Grunder i kemi
Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan
förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten
är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka är det kemi och när dina skridskor
rostar är det också kemi. När man börjar studera kemi kan det vara bra att lära
sig vissa grundläggande ord. Då är det lättare att gå vidare och förstå varför
ämnen beter sig på olika sätt.
För ett par tusen år sedan började forskarna tro att alla ämnen var uppbyggda av
de fyra elementen, det vill säga jord, eld, luft och vatten. Detta trodde man på så
länge som fram till 1700-talet. Samtidigt försökte de också omvandla bly och
andra metaller till guld. För att det skulle gå, behövde de hitta det femte
elementet, som de kallade ”de vises sten”. Detta femte element skulle dessutom
ha magiska egenskaper. Det skulle kunna bota alla sjukdomar och göra gamla
människor unga på nytt.
Kemisterna hittade ju aldrig ”de vises sten” men de gjorde många kemiska
upptäckter som vi forskare har nytta av än idag.
På vår jord finns det lite drygt 100 olika grundämnen. När dessa slår ihop sig i
olika kombinationer skapas alla ämnen som finns på vår jord, plast, hår, papper,
tyg m.m, m.m.
ATOM
Atomen är den minsta delen som ett grundämne består av. Om man delar ett
ämne massor med gånger får man till slut fram den minsta delen, atomen. I tex
järn är det en järnatom. I syre är det en syreatom och i kol är det en kolatom.
Atomen i sin tur består av en kärna, och runt dem finner du
elektroner.
Om man skulle förstora en atom till en stenkulas storlek och
samtidigt förstora en stenkula lika mycket så skulle stenkulan bli
50 mil i diameter.
MOLEKYL
En molekyl är flera atomer från grundämnen som har slagit sig ihop. Vatten är
ett exempel på en molekyl.
En vattenmolekyl H20
GRUNDÄMNE
Ett grundämne består endast av
en sorts atomer. Det finns som
sagt över 100 grundämnen på
vår jord. Vill du kolla vilka de
är kan de hitta dem i det
periodiska systemet.
Exempel på grundämnen är
syre, kol, väte och helium.
KEMISK FÖRENING
En kemisk förening är ett ämne som består av två eller flera sorters atomer.
Exempel på kemiska föreningar är vatten H2O och koldioxid CO2.
Koldioxid CO2
FORMLER
Inom kemin brukar man skriva olika ämnen med formler istället för att skriva ut
hela namnet. När man gör formeln skriver man vilka olika atomer som ingår i
ämnet.
Vatten består av en syreatom och två väteatomer och skrivs som H2O.
Koldioxid består av en kolatom och två syreatomer och skrivs som CO2
Lär dig formeln för följande ämnen:
Syre: O
Väte: H
Kväve: N
Kol: C
Vatten : H2O
Koldioxid: CO2
ÄMNEN KAN FINNAS I TRE OLIKA FORMER
De flesta ämnen kan finnas i tre olika former, fast, flytande och gasform.
Om vi tittar på ämnet vatten så ser dess former ut så här:
Fast
Flytande
Gas
= Is
= Flytande
= Vattenånga
Övergång mellan de olika formerna kallas följande:
BLANDNING OCH LÖSNING
En blandning består av minst två ämnen
som har blandats ihop. Mjöl och socker är
en fast blandning, saltvatten en flytande
blandning och luft en gasblandning.
En flytande blandning där man inte kan
utskilja de olika ämnen som ingår kallas
för lösning. När vi blandar vatten och
socker, så löser sig sockret i vattnet. Då får
vi en sockerlösning. Vi kan inte urskilja sockret när det har löst sig i vattnet.
Men det lösta ämnet kan ibland ge färg åt lösningen, till exempel saft.
Många ämnen löser sig lätt i vatten. Vatten är alltså ett bra lösningsmedel. Men
alla ämnen kan inte lösa sig i vatten. Ett exempel är fett som löser sig dåligt i
vatten. Däremot löser sig fett i bensin.
När vi diskar använder vi diskmedel för att få disken ren. Spolar man av resterna
på en tallrik sitter fettet kvar. Diskmedlet delar upp fettet i små, små droppar så
att det går lättare att skölja av.
