens Brochyr om Kärlek och sex Habiliteringens Brochyr om Kärlek och sex Info Blandade diagnoser Ge föräldrar kunskap om hur viktigt det är att ”prata” kring kropp känslor och sociala regler. Lära ut ”ritprat” bl a Blandade diagnoser Ge föräldrar kunskap om hur viktigt det är att ”prata” kring kropp, känslor och sociala regler. Lära ut ritprat bl a Skapa möjligheter att ta upp pubertetsfrågor enskilt/grupp Skapa möjligheter att ta upp pubertet- och sex och samlevnads-frågor enskilt/grupp Skapa möjligheter att ta upp sex och samlevnadsfrågor enskilt / grupp. Ingår i Autism utbildning och Struktur och förhållningssätt i Mora Ingår i Autism utbildning och Struktur och förhållningssätt I Mora Mitt barn blir tonåring? Informera om ungdomsmottagnin g på nätet umo.se och RFSU´s hemsida. Här finns kunskap för föräldrar att utgå ifrån i egna samtal med barn/ungdomar. Informera om ungdomsmottagnin g på nätet umo.se och RFSU´s hemsida. Här finns kunskap för föräldrar att utgå ifrån i egna samtal med barn/ungdomar. Informera om ungdomsmottagnin g på nätet umo.se och RFSU´s hemsida. Här finns kunskap för föräldrar att utgå ifrån i egna samtal med barn/ungdomar. Informera om ungdomsmottagnin g på nätet umo.se och RFSU´s hemsida. Här finns kunskap för nätverket att utgå ifrån i egna samtal med ungdomar/vuxna. Informera om ungdomsmottagnin g på nätet umo.se och RFSU´s hemsida. Här finns kunskap för nätverket att utgå ifrån i egna samtal med ungdomar/vuxna. Kurs till föräldrar: Hur jag kan ”prata” med mitt barn om kropp och sexualitet. Kurs till föräldrar: Hur jag kan ”prata” med mitt barn om kropp och sexualitet. Kurs till föräldrar: Hur jag kan ”prata” med mitt barn om kropp och sexualitet. Kurs i Relationerblandade diagnoser Grundläggande sexualkunskap – delade diagnosgrupper?? Kurs i Relationerblandade diagnoser Grundläggande sexualkunskap – delade diagnosgrupper?? Utbildning till kommunens personalAvtalsutbildning Utbildning till kommunens personalAvtalsutbildning och utbildning/kurs er Info och utbildning Handledning v b till personal och nätverk Alla barn/ungdomar/ vuxna får ta del av delaktighetsintervjun. Info till nya föräldrar – Presentera kurskatalog och uppmärksamma att temat finns med. En förutsättning är att utbildningarna finns med. Ansvar?