Öppna Jämförelser Cancer 2014 - Sveriges Kommuner och Landsting

2014
öppna jämförelser 2014
öppna jämförelser cancersjukvård – jämförelser mellan landsting
Cancersjukvård
jämförelser mellan landsting
Öppna jämförelser 2014
Cancersjukvård
jämförelser mellan landsting
Cancer inlaga korr 4.indd 1
2014-12-01 11.22
Du får gärna citera rapportens texter eller diagram om du uppger
källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men
du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang.
Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har
ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen
(1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
(upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är
skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens
tillstånd för att använda dem.
Socialstyrelsen: Artikelnummer 2014-12-2, ISBN 978-91-7555-222-4
SKL: ISBN 978-91-7585-158-7
Foto: Image Source/Johnér.
Produktion: Edita Bobergs AB
Tryck: Edita Bobergs AB, december, 2014
Cancer inlaga korr 4.indd 2
2014-12-01 11.22
Förord
Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att i samverkan med Sveriges
Kommuner och Landsting (SKL) och de Regionala cancercentrumen ta fram
en ny utgåva av öppna jämförelser av cancersjukvården. Den första utgåvan
utkom 2011.
Styrgruppen för arbetet med Öppna jämförelser 2014 har utgjorts av Mona
Heurgren (ansvarig avdelningschef) och Björn Nilsson från Socialstyrelsen
samt av Åsa Himmelskiöld och Bodil Klintberg från SKL.
Det praktiska arbetet har utförts av en gemensam projektgrupp. I denna
har från Socialstyrelsen Göran Zetterström och från SKL Camilla Eriksson och
Katarina Wiberg Hedman deltagit.
Sakkunniga till projektgruppen har varit Jan Adolfsson, SBU, Gunilla
Gunnarsson, nationell samordnare cancerstrategin, SKL, Mona Ridderheim,
Regionalt cancercentrum Stockholm–Gotland och Stefan Rydén, Regionalt
cancercentrum Syd.
Flera medarbetare från Socialstyrelsen, SKL och regionala cancercentrumen
har medverkat med underlag till rapporten och dess bilagor. För flera indikatorer har externa datakällor och underlag använts, framför allt från nationella
kvalitetsregister. Ett särskilt tack riktas till företrädare för kvalitetsregister och
övriga externa uppgiftlämnare som bidragit till rapporten.
Personer som lämnat underlag förtecknas i slutet av rapporten. Arbetet har
bedrivits i dialog med de regionala cancercentrumen och landstingens kontaktpersoner för öppna jämförelser.
Lars-Erik Holm
Generaldirektör, Socialstyrelsen
Cancer inlaga korr 4.indd 3
Håkan Sörman
VD, Sveriges Kommuner och Landsting
2014-12-01 11.22
Cancer inlaga korr 4.indd 4
2014-12-01 11.22
Innehåll
 Ny indikator
 Förändrad indikator
Förord. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
Indikatorer och datakällor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
Resultatredovisning och tolkning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Cancersjukvård. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
Cancer hos vuxna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
1 Överlevnad vid cancersjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
Cancer hos barn. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
Patienterfarenheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22







Cancer inlaga korr 4.indd 5
Övergripande indikatorer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
Vård i livets slutskede - palliativ vård vid cancersjukdom. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
Täckningsgrad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
2 Regelbunden skattning av smärtintensitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
3 Vidbehovsordination av opioider mot smärta. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
4 Vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
5 Samtal om vårdens innehåll och riktning (brytpunktssamtal). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
6 Återkommande slutenvård i livets slutskede . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
Att förebygga livmoderhalscancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28
7 Gynekologisk cellprovtagning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28
Tumörspecifika indikatorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
Bröstcancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
Täckningsgrad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
8 Relativ femårsöverlevnad vid bröstcancer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
9-10 Multidisciplinär konferens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31
11 Fastställd diagnos innan operation för bröstcancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
12 Omoperation på grund av tumördata . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38
13–14 Operationer med bröstbevarande kirurgi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40
15 Operation med sentinel node-teknik vid invasiv bröstcancer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44
16 Omoperation på grund av komplikation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45
17 Fullständigt strukturerat PAD-svar efter operation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46
18 Lokal strålbehandling efter operation av bröstcancer
med lymfkörtelmetastaser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47
19 Cytostatikabehandling med tillägg av trastuzumab. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48
2014-12-01 11.22
20 Läkemedelsbehandling med tamoxifen och aromatashämmare
efter operation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49
21 Väntetid från första besök hos specialist till start av behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51
Äggstockscancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53
Täckningsgrad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53
22 Överlevnad vid äggstockscancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53
23 Andel vävnadsprov som bedöms av referenspatolog . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54
24 Erfaren tumörkirurg vid primäroperationen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55
25 Optimala kirurgiska stadieindelningsprocedurer vid operation
av tidig äggstockcancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56
Njurcancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57
Täckningsgrad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57
26 Överlevnad vid njurcancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .57
27 Primär utredning med datortomografi av bröstkorgen före operation . . . . . . . . . . . . . 58
28 Njursparande kirurgi vid små tumörer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59
29 Väntetid från remissbeslut till start av behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60
Urinblåsecancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62
Täckningsgrad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62
30 Överlevnad vid urinblåsecancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62
31 Multidisciplinär konferens inför behandlingsstart. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63
32 Intravesikal behandling av tumör i stadium T1. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64
33 Kurativt syftande behandling av tumörer i stadium T2–T4. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .65
34 Cytostatikabehandling före radikal operation
vid muskelinvasiv urinblåsecancer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66
35 Väntetid från remissbeslut till start av behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67
Prostatacancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69
Täckningsgrad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69
36 Skelettundersökning vid prostatacancer med låg risk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69
37 Aktiv monitorering vid prostatacancer med mycket låg risk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71
38 Kurativ behandling vid lokaliserad prostatacancer med hög risk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72
39 Strålbehandling i kombination med hormonbehandling
vid lokalt avancerad prostatacancer med hög risk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73
40 Väntetid från remissbeslut till start av behandling
vid prostatacancer med intermediär risk och hög risk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74
41 Väntetid från remissbeslut till start av behandling
vid metastaserad prostatacancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74
Tjocktarmscancer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76
Täckningsgrad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76
42 Överlevnad vid tjocktarmscancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76
43–44 Multidisciplinär konferens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77
45 Kartläggning inför operation vid nydiagnosticerad tjocktarmscancer. . . . . . . . . . . . . . .82
46 Omoperation på grund av komplikation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83
47 Avlidna inom 30 respektive 90 dagar efter operation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86
48 Minst tolv lymfkörtlar undersökta i operationspreparat. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88
49 Mer än 11 dagars vårdtid efter operation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90
50 Påbörjad cytostatikabehandling inom 8 veckor
efter operation vid stadium II och III . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92
Cancer inlaga korr 4.indd 6

















2014-12-01 11.22









51 Deltagande i strukturerad behandlingsstudie. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93
52 Väntetid från remissbeslut till start av behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94
Ändtarmscancer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95
Täckningsgrad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95
53 Överlevnad vid ändtarmscancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95
54–55 Multidisciplinär konferens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96
56 Kartläggning inför operation vid nydiagnosticerad ändtarmscancer . . . . . . . . . . . . . . 101
57 Omoperation på grund av komplikation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102
58 Avlidna inom 30 respektive 90 dagar efter operation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105
59 Minst tolv lymfkörtlar undersökta i operationspreparat. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107
60 Mer än 15 dagars vårdtid efter operation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109
61 Anastomosinsufficiens efter operation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111
62 Återfall av cancer i bäckenet inom fem år efter operation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112
63 Deltagande i strukturerad behandlingsstudie. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113
64 Väntetid från remissbeslut till start av behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114
Lungcancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115
Täckningsgrad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115
65 Överlevnad vid lungcancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115
66 Multidisciplinär konferens inför behandling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116
67 EGFR-analys vid icke småcellig lungcancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117
68 PET-DT inför kurativt syftande behandling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118
69 Kurativt syftande behandling vid icke småcellig lungcancer
i stadium I och II. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119
70 Palliativt syftande kemoterapi vid obotlig lungcancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120
71 Väntetid från remissankomst till behandlingsbeslut. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121
Huvud- och halscancer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123
Täckningsgrad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123
72 Överlevnad vid huvud- och halscancer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123
73 Multidisciplinär konferens inför behandling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124
74 Väntetid från remissankomst till start av behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125

Malignt hudmelanom. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127
Täckningsgrad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127
75 Överlevnad vid malignt hudmelanom. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127
76 Malignt hudmelanom med en tumörtjocklek
på 1,0 millimeter eller mindre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128
77 Portvaktskörtelbiopsi vid malignt melanom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129
78 Väntetid från första läkarbesök till besked om diagnos. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131
Personer som lämnat underlag till rapporten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132
Bilaga 1 Kostnader och vårdkonsumtion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133
Cancer inlaga korr 4.indd 7
2014-12-01 11.22
Cancer inlaga korr 4.indd 8
2014-12-01 11.22
sammanfattning
9
Sammanfattning
För andra gången publiceras en samlad öppen jämförelse av vårdens kvalitet och kostnader för tio vanligt
förekommande cancersjukdomar i Sverige. Det är samma cancersjukdomar som ingick i Öppna jämförelser av
cancersjukvården 2011, vilket ger möjlighet till jämförelser
över tid. Rapporten har två syften, dels att utgöra underlag
för beslutsfattare på olika nivåer som vill förbättra cancersjukvården, dels att ge medborgarna insyn i vad den
gemensamt finansierade cancersjukvården åstadkommer.
Överlevnaden vid cancersjukdom ökar
Dödligheten i cancer har sjunkit de senaste 40 åren och
överlevnaden efter insjuknandet har ökat. Den relativa
femårsöverlevnaden under perioden 2008–2012 var 68
procent för kvinnor och nästan 70 procent för män. Jämför
man perioden 1993–1997 med 2008–2012 har den relativa
femårsöverlevnaden ökat med nästan 16 procentenheter
för män och med cirka 8 procentenheter för kvinnor.
Den högsta överlevnaden har patienter med prostatacancer (91 procent), tätt följt av bröstcancer och malignt
hudmelanom, båda strax under 90 procent. Lungcancer är
den cancerform som tar flest liv i Sverige varje år. Den relativa överlevnaden är låg men har ökat något sedan början
av 1990-talet, framför allt ettårsöverlevnaden. Den relativa
femårsöverlevnaden vid lungcancer är cirka 19 procent för
kvinnor och cirka 14 procent för män.
När det gäller överlevnad vid cancersjukdom finns det
inget landsting som konsekvent avviker vare sig för flera cancersjukdomar eller för män och kvinnor. Däremot
finns för vissa diagnoser, som lungcancer och urinblåsecancer, stora variationer mellan landstingen.
Fler patienter får kvalificerad bedömning men
variationerna är stora
För att kunna bedöma patientens medicinska behov och
göra en individuell behandlingsplan är det ofta viktigt
med en bedömning där flera specialister deltar – en så
kallad multidisciplinär konferens. Här redovisas detta
Cancer inlaga korr 4.indd 9
för sex cancerdiagnoser. Andelen patienter som bedömts
vid en multidisciplinär konferens har i samtliga fall ökat
sedan föregående rapport 2011 och är för tre cancersjukdomar över 95 procent. Skillnaderna är fortsatt stora, såväl
mellan olika cancerdiagnoser, 52–98 procent, som mellan
olika landsting, 10–99 procent.
Effektivare diagnostik inom vissa områden
Utredningen och diagnostiseringen av cancer har blivit
bättre inom flera områden. Här är några exempel:
• Andelen män som gjorde en skelettundersökning vid
lokaliserad prostatacancer med låg risk minskade från
44 till 3,8 procent under perioden 1998-2013. Detta är en
positiv utveckling då få män i denna tumörgrupp behöver en sådan undersökning.
• Andelen kvinnor med en fastställd diagnos före operation av bröstcancer har ökat från 89 procent 2008 till
93 procent 2013. Variationen mellan landstingen har
minskat sedan föregående öppna jämförelse. Målet är
att minst 90 procent av kvinnorna bör ha en fastställd
diagnos före operationen. En målnivå som flera av landstingen når upp till.
• Andelen patienter med njurcancer som utreds med
datortomografi före operation har ökat från 72 procent
2005 till 90 procent 2012–2013, vilket uppfyller nationella
vårdprogrammets målsättning om minst 85 procent.
• Andelen patienter med lungcancer som inför kurativt
syftande behandling utreds med PET-DT har ökat till 88
procent jämfört med 2007–2009, då 53 procent fick en
sådan undersökning.
• Enligt nationella riktlinjer för tjock- och ändtarmscancer ska minst tolv lymfkörtlar undersökas i operationspreparatet. Målnivån är 95 procent. Andelen undersökta
lymfkörtlar i operationspreparat för patienter med tjocktarmscancer har ökat från 70 procent 2007 till drygt 90
procent 2013. För ändtarmscancer är motsvarande ökning från 57 procent till 83 procent.
2014-12-01 11.22
10
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
Några resultat från cancersjukvården
Stora variationer i väntetider
De flesta indikatorerna i rapporten belyser den medicinska
kvaliteten, till exempel tillämpningen av olika behandlingsalternativ och resultaten av och komplikationerna
efter en operation. Här följer några exempel från rapporten:
• Andelen män med lokaliserad prostatacancer med hög
risk som får en kurativt (botande) syftande behandling
har ökat stadigt från 44 procent 2000 till 83 procent 2013.
• Vid bröstcanceroperationer används allt oftare den så
kallade sentinel node-tekniken för att identifiera de fall
där en fullständig operation med lymfkörtelutrymning
behöver göras. Socialstyrelsens målnivå om 80 procent
uppnås nu av samtliga landsting, 86–98 procent.
• Vid urinblåsecancer får 50 procent av patienterna med
T1-tumör en intravesikal behandling (läkemedelsbehandling inuti urinblåsan). 2009 fick nästan 43 procent
en sådan behandling. Variationerna mellan landstingen
2013 är anmärkningsvärt stora, 25–75 procent.
• 51 procent av alla patienter med en njurcancer som var
4 cm eller mindre opererades 2012–2013 med njursparande teknik, så kallad partiell nefrektomi. 2005 var motsvande andel 21 procent. Variationen mellan landstingen
är dock stor, 10–83 procent.
• Fler patienter med äggstockscancer opereras nu av en erfaren tumörkirurg. Andelen i riket har ökat från 49 procent 2008 till 67 procent 2013.
Väntetider redovisas för nästan alla diagnoser som ingår
i öppna jämförelser. Väntetidsmåtten varierar något mellan diagnoserna och anger väntetiden från remissbeslut
eller första besök hos specialist till behandlingsstart eller
behandlingsbeslut. Rapporten visar att det finns stora
variationer mellan landstingen men även mellan respektive cancersjukdom. Medianväntetiderna varierade
exempelvis mellan 20 dagar för bröstcancer till 172 dagar
för prostata­cancer med intermediär risk och hög risk.
Variationen mellan landstingen var för bröstcancer 7–28
dagar och för prostatacancer 117–271 dagar. Övergripande
har det inte skett någon större förbättring och i många fall
är väntetiderna långa och varierar kraftigt beroende på
bostadsort.
Cancer inlaga korr 4.indd 10
Vissa uppgifter saknas
Vissa områden saknas i rapporten, till exempel rehabilitering, omvårdnad och psyko-socialt omhändertagande
samt indikatorer som beskriver patientens upplevelse av
sin hälsa under vård och behandling. Register och andra
datakällor samt indikatorer behöver utvecklas för dessa
områden innan de kan ingå i framtida jämförelser.
2014-12-01 11.22
inledning
11
Inledning
ÖPPNA JÄMFÖRELSER INOM
CANCERSJUKVÅRDEN
Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tar varje år gemensamt fram rapporten Öppna
jämförelser av hälso- och sjukvård som består av indikatorbaserade jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och
effektivitet. I rapporten ingår jämförelser mellan landstingen när det gäller medicinska resultat, patienterfarenheter,
väntetider och kostnader. Öppna jämförelser baseras på
tillgänglig nationell statistik inom hälso- och sjukvården.
Socialstyrelsen har 2014 fått i uppdrag av regeringen att
i samverkan med SKL ta fram en särskild utgåva av öppna
jämförelser som belyser cancersjukvården. Detta är den
andra utgåvan av Öppna jämförelser av cancersjukvården,
den förra kom ut 2011. De data som finns i de nationella
kvalitetsregistren och Socialstyrelsens hälsodataregister
ger i dag goda förutsättningar för att göra öppna jämförelser inom cancersjukvården.
Rapportens huvudsyfte är att bidra till cancersjukvårdens ledning och styrning. Genom att belysa goda resultat
och mindre goda resultat sporras landstingen till ett ökat
lärande som bidrar till fördjupade analyser och uppföljningar för att uppnå bättre resultat. Lokala förbättringsarbeten kan initieras utifrån resultaten i öppna jämförelser.
Ett annat syfte är att ge allmänheten, både invånare och
patienter, insyn i den offentligt finansierade cancersjukvården.
Ytterligare ett syfte med jämförelserna är att bidra till
förbättrad datakvalitet och förenklad dataåtkomst avseende resultat och prestationer i cancersjukvården. När
vårddata används aktivt i öppet publicerade jämförelser
ökar kraven på att de ska vara aktuella, rikstäckande och
korrekta. Behovet av nya, förbättrade och lättillgängliga
datainsamlingar tydliggörs.
Rapporten har inte tagits fram för att stödja patienternas val av vårdgivare och är därför inte utformad för det
syftet. Det gäller framför allt de uppgifter som presenteras
på sjukhusnivå. Kvalitetsjämförelser som ligger till grund
för vårdval och hälsoval kräver data som är mer aktuella
än i den här rapporten och som också genomgående presenteras på enhetsnivå. I sådana jämförelser bör man även
ta hänsyn till patientsammansättningen för olika sjukhus
och andra relevanta faktorer.
Cancer inlaga korr 4.indd 11
NATIONELLA CANCERSTRATEGIN
En av regeringen tillsatt utredning lämnade 2009 betänkandet En nationell cancerstrategi för framtiden (SOU
2009:11). Regeringen har i enlighet med betänkandets
förslag gett uppdrag till och slutit överenskommelser
med flera aktörer inom hälso- och sjukvården om insatser
med målet att förhindra insjuknande och död i cancer
samt att förbättra kvaliteten i omhändertagandet. Det viktigaste initiativet har varit uppbyggnaden av sex regionala
cancercentrum (RCC). Samtliga finns nu på plats och arbetar enligt de tio kriterier som ska utmärka ett regionalt
cancercentrum. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag
att under tre år följa upp RCC:s arbete med de tio kriterierna. Under 2014 genomförde Socialstyrelsen sin andra
uppföljning genom platsbesök hos RCC. Uppföljningen
sker i dialog med RCC och dess intressenter, exempelvis
patienter, vårdgivare, politiker och tjänstemän.
Enligt kriterierna för RCC ska system för uppföljning av
vårdens kvalitet finnas. Det är viktigt för RCC:s omfattande
processarbete och samarbete med vårdens linjeorganisation. Enligt betänkandet bör kvalitetsregisterdata om
väntetider, hälsorelaterad livskvalitet och patientnöjdhet
redovisas. Sedan 2011 har regionala cancercentrum tagit
fram en patientnöjdhetsenkät som nu är möjlig att använda i vården. Uppföljning av väntetider sker i ökande omfattning och utgör underlag för information till ledningar
för sjukhusen och förvaltningarna.
RCC har tillsammans med SKL bildat en nationell samverkansgrupp som har som en av de viktigaste uppgifterna
att arbeta med kunskapsstöd till vården och stöd till kvalitetsregistren. Exempelvis tas nationella vårdprogram fram
av professionella företrädare och registerstödet till dem
förbättras genom utveckling av en registerplattform och
samordning nationellt av resurser. Tillsammans med Socialstyrelsens riktlinjearbete ger detta förutsättningar för
kunskapsstyrning av cancervården.
Öppna jämförelser är ett sätt att redovisa uppgifter som
kan användas för uppföljnings- och förbättringsarbete i
såväl linjeorganisation som i cancervårdens processarbete.
2014-12-01 11.22
12
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
TIO CANCERSJUKDOMAR INGÅR
I DENNA RAPPORT
De cancersjukdomarna som ingår i rapporten valdes utifrån olika kriterier som frekvens, etiologi (orsaker till sjukdomen) och prognos samt för att de representerar ett brett
kliniskt omhändertagande och många olika behandlingsmöjligheter. Sammantaget står de för nästan 70 procent av
samtliga maligna tumörer som har rapporterats till cancerregistret. Det är samma cancersjukdomar som ingick
i Öppna jämförelser av cancersjukvården 2011. Följande tio
cancersjukdomar ingår i rapporten:
• bröstcancer
• äggstockscancer
• njurcancer
• urinblåsecancer
• prostatacancer
• tjocktarmscancer
• ändtarmscancer
• lungcancer
• huvud- och halscancer
• malignt hudmelanom
Totalt redovisas 78 indikatorer i rapporten. För var och en
av cancersjukdomarna redovisas jämförelser för fyra till
tolv indikatorer.
GOD VÅRD OCH ÖPPNA JÄMFÖRELSER
Begreppet god vård brukar beskrivas utifrån sex kriterier
som bör beteckna en god hälsa, vård och omsorg: den ska
vara kunskapsbaserad, säker, individanpassad, effektiv,
jämlik och tillgänglig, det vill säga ges i rimlig tid. För att
få en helhetssyn på vården bör jämförelser, uppföljningar
och utvärderingar ta hänsyn till alla dessa perspektiv, så
långt det är möjligt.
Öppna jämförelser utgår alltid från befintliga datakällor,
vilket i sig påverkar möjligheten att ha en sådan helhetssyn. Det märks också i denna rapport att det kunskapsbaserade perspektivet ofta är bäst tillgodosett. Socialstyrelsens hälsodataregister och de nationella kvalitetsregistren
på cancerområdet är inte tillräckligt heltäckande för att
kunna belysa området säker vård (exempelvis förekommer underrapportering av vårdrelaterade infektioner,
biverkningar och komplikationer) eller perspektivet individanpassad vård (exempelvis finns brist på patientrapporterade utfallsmått). För att belysa jämlik vård ses oftast
till skillnader utifrån geografi samt patienternas kön och
ålder. Så långt det är möjligt görs detta även i denna jämförelse. Möjligheten att beskriva om vården är effektiv tas
upp i rapportens bilaga om kostnader och vårdkonsumtion. Perspektivet att vården ska vara tillgänglig har kunnat belysas med hjälp av kvalitetsregistrens registrering av
väntetider, exempelvis tiden från beslut om att skicka en
remiss till en specialist till påbörjad behandling.
Cancer inlaga korr 4.indd 12
När det gäller helhetsperspektivet bör hela vårdkedjan
täckas in i den öppna jämförelsen. Den här rapporten omfattar dock inte den del av cancersjukvården som till exempel rör omvårdnadsinsatser och rehabilitering.
RAPPORTENS DISPOSITION OCH BILAGOR
Efter denna inledning följer ett kapitel om indikatorer och
datakällor, där anges urvalet av indikatorer och vilka data­
källor som utgör underlag för dem. Därutöver beskrivs de
övergripande indikatorer som finns i rapporten, det vill
säga de som inte är specifika för en viss cancersjukdom.
Nästa kapitel om resultatredovisning och tolkning är
viktigt för att förstå hur rapporten bör tolkas, samt innebörden av rangordningen i diagrammen, kvaliteten i data,
statistisk osäkerhet och andra tolkningsproblem.
I kapitlet om cancersjukvården presenteras resultaten
av jämförelserna. Först kommer en kortfattad beskrivning av sjukdomen cancer, följd av en redovisning av de
övergripande indikatorerna och därefter av de tumörspecifika indikatorerna. Varje indikator beskrivs i texten och
resultatet presenteras i diagram som visar landstingsdata,
i vissa fall även sjukhusdata, trender för riket och ibland
ytterligare tilläggsinformation. Därutöver kommenteras
utfallet, till exempel utifrån variationer mellan landsting
och kön samt i förekommande fall det önskade utfallet
utifrån målnivåer eller rekommendationer i nationella
riktlinjer och vårdprogram.
Rapporten har fyra bilagor:
1. Kostnader och vårdkonsumtion. Bilagan innehåller en
beskrivning av kostnaderna inom delar av den specialiserade cancersjukvården.
2.Beskrivning av indikatorer.
3. Jämförelse av täckningsgrad i nationella kvalitetsregister och hälsodataregister.
4.Sammanställning av resultat för alla landsting och indikatorer.
Bilaga 2–4 finns tillgängliga enbart i elektronisk form.
2014-12-01 11.22
Indikatorer och datakällor
13
Indikatorer och datakällor
URVAL AV INDIKATORER
Överlevnad vid cancersjukdom
Indikatorerna ska spegla kvaliteten i cancersjukvården
så långt det är möjligt med den information som finns
tillgänglig, men de ger inte en heltäckande bild av cancersjukvårdens kvalitet. Det finns viktiga kvalitetsaspekter
som är bristfälligt belysta eller inte tas upp alls eftersom
det saknas lättillgängliga data. Ett sådant exempel är patientens uppfattning om resultatet av vården.
För vissa cancersjukdomar finns förhållandevis bra
tillgång på data och då publiceras fler indikatorer. För andra cancersjukdomar är antalet patienter få, vilket gör det
svårt att publicera detaljerat material om dessa sjukdomar.
För fem av de tio cancersjukdomarna som ingår i denna rapport finns nationella riktlinjer framtagna. Sådana
riktlinjer finns för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård, som utkom i en uppdaterad version
2014, och för lungcancer som utkom 2011. De nationella
riktlinjerna innehåller indikatorer för uppföljning som
ska spegla de viktigaste aspekterna av god cancersjukvård samt rekommendationerna i respektive riktlinje.
För samtliga 10 cancersjukdomar finns även nationella
vårdprogram utarbetade. Riktlinjernas och vårdprogrammens indikatorbilagor har utgjort underlag för att välja ut
lämpliga indikatorer till den här jämförelsen. Företrädare
för regionala cancercentrumen och för landstingen och
regionerna har också bidragit med viktiga synpunkter till
de föreslagna indikatorerna.
De nationella riktlinjerna för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård innehåller även indikatorer som är av övergripande karaktär, det vill säga intressanta att följa upp oavsett cancersjukdom. Några av de
övergripande cancerindikatorerna ingår i denna rapport
och beskrivs utförligare längre fram i detta kapitel.
De indikatorer som ingår speglar både processer och
resultat. Processmåtten speglar vad man gör i sjukvården
och är valda för att de bedöms ha stor betydelse för resultaten och kvaliteten. Resultatmåtten belyser hur det gick
för patienterna.
Överlevnad är ett av de slutgiltiga kvalitetsmåtten på effekten av det totala omhändertagandet av cancerpatienten. När diagnosen är satt bidrar alla delar i vårdkedjan
till överlevnaden. Samtidigt är överlevnad ett tämligen
trubbigt mått eftersom man inte alltid vet i vilken del av
vårdkedjan som förbättringen har uppstått.
I denna rapport beskrivs överlevnaden vid cancersjukdomar med hjälp av måtten relativ ett- eller femårs­
överlevnad. Den relativa canceröverlevnaden beskriver
patientgruppens överlevnad i förhållande till den förväntade överlevnaden för personer med samma ålder och kön
som inte har diagnostiserats med cancer. Beräkningen tar
hänsyn till eventuella skillnader i medellivslängd mellan
landstingens befolkningar.
Uppgifterna om relativ överlevnad är hämtade från Socialstyrelsens cancerregister och dödsorsaksregister. Den
relativa överlevnaden beräknas med en statistisk metod
som kallas periodanalys. I metoden används bara de dödsfall som inträffar under uppföljningsperioden, till exempel 2008–2012. De utvärderingar som har gjorts av metoden visar att överlevnaden från periodanalyser kommer
betydligt närmare den framtida faktiska överlevnaden än
de andra statistiska metoder som vanligtvis används.
Vid jämförelse av relativ överlevnad mellan olika cancersjukdomar bör hänsyn tas till att flera faktorer påverkar
resultatet, exempelvis att möjligheten till tidig upptäckt av
cancersjukdomen ofta leder till förlängd överlevnad och
att effekten av de tillgängliga behandlingarna varierar.
Cancer inlaga korr 4.indd 13
Multidisciplinära konferenser
Den som har en upptäckt cancersjukdom genomgår en rad
provtagningar och undersökningar för att man ska kunna
fastställa typen av tumör och dess lokala utbredning samt
eventuella fjärrspridning med metastaser. Inför behandlingsbeslutet genomförs en multidisciplinär konferens,
som är en omfattande granskning av cancersjukdomen för
att man ska kunna optimera behandlingen. I konferensen
deltar specialister från flera discipliner, exempelvis kirurg,
onkolog, radiolog och patolog samt kontaktsjuksköterska.
2014-12-01 11.22
14
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
Fördelen med en multidisciplinär konferens är att de relevanta kompetenserna gemensamt bedömer patientens
medicinska behov och behandling och rehabilitering kan
då skräddarsys efter behoven. En multidisciplinär konferens är särskilt viktig när det är svårt att bedöma nyttan av
en operation, strålbehandling och läkemedelsbehandling,
och flera behandlingar kan behöva kombineras.
Betydelsen av multidisciplinära konferenser betonades redan i En nationell cancerstrategi för framtiden
(SOU 2009:11). Multidisciplinära konferenser har fått en
hög prioritet i de nationella riktlinjerna och lyfts fram
i de nationella vårdprogrammen. Även i de regionala
cancercentrumens utvecklingsplaner för regionens cancervård anges vikten av multidisciplinära konferenser.
I denna rapport redovisas andelen patienter som får
en multidisciplinär konferens som en indikator för sex
av cancersjukdomarna. Idag är det kvalitetsregistren för
bröst-, tjocktarms-, ändtarms-, lung- och urinblåsecancer
samt huvud och halscancer som kan lämna uppgifter om
andel patienter som bedömts vid en multisdisciplinär
konferens. För de övriga sjukdomarna är förstahandsvalet
av primärbehandling givet (exempelvis för malignt hud­
melanom) eller så saknade kvalitetsregistret tillräckligt
bra underlag för att vi i nuläget ska kunna redovisa tillförlitliga uppgifter.
I de nationella riktlinjerna och i några nationella vårdprogram finns definierat vilka specialiteter som ska närvara vid en multidisciplinär konferens. Sådana tydliga definitioner finns inte inom alla cancersjukdomar vilket kan
försvåra jämförelser mellan landstingen för en och samma
cancersjukdom men även mellan cancersjukdomarna.
Väntetider
För patienterna kan misstanke om cancer innebära en stor
oro. Det är därför viktigt med ett snabbt besked om diagnosen, vilken behandling som planeras och när den kommer
att påbörjas. Väntetiden är viktig för patienten, inte minst
för att slippa en del av oron.
Under de senaste åren har särskilda satsningar gjorts för
att förkorta väntetiderna inom sjukvården. För åren 2015–
2018 har regeringen avsatt särskilda medel för att införa så
kallade standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården, en modell som tillämpats i Danmark och Norge och
lett till förkortade väntetider. I ett standardiserade vårdförlopp ingår att sätta upp inriktningsmål för väntetiderna.
Här i öppna jämförelser redovisar vi resultatet för ett
väntetidsmått, från remissbeslut till start av behandling.
Underlag har hämtats från de nationella kvalitetsregistren. Alla kvalitetsregister kan inte redovisa denna väntetid
i dag, när så är fallet redovisas en väntetid som kommer i
närheten av den önskvärda.
Cancer inlaga korr 4.indd 14
Socialstyrelsens har under de tre senaste åren redovisat
uppföljningar av väntetider i cancervården. En ny uppföljning för 2013 utkommer samtidigt med öppna jämförelser.
För en utförligare beskrivning och analys av väntetiderna
hänvisas till Socialstyrelsen rapport Väntetider i cancervården, delrapport 2014.
Täckningsgrad
En viktig faktor att ta reda på när man bedömer ett resultat
är täckningsgraden. Med täckningsgrad, eller registreringsgrad, avses andelen patienter som finns registrerade i
kvalitetsregistret jämfört med cancerregistret. Täckningsgrad ett mått på hur pålitliga uppgifterna är som pre­
senteras under respektive indikator i denna rapport. Ju
högre täckningsgrad desto tillförlitligare är uppgifterna.
En redo­visning av täckningsgraden per kvalitetsregister
och landsting finns i bilaga 3. Varje cancersjukdom här i
öppna jämförelser inleds med en beskrivning av registrets
täckningsgrad för det senaste året.
Täckningsgraden i Svenska palliativregistret avser antalet patienter som finns registrerade i kvalitetsregistret
jämfört med av sjukvården inrapporterade fall till cancerregistret, dödsorsaksregistret respektive befolkningsregistret.
Utvecklingsområden
Indikatorerna i denna rapport täcker inte in hela vårdkedjan. Ett av de områden som inte har kunnat belysas är
patientens syn på resultat av vård och behandling. I denna
öppna jämförelse kan vi dock redovisa en första sammanställning från Nationella prostatacancerregistret av
patientupplevda biverkningar ett år efter operation eller
strålbehandling.
Som tidigare har påtalats saknas också resultat inom
rehabilitering, omvårdnad och psykosociala insatser. Indikatorer finns framtagna för rehabilitering och omvårdnad men i de allra flesta fall sker idag ingen registrering av
dem. Det gör att vi till exempel inte kan redovisa andelen
patienter som fått erbjudande om en kontaktsjuksköterska under sin vårdtid. Flera av de framtagna indikatorerna
behöver ytterligare preciseras för att sedan införas som
rutin för inrapportering av data till kvalitetsregistren.
Använda datakällor
De datakällor som används i rapporten presenteras i samband med resultatredovisningen. I bilaga 3 beskrivs också
landstingens och sjukhusens rapportering till flera av de
använda registren och databaserna, tillsammans med jäm­
förelser av täckningsgraderna. De använda datakällorna
redovisas i en separat tablå längre ner i detta kapitel.
De medicinska kvalitetsmåtten bygger framför allt på
uppgifter från cancerregistret vid Socialstyrelsen (som
2014-12-01 11.22
Indikatorer och datakällor
startade 1958) och de nationella kvalitetsregistren. In­
formation om dessa datakällor finns via webbplatserna
www.socialstyrelsen.se och www.kvalitetsregister.se/cancer. Kostnader inom cancersjukvården presenteras i bilaga
1, med kostnadsuppgifter som har hämtats från KPP-databasen (kostnad per patient) vid SKL för att redovisa sjukhusens kostnader för specifika behandlingar. Volymer har
beräknats med hjälp av Socialstyrelsens patientregister.
Kostnader för läkemedel har hämtats från eHälsomyndighetens nationella statistiksystem Concise. Mer information om ekonomisk statistik finns på www.skl.se.
Hälsodataregistren (som cancerregistret och patientregistret) och de nationella kvalitetsregistren är individbaserade, vilket innebär att de innehåller data om unika
individer och vårdhändelser. Rapporteringen till hälsodataregistren är obligatorisk medan kvalitetsregistren bygger
på frivillig rapportering. Datakällorna om kostnader och
patienterfarenheter är inte individbaserade i samma mening. KPP-databasen bygger på individuella vårdkontakter
men innehåller inte personnummer varför kostnader inte
kan kopplas till vårddata och andra databaser.
Cancer inlaga korr 4.indd 15
15
DATAKÄLLOR
Socialstyrelsen
• Cancerregistret
• Dödsorsaksregistret
• Läkemedelsregistret
• Patientregistret
Sveriges Kommuner och Landsting
• KPP-databasen
Nationella kvalitetsregister
• Svenska Palliativregistret
• Nationellt Kvalitetsregister för Cervixcancerprevention
• Nationella Bröstcancerregistret
• Svenska kvalitetsregistret för gynekologiskcancer
• Nationellt kvalitetsregister för njurcancer
• Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer
• Nationella prostatacancerregistret
• Svenska Kolorektalcancerregistret
• Nationellt lungcancerregister
• Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer
• Nationella hudmelanomregistret
2014-12-01 11.22
16
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
Resultatredovisning och tolkning
RESULTATREDOVISNING OCH TOLKNING
Den här rapporten och andra publiceringar som jämför
och värderar vårddata går ut på att popularisera komplexa
frågor och att presentera dem med en acceptabel förenkling. Ju mer förenklat innehållet är, desto viktigare är det
att läsaren förmår tolka informationen på ett omdömesgillt vis.
Redovisningen i denna rapport är beskrivande; jämförelserna kommenteras och läsaren får därmed hjälp med
att tolka utfallet. Men redovisningen innehåller ingen
analys av orsakerna till de aktuella resultaten och inte heller några skarpa slutsatser om konsekvenserna av dem.
För att göra korrekta tolkningar av sjukvårdsdata krävs vid
sidan av en allmän kunskap om sakområdet ofta även
kunskap om olika lokala omständigheter. Det är landstingens och sjukvårdens företrädare som har bäst förutsättningar för att tolka och värdera sina egna resultat. Inom
vissa områden finns riktlinjer, vårdprogram eller andra
goda kunskapsunderlag, och de bör förstås vara utgångspunkten för den lokala tolkningen och diskussionen.
En ”indikator” är i vanligt språkbruk ett tecken eller en
signal på någonting, inte ett uppenbart faktum med en
självklar innebörd. En indikator pekar på ett förhållande
som man kan studera vidare, värdera och eventuellt förändra. Öppna jämförelsers syfte sträcker sig till att ge signalen, men inte längre.
Hur presenteras indikatorerna?
Utfallet för varje indikator presenteras på följande vis,
dock beroende på vilka data som är tillgängliga:
• rangordnade landstingsjämförelser eller regionjämförelser
• data för sjukhus, uppställda i landstingsordning
• rikets utveckling över tid.
I bilaga 4 finns en tablå som visar respektive landstings
resultat för alla indikatorer.
Många indikatorer innehåller värden per landsting för
två perioder, för att se om resultatet har blivit bättre eller
sämre över tid. Det senare värdet är det egentliga indikatorvärdet och visas i huvudstapeln i diagrammet, medan
det tidigare värdet visas som en skuggad stapel.
Cancer inlaga korr 4.indd 16
Indikatorerna visar könsuppdelade data där det finns
sådana uppgifter. På landstingsnivå presenteras ibland
könsuppdelade jämförelser, ibland resultat sammantaget för de båda könen. Det beror på att patienterna i vissa fall är så få att en könsuppdelad redovisning inte blir
meningsfull och dessutom riskerar att peka ut enskilda
patienters integritet.
För de indikatorer där det är möjligt och fungerar bra används data för ett år, vanligtvis 2013. För vissa indikatorer
som gäller få fall och/eller kvalitetshändelser (till exempel
dödsfall, infektioner, omoperationer) har längre tidsperioder använts. I dessa situationer riskerar annars den statistiska osäkerheten att bli för stor.
I huvudsak beskrivs indikatorerna som andelen patienter med ett visst utfall av totalt antal patienter. Indikatorerna presenteras då med ett liggande stapeldiagram.
Väntetidsindikatorer beskrivs med medianväntetiden i
dagar tillsammans med första och tredje kvartilen, vilket
ger en god bild av variationen inom ett landsting eller en
region. Se vidare faktaruta om median och kvartiler.
Jämförelser med rangordnade landsting
och indikatortexter
Till varje indikator finns diagram och en kort text. Diagrammen är som regel liggande stapeldiagram där landstingen har ordnats i en fallande ordning. Ett värde för
rikets genomsnitt anges också i en annan färg än den för
landstingens staplar. En placering högt i diagrammet kan
tala för ett bättre utfall än en lägre placering. Utfallet och
därmed rangordningen kan påverkas av låg datakvalitet
och små skillnader mellan landstingen med statistiskt
osäkra uppgifter.
I vissa fall är rangordningen lätt att motivera (som vid
dödlighet och komplikationer vid vård), men även då kan
det finnas faktorer att ta hänsyn till. En sådan faktor är
skillnader i befolkningarnas hälsotillstånd eller sjukhusens patientsammansättning (”casemix”). I några fall har
landstingens befolkningar åldersstandardiserats för att
göra resultaten mer jämförbara. En åldersstandardisering
innebär att man korrigerar för den effekt som olika åldersstrukturer i ett landsting kan ha. Det finns dock skillnader
i hälsotillstånd eller sjuklighet som inte hänger ihop med
ålder och som inte har korrigerats för.
2014-12-01 11.22
Resultatredovisning och tolkning
Öppna jämförelser visar hur resultaten, mätt med olika
kvalitetsindikatorer, varierar mellan olika landsting. Denna variation kan bero på att det finns landsting som har
funnit bättre sätt att organisera och bedriva vården på och
sådana observationer kan användas som underlag i förbättringsarbetet. Men variationen kan alltså även bero på
eller påverkas av skillnader i befolkningsunderlaget eller
patientsammansättningen. Vidare kan skillnaderna vara
ett resultat av den underliggande naturliga variationen,
det vill säga slumpen. Detta hanteras i diagrammen med
hjälp av konfidensintervall för resultaten. Konfidensintervall visas för de flesta indikatorer, både för landsting och
för sjukhus (se faktarutan om konfidensintervall).
Det finns alltså vissa svårigheter med att konsekvent
rangordna landstingen i diagrammen. I vissa fall gör data­
kvaliteten eller andra tolkningssvårigheter att rangordningen kan ifrågasättas, men då nämns eller diskuteras
detta i indikatortexten.
Redovisning av data för kliniker och sjukhus
För ett antal indikatorer redovisas data även på sjukhusnivå, direkt i anslutning till landstingsjämförelsen. Syftet
med det är att peka på variationen inom landstingen och
att visa hur de olika sjukhusen har bidragit till utfallet på
landstingsnivå. De flesta förbättringarna kan främst göras
på kliniknivå, vilket är ett starkt argument för att redovisa
sjukhusdata. Dessutom ger redovisningen fördjupad förståelse för skillnaderna mellan landstingen. Rapporten
fokuserar på jämförelser mellan landsting men de skillnader som presenteras bero endast delvis på den politiskadministrativa indelningen av hälso- och sjukvården i
landsting.
Sjukhusen redovisas per landsting, utan någon rangordning. Detta gör det lättare att hitta ett visst sjukhus,
men redovisningen är inte en värdering av kvaliteten på
sjukhusnivå. De enskilda sjukhusens utfall värderas eller
kommenteras inte heller, utöver rena metod- eller datakvalitetsaspekter. Oftast används samma tidsperiod som
vid landstingsredovisningarna och konfidensintervall
anges för att visa att få fall kan göra resultaten osäkra. För
sjukhusnivån är det viktigt att tona ned jämförelsen mellan enheter och i stället betona att sjukhusen bör jämföra
och förbättra sina egna resultat över tid.
Indelningen i sjukhus eller kliniker är densamma som
i det aktuella kvalitetsregistret. Utfallen har inte justerats
för patientsammansättningen.
Målet har varit att redovisa sjukhusdata för alla indikatorer där det är relevant, men av olika skäl är redovisningen inte komplett. I något fall ville kvalitetsregistrets
företrädare inte redovisa sjukhusnivån eftersom det inte
fanns någon överenskommelse om offentlig publicering
inom registret. I andra fall finns det så få patienter per
Cancer inlaga korr 4.indd 17
17
sjukhus att det blir meningslöst med en sådan redovisning
och dessutom en risk för röjande av uppgifter om en enskild person. Flera cancersjukdomar behandlas inom den
högspecialiserade vården som är centraliserad till regionsjukvården, för vissa av dessa sjukdomar redovisas indikatorerna på regionnivån.
Rikets genomsnitt är ingen måttstock
Det finns en risk för att rikets genomsnitt ses som en norm
för det acceptabla eller det medelgoda resultatet. Detta
vore en feltolkning. Ett medel- eller medianvärde är bara
ett statistiskt utfall av allas resultat och rymmer ingen värdering av vad som är bra eller dåligt eller möjligt att uppnå.
Resultaten ska analyseras i relation till tidigare resultat
och till andras resultat för att hitta förbättringsmöjligheter, oavsett placeringen. Läsaren ska således inte utgå från
att rikets eller medianlandstingets värde är ett bra resultat.
Rikets resultat är inte den måttstock som bör användas
för att utvärdera landstingens utfall. Om riket har ett högt
genomsnittligt resultat kan ett landsting ha ett bra utfall
trots att det är mycket lägre än rikets. Då är den viktiga
slutsatsen att allas resultat är bra, inte att något landsting
avviker i den ena eller den andra riktningen. Även det omvända gäller. En placering i toppen av ett diagram kan ändå
vara ett dåligt resultat om landstingen generellt sett uppvisar låga resultat, jämfört med enskilda sjukhus i Sverige,
med andra länder eller helt enkelt bara jämfört med vad
som potentiellt är möjligt.
Dessutom kan något eller några av de stora landstingen
eller regionerna dra med sig genomsnittsvärdet nedåt så
att rikets resultat hamnar bland landstingen med sämre
resultat. I detta fall skulle de flesta landsting få ett bättre
utfall än riket som helhet. I en sådan situation kan det vara
bättre att jämföra med medianlandstinget, det vill säga det
landsting som ligger i mitten av fördelningen, men utfallet måste ändå bedömas utifrån bredare aspekter än rikets
eller medianlandstingets värde.
Målnivåer
För några indikatorer finns det underlag för att värdera
utfallet i förhållande till uppsatta målnivåer, till exempel
med hjälp av nationella riktlinjer och nationella vårdprogram. Socialstyrelsen har, inom ramen för nationella
riktlinjer, tagit fram en metod för att sätta mål. För de
indikatorer där målnivåer finns framtagna presenteras
dessa i text och i diagrammen.
Även en målnivå behöver tolkas och kan inte ses som en
absolut sanning, utan snarare något att sträva mot. Hänsyn behöver tas till casemix och lokala förhållanden, data­
kvalitet samt typ av indikator. Trots det kan en mål­nivå
ändå uppfattas som ett stöd att användas för planering
och uppföljning av hälso- och sjukvårdens resultat.
2014-12-01 11.22
18
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
Kvalitetsregisters representativitet
Rapporten innehåller många uppgifter från kvalitetsregister och vid tolkning och analys av resultaten bör hänsyn
tas till att dessa register har olika täckningsgrad. Täckningsgrad är andelen patienter med inrapporterade data
i ett register i förhållande till det totala antalet patienter
med aktuell diagnos. Ett register kan ha god täckningsgrad
i meningen att det omfattar alla eller de flesta sjukhus och
kliniker, men data behöver ändå inte vara representativa
för hela den aktuella patientgruppen. Utfallet kan påverkas av att andelen rapporterade patienter varierar mellan
sjukhus och landsting. Det saknas också information om
vården för de patienter som inte har rapporterats. Om de
får någon annan vård eller ett annat resultat än de rapporterade patienterna blir det redovisade utfallet snedvridet.
Vissa kvalitetsregister har bara varit aktiva i några få år
och har fortfarande inte full rapportering för vissa mått,
medan rapporteringen är betydligt bättre för andra. Detta
kan påverka resultatet för enstaka indikatorer, trots att registret generellt har god täckningsgrad. Dessa frågor kommenteras i indikatortexterna.
I bilaga 3 presenteras en jämförelse av landstingens
täckningsgrad i nationella kvalitetsregistren och hälso­
dataregistren.
Statistiska aspekter och slump
I kommentarer till diagrammen berörs ofta skillnaderna,
det vill säga spridningen, mellan landstingen.
Av rent statistiska skäl är det mer sannolikt att de mindre landstingen – som Gotland, Blekinge, Kronoberg och
Jämtland – av en slump intar extrempositioner i rangordningen, än att de stora landstingen gör det. De stora landstingens värden är statistiskt sett säkrare och därmed också
stabilare över tid. Om landstinget har få patienter eller behandlingar får en framgång eller ett misslyckande relativt
stor återverkan på resultatet. Effekten blir mindre med fler
patienter eller behandlingar.
En annan aspekt är att Stockholms län, Västra Götaland
och Region Skåne tenderar att hamna nära rikets värden.
Detta beror på att de utgör en större del av riket än de övriga landstingen och därmed påverkar rikets medeltal mer
än andra.
I de allra flesta diagram redovisar vi 95-procentiga konfidensintervall. Dessa intervall anger den statistiska osäkerheten kring landstingets faktiska värde. Mindre landsting har färre observationer och ett större utrymme för
variation på grund av slumpen, och då blir konfidensintervallen vidare. För några indikatorer har underlaget varit så begränsat att det inte varit möjligt att beräkna några
konfidensintervall.
Dessa statistiska aspekter ska hjälpa läsaren att tolka
jämförelserna, trots detta är det möjligt att göra meningsfulla tolkningar av resultaten. De misslyckanden eller
framgångar i vårdprocessen (dödsfall, omoperationer etc.)
Cancer inlaga korr 4.indd 18
som leder till det redovisade resultatet har faktiskt inträffat. De kan inte avfärdas med hänvisning till slumpen eller
statistisk osäkerhet, utan bör granskas och värderas.
TOLKNING AV JÄMFÖRELSER OCH RESULTAT
• Jämförelserna ska vara underlag för förbättring, och de är
inte ensamma tillräckliga för att värdera ett landstings resultat på ett specifikt område i termer av bäst eller sämst.
• Rangordningen av landstingen är inte absolut, utan är en
signal om att resultaten bör analyseras vidare. Kännedom
om lokala förhållanden är en förutsättning för att värdera
resultat och/eller hitta förbättringsmöjligheter.
• Alla jämförelser är relativa. Varken rikets medelvärde eller
ett resultat högt i diagrammen, behöver vara liktydigt med
ett bra resultat.
• För vissa indikatorer finns tydliga målnivåer satta, men oftare är det mer otydligt vad som är önskvärt eller möjligt
att uppnå.
• Resultat med breda konfidensintervall är mera osäkra,
men detta ska inte ses som ett skäl att inte fördjupa analyserna av vad som ligger bakom resultaten och skillnaderna
mellan landstingen.
• Jämförelserna i denna rapport syftar inte till, och är inte
utformade för, att stödja patienternas val av vårdgivare.
KONFIDENSINTERVALL
• Ett konfidensintervall är ett intervall som med en förutbestämd säkerhet innefattar det sanna värdet av till exempel
en andel, ett medeltal eller en oddskvot. Det används ofta
för att uppskatta osäkerheten i ett skattat värde vid slumpmässiga urval. Vanligen anges den övre och nedre gränsen
för det intervall inom vilket det ”sanna” värdet med 95 procents säkerhet befinner sig.
• Jämförelserna i denna rapport baseras i många fall inte på
ett slumpmässigt urval, utan på det totala antalet observationer inom en tidsperiod. Detta gäller för alla jämförelser
som har Socialstyrelsens hälsodataregister som källa och
för flera av de som har kvalitetsregister som källa.
• Ändå kan det finnas en slumpvariation över tid på grund
av att utfallet måste ses som ett av flera möjliga utfall
från en process som innehåller slump. Det är osäkerheten
på grund av denna variation som här beskrivs med 95 %
kon­fidensintervall. Även för rikets värden finns en slump­
mässig variation över tid, om än mindre. Också rikets
värde redovisas i de flesta fall med konfidensintervall i dia­
grammen.
• Observera att konfidensintervallet inte avspeglar annan
osäkerhet, till exempel den som beror på att återgivna
data inte med säkerhet är representativa, eftersom urvalet
kan vara snedfördelat.
2014-12-01 11.22
Resultatredovisning och tolkning
19
MEDIAN OCH KVARTILER
Värde första kvartil
Median
Värde tredje kvartil
Medianvärdet är det mittersta värdet på skalan som delar materialet i två lika stora delar. Hälften av observationerna har ett
värde som är mindre än eller lika med medianen och hälften har ett värde som är större än eller lika med medianen.
Om materialet delas i fyra lika stora delar tillkommer ett värde för första kvartilen och ett för tredje kvartilen. Första kvartilen
delar nedre halvan av materialet i två lika stora delar. 25 procent av observationerna har ett värde som är mindre än eller lika
med första kvartilen och 75 procent har ett värde som är större än eller lika med första kvartilen.
Tredje kvartilen delar övre halvan av materialet i två lika stora delar. 75 procent av observationerna har ett värde som är mindre
än eller lika med tredje kvartilen och 25 procent har ett värde som är större än eller lika tredje kvartilen.
I denna rapport presenteras värden för första kvartilen, medianen och tredje kvartilen i tunna stolpdiagram. Den vänstra
änden av strecket markerar värdet för första kvartilen. Cirkeln markerar värdet för medianen och den högra änden av strecket
anger värdet för tredje kvartilen. Diagrammen illustrerar spridningen och är fördelade på landsting.
Cancer inlaga korr 4.indd 19
2014-12-01 11.22
20
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
Cancersjukvård
CANCERSJUKVÅRD
Cancer är ett samlingsnamn för olika sjukdomar som alla
har det gemensamt att celler på någon plats i kroppen har
börjat dela sig okontrollerat. Cancer uppstår genom förändringar i de arvsanlag som reglerar cellens tillväxt och
delning. Då börjar celler dela sig okontrollerat och fortsätter att föröka sig utan hänsyn till friska omgivande celler.
Så småningom bildas i de flesta fall en tumör som kan
sprida sig och bilda dottertumörer, så kallade metastaser.
Hur fort denna process går varierar mellan olika cancertumörer och individer. Vissa cancerformer utvecklas relativt
långsamt medan andra har ett snabbt förlopp. Ofta samverkar en mängd olika faktorer på ett komplicerat sätt för
att en cancersjukdom ska uppstå.
Alla tumörer är inte cancer utan det finns godartade, så
kallade benigna, tumörer, till exempel fettknölar i huden.
Med cancer menas en elakartad, så kallad malign, tumörsjukdom.
Det finns cirka 200 olika cancersjukdomar med olika
svårighetsgrad. Chansen att botas har ökat under de senaste årtiondena, tack vare ökad kunskap, bättre behandling och större möjlighet att upptäcka cancer i ett tidigt
stadium. Ändå dör cirka 23 000 personer om året i en
cancersjukdom i Sverige. Det gör cancer till den näst vanligaste dödsorsaken, efter hjärt- och kärlsjukdomar.
CANCER HOS VUXNA
Insjuknande i cancer
Statistik 2012
Antal diagnostiserade fall
Kvinnor
Män
27 877
29 362
247 342
207 320
Relativ 5-årsöverlevnad
68,1 %
69,9%
Antal dödsfall
11 289
12 113
Prevalens, totalt
Cancer inlaga korr 4.indd 20
Var tredje person i Sverige drabbas någon gång av cancer.
År 2012 diagnostiserades 57 239 nya fall i Sverige i åldern
30–89 år, varav 27 877 kvinnor och 29 362 män. Sjuk­
domen är ungefär lika vanlig bland båda könen men män
och kvinnor drabbas av olika cancerformer. I Sverige är
prostatacancer den vanligaste cancerformen bland män
och bland kvinnor är bröstcancer vanligast. Tillsammans
med lung-, tjocktarms- och ändtarmscancer står dessa
fem cancersjukdomar för hälften av alla nya cancerfall hos
kvinnor och män.
Cancer drabbar ofta äldre personer, och cirka 60 procent
av dem som drabbas av cancer är 65 år eller äldre. Alla åldrar kan dock drabbas även om sjukdomen är mycket ovanlig bland barn och ungdomar.
I Sverige lever i dag mer än 450 000 personer som har
eller har haft cancer (prevalens), drygt 247 000 kvinnor
och 207 000 män. Antalet personer som lever med en
cancerdiagnos beräknas öka i framtiden på grund av ökad
diagnostisering, förlängd överlevnad och befolkningsförändringar (framför allt befolkningens storlek och åldersstruktur). Enligt En nationell cancerstrategi för framtiden
(SOU 2009:11) beräknas männen med cancer vara nästan
130 procent fler år 2030 än i dag, motsvarande ökning för
kvinnor är cirka 70 procent.
1 ÖVERLEVNAD VID CANCERSJUKDOM
Dödligheten i cancer har sjunkit under de senaste 40 åren
och överlevnaden efter diagnosen har ökat. Dessa förbättringar beror bland annat på att vården har fått bättre
möjligheter att ställa en tidig diagnos och att erbjuda effektivare behandlingar.
Den relativa överlevnaden har ökat bland cancerpatienter sedan början av 1990-talet, mer för män än för kvinnor.
Diagram 1 visar att den relativa femårsöverlevnaden bland
män ökade med nästan 16 procentenheter från 1993–1997
till 2008–2012 och för kvinnor med cirka 8 procentenheter.
Av diagram 1 framgår att den relativa femårsöverlevnaden under perioden 2008–2012 var 68,1 procent för kvinnor och 69,9 procent för män. För hela riket var det 69,4
procent.
2014-12-01 11.22
Cancersjukvård
21
diagram 1 – totalt: Relativ 5-årsöverlevnad vid cancersjukdom, 2008–2012. Avser patienter 30–89 år vid diagnos.
Åldersstandardiserade värden.
Halland
72,8
Jönköping
72,0
Stockholm
71,2
Kalmar
70,8
Västra Götaland
70,0
Kronoberg
69,9
Västmanland
69,5
RIKET 69,4
Skåne
69,3
Värmland
68,5
Gotland
68,4
Örebro
68,3
Västerbotten
68,3
Dalarna 68,0
Uppsala 67,9
Jämtland
67,8
Sörmland
67,4
Blekinge
67,3
Norrbotten
67,3
Östergötland
67,2
Västernorrland
66,9
Gävleborg 64,9
0
20
40
60
2008–2012
2003–2007
80
100
Procent
Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.
diagram 1 – riket: Relativ 5-årsöverlevnad vid cancersjukdom.
Avser patienter 30–89 år vid diagnos. Åldersstandardiserade
värden.
Procent
75
70
65
60
55
1993–1997
1998–2002
Totalt
2003–2007
Kvinnor
2008–2012
Män
År
Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.
CANCER HOS BARN
Cancer hos barn motsvarar mindre än 2 procent av alla
cancerfall i Sverige. Barncancer består av ett stort antal
olika sjukdomar som skiljer sig från cancer hos unga och
äldre vuxna.
I Sverige diagnostiseras varje år cirka 250 fall av cancer
bland barn och ungdomar under 15 år. Den är nästan lika
vanlig hos flickor som hos pojkar. Cirka 40 procent av fallen utgörs av leukemier och lymfom, nästan 30 procent av
Cancer inlaga korr 4.indd 21
hjärntumörer och lite mer än 30 procent av andra cancerformer.
Olika typer av cancer förekommer i olika åldrar. I småbarnsåldern är leukemi, njurtumörer som Wilms tumör
och neuroblastom, cancer i nervvävnaden invid ryggraden, vanligast. Leukemier debuterar mellan två–fyra års
ålder och blir sedan mer och mer sällsynt. Bentumörer
drabbar mest tonåringar. Hjärntumörer förekommer ungefär lika ofta bland de yngsta som äldsta barnen.
Barnens tumörer är ofta mer aggressiva och snabbväxande. Av alla barn som får en cancer idag blir över 75 procent
botade. Den relativa överlevnaden var 77 procent för fall
som diagnostiserades under åren 1984–2010. Det var ingen
skillnad mellan pojkar eller flickor. Trots det är cancer den
vanligaste orsaken till död hos barn upp till 15 års ålder.
Behandlingen av olika tumörer baseras på kirurgi, cytostatikabehandling och strålbehandling. Behandlingen
varierar och anpassas efter respektive sjukdom och patient. Vid behandlingen är det viktigt att inte enbart se till
botandet av cancersjukdomen utan även beakta de långsiktiga biverkningarna. Noga individualiserade behandlingar
minskar risken för både psykologiska och kroppsliga biverkningar i samband med behandlingen. Även risken för
långsiktiga kvarstående och sent uppkomna biverkningar
minskar.
Svenska barncancerregistret har funnits sedan 1982
och blev nationellt kvalitetsregister 2012. De följer insjuknande och dödlighet hos barn med cancer och har lämnat
2014-12-01 11.22
22
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
ovanstående uppgifter. Registret är ett viktigt verktyg för
barnonkologerna i arbetet med utvärdering av behandlingsresultat och uppgifter från registret utgör underlaget
vid utarbetande av vårdprogram.
Deltagande i strukturerad behandlingsstudie
Vetenskapliga studier utgör till stor del kunskapsunderlag
för rekommendationer om behandling i vårdprogrammen. Med dessa som underlag kan vården erbjuda bästa
möjliga behandling till barn med cancer. Därför är det viktigt att sjukhusen deltar aktivt i den kliniska forskningen.
Vården och behandlingen av barn med cancer är centraliserad till sex barnonkologiska centrum. Nedan finns en
tabell som redovisar andelen barn som inkluderats (deltagit) i behandlingsstudier vid de sex centrumen. Tillförlitligast uppgifter finns för barn med akut lymfatisk leukemi
(ALL). Det är få barn som får ALL per år, därför avser uppgifterna en femårsperiod.
Tabell 1: Andel barn som inkluderats i behandlingsstudie,
2009–2013. Avser barn med ALL.
Region
Andel
Norra
92 %
Uppsala-Örebro
87 %
Stockholm-Gotland
87 %
Sydöst
88 %
Väst
91 %
Syd
87 %
Riket
89 %
Källa: Svenska barncancerregistret
Tabell 1 visar andelen barn med ALL som inkluderats i
någon form av strukturerad behandlingsstudie under en
femårsperiod. Jämförelsen omfattar 381 barn. Med behandlingsstudie avses såväl randomiserade- som observationsstudier. Studierna var godkända av en etikprövningsnämnd. Deltagande i behandlingsstudier under perioden
ligger kring 90 procent. Resultatet visar ett mycket stort
engagemang för att delta i studier vid samtliga barnonkologiska centrum.
PATIENTERFARENHETER
Under de senaste 10 åren har det funnits ett ökat intresse
för patienternas medverkan vid kvalitetsuppföljning av
hälso- och sjukvården. Det finns två slag av patientrapporterade mått. Å ena sidan patientrapporterade utfalls- och
resultatmått, förkortat PROM, efter engelskans Patient
Reported Outcome Measures. Å andra sidan mått som
speglar patienternas erfarenheter av kontakten med sjuk-
Cancer inlaga korr 4.indd 22
vården, förkortat PREM, efter engelskans Patient Reported
Experience Measures.
PROM utgår från hur patienterna själva upplever sin
sjukdom och sin hälsa efter en behandling eller annan åtgärd och omfattar mått på sjukdomssymtom, funktionsförmåga och hälsa eller hälsorelaterad livskvalitet (både
allmänt och på grund av cancersjukdomen). Det är därmed
en subjektiv bedömning.
Av de kvalitetsregister som deltar i Öppna jämförelser har
Nationella prostatacancerregistret redovisat ett första resultat av sin PROM-enkät. För att ge exempel på kunskap
som PROM-mått kan ge sammanfattar vi resultater från
kvalitetsregistrets ettårsuppföljning.
PROM-mått vid behandling för prostatacancer
Biverkningar efter en radikal prostataoperation eller strålbehandling är urinläckage, avföringsläckage och påverkan
på erektionsförmågan.
För att kartlägga patientens upplevelse av biverkningar
efter behandlingen skickar Nationella prostatacancerregistret ut enkäter till männen innan de opereras eller
strålbehandlas och åter igen ett respektive fem år efter
behandlingen. I dagsläget finns uppgifter sammanställda
från ettårsuppföljningen.
En sammanfattning av enkätundersökningen visar:
• Andelen män med urinläckage efter operation ökade
mer efter operation än efter strålbehandling. Ett år efter
operationen uppgav 24 procent av männen som opererats att de hade ganska mycket eller mycket urinläckage.
Motsvarande andel för strålbehandlade var 6 procent.
• Besvär från tarmen drabbade framför allt män som
strålbehandlats. 6 procent uppgav att de hade lite tarmsymtom innan behandlingen. Ett år efter behandlingen
uppgav 14 procent att de hade lite besvär och 7 procent
ganska mycket eller mycket svår avföringsläckage.
• Andelen män som uppgav att de hade påverkad erektionsförmåga var hög redan före behandlingen men
ökade kraftigt efter operationen. Mellan 78–88 procent
(beroende på operationsteknik) av männen uppgav att
de hade svår påverkan på erektionsförmågan efter operationen.
Det bör påpekas att underlaget är litet varför inga säkra
slutsatser kan dras av ettårsuppföljningen. Men det är intressant att visa vad sjukdomsspecifika PROM-mått kan bidra med vid kvalitetsuppföljning av hälso- och sjukvården.
Nationella prostatacancerregistret fortsätter att utveckla sin metod för PROM-mätning. För närvarande arbetar
även Nationella bröstcancerregistret med att registrera patienternas hälsorelaterade livskvalitet, men har ännu inga
resultat som de kan redovisa. Några av de andra kvalitetsregistren har påbörjat ett utvecklingsarbete av PROM.
2014-12-01 11.22
Övergripande indikatorer
23
Övergripande indikatorer
I detta avsnitt redovisas de indikatorer som berör palliativ
vård. Indikatorerna är övergripande, det vill säga de är intressanta att följa upp oavsett vilken typ av cancersjukdom
som analyseras. Det finns fler indikatorer av övergripande
karaktär, till exempel överlevnad vid cancersjukdom, multidisciplinära konferenser och väntetider, men de redovisas i nästa avsnitt om tumörspecifika indikatorer under
respektive cancersjukdom.
Avslutningsvis redovisas även en indikator för tidig
upptäckt, gynekologisk cellprovtagning för att förebygga
livmoderhalscancer.
VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE – PALLIATIV
VÅRD VID CANCERSJUKDOM
Palliativ vård avser de lindrande åtgärder som kan vidtas
när det inte längre finns någon botande behandling att
erbjuda. Vissa människor lever med en obotlig sjukdom
i åtskilliga år, medan andra är fria från symtomgivande
sjukdom ända till det är mycket kort tid kvar att leva. Det
är därmed viktigt att konstatera att palliativ vård är mer än
vård i livets sista veckor.
I Socialstyrelsens rapport Nationellt kunskapsstöd för god
palliativ vård i livets slutskede från 2013 anges nio indikatorer. Fem av indikatorerna redovisas i följande avsnitt.
Svenska Palliativregistrets syfte är att successivt utveckla den palliativa vårdens kvalitet, oavsett vilken vårdgivaren är. Detta görs genom att vårdpersonalen som vårdat en
nyligen avliden dels fyller i en enkät om hur de sista 1–2
veckorna i patientens liv var, dels varje år fyller i en enkät
om vilka resurser och rutiner man har för att erbjuda god
palliativ vård. Till registret kan alla vårdenheter rapportera, både kommunalt och landstingskommunalt drivna
eller finansierade.
Cancer inlaga korr 4.indd 23
TÄCKNINGSGRAD
Täckningsgraden i Svenska Palliativregistret för patienter
med cancersjukdom var 88 procent 2013. Variationen mellan landstingen var 76–98 procent. Hur snabbt vårdgivarna
rapporterar in sina fall till registret påverkar täckningsgraden. Denna avstämning avser inrapporterade fall till
kvalitetsregistret till september 2014, för vård och behandling som utfördes under 2013. Den varierande täckningsgraden mellan landstingen bör beaktas när man värderar
resultaten för de indikatorer som redovisas i detta avsnitt.
En redovisning av täckningsgraden per landsting finns i
bilaga 3.
2 REGELBUNDEN SKATTNING AV
SMÄRTINTENSITET
En regelbunden smärtanalys och skattning av smärtintensiteten är en central rekommendation i Socialstyrelsens
nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Obehandlad smärta ger minskad livskvalitet. Det
ökar också risken för medicinska komplikationer.
Det huvudsakliga syftet med indikatorn är att få till
stånd en systematisk process där personalen med objektiva metoder efterfrågar smärta som sedan kan behandlas
med hjälp av modern kunskap. Sådana metoder finns och
är validerade för såväl patienter som själva kan medverka
(exempelvis VAS/NRS-skala) som för patienter som inte
kan medverka (exempelvis Abbey Pain Scale).
Diagram 2 visar att av 19 279 patienter som registrerats
med en cancersjukdom hade 37 procent skattat sin smärta
med hjälp av ett symtomskattningsinstrument under 2013.
Skillnaderna mellan landsting var 14–63 procent. Andelen
i riket har ökat från 23 procent 2011.
2014-12-01 11.22
24
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
diagram 2 – totalt: Andel cancerpatienter i livets slutskede som har skattat sin smärta med validerat smärtskattningsinstrument, 2013.
Täckningsgrad
Östergötland
63,4
86,0
Kalmar
54,3
98,8
Stockholm
50,7
83,8
Örebro
45,1
93,3
Västerbotten
43,0
91,6
Gotland
41,4
87,0
Sörmland
39,4
84,4
Jämtland
38,8
96,1
Uppsala
38,1
91,6
Jönköping
38,0
89,0
RIKET
36,5
87,9
Norrbotten
36,3
75,9
90,5
Gävleborg
35,4
Kronoberg
32,3
92,9
Halland
31,3
86,9
Skåne
29,7
84,3
Blekinge
27,9
97,9
Dalarna
27,2
88,1
Västernorrland
27,0
84,2
Västra Götaland
26,2
89,2
Värmland
18,2
94,7
Västmanland
13,9
92,7
0
20
40
60
2013
2012
80
100
Procent
Källa: Svenska Palliativregistret.
3 VIDBEHOVSORDINATION AV OPIOIDER
MOT SMÄRTA
God palliativ vård i livets slutskede innebär bland annat
att patient och närstående informeras om att patientens
sjukdom/tillstånd har nått en punkt där både botande och
bromsande behandling avslutas. Då ska vissa medicinska
och omvårdnadsmässiga åtgärder vidtas, bland annat att
se till att det finns lämpliga ordinationer i händelse av
smärtgenombrott. Ordinationen ska vara individuellt anpassad, då generella ordinationer inte anses vara tillräckligt bra i det här skedet. Det medicinska ansvaret flyttar
ibland från specialisten till läkare i primärvård som ansvarar för hemsjukvård eller särskilda boendeformer. Då är
det extra viktigt att det inte blir några glapp i, för patienten,
viktiga ordinationer.
Det är väl känt att majoriteten av människor som dör
i cancer behöver minst en injektion av opioid, smärtstillande morfinpreparat, den sista tiden i livet.
Cancer inlaga korr 4.indd 24
Tiden mellan stegrad smärta och lindring kan bli onödigt lång. Först ska patienten som har ont anse att det gör
tillräckligt ont för att larm ska ges. Därefter ska detta larm
nå en sjuksköterska som efter att ha gjort sin bedömning
måste ha såväl en fullgod ordination som tillgång till läkemedel. För att kunna hålla tiden från larm till given injektion rimligt kort, krävs att alla led i denna kedja är så väl
förberedda som möjligt. Finns det skriftliga rutiner för hur
ordinationer ska göras i detta läge, så ökar andelen utförda
ordinationer.
Diagram 3 visar andelen patienter som under 2013 hade
en vidbehovsordination av opioider. Av 19 279 patienter
som registrerats med en cancersjukdom hade 96 procent
en sådan ordination. Skillnaderna mellan landstingen var
92–97 procent.
Svenska Palliativregistret har som mål att 100 procent av
patienterna ska ha en vidbehovsordination för smärtstillande behandling.
2014-12-01 11.22
Övergripande indikatorer
25
diagram 3 – totalt: Andel cancerpatienter som haft en dokumenterad individuell vidbehovsordination av opioid (i injektionsform) mot
smärta i livets slutskede, 2013.
Täckningsgrad
Jämtland
97,2
96,1
Örebro
97,0
93,3
Kalmar
97,0
98,8
Västernorrland
97,0
84,2
Dalarna
96,9
88,1
Norrbotten
96,4
75,9
Östergötland
96,4
86,0
Jönköping
96,4
89,0
Västra Götaland
96,4
89,2
Stockholm
96,3
83,8
Gävleborg
96,2
90,5
Västerbotten
96,2
91,6
Skåne
96,0
84,3
87,9
RIKET
96,0
Uppsala
95,9
91,6
Kronoberg
95,5
92,9
Värmland
95,1
94,7
Halland
94,8
86,9
Gotland
94,7
87,0
Sörmland
94,0
84,4
Västmanland
92,4
92,7
Blekinge
92,3
97,9
0
20
40
60
2013
80
2012
100
Procent
Källa: Svenska Palliativregistret.
4 VIDBEHOVSORDINATION AV
ÅNGESTDÄMPANDE LÄKEMEDEL
Symtomlindring är en av hörnstenarna i palliativ vård. Att
känna oro för det okända, som att dö, är fullt naturligt. Men
om oron övergår i ångest som framkallar starkare psykiska
och fysiska symtom, skall behandling erbjudas, precis
som vid alla andra symtom som kan uppstå. Ångest kan
behandlas på flera olika sätt, men när det är kort tid kvar i
livet bör man prioritera den behandling som har snabbast
effekt. Förekomst av ångest är vanlig oavsett vilken diagnos som har lett till den palliativa vården. Ångestattacker
kan komma hastigt och orsaka ett stort lidande för den
döende patienten. Därför skall relevanta läkemedel kunna
ges vid behov, oavsett när det uppstår. I Svenska Palliativregistret registreras i vilken utsträckning patienten haft en
vidbehovsordination innan dödsfallet. Detta kan ses som
en förutsättning för att patienten ska kunna bli symtomlindrad när eller om behovet dyker upp.
Cancer inlaga korr 4.indd 25
Diagram 4 visar andelen patienter som hade en vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel i livets
slutskede, för dödsfall som skedde under 2013. Av 19 279
patienter som registrerats med en cancersjukdom hade 91
procent en sådan ordination. Skillnaderna mellan landstingen var 84–95 procent. Andelen i riket har ökat från 86
procent 2011.
2014-12-01 11.22
26
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
diagram 4 – totalt: Andel cancerpatienter som haft en dokumenterad individuell vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel
(i injektionsform) i livets slutskede, 2013.
Täckningsgrad
Östergötland
94,6
86,0
Örebro
93,5
93,3
Dalarna
93,4
88,1
Stockholm
93,2
83,8
98,8
Kalmar
92,2
Gotland
92,1
87,0
Västra Götaland
91,2
89,2
Värmland
91,0
94,7
Jämtland
91,0
96,1
RIKET
90,7
87,9
Jönköping
90,7
89,0
Uppsala
89,9
91,6
Sörmland
89,8
84,4
Skåne
89,7
84,3
Halland
88,4
86,9
90,5
Gävleborg
88,4
Västerbotten
88,1
91,6
Västernorrland
88,0
84,2
Norrbotten
87,6
75,9
Kronoberg
86,5
92,9
Blekinge
85,6
97,9
Västmanland
83,8
92,7
0
20
40
60
2013
2012
80
100
Procent
Källa: Svenska Palliativregistret.
5 SAMTAL OM VÅRDENS INNEHÅLL
OCH RIKTNING (BRYTPUNKTSSAMTAL)
God palliativ vård i livets slutskede innebär bland annat att
patient och närstående informeras om att patientens sjukdom/tillstånd har nått en punkt där all såväl botande som
bromsande behandling avslutas och vården övergår till
palliativ vård i livets slutskede. I hälso- och sjukvårdslagen uttrycks detta i termer av att ge individuellt anpassad
information om hälsotillstånd, undersökningsmetoder
samt möjligheter till vård och behandling.
Det behövs ofta flera samtalstillfällen för en dialog om
att vården går över i en fas som inte längre har livsförlängning som mål. Alla patienter vill inte veta allt – åtminstone
inte vid första samtalet. Vissa döende patienter har tappat
sin förmåga att aktivt delta i diskussioner om den fortsatta
vården. Då är det lika viktigt att diskussionen förs med den
sjukes närstående eller annan företrädare. För detta krävs
aktiv läkarmedverkan.
Cancer inlaga korr 4.indd 26
I det nationella kunskapsstödet har kontinuerliga samtal om vårdens innehåll och riktning i livets slutskede, så
kallade brytpunktssamtal, högsta prioritet. Kvalitetsregistrets uppföljning frågar efter aktiv läkarmedverkan vid
samtalet och om samtalet är dokumenterat i journalen.
Indikatorn visar andelen patienter för vilka det utförts
dokumenterade samtal om vårdens innehåll och riktning
i livets slutskede, så kallat brytpunktssamtal. I redovisningen tas endast de dödsfall med där personalen svarat ja
på frågan huruvida dödsfallet var väntat. Hänsyn tas även
till patientens förmåga att delta i beslut om vården och till
förekomst av anhöriga.
Diagram 5 visar andelen patienter i vilkens journal
fanns dokumenterat att brytpunktssamtal genomförts, för
dödsfall som skedde under 2013. Av 19 279 patienter som
registrerats med en cancersjukdom var det 70 procent som
hade uppgift om brytpunktssamtal i journalen. Skillnaderna mellan landsting var 58–81 procent. Andelen i riket har
ökat från 63 procent 2011.
2014-12-01 11.22
Övergripande indikatorer
27
diagram 5 – totalt: Andel cancerpatienter i livets slutskede där brytspunktsamtal genomfördes, 2013.
Täckningsgrad
86,0
Östergötland
81,2
Örebro
76,9
93,3
Gotland
75,7
87,0
Stockholm
75,5
83,8
Kalmar
75,3
98,8
Jönköping
74,5
89,0
Skåne
70,7
84,3
RIKET
69,9
87,9
Värmland
69,6
94,7
Västernorrland
69,3
84,2
Jämtland
68,6
96,1
Västra Götaland
68,4
89,2
86,9
Halland
68,3
Kronoberg
67,5
92,9
Gävleborg
67,0
90,5
Norrbotten
66,7
75,9
Sörmland
63,3
84,4
Västerbotten
61,6
91,6
Dalarna
61,2
88,1
Blekinge
60,8
97,9
Uppsala
59,2
91,6
Västmanland
58,4
92,7
0
20
40
60
2013
2012
80
100
Procent
Källa: Svenska Palliativregistret.
6 ÅTERKOMMANDE SLUTENVÅRD
I LIVETS SLUTSKEDE
Det råder konsensus om att en person i livets slutskede inte
ska behöva förflyttas i onödan. Mått som mäter detta finns
i olika varianter internationellt. Just denna indikator finns
med i det nationella kunskapsstödet för palliativ vård i
livets slutskede och avser att följa andel döda med två eller
fler inskrivningar i sluten vård de sista 30 dagarna i livet.
Som ny inskrivning räknas de inskrivningar som inte sker
från annat sjukhus eller klinik, då indikatorn främst syftar
till att mäta inskrivningar i den akutsomatiska vården.
Det finns ingen målnivå och bedömningar om behov av
inskrivning måste naturligtvis göras från fall till fall, men
att studera variationerna mellan landsting och eventuella
skillnader mellan år kan påvisa behov av att vidare kartlägga, till exempel avancerad sjukvård i hemmet eller andra
skillnader i organisation eller praxis. Indikatorn baseras
på uppgifter hämtade från patientregistret och dödsorsaksregistret på Socialstyrelsen som sedan samkörts.
Cancer inlaga korr 4.indd 27
Cirka 13 procent av alla patienterna som avled 2013 med
cancersjukdom som huvuddiagnos hade varit inskriven
två eller fler gånger i akutsomatisk vård de sista 30 dagarna
i livet. Landstingens andelar varierade mellan 9–22 procent, se diagram 6. Som jämförelse kan nämnas att för alla
patienter oavsett diagnos var motsvarande andel i riket 8
procent (se vidare i Öppna jämförelser hälso- och sjukvård
2014).
2014-12-01 11.22
28
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
diagram 6 – totalt: Andel patienter med två eller flera inskrivningar i slutenvård de sista 30 dagarna i livet, 2013. Avser patienter som
avlidit i cancersjukdom.
Jämtland
9,2
Sörmland
9,3
Uppsala
10,1
Västernorrland
10,6
Östergötland
10,6
Jönköping
10,7
Örebro
11,2
Västerbotten
11,7
Kronoberg
12,2
Västra Götaland
12,5
Dalarna
13,3
RIKET
13,4
Skåne
13,7
Gävleborg
13,8
Blekinge
13,9
Kalmar
14,2
Stockholm
14,7
Värmland
15,0
Västmanland
15,1
Halland
19,1
Norrbotten
21,3
Gotland
22,2
0
10
20
30
40
Procent
Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.
ATT FÖREBYGGA LIVMODERHALSCANCER
7 GYNEKOLOGISK CELLPROVTAGNING
Cancer i livmoderhalsen, cervixcancer, är relativt ovanligt
i Sverige jämfört med världen i övrigt. År 2012 insjuknade
484 kvinnor och 139 avled i sjukdomen i Sverige. Medianåldern vid insjuknande är cirka 50 år och nästan var tredje
kvinna är under 40 år. Det årliga insjuknandet i livmoderhalscancer har i absoluta tal mer än halverats sedan slutet
av 1960-talet då screening med gynekologisk cellprovtagning infördes. Då befolkningen ökat och blivit äldre så är
den relativa minskningen betydligt större än hälften.
Sjukdomen utvecklas oftast långsamt under många år.
Det är från livmodertappen prov tas vid den gynekologiska
cellprovtagningen. Cellprovtagning är en förutsättning
för att kunna upptäcka och behandla cellförändringar och
därmed förhindra en utveckling till livmoderhalscancer.
De fall av livmoderhalscancer som finns trots deltagande
i screening upptäcks i tidigare stadium, vilket möjliggör
framgångsrikare behandling.
Vid så gott som all livmodershalscancer är infektion
med humant papillomvirus, HPV, bakomliggande orsak. I
dag erbjuds alla flickor i årskurs fem eller sex vaccinering
mot de typer av HPV som är orsak till cirka 70 procent av all
livmoderhalscancer i Sverige.
Gynekologisk cellprovtagning syftar till att förebygga livmoderhalscancer (cervixcancer) genom att upptäcka och
behandla cancerns förstadier. Enligt rekommendationerna för screening ska kvinnor i åldrarna 23–50 år erbjudas
cellprovtagning vart tredje år och kvinnor i åldrarna 51–60
år erbjudas cellprovtagning vart femte år. Socialstyrelsen
gör en översyn av rekommendationerna med anledning av
att en ny metod finns tillgänglig som innebär att cellproven först analyseras med ett HPV-test. För kvinnan blir det
ingen skillnad, ett gynekologiskt cellprov tas på samma
sätt som tidigare och analyseras för HPV. Om HPV-testet är
positivt går man vidare med en cytologisk analys (cellundersökning) av provet. En ny rekommendation beräknas
komma i början av 2015, efter att kunskapsläget för HPVtest granskats och Socialstyrelsens nationella screeningråd tagit ställning i frågan.
De patologiska och cytologiska laboratorierna rapporterar in de gynekologiska cellproverna och dess data till
Nationella kvalitetsregistret för cervixcancerprevention.
Cancer inlaga korr 4.indd 28
2014-12-01 11.22
Övergripande indikatorer
Registret gör sedan en sammanställning av uppgifterna. I
underlaget ingår både de cellprover som tagits efter kallelse
till screeningprogrammet och de som tagits vid andra besök i hälso- och sjukvården, till exempel vid gynekologiska mottagningar. Syftet med sammanställningen är att ge
underlag för kvalitetssäkring och förbättring av screeningprogrammet.
Täckningsgraden är det viktigaste måttet för förebyggande av livmoderhalscancer. Med täckningsgrad avses
andelen kvinnor i befolkningen i de aktuella åldrarna som
har tagit ett cellprov enligt det rekommenderade tidsintervallet.
Täckningsgraden för gynekologisk cellprovtagning i
åldrarna 23–60 år var 80 procent 2013, se diagram 7. Variationen mellan landstingen var 66–91 procent. Täckningsgraden har i stort sett varit konstant i landet under de senaste tio åren. Landstingen har olika trender beträffande
hur detta kvalitetsmått utvecklas. I vissa landsting har
täckningsgraden minskat, i andra ökat.
29
diagram 7 – riket: Andel kvinnor 23–60 år som genomgått
gynekologisk cellprovtagning.
85
Procent
80
75
2003
2005
2007
2009
2011
2013
År
Källa: Nationellt Kvalitetsregister för Cervixcancerprevention.
diagram 7 – kvinnor: Andel kvinnor 23–60 år som genomgått gynekologisk cellprovtagning, 2013.
Halland
90,5
Dalarna
89,9
Värmland
89,1
Västra Götaland
87,6
Gävleborg
86,5
Jämtland
85,9
Kalmar
85,7
Västernorrland
85,6
Jönköping
85,6
Norrbotten
83,9
Blekinge
82,5
Västerbotten
81,7
Västmanland
81,2
Sörmland
80,5
RIKET
80,5
Örebro
79,4
Östergötland
76,9
Gotland
76,4
Skåne
76,2
Stockholm
74,8
Kronoberg
70,0
Uppsala
66,4
0
20
40
60
2013
2012
80
100
Procent
Källa: Nationellt Kvalitetsregister för Cervixcancerprevention.
Cancer inlaga korr 4.indd 29
2014-12-01 11.22
30
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
Tumörspecifika indikatorer
I detta kapitel redovisas indikatorerna inom de tio cancersjukdomar som ingår i denna rapport. Jämförelsen omfattar både tumörspecifika indikatorer och övergripande
indikatorer, exempelvis överlevnad vid cancersjukdom,
multidisciplinära konferenser och väntetider.
Avsnittet om varje cancersjukdom inleds med en kort
beskrivning av sjukdomens förekomst i landet 2012, vilket
är de senast tillgängliga uppgifterna från cancerregistret
och dödsorsaksregistret. Därefter följer en redovisning av
utfallet för de olika indikatorerna.
BRÖSTCANCER
Statistik 2012
Antal diagnostiserade fall
Andel av alla cancerfall
Kvinnor
8 490
30 %
Prevalens, totalt
97 208
Relativ 5-årsöverlevnad
87,7 %
Antal dödsfall
1 450
Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos medelålders kvinnor. År 2012 fick 8 490 kvinnor diagnosen och
i Sverige lever idag omkring 97 200 kvinnor som har eller
har haft bröstcancer. Genomsnittsåldern vid diagnosen är
60 år. År 2012 avled 1 450 kvinnor i bröstcancer.
Även män kan få bröstcancer även om det är ytterst
sällsynt. Under de senaste åren har 30–40 män per år diagnostiserats med bröstcancer. På grund av de få fallen bland
män omfattar rapporten bara bröstcancer hos kvinnor.
Nästan alla bröstcancerfall i Sverige kan opereras. Bröstcancerregistrets uppföljning under de senaste åren visar
att mer än 90 procent opererades och andelen varierade
endast med några enstaka procent mellan regionerna.
Här redovisas 13 indikatorer, varav fem berör kvaliteten
vid operationer av bröstcancer. En indikator berör överlevnaden, två rör frekvensen av multidisciplinära konferenser,
Cancer inlaga korr 4.indd 30
tre berör onkologisk behandling efter operation, en PADsvar och en gäller väntetider för patienterna. Uppgifterna
har hämtats från Nationella bröstcancerregistret utom
den för överlevnad som är från cancerregistret.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för bröstcancervård
utkom i en uppdaterad version 2014 och innehåller bland
annat målsatta indikatorer. En uppdaterad version av nationella vårdprogrammet är ute på remiss och beräknas
fastställas i början av 2015.
Svensk Förening för Bröstkirurgi (SFBK) har tagit fram
riktlinjer för bröstcancerkirurgi som innehåller både
process- och resultatmått samt målnivåer. De flesta av
SFBK:s målvärden överensstämmer med Socialstyrelsens.
I anslutning till varje indikator anges målnivån i dia­
grammen som visar landstingens resultat.
TÄCKNINGSGRAD
Täckningsgraden i Nationella Bröstcancerregistret var hög,
99 procent 2013. Variationen mellan sjukvårdsregionerna
var 96–100 procent. Hur snabbt vårdgivarna rapporterar
in sina fall till registret påverkar täckningsgraden. Denna
avstämning avser inrapporterade fall till kvalitetsregistret
till september 2014, för vård och behandling som utfördes
under 2013. En redovisning av täckningsgraden per landsting finns i bilaga 3.
8 RELATIV FEMÅRSÖVERLEVNAD
VID BRÖSTCANCER
I mitten av 1960-talet var femårsöverlevnaden vid bröstcancer 65 procent. Den relativa överlevnaden vid bröstcancer är numera hög och har varit det sedan början av
1990-talet. Diagram 8 visar att under perioden 1993–1997
var den relativa femårsöverlevnaden 82 procent och den
ökade sedan till 87,7 procent under perioden 2008–2012.
Variationen mellan landstingen var 85,5–91,4.
2014-12-01 11.22
Tumörspecifika indikatorer
31
diagram 8 – kvinnor: Relativ 5-årsöverlevnad vid bröstcancer, 2008–2012. Avser patienter 30–89 år vid diagnos.
Åldersstandardiserade värden.
Kronoberg
91,4
Norrbotten
91,0
Uppsala 90,4
Västmanland
90,2
Dalarna 89,0
Jämtland
88,8
Stockholm
88,6
Västernorrland
88,1
Örebro
87,7
RIKET
87,7
Kalmar
87,6
Jönköping
87,6
Blekinge
87,4
Östergötland
87,0
Skåne
87,0
Värmland
86,9
Sörmland
86,9
Halland
86,3
Västra Götaland
86,2
Västerbotten
85,9
Gotland
85,5
Gävleborg
85,5
0
20
40
60
2008–2012
80
2003–2007
100
Procent
Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.
9-10 MULTIDISCIPLINÄR KONFERENS
diagram 8 – riket: Relativ 5-årsöverlevnad vid bröstcancer.
Avser patienter 30–89 år vid diagnos. Åldersstandardiserade
värden.
Procent
100
80
60
40
20
0
1993–1997
1998–2002
2003–2007
2008–2012
År
Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.
Cancer inlaga korr 4.indd 31
Vid behandling av bröstcancer deltar ofta flera specialister. Kirurgisk behandling är vanligast vid bröstcancer
men även läkemedelsbehandling, strålbehandling och
antikroppsbehandling ingår. Inför primärbehandlingen
av bröstcancer genomförs en multidisciplinär konferens,
en omfattande granskning av cancersjukdomen för att
man ska kunna optimera behandlingen. I konferensen
deltar specialister från flera discipliner, exempelvis kirurg,
onkolog, radiolog och patolog samt kontaktsjuksköterska.
I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för bröstcancervård anges vilka kompetenser som ska närvara vid en
multidisciplinär konferens för bröstcancer. Riktlinjerna
rekommenderar en multidisciplinär konferens både inför
behandlingsstarten av en nyupptäckt brösttumör och efter
operationen av tumören.
2014-12-01 11.23
32
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
I diagram 9 och 10 redovisas andelen patienter som bedömdes vid en multidisciplinär konferens inför behandlingen av en nyupptäckt tumör och efter operationen för
bröstcancer. Resultaten speglar om landstinget har en
struktur för omhändertagandet av patienter med bröstcancer och i vilken grad denna erbjuds.
Diagram 9 visar att av 8 556 diagnostiserade kvinnor
2013 var det 97 procent som bedömdes vid en inledande
multidisciplinär konferens. Detta är en ökning med tio
procentenheter sedan 2008. Variationen mellan landstingen har minskat under samma tidperiod och var nu
75–100 procent.
Diagram 10 visar att av 7 884 kvinnor som opererades
2013 var det 98 procent som bedömdes vid en multidisciplinär konferens efter operationen. Även här ses en ökning
sedan 2008, med nästan tre procentenheter. Variationen
har minskat mellan landstingen sedan Öppna jämförelser
2011, och var nu 73–100 procent.
Vissa landsting rapporterar endast de konferenser
där samtliga kompetenser deltar, vilket gör att de kan ha
färre registreringar än landsting som har en mindre krävande definition av vilka kompetenser som bör ingå för
att registreras som en multidisciplinär konferens. I vissa
landsting diskuteras patienten till exempel av kirurg och
onkolog enbart, men registrerades ändå som en multidisciplinär konferens.
diagram 9 – riket: Andel kvinnor där multidisciplinär konferens
görs inför beslut om behandling vid bröstcancer.
Procent
100
95
90
85
2008
2009
2010
2011
2012
2013
År
Källa: Nationella Bröstcancerregistret.
diagram 9 – kvinnor: Andel kvinnor där multidisciplinär konferens görs inför beslut om behandling vid bröstcancer, 2013.
Målnivå 100 %
Blekinge 100,0
Gävleborg 100,0
Kalmar 100,0
Västmanland
99,5
Kronoberg 99,4
Norrbotten 99,4
Jämtland 99,4
Sörmland
99,2
Stockholm
99,1
Skåne 99,0
Uppsala
98,9
Värmland
98,9
Gotland
98,6
Västra Götaland
98,5
Västerbotten
98,1
RIKET
97,2
Dalarna
96,8
Örebro
96,8
Halland
92,9
Jönköping
91,5
Västernorrland
90,1
Östergötland
75,4
0
20
40
60
2013
2012
80
100
Procent
Källa: Nationella Bröstcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 32
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
33
diagram 9 – sjukhus: Andel kvinnor där multidisciplinär konferens görs inför beslut om behandling vid bröstcancer, 2013.
Landsting
Stockholm
Uppsala
Sörmland
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Kalmar
Gotland
Blekinge
Skåne
Halland
Västra Götaland
Värmland
Örebro
Västmanland
Dalarna
Gävleborg
Västernorrland
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
Antal patienter
Danderyds sjukhus
Karolinska, Solna
S:t Görans sjukhus, Stockholm
Sophiahemmet, Stockholm
Södersjukhuset, Stockholm
Akademiska sjukhuset, Uppsala
Mälarsjukhuset, Eskilstuna
Universitetssjukhuset i Linköping
Höglandssjukhuset, Eksjö
Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Värnamo sjukhus
Ljungby lasarett
Växjö lasarett
Länssjukhuset Kalmar
Västerviks sjukhus
Visby lasarett
Blekingesjukhuset, Karlskrona
Helsingborgs lasarett
Kristianstads sjukhus
Skånes universitetssjukhus, Lund
Skånes universitetssjukhus, Malmö
Hallands sjukhus, Halmstad
Hallands sjukhus, Varberg
Alingsås lasarett
Kungälvs sjukhus
NU-sjukvården, Uddevalla
Skaraborgs Sjukhus, Lidköping
Skaraborgs Sjukhus, Skövde
SU Sahlgrenska, Göteborg
SÄ-sjukvården, Borås
Arvika sjukhus
Centralsjukhuset i Karlstad
Karlskoga lasarett
Lindesbergs lasarett
Universitetssjukhuset Örebro
Västerås lasarett
Falu lasarett
Mora lasarett
Gävle sjukhus
Sollefteå sjukhus
Sundsvalls sjukhus
Örnsköldsviks sjukhus
Östersunds sjukhus
Lycksele lasarett1
Norrlands Universitetssjukhus, Umeå
Skellefteå lasarett
Sunderbyns sjukhus
99,7
98,3
100,0
100,0
98,4
98,9
99,2
75,2
75,3
98,0
98,6
308
532
539
18
426
380
240
351
85
150
69
99,4
100,0
100,0
98,6
100,0
98,8
98,0
99,3
100,0
90,3
95,2
176
117
94
70
150
248
256
305
402
134
146
80
99,0
98,7
98,7
97,7
100,0
100,0
98,7
292
76
150
664
244
35
228
97,2
99,5
96,6
97,7
100,0
6,7
97,3
212
217
207
43
229
15
185
99,4
161
98,8
95,6
99,4
165
45
178
0
1
20
Färre än 10 fall
40
60
80
100
Procent
Källa: Nationella Bröstcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 33
2014-12-01 11.23
34
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
diagram 10 – riket: Andel kvinnor där multidisciplinär
konferens görs efter operation för bröstcancer.
Procent
100
95
90
85
2008
2009
2010
2011
2012
2013
År
Källa: Nationella Bröstcancerregistret.
diagram 10 – kvinnor: Andel kvinnor där multidisciplinär konferens görs efter operation för bröstcancer, 2013.
Målnivå 100 %
Blekinge 100,0
Gävleborg 100,0
Kalmar 100,0
Kronoberg 100,0
Uppsala 100,0
Västerbotten 100,0
Västmanland 100,0
Skåne
99,9
Stockholm
99,8
Värmland
99,2
Västra Götaland
98,9
Jönköping
98,9
Gotland
98,4
Dalarna
98,3
Norrbotten
98,1
Örebro
98,1
RIKET
97,9
Jämtland
97,7
Halland 94,4
Sörmland 93,9
Västernorrland
93,6
Östergötland
73,3
0
20
40
60
2013
2012
80
100
Procent
Källa: Nationella Bröstcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 34
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
35
diagram 10 – sjukhus: Andel kvinnor där multidisciplinär konferens görs efter operation för bröstcancer, 2013.
Landsting
Stockholm
Uppsala
Sörmland
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Kalmar
Gotland
Blekinge
Skåne
Halland
Västra Götaland
Värmland
Örebro
Västmanland
Dalarna
Gävleborg
Västernorrland
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
Antal patienter
Danderyds sjukhus
Karolinska, Solna
S:t Görans sjukhus, Stockholm
Sophiahemmet, Stockholm
Södersjukhuset, Stockholm
Akademiska sjukhuset, Uppsala
Lasarettet i Enköping
Kullbergska sjukhuset, Katrineholm1
Mälarsjukhuset, Eskilstuna
Universitetssjukhuset i Linköping
Höglandssjukhuset, Eksjö
Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Värnamo sjukhus
Växjö lasarett
Länssjukhuset Kalmar
Västerviks sjukhus
Visby lasarett
Blekingesjukhuset, Karlskrona
Helsingborgs lasarett
Kristianstads sjukhus
Landskrona lasarett1
Skånes universitetssjukhus, Lund
Skånes universitetssjukhus, Malmö
Hallands sjukhus, Halmstad
Hallands sjukhus, Varberg
NU-sjukvården, Uddevalla
Skaraborgs Sjukhus, Lidköping
Skaraborgs Sjukhus, Skövde
SU Mölndal1
SU Sahlgrenska, Göteborg
SÄ-sjukvården, Borås
Arvika sjukhus
Centralsjukhuset i Karlstad
Karlskoga lasarett1
Lindesbergs lasarett1
Universitetssjukhuset Örebro
Västmanlands sjukhus, Västerås
Falu lasarett
Mora lasarett
Gävle sjukhus
Sollefteå sjukhus
Sundsvalls sjukhus
Östersunds sjukhus
Norrlands Universitetssjukhus, Umeå
Skellefteå lasarett
Sunderbyns sjukhus
99,7
99,6
100,0
100,0
100,0
100,0
100,0
295
484
491
15
378
348
15
93,8
73,1
98,6
100,0
98,2
100,0
100,0
100,0
98,3
100,0
100,0
99,6
209
320
74
143
56
164
108
87
60
129
238
240
100,0
100,0
92,7
97,7
99,3
95,2
98,4
277
378
124
133
271
63
127
98,4
100,0
100,0
99,1
620
225
33
214
98,1
99,5
98,0
100,0
100,0
35,3
99,4
97,7
100,0
100,0
98,1
208
218
196
37
211
17
165
131
161
41
161
0
1
20
Färre än 10 fall
40
60
80
100
Procent
Källa: Nationella Bröstcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 35
2014-12-01 11.23
36
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
11 FASTSTÄLLD DIAGNOS INNAN
OPERATION FÖR BRÖSTCANCER
När man utreder och diagnostiserar oklara förändringar
i bröstet och misstänker malignitet (en elakartad tumör)
bör man sträva efter att ha en så korrekt diagnos som möjligt inför operationen. En fastställd diagnos före operation
är viktig för att kvinnan ska slippa ovisshet och för att hon
bara ska behöva gå igenom en enda operation. Indikatorn
är relevant att följa eftersom en korrekt fastställd diagnos
före operation minskar risken för omoperation.
Diagram 11 visar andelen kvinnor som år 2013 hade en
fastställd diagnos före operationen för bröstcancer. Jämförelsen omfattar 7 889 kvinnor, varav 7 320 eller 93 procent
hade en fastställd diagnos före operationen. Variationen
mellan landstingen har minskat sedan föregående Öppna
jämförelse och ligger nu mellan 82 till 97 procent.
I riket har andelen ökat stadigt under de senaste åren,
från 89 procent 2008 till 93 procent 2013.
Socialstyrelsen liksom Svensk förening för bröstkirurgi
(SFBK) har satt upp en och samma målnivå, att minst 90
procent av patienterna ska ha en fastställd diagnos innan
de opereras. En nivå som majoriteten av landstingen når
upp till. Målnivån har satts till 90 procent för att det ibland
kan vara nödvändigt att operera patienten innan diagnosen är klar för att undvika alltför långa utredningstider.
Att sjukhusen har olika registreringstraditioner kan påverka resultatet. På registreringsblanketten till kvalitetsregistret anger sjukhuset endast om det fanns en fastställd
diagnos före operationen.
diagram 11 – riket: Andel kvinnor med fastställd diagnos innan
operation för bröstcancer.
Procent
100
95
90
85
2008
2009
2010
2011
2012
2013
År
Källa: Nationella Bröstcancerregistret.
diagram 11 – kvinnor: Andel kvinnor med fastställd diagnos innan operation för bröstcancer, 2013.
Målnivå >90 %
Västra Götaland 97,2
Jämtland 96,9
Dalarna 96,6
Västerbotten 95,8
Stockholm 94,1
Halland 94,1
Kronoberg 93,9
RIKET 92,8
Skåne 92,7
Värmland 92,7
Norrbotten 92,6
Jönköping 90,9
Västmanland 90,8
Kalmar 90,8
Sörmland 90,5
Gävleborg 89,7
Östergötland 89,2
Blekinge 88,5
Uppsala 86,5
Örebro 86,3
Gotland 85,7
Västernorrland 81,8
0
20
40
60
2013
2012
80
100
Procent
Källa: Nationella Bröstcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 36
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
37
diagram 11 – sjukhus: Andel kvinnor med fastställd diagnos innan operation för bröstcancer, 2013.
Landsting
Stockholm
Uppsala
Sörmland
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Kalmar
Gotland
Blekinge
Skåne
Halland
Västra Götaland
Värmland
Örebro
Västmanland
Dalarna
Gävleborg
Västernorrland
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
Antal patienter
Danderyds sjukhus
Karolinska, Solna
S:t Görans sjukhus, Stockholm
Sophiahemmet, Stockholm
Södersjukhuset, Stockholm
Akademiska sjukhuset, Uppsala
Mälarsjukhuset, Eskilstuna
Universitetssjukhuset i Linköping
Höglandssjukhuset, Eksjö
Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Värnamo sjukhus
Växjö lasarett
Länssjukhuset Kalmar
Västerviks sjukhus
Visby lasarett
Blekingesjukhuset, Karlskrona
Helsingborgs lasarett
Kristianstads sjukhus
Skånes universitetssjukhus, Lund
Skånes universitetssjukhus, Malmö
Hallands sjukhus, Halmstad
Hallands sjukhus, Varberg
NU-sjukvården, Uddevalla
Skaraborgs Sjukhus, Lidköping
Skaraborgs Sjukhus, Skövde
SU Sahlgrenska, Göteborg
SÄ-sjukvården, Borås
Arvika sjukhus
Centralsjukhuset i Karlstad
Lindesbergs lasarett1
Universitetssjukhuset Örebro
Västmanlands sjukhus, Västerås
Falu lasarett
Mora lasarett
Gävle sjukhus
Sollefteå sjukhus
Sundsvalls sjukhus
Östersunds sjukhus
Norrlands Universitetssjukhus, Umeå
Skellefteå lasarett
Sunderbyns sjukhus
94,2
95,5
93,9
91,7
92,8
86,5
90,4
89,3
86,5
95,7
84,5
93,9
90,8
90,8
85,2
88,5
95,0
91,2
94,1
91,2
93,3
96,3
98,2
95,2
96,9
96,1
98,7
88,2
93,5
292
484
492
12
376
364
230
326
74
141
58
165
109
87
61
130
238
239
271
375
135
134
272
63
129
622
225
34
214
86,5
90,8
97,0
94,9
89,6
53,3
84,8
96,9
94,9
94,9
93,2
208
207
197
39
211
15
171
131
157
39
161
0
1
20
Färre än 10 fall
40
60
80
100
Procent
Källa: Nationella Bröstcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 37
2014-12-01 11.23
38
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
12 OMOPERATION PÅ GRUND AV
TUMÖRDATA
Efter operationen skickas den borttagna tumören tillsammans med omgivande vävnad (till exempel lymfkörtlar)
för patologisk anatomisk diagnostik (PAD), en vävnadsoch cellanalys. Om analysen visar att det kan finnas cancer kvar i bröstet rekommenderas en omoperation för att
minska risken för återfall i cancersjukdomen. En ny operation kan innebära ett lidande för patienten. Uppföljningar
som Nationella Bröstcancerregistret har genomfört har
visat att de flesta omoperationer beror på att marginalerna
blivit för små när tumören tagits bort. Den här indikatorn
mäter kvaliteten på utredningen före operationen och hur
väl kirurgen lyckades avlägsna tumören vid operationen.
I denna jämförelse ingår bara de kvinnor där en bröstbevarande kirurgi (partiell mastektomi) genomfördes vid det
första ingreppet.
Diagram 12 visar andelen kvinnor som omopererades
på grund av tumördata år 2013. Jämförelsen omfattar 5 105
kvinnor och av dem omopererades 693, vilket motsvarar
13,6 procent. Andelen omopererade har minskat något
sedan 2008. Variationen mellan landstingen är stor, 3–27
procent, men bygger på relativt få uppgifter, vilket gör att
osäkerheten ökar och konfidensintervallen är breda.
Enligt SFBK bör den kirurgiska behandlingen vara så
definitiv som möjligt för att patienten ska slippa en ny
operation, och mindre än 10 procent av patienterna bör
genomgå en omoperation på grund av tumördata. Den
målnivån gäller för alla primära bröstoperationer. Socialstyrelse nationella riktlinjer har en målnivå på mindre än
15 procent och omfattar då endast kvinnor som fick en
bröstbevarande kirurgi. Jämförelsen visar att 13 landsting
klarar den rekommenderade målnivån under 2013.
diagram 12 – riket: Andel kvinnor med bröstcancer som
omopereras på grund av tumördata.
Procent
25
20
15
10
5
0
2008
2009
2010
2011
2012
2013
År
Källa: Nationella Bröstcancerregistret.
diagram 12 – kvinnor: Andel kvinnor med bröstcancer som omopereras på grund av tumördata, 2013.
Målnivå <15 %
Jämtland
3,3
Västmanland
3,7
Sörmland
4,7
Norrbotten
8,3
Västra Götaland
10,3
Halland
10,6
Stockholm
10,9
Dalarna
11,2
Västernorrland
11,3
Kalmar
12,3
Örebro
12,9
Uppsala
13,3
Västerbotten
13,3
RIKET
13,6
Gävleborg
15,7
Gotland
18,4
Skåne 19,1
Östergötland 20,7
Blekinge 22,7
Värmland
23,1
Kronoberg
25,2
Jönköping
27,0
0
10
20
2013
30
2012
40
Procent
Källa: Nationella Bröstcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 38
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
39
diagram 12 – sjukhus: Andel kvinnor med bröstcancer som omopereras på grund av tumördata, 2013.
Landsting
Stockholm
Uppsala
Sörmland
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Kalmar
Gotland
Blekinge
Skåne
Halland
Västra Götaland
Värmland
Örebro
Västmanland
Dalarna
Gävleborg
Västernorrland
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
Antal patienter
Danderyds sjukhus
Karolinska, Solna
S:t Görans sjukhus, Stockholm
Sophiahemmet, Stockholm
Södersjukhuset, Stockholm
Akademiska sjukhuset, Uppsala
Lasarettet i Enköping1
Kullbergska sjukhuset, Katrineholm1
Mälarsjukhuset, Eskilstuna
Universitetssjukhuset i Linköping
Höglandssjukhuset, Eksjö
Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Värnamo sjukhus
Växjö lasarett
Länssjukhuset Kalmar
Västerviks sjukhus
Visby lasarett
Blekingesjukhuset, Karlskrona
Helsingborgs lasarett
Kristianstads sjukhus
Landskrona lasarett1
Skånes universitetssjukhus, Lund
Skånes universitetssjukhus, Malmö
Hallands sjukhus, Halmstad
Hallands sjukhus, Varberg
NU-sjukvården, Uddevalla
Skaraborgs Sjukhus, Lidköping
Skaraborgs Sjukhus, Skövde
SU Mölndal1
SU Sahlgrenska, Göteborg
SÄ-sjukvården, Borås
Arvika sjukhus
Centralsjukhuset i Karlstad
Lindesbergs lasarett1
Universitetssjukhuset Örebro
Västmanlands sjukhus, Västerås
Falu lasarett
Mora lasarett
Gävle sjukhus
Sollefteå sjukhus1
Sundsvalls sjukhus
Östersunds sjukhus
Norrlands Universitetssjukhus, Umeå
Skellefteå lasarett
Sunderbyns sjukhus
11,9
14,3
9,4
8,3
8,7
12,9
193
335
362
12
265
241
4,5
21,2
22,6
24,2
40,0
25,2
13,4
12,5
16,7
23,0
14,9
17,1
133
208
31
91
25
111
67
56
36
87
148
146
20,7
20,9
15,3
5,9
7,2
6,5
17,6
174
239
72
85
152
46
91
7,1
20,8
21,7
23,1
392
125
23
121
12,1
3,4
9,2
30,8
15,9
140
145
131
13
138
10,9
3,3
12,4
17,6
8,3
128
91
105
17
109
0
1
20
Färre än 10 fall
40
60
80
Procent
Källa: Nationella Bröstcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 39
2014-12-01 11.23
40
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
13–14 OPERATIONER MED BRÖST­
BEVARANDE KIRURGI
I de allra flesta fall börjar behandlingen av nyupptäckt
bröstcancer med operation. I vissa fall behöver hela bröstet tas bort, men i de flesta fall kan man tillämpa så kallad
bröstbevarande kirurgi (partiell mastektomi). Det innebär
att endast tumören och vävnad kring den opereras bort.
Vid bröstbevarande kirurgi får patienten oftast även strålbehandling mot bröstet.
Tidig upptäckt av bröstcancer, till exempel genom mammografiscreening, gör att storleken på tumören är mindre
och därmed motiverar ett mindre kirurgiskt ingrepp. Det
är ett skäl till varför andelen bröstbevarande kirurgi borde
kunna öka.
Diagram 13 och 14 visar andelen kvinnor som opererades med bröstbevarande kirurgi 2013, dels alla operationer
oavsett tumörens storlek, dels operationer där tumören
var 3 cm eller mindre.
Diagram 13 visar att av 7 883 kvinnor som opererades för
bröstcancer 2013 var det 60 procent som fick bröstbevarande kirurgi, oavsett tumörens storlek. Variationen mellan
landstingen var 44–70 procent. Andelen har ökat under de
senaste sex åren från 53 procent 2008.
Det var 76 procent som fick bröstbevarande kirurgi när
tumörstorleken var 3 cm eller mindre, se diagram 14. Jämförelsen omfattar 4 295 kvinnor som opererades 2013. Variationen mellan landstingen var 55–85 procent. Andelen
har varierat mellan 68–75 procent under de senaste sex
åren. I några landsting var det få fall av de som opererades
som hade en bröstcancer som var 3 cm eller mindre, vilket
avspeglar sig i breda konfidensintervall.
Tolkningen av resultatet måste göras med viss försiktighet eftersom många faktorer inverkar på om kvinnan får
bröstbevarande kirurgi eller inte. Exempel på sådana faktorer är noggrannheten i utredningen inför operationen
och tillgången till bilddiagnostik som bättre visar spridningen av tumören till omgivande vävnader. Såväl patientens inställning, närhet till strålbehandlande sjukhus och
lokala traditioner hos kliniken påverkar troligen om kvinnor får bröstbevarande kirurgi.
Några sjukhus hade bara ett fåtal operationer. Resultaten måste då tolkas med viss försiktighet.
diagram 13 – kvinnor: Andel operationer med bröstbevarande kirurgi, 2013.
Jämtland 69,5
Stockholm
67,3
Norrbotten 65,4
Västernorrland 65,2
Sörmland 64,3
Västmanland
63,1
Örebro
61,0
Blekinge 60,2
Uppsala 59,9
Västerbotten 59,8
RIKET 59,6
Dalarna 58,6
Kronoberg 58,4
Halland
58,2
Kalmar
57,4
Västra Götaland
57,4
Gävleborg 56,8
Skåne 55,6
Östergötland 54,5
Gotland 52,4
Värmland 50,2
Jönköping 44,2
0
20
40
60
2013
2012
80
100
Procent
Källa: Nationella Bröstcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 40
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
41
diagram 13 – riket: Andel operationer med bröstbevarande
kirurgi.
Procent
80
70
60
50
2008
2009
2010
2011
2012
2013
År
Källa: Nationella Bröstcancerregistret.
diagram 13 – sjukhus: Andel operationer med bröstbevarande kirurgi, 2013.
Landsting
Stockholm
Uppsala
Sörmland
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Kalmar
Gotland
Blekinge
Skåne
Halland
Västra Götaland
Värmland
Örebro
Västmanland
Dalarna
Gävleborg
Västernorrland
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
Antal patienter
Danderyds sjukhus
Karolinska, Solna
S:t Görans sjukhus, Stockholm
Sophiahemmet, Stockholm
Södersjukhuset, Stockholm
Akademiska sjukhuset, Uppsala
Lasarettet i Enköping
Kullbergska sjukhuset, Katrineholm1
Mälarsjukhuset, Eskilstuna
Universitetssjukhuset i Linköping
Höglandssjukhuset, Eksjö
Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Värnamo sjukhus
Växjö lasarett
Länssjukhuset Kalmar
Västerviks sjukhus
Visby lasarett
Blekingesjukhuset, Karlskrona
Helsingborgs lasarett
Kristianstads sjukhus
Landskrona lasarett1
Skånes universitetssjukhus, Lund
Skånes universitetssjukhus, Malmö
Hallands sjukhus, Halmstad
Hallands sjukhus, Varberg
NU-sjukvården, Uddevalla
Skaraborgs Sjukhus, Lidköping
Skaraborgs Sjukhus, Skövde
SU Mölndal1
SU Sahlgrenska, Göteborg
SÄ-sjukvården, Borås
Arvika sjukhus
Centralsjukhuset i Karlstad
Karlskoga lasarett1
Lindesbergs lasarett1
Universitetssjukhuset Örebro
Västmanlands sjukhus, Västerås
Falu lasarett
Mora lasarett
Gävle sjukhus
Sollefteå sjukhus
Sundsvalls sjukhus
Östersunds sjukhus
Norrlands Universitetssjukhus, Umeå
Skellefteå lasarett
Sunderbyns sjukhus
62,4
65,8
70,7
80,0
67,5
60,4
33,3
295
476
492
15
378
351
15
63,9
54,0
35,1
51,0
41,1
58,8
55,0
59,8
53,3
59,4
59,2
56,5
208
324
74
143
56
165
109
87
60
128
238
239
53,4
53,4
55,1
63,9
53,5
68,3
63,6
277
378
127
133
271
63
129
61,0
46,2
66,7
47,7
620
225
33
214
61,2
65,0
64,8
27,0
56,4
17,6
71,5
69,5
63,1
36,8
65,8
209
217
196
37
211
17
165
128
160
38
161
0
1
20
Färre än 10 fall
40
60
80
100
Procent
Källa: Nationella Bröstcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 41
2014-12-01 11.23
42
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
diagram 14 – riket: Andel operationer med bröstbevarande
kirurgi vid en tumörstorlek på ≤ 3 cm.
Procent
80
75
70
65
2008
2009
2010
2011
2012
2013
År
Källa: Nationella Bröstcancerregistret.
diagram 14 – kvinnor: Andel operationer med bröstbevarande kirurgi vid en tumörstorlek på ≤ 3 cm, 2013.
Jämtland
85,3
Stockholm
85,2
Kronoberg
84,1
Västmanland
83,1
Uppsala
82,2
Örebro
81,4
Västernorrland
80,7
Sörmland
78,3
Dalarna
78,3
Blekinge
78,1
Norrbotten
76,0
Västerbotten
75,8
RIKET
75,5
Östergötland
75,3
Kalmar
74,1
Skåne
71,2
Västra Götaland
70,3
Gävleborg
69,8
Halland
66,9
Värmland
65,9
Gotland
62,2
Jönköping
54,9
0
20
40
60
2013
2012
80
100
Procent
Källa: Nationella Bröstcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 42
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
43
diagram 14 – sjukhus: Andel operationer med bröstbevarande kirurgi vid en tumörstorlek på ≤ 3 cm, 2013.
Landsting
Stockholm
Uppsala
Sörmland
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Kalmar
Gotland
Blekinge
Skåne
Halland
Västra Götaland
Värmland
Örebro
Västmanland
Dalarna
Gävleborg
Västernorrland
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
Antal patienter
Danderyds sjukhus
Karolinska, Solna
S:t Görans sjukhus, Stockholm
Sophiahemmet, Stockholm
Södersjukhuset, Stockholm
Akademiska sjukhuset, Uppsala
Lasarettet i Enköping1
Mälarsjukhuset, Eskilstuna
Universitetssjukhuset i Linköping
Höglandssjukhuset, Eksjö
Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Värnamo sjukhus
Växjö lasarett
Länssjukhuset Kalmar
Västerviks sjukhus
Visby lasarett
Blekingesjukhuset, Karlskrona
Helsingborgs lasarett
Kristianstads sjukhus
Landskrona lasarett1
Skånes universitetssjukhus, Lund
Skånes universitetssjukhus, Malmö
Hallands sjukhus, Halmstad
Hallands sjukhus, Varberg
NU-sjukvården, Uddevalla
Skaraborgs Sjukhus, Lidköping
Skaraborgs Sjukhus, Skövde
SU Sahlgrenska, Göteborg
SÄ-sjukvården, Borås
Arvika sjukhus
Centralsjukhuset i Karlstad
Universitetssjukhuset Örebro
Västmanlands sjukhus, Västerås
Falu lasarett
Mora lasarett
Gävle sjukhus
Sollefteå sjukhus1
Sundsvalls sjukhus
Östersunds sjukhus
Norrlands Universitetssjukhus, Umeå
Skellefteå lasarett
Sunderbyns sjukhus
82,5
84,4
88,3
90,0
84,0
80,6
160
243
273
10
219
160
76,6
74,9
47,4
65,5
41,5
84,1
71,2
77,6
61,1
77,8
71,4
68,2
111
195
38
84
41
63
59
49
36
72
126
151
73,6
70,7
66,7
70,9
65,9
77,8
77,5
76,0
56,8
73,9
64,4
82,1
84,1
88,7
40,0
69,6
129
188
69
86
179
45
80
325
139
23
104
112
126
71
20
125
85,1
85,3
84,9
42,1
76,0
101
75
73
19
96
0
1
20
Färre än 10 fall
40
60
80
100
Procent
Källa: Nationella Bröstcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 43
2014-12-01 11.23
44
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
15 OPERATION MED SENTINEL NODETEKNIK VID INVASIV BRÖSTCANCER
Sentinel node-tekniken innebär att den eventuellt tumörbärande första lymfkörteln i armhålan avlägsnas vid operationen. Ett spårämne som injiceras i bröstet lokaliserar
den första lymfkörteln (sentinel node, även kallad port­
vaktskörteln) så att det går att hitta den vid operationen.
När körteln sedan analyseras under pågående operation
kan kirurgen se om den innehåller tumörceller eller inte.
Det minskar andelen patienter som måste genomgå en utvidgad operation på grund av spridning till lymfkörtlarna.
Därmed minskar risken för besvärande lymfsvullnad i armen efter operationen. Tekniken används på kvinnor med
invasiv bröstcancer, vilket innebär att tumören har bildat
cellstråk in i den omgivande normala vävnaden.
Tekniken med sentinel node har använts nationellt sedan 1997. Om tekniken saknas på hemortssjukhuset bör
patienten erbjudas operation på närmaste större sjukhus
där resurser finns.
Diagram 15 visar andelen kvinnor som bröstopererades
med sentinel node-teknik 2013. Av 6 142 diagnostiserade
kvinnor utfördes operationen med sentinel node-teknik
i 5 619 fall, vilket motsvarar 91 procent. Andelen varie-
rade mellan landstingen: 86–98 procent. År 2008 var det
i genomsnitt 83 procent av patienterna som opererades
med sentinel node-undersökning. Alla landsting uppfyllde 2013 Socialstyrelsens målnivå över 80 procent av
bröstcanceroperationerna.
diagram 15 – riket: Andel kvinnor som opereras med sentinel
node-teknik (portvaktskörtelteknik) vid invasiv bröstcancer.
Procent
100
95
90
85
80
2008
2009
2010
2011
2012
2013
År
Källa: Nationella Bröstcancerregistret.
diagram 15 – kvinnor: Andel kvinnor som opereras med sentinel node-teknik (portvaktskörtelteknik) vid invasiv bröstcancer, 2013.
Målnivå >80 %
Jönköping
97,7
Örebro
95,5
Östergötland
95,3
Skåne 94,9
Västmanland 94,6
Kronoberg 94,4
Stockholm
92,1
Blekinge
92,0
Sörmland
91,7
Västernorrland
91,6
Gävleborg
91,6
Västerbotten
91,5
RIKET
91,5
Dalarna
91,1
Värmland
90,3
Halland
88,9
Uppsala
88,5
Västra Götaland
87,8
Jämtland
87,7
Gotland
86,3
Norrbotten
85,8
Kalmar
85,7
0
20
40
60
2013
2012
80
100
Procent
Källa: Nationella Bröstcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 44
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
45
diagram 15 – sjukhus: Andel kvinnor som opereras med sentinel node-teknik (portvaktskörtelteknik) vid invasiv bröstcancer, 2013.
Landsting
Stockholm
Uppsala
Sörmland
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Kalmar
Gotland
Blekinge
Skåne
Halland
Västra Götaland
Värmland
Örebro
Västmanland
Dalarna
Gävleborg
Västernorrland
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
Antal patienter
Danderyds sjukhus
Karolinska, solna
S:t Görans sjukhus, Stockholm
Sophiahemmet, Stockholm
Södersjukhuset, Stockholm
Akademiska sjukhuset, Uppsala
Lasarettet i Enköping1
Kullbergska sjukhuset, Katrineholm1
Mälarsjukhuset, Eskilstuna
Universitetssjukhuset i Linköping
Höglandssjukhuset, Eksjö
Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Värnamo sjukhus
Växjö lasarett
Länssjukhuset Kalmar
Västerviks sjukhus
Visby lasarett
Blekingesjukhuset, Karlskrona
Helsingborgs lasarett
Kristianstads sjukhus
Landskrona lasarett1
Skånes universitetssjukhus, Lund
Skånes universitetssjukhus, Malmö
Hallands sjukhus, Halmstad
Hallands sjukhus, Varberg
NU-sjukvården, Uddevalla
Skaraborgs Sjukhus, Lidköping
Skaraborgs Sjukhus, Skövde
SU Sahlgrenska, Göteborg
SÄ-sjukvården, Borås
Arvika sjukhus
Centralsjukhuset i Karlstad
Karlskoga lasarett1
Universitetssjukhuset Örebro
Västmanlands sjukhus, Västerås
Falu lasarett
Mora lasarett
Gävle sjukhus
Sollefteå sjukhus1
Sundsvalls sjukhus
Östersunds sjukhus
Norrlands Universitetssjukhus, Umeå
Skellefteå lasarett
Sunderbyns sjukhus
80,7
94,4
92,4
100,0
96,9
88,9
233
396
409
14
292
280
92,1
95,4
100,0
96,2
97,8
94,3
86,4
85,0
85,4
92,0
92,6
93,1
152
261
59
106
46
123
88
60
48
100
188
188
95,3
96,9
88,7
91,7
90,8
81,8
89,6
88,3
84,3
84,0
90,7
213
258
97
109
207
55
106
469
178
25
172
95,4
94,9
95,5
74,3
91,5
153
175
133
35
177
92,6
88,7
92,2
86,2
86,0
136
106
128
29
114
0
1
20
40
80
60
100
120
Procent
Färre än 10 fall
Källa: Nationella Bröstcancerregistret.
16 OMOPERATION PÅ GRUND AV
KOMPLIKATION
Mer än 90 procent av patienterna med bröstcancer opereras, vilket innebär att kirurgi är den första åtgärden.
Operationerna kan vara olika omfattande beroende på
patientens allmänna hälsotillstånd, tumörens läge och
dess egenskaper. Patienten kan drabbas av komplikationer
som kräver en omoperation inom relativt kort tid efter
den första operationen. En omoperation innebär att man
måste göra en ny och oförutsedd operation, exempelvis på
grund av en blödning, som oftast inträffar inom det första
dygnet efter operationen, eller en infektion, vars symtom
uppkommer inom en vecka. Den andra operationen kan
även innebära ett lidande för patienten. Nationella Bröstcancerregistrets uppföljningar visar att de flesta omoperationer berodde på blödningar inom det första dygnet. Det
var mycket få omoperationer som gjordes på grund av en
sårinfektion. I nationella kvalitetsregistret registreras bara
de postoperativa blödningar eller sårinfektioner som lett
till en omoperation.
Cancer inlaga korr 4.indd 45
I diagram 16 redovisas andelen omoperationer under
2013. Av de 7 910 kvinnor som opererades var det 162 som
omopererades, vilket motsvarar 2 procent. Landstingens
värden varierade mellan knappt 1–7 procent.
diagram 16 – riket: Andel kvinnor med bröstcancer som
omopereras inom 30 dagar på grund av komplikation.
Procent
4
3
2
1
0
2008
2009
2010
2011
2012
2013
År
Källa: Nationella Bröstcancerregistret.
2014-12-01 11.23
46
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
Underlaget bygger på relativt få uppgifter, vilket gör att
konfidensintervallen är breda. Dessutom kan det finnas
registreringsskillnader där vissa sjukhus missar att rapportera in omoperationer till bröstcancerregistret. I Natio-
nella riktlinjer för bröstcancervård har Socialstyrelsen satt
upp en målnivå på 2 procent eller mindre vilket under 2013
motsvarade rikets genomsnitt.
diagram 16 – kvinnor: Andel kvinnor med bröstcancer som omopereras inom 30 dagar på grund av komplikation, 2013.
Målnivå <2 %
Blekinge
0,8
Gävleborg
0,9
Västernorrland
1,1
Jönköping
1,1
Skåne
1,1
Kronoberg
1,2
Stockholm
1,4
Örebro
1,4
Halland
1,5
Kalmar
1,5
Västerbotten
1,6
Värmland
1,6
Västmanland
1,9
RIKET
2,0
Uppsala
2,7
Västra Götaland
2,8
Dalarna
3,0
Sörmland
3,0
Norrbotten
4,3
Gotland
4,8
Östergötland
4,9
Jämtland
6,9
0
3
6
9
2013
15
12
2012
Procent
Källa: Nationella Bröstcancerregistret.
17 FULLSTÄNDIGT STRUKTURERAT
PAD-SVAR EFTER OPERATION
För att kunna ställa rätt diagnos och klassificera en tumör
gör en patolog en makroskopisk och mikroskopisk undersökning av ett operationspreparat. Utifrån denna undersökning ställer patologen en patologisk-anatomisk diagnos
(PAD), som sedan ligger till grund för den fortsatta behandlingen. Undersökningen ska ge tydliga svar på exempelvis
vilken typ av tumör det gäller och vilket stadium den
befinner sig i. Att få en korrekt klassificering av tumören
är viktig för att kunna förutsäga sjukdomsutvecklingen
och välja den fortsatta behandlingen och uppföljningen.
Social­styrelsen har därför satt upp en målnivå på 100
procent, det vill säga alla PAD-svar bör ha ett fullständigt,
strukturerat svar.
För att den patologiska analysen och handläggningen
ska genomföras på ett strukturerat sätt finns det dokumentations- och svarsmallar som anger vilka prognostiska faktorer som patologen ska bestämma, värdera och redovisa för att svara upp mot kraven på ett fullständigt svar.
Diagram 17 visar att av 7 469 operationspreparat från
kvinnor som opererades 2013 var det 92 procent som hade
Cancer inlaga korr 4.indd 46
ett fullständigt strukturerat PAD-svar. Variationen mellan
landstingen var 85–98 procent. Andelen har ökat under de
senaste sex åren från 86 procent 2008.
diagram 17 – riket: Andel patienter som fått ett fullständigt
strukturerat PAD-svar efter operation.
Procent
100
95
90
85
80
2008
2009
2010
2011
2012
2013
År
Källa: Nationella Bröstcancerregistret.
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
diagram 17 – kvinnor: Andel patienter som fått ett fullständigt strukturerat PAD-svar efter operation, 2013.
Värmland
47
Målnivå 100 %
97,8
Örebro
97,2
Uppsala
96,2
Sörmland
94,2
Västra Götaland
94,1
Västerbotten
93,7
Kronoberg
93,5
Stockholm
93,5
Jönköping
93,5
Halland
92,4
RIKET
92,2
Kalmar
91,7
Gotland
91,2
Dalarna
90,2
Blekinge
89,8
Västmanland
89,7
Östergötland
89,6
Gävleborg 89,0
Skåne 89,0
Norrbotten
88,5
Jämtland
87,9
Västernorrland 84,9
0
20
40
60
2013
80
100
Procent
2012
Källa: Nationella Bröstcancerregistret.
18 LOKAL STRÅLBEHANDLING EFTER
OPERATION AV BRÖSTCANCER MED
LYMFKÖRTELMETASTASER
Det finns vetenskapliga studier som visar en minskad
risk för återfall i bröstcancer när kvinnor med regionala
lymfkörtelmetastaser efter operationen strålbehandlas
lokalt mot bröstet eller bröstkorgsväggen och närliggande
lymfkörtlar. Det finns nya studier som visar att även kvinnor med en mindre spridd cancer kan ha nytta av åtgärden.
I Socialstyrelsens nationella riktlinjer har rekommendationen om lokal strålbehandling vid en till tre regionala
lymfkörtelmetastaser fått hög prioritet. Strålbehandling
vid fyra eller fler påvisade regionala lymfkörtelmetastaser
är idag standardbehandling. Indikatorn är relevant att
följa eftersom den visar hur aktiv kliniken är att ge denna
patientgrupp lokal strålbehandling efter operation. Alla
kvinnor kan inte få behandlingen på grund av sitt hälsotillstånd, till exempel vid vänstersidig bröstcancer finns
risk för hjärtpåverkan vid strålbehandling. Socialstyrelsen
har därför satt upp en målnivå på mer än 90 procent.
Diagram 18 visar att av 1 045 kvinnor som opererades för
bröstcancer och hade lymfkörtelmetastaser 2013 var det
73 procent som planerades få lokal strålbehandling. Variationen mellan landstingen var 36–94 procent. Variationen
kan vara ett uttryck för regionala skillnader i behandlingsrekommendationer. Andelen har ökat under de senaste
sex åren från 60 procent 2008.
Cancer inlaga korr 4.indd 47
Kvalitetsregistret har nyligen påbörjat registreringen av
antal kvinnor som fick behandlingen. I dag är dessa uppgifter inte tillräckligt tillförlitliga, därför redovisas i denna
jämförelse endast uppgifter för de kvinnor som planerades få behandlingen.
Några landsting hade få inrapporterade fall till kvalitetsregistret, resultatet måste då tolkas med viss försiktighet.
diagram 18 – riket: Andel kvinnor med bröstcancer med
regionala lymfkörtelmetastaser som efter operation planeras få
lokal strålbehandling.
Procent
80
75
70
65
60
2008
2009
2010
2011
2012
2013
År
Källa: Nationella Bröstcancerregistret.
2014-12-01 11.23
48
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
diagram 18 – kvinnor: Andel kvinnor med bröstcancer med regionala lymfkörtelmetastaser som efter operation får lokal
strålbehandling, 2013.
Målnivå >90 %
Värmland
93,9
Uppsala
89,1
Jönköping
86,3
Östergötland
83,0
Västerbotten
82,1
Gävleborg
81,1
Kalmar
80,6
Kronoberg 80,0
Västernorrland 80,0
Stockholm
79,9
Norrbotten
75,0
RIKET
73,2
Blekinge
71,4
Sörmland
70,6
Dalarna
70,0
Västra Götaland
67,0
Halland
66,7
Västmanland
65,2
Örebro
64,7
Skåne
58,4
Gotland2
36,4
Jämtland1
0
1
20
Färre än 10 fall
2
40
Färre än 10 fall 2012
60
2013
80
100
Procent
2012
Källa: Nationella Bröstcancerregistret.
19 CYTOSTATIKABEHANDLING MED
TILLÄGG AV TRASTUZUMAB
Det finns vetenskapliga studier som visar att hos kvinnor
med HER2-positiv bröstcancer kan trastuzumab minska
risken för återfall och ge en förbättrad överlevnad när
det ges som tillägg till cytostatikabehandling i ett år efter
operationen. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer har rekommendationen om denna behandling fått hög prioritet.
Indikatorn är relevant att följa eftersom den visar hur aktiv
kliniken är att ge denna patientgrupp trastuzumab som
tilläggsbehandling i ett år. Alla kvinnor kan inte få behandlingen på grund av kontraindikationer och samsjuklighet,
särskilt hos äldre kvinnor, därför har Socialstyrelsen satt
upp en målnivå på mer än 80 procent.
Diagram 19 visar att av 661 kvinnor med HER2-positiv
bröstcancer 2013 var det 91 procent som planerades få cytostatikabehandlingar med tillägg av trastuzumab i ett år
efter operationen. Variationen mellan landstingen var 58–
100 procent. Andelen har ökat under de senaste sex åren
från 82 procent 2008. Kvalitetsregistret har nyligen påbörjat registreringen av antal kvinnor som fick behandlingen.
I dag är dessa uppgifter inte tillräckligt tillförlitliga, därför
redovisas i denna jämförelse endast uppgifter för de kvinnor som planerades få behandlingen.
Cancer inlaga korr 4.indd 48
Per landsting är det få fall som ingår i underlaget och
resultatet måste tolkas med stor försiktighet. Några landsting har en andel som är lägre än 80 procent och de bör
överväga om det förekommer underbehandling för denna
patientgrupp.
diagram 19 – riket: Andel kvinnor som planeras få cytostatikabehandling med tillägg av trastuzumab i ett år efter operation
vid HER2-positiv bröstcancer.
Procent
100
95
90
85
80
2008
2009
2010
2011
2012
2013
År
Källa: Nationella Bröstcancerregistret.
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
49
diagram 19 – kvinnor: Andel kvinnor som planeras få cytostatikabehandling med tillägg av trastuzumab i ett år efter operation vid
HER2-positiv bröstcancer, 2013.
Målnivå >80 %
Kronoberg 100,0
Värmland 100,0
Örebro 100,0
Västmanland 100,0
Gävleborg 100,0
Jämtland2 100,0
Norrbotten 100,0
Västerbotten
95,2
Uppsala
94,3
Västernorrland
92,3
Västra Götaland
91,0
RIKET 90,6
Stockholm 90,4
Skåne
90,3
Halland
87,0
Östergötland
85,7
Kalmar 84,6
Jönköping 72,4
Sörmland
57,9
Gotland1
Blekinge1
Dalarna1
0
1
20
Färre än 10 fall
2
40
Färre än 10 fall 2012
60
2013
80
100
Procent
2012
Källa: Nationella Bröstcancerregistret.
20 LÄKEMEDELSBEHANDLING MED
TAMOXIFEN OCH/ELLER AROMATAS­
HÄMMARE EFTER OPERATION
Det finns vetenskapliga studier som visar en sänkt risk för
förtida död för kvinnor med hormonreceptorpositiv bröstcancer som efter operationen fått läkemedelsbehandling
med tamoxifen och/eller aromatashämmare, jämfört med
dem som inte fått någon sådan behandling. Högst prioritet
i Socialstyrelsens nationella riktlinjer har rekommendationen om behandling med tamoxifen fått. Behandling
med aromatashämmare har fått en lägre prioritet. Indikatorn är relevant att följa eftersom den visar hur aktiv
kliniken är i att ge kvinnor med hormonreceptorpositiv
bröstcancer läkemedelsbehandling efter operation. Alla
kvinnor kan inte få behandlingen på grund av kontraindikationer, därför har Socialstyrelsen satt upp en målnivå på
mer än 95 procent.
Diagram 20 visar att av 6 034 kvinnor med hormonreceptorpositiv bröstcancer 2013 var det 90 procent som planerades få tamoxifen och/eller aromatashämmare efter
operationen. Variationen mellan landstingen var 76–100
procent. Andelen har ökat från nästan 85 procent 2008,
Cancer inlaga korr 4.indd 49
men under de senaste tre åren har andelen för riket legat
kvar på cirka 90 procent. Tre landsting visar ett resultat
som överstiger målnivån.
diagram 20 – riket: Andel kvinnor som planeras få läkemedelsbehandling med tamoxifen och/eller aromatashämmare efter
operation vid hormonreceptorpositiv bröstcancer.
Procent
100
95
90
85
80
2008
2009
2010
2011
2012
2013
År
Källa: Nationella Bröstcancerregistret.
2014-12-01 11.23
50
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
diagram 20 – kvinnor: Andel kvinnor som planeras få läkemedelsbehandling med tamoxifen och/eller aromatashämmare efter
operation vid hormonreceptorpositiv bröstcancer, 2013.
Målnivå >95 %
Gotland 100,0
Stockholm
98,1
Kalmar
96,6
Östergötland
93,1
Västra Götaland
92,6
RIKET
89,5
Dalarna
89,2
Jönköping
88,9
Gävleborg
88,6
Uppsala
88,3
Sörmland
87,4
Värmland
87,2
Västernorrland
86,6
Västerbotten
85,3
Halland
84,4
Kronoberg
84,1
Västmanland
83,6
Örebro
81,7
Skåne
81,5
Jämtland
80,8
Norrbotten
79,5
Blekinge
76,2
0
20
40
60
2013
2012
80
100
Procent
Källa: Nationella Bröstcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 50
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
51
diagram 20 – sjukhus: Andel kvinnor som planeras få läkemedelsbehandling med tamoxifen och/eller aromatashämmare efter operation
vid hormonreceptorpositiv bröstcancer, 2013.
Landsting
Stockholm
Uppsala
Sörmland
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Kalmar
Gotland
Blekinge
Skåne
Halland
Västra Götaland
Värmland
Örebro
Västmanland
Dalarna
Gävleborg
Västernorrland
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
Antal patienter
227
373
375
12
304
271
12
Danderyds sjukhus 93,8
Karolinska, Solna 98,9
S:t Görans sjukhus, Stockholm 98,7
Sophiahemmet, Stockholm 91,7
Södersjukhuset, Stockholm 99,3
Akademiska sjukhuset, Uppsala 87,8
Lasarettet i Enköping 100,0
Kullbergska sjukhuset, Katrineholm1
Mälarsjukhuset, Eskilstuna 86,3
Universitetssjukhuset i Linköping 93,1
Höglandssjukhuset, Eksjö 89,5
Länssjukhuset Ryhov, Jönköping 92,0
Värnamo sjukhus 83,3
Växjö lasarett 84,1
Länssjukhuset Kalmar 96,6
Västerviks sjukhus 95,2
Visby lasarett 100,0
Blekingesjukhuset, Karlskrona 77,0
Helsingborgs lasarett 86,1
Kristianstads sjukhus 81,4
Landskrona lasarett1
Skånes universitetssjukhus, Lund 82,6
Skånes universitetssjukhus, Malmö 77,8
Hallands sjukhus, Halmstad 76,1
Hallands sjukhus, Varberg 91,4
NU-sjukvården, Uddevalla 89,7
Skaraborgs Sjukhus, Lidköping 87,5
Skaraborgs Sjukhus, Skövde 95,0
SU Sahlgrenska, Göteborg 95,4
SÄ-sjukvården, Borås 89,1
Arvika sjukhus 88,5
Centralsjukhuset i Karlstad 87,3
Lindesbergs lasarett1
Universitetssjukhuset Örebro 81,6
Västmanlands sjukhus, Västerås 84,5
Falu lasarett 89,4
Mora lasarett 88,2
Gävle sjukhus 88,4
Sollefteå sjukhus 71,4
Sundsvalls sjukhus 88,2
Östersunds sjukhus 80,8
Norrlands Univeristetssjukhus, Umeå 84,3
Skellefteå lasarett 92,3
Sunderbyns sjukhus 79,7
160
261
57
100
48
126
87
63
40
100
173
183
213
248
92
105
195
48
100
475
184
26
165
152
168
160
34
164
14
127
104
127
26
123
0
1
20
Färre än 10 fall
40
60
80
100
Procent
Källa: Nationella Bröstcancerregistret.
21 VÄNTETID FRÅN FÖRSTA BESÖK HOS
SPECIALIST TILL START AV BEHANDLING
SFBK arbetar för att patienterna ska få ett snabbt omhändertagande, och har angett att mer än 90 procent av alla
patienter med verifierad bröstcancer ska erbjudas en operation inom tre veckor och ingen bör vänta mer än fyra
veckor. Indikatorn anger väntetiden från det första besöket
hos en specialist till dagen för start av en behandling, i de
flesta fall en operation. Väntetiden påverkas av hur bröstcancervårdkedjan är utformad lokalt. I vissa landsting är
till exempel utredningen påbörjad eller redan avklarad
innan patienten remitteras till specialistkliniken för behandling.
Cancer inlaga korr 4.indd 51
Diagram 21 visar antalet dagar som 25, 50 och 75 procent av patienterna fick vänta från det första besöket hos
en specialist till behandlingsstart. Jämförelsen omfattar
7 466 kvinnor som behandlades under 2013. 25 procent
av patienterna påbörjade sin behandling inom 13 dagar,
50 procent inom 20 dagar och 75 procent inom 28 dagar.
Ytterligare 25 procent fick vänta mer än 28 dagar på att
behandlingen skulle påbörjas. Variationen mellan landstingen för medianen (då 50 procent av patienterna hade
fått en operation) var 7–28 dagar.
2014-12-01 13.36
52
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
diagram 21 – kvinnor: Väntetid från första besök hos specialist till start av behandling för bröstcancer, 2013.
Västmanland
7
Kronoberg 11
Dalarna 13
Kalmar 14
Gävleborg 15
Östergötland 16
Jönköping 16
Halland 17
Jämtland 17
Norrbotten 17
Blekinge 18
Skåne 18
Västernorrland 18
Värmland 19
Uppsala 19
RIKET 20
Västra Götaland 22
Örebro 22
Gotland 23
Stockholm 23
Sörmland 27
Västerbotten 28
0
Värde första kvartil
20
10
Median
30
40
50
Dagar
Värde tredje kvartil
Källa: Nationella Bröstcancerregistret.
Vad har hänt sedan 2011?
Bröstcancervården uppvisade 2011 goda och jämna resultat för flera indikatorer. Årets öppna jämförelser visar att
bra kan bli bättre, redan goda resultat har i flera fall ytterligare förbättrats och variationen i landet har minskat.
Detta gäller t.ex. relativ femårsöverlevnad, andel patienter
med fastställd diagnos före operation samt bedömning vid
multidisciplinär konferens inför start av behandling samt
efter operation.
Cancer inlaga korr 4.indd 52
Det kan finnas ett behov av att tydligöra definitionen av
en multidisciplinär konferens och för bröstcancer finns
detta angivet såväl i nationella som europeiska riktlinjer.
Inrapportering av behandlingsdata för strålbehandling
och cytostatikabehandling har lagts till i kvalitetsregistret
från och med 2012 vilket kan bidra till att inrapporteringen
av dessa data ännu är låg från vissa landsting. Det är givetvis angeläget att minska denna variation.
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
ÄGGSTOCKSCANCER
Statistik 2012
22 ÖVERLEVNAD VID ÄGGSTOCKSCANCER
Kvinnor
Antal diagnostiserade fall
694
Andel av alla cancerfall
2%
Prevalens, totalt
Relativ 5-årsöverlevnad
Antal dödsfall
53
8 649
45,4 %
Den relativa överlevnaden vid äggstockscancer har ökat sedan 1990. Ökningen gäller framför allt korttidsöverlevnad,
i ett respektive två år. Även femårsöverlevnaden har dock
ökat något och var 45,4 procent för perioden 2008–2012, se
diagram 22. Det finns vissa skillnader mellan landstingen
men konfidensintervallen är breda och variation beroende
på slumpen kan inte uteslutas.
571
Äggstockscancer, det vill säga elakartade tumörer som
utgår från äggstockarna, drabbar cirka 700 kvinnor varje
år. Prognosen är förhållandevis dålig och den relativa femårsöverlevnaden är 45 procent. Under 2012 dog 571 kvinnor
till följd av sin sjukdom. Incidensen (antal insjuknade) har
dock sjunkit sedan 1975, vilket delvis beror på p-pillrets
skyddande effekt.
Många cancersjukdomar delas in i fyra stadier grundat
på tumörutbredningen. Stadium I innebär för äggstockscancer att tumören är begränsad till äggstockarna, och
stadium IV innebär att sjukdomen har spridit sig även
utanför bukhålan. Sjukdomen har ett smygande förlopp
och diagnostiseras ofta sent eftersom den inte ger några
symtom i ett tidigt stadium. Nästan hälften av fallen är i
stadium III–IV vid tidpunkten för diagnos.
Här redovisas fyra indikatorer, varav en gäller överlevnaden, och tre som beskriver vårdprocessen. Femårsöverlevnaden fördelad på landsting bygger på uppgifter från
cancerregistret. De andra är hämtade från Nationellt kvalitetsregister för ovarialcancer, som är ett av fyra delregister
inom Svenska kvalitetsregistret för gynekologisk cancer.
Registret startade år 2008. För äggstockscancer presenteras indikatorerna på regionnivå eftersom behandlingen
till vissa delar är centraliserad regionalt.
diagram 22 – riket: Relativ 5-årsöverlevnad vid
äggstockscancer. Avser patienter 30–89 år vid diagnos.
Åldersstandardiserade värden.
Procent
100
80
60
40
20
0
1993–1997
1998–2002
2003–2007
2008–2012
År
Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.
TÄCKNINGSGRAD
Täckningsgraden i Nationellt kvalitetsregister för ovarialcancer var 87 procent 2013. Variationen mellan sjukvårdsregionerna var 77–99 procent. Hur snabbt vårdgivarna rapporterar in sina fall till registret påverkar täckningsgraden.
Denna avstämning avser inrapporterade fall till kvalitetsregistret till september 2014, för vård och behandling som
utfördes under 2013. Den varierande täckningsgraden mellan regionerna bör beaktas när man värderar resultateten
för de indikatorer som redovisas i detta avsnitt. En redovisning av täckningsgraden per region finns i bilaga 3.
Cancer inlaga korr 4.indd 53
2014-12-01 11.23
54
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
diagram 22 – kvinnor: Relativ 5-årsöverlevnad vid äggstockscancer, 2008–2012. Avser patienter 30–89 år vid diagnos.
Åldersstandardiserade värden.
Västmanland
53,5
Dalarna 50,0
Västerbotten 49,6
Västernorrland 49,0
Blekinge
48,7
Jönköping
47,5
Östergötland
47,1
Stockholm
47,0
Norrbotten
46,9
Värmland
46,2
Gävleborg
45,4
RIKET
45,4
Sörmland 45,0
Västra Götaland 44,9
Skåne 44,9
Kalmar
44,5
Uppsala
43,3
Örebro
40,5
Jämtland
39,6
Gotland
38,2
Kronoberg
35,8
Halland
34,0
0
20
40
60
2008–2012
80
100
Procent
2003–2007
Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.
23 ANDEL VÄVNADSPROV SOM BEDÖMS
AV REFERENSPATOLOG
behandlingen. Indikatorn redovisas endast per sjukvårdsregion då behandlingen främst utförs på regionnivå.
Diagram 23 bygger på uppgifter om 1 212 kvinnor för
åren 2012–2013 och visar att 65 procent av fallen bedömdes
av en referenspatolog. Skillnaden mellan regionerna var
55–75 procent. Andelen i riket har mer än fördubblats från
2008 då den var 30 procent. Den rådande bristen på patologer kan göra att många regioner har svårt att ordna så att
även en referenspatolog bedömer tumörpreparatet.
När det gäller äggstockscancer bygger diagnosen och beslutet om behandling på patologens bedömning av tumörpreparatet. Nationellt kvalitetsregister för ovarialcancer har
gjort uppföljningar som visar att relativt många diagnoser
omvärderas om preparatet även bedöms av en subspecialiserad patolog (referenspatolog). Bedömningen har betydelse för prognosen och kan vara avgörande för den fortsatta
diagram 23 – kvinnor: Andel kvinnor med äggstockscancer där vävnadsprov bedöms av referenspatolog, 2012–2013.
Stockholm-Gotland
75,5
Västra
68,6
Sydöstra
67,8
RIKET 64,7
Norra 63,3
Uppsala-Örebro 56,5
Södra
55,4
0
20
40
2012–2013
Källa: Nationellt kvalitetsregister för ovarialcancer.
Cancer inlaga korr 4.indd 54
60
2008–2009
80
100
Procent
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
24 ERFAREN TUMÖRKIRURG VID
PRIMÄROPERATIONEN
55
rurgiska ingrepp, så kallade Wertheimoperationer, eller
som har subspecialitet inom gynekologisk tumörkirurgi.
Operationsverksamheterna är i hög grad centraliserade
varför resultatet endast redovisas per sjukvårdsregion.
Diagram 24 bygger på uppgifter om 1 946 kvinnor som
opererades 2008–2013 och visar att i 57 procent av fallen
deltog en erfaren tumörkirurg. Skillnaden mellan regionerna var 27–67 procent. Andelen i riket har ökat från 49
procent 2008 till 67 procent 2013. Kvalitetsregistret bedömer att en underrapportering kan finnas då uppgift saknades i flera inrapporterade fall om en erfaren tumörkirurg
deltagit eller inte.
Den primära operationen vid äggstockscancer kan vara
en mycket krävande operation och bör därför utföras av
ett team som behärskar tekniken och har erfarenhet av
att hantera dessa operationer. Det finns studier som visat
att om operationerna utförs vid tumörkirurgiska centra av
minst en erfaren tumörkirurg förbättras patientens överlevnad liksom kvaliteten på operationen, jämfört med patienter som inte fick sådana insatser. Indikatorn visar andelen
primäroperationer där minst en erfaren tumörkirurg deltagit. Kvalitetsregistrets definition av erfaren tumörkirurg
är en person som har utfört minst 25 omfattande tumörki-
diagram 24 – kvinnor: Andel patienter som primäropererats för ovarialcancer där erfaren tumörkirurg deltagit under operationen,
2008–2013.
Södra
67,3
Stockholm-Gotland
63,1
Sydöstra
61,4
Västra
60,6
RIKET
57,3
Uppsala-Örebro 50,0
Norra 26,7
0
20
40
60
80
100
Procent
Källa: Nationellt kvalitetsregister för ovarialcancer.
Cancer inlaga korr 4.indd 55
2014-12-01 11.23
56
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
25 OPTIMALA KIRURGISKA
STADIEINDELNINGSPROCEDURER VID
OPERATION AV TIDIG ÄGGSTOCKCANCER
En korrekt klassifikation av sjukdomens stadium, det vill
säga cancerns utbredning vid diagnos är avgörande för att
kunna förutsäga sjukdomsutvecklingen och välja den fortsatta behandlingen och uppföljningen. Stadieindelningen
vid förmodat tidig äggstockscancer är mycket viktig. Cirka
en tredjedel av patienterna i stadium I kräver ingen behandling utöver kirurgi, enligt nationella vårdprogrammets kriterier. Detta förutsätter dock att en fullständig
undersökning av buken utförts vid operationen och att
multipla vävnadsprov tagits enligt ett schema från olika
delar av buken. Multipla systematiska biopsier används
här som en indikator för adekvat stadieindelning. Omvänt
kan patienter som har en tumörspridning och ett mer
avancerat stadium identifieras. Dessa patienter kräver ytterligare behandling utöver kirurgi.
Patologen gör efter operationen en makroskopisk och
mikroskopisk undersökning av operationspreparatet. Re­
sultaten sammanvägs med röntgenundersökningar. Där­
efter tilldelas tumören ett stadium som anger tumörutbredningen. Den klassifikation som används i Sverige är
FIGOs (Federation International of Gynecology and Obstetrics) stadieindelning. Den senaste versionen utkom 2013.
Denna jämförelse har avgränsats till kvinnor i stadium
I, vilket är en tidig form av äggstockscancer. Resultatet
redovisas per sjukvårdsregion.
Diagram 25 bygger på uppgifter om 550 kvinnor med
äggstockscancer i stadium I som opererades 2008–2013
och visar att i 17 procent av fallen hade systematiska biopsier tagits vid operationen. Skillnader mellan regionerna
var 1–39 procent. Resultaten antyder att adekvat stadieindelning inte utförts för en stor del av patienterna med tidig
äggstockcancer. Anledningen till den låga andelen patienter, där man registrerat att multipla systematiska biopsier
tagits, bör utredas närmare.
diagram 25 – kvinnor: Andel patienter med tidig äggstockscancer (stadium I) som fått optimal stadieindelning enligt FIGO med
systematiska biopsier under operation, 2008–2013.
Västra
39,2
Norra
32,7
Södra
22,4
RIKET
17,3
Sydöstra
4,1
Uppsala-Örebro
0,8
Stockholm-Gotland
0,9
0
15
30
45
60
Procent
Källa: Nationellt kvalitetsregister för ovarialcancer.
Vad har hänt sedan 2011?
Överlevnaden har ökat något för äggstockscancer. Fler
primäroperationer utförs av erfaren tumörkirurg och fler
vävnadsprov från primäroperationen bedöms av subspecialiserad referenspatolog, detta trots en i landet generell
brist på patologer. Kirurgiskt finns ett uttalat förbättringsbehov för att uppnå en adekvat kirurgisk stadieindelning
av tidig äggstockscancer (stadium I).
Cancer inlaga korr 4.indd 56
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
NJURCANCER
Statistik 2012
26 ÖVERLEVNAD VID NJURCANCER
Kvinnor
Män
Antal diagnostiserade fall
397
649
Andel av alla cancerfall
1%
2%
3 946
5 238
67,7 %
65,5 %
236
308
Prevalens, totalt
Relativ 5-årsöverlevnad
Antal dödsfall
57
Njurcancer utgör cirka två procent av all cancer hos vuxna i
Sverige. Incidensen (antalet insjuknade) är högre hos män
än hos kvinnor och cirka 60 procent som får diagnosen
är män. Det finns inga stora skillnader mellan sjukvårdsregionerna och under de senaste två decennierna har incidensen minskat. Cirka 1 000 personer om året diagnosticeras med njurcancer, varav de flesta är över 65 år.
Prognosen har förbättrats under det senaste årtiondet.
Femårsöverlevnaden är mycket hög, över 90 procent, för
patienter med små tumörer som inte har hunnit växa igenom njurkapseln. Totalt är femårsöverlevnaden för njurcancer över 65 procent för båda könen. I Sverige dör cirka
500 personer av njurcancer varje år.
Här redovisas resultatet för fyra indikatorer, varav tre
med data från Nationella njurcancerregistret. Två indikatorer speglar insatser som är rekommenderade i nationella vårdprogrammet. Uppgifter om överlevnad har hämtats
från cancerregistret. Avslutningsvis visas ett väntetidsmått.
Efter att ha legat på en stabil nivå under 1990-talet ökade
den relativa femårsöverlevnaden för både män och kvinnor under början av 2000-talet. Under perioden 2008–2012
var överlevnaden något lägre för män än för kvinnor, 65,5
respektive 67,7 procent. Sammanlagt för båda könen var
överlevnaden 66,3 procent, se diagram 26. Det finns en
spridning i överlevnaden mellan landstingen från 54,4–
72,9 procent.
diagram 26 – riket: Relativ 5-årsöverlevnad vid njurcancer,
Avser patienter 30–89 år vid diagnos. Åldersstandardiserade
värden.
Procent
100
80
60
40
20
0
1993–1997
1998–2002
Totalt
2003–2007
Kvinnor
2008–2012
Män
År
Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.
TÄCKNINGSGRAD
Täckningsgraden i Nationella njurcancerregistret var 98
procent 2013. Variationen mellan sjukvårdsregionerna var
91–100 procent. 13 landsting hade en täckningsgrad på 100
procent. Hur snabbt vårdgivarna rapporterar in sina fall till
registret påverkar täckningsgraden. Denna avstämning avser inrapporterade fall till kvalitetsregistret till september
2014, för vård och behandling som utfördes under 2013.
En redovisning av täckningsgraden per landsting finns i
bilaga 3.
Cancer inlaga korr 4.indd 57
2014-12-01 11.23
58
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
diagram 26 – totalt: Relativ 5-årsöverlevnad vid njurcancer, 2008–2012. Avser patienter 30–89 år vid diagnos.
Åldersstandardiserade värden.
Örebro
72,9
Värmland
72,6
Västmanland
72,5
Kalmar
72,5
Gävleborg
71,3
Jämtland
70,9
Halland
69,3
Stockholm 69,0
Blekinge
67,6
Västernorrland
67,2
Jönköping
66,9
RIKET
66,3
Skåne 66,0
Kronoberg 65,9
Västerbotten 64,8
Uppsala 64,6
Östergötland
62,6
Västra Götaland
62,5
Sörmland
59,8
Dalarna
58,3
Norrbotten
55,5
Gotland
54,4
0
20
40
60
2008–2012
80
100
Procent
2003–2007
Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.
27 PRIMÄR UTREDNING MED
DATORTOMOGRAFI AV BRÖSTKORGEN
FÖRE OPERATION
Fjärrmetastaser från njurcancer sitter ofta i lungorna.
Inför operation är det avgörande att veta om det finns
tumörspridning till lungorna vilket bäst undersöks med
datortomografi av bröstkorgen. Enligt det nationella vårdprogrammet bör patienter primärt utredas med en sådan
undersökning. Vårdprogrammets målnivå är att minst 85
procent av alla patienter bör utredas med datortomografi
av bröstkorgen.
Diagram 27 visar att av 2 085 personer som diagnostiserades med njurcancer under 2012–2013 var det 90 procent
som undersöktes med en datortomografi av bröstkorgen.
Andelen varierar mellan 72–100 procent i landstingen. Undersökningen har ökat sedan 2005 då andelen var 72 procent i riket. Variabeln registrerades i mycket hög utsträckning i kvalitetsregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 58
diagram 27 – riket: Andel patienter som fick utredning med
datortomografi av bröstkorgen före operation för njurcancer.
Procent
100
90
80
70
05
06
07
08
Totalt
09
10
Kvinnor
11
12
Män
13
År
Källa: Nationella njurcancerregistret.
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
59
diagram 27 – totalt: Andel patienter som fick utredning med datortomografi av bröstkorgen före operation för njurcancer, 2012-2013.
Blekinge 100,0
Värmland
98,8
Västmanland
98,1
Jämtland
96,8
Västerbotten
96,3
Skåne
95,5
Jönköping
94,6
Kronoberg
94,0
Örebro
93,9
Gävleborg
93,4
Gotland
93,3
Västernorrland
91,7
Västra Götaland
90,7
RIKET
90,3
Stockholm
90,2
Halland
85,5
Norrbotten
83,6
Östergötland
83,5
Sörmland
83,1
Dalarna
79,3
Kalmar
75,3
Uppsala
71,6
0
20
40
60
80
100
2008–2009
2012–2013
Procent
Källa: Nationella njurcancerregistret.
28 NJURSPARANDE KIRURGI VID
SMÅ TUMÖRER
Det nationella vårdprogrammet rekommenderar att en
njursparande kirurgi, så kallad partiell nefrektomi, används när njurcancern är 4 cm eller mindre och utan metastastaser. Avsikten är att spara njurfunktionen vilket är
av stort värde för patienterna.
Diagram 28 visar att av 692 patienter som hade en njurcancer som var 4 cm eller mindre och utan metastaser
under 2012–2013 var det 51 procent som fick njursparande
kirurgi, partiell nefrektomi. Njursparande kirurgi som metod har ökat sedan 2005 då andelen var 21 procent i riket.
Andelen patienter opererade med njursparande kirurgi varierar mellan 10–83 procent i landstingen, med undantag
för Gotland som hade få fall. Skillnaden mellan landsting
är överraskande stora.
Underlagen i diagrammet bygger dock på relativt få
uppgifter per landsting, vilket gör att konfidensintervallen
är breda. Uppgifterna bör då tolkas med stor försiktighet.
Cancer inlaga korr 4.indd 59
diagram 28 – riket: Andel patienter som fått njursparande
kirurgi. Avser patienter med njurtumörer upp till 4 cm storlek
och utan metastaser.
Procent
60
50
40
30
20
10
0
05
06
07
08
Totalt
09
10
Kvinnor
11
12
Män
13
År
Källa: Nationella njurcancerregistret.
2014-12-01 11.23
60
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
diagram 28 – totalt: Andel patienter som fått njursparande kirurgi, 2012–2013. Avser patienter med njurtumörer upp till 4 cm storlek
och utan metastaser.
Västerbotten
83,3
Jönköping
81,0
Kronoberg
79,0
Skåne
71,8
Västernorrland2
63,6
Halland
61,1
Stockholm
58,8
Västmanland
57,1
Västra Götaland
51,2
RIKET
50,6
Örebro
48,0
Blekinge2
33,3
Gävleborg
32,1
Sörmland
31,3
Östergötland
31,3
Uppsala
30,0
Norrbotten2
21,4
Kalmar
17,9
Dalarna
13,3
Värmland
10,0
Gotland1
Jämtland1
0
1
20
Färre än 10 fall
2
40
Färre än 10 fall 2008–2009
60
2012–2013
2008–2009
80
100
Procent
Källa: Nationella njurcancerregistret.
29 VÄNTETID FRÅN REMISSBESLUT TILL
START AV BEHANDLING
För patientens skull bör vården eftersträva så korta
väntetider som möjligt. Här redovisas väntetiden från beslut om att skicka en remissen till en specialist på grund
av en misstanke om cancer, till det att en behandling har
påbörjats.
Diagram 29 visar antalet dagar som 25, 50 och 75 procent av patienterna fick vänta från remissbeslut till start
Cancer inlaga korr 4.indd 60
av behandling. Jämförelsen omfattar 822 patienter som behandlades under 2013. 25 procent av patienterna påbörjade
sin behandling inom 39 dagar, 50 procent inom 60 dagar
och 75 procent inom 100 dagar. Ytterligare 25 procent fick
vänta mer än 100 dagar på att behandlingen skulle påbörjas. Variationen mellan landstingen för medianen (då 50
procent av patienterna hade påbörjat en behandling) var
33–92 dagar.
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
61
diagram 29 – totalt: Väntetid från remissbeslut till start av behandling för njurcancer, 2013.
Västerbotten 33
Norrbotten 41
Gävleborg 44
Jämtland 50
Jönköping 53
Stockholm 55
RIKET 60
Kronoberg 63
Västmanland 63
Västra Götaland 64
Västernorrland 66
Örebro 67
Sörmland 68
Uppsala 69
Skåne 70
Värmland 72
Östergötland 72
Dalarna 75
Halland 85
Kalmar 92
Gotland1
Blekinge1
0
Värde första kvartil
30
60
Median
Värde tredje kvartil
90
1
120
150
Dagar
Färre än 10 fall
Källa: Nationella njurcancerregistret.
Vad har hänt sedan 2011?
Sedan föregående jämförelse 2011 har det inte skett någon
nämnvärd förändring i överlevnaden vid njurcancer. Nästan alla patienter blir idag föremål för en datortomografi
av bröstkorgen som ett led i utredningen. Andelen patienter med en njurcancer som var 4 cm eller mindre och utan
metastaser som opererats med njursparande teknik har
ökat. En fjärdedel av patienterna får vänta mer än 100 dagar innan behandling påbörjats, vilket för dessa patienter
är en lång väntetid.
Cancer inlaga korr 4.indd 61
2014-12-01 11.23
62
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
URINBLÅSECANCER
Statistik 2012
30 ÖVERLEVNAD VID URINBLÅSECANCER
Kvinnor
Män
Antal diagnostiserade fall
601
1 794
Andel av alla cancerfall
2%
6%
5 767
16 112
72,6 %
75,4 %
201
470
Prevalens, totalt
Relativ 5-årsöverlevnad
Antal dödsfall
Drygt 2 400 personer insjuknar i cancer i urinblåsan varje
år, varav tre fjärdedelar är män. Antalet fall ökade markant
från 1960-talet och framåt, men ökningen ser ut att ha
planat ut under 2000-talet. De flesta som diagnostiseras är
i åldern 60–80 år, och medelålder är 73 år. De första symtomen vid cancer i urinblåsan är vanligen blod i urinen.
Urinblåsecancer delas in i de olika typerna Tis, Ta och
T1–T4, varav Tis, Ta och T1 är icke-muskelinvasiva. Det innebär att tumören inte har vuxit in på djupet i urinblåsans
muskulatur. I genomsnitt är cirka tre fjärdedelar av alla
fall icke-muskelinvasiva, med en liten variation mellan
sjukvårdsregionerna.
Här visas resultatet av sex indikatorer. Den första indikatorn behandlar överlevnaden i sjukdomen. Fyra indikatorer visar andelen patienter som har fått någon av de
aktuella behandlingarna eller andra insatser som rekommenderas i nationella vårdprogrammet. Avslutningsvis
visas en indikator som handlar om väntetiderna i vården.
Uppgifterna har hämtats från Nationellt kvalitetsregister
för urinblåsecancer, förutom överlevnad där data kommer
från Socialstyrelsens cancerregister.
Diagram 30 visar den relativa femårsöverlevnaden för patienter med urinblåsecancer. För riket var den 74,7 procent
under åren 2008–2012 och variationen mellan landstingen
var 67,2–81,9 procent. Överlevnaden sjunker ju äldre patienten är vid diagnosen.
diagram 30 – riket: Relativ 5-årsöverlevnad vid urinblåsecancer.
Avser patienter 30–89 år vid diagnos. Åldersstandardiserade
värden.
Procent
100
80
60
40
20
0
1993–1997
1998–2002
Totalt
2003–2007
Kvinnor
2008–2012
Män
År
Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.
TÄCKNINGSGRAD
Täckningsgraden i Nationella kvalitetsregistret för urinblåsecancer var 95 procent 2013. Variationen mellan sjukvårdsregionerna var 78–100 procent. 14 landsting hade en
täckningsgrad på 100 procent. Hur snabbt vårdgivarna rapporterar in sina fall till registret påverkar täckningsgraden.
Denna avstämning avser inrapporterade fall till kvalitetsregistret till september 2014, för vård och behandling som
utfördes under 2013. Det är framför allt ett landsting som
släpar efter i inrapportering av uppgifter för 2013. En redovisning av täckningsgraden per landsting finns i bilaga 3.
Cancer inlaga korr 4.indd 62
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
63
diagram 30 – totalt: Relativ 5-årsöverlevnad vid urinblåsecancer, 2008–2012. Avser patienter 30–89 år vid diagnos.
Åldersstandardiserade värden.
Blekinge
81,9
Kalmar
77,5
Skåne
76,7
Jönköping
76,1
Östergötland
76,0
Västra Götaland
75,7
Västmanland
75,6
Stockholm
75,4
RIKET
74,7
Halland
74,2
Norrbotten
74,0
Örebro
74,0
Västernorrland
73,1
Västerbotten
72,8
Värmland
72,0
Sörmland
71,6
Uppsala
71,5
Gotland
70,6
Kronoberg
69,9
Gävleborg
68,7
Jämtland
67,4
Dalarna
67,2
0
20
40
60
2008–2012
80
100
Procent
2003–2007
Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.
31 MULTIDISCIPLINÄR KONFERENS INFÖR
BEHANDLINGSSTART
Inför primärbehandlingen av urinblåsecancer genomförs
en multidisciplinär konferens, där en omfattande granskning av patientens tumörsjukdom görs för att vården ska
kunna ge patienten en så bra behandling som möjligt.
I konferensen deltar specialister från flera discipliner,
exempelvis urolog, onkolog, radiolog och patolog samt
kontaktsjuksköterska. I det nationella vårdprogrammet
lyfts två patientgrupper fram som bör bedömas vid multidisciplinära konferenser, det är patienter med tumörer i
stadium T1 och patienter med muskelinvasiva blåstumörer (stadium T2–T4) som är aktuella för kurativt syftande
(det vill säga botande) behandling. Denna jämförelse
belyser multisdisciplinära konferenser för patienter med
T1-tumörer eller med muskelinvasiv sjukdom.
Av 2 129 patienter åren 2012–2013 var det 52 procent som
bedömdes vid en multidisciplinär konferens, se diagram
31. Variationen mellan landstingen var stor: 16–92 procent.
Det var ingen större skillnad mellan män och kvinnor. Andelen har ökat från 41 procent under åren 2008–2009.
Nationella vårdprogrammet med tillhörande kvalitetsregister anger att alla patienter med tumörer i stadium T1
och med muskelinvasiva blåstumörer bör diskuteras på
en multidisciplinär konferens. Andelen patienter som tas
Cancer inlaga korr 4.indd 63
upp vid sådana konferenser är långt från kvalitetsregistrets målsättning och påtagliga förbättringar behöver göras
inom de närmaste åren.
För att få säkrare data innehåller diagrammet uppgifter
från två år. Trots det har några landsting så få fall att resultaten blir osäkra. Till höger i diagrammet anges hur många
patienter som ingår i underlaget per landsting.
diagram 31 – riket: Andel patienter med T1-sjukdom eller
muskelinvasiv sjukdom som får multidisciplinär konferens.
Procent
60
50
40
30
20
10
0
2008–2009
2010–2011
Totalt
Kvinnor
2012–2013
Män
År
Källa: Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer.
2014-12-01 11.23
64
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
diagram 31 – totalt: Andel patienter med T1-sjukdom eller muskelinvasiv sjukdom som får multidisciplinär konferens, 2012–2013.
Antal patienter
Kronoberg
91,8
49
Stockholm
79,9
308
Uppsala
70,8
72
Värmland
67,7
62
Gotland
64,7
17
Dalarna
64,5
76
Gävleborg
61,4
70
Örebro
60,0
65
Västmanland
59,6
52
Västerbotten
57,1
56
Västernorrland
53,5
58
Sörmland
52,1
48
RIKET
52,0
2129
Skåne
50,8
396
Jämtland
46,0
50
Blekinge
45,1
51
Norrbotten
38,3
47
Jönköping
36,4
66
Östergötland
35,8
134
Västra Götaland
30,8
322
Halland
23,0
61
Kalmar
15,9
69
0
20
40
60
2012–2013
80
100
2008–2009
Procent
Källa: Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer.
32 INTRAVESIKAL BEHANDLING AV
TUMÖR I STADIUM T1
Vid nästan alla blåstumörer görs en TUR-operation (transuretral resektion). T1-tumörer tillhör en högriskkategori
trots att den inte växer på djupet i blåsans muskulatur.
Nationella vårdprogrammet rekommenderar att patienter
med en T1-tumör förutom TUR även bör erbjudas en intravesikal behandling (insprutning i urinblåsan via kateter) av kemo- eller immunoterapi för att förebygga återfall
och hindra tumören från att förvärras. Undantag kan göras
om patienten även har någon annan allvarlig sjukdom
(samsjuklighet) och har nått en mycket hög ålder.
Varje år diagnostiseras cirka 500 personer med urinblåsecancer i stadium T1. Diagram 32 visar att 50 procent av de
diagnostiserade patienterna fick en intravesikal behandling under 2012–2013. Jämförelsen omfattar 1 099 patienter
under 2012–2013 som hade en tumör i stadium T1. Andelen som får intravesikal behandling har ökat från nästan
43 procent sedan perioden 2008–2009.
Variationen mellan landstingen 2012–2013 var 25–75
procent, vilket talar för att vissa landsting bör kunna förbättra sitt resultat inom de närmaste åren. Data för indikatorn i diagrammet gäller två år för att uppgifterna på
Cancer inlaga korr 4.indd 64
landstingsnivå ska bli mer tillförlitliga. Trots det har några
landsting så få fall att resultaten blir osäkra, men siffrorna
tyder ändå på anmärkningsvärda skillnader mellan landstingen. Till höger i diagrammet anges hur många patienter
som ingår i underlaget per landsting.
diagram 32 – riket: Andel patienter med urinblåsecancer
stadium TI som får intravesikal behandling.
Procent
60
50
40
30
20
10
0
2008–2009
2010–2011
Totalt
Kvinnor
2012–2013
Män
År
Källa: Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer.
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
65
diagram 32 – totalt: Andel patienter med urinblåsecancer stadium TI som får intravesikal behandling, 2012–2013.
Antal patienter
Västerbotten
75,0
24
Kronoberg
66,7
27
Östergötland
65,3
72
Västra Götaland
52,9
157
Örebro
52,6
38
Stockholm
51,5
163
Skåne
51,4
212
Kalmar
50,0
40
Västmanland
50,0
22
RIKET
49,8
1099
Gävleborg
48,5
33
Sörmland
47,6
21
Dalarna
46,5
43
Västernorrland
46,4
28
Jämtland
40,7
27
Jönköping
40,0
40
Norrbotten
37,5
16
Halland
37,0
27
Uppsala
36,8
38
Värmland
26,7
30
Blekinge
25,0
32
Gotland1
0
1
20
Färre än 10 fall
40
60
2012–2013
80
100
2008–2009
Procent
Källa: Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer.
33 KURATIVT SYFTANDE BEHANDLING AV
TUMÖRER I STADIUM T2–T4
En tumör i stadium T2–T4 har vuxit in i muskulaturen och
en kurativt syftande behandling är i dessa fall antingen
cystektomi (borttagande av urinblåsan) med/utan systemisk cytostatikabehandling eller strålbehandling. I flera
fall väljer man att inte försöka bota sjukdomen, till exempel om patienten har någon annan sjukdom (samsjuklighet) eller har nått en hög ålder.
Varje år får cirka 500 personer en diagnos av blåstumören som ingår i stadium T2–T4. Diagram 33 visar att under
perioden 2012–2013 fick 48 procent av patienterna någon
av ovanstående behandlingar. Det har skett en liten ökning under de senaste åren, från 45 procent under åren
2008–2009.
Det är stora skillnader mellan landstingen när det gäller andelen som får en kurativt syftande behandling, 35–59
procent. Jämförelsen omfattar 1 030 patienter som under
åren 2012-2013 hade en tumör i stadium T2–T4.
För att få säkrare data innehåller diagrammet uppgifter
från två år. Trots det har några landsting så få fall att resultaten blir osäkra. Till höger i diagrammet anges hur många
patienter som ingår i underlaget per landsting.
Cancer inlaga korr 4.indd 65
diagram 33 – riket: Andel patienter med urinblåsecancer som
genomgår kurativt syftande behandling. Avser patienter i
stadium T2-T4.
Procent
60
50
40
30
20
10
0
2008–2009
2010–2011
Totalt
Kvinnor
2012–2013
Män
År
Källa: Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer.
2014-12-01 11.23
66
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
diagram 33 – totalt: Andel patienter med urinblåsecancer som genomgår kurativt syftande behandling, 2012–2013.
Avser patienter i stadium T2-T4.
Antal patienter
Halland
58,8
34
Västernorrland
56,7
30
Jämtland
56,5
23
Uppsala
52,9
34
Sörmland
51,9
27
Örebro
51,9
27
Norrbotten
51,6
31
Västra Götaland
51,5
165
Skåne
50,0
184
RIKET
48,1
1030
145
Stockholm
46,9
Västerbotten
46,9
32
Västmanland
46,7
30
26
Jönköping
46,2
Kronoberg
45,5
22
Östergötland
43,6
62
Blekinge
42,1
19
Kalmar
41,4
29
Värmland
37,5
32
Dalarna
36,4
33
Gävleborg
35,1
37
Gotland1
0
1
20
Färre än 10 fall
40
60
80
100
2008–2009
2012–2013
Procent
Källa: Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer.
34 CYTOSTATIKABEHANDLING
FÖRE RADIKAL OPERATION VID
MUSKELINVASIV URINBLÅSECANCER
I vissa fall ges cytostatikabehandling före operationen för
att minska återfall i sjukdomen, så kallad neoadjuvant
behandling. Målsättningen är att döda den mikrometastasering som patienten kan ha. Trots förbättrad operationsteknik får drygt 50 procent av de patienter som opererats
med radikal cystektomi återfall av blåscancer och/eller
fjärrmetastaser. För att minska återfallen i sjukdomen
rekommenderar nationella vårdprogrammet en neoadjuvant cytostatikabehandling före kurativt syftande operation för att förbättra överlevnaden. Rekommendationen
riktar sig till patienter med muskelinvasiv blåscancer.
Diagram 34 visar att av 419 fall med muskelinvasiv blåscancer fick 37 procent en neoadjuvant cytostatikabehandling före operationen 2012–2013. Trots två års dataunderlag bygger jämförelsen på ett mycket litet underlag och
kan bara ge en antydan om hur vårdprogrammets rekommendation omsätts i sjukvården. De få fallen visar ändå på
en ökad andel för riket, från 11 procent 2008–2009 till 37
procent under de senaste två åren.
Cancer inlaga korr 4.indd 66
diagram 34 – riket: Andel patienter som får neoadjuvant
cytostatikabehandling före radikal cystektomi p.g.a. muskelinvasiv
sjukdom.
Procent
60
50
40
30
20
10
0
2008–2009
2010–2011
Totalt
Kvinnor
2012–2013
Män
År
Källa: Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer.
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
67
diagram 34 – totalt: Andel patienter som får neoadjuvant cytostatikabehandling före radikal cystektomi p.g.a. muskelinvasiv sjukdom,
2012–2013.
Antal patienter
Västmanland
81,8
11
Uppsala
62,5
16
Västernorrland
54,6
11
Skåne
51,8
83
10
Gävleborg
50,0
Norrbotten
50,0
12
Stockholm
47,6
63
RIKET
37,0
419
Halland
26,3
19
Sörmland
25,0
12
Jönköping
18,2
11
Västra Götaland
15,7
83
Östergötland
10,5
19
Kalmar
0,0
10
Kronoberg1
Gotland1
Blekinge1
Värmland1
Örebro1
Dalarna1
Jämtland1
Västerbotten1
0
1
20
Färre än 10 fall
40
60
2012–2013
2008–2009
80
100
Procent
Källa: Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer.
35 VÄNTETID FRÅN REMISSBESLUT TILL
START AV BEHANDLING
Vid det första besöket hos en urologisk specialist för misstänkt urinblåsecancer gör läkaren oftast en cystoskopi
där urinröret och blåsan undersöks inifrån. I de flesta fall
räcker det för att upptäcka en tumör och man kan då fatta
ett beslut om den fortsatta behandlingen. I samband med
cystoskopi bestämmer läkaren om det är aktuellt att göra
en TUR-operation (transuretral resektion). För över 90
procent av fallen görs en TUR-operation, men med stor
variation mellan sjukvårdsregionerna.
Här redovisas väntetiden från beslut om att skicka remissen till en specialist på grund av en misstanke om cancer, till en TUR-operation.
Cancer inlaga korr 4.indd 67
Diagram 35 visar antalet dagar som 25, 50 och 75 procent
av patienterna fick vänta från remissbeslut till TUR-operation. Jämförelsen omfattar 2 277 patienter som behandlades under 2013. 25 procent av patienterna påbörjade sin
behandling inom 22 dagar, 50 procent inom 39 dagar och 75
procent inom 62 dagar. Ytterligare 25 procent fick vänta mer
än 62 dagar på att behandlingen skulle påbörjas. Variationen mellan landstingen för medianen (då 50 procent av
patienterna hade påbörjat en behandling) var 29–70 dagar.
2014-12-01 11.23
68
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
diagram 35 – totalt: Väntetid från remissbeslut till start av behandling för urinblåsecancer, 2013.
Stockholm 29
Jönköping 29
Halland 29
Jämtland 29
Norrbotten 31
Västra Götaland 33
Kronoberg 35
Östergötland 36
Kalmar 39
RIKET 39
Blekinge 40
Dalarna 41
Västernorrland 42
Västerbotten 42
Skåne 45
Örebro 49
Gävleborg 49
Uppsala 52
Sörmland 61
Västmanland 61
Gotland 67
Värmland 70
0
40
Värde första kvartil
Median
80
120
160
200
Dagar
Värde tredje kvartil
Källa: Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer.
Vad har hänt sedan 2011?
Den relativa överlevnaden i blåscancer har inte förbättrats
sedan föregående rapport. Det har skett en liten ökning
av andelen patienter med tidig invasiv cancer som får intravesikal behandling. Andelen patienter med avancerad
tumör som får kurativt syftande behandling är i stort sett
oförändrad. Däremot har andelen patienter med muske-
Cancer inlaga korr 4.indd 68
linvasiv urinblåsecancer som får cytostatikabehandling
innan operation ökat från 11 procent till 37 procent. Detta
är dock osäkert på grund av att det rör sig om relativt få
patienter. Skillnaden i väntetid till behandlingsstart är stor
mellan landstingen, medianväntetiden varierar mellan
29–70 dagar.
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
PROSTATACANCER
Statistik 2012
Män
Antal diagnostiserade fall
8 985
Andel av alla cancerfall
Prevalens, totalt
31 %
88 454
Relativ 5-årsöverlevnad
91 %
Antal dödsfall
2 388
Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen i Sverige och den står för drygt 30 procent av all cancersjukdom
hos män. År 2012 diagnostiserades nästan 9 000 fall och
i Sverige lever idag mer än 88 000 män som har eller har
haft prostatacancer. Sjukdomen är ovanlig före 50 års
ålder. Medianåldern vid diagnosen har sjunkit och är för
närvarande 70 år.
Antalet nya fall var stabilt mellan 1990 och 1995, men sedan ökade antalet prostatacancerfall kraftigt till och med
2005 då trenden avstannade under några år. År 2009 kom
återigen en ökning men som nu har planat ut. Denna ökning beror till allra största delen på att allt fler män utan
symtom undersöker sin nivå av prostataspecifikt antigen
(PSA) i ett blodprov och på att män med förhöjt PSA, som
förekommer bland cirka 10 procent av alla symtomfria
män, utreds med biopsi (ett vävnadsprov) av prostatan. Ökningen av antalet provtagningar förklarar varför prostatacancer diagnostiseras i allt tidigare stadier och varför
åldern vid diagnosen har sjunkit.
Risken att avlida av prostatacancer beror på tumörens
stadium och grad. Allt fler män diagnostiseras i dag med
små och väldifferentierade tumörer, och därför har den
relativa femårsöverlevnaden ökat och 2011 var den 91 procent. År 2012 dog 2 388 män av prostatacancer.
Här redovisas resultatet för sex indikatorer. Fyra av dem
speglar åtgärderna vid olika stadier och svårighetsgrader
av prostatacancern, från tumörer med mycket låg risk att
spridas till tumörer med hög risk som ofta växer snabbt
och aggressivt. Dessutom redovisas två indikatorer som
mäter väntetider. Uppgifterna har hämtats från Nationella
prostatacancerregistret.
69
till september 2014, för vård och behandling som utfördes
under 2013. Det är framför allt två landsting som släpar
efter i inrapportering av uppgifter för 2013. En redovisning
av täckningsgraden per landsting finns i bilaga 3.
En jämförelse mellan Nationella prostatacancerregistret och cancerregistret för diagnosåren 1998–2012 visade
att cirka 2 procent av männen med prostatacancer bara
hade inrapporterats till cancerregistret.
36 SKELETTUNDERSÖKNING VID
PROSTATACANCER MED LÅG RISK
En skelettundersökning görs för att undersöka om cancern
spridit sig till skelettet, vanligtvis ryggrad eller bäcken.
En sådan undersökning behövs ytterst sällan vid prostatacancer med låg risk. Vetenskapliga studier har visat att
mindre än två procent av skelettundersökningarna visar
en förekomst av skelettmetastaser vid prostatacancer med
låg risk. Bedömningen är därför att det är en mycket låg
risk att avstå från undersökningen i denna patientgrupp. I
Socialstyrelsens nationella riktlinjer och nationella vårdprogrammet anges därför att skelettundersökning inte
bör utföras på män med lågrisktumörer. Enstaka män kan
dock ha symtom från skelettet, vilket kan motivera att en
skelettundersökning görs.
Diagram 36 visar att användningen av skelettundersökning sjönk kraftigt mellan åren 1998–2013: från 44–3,8 procent. Socialstyrelsen har satt upp en målnivå på mindre
än 3 procent, några av landstingen bör överväga om de har
använt undersökningen i för stor utsträckning för denna
patientgrupp.
Jämförelsen avser 2 263 män som diagnostiserades under 2013. I vissa landsting diagnostiserades ganska få fall
med prostatacancer med låg risk, vilket avspeglas i de breda konfidensintervallen.
Definitionen av en prostatacancer med låg risk är T1-T2,
Gleasonsumma ≤ 6 och PSA-värde < 10 µg/L.
TÄCKNINGSGRAD
Täckningsgraden i Nationella prostatacancerregistret var
95 procent 2013. Variationen mellan sjukvårdsregionerna
var 85–100 procent. 12 landsting hade en täckningsgrad
på 99–100 procent. Hur snabbt vårdgivarna rapporterar
in sina fall till registret påverkar täckningsgraden. Denna
avstämning avser inrapporterade fall till kvalitetsregistret
Cancer inlaga korr 4.indd 69
2014-12-01 11.23
70
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
diagram 36 – män: Andel män med prostatacancer som genomgår skelettundersökning, 2013. Avser män med låg risk.
Målnivå <3 %
Uppsala
0,0
Jönköping
2,1
Värmland
2,3
Skåne
2,4
Halland
2,7
Östergötland
2,8
Dalarna
3,0
Västra Götaland
3,3
Västmanland
3,3
Västernorrland
3,4
RIKET
3,8
Stockholm
4,1
Blekinge
4,4
Västerbotten
4,4
Kronoberg
5,4
Örebro
5,4
Jämtland
6,3
Sörmland
8,2
Norrbotten
9,4
Gävleborg
11,1
Kalmar
11,1
Gotland 1
0
1
10
20
2013
Färre än 10 fall
30
2012
40
Procent
Källa: Nationella prostatacancerregistret.
diagram 36 – riket: Andel män med lokaliserad prostatacancer
som genomgår skelettundersökning. Avser män med låg risk.
Procent
60
50
40
30
20
10
0
1998
2000
2002
2004
Uppgift finns inte registrerad för 2011
2006
2008
2010
2013
År
Källa: Nationella prostatacancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 70
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
37 AKTIV MONITORERING VID PROSTATA­
CANCER MED MYCKET LÅG RISK
Män med prostatacancer med mycket låg risk har cancer
med låg elakhetsgrad vid mikroskopisk undersökning,
små områden med cancer i prostata och måttligt förhöjda
halter av prostata-specifikt antigen (PSA) i blodet. Dessa
män är aktuella för aktiv monitorering, det vill säga regelbundna kontroller med PSA och palpation och vävnadsprov av prostata. Om det finns tecken på cancertillväxt
opereras eller strålbehandlas patienten. Genom aktiv
monitorering är det möjligt att undvika överbehandling.
Behandlingsstrategin har fått hög prioritet i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för män med över 10 års förväntad kvarvarande livstid och myndigheten har satt upp en
målnivå på minst 95 procent för män med prostatacancer
med mycket låg risk
71
Diagram 37 visar andelen män med prostatacancer med
mycket låg risk som startade aktiv monitorering år 2013.
Underlaget är 770 män som diagnostiserades 2013 och av
dem fick 84 procent aktiv monitorering, vilket är en avsevärd ökning sedan 2009 då andelen var 55 procent. Det
finns en stor spridning mellan landstingen, från 40–97
procent. Vissa landsting har få fall, och resultaten måste
då tolkas med försiktighet eftersom slumpen kan ha stort
inflytande på ett enda års resultat.
Definitionen av en prostatacancer med mycket låg risk
är PSA < 10 µg/L, Gleasonsumma ≤ 6, inte mer än 4 biopsier med cancer, total cancerlängd i biopsier ≤ 8 mm, totalt
minst 8 biopsikolvar tagna, PSA-densitet < 0,15 µg/L/ml.
diagram 37 – män: Andel män med prostatacancer som får aktiv monitorering, 2013. Avser män med mycket låg risk.
Målnivå >94 %
Kronoberg 96,8
Sörmland 95,5
Västmanland 94,3
Jämtland 90,0
Skåne 89,6
Stockholm 87,0
Halland 86,8
Dalarna 2
85,7
Östergötland
85,3
Uppsala 85,0
RIKET 83,6
Västernorrland 80,0
Västerbotten 78,6
Jönköping
78,3
Västra Götaland
72,2
Gävleborg 2 63,6
Blekinge 57,1
Värmland 40,0
Gotland 1
Kalmar 1
Norrbotten 1
Örebro 1
0
1
Färre än 10 fall
20
2
Färre än 10 fall 2012
40
60
2013
2012
80
100
Procent
Källa: Nationella prostatacancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 71
2014-12-01 11.23
72
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
38 KURATIV BEHANDLING VID
LOKALISERAD PROSTATACANCER
MED HÖG RISK
Vid prostatacancer med hög risk är prognosen betydligt
sämre än vid låg risk och det finns större behov av kurativ (botande) behandling. Kurativ behandling innebär att
prostatan opereras bort, så kallad radikal prostatektomi,
eller strålbehandlas. Detta gäller vid prostatacancer med
hög risk och om cancern är lokaliserad, det vill säga avgränsad till prostatan och inte har spridit sig utanför den. I
Socialstyrelsens nationella riktlinjer har rekommendationen om kurativt syftande behandling fått hög prioritet, vid
över 10 års förväntad kvarvarande livstid. Här redovisas en
uppföljning av män under 75 års ålder eftersom de oftast
har mer än 10 års förväntad kvarvarande livstid.
Diagram 38 visar andelen män med lokaliserad prostatacancer med hög risk som 2013 fick en kurativt syftande
behandling. I denna grupp fanns 716 män under 75 år,
varav 83 procent fick en sådan behandling. Variationen
mellan landstingen var stor, 60–100 procent, men i flera
landsting var det få som diagnosticerats med denna form
av prostatacancer, varför resultaten måste tolkas med viss
försiktighet. Andelen män med lokaliserad prostatacancer
med hög risk som får en kurativ behandling har ökat stadigt under 2000-talet, från 44 procent år 2000 till 83 procent 2013.
Socialstyrelsen har satt upp en målnivå på att minst
60 procent av dessa män ska erhålla kurativ behandling.
Definitionen av lokaliserad prostatacancer med hög risk
är T1-T2, Gleasonsumma 8-10 och/eller PSA ≥ 20 - < 50 µg/L
och inga metastaser.
diagram 38 – män: Andel män som får kurativt syftande behandling vid lokaliserad prostatacancer med hög risk, 2013.
Avser män under 75 år.
Målnivå >60 %
Västerbotten 100,0
Kronoberg
94,1
Värmland
93,3
Stockholm
89,5
Västernorrland2
89,5
Norrbotten
88,9
Skåne
88,4
Gävleborg
88,4
Kalmar
84,8
Uppsala
84,4
Dalarna
83,3
RIKET
82,7
Halland
82,1
Jönköping
79,2
Västmanland
76,9
Sörmland
75,9
Blekinge
73,3
Västra Götaland
70,1
Östergötland
67,9
Örebro
60,0
Gotland1
Jämtland1
0
1
20
Färre än 10 fall
2
Färre än 10 fall 2012
40
60
2013
2012
80
100
Procent
Källa: Nationella prostatacancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 72
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
39 STRÅLBEHANDLING I KOMBINATION
MED HORMONBEHANDLING VID LOKALT
AVANCERAD PROSTATACANCER MED
HÖG RISK
Indikatorn visar andelen män som får strålbehandling
i kombination med hormonbehandling. Åtgärden avser
män med lokalt avancerad prostatacancer med hög risk
utan metastaser. Det finns vetenskapliga studier som
visar att män i denna patientgrupp som genomgår strålbehandling i kombination med hormonbehandling har
lägre dödlighet jämfört med dem som enbart får hormonbehandling. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer har rekommendationen om denna behandling fått hög prioritet
och riktar sig främst till män med över 10 års förväntad
kvarvarande livstid. Här redovisas en uppföljning av män
under 80 års ålder.
73
Diagram 39 visar andelen män med lokalt avancerad
prostatacancer med hög risk utan metastaser som 2013
fick strålbehandling i kombination med hormonbehandling. I denna grupp fanns 406 män under 80 år, varav 39
procent fick en sådan kombinationsbehandling. Variationen mellan landstingen var stor, cirka 9–69 procent. I
flera landsting är det få som diagnosticerats med denna
form av prostatacancer varför resultaten måste tolkas med
stor försiktighet. Andelen män i denna patientgrupp som
får strål- och hormonbehandling har ökat stadigt under
2000-talet, från 11 procent år 2000 till 39 procent 2013.
Socialstyrelsen har i en första etapp satt upp en målnivå på mer än 60 procent för män med lokalt avancerad
prostatacancer. Ett landsting når redan upp till den målnivån och två är mycket nära.
Definitionen av lokalt avancerad prostatacancer med
hög risk är T3 och PSA inte ≥ 50 µg/L och inga metastaser.
diagram 39 – män: Andel män som får strålbehandling i kombination med hormonbehandling vid lokalt avancerad prostatacancer
med hög risk, 2013. Avser män under 80 år.
Målnivå >60 %
Uppsala
69,2
Sörmland
58,3
Värmland
57,1
Örebro
54,5
Norrbotten
53,3
Jönköping
42,1
Västernorrland
42,1
Västra Götaland
41,7
Dalarna
40,7
RIKET
39,4
Skåne
37,8
Stockholm
32,9
Halland
30,8
Jämtland2
28,6
Östergötland
27,3
Västmanland
23,5
Blekinge
9,1
Kronoberg1
Kalmar1
Gotland3
Gävleborg1
Västerbotten1
0
1
Färre än 10 fall
20
2
Färre än 10 fall 2012
40
3
Uppgift saknas
60
2013
2012
80
100
Procent
Källa: Nationella prostatacancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 73
2014-12-01 11.23
74
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
40 VÄNTETID FRÅN REMISSBESLUT
TILL START AV BEHANDLING VID
PROSTATACANCER MED INTERMEDIÄR
RISK OCH HÖG RISK
Oftast är det en allmänläkare som påbörjar en utredning
vid misstanke om prostatacancer eller, om mannen själv
önskar det, gör en PSA-testning som del i en hälsoundersökning. Om allmänläkaren misstänker prostatacancer remitteras patienten till en urolog för en fortsatt utredning.
Här redovisas väntetiden från beslut om att skicka en remissen till en urolog på grund av en misstanke om cancer,
till det att en behandling har påbörjats. Redovisningen har
avgränsats till män med prostatacancer med intermediär
risk och hög risk, för vilka behandling med operation eller
strålning är vanligast.
Diagram 40 visar antalet dagar som 25, 50 och 75 procent
av patienterna fick vänta från remissbeslut till påbörjad
behandling. Jämförelsen omfattar 1 285 män som behandlades under 2013. 25 procent av patienterna påbörjade sin
behandling inom 126 dagar, 50 procent inom 172 dagar och
75 procent inom 238 dagar. Ytterligare 25 procent fick vänta
mer än 238 dagar på att behandlingen skulle påbörjas. Variationen mellan landstingen för medianen (då 50 procent
av patienterna hade påbörjat en behandling) var 117–271
dagar.
diagram 40 – män: Väntetid från remissbeslut till start av behandling för prostatacancer med intermediär risk och hög risk, 2013.
Halland 117
Östergötland 136
Västra Götaland 138
Blekinge 138
Skåne 148
Gotland 153
Norrbotten 153
Västerbotten 158
Kronoberg 169
RIKET 172
Uppsala 175
Jönköping 176
Gävleborg 176
Jämtland 184
Västernorrland 196
Kalmar 199
Sörmland 204
Stockholm 214
Värmland 221
Västmanland 228
Dalarna 271
Örebro1
0
Värde första kvartil
100
Median
200
300
Värde tredje kvartil
1
400
500
Dagar
Färre än 10 fall
Källa: Nationella prostatacancerregistret.
41 VÄNTETID FRÅN REMISSBESLUT
TILL START AV BEHANDLING VID
METASTASERAD PROSTATACANCER
För denna väntetidsredovisning har vi gjort en avgränsning
till män som diagnostiserats med metastaserad prostatacancer. Ett tillstånd som bör komma under snabb behandling.
Diagram 41 visar antalet dagar som 25, 50 och 75 procent
av männen med metastaserad prostatacancer fick vänta
från remissbeslut till påbörjad behandling. Jämförelsen
Cancer inlaga korr 4.indd 74
omfattar endast 797 män som behandlades under 2013, varför resultatet måste tolkas med stor försiktighet. 25 procent
av patienterna påbörjade sin behandling inom 21 dagar, 50
procent inom 42 dagar och 75 procent inom 73 dagar. Variationen mellan landstingen för medianen (då 50 procent
av patienterna hade påbörjat en behandling) var 17–75 dagar. Tidigare uppföljningar av Socialstyrelsen har visat att
skillnaderna mellan åren varierar stort, vilket förmodligen
bero på att det är få fall som ingår i jämförelsen.
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
75
diagram 41 – män: Väntetid från remissbeslut till start av behandling för metastaserad prostatacancer, 2013.
Västmanland 17
Sörmland 21
Halland 24
Stockholm 30
Örebro 33
Dalarna 41
RIKET 42
Skåne 43
Blekinge 44
Västernorrland 46
Västerbotten 46
Norrbotten 48
Östergötland 48
Kalmar 48
Jönköping 49
Värmland 50
Västra Götaland 51
Kronoberg 52
Uppsala 55
Jämtland 59
Gävleborg 75
Gotland1
0
Värde första kvartil
30
60
Median
90
Värde tredje kvartil
1
120
150
Dagar
Färre än 10 fall
Källa: Nationella prostatacancerregistret.
Vad har hänt sedan 2011?
Sedan föregående öppna jämförelser har andelen män
med lokaliserad lågrisktumör som undersökts med isotopundersökning av skelettet minskat och är nära det mål
som är uppsatt. Detta är en positiv utveckling då få män i
denna tumörgrupp behöver en skelettundersökning. Aktiv
monitorering av män med lågrisktumörer har fått en hög
prioritet i de nationella riktlinjerna. Resultatet visar en
ökad andel patienter som får behandlingsstrategin vid
prostatacancer med mycket låg risk, men det är ännu för
tidigt att uttala sig om effekten av åtgärden.
Cancer inlaga korr 4.indd 75
Andelen män med lokaliserad prostatacancer med hög
risk som får en kurativ behandling har ökat och 2013 fick 4
av 5 patienter detta.
Övergripande har det inte skett någon större förbättring
av väntetiderna från remissbeslut till behandlingsstart
och en fjärdedel av patienterna med prostatacancer med
intermediär risk och hög risk fick vänta 8 månader eller
mer. Väntetiderna för prostatacancerpatienter varierar
kraftigt beroende på bostadsort.
2014-12-01 11.23
76
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
TJOCKTARMSCANCER
Statistik 2012
42 ÖVERLEVNAD VID TJOCKTARMSCANCER
Kvinnor
Män
2 023
2 005
7%
7%
Prevalens, totalt
15 624
13 320
Relativ 5-årsöverlevnad
65,7 %
62 %
920
892
Antal diagnostiserade fall
Andel av alla cancerfall
Antal dödsfall
Cancer i tjocktarmen, även kallad koloncancer, är den
tredje vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor och män.
År 2012 fick drygt 4 000 personer tjocktarmscancer, 2 023
kvinnor och 2 005 män. I Sverige lever idag mer än 28 900
personer som har eller har haft tjocktarmscancer. Tjocktarmscancer är ovanligt i åldersgruppen under 49 år och av
dem som insjuknar är cirka 65 procent över 65 år. Antalet
nya fall i tjocktarmscancer har varit stabilt sedan 1990 men
en svag tendens till ökning kan ses under perioden. Till
viss del beror det på att befolkningen blir äldre.
Här redovisas resultatet för elva indikatorer. Fem av dem
berör resultaten under och efter operation eftersom de
flesta patienter med tjocktarmscancer opereras. En indikator berör överlevnaden, en onkologisk behandling och två
gäller de multidisciplinära konferenserna. Avslutningsvis
visas en indikator som berör deltagande i behandlingsstudier och ett väntetidmått. Tio av indikatorerna bygger på
uppgifter från Svenska kolorektalcancerregistret som startade 2007 och den elfte bygger på data från cancerregistret.
Jämförelsernas mät- och jämförelseperioder omfattar två
till tre år, nästan hela den tid som koloncancerregistret har
funnit som ett nationellt kvalitetsregister.
Den relativa 5-årsöverlevnaden vid tjocktarmscancer har
ökat för både män och kvinnor sedan 1990–talets början och under perioden 2008–2012 var den 65,7 procent
för kvinnor och 62 procent för män, det vill säga något
högre bland kvinnorna. Av diagram 42 framgår variationen
mellan landstingen: 57,6–67,8 procent. Det bör påpekas att
dessa siffror får tolkas med viss försiktighet då landstingen kan ha olika andel akut opererade. Akut opererade har
oftast en mycket sämre prognos.
diagram 42 – riket: Relativ 5-årsöverlevnad vid
tjocktarmscancer. Avser patienter 30–89 år vid diagnos.
Åldersstandardiserade värden.
Procent
100
80
60
40
20
0
1993–1997
1998–2002
Totalt
2003–2007
Kvinnor
2008–2012
Män
År
Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.
TÄCKNINGSGRAD
Täckningsgraden i Svenska kolorektalcancerregistret för
tjocktarmscancer var 99 procent 2013. Variationen mellan
landstingen var 89–100 procent. 18 landsting hade en täckningsgrad på 99–100 procent. Hur snabbt vårdgivarna rapporterar in sina fall till registret påverkar täckningsgraden.
Denna avstämning avser inrapporterade fall till kvalitetsregistret till september 2014, för vård och behandling som
utfördes under 2013. En redovisning av täckningsgraden
per landsting finns i bilaga 3.
Cancer inlaga korr 4.indd 76
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
77
diagram 42 – totalt: Relativ 5-årsöverlevnad vid tjocktarmscancer, 2008–2012. Avser patienter 30–89 år vid diagnos.
Åldersstandardiserade värden.
Halland
67,8
Gotland
67,1
Kalmar
66,1
Skåne
65,5
Västernorrland
65,3
Dalarna
65,2
Stockholm
65,1
Västmanland 64,8
Östergötland 64,0
RIKET
63,9
Kronoberg
63,7
Sörmland
63,6
Uppsala
63,4
Norrbotten
63,1
Västra Götaland
63,0
Gävleborg
63,0
Värmland
61,9
Västerbotten
61,8
Jönköping
61,7
Blekinge
60,2
Örebro
59,4
Jämtland
57,6
0
20
40
60
2008–2012
2003–2007
80
100
Procent
Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.
43–44 MULTIDISCIPLINÄR KONFERENS
Inför primärbehandlingen av tjocktarmscancer genomförs en multidisciplinär konferens, en omfattande granskning av cancersjukdomen för att man ska kunna optimera
behandlingen. I konferensen deltar specialister från flera
discipliner, exempelvis kirurg, onkolog, radiolog och patolog samt kontaktsjuksköterska. Efter operationen har man
en andra multidisciplinär konferens då specialisterna
främst tar ställning till PAD-data (data från en patologisk
anatomisk diagnos) från operationen och planerar den
fortsatta onkologiska behandlingen. Rekommendationen
om multidisciplinär konferens både inför behandlingsstart av en nyupptäckt tjocktarmscancer och efter operationen av tumören har fått hög prioritet i Socialstyrelsens
nationella riktlinjer för tjocktarmscancer.
Enligt Socialstyrelsens målsättning bör alla patienter
bedömas vid en multidisciplinär konferens både inför behandlingsstart och efter en operation, med undantag för
de patienter som opereras akut. En multidisciplinär konferens är inte möjlig att genomföra före en akut operation.
Cancer inlaga korr 4.indd 77
I diagram 43 och 44 redovisas andelen patienter som bedömdes vid en multidisciplinär konferens i samband med
behandlingsstarten av nyupptäckt cancer respektive efter
en genomgången operation. Resultaten speglar om sjukhuset och regionen har en struktur för omhändertagandet
av patienter med tjocktarmscancer och i vilken grad denna
erbjuds.
Diagram 43 visar att av 6 392 diagnostiserade personer
2012–2013 var det 78 procent som fick en bedömning vid
en multidisciplinär konferens när de började behandlingen mot sin cancersjukdom. Variationen mellan landstingen var mycket stor, från 18–96 procent. Det är bara cirka
fem procent av patienterna som inte opereras, men alla
patienter bör ha en multidisciplinär konferens även när
en primäroperation av tumören är det självklara behandlingsalternativet. I jämförelsen ingår alla patienter som
diagnostiserats med tjocktarmscancer 2012–2013 utom de
som opererades akut och de som opererades för polyper.
2014-12-01 11.23
78
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
På riksnivå har andelen nästan tredubblats sedan 2007
då 28 procent av samtliga patienter fick multidisciplinär
bedömning inför behandlingsstarten jämfört med 82 procent 2013.
Diagram 44 visar att av 6 132 personer som opererades
2012–2013 var det 84 procent som fick en bedömning vid
en multidisciplinär konferens efter primäroperationen
för tjocktarmscancer. Variationen var mycket stor mellan
landstingen: 10–99 procent. Utvecklingen över tid visar att
andelen har ökat mellan åren 2007–2013, från 51–87 procent.
diagram 43 – riket: Andel patienter där multidisciplinär
konferens görs inför behandling av tjocktarmscancer.
Procent
100
80
60
40
20
0
2007
2008
2009
Totalt
2010
2011
2012
Kvinnor
Män
2013
År
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
diagram 43 – totalt: Andel patienter där multidisciplinär konferens görs inför behandling av tjocktarmscancer, 2012–2013.
Målnivå 100 %
Blekinge 96,4
Stockholm
95,3
Sörmland 94,7
Östergötland 94,0
Gotland 93,8
Västmanland
93,7
Uppsala 92,9
Gävleborg
91,2
Kronoberg 89,4
Jönköping 88,0
Halland
87,9
Norrbotten
85,5
RIKET
77,9
Dalarna
77,1
Kalmar
72,8
Skåne 66,3
Örebro 64,7
Västerbotten 62,3
Västra Götaland
62,3
Värmland
57,0
Västernorrland 46,9
Jämtland 17,8
0
20
40
2012–2013
60
2008–2009
80
100
Procent
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 78
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
79
diagram 43 – sjukhus: Andel patienter där multidisciplinär konferens görs inför behandling av tjocktarmscancer, 2012–2013.
Landsting
Stockholm
Uppsala
Sörmland
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Kalmar
Gotland
Blekinge
Skåne
Halland
Västra Götaland
Värmland
Örebro
Västmanland
Dalarna
Gävleborg
Västernorrland
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
Antal patienter
Danderyds sjukhus
Ersta sjukhus, Stockholm
Karolinska universitetssjukhuset
Norrtälje sjukhus
S:t Görans sjukhus, Stockholm
Södersjukhuset, Stockholm
Södertälje sjukhus
Akademiska sjukhuset, Uppsala
Mälarsjukhuset, Eskilstuna
Nyköpings sjukhus
Universitetssjukhuset i Linköping
Vrinnevisjukhuset i Norrköping
Höglandssjukhuset, Eksjö
Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Värnamo sjukhus
Ljungby lasarett
Växjö lasarett
Länssjukhuset Kalmar
Västerviks sjukhus
Visby lasarett
Blekingesjukhuset
Helsingborgs lasarett
Kristianstads sjukhus
Skånes universitetssjukhus, Malmö
Trelleborgs lasarett1
Ystads lasarett
Hallands sjukhus, Halmstad
Hallands sjukhus, Varberg
Alingsås lasarett
Kungälvs sjukhus
NU-sjukvården
Skaraborgs sjukhus, Lidköping
Skaraborgs sjukhus, Skövde
SU Sahlgrenska, Göteborg1
SU Östra, Göteborg
SÄ-sjukvården
Arvika sjukhus
Centralsjukhuset i Karlstad
Torsby sjukhus
Karlskoga lasarett
Lindesbergs lasarett
Universitetssjukhuset Örebro
Västmanlands sjukhus, Västerås
Falu lasarett
Mora lasarett
Gävle sjukhus
Hudiksvalls sjukhus
Sollefteå sjukhus
Sundsvalls sjukhus
Örnsköldsviks sjukhus
Östersunds sjukhus
Lycksele lasarett
Norrlands Universitetssjukhus, Umeå
Skellefteå lasarett
Gällivare lasarett1
Sunderbyns sjukhus
93,9
99,1
95,3
97,0
92,4
96,5
98,0
93,0
95,5
93,7
91,9
96,0
78,7
91,7
95,0
82,9
93,0
86,4
32,0
92,5
96,3
96,0
96,5
53,1
212
211
295
33
185
197
51
172
112
63
111
175
75
108
40
41
128
140
50
40
162
198
141
377
25,6
87,6
87,7
8,6
34,8
13,4
63,0
82,8
121
121
154
70
92
246
54
134
93,0
91,8
22,5
57,6
95,7
89,5
56,0
57,7
95,3
95,1
36,8
87,5
98,3
10,0
73,1
28,8
16,7
30,8
84,2
41,5
357
158
40
125
23
38
25
130
171
164
76
120
59
20
67
59
90
26
101
65
144
86,1
0
1
20
Färre än 10 fall
40
60
80
100
Procent
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 79
2014-12-01 11.23
80
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
diagram 44 – riket: Andel patienter där multidisciplinär
konferens görs efter operation för tjocktarmscancer.
Procent
100
90
80
70
60
50
2007
2008
2009
2010
Totalt
2011
Kvinnor
2012
Män
2013
År
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
diagram 44 – totalt: Andel patienter där multidisciplinär konferens görs efter operation för tjocktarmscancer, 2012–2013.
Målnivå 100 %
Västmanland 99,3
Kronoberg 98,4
Uppsala 98,3
Dalarna
97,1
Stockholm 95,9
Gävleborg 94,7
Sörmland
93,3
Östergötland 92,8
Halland
92,7
Gotland 92,5
Norrbotten
92,1
Blekinge
91,5
Örebro 90,5
Kalmar 89,9
Jönköping 89,4
Värmland 86,6
RIKET 84,2
Skåne 81,4
Västernorrland 69,6
Västerbotten 67,8
Västra Götaland
63,1
Jämtland
9,9
0
20
40
2012–2013
60
2008–2009
80
100
Procent
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 80
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
81
diagram 44 – sjukhus: Andel patienter där multidisciplinär konferens görs efter operation för tjocktarmscancer, 2012–2013.
Landsting
Stockholm
Uppsala
Sörmland
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Kalmar
Gotland
Blekinge
Skåne
Halland
Västra Götaland
Värmland
Örebro
Västmanland
Dalarna
Gävleborg
Västernorrland
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
Antal patienter
Danderyds sjukhus
Ersta sjukhus, Stockholm
Karolinska universitetssjukhuset
Norrtälje sjukhus
S:t Görans sjukhus, Stockholm
Södersjukhuset, Stockholm
Södertälje sjukhus
Akademiska sjukhuset, Uppsala
Mälarsjukhuset, Eskilstuna
Nyköpings sjukhus
Universitetssjukhuset i Linköping
Vrinnevisjukhuset i Norrköping
Höglandssjukhuset, Eksjö
Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Värnamo sjukhus
Ljungby lasarett
Växjö lasarett
Länssjukhuset Kalmar
Västerviks sjukhus
Visby lasarett
Blekingesjukhuset
Helsingborgs lasarett
Kristianstads sjukhus
Skånes universitetssjukhus, Malmö
Ystads lasarett
Hallands sjukhus, Halmstad
Hallands sjukhus, Varberg
Alingsås lasarett
Kungälvs sjukhus
NU-sjukvården
Skaraborgs sjukhus, Lidköping
Skaraborgs sjukhus, Skövde
SU Sahlgrenska, Göteborg1
SU Östra, Göteborg
SÄ-sjukvården
Arvika sjukhus
Centralsjukhuset i Karlstad
Torsby sjukhus
Karlskoga lasarett
Lindesbergs lasarett
Universitetssjukhuset Örebro
Västmanlands sjukhus, Västerås
Falu lasarett
Mora lasarett
Gävle sjukhus
Hudiksvalls sjukhus
Sollefteå sjukhus
Sundsvalls sjukhus
Örnsköldsviks sjukhus
Östersunds sjukhus
Lycksele lasarett
Norrlands Universitetssjukhus, Umeå
Skellefteå lasarett
Gällivare lasarett1
Sunderbyns sjukhus
98,4
96,5
95,3
96,3
92,9
97,8
97,9
95,5
92,8
94,4
90,4
94,7
89,6
91,7
89,4
92,3
100,0
94,2
79,0
91,2
91,8
93,6
96,4
78,7
56,8
94,6
91,5
54,3
24,5
5,8
93,8
93,7
184
144
257
27
197
185
47
178
111
72
125
169
77
109
47
26
95
137
62
34
146
171
137
375
132
111
141
70
94
240
64
142
82,6
98,6
62,5
93,6
91,7
80,0
64,0
97,1
99,3
97,0
98,5
95,3
96,6
35,7
93,3
55,6
8,8
38,1
91,8
40,0
333
146
40
125
24
35
25
137
141
169
66
127
58
28
75
63
80
21
98
60
148
93,2
0
1
20
Färre än 10 fall
40
60
80
100
Procent
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 81
2014-12-01 11.23
82
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
45 KARTLÄGGNING INFÖR OPERATION
VID NYDIAGNOSTICERAD TJOCKTARMSCANCER
diagram 45 – riket: Andel patienter där komplett utredning
med röntgenundersökning utförts inför operation vid
nydiagnostiserad tjocktarmscancer.
Procent
90
En komplett utredning vid nydiagnostiserad tjocktarmscancer innebär att patienten har fått en kartläggning av
cancerns utbredning med hjälp av röntgenundersökningar, till exempel en datortomografi. Undersökningarna
ger svar på cancerns utbredning i tarmen och omgivande
vävnad samt om den också finns i lunga och lever. En
komplett utredning kan skilja patienter med tidiga tumörstadier från dem som har mer avancerade tumörer vilket
ger stor vägledning inför kommande operation. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer har åtgärden fått en hög
prioritet och en målnivå på mer än 98 procent. Målnivån
omfattar inte de patienter som opererades akut.
Diagram 45 visar att av 7 997 patienter som opererades
under 2012–2013 var det 76 procent som fick en komplett
utredning inför operation. Variationen mellan landstingen var från 51–94 procent. I riket har dock andelen ökat
under åren 2007–2013, från 53–78 procent. Det fanns inga
större skillnader mellan könen.
80
70
60
50
07
08
09
10
Totalt
11
Kvinnor
12
13
År
Män
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
diagram 45 – totalt: Andel patienter där komplett utredning med röntgenundersökning utförts inför operation vid nydiagnostiserad
tjocktarmscancer, 2012–2013.
Målnivå >98 %
Sörmland
93,5
Gotland
91,2
Kronoberg 90,4
Blekinge
88,1
Stockholm
87,4
Norrbotten 85,4
Västmanland 84,9
Halland
81,9
Skåne 80,6
Västernorrland 79,4
Dalarna 79,0
Uppsala
77,2
Gävleborg
76,3
RIKET 76,1
Jönköping 74,9
Värmland 72,1
Östergötland 69,9
Jämtland 64,6
Västra Götaland
62,7
Kalmar
61,0
Västerbotten
57,3
Örebro 50,7
0
20
40
2012–2013
60
2008–2009
80
100
Procent
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 82
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
83
diagram 45 – sjukhus: Andel patienter där komplett utredning med röntgenundersökning utförts inför operation vid
nydiagnostiserad tjocktarmscancer, 2012-2013.
Landsting
Stockholm
Uppsala
Sörmland
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Kalmar
Gotland
Blekinge
Skåne
Halland
Västra Götaland
Värmland
Örebro
Västmanland
Dalarna
Gävleborg
Västernorrland
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
Antal patienter
Danderyds sjukhus
Ersta sjukhus, Stockholm
Karolinska universitetssjukhuset
Norrtälje sjukhus
S:t Görans sjukhus, Stockholm
Södersjukhuset, Stockholm
Södertälje sjukhus
Akademiska sjukhuset, Uppsala
Mälarsjukhuset, Eskilstuna
Nyköpings sjukhus
Universitetssjukhuset i Linköping
Vrinnevisjukhuset i Norrköping
Höglandssjukhuset, Eksjö
Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Värnamo sjukhus
Ljungby lasarett
Växjö lasarett
Länssjukhuset Kalmar
Västerviks sjukhus
Visby lasarett
Blekingesjukhuset
Helsingborgs lasarett
Kristianstads sjukhus
Skånes universitetssjukhus, Malmö
Trelleborgs lasarett1
Ystads lasarett
Hallands sjukhus, Halmstad
Hallands sjukhus, Varberg
Alingsås lasarett
Kungälvs sjukhus
NU-sjukvården
Skaraborgs sjukhus, Lidköping
Skaraborgs sjukhus, Skövde
SU Sahlgrenska, Göteborg
SU Östra, Göteborg
SÄ-sjukvården
Arvika sjukhus
Centralsjukhuset i Karlstad
Torsby sjukhus
Karlskoga lasarett
Lindesbergs lasarett
Universitetssjukhuset Örebro
Västmanlands sjukhus, Västerås
Falu lasarett
Mora lasarett
Bollnäs sjukhus1
Gävle sjukhus
Hudiksvalls sjukhus
Sollefteå sjukhus
Sundsvalls sjukhus
Örnsköldsviks sjukhus
Östersunds sjukhus
Lycksele lasarett
Norrlands Universitetssjukhus, Umeå
Skellefteå lasarett
Gällivare lasarett1
Sunderbyns sjukhus
89,7
95,9
93,3
97,4
69,0
87,8
89,7
77,1
94,5
90,7
58,2
79,0
78,6
84,1
43,4
74,4
95,8
56,8
68,1
89,8
88,3
90,2
94,6
81,9
242
218
344
38
239
270
58
231
146
86
153
209
98
132
53
43
143
162
69
49
188
254
185
485
43,5
81,9
82,2
74,1
73,0
4,4
79,8
80,7
44,4
85,6
70,2
62,8
70,6
79,3
95,6
21,4
44,4
85,8
75,1
87,2
145
149
185
85
115
316
79
176
18
465
188
43
160
29
45
28
169
226
201
86
78,9
70,8
80,0
72,5
87,7
65,2
81,8
32,1
89,7
156
72
35
91
81
112
33
131
78
181
86,2
0
1
20
Färre än 10 fall
40
60
80
100
Procent
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
46 OMOPERATION PÅ GRUND AV
KOMPLIKATION
Ungefär 95 procent av alla patienter med cancer i tjocktarmen opereras. Operationerna kan vara olika omfattande
och riskfyllda beroende på tumörens läge, lokala utbredning och patientens allmänna hälsotillstånd. Dessutom
kan patienten drabbas av komplikationer som kräver en
omoperation inom relativt kort tid efter den första operationen. En omoperation innebär att man måste göra
en ny och oförutsedd operation, exempelvis på grund av
en blödning eller en infektion eller läckage från tarmen.
Omoperationen medför lidande för patienten och ökar
Cancer inlaga korr 4.indd 83
risken för ytterligare komplikationer. I Socialstyrelsens
nationella riktlinjer för tjocktarmscancer är omoperation
inom 30 dagar efter den första operationen en av de indikatorer som är viktiga att följa upp.
Omoperation kan inte entydigt ses som ett resultat av
dålig kvalitet av operationen. Det kan också spegla att vården har en hög uppmärksamhet för komplikation hos patienten och är även beroende av vilka patienter som opereras. Vid komplicerade operationer av avancerade tumörer
ökar riskerna, liksom vid akuta ingrepp och operationer av
äldre eller sjukare patienter. Dessa aspekter måste beaktas
då man gör jämförelser mellan sjukhusen.
2014-12-01 11.23
84
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
I diagram 46 redovisas andelen omoperationer under
2011–2013. Av de 9 278 personer som primäropererades
var det 773 som omopererades, vilket motsvarar 8,3 procent. Andelen varierar mellan landstingen från knappt 5
till nästan 14 procent. Nästan lika många kvinnor och män
primäropererades under perioden, men fler män behövde
en omoperation, knappt 10 procent jämfört med cirka 7
procent bland kvinnorna.
Sett över tid har andelen legat ganska stabil runt 8 procent 2007–2013. Skillnaden mellan män och kvinnor har
minskat något de sista åren.
Till höger i diagrammen anges andel akut opererade patienter per landsting. På riksnivå är knappt var femte operation akut och varierar mellan landstingen från cirka 8
till 27 procent. Andelen omoperationer är oftast något
högre vid akuta operationer, till exempel är tarmen skörare
vid ett akut tillstånd som tarmvred på grund av tumör, och
därmed är också risken för omoperation större.
Omoperation är en relativt ovanlig åtgärd, vilket gör
att slumpmässiga variationer kan slå igenom i siffrorna,
framförallt vid små volymer, vilket illustreras av att samma landsting kan uppvisa helt olika siffror för män och
kvinnor.
Andelen omoperationer bör bedömas tillsammans med
resultatet avseende mortalitet (dödlighet) och komplikationsfrekvens. En felkälla är att vissa sjukhus registrerar
små planerade operationsingrepp som omoperationer
medan andra inte gör det.
diagram 46 – riket: Andel patienter som omopereras p.g.a.
komplikation inom 30 dagar efter primäroperation för
tjocktarmscancer.
Procent
15
12
9
6
3
0
2007
2008
2009
2010
Totalt
2011
2012
Kvinnor
2013
År
Män
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
diagram 46 – totalt: Andel patienter som omopereras p.g.a. komplikation inom 30 dagar efter primäroperation för tjocktarmscancer,
2011–2013.
Andel akut opererade
Västmanland
4,9
Skåne
6,1
22,3
Sörmland
6,1
27,0
Norrbotten
6,9
18,8
Halland
7,0
16,0
Blekinge
7,0
11,7
Örebro
7,2
22,3
Västernorrland
7,4
23,3
Uppsala
7,5
25,9
Östergötland
7,7
22,6
RIKET
8,3
19,1
Kronoberg
8,4
7,8
Gävleborg
8,4
19,2
Jönköping
8,7
20,0
Kalmar
9,2
17,2
Stockholm
9,3
13,2
Västra Götaland
9,3
20,6
Dalarna
9,5
17,2
Västerbotten
10,1
18,4
Värmland
10,9
19,6
Gotland
10,9
9,4
Jämtland
13,9
23,4
22,0
0
5
10
15
2011–2013
20
2007–2009
25
30
Procent
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 84
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
85
diagram 46 – sjukhus: Andel patienter som omopereras p.g.a. komplikation inom 30 dagar efter primäroperation för tjocktarmscancer,
2011–2013.
Landsting
Stockholm
Uppsala
Sörmland
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Kalmar
Gotland
Blekinge
Skåne
Halland
Västra Götaland
Värmland
Örebro
Västmanland
Dalarna
Gävleborg
Västernorrland
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
Danderyds sjukhus 11,4
Ersta sjukhus, Stockholm 5,6
Karolinska universitetssjukhuset 9,0
Norrtälje sjukhus 14,0
S:t Görans sjukhus, Stockholm 10,1
Södersjukhuset, Stockholm 10,5
Södertälje sjukhus
8,1
Akademiska sjukhuset, Uppsala 6,6
Mälarsjukhuset, Eskilstuna 5,6
Nyköpings sjukhus 5,9
Universitetssjukhuset i Linköping
4,1
Vrinnevisjukhuset i Norrköping 10,5
Höglandssjukhuset, Eksjö 6,4
Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
7,7
Värnamo sjukhus 14,5
Ljungby lasarett 8,3
Växjö lasarett 9,2
Länssjukhuset Kalmar 9,3
Västerviks sjukhus 8,6
Visby lasarett 8,8
7,1
Blekingesjukhuset
Helsingborgs lasarett 8,5
Kristianstads sjukhus 4,5
Skånes universitetssjukhus, Malmö 5,4
Ystads lasarett 6,4
7,9
Hallands sjukhus, Halmstad
Hallands sjukhus, Varberg 6,5
5,1
Alingsås lasarett
Kungälvs sjukhus 15,4
7,2
NU-sjukvården
7,7
Skaraborgs sjukhus, Lidköping
7,9
Skaraborgs sjukhus, Skövde
SU Sahlgrenska, Göteborg 6,3
SU Östra, Göteborg 12,8
SÄ-sjukvården 3,9
Arvika sjukhus 16,4
Centralsjukhuset i Karlstad 11,0
Torsby sjukhus 0,0
Karlskoga lasarett 15,3
Lindesbergs lasarett 2,8
Universitetssjukhuset Örebro 6,4
Västmanlands sjukhus, Västerås 4,5
Falu lasarett 9,5
Mora lasarett 11,1
7,2
Gävle sjukhus
Hudiksvalls sjukhus 11,1
Sollefteå sjukhus 10,5
Sundsvalls sjukhus 6,0
7,1
Örnsköldsviks sjukhus
Östersunds sjukhus 14,0
Lycksele lasarett 2,9
Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 11,1
Skellefteå lasarett 10,9
Gällivare lasarett1
Sunderbyns sjukhus 6,2
0
1
10
Färre än 10 fall
20
Antal patienter
Andel akut opererade
298
234
379
43
277
286
62
275
162
101
195
248
109
156
76
48
131
193
81
57
210
272
202
540
218
177
199
99
149
361
91
214
16
547
207
61
191
45
59
36
219
199
264
99
194
90
38
134
84
136
34
153
92
7,7
0,9
10,6
7,0
23,8
21,0
11,3
25,5
25,3
32,7
27,7
18,2
19,3
18,6
23,7
14,6
5,3
13,0
28,4
12,3
11,9
24,3
20,3
25,0
15,1
19,8
13,1
23,2
16,1
19,7
29,7
23,8
62,5
20,1
14,5
8,2
22,0
24,4
11,9
19,4
25,6
21,6
20,8
10,1
22,2
14,4
26,3
23,9
20,2
22,8
14,7
22,2
14,1
211
17,5
30
Procent
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 85
2014-12-01 11.23
86
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
47 AVLIDNA INOM 30 RESPEKTIVE
90 DAGAR EFTER OPERATION
Vid de flesta större operationer brukar man värdera risken
för att patienten ska avlida inom 30 respektive 90 dagar,
så kallad postoperativ mortalitet. Indikatorn är relevant att
följa för att den speglar urvalet av patienter för operation
och omhändertagandet inför, under och efter operationen. Indikatorn påverkas i hög grad av akuta primäroperationer där patientens akuta tillstånd kan behöva gå före
övervägningar av om patientens hälsotillstånd klarar av en
operation.
I diagram 47 återges landstingens resultat för perioden
2011–2013. Jämförelsen omfattar 9 278 patienter som under perioden genomgick så kallad resektionskirurgi, vilket omfattar cirka 90 procent av alla som opererades. Den
delade stapeln i diagrammet redovisar utfallet för andelen
avlidna inom 30 respektive 90 dagar. 290 personer avled
inom 30 dagar efter operationen, och totalt 505 personer
avled inom 90 dagar, vilket motsvarar 5,4 procent. Andelen avlidna inom 90 dagar varierade mellan landstingen
från 1–8 procent men den statistiska osäkerheten är stor
på grund av för få fall. Resultatet för riket är i linje med de
resultat som förekommer internationellt.
Sedan 2007 har andelen som avlider inom 90 dagar legat
ganska stabilt mellan 5–6 procent.
Till höger i diagrammet anges andelen patienter som
opererades akut. I riket var cirka 19 procent av samtliga
operationer akuta och en variation mellan landstingen
från knappt 8–27 procent. Andelen avlidna är betydligt
högre vid akut operation än vid planerad operation, även
om den minskat något under senaste åren. Andelen akut­
opererade har därför stor betydelse när man jämför resultatet mellan sjukhusen.
Andelen avlidna påverkas även i viss mån av faktorer
som patientens ålder och kön samt cancerns svårighetsgrad, vilket inte justerats för i denna redovisning.
diagram 47 – riket: Andel avlidna inom 90 dagar efter
operation för tjocktarmscancer.
Procent
10
8
6
4
2
0
2007
2008
2009
2010
Totalt
2011
2012
Kvinnor
Män
2013
År
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
diagram 47 – totalt: Andel avlidna inom 30 respektive 90 dagar efter operation för tjocktarmscancer, 2011–2013.
Andel akut opererade
22,0
Västmanland
1,0
Kronoberg
2,8
7,8
Uppsala
3,0
25,9
Gotland
3,1
9,4
Norrbotten
3,7
18,8
16,0
Halland
4,1
Gävleborg
4,2
19,2
Skåne
4,5
22,3
Stockholm
4,5
13,2
Dalarna
4,9
17,2
RIKET
5,4
19,1
Blekinge
6,1
11,7
Värmland
6,1
19,6
Kalmar
6,2
17,2
Västra Götaland
6,4
20,6
Västerbotten
6,5
18,4
Jämtland
6,6
23,4
Västernorrland
6,6
23,3
Östergötland
7,5
22,6
Jönköping
7,8
20,0
Örebro
8,2
22,3
Sörmland
8,3
27,0
0
5
Andel avlidna inom 30 dagar
10
Andel avlidna inom 31–90 dagar
15
Andel avlidna inom 90 dagar 2007–2009
20
Procent
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 86
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
87
diagram 47 – sjukhus: Andel avlidna inom 30 respektive 90 dagar efter operation för tjocktarmscancer, 2011–2013.
Landsting
Stockholm
Uppsala
Sörmland
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Kalmar
Gotland
Blekinge
Skåne
Halland
Västra Götaland
Värmland
Örebro
Västmanland
Dalarna
Gävleborg
Västernorrland
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
Antal patienter Andel akut opererade
Danderyds sjukhus
Ersta sjukhus, Stockholm
Karolinska universitetssjukhuset
Norrtälje sjukhus
S:t Görans sjukhus, Stockholm
Södersjukhuset, Stockholm
Södertälje sjukhus
Akademiska sjukhuset, Uppsala
Mälarsjukhuset, Eskilstuna
Nyköpings sjukhus
Universitetssjukhuset i Linköping
Vrinnevisjukhuset i Norrköping
Höglandssjukhuset, Eksjö
Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Värnamo sjukhus
Ljungby lasarett
Växjö lasarett
Länssjukhuset Kalmar
Västerviks sjukhus
Visby lasarett
Blekingesjukhuset
Helsingborgs lasarett
Kristianstads sjukhus
Skånes universitetssjukhus, Malmö
Ystads lasarett
Hallands sjukhus, Halmstad
Hallands sjukhus, Varberg
Alingsås lasarett
Kungälvs sjukhus
NU-sjukvården
Skaraborgs sjukhus, Lidköping
Skaraborgs sjukhus, Skövde
SU Sahlgrenska, Göteborg
SU Östra, Göteborg
SÄ-sjukvården
Arvika sjukhus
Centralsjukhuset i Karlstad
Torsby sjukhus
Karlskoga lasarett
Lindesbergs lasarett
Universitetssjukhuset Örebro
Västmanlands sjukhus, Västerås
Falu lasarett
Mora lasarett
Gävle sjukhus
Hudiksvalls sjukhus
Sollefteå sjukhus
Sundsvalls sjukhus
Örnsköldsviks sjukhus
Östersunds sjukhus
Lycksele lasarett
Norrlands Universitetssjukhus, Umeå
Skellefteå lasarett
Gällivare lasarett1
Sunderbyns sjukhus
4,0
2,1
3,2
4,7
8,3
5,2
1,6
3,3
9,9
6,9
8,7
6,5
9,2
6,4
9,2
6,3
1,5
5,7
7,4
3,5
6,2
3,3
5,0
5,4
3,2
4,0
4,5
9,1
6,7
6,9
6,6
8,4
18,8
5,5
3,4
4,9
6,8
6,7
10,2
13,9
6,4
1,0
5,3
3,0
3,1
6,7
7,9
5,2
8,3
6,6
8,8
4,6
8,7
2,8
0
1
10
Färre än 10 fall
20
Andel avlidna inom 30 dagar
298
234
379
43
277
286
62
275
162
101
195
248
109
156
76
48
131
193
81
57
210
272
202
540
218
177
199
99
149
361
91
214
16
547
207
61
191
45
59
36
219
199
264
99
194
90
38
134
84
136
34
153
92
7,7
0,9
10,6
7,0
23,8
21,0
11,3
25,5
25,3
32,7
27,7
18,2
19,3
18,6
23,7
14,6
5,3
13,0
28,4
12,3
11,9
24,3
20,3
25,0
15,1
19,8
13,1
23,2
16,1
19,7
29,7
23,8
62,5
20,1
14,5
8,2
22,0
24,4
11,9
19,4
25,6
21,6
20,8
10,1
22,2
14,4
26,3
23,9
20,2
22,8
14,7
22,2
14,1
211
17,5
30
Andel avlidna inom 31–90 dagar
Procent
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 87
2014-12-01 11.23
88
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
48 MINST TOLV LYMFKÖRTLAR
UNDERSÖKTA I OPERATIONSPREPARAT
Efter primäroperationen av tjocktarmscancern skickas den
bortopererade tarmen och tumören till ett patologilaboratorium för både en makroskopisk och en mikroskopisk
undersökning. Undersökningen ska ge tydliga svar på hur
tumören vuxit lokalt och vilket stadium den befinner sig i.
Det är viktigt att få en korrekt klassifikation av tumören för
att kunna förutsäga sjukdomsutvecklingen och välja den
fortsatta behandlingen. Det finns vetenskapliga studier
som visar att minst tolv lymfkörtlar bör undersökas från
den bortopererade tarmen för att den diagnostiska kvaliteten ska bli acceptabel. Undersökningen påverkas av tekniken i samband med operationen, det vill säga om kirurgen
tar bort tarmen med tillräckligt goda marginaler, men
också av patologens skicklighet i att analysera preparaten.
Diagram 48 visar att minst tolv lymfkörtlar undersöktes hos 90 procent av de 6 132 patienters vävnadsprov som
analyserades under 2012–2013. Variationen mellan landstingen har minskat från föregående Öppna jämförelser
och var nu 77–97 procent.
Diagrammet visar patientens hemortlandsting, inte vilket laboratorium som analyserade preparaten. Diagram
48 visar även en jämförelse mellan laboratorierna. Några
av laboratorierna har bara ett fåtal inrapporterade fall till
Svenska kolorektalcancerregistret. Här bör uppgifterna
tolkas med viss försiktighet.
Det är viktigt att minst 12 lymfkörtlar undersöks i operationspreparatet eftersom det ökar förutsättningarna för
bedömning av prognos och val av fortsatt behandling. Socialstyrelsen har därför satt upp en målnivå på minst 95
procent. Två landsting når målnivån i denna jämförelse.
Cancer inlaga korr 4.indd 88
Resultatet visar dock en positiv utveckling, på riksnivå
har andelen ökat från cirka 70 procent 2007 till drygt 90
procent 2013.
Analyser genomförda av Svenska koloncancerregistret
har funnit att antalet undersökta lymfkörtlar inte påverkas
av om preparatet togs vid en akut eller en planerad operation, eftersom kirurgin är ganska standardiserad. Däremot
fann man att provsvarets kvalitet sannolikt beror mer på
patologens förmåga att analysera minst tolv lymfkörtlar
än på preparatets storlek.
diagram 48 – riket: Andel patienter som får minst 12
lymfkörtlar undersökta i operationspreparat efter operation
för tjocktarmcancer.
Procent
100
90
80
70
2007
2008
2009
2010
Totalt
2011
Kvinnor
2012
Män
2013
År
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
89
diagram 48 – totalt: Andel patienter som får minst 12 lymfkörtlar undersökta i operationspreparat efter operation för tjocktarmcancer,
2012–2013.
Målnivå >95 %
Västmanland
97,3
Kronoberg 96,7
Västerbotten 94,4
Skåne 94,3
Östergötland
93,2
Sörmland
92,3
Stockholm
91,3
Västra Götaland
91,0
Gävleborg
91,0
Halland 90,0
Uppsala 89,7
RIKET 89,5
Blekinge
87,5
Jämtland 86,4
Norrbotten 86,1
Gotland 85,0
Dalarna 84,8
Jönköping
81,3
Västernorrland
81,0
Kalmar 80,3
78,1
Värmland
Örebro
77,4
0
20
40
60
2012–2013
80
100
2008–2009
Procent
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
diagram 48 – patologilab: Andel patienter som får minst 12 lymfkörtlar undersökta i operationspreparat efter operation för
tjocktarmcancer, 2012–2013.
Landsting
Stockholm
Uppsala
Sörmland
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Kalmar
Blekinge
Skåne
Halland
Västra Götaland
Värmland
Örebro
Västmanland
Dalarna
Gävleborg
Västernorrland
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
Danderyds sjukhus
Karolinska, Huddinge
Karolinska, Solna
S:t Görans sjukhus, Stockholm
Södertälje sjukhus
Täby Medilab
Akademiska sjukhuset, Uppsala
Mälarsjukhuset, Eskilstuna
Universitetssjukhuset i Linköping
Vrinnevisjukhuset i Norrköping1
Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Växjö lasarett
Länssjukhuset Kalmar
Blekingesjukhuset, Karlskrona
Helsingborgs lasarett
Kristianstads sjukhus
Skånes universitetssjukhus, Lund
Skånes universitetssjukhus, Malmö
Hallands sjukhus, Halmstad
NU-sjukvården, Trollhättan/NÄL
Skaraborgs sjukhus, Skövde
SU Sahlgrenska, Göteborg
SÄ-sjukvården, Borås
Centralsjukhuset i Karlstad
Universitetssjukhuset Örebro
Västmanlands sjukhus, Västerås
Falu lasarett
Gävle sjukhus
Sundsvalls sjukhus
Östersunds sjukhus
Norrlands Universitetssjukhus, Umeå
Sunderbyns sjukhus
87,3
98,2
90,5
87,8
95,0
87,8
88,6
92,4
92,9
81,5
96,7
80,3
87,7
93,4
96,3
94,9
86,6
90,1
90,6
90,7
90,2
93,9
77,6
78,0
97,2
85,1
90,8
80,9
88,2
93,4
86,0
0
1
20
Färre än 10 fall
40
60
80
100
Procent
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 89
2014-12-01 11.23
90
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
49 MER ÄN 11 DAGARS VÅRDTID EFTER
OPERATION
Medelvårdtiden efter en operation för tjocktarmscancer är
7 dagar för de som skrevs ut till hemmet. En lång vårdtid
efter operation kan visa att komplikationer har uppkommit i efterförloppet. I riket har andelen som vårdats längre
än 11 dagar legat stabilt runt 25 procent (75:e percentilen)
2007–2013. Vi har därför valt att visa hur stor andel av alla
patienter som opererades som hade en vårdtid på mer än
11 dagar.
Diagram 49 jämför 5 934 personer som opererades
2012–2013. Av dem hade 1 460 personer en vårdtid som
översteg 11 dagar vid kirurgkliniken, vilket motsvarar 25
procent. Variationen mellan landstingen var 15–33 procent. Diagrammet omfattar antalet opererade under två
år, men konfidensintervallen är ändå breda eftersom alla
utom de större landstingen hade få sådana fall.
Sifferkolumnen till höger i diagrammet visar andelen
akut opererade. Andelen var ungefär lika stor i landsting
som sällan vårdar patienterna i över 11 dagar som i landsting som oftare gör det. Riksgenomsnittet var 18 procent
vid akuta operationer.
21 procent av patienterna med en vårdtid som översteg
11 dagar skrivs ut till en annan vårdinrättning, till exempel
en annan klinik eller ett särskilt boende, men variationen
mellan landstingen var stor från 9–53 procent.
Jämförelsen tar inte hänsyn till patientens sjukdomstillstånd före operationen eller eventuell samsjuklighet
(en annan samtidig sjukdom), faktorer som också kan påverka vårdtidens längd.
diagram 49 – totalt: Andel patienter med mer än 11 dagars slutenvård efter operation för tjocktarmscancer, 2012–2013.
Andel akut opererade
18,6
Jönköping
14,9
Kronoberg
18,5
5,0
Västmanland
18,5
22,6
Gävleborg
19,7
21,3
Norrbotten
20,1
18,7
Stockholm
20,7
11,2
Västernorrland
21,1
24,2
15,0
Halland
21,7
Blekinge
21,9
9,6
Västra Götaland
23,0
19,9
Gotland
23,1
10,3
Uppsala
23,1
24,3
17,9
RIKET
24,6
Värmland
25,3
19,1
Västerbotten
26,7
18,0
19,9
Örebro
28,2
Kalmar
28,4
15,3
Dalarna
28,9
14,7
21,8
Jämtland
29,5
Östergötland
31,7
19,7
Sörmland
32,1
26,2
Skåne
32,6
21,4
0
10
Andel som skrivits ut till hemmet
20
30
40
Andel som skrivits ut till annan vårdinrättning
50
Totalt 2008–2009
60
Procent
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 90
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
91
diagram 49 – sjukhus: Andel patienter med mer än 11 dagars slutenvård efter operation för tjocktarmscancer, 2012–2013.
Landsting
Stockholm
Uppsala
Sörmland
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Kalmar
Gotland
Blekinge
Skåne
Halland
Västra Götaland
Värmland
Örebro
Västmanland
Dalarna
Gävleborg
Västernorrland
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
Danderyds sjukhus
Ersta sjukhus, Stockholm
Karolinska universitetssjukhuset
Norrtälje sjukhus
S:t Görans sjukhus, Stockholm
Södersjukhuset, Stockholm
Södertälje sjukhus
Akademiska sjukhuset, Uppsala
Mälarsjukhuset, Eskilstuna
Nyköpings sjukhus
Universitetssjukhuset i Linköping
Vrinnevisjukhuset i Norrköping
Höglandssjukhuset, Eksjö
Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Värnamo sjukhus
Ljungby lasarett
Växjö lasarett
Länssjukhuset Kalmar
Västerviks sjukhus
Visby lasarett
Blekingesjukhuset
Helsingborgs lasarett
Kristianstads sjukhus
Skånes universitetssjukhus, Malmö
Ystads lasarett
Hallands sjukhus, Halmstad
Hallands sjukhus, Varberg
Alingsås lasarett
Kungälvs sjukhus
NU-sjukvården
Skaraborgs sjukhus, Lidköping
Skaraborgs sjukhus, Skövde
SU Sahlgrenska, Göteborg
SU Östra, Göteborg
SÄ-sjukvården
Arvika sjukhus
Centralsjukhuset i Karlstad
Torsby sjukhus
Karlskoga lasarett
Lindesbergs lasarett
Universitetssjukhuset Örebro
Västmanlands sjukhus, Västerås
Falu lasarett
Mora lasarett
Gävle sjukhus
Hudiksvalls sjukhus
Sollefteå sjukhus
Sundsvalls sjukhus
Örnsköldsviks sjukhus
Östersunds sjukhus
Lycksele lasarett
Norrlands Universitetssjukhus, Umeå
Skellefteå lasarett
Gällivare lasarett
Sunderbyns sjukhus
Antal patienter
Andel akut opererade
12,0
15,7
31,5
46,2
13,5
23,9
10,9
22,6
45,6
13,9
33,1
30,5
2,8
19,2
22,7
29,2
16,8
27,8
27,6
18,2
20,0
44,5
30,3
34,0
20,8
25,7
18,1
14,9
28,9
18,2
20,3
33,6
184
140
251
26
185
180
46
177
103
72
121
164
71
104
44
24
95
133
58
33
140
164
132
362
130
109
138
67
90
231
64
134
5,4
0,0
8,4
3,9
18,4
22,8
8,7
23,7
26,2
30,6
25,6
14,6
19,7
16,4
22,7
4,2
5,3
12,0
24,1
12,1
9,3
23,8
21,2
22,7
15,4
18,4
13,0
16,4
17,8
20,4
32,8
23,9
26,5
10,3
33,3
24,2
8,7
39,4
17,4
27,3
19,3
30,9
27,7
23,4
12,5
14,8
20,6
23,7
29,9
28,6
30,5
19,0
325
145
39
120
23
33
23
132
140
165
65
124
56
27
73
59
77
21
95
58
19,4
12,4
2,6
23,3
21,7
15,2
8,7
23,5
22,1
18,2
9,2
23,4
17,9
29,6
24,7
20,3
20,8
19,1
23,2
10,3
136
16,9
18,4
0
1
Färre än 10 fall
20
Andel som skrivits ut till hemmet
40
60
Andel som skrivits ut till annan vårdinrättning
Procent
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 91
2014-12-01 11.23
92
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
50 PÅBÖRJAD CYTOSTATIKABEHANDLING
INOM 8 VECKOR EFTER OPERATION VID
STADIUM II OCH III
Indikatorn visar andelen patienter med tjocktarmscancer
i stadium II och III som påbörjat cytostatikabehandling
med ett eller två läkemedel inom 8 veckor efter operation.
För dessa patienter, särskilt också om de har en eller flera
riskfaktorer (som till exempel T4-tumör, mindre än 12 undersökta lymfkörtlar, är akut opererade), är det viktigt att
läkemedelsbehandlingen kommer igång så fort som möjligt efter operationen. Socialstyrelsen nationella riktlinjer
har hög prioritet för att påbörja behandlingen inom 8 veckor efter operationen och en uppsatt målnivå på att minst
95 procent av patienterna bör ha börjat behandlingen.
Indikatorn är relevant att följa utifrån denna tidsram
eftersom patientens nytta av läkemedelsbehandlingen
blir mindre om behandlingen startar senare än 8 veckor
efter operationen.
Diagram 50 visar att andelen patienter som påbörjat en
läkemedelsbehandling inom 8 veckor efter operation har
ökat från 67 procent 2009–2010 till 76 procent 2011–2013.
Variationen mellan landstingen var 43–94 procent. Det var
något fler kvinnor än män som påbörjade behandlingen i
tid: 79 procent för kvinnor och 74 procent för män.
Jämförelsen omfattar 1 542 patienter under 75 års ålder,
fördelat per landsting blir det få fall varför resultatet bör
tolkas med viss försiktighet.
diagram 50 – totalt: Andel patienter som påbörjat cytostatikabehandling med ett eller två läkemedel inom 8 veckor efter operation för
tjocktarmscancer, 2011–2013. Avser patienter under 75 år i stadium II och III, med eller utan riskfaktorer.
Målnivå ≥95 %
Dalarna
94,0
Örebro
91,3
Uppsala
87,3
Stockholm
85,8
Gotland1
85,7
Gävleborg
85,4
Norrbotten
84,6
Jämtland
84,0
Västerbotten
83,3
Blekinge
82,9
Kronoberg1
82,1
Kalmar
82,1
Halland
81,4
RIKET
76,3
Skåne
75,1
Värmland
74,6
Västmanland
69,1
Sörmland
67,4
Västra Götaland
65,3
Östergötland
58,7
Jönköping
56,8
Västernorrland
42,9
0
1
20
40
60
Färre än 10 fall 2009–2010
80
100
Procent
2011–2013
2009–2010
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 92
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
51 DELTAGANDE I STRUKTURERAD
BEHANDLINGSSTUDIE
Vetenskapliga studier utgör till stor del kunskapsunderlag
för rekommendationer om vård och behandling i nationella riktlinjer och vårdprogram. Med dessa som underlag
kan vården i sin tur erbjuda patienterna bästa möjliga vård
och behandling. Därför är det viktigt att landsting och sjukhus deltar aktivt i den kliniska forskningen. Indikatorn
visar andelen patienter med tjocktarmscancer som har inkluderats i någon form av strukturerad behandlingsstudie.
Med behandlingsstudie avses såväl randomiserade studier
som observationsstudier. Studien ska vara godkänd som
behandlingsstudie av en etikprövningsnämnd.
Diagram 51 visar att av 7 997 patienter som diagnostiserats för tjocktarmscancer under åren 2012–2013 och fanns
registrerade i kvalitetsregistret var det 10 procent som deltog i en behandlingsstudie. Variationen mellan landstingen var stor, från 0–49 procent.
Indikatorn är beroende av antalet pågående studier
under mätperioden och vilka kriterierna för att inkluderas i en studie är. Indikatorn är således mer stabil som
kvalitetsindikator över en längre tidsperiod för att visa
landstingens och sjukhusens aktivitetsgrad för att delta i
behandlingsstudier. I riket har andelen varierat något un-
93
der åren 2007–2013, mellan 7–13 procent. Socialstyrelsen
har satt upp en eftersträvansvärd målsättning på mer än
33 procents deltagande i kliniska studier. En bedömning
utifrån målnivån kan endast göra utifrån en längre tidsperiod och vilka studier som gjordes under den perioden.
Resultatet på riksnivå visar dock att en förbättring behövs
inom området.
diagram 51 – riket: Andel patienter som deltagit (inkluderats) i
strukturerad behandlingsstudie.
Procent
25
20
15
10
5
0
07
08
09
10
Totalt
11
12
Kvinnor
Män
13
År
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
diagram 51 – totalt: Andel patienter som deltagit (inkluderats) i strukturerad behandlingsstudie, 2012–2013.
Målnivå >33 %
Västmanland 48,7
Gävleborg
28,5
Östergötland
28,2
Dalarna
27,5
Uppsala 20,5
Värmland
14,6
Sörmland
13,4
RIKET
9,7
Skåne
7,6
Örebro
7,4
Jönköping
6,7
Västra Götaland
6,1
Västerbotten
5,8
Kronoberg
4,8
Stockholm
4,7
Gotland
1,8
Västernorrland
1,4
Norrbotten
1,1
Kalmar
0,9
Halland
0,6
Blekinge
0,5
Jämtland
0,0
0
10
20
30
2012–2013
40
2008–2009
50
60
Procent
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 93
2014-12-01 11.23
94
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
52 VÄNTETID FRÅN REMISSBESLUT TILL
START AV BEHANDLING
handling. Jämförelsen omfattar 2 906 patienter som behandlades under 2013. 25 procent av patienterna påbörjade
sin behandling inom 23 dagar, 50 procent inom 38 dagar
och 75 procent inom 58 dagar. Ytterligare 25 procent fick
vänta mer än 58 dagar på att behandlingen skulle påbörjas. Variationen mellan landstingen för medianen (då 50
procent av patienterna hade påbörjat en behandling) var
25–54 dagar.
För patientens skull bör vården eftersträva så korta vänte­
tider som möjligt. Här redovisas väntetiden från beslut
om att skicka en remiss till en specialist på grund av misstanke om cancer, till det att en behandling har påbörjats.
Vid tjocktarmscancer är det vanligtvis en operation.
Diagram 52 visar antalet dagar som 25, 50 och 75 procent
av patienterna fick vänta från remissbeslut till start av be-
diagram 52 – totalt: Väntetid från remissbeslut till start av behandling för tjocktarmscancer, 2013.
Västmanland 25
Dalarna 28
Jämtland 30
Örebro 31
Kronoberg 31
Gotland 32
Östergötland 36
Stockholm 37
Jönköping 37
Gävleborg 37
Uppsala 38
RIKET 38
Blekinge 40
Kalmar 41
Skåne 41
Västra Götaland 41
Värmland 42
Norrbotten 46
Västerbotten 47
Halland 50
Västernorrland 51
Sörmland 54
0
Värde första kvartil
20
40
Median
60
80
100
Dagar
Värde tredje kvartil
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
Vad har hänt sedan 2011?
Förbättringar ses inom flera redovisade områden men
variationerna i landet är stora. Fler patienter bedöms nu
vid multidisciplinära konferenser såväl före som efter
operation. Fler patienter har genomgått kartläggning av
tumörutbredning inför operation, men inget landsting
når upp till målnivån. En förbättring ses även för under-
Cancer inlaga korr 4.indd 94
sökning av adekvat antal lymfkörtlar efter operation,
även om få landsting når målnivån. För den postoperativa läkemedelsbehandlingen är det av stor vikt att starta
denna inom 8 veckor efter operation och här ses en positiv
utveckling. Slutligen, som enda kvalitetsregister kan man
för tjocktarms- och ändtarmscancer redovisa patienters
deltagande i strukturerade behandlingsstudier.
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
ÄNDTARMSCANCER
Statistik 2012
53 ÖVERLEVNAD VID ÄNDTARMSCANCER
Kvinnor
Män
Antal diagnostiserade fall
801
1 187
Andel av alla cancerfall
3%
4%
7 148
8 684
65,5 %
61,6 %
349
449
Prevalens, totalt
Relativ 5-årsöverlevnad
Antal dödsfall
95
Cancer i ändtarmen, även kallad rektalcancer, är vanligare
bland män än kvinnor. År 2012 diagnostiserades nästan
2 000 personer med ändtarmscancer, 801 kvinnor och 1 187
män. I Sverige lever idag lite mer än 15 800 personer som
har eller har haft ändtarmscancer. Sjukdomen är relativt
ovanlig före 50 års ålder.
Här redovisas resultatet för tolv indikatorer. Sju av dem
berör resultaten i samband med och efter operation. Urvalet av indikatorer belyser alltså i hög grad kvaliteten vid
operationerna eftersom de flesta personer med ändtarmscancer opereras. De övriga fem indikatorerna berör onkologisk behandling, överlevnad, andelen återfall inom fem
år efter operationen, multidisciplinära konferenser och
deltagande i behandlingsstudier. Tolv av indikatorerna
bygger på uppgifter från Svenska kolorektalcancerregistret
som startade 1995. En indikator innehåller data från cancerregistret.
Den relativa 5-årsöverlevnaden vid ändtarmscancer har
ökat för både män och kvinnor sedan 1990–talets början
och under perioden 2008–2012 var den 65,5 procent för
kvinnor och 61,6 procent för män, det vill säga något högre
bland kvinnorna. Av diagram 53 framgår variationen mellan landstingen: 54,7–68,5 procent.
diagram 53 – riket: Relativ 5-årsöverlevnad vid ändtarmscancer.
Avser patienter 30–89 år vid diagnos.
Åldersstandardiserade värden.
Procent
100
80
60
40
20
0
1993–1997
1998–2002
Totalt
2003–2007
Kvinnor
2008–2012
Män
År
Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.
TÄCKNINGSGRAD
Täckningsgraden i Svenska kolorektalcancerregistret för
ändtarmscancer var 99 procent 2013. Variationen mellan
landstingen var 90–100 procent. 15 landsting hade en täckningsgrad på 99–100 procent. Hur snabbt vårdgivarna rapporterar in sina fall till registret påverkar täckningsgraden.
Denna avstämning avser inrapporterade fall till kvalitetsregistret till september 2014, för vård och behandling som
utfördes under 2013. En redovisning av täckningsgraden
per landsting finns i bilaga 3.
Cancer inlaga korr 4.indd 95
2014-12-01 11.23
96
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
diagram 53 – totalt: Relativ 5-årsöverlevnad vid ändtarmscancer, 2008–2012. Avser patienter 30–89 år vid diagnos.
Åldersstandardiserade värden.
Jönköping
68,5
Västmanland
66,5
Sörmland
65,8
Örebro
65,5
Blekinge
65,1
Uppsala 64,9
Värmland 64,4
Norrbotten
64,3
Skåne
64,2
Stockholm
63,5
RIKET
63,3
Kalmar
63,2
Västernorrland
62,9
Halland
62,7
Östergötland
62,5
Västra Götaland
62,2
Gävleborg
61,2
Dalarna
60,8
Västerbotten
60,7
Gotland
59,0
Jämtland
57,8
Kronoberg
54,7
0
20
40
60
2008–2012
80
100
Procent
2003–2007
Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.
54–55 MULTIDISCIPLINÄR KONFERENS
Inför primärbehandlingen av ändtarmscancer genomförs
en multidisciplinär konferens, en omfattande granskning
av cancersjukdomen för att man ska kunna optimera behandlingen. I konferensen deltar specialister från flera discipliner, exempelvis kirurg, onkolog, radiolog och patolog
samt kontaktsjuksköterska. Efter operationen har man en
andra multidisciplinär konferens då specialisterna främst
tar ställning till PAD-data (data från en patologisk anatomisk diagnos) från operationen och planerar den fortsatta onkologiska behandlingen. Rekommendationen om
multidisciplinär konferens både inför behandlingsstart
av en nyupptäckt ändtarmscancer och efter operationen
av tumören har fått hög prioritet i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för ändtarmscancer. Enligt Socialstyrelsens
målsättning bör alla patienter bedömas vid en multidisciplinär konferens både inför behandlingsstart och efter en operation.
Cancer inlaga korr 4.indd 96
diagram 54 – riket: Andel patienter där multidisciplinär
konferens görs inför behandlingsstart av ändtarmscancer.
Procent
100
90
80
70
2007
2008
2009
2010
Totalt
2011
Kvinnor
2012
Män
2013
År
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
97
en var 88–99 procent. På riksnivå har andelen ökat sedan
2007 då 71 procent av samtliga patienter fick multidisciplinär bedömning inför behandlingsstarten jämfört med 95
procent 2013.
Diagram 55 visar att av 2 871 personer som opererades
2012–2013 var det 92 procent som fick en bedömning vid
en multidisciplinär konferens efter primäroperationen
för ändtarmscancer. Variationen mellan landstingen var
78–100 procent. Utvecklingen över tid visar för riket en ökning 2007–2013 från 61–94 procent.
I diagram 54 och 55 redovisas andelen patienter som bedömdes vid en multidisciplinär konferens i samband med
behandlingsstarten av nyupptäckt cancer respektive efter
en genomgången operation. Resultaten speglar om sjukhuset och regionen har en struktur för omhändertagandet
av patienter med ändtarmscancer och i vilken grad denna
erbjuds.
Diagram 54 visar att av 3 918 diagnostiserade personer
2012–2013 var det 94 procent som fick en bedömning vid
en multidisciplinär konferens när de började behandlingen mot sin cancersjukdom. Variationen mellan landsting-
diagram 54 – totalt: Andel patienter där multidisciplinär konferens görs inför behandlingsstart av ändtarmscancer, 2012–2013.
Målnivå 100 %
Uppsala 99,3
Jönköping 98,3
Jämtland 98,0
Gävleborg
97,8
Västerbotten
97,6
Dalarna
97,4
Sörmland 96,7
Norrbotten 96,3
Kronoberg 95,8
Östergötland 95,5
Stockholm 95,0
Skåne 94,7
RIKET 93,6
Värmland
93,5
Örebro
93,1
Västernorrland 92,2
Halland 92,1
Gotland 92,0
91,3
Blekinge
Kalmar 89,8
88,1
Västmanland
Västra Götaland
87,8
0
20
40
2012–2013
60
2008–2009
80
100
Procent
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 97
2014-12-01 11.23
98
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
diagram 54 – sjukhus: Andel patienter där multidisciplinär konferens görs inför behandlingsstart av ändtarmscancer, 2012–2013.
Landsting
Stockholm
Uppsala
Sörmland
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Kalmar
Gotland
Blekinge
Skåne
Halland
Västra Götaland
Värmland
Örebro
Västmanland
Dalarna
Gävleborg
Västernorrland
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
Antal patienter
Danderyds sjukhus
Ersta sjukhus, Stockholm
Karolinska universitetssjukhuset
Norrtälje sjukhus1
S:t Görans sjukhus, Stockholm
Södersjukhuset, Stockholm
Södertälje sjukhus
Akademiska sjukhuset, Uppsala
Mälarsjukhuset, Eskilstuna
Nyköpings sjukhus
Universitetssjukhuset i Linköping
Vrinnevisjukhuset i Norrköping
Höglandssjukhuset, Eksjö
Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Värnamo sjukhus
Ljungby lasarett
Växjö lasarett
Länssjukhuset Kalmar
Västerviks sjukhus
Visby lasarett
Blekingesjukhuset
Helsingborgs lasarett
Kristianstads sjukhus
Skånes universitetssjukhus, Malmö
Ystads lasarett1
Hallands sjukhus, Halmstad
Hallands sjukhus, Varberg
Alingsås lasarett
Kungälvs sjukhus
NU-sjukvården
Skaraborgs sjukhus, Lidköping
Skaraborgs sjukhus, Skövde
SU Sahlgrenska, Göteborg1
SU Östra, Göteborg
SÄ-sjukvården
Arvika sjukhus1
Centralsjukhuset i Karlstad
Karlskoga lasarett1
Universitetssjukhuset Örebro
Västmanlands sjukhus, Västerås
Falu lasarett
Mora lasarett
Gävle sjukhus
Hudiksvalls sjukhus1
Sollefteå sjukhus1
Sundsvalls sjukhus
Örnsköldsviks sjukhus
Östersunds sjukhus
Lycksele lasarett1
Norrlands Universitetssjukhus, Umeå
Skellefteå lasarett
Sunderbyns sjukhus
96,8
97,9
96,5
95
143
229
89,6
91,9
90,5
99,3
97,0
95,5
94,9
96,9
96,9
98,2
100,0
100,0
95,0
98,7
60,9
93,3
92,2
96,6
98,8
93,0
77
99
21
137
100
44
118
65
32
56
28
11
60
74
23
15
102
116
82
287
87,5
95,5
80,0
41,5
84,0
90,6
93,9
72
66
25
41
144
32
99
94,5
90,6
255
85
94,2
137
93,7
87,9
98,2
94,6
97,6
143
132
111
37
127
92,9
97,4
98,1
70
38
53
98,9
96,0
96,4
94
25
83
0
1
20
Färre än 10 fall
40
60
80
100
Procent
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 98
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
99
diagram 55 – riket: Andel patienter där multidisciplinär
konferens görs efter operation för ändtarmscancer.
Procent
100
90
80
70
60
2007
2008
2009
2010
Totalt
2011
Kvinnor
2012
Män
2013
År
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
diagram 55 – totalt: Andel patienter där multidisciplinär konferens görs efter operation för ändtarmscancer, 2012–2013.
Målnivå 100 %
Västmanland 100,0
Värmland 99,0
Gävleborg 99,0
Uppsala 99,0
Dalarna 98,2
Stockholm
97,2
Norrbotten 96,4
Kalmar 96,4
Örebro 96,3
Kronoberg 96,2
Sörmland 95,4
Jönköping 95,0
Östergötland 94,2
Gotland
93,3
Halland
92,7
Blekinge 92,4
92,3
Västerbotten
RIKET
92,3
Skåne
91,6
Västernorrland
85,7
Jämtland 84,6
78,2
Västra Götaland
0
20
40
2012–2013
60
2008–2009
80
100
Procent
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 99
2014-12-01 11.23
100
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
diagram 55 – sjukhus: Andel patienter där multidisciplinär konferens görs efter operation för ändtarmscancer, 2012–2013.
Landsting
Stockholm
Uppsala
Sörmland
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Kalmar
Gotland
Blekinge
Skåne
Halland
Västra Götaland
Värmland
Örebro
Västmanland
Dalarna
Gävleborg
Västernorrland
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
Antal patienter
Danderyds sjukhus
Ersta sjukhus, Stockholm
Karolinska universitetssjukhuset
Norrtälje sjukhus1
S:t Görans sjukhus, Stockholm
Södersjukhuset, Stockholm
Södertälje sjukhus
Akademiska sjukhuset, Uppsala
Mälarsjukhuset, Eskilstuna
Nyköpings sjukhus
Universitetssjukhuset i Linköping
Vrinnevisjukhuset i Norrköping
Höglandssjukhuset, Eksjö
Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Värnamo sjukhus
Ljungby lasarett1
Växjö lasarett
Länssjukhuset Kalmar
Västerviks sjukhus
Visby lasarett1
Blekingesjukhuset
Helsingborgs lasarett
Kristianstads sjukhus
Skånes universitetssjukhus, Malmö
Ystads lasarett1
Hallands sjukhus, Halmstad
Hallands sjukhus, Varberg
Alingsås lasarett
Kungälvs sjukhus
NU-sjukvården
Skaraborgs sjukhus, Lidköping
Skaraborgs sjukhus, Skövde
SU Östra, Göteborg
SÄ-sjukvården
Arvika sjukhus1
Centralsjukhuset i Karlstad
Universitetssjukhuset Örebro
Västmanlands sjukhus, Västerås
Falu lasarett
Mora lasarett
Gävle sjukhus
Sollefteå sjukhus1
Sundsvalls sjukhus
Örnsköldsviks sjukhus
Östersunds sjukhus
Norrlands Universitetssjukhus, Umeå
Skellefteå lasarett
Sunderbyns sjukhus
91,8
100,0
96,3
85
121
188
100,0
100,0
100,0
99,0
97,1
91,2
92,9
97,9
93,3
92,7
100,0
53
64
17
96
69
34
98
47
30
41
24
97,8
98,3
90,5
46
60
21
90,8
98,6
97,1
87,4
65
69
69
230
95,1
94,3
61,9
13,9
68,5
94,7
92,2
82,1
100,0
41
53
21
36
92
19
77
179
62
99,0
96,3
100,0
100,0
92,6
98,9
101
109
74
77
27
93
86,1
87,1
85,4
96,0
73,3
96,5
43
31
41
75
15
57
0
1
20
Färre än 10 fall
40
60
80
100
Procent
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 100
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
56 KARTLÄGGNING INFÖR OPERATION
VID NYDIAGNOSTICERAD ÄNDTARMS­
CANCER
101
diagram 56 – riket: Andel patienter där komplett utredning
med röntgenundersökning utförts inför operation vid
nydiagnostiserad ändtarmscancer.
Procent
100
En komplett utredning vid nydiagnostiserad ändtarmscancer innebär att patienten har fått en kartläggning av
cancerns utbredning med hjälp av röntgenundersökningar, till exempel datortomografi och magnetkameraundersökning. Undersökningarna ger svar på cancerns utbredning i tarmen och omgivande vävnad samt om den också
finns i lunga och lever. En komplett utredning kan skilja
patienter med tidiga tumörstadier från dem som har mer
avancerade tumörer vilket ger stor vägledning inför kommande operation. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer
har åtgärden fått en hög prioritet och en målnivå på mer
än 98 procent.
Diagram 56 visar att av 4 028 patienter som opererades
under 2012–2013 var det 94 procent som fick en komplett
utredning inför operation. Variationen mellan landstingen var från 89–98 procent. I riket har andelen ökat under
åren 2007–2013, från 83–94 procent.
95
90
85
80
2007
2008
2009
2010
Totalt
2011
Kvinnor
2012
2013
År
Män
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
diagram 56 – totalt: Andel patienter där komplett utredning med röntgenundersökning utförts inför operation vid nydiagnostiserad
ändtarmscancer, 2012–2013.
Målnivå >98 %
Jämtland
98,1
Uppsala
97,1
Skåne 96,4
Norrbotten 96,3
Gotland 96,2
Sörmland
96,1
Jönköping 96,0
Gävleborg 95,9
Västernorrland
95,7
Stockholm 95,4
RIKET
93,5
Örebro
93,2
Västerbotten 92,4
Dalarna
92,3
Västra Götaland
91,6
Värmland 90,8
Halland 90,1
Kalmar 89,9
Östergötland 89,7
Kronoberg 89,3
Västmanland 88,8
Blekinge 88,6
0
20
40
2012–2013
60
2008–2009
80
100
Procent
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 101
2014-12-01 11.23
102
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
diagram 56 – sjukhus: Andel patienter där komplett utredning med röntgenundersökning utförts inför operation vid nydiagnostiserad
ändtarmscancer, 2012–2013.
Landsting
Stockholm
Uppsala
Sörmland
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Kalmar
Gotland
Blekinge
Skåne
Halland
Västra Götaland
Värmland
Örebro
Västmanland
Dalarna
Gävleborg
Västernorrland
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
Antal patienter
Danderyds sjukhus
Ersta sjukhus, Stockholm
Karolinska universitetssjukhuset
Norrtälje sjukhus1
S:t Görans sjukhus, Stockholm
Södersjukhuset, Stockholm
Södertälje sjukhus
Akademiska sjukhuset, Uppsala
Mälarsjukhuset, Eskilstuna
Nyköpings sjukhus
Universitetssjukhuset i Linköping
Vrinnevisjukhuset i Norrköping
Höglandssjukhuset, Eksjö
Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Värnamo sjukhus
Ljungby lasarett
Växjö lasarett
Länssjukhuset Kalmar
Västerviks sjukhus
Visby lasarett
Blekingesjukhuset
Helsingborgs lasarett
Kristianstads sjukhus
Skånes universitetssjukhus, Malmö
Ystads lasarett1
Hallands sjukhus, Halmstad
Hallands sjukhus, Varberg
Alingsås lasarett
Kungälvs sjukhus
NU-sjukvården
Skaraborgs sjukhus, Lidköping
Skaraborgs sjukhus, Skövde
SU Sahlgrenska, Göteborg1
SU Östra, Göteborg
SÄ-sjukvården
Arvika sjukhus1
Centralsjukhuset i Karlstad
Karlskoga lasarett1
Universitetssjukhuset Örebro
Västmanlands sjukhus, Västerås
Falu lasarett
Mora lasarett
Gävle sjukhus
Hudiksvalls sjukhus1
Sollefteå sjukhus1
Sundsvalls sjukhus
Örnsköldsviks sjukhus
Östersunds sjukhus
Lycksele lasarett1
Norrlands Universitetssjukhus, Umeå
Skellefteå lasarett
Sunderbyns sjukhus
91,9
94,6
97,8
111
148
231
93,6
94,3
100,0
97,1
97,1
95,5
88,0
93,9
91,4
96,5
100,0
100,0
88,7
89,2
91,3
100,0
88,5
94,0
100,0
96,3
78
105
22
140
103
44
125
66
35
57
28
11
62
74
23
16
104
117
83
298
87,8
92,4
100,0
95,1
83,9
84,4
97,0
74
66
25
41
149
32
100
93,2
91,9
266
86
92,0
138
93,2
88,7
91,9
94,6
97,7
147
133
111
37
133
94,3
100,0
98,2
70
38
54
92,1
100,0
96,4
101
25
83
0
1
20
60
40
80
100
Procent
Färre än 10 fall
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
57 OMOPERATION PÅ GRUND AV
KOMPLIKATION
Ungefär 80 procent av alla patienter med cancer i ändtarmen opereras med ett stort ingrepp där hela tumören tas
bort. Operationerna kan vara olika omfattande och riskfyllda beroende på tumörens läge, lokala utbredning och
patientens allmänna hälsotillstånd. Dessutom kan patienten drabbas av komplikationer som kräver en omoperation inom relativt kort tid efter den första operationen. En
omoperation innebär att man måste göra en ny och oförutsedd operation, exempelvis på grund av en blödning eller
en infektion eller läckage från tarmen. Omoperationen
medför lidande för patienten och ökar risken för ytterligare komplikationer. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för ändtarmscancer är omoperation inom 30 dagar efter
den första operationen en av de indikatorer som är viktiga
att följa upp.
Cancer inlaga korr 4.indd 102
diagram 57 – riket: Andel patienter som omopereras p.g.a.
komplikation inom 30 dagar efter primäroperation
för ändtarmscancer.
Procent
25
20
15
10
5
0
04
05
06
07
08
Totalt
09
Kvinnor
10
11
12
Män
13
År
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
103
Sett över tid har andelen för riket minskat 2007–2013,
från 12,3–8,7 procent. Det var fler män än kvinnor som omopererades, men för både män och kvinnor har andelen
minskat under hela perioden.
Omoperation är en relativt ovanlig åtgärd, vilket gör
att slumpmässiga variationer kan slå igenom i siffrorna,
framförallt vid små volymer, vilket illustreras av att samma landsting kan uppvisa helt olika siffror för män och
kvinnor.
Andelen omoperationer bör bedömas tillsammans med
resultatet avseende mortalitet (dödlighet) och komplikationsfrekvens. En felkälla är att vissa sjukhus registrerar
små planerade operationsingrepp som omoperationer
medan andra inte gör det.
Omoperation kan inte entydigt ses som ett resultat av
dålig kvalitet av operationen. Det kan också spegla att vården har en hög uppmärksamhet för komplikation hos patienten och är även beroende av vilka patienter som opereras. Vid komplicerade operationer av avancerade tumörer
ökar riskerna, liksom vid operationer av äldre eller sjukare
patienter. Dessa aspekter måste beaktas då man gör jämförelser mellan sjukhusen.
I diagram 57 redovisas andelen omoperationer under
2011–2013. Av de 4 132 personer som primäropererades var
det 411 som omopererades, vilket motsvarar 10 procent.
Andelen varierar mellan landstingen från 3–23 procent.
Det var fler män än kvinnor som primäropererades under
perioden och fler män som behövde en omoperation, 12
procent jämfört med knappt 8 procent bland kvinnorna.
diagram 57 – totalt: Andel patienter som omopereras p.g.a. komplikation inom 30 dagar efter primäroperation för ändtarmscancer,
2011–2013.
Andel opererade med främre resektion
Målnivå <7 %
65,0
Uppsala
3,3
Sörmland
4,4
51,9
Gotland
4,8
71,4
Västmanland
5,3
56,6
Kronoberg
6,0
41,8
Dalarna
6,2
46,6
Skåne
6,8
45,8
Östergötland
8,2
52,2
Norrbotten
8,4
41,1
Örebro
8,8
40,0
Gävleborg
9,8
51,1
Jönköping
9,8
59,4
RIKET 10,0
51,4
Västernorrland
10,5
27,2
Stockholm
10,7
57,0
Kalmar
10,9
45,5
Halland
11,3
64,0
Blekinge
12,6
56,8
Västra Götaland
13,7
51,0
Västerbotten
14,3
51,6
Värmland 14,4
Jämtland 23,1
54,4
59,6
0
10
20
2011–2013
30
2007–2009
40
50
Procent
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 103
2014-12-01 11.23
104
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
diagram 57 – sjukhus: Andel patienter som omopereras p.g.a. komplikation inom 30 dagar efter primäroperation för ändtarmscancer,
2011–2013.
Landsting
Stockholm
Uppsala
Sörmland
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Kalmar
Gotland
Blekinge
Skåne
Halland
Västra Götaland
Värmland
Örebro
Västmanland
Dalarna
Gävleborg
Västernorrland
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
Antal patienter Främre resektion
Danderyds sjukhus 5,4
Ersta sjukhus, Stockholm 10,9
Karolinska universitetssjukhuset 9,2
Norrtälje sjukhus 20,0
S:t Görans sjukhus, Stockholm 8,8
Södersjukhuset, Stockholm 14,1
Södertälje sjukhus 27,3
Akademiska sjukhuset, Uppsala 4,0
Mälarsjukhuset, Eskilstuna 5,8
Nyköpings sjukhus 2,0
Universitetssjukhuset i Linköping
5,5
Vrinnevisjukhuset i Norrköping 13,6
Höglandssjukhuset, Eksjö 11,6
Länssjukhuset Ryhov, Jönköping 5,4
Värnamo sjukhus 13,9
Ljungby lasarett1
5,2
Växjö lasarett
Länssjukhuset Kalmar 14,8
Västerviks sjukhus 0,0
Visby lasarett1
Blekingesjukhuset 11,8
9,1
Helsingborgs lasarett
1,9
Kristianstads sjukhus
7,8
Skånes universitetssjukhus, Malmö
Ystads lasarett1
Hallands sjukhus, Halmstad 16,4
Hallands sjukhus, Varberg 8,2
Alingsås lasarett 22,6
Kungälvs sjukhus 17,0
NU-sjukvården 12,9
3,3
Skaraborgs sjukhus, Lidköping
Skaraborgs sjukhus, Skövde 10,7
SU Östra, Göteborg 16,9
SÄ-sjukvården 8,9
Arvika sjukhus1
Centralsjukhuset i Karlstad 14,7
Universitetssjukhuset Örebro 8,7
5,5
Västmanlands sjukhus, Västerås
1,8
Falu lasarett
Mora lasarett 15,0
Gävle sjukhus 8,6
Hudiksvalls sjukhus 27,3
Sollefteå sjukhus1
Sundsvalls sjukhus 14,1
Örnsköldsviks sjukhus 4,6
Östersunds sjukhus 22,2
Lycksele lasarett1
Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 14,6
Skellefteå lasarett 13,6
Gällivare sjukhus1
7,4
Sunderbyns sjukhus
0
1
20
Färre än 10 fall
40
93
184
260
10
80
92
22
125
103
49
127
66
43
56
36
67,7
54,4
44,6
70,0
82,5
57,6
50,0
62,4
56,3
46,9
43,3
65,2
60,5
51,8
75,0
58
81
27
43,1
53,1
25,9
93
110
104
361
58,1
57,3
56,7
39,3
61
85
31
47
132
30
103
249
101
67,2
62,4
67,7
48,9
53,0
53,3
40,8
49,0
59,4
156
161
109
114
40
116
11
55,1
40,4
56,9
48,3
45,0
48,3
72,7
64
44
54
14,1
50,0
59,3
103
22
49,5
59,1
95
42,1
60
Procent
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 104
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
58 AVLIDNA INOM 30 RESPEKTIVE
90 DAGAR EFTER OPERATION
Vid de flesta större operationer brukar man värdera risken
för att patienten ska avlida inom 30 respektive 90 dagar,
så kallad postoperativ mortalitet. Indikatorn är relevant att
följa för att den speglar urvalet av patienter för operation
och omhändertagandet inför, under och efter operationen.
Av störst intresse är att följa andelen avlidna inom 90
dagar eftersom patienter som får komplikationer oftast
överlever de första 30 dagarna, bland annat tack vare intensivvårdsinsatser.
I diagram 58 återges landstingens resultat för perioden
2011–2013. Jämförelsen omfattar 4 132 patienter som under
perioden genomgick så kallad resektionskirurgi. Av dessa
avled totalt 96 patienter inom 90 dagar, vilket motsvarar
2,3 procent. Det finns skillnader mellan landstingen, men
den statistiska osäkerheten är stor på grund av mycket få
fall i många av landstingen. Det var något fler män än kvinnor som avled inom 90 dagar efter operationen, 2,7 respektive 1,7 procent.
Den delade stapeln i diagrammet redovisar utfallet för
andelen avlidna inom 30 respektive 90 dagar.
105
Andelen avlidna inom 90 dagar har varierat mellan 2–4
procent under perioden 2007–2013.
Andelen avlidna påverkas i viss mån av faktorer som
patientens ålder och kön samt cancerns svårighetsgrad,
vilket inte justerats för i denna redovisning.
diagram 58 – riket: Andel avlidna inom 90 dagar efter
operation för ändtarmscancer.
Procent
10
8
6
4
2
0
04
05
06
07
08
Totalt
09
10
11
Kvinnor
12
Män
13
År
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
diagram 58 – totalt: Andel avlidna inom 30 respektive 90 dagar efter operation för ändtarmscancer, 2011–2013.
Andel opererade med främre resektion
Kronoberg
0,0
41,8
Uppsala
0,0
65,0
56,6
Västmanland
0,0
Västernorrland
0,9
27,2
Dalarna
1,2
46,6
54,4
Värmland
1,3
Gävleborg
1,5
51,1
Skåne
1,6
45,8
Stockholm
1,9
57,0
Jämtland
1,9
59,6
Norrbotten
2,1
41,1
Östergötland
2,2
52,2
RIKET
2,3
51,4
Kalmar
2,7
45,5
Västra Götaland
2,8
51,0
Västerbotten
3,2
51,6
Halland
3,3
64,0
Blekinge
4,2
56,8
Örebro
4,4
40,0
Gotland
4,8
71,4
Jönköping
5,6
59,4
Sörmland
5,7
51,9
0
5
Andel avlidna inom 30 dagar
10
Andel avlidna inom 31–90 dagar
15
Andel avlidna inom 90 dagar 2007–2009
20
Procent
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 105
2014-12-01 11.23
106
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
diagram 58 – sjukhus: Andel avlidna inom 30 respektive 90 dagar efter operation för ändtarmscancer, 2011–2013.
Landsting
Stockholm
Uppsala
Sörmland
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Kalmar
Gotland
Blekinge
Skåne
Halland
Västra Götaland
Värmland
Örebro
Västmanland
Dalarna
Gävleborg
Västernorrland
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
Antal patienter Främre resektion
Danderyds sjukhus
Ersta sjukhus, Stockholm
Karolinska universitetssjukhuset
Norrtälje sjukhus
S:t Görans sjukhus, Stockholm
Södersjukhuset, Stockholm
Södertälje sjukhus
Akademiska sjukhuset, Uppsala
Mälarsjukhuset, Eskilstuna
Nyköpings sjukhus
Universitetssjukhuset i Linköping
Vrinnevisjukhuset i Norrköping
Höglandssjukhuset, Eksjö
Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Värnamo sjukhus
Ljungby lasarett1
Växjö lasarett
Länssjukhuset Kalmar
Västerviks sjukhus
Visby lasarett1
Blekingesjukhuset
Helsingborgs lasarett
Kristianstads sjukhus
Skånes universitetssjukhus, Malmö
Ystads lasarett1
Hallands sjukhus, Halmstad
Hallands sjukhus, Varberg
Alingsås lasarett
Kungälvs sjukhus
NU-sjukvården
Skaraborgs sjukhus, Lidköping
Skaraborgs sjukhus, Skövde
SU Östra, Göteborg
SÄ-sjukvården
Arvika sjukhus1
Centralsjukhuset i Karlstad
Universitetssjukhuset Örebro
Västmanlands sjukhus, Västerås
Falu lasarett
Mora lasarett
Gävle sjukhus
Hudiksvalls sjukhus
Sollefteå sjukhus1
Sundsvalls sjukhus
Örnsköldsviks sjukhus
Östersunds sjukhus
Lycksele lasarett1
Norrlands Universitetssjukhus, Umeå
Skellefteå lasarett
Gällivare lasarett1
Sunderbyns sjukhus
5,4
0,0
2,7
0,0
0,0
0,0
4,6
0,0
4,9
8,2
1,6
3,0
4,7
7,1
5,6
93
184
260
10
80
92
22
125
103
49
127
66
43
56
36
67,7
54,4
44,6
70,0
82,5
57,6
50,0
62,4
56,3
46,9
43,3
65,2
60,5
51,8
75,0
0,0
2,5
3,7
58
81
27
43,1
53,1
25,9
4,3
1,8
2,9
1,1
93
110
104
361
58,1
57,3
56,7
39,3
4,9
2,4
0,0
2,1
3,8
6,7
4,9
2,4
0,0
61
85
31
47
132
30
103
249
101
67,2
62,4
67,7
48,9
53,0
53,3
40,8
49,0
59,4
1,3
4,4
0,0
0,9
2,5
0,9
9,1
156
161
109
114
40
116
11
55,1
40,4
56,9
48,3
45,0
48,3
72,7
1,6
0,0
1,9
64
44
54
14,1
50,0
59,3
2,9
0,0
103
22
49,5
59,1
95
42,1
1,1
0
1
5
Färre än 10 fall
10
Andel avlidna inom 30 dagar
Andel avlidna inom 31–90 dagar
Procent
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 106
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
59 MINST TOLV LYMFKÖRTLAR
UNDERSÖKTA I OPERATIONSPREPARAT
Efter primäroperationen av ändtarmscancern skickas den
bortopererade tarmen och tumören till ett patologilaboratorium för både en makroskopisk och en mikroskopisk
undersökning. Undersökningen ska ge tydliga svar på hur
tumören vuxit lokalt och vilket stadium den befinner sig i.
Det är viktigt att få en korrekt klassifikation av tumören för
att kunna förutsäga sjukdomsutvecklingen och välja den
fortsatta behandlingen. Det finns vetenskapliga studier
som visar att minst tolv lymfkörtlar bör undersökas från
den bortopererade tarmen för att den diagnostiska kvaliteten ska bli acceptabel. Undersökningen påverkas av tekniken i samband med operationen, det vill säga om kirurgen
tar bort tarmen med tillräckligt goda marginaler, men också
av patologens skicklighet i att analysera preparaten.
Diagram 59 visar att minst tolv lymfkörtlar undersöktes
hos 83 procent av de 2 761 patienters vävnadsprov som analyserades under 2012–2013. Variationen mellan landstingen har minskat från föregående Öppna jämförelser och var
nu från 61–96 procent.
Diagrammet visar patientens hemortlandsting, inte vilket laboratorium som analyserade preparaten. Diagram
59 visar även en jämförelse mellan laboratorierna. Några
av laboratorierna har bara ett fåtal inrapporterade fall till
Svenska kolorektalcancerregistret. Här bör uppgifterna
tolkas med viss försiktighet.
Det är viktigt att minst 12 lymfkörtlar undersöks i operationspreparatet eftersom det ökar förutsättningarna för
bedömning av prognos och val av fortsatt behandling.
Socialstyrelsen har därför satt upp en målnivå på minst 95
Cancer inlaga korr 4.indd 107
107
procent. Två landsting når målnivån i denna jämförelse.
Resultatet visar dock en positiv utveckling, på riksnivå har
andelen ökat från 57 procent 2007 till 83 procent 2013.
Analyser genomförda av Svenska koloncancerregistret
har funnit att antalet undersökta lymfkörtlar inte påverkas av hur preparatet togs vid operationen eftersom kirurgin idag är ganska standardiserad. Däremot fann man
att provsvarets kvalitet sannolikt beror mer på patologens
förmåga att analysera minst tolv lymfkörtlar än på preparatets storlek. Andelen körtlar minskar också hos patienter
som genomgått preoperativ strålbehandling.
diagram 59 – riket: Andel patienter som får minst 12
lymfkörtlar undersökta i operationspreparat efter operation
för ändtarmscancer.
Procent
100
90
80
70
60
2007
2008
2009
2010
Totalt
2011
Kvinnor
2012
Män
2013
År
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
2014-12-01 11.23
108
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
diagram 59 – totalt: Andel patienter som får minst 12 lymfkörtlar undersökta i operationspreparat efter operation för ändtarmscancer,
2012–2013.
Målnivå >95 %
Skåne
96,4
Jämtland
94,7
Västmanland
93,2
Västra Götaland
87,0
Blekinge 90,6
Östergötland
88,5
Västerbotten
89,3
Kronoberg 90,0
RIKET
83,0
Gotland
92,9
Gävleborg
85,6
Stockholm
80,9
Halland
80,7
Kalmar
80,5
Dalarna
75,9
Örebro
74,3
Jönköping
73,7
Uppsala
72,5
Sörmland
69,5
Norrbotten
71,4
Värmland
67,3
Västernorrland
60,5
0
20
40
60
2012–2013
80
100
2008–2009
Procent
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
diagram 59 – patologilab: Andel patienter som får minst 12 lymfkörtlar undersökta i operationspreparat efter operation för
ändtarmscancer, 2012–2013.
Landsting
Stockholm
Uppsala
Sörmland
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Kalmar
Blekinge
Skåne
Halland
Västra Götaland
Värmland
Örebro
Västmanland
Dalarna
Gävleborg
Västernorrland
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
Danderyds sjukhus
Karolinska, Huddinge
Karolinska, Solna
Sabbatsbergs Närsjukhus1
S:t Görans sjukhus, Stockholm
Södertälje sjukhus
Täby Medilab
Akademiska sjukhuset, Uppsala
Mälarsjukhuset, Eskilstuna
Vrinnevisjukhuset i Norrköping1
Universitetssjukhuset i Linköping
Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Växjö lasarett
Länssjukhuset Kalmar
Blekingesjukhuset, Karlskrona
Helsingborgs lasarett
Kristianstads sjukhus
Skånes universitetssjukhus, Lund
Skånes universitetssjukhus, Malmö
Hallands sjukhus, Halmstad
NU-sjukvården, Trollhättan/NÄL
Skaraborgs sjukhus, Skövde
SU Sahlgrenska, Göteborg
SÄ-sjukvården, Borås
Centralsjukhuset i Karlstad
Universitetssjukhuset Örebro
Västmanlands sjukhus, Västerås
Falu lasarett
Gävle sjukhus
Sundsvalls sjukhus
Östersunds sjukhus
Norrlands Universitetssjukhus, Umeå
Sunderbyns sjukhus
81,3
82,9
80,5
80,8
76,5
80,7
75,6
70,4
88,1
73,6
89,8
81,5
92,1
95,6
98,5
95,9
92,3
80,5
88,5
80,0
88,7
88,0
66,7
74,3
93,2
75,2
85,1
60,0
93,8
89,9
73,7
0
1
20
Färre än 10 fall
40
60
80
100
Procent
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 108
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
60 MER ÄN 15 DAGARS VÅRDTID EFTER
OPERATION
Medelvårdtiden efter en operation för ändtarmscancer
är 11 dagar. En lång vårdtid efter operation kan visa att
komplikationer har uppkommit i efterförloppet. I riket har
andelen som vårdas längre än 15 dagar legat stabilt runt 25
procent (75:e percentilen) 2007–2013. Vi har därför valt att
visa hur stor andel av alla patienter som opererades som
hade en vårdtid på mer än 15 dagar.
Diagram 60 jämför 2 691 personer som opererades 2012–
2013. Av dem hade 563 personer en vårdtid som översteg 15
dagar vid kirurgkliniken, vilket motsvara 21 procent. Variationen mellan landstingen var 8–32 procent. Diagrammet
omfattar antalet opererade under två år, men konfidensintervallen är ändå breda eftersom alla utom de större landstingen hade få sådana fall.
109
17 procent av patienterna med en vårdtid som översteg
15 dagar skrivs ut till en annan vårdinrättning, till exempel
en annan klinik eller ett särskilt boende, men variationen
mellan landstingen var stor från 3–45 procent.
Jämförelsen tar inte hänsyn till patientens sjukdomstillstånd före operationen eller eventuell samsjuklighet
(en annan samtidig sjukdom), faktorer som också kan påverka vårdtidens längd.
diagram 60 – totalt: Andel patienter med mer än 15 dagars slutenvård efter operation för ändtarmscancer, 2012–2013.
Gotland
7,7
Örebro
11,0
Norrbotten
12,0
Uppsala
13,5
Västernorrland
14,9
Halland
15,6
Östergötland
17,3
Gävleborg
18,0
Västerbotten
18,3
Jönköping
18,7
Kalmar
19,8
RIKET
20,9
Skåne
21,4
Blekinge
21,7
Västmanland
21,9
Kronoberg
22,0
Västra Götaland
22,1
Stockholm
23,4
Dalarna
26,1
Sörmland
27,0
Värmland
29,0
Jämtland
31,6
0
10
Andel som skrivits ut till hemmet
20
30
Andel som skrivits ut till annan vårdinrättning
40
Totalt 2008–2009
50
Procent
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 109
2014-12-01 11.23
110
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
diagram 60 – sjukhus: Andel patienter med mer än 15 dagars slutenvård efter operation för ändtarmscancer, 2012–2013.
Landsting
Stockholm
Uppsala
Sörmland
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Kalmar
Gotland
Blekinge
Skåne
Halland
Västra Götaland
Värmland
Örebro
Västmanland
Dalarna
Gävleborg
Västernorrland
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
Antal patienter
Danderyds sjukhus
Ersta sjukhus, Stockholm
Karolinska universitetssjukhuset
Norrtälje sjukhus1
S:t Görans sjukhus, Stockholm
Södersjukhuset, Stockholm
Södertälje sjukhus
Akademiska sjukhuset, Uppsala
Mälarsjukhuset, Eskilstuna
Nyköpings sjukhus
Universitetssjukhuset i Linköping
Vrinnevisjukhuset i Norrköping
Höglandssjukhuset, Eksjö
Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Värnamo sjukhus
Ljungby lasarett1
Växjö lasarett
Länssjukhuset Kalmar
Västerviks sjukhus
Visby lasarett1
Blekingesjukhuset
Helsingborgs lasarett
Kristianstads sjukhus
Skånes universitetssjukhus, Malmö
Ystads lasarett1
Hallands sjukhus, Halmstad1
Hallands sjukhus, Varberg
Alingsås lasarett
Kungälvs sjukhus
NU-sjukvården
Skaraborgs sjukhus, Lidköping
Skaraborgs sjukhus, Skövde
SU Östra, Göteborg
SÄ-sjukvården
Centralsjukhuset i Karlstad
Universitetssjukhuset Örebro
Västmanlands sjukhus, Västerås
Falu lasarett
Mora lasarett
Gävle sjukhus
Sollefteå sjukhus1
Sundsvalls sjukhus
Örnsköldsviks sjukhus
Östersunds sjukhus
Norrlands Universitetssjukhus, Umeå
Skellefteå lasarett
Sunderbyns sjukhus
7,6
21,6
29,8
66
116
178
15,4
27,6
18,8
13,2
34,4
12,9
10,1
28,9
15,4
18,9
25,0
52
58
16
91
64
31
89
45
26
37
24
20,5
23,3
15,0
44
60
20
18,6
26,9
13,4
23,3
59
67
67
215
18,4
15,7
38,1
25,0
27,1
5,6
26,4
19,5
14,8
29,3
11,0
22,2
24,7
34,6
17,4
38
51
21
36
85
18
72
164
61
99
100
72
77
26
86
9,5
20,0
30,0
16,7
26,7
11,8
42
30
40
66
15
51
0
1
Färre än 10 fall
20
Andel som skrivits ut till hemmet
40
60
80
Andel som skrivits ut till annan vårdinrättning
100
Procent
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 110
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
61 ANASTOMOSINSUFFICIENS EFTER
OPERATION
Vid en ändtarmsoperation avlägsnas först tumören och
hos cirka 50 procent av patienterna skarvas sedan tarm­
ändarna ihop, vilket kan ske med olika tekniker. Det hopsydda området kallas anastomos. En allvarlig komplikation efter en operation är att skarven inte läker ihop och
ett läckage uppstår, en så kallad anastomosinsufficiens.
Läckage av tarminnehåll ut i buken kan ge infektion i lilla
bäckenet och sepsis (blodförgiftning). Det kan vara ett livshotande tillstånd som kräver en ny operation och kan leda
till att patienten får en permanent stomi.
Diagram 61 visar att av 2 125 patienter som opererades
var det 158 som fick en anastomosinsufficiens 2011–2013,
vilket motsvarar 7 procent. Variationen mellan landstingen var från 0–16 procent. För rikets genomsnitt var förekomsten av anastomosinsufficiens 9 procent för män och
5 procent för kvinnor.
I riket har under åren 2004–2013 andelen minskat hos
kvinnor från 9 till 3 procent och för män från 11 till 9 procent.
Resultatet påverkas i viss mån av om patienterna fick
strålbehandling inför operationen och av hur lång tid som
passerat mellan strålning och operation. Jämförelsen tar
inte hänsyn till patientsammansättningen vid ett sjuk-
111
hus och faktorer som patientens ålder och sjuklighet inför
operationen. De kan också påverka andelen anastomosinsufficienser.
Det kan finnas registreringsskillnader som beror på att
vissa sjukhus inte rapporterar alla sina anastomosinsufficienser till kvalitetsregisteret.
diagram 61 – riket: Andel patienter som får
anastomosinsufficiens efter operation för ändtarmscancer.
Procent
15
12
9
6
3
0
04
05
06
07
08
Totalt
09
10
Kvinnor
11
12
Män
13
År
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
diagram 61 – totalt: Andel patienter som får anastomosinsufficiens efter operation för ändtarmscancer, 2011–2013.
Gotland
0,0
Norrbotten
0,0
Västernorrland
0,0
Kalmar
2,0
Jämtland
3,2
Uppsala
3,9
Halland
5,2
Blekinge
5,6
Skåne
6,1
Stockholm
6,3
Västra Götaland
7,4
RIKET
7,4
Västmanland
7,8
Dalarna
8,0
Sörmland
8,5
Gävleborg
8,8
Värmland
9,2
Jönköping
10,6
Västerbotten
12,3
Kronoberg
14,3
Örebro
15,6
Östergötland
15,6
0
5
10
15
2011–2013
20
2007–2009
25
30
Procent
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 111
2014-12-01 11.23
112
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
62 ÅTERFALL AV CANCER I BÄCKENET
INOM FEM ÅR EFTER OPERATION
Ett recidiv (återfall) innebär att cancern återkommer inom
ett område som tidigare har behandlats med operation och
eventuell strålning. Recidivet innebär en mycket stor risk
för en obotlig sjukdom alternativt en mycket omfattande
kirurgisk och onkologisk behandling. Indikatorn mäter
andelen patienter som fått återfall av cancer i bäckenet
inom fem år efter operation för ändtarmscancer. Patienterna opererades 2005–2008 med uppföljning till och med
2013.
Diagram 62 visar att av 4 849 patienter som opererades
2005–2008 var det 255 som fick återfall av cancer i bäckenet, vilket motsvarar 5 procent. Variationen mellan landstingen var stor, 1–12 procent. Det var ingen större skillnad
mellan män och kvinnor.
I riket har andelen återfall minskat något mellan åren
2001–2004 och 2005–2008, från 7–5 procent. Internationellt sett är mindre än 5 procent en mycket låg andel recidiv i en population.
De värden som presenteras för denna indikator är i
många fall baserade på små tal och bör därför tolkas med
försiktighet. Resultatet påverkas i viss mån av patientens
sjuklighet vid operation. Till höger i diagrammet anges
hur stor andel av patienterna som opererades som hade T4
tumörer. T i kombination med en siffra anger hur utbredd
tumören är. T4 innebär att tumören vuxit in i intilliggande
organ.
Socialstyrelsen men även kvalitetsregistret har satt upp
en målnivå på mindre än 5 procent som får återfall av
cancer i bäckenet, en målnivå som bedömts som kliniskt
rimlig att kunna uppnå.
diagram 62 – totalt: Andel patienter som får återfall av cancer i bäckenet inom fem år efter operation för ändtarmscancer.
Patienter opererade 2005–2008 med uppföljning t.o.m. 2013.
Andel T4-tumörer
Målnivå <5 %
Norrbotten
0,9
8,6
Jämtland
1,5
7,3
Kalmar
2,5
3,1
Västmanland
2,5
6,8
Sörmland
2,5
8,1
Örebro
3,1
6,8
Gävleborg
3,5
10,6
Skåne
3,8
7,5
Uppsala
3,9
9,0
Västerbotten
4,0
7,3
Stockholm
4,5
8,3
Östergötland
4,9
6,9
Värmland
5,2
8,8
RIKET
5,3
8,2
Kronoberg
5,3
9,6
Jönköping
5,4
8,8
Gotland
7,1
10,7
Västernorrland
8,0
2,3
Västra Götaland
8,8
10,1
Dalarna
8,9
11,2
Halland
11,4
7,1
Blekinge
12,2
7,3
0
5
Andel icke preoperativt strålbehandlade
10
Andel preoperativt strålbehandlade
15
Andel återfall inom 5 år rektal 2001–2004
20
Procent
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 112
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
63 DELTAGANDE I STRUKTURERAD
BEHANDLINGSSTUDIE
Vetenskapliga studier utgör till stor del kunskapsunderlag
för rekommendationer om vård och behandling i nationella riktlinjer och vårdprogram. Med dessa som underlag
kan vården i sin tur erbjuda bästa möjliga vård och behandling. Därför är det viktigt att landsting och sjukhus
deltar aktivt i den kliniska forskningen. Indikatorn visar
andelen patienter med ändtarmscancer som har inkluderats i någon form av strukturerad behandlingsstudie. Med
behandlingsstudie avses såväl randomiserade studier som
observationsstudier. Studien ska vara godkänd som behandlingsstudie av en etikprövningsnämnd.
Diagram 63 visar att av 4 028 patienter som diagnostiserats för ändtarmscancer under åren 2012–2013 och fanns
registrerade i kvalitetsregistret var det 25 procent som deltog i en behandlingsstudie. Variationen mellan landstingen var stor, 3–50 procent.
Indikatorn är beroende av antalet pågående studier
under mätperioden och vilka kriterierna för att inkluderas i en studie är. Indikatorn är således mer stabil som
kvalitetsindikator över en längre tidsperiod för att visa
landstingens och sjukhusens aktivitetsgrad för att delta
i behandlingsstudier. I riket har andelen stadigt ökat under åren 2007–2013, från 14–28 procent. Socialstyrelsen
113
har satt upp en eftersträvansvärd målsättning på mer än
33 procents deltagande i kliniska studier. En bedömning
utifrån målnivån kan endast göra utifrån en längre tidsperiod och vilka studier som gjordes under den perioden. Resultatet på riksnivå visar på ett ökat deltagande i kliniska
studier.
diagram 63 – riket: Andel patienter som deltagit (inkluderats) i
strukturerad behandlingsstudie.
Procent
40
30
20
10
0
2007
2008
2009
2010
Totalt
2011
Kvinnor
2012
Män
2013
År
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
diagram 63 – totalt: Andel patienter som deltagit (inkluderats) i strukturerad behandlingsstudie för ändtarmscancer, 2012–2013.
Målnivå >33 %
Västmanland 50,0
Sörmland
45,1
Värmland
39,7
Gävleborg
39,3
Dalarna
36,5
Örebro
33,8
Östergötland
29,7
Uppsala
27,5
Västra Götaland
27,5
Skåne
26,3
RIKET 24,7
Stockholm
22,8
Gotland
15,4
Norrbotten
12,2
Blekinge
9,5
Västerbotten
8,4
Kalmar
8,1
Jönköping
8,1
Kronoberg
8,0
Jämtland
3,9
Halland
2,8
Västernorrland
2,6
0
10
20
30
2012–2013
40
2008–2009
50
60
Procent
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 113
2014-12-01 11.23
114
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
64 VÄNTETID FRÅN REMISSBESLUT TILL
START AV BEHANDLING
behandling. Jämförelsen omfattar 1 458 patienter som behandlades under 2013. 25 procent av patienterna påbörjade
sin behandling inom 45 dagar, 50 procent inom 57 dagar
och 75 procent inom 78 dagar. Ytterligare 25 procent fick
vänta mer än 78 dagar på att behandlingen skulle påbörjas. Variationen mellan landstingen för medianen (då 50
procent av patienterna hade påbörjat en behandling) var
47–82 dagar.
För patientens skull bör vården eftersträva så korta
väntetider som möjligt. Här redovisas väntetiden från beslut om att skicka en remiss till en specialist på grund av
misstanke om cancer, till det att en behandling har påbörjats. Vid ändtarmscancer vanligtvis en operation.
Diagram 64 visar antalet dagar som 25, 50 och 75 procent av patienterna fick vänta från remissbeslut till start av
diagram 64 – totalt: Väntetid från remissbeslut till start av behandling för ändtarmscancer, 2013.
Örebro 47
Västmanland 47
Gävleborg 47
Stockholm 50
Dalarna 54
Blekinge 55
Jönköping 56
Västra Götaland 56
RIKET 57
Uppsala 60
Kronoberg 60
Västerbotten 61
Skåne 63
Värmland 64
Norrbotten 64
Gotland 65
Kalmar 68
Sörmland 69
Halland 70
Västernorrland 77
Jämtland 81
Östergötland 82
0
Värde första kvartil
30
60
Median
90
120
150
Dagar
Värde tredje kvartil
Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret.
Vad har hänt sedan 2011?
Förbättringar ses inom flera områden sedan 2011. Fler
patienter bedöms vid multidisciplinära konferenser, fler
patienter har genomgått kartläggning av tumörutbredning
inför operation och på båda dessa områden ses mindre
Cancer inlaga korr 4.indd 114
variationer över landet jämfört med tjocktarmscancer. En
positiv utveckling ses också för andelen patienter som fått
undersökning av adekvat antal lymfkörtlar efter operation.
Liksom för tjocktarmscancer kan registret redovisa andel
patienter som inkluderats i behandlingsstudie.
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
LUNGCANCER Statistik 2012
Antal diagnostiserade fall
Andel av alla cancerfall
Prevalens, totalt
Relativ 1-årsöverlevnad
Antal dödsfall
Kvinnor
Män
1 798
1 823
6%
6%
5 012
3 848
38,1 %
45,2 %
1 705
1 875
Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige och år 2012 fick sammanlagt 3 621 personer lungcancer,
1 798 kvinnor och 1 823 män. Ungefär hälften av alla som
insjuknar är över 70 år och mindre än 1 procent är under
40 år. Varje år dör ungefär 3 500 personer i sjukdomen och
lungcancer är därmed den cancersjukdom som tar flest liv
i Sverige. Den dominerande orsaken är rökning.
Fallen av lungcancer har minskat bland män sedan
1980-talet men samtidigt ökat bland kvinnor, vilket troligen beror på kvinnors ändrade rökvanor sedan 1950-talet.
Antalet rökare har minskat under de senaste årtiondena,
men den stadiga ökningen av antalet lungcancerfall bland
kvinnor speglar deras rökvanor för 20 år sedan och ännu
längre tillbaka. Under den senaste perioden har dock antalet fall ökat igen bland män.
Lungcancer är en aggressiv tumörsjukdom men den går
att bota hos en del om sjukdomen inte har spridit sig. Det
finns två olika cancerformer: småcellig och icke småcellig
cancer. Icke småcellig lungcancer utgör cirka 80 procent av
all lungcancer och småcellig cirka 15 procent. Resterande
5 procent går inte att klassificera. Cancern kan också vara
i olika stadier där stadium I och II av icke småcellig cancer
är tumörer som kan opereras om inte patienten har nedsatt lungkapacitet, dåligt allmäntillstånd eller andra sjukdomar som lägger hinder i vägen. Stadium III betyder att
tumören är begränsad till brösthålan och i vissa fall kan
opereras. Stadium IV är en tumör som har spridit sig till
andra delar av kroppen och den går inte att bota genom
operation.
Cirka 70 procent av alla drabbade har en långt framskriden sjukdom (stadium IIIB–IV) redan vid diagnosen, och
den går då oftast inte att bota. Ungefär 75 procent av patienterna med lungcancer i dessa stadier dör inom ett år.
För dessa patienter finns det olika palliativa behandlingsmetoder (läkemedelsbehandling, strålning eller någon annan symtomlindring) som alla går ut på att patienten ska
få färre och minskade symtom och en bättre livskvalitet.
Här redovisas resultatet för sju indikatorer som berör
både kurativa insatser (som syftar till att bota patienten)
och palliativa insatser. Indikatorerna tar upp överlevnad
vid lungcancer, diagnostik, kurativt syftande kirurgi, behandlingsinsatser i palliativt syfte, multidisciplinära kon-
Cancer inlaga korr 4.indd 115
115
ferenser och avslutningsvis ett mått på väntetiden. Sex av
indikatorerna bygger på uppgifter från Nationella lungcancerregistret och indikatorn om överlevnad är hämtad
från cancerregistret.
I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för lungcancervård som utkom 2011 finns målnivåer för flera av indikatorerna. Målformuleringsarbetet, som gjordes våren 2011,
bygger på data från lungcancerregistret och för att få ett
tillförlitligt underlag samlades uppgifter för alla som fick
diagnosen lungcancer under åren 2002–2009. Sedan användes en statistisk metod som innebär att den 90:e percentilen av resultaten i riket blir målnivån. På så sätt får
man en realistisk målnivå eftersom några landsting redan
har nått upp till den nivån, samtidigt som målet blir en
utmaning för de övriga landstingen. Denna metod skiljer
sig från den som Socialstyrelsen tillämpar när mål sattes
för indikatorer i Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-,
tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014. Då sattes målnivån inte bara utifrån ett statistiskt underlag utan
värderades även av en expertgrupp vid ett konsensusmöte.
TÄCKNINGSGRAD
Under mätperioden 2010–2013 var kvalitetsregistrets
täckningsgrad 95 procent för åren 2010-2012. För 2013
var dock täckningsgraden lägre, cirka 80 procent, vilket
innebär att det för 2013 saknades uppgifter för ungefär 20
procent av patienterna i denna grupp, om de till exempel
fått en bedömning vid en multidisciplinär konferens eller
inte. Genom att ha en mätperiod på fyra år är förhoppningen att den låga täckningsgraden för 2013 inte ska påverka
redovisningen allt för mycket.
65 ÖVERLEVNAD VID LUNGCANCER
Den relativa överlevnaden vid lungcancer är låg men lite
högre bland kvinnor än män. Sedan början av 1990-talet
har trenden varit något ökande, framför allt när det gäller
överlevnaden på kort sikt. Fler kvinnor än män insjuknar
och dör i lungcancer före 60 års ålder och i de högre åldersgrupperna dominerar männen.
Diagram 65 visar att under perioden 2008–2012 var den
relativa 1-årsöverlevnaden bland män 38,1 procent jämfört med 45,2 procent för kvinnor. Överlevnaden varierade mellan landstingen: 33,8–46,3 procent. Överlevnaden
sjunker ju äldre patienten är när diagnosen ställs.
Lungcancer är en av de cancersjukdomar som har sämst
prognos. 5-årsöverlevnaden är 13,6 procent bland män
och 19,4 procent bland kvinnor. Förklaring är att de flesta
som får diagnosen lungcancer har långt gången sjukdom,
är äldre och även har andra sjukdomar som till exempel
KOL eller hjärt-kärlsjukdom. Allt detta kan i sig påverka
den totala överlevnaden men det kan också minska
möjligheterna att genomgå en påfrestande, botande be­
handling.
2014-12-01 11.23
116
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
diagram 65 – totalt: Relativ 1-årsöverlevnad vid lungcancer, 2008–2012. Avser patienter 30–89 år vid diagnos.
Åldersstandardiserade värden.
Halland
46,3
Norrbotten 45,0
Stockholm 44,8
Östergötland
44,5
Uppsala
44,3
Västerbotten
43,1
Gotland
42,8
Dalarna
42,6
Västra Götaland 42,0
RIKET
41,6
Jönköping
41,4
Gävleborg 40,4
Skåne
40,2
Blekinge
39,3
Kalmar
39,0
Kronoberg
38,9
Örebro
37,8
Västmanland
37,4
Sörmland
36,3
Västernorrland
35,7
Värmland
35,4
Jämtland
33,8
0
20
40
60
2008–2012
2003–2007
80
100
Procent
Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.
diagram 65 – riket: Relativ 1-årsöverlevnad vid lungcancer.
Avser patienter 30–89 år vid diagnos. Åldersstandardiserade
värden.
Procent
100
80
60
40
20
0
1993–1997
1998–2002
Totalt
2003–2007
Kvinnor
2008–2012
Män
År
Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.
66 MULTIDISCIPLINÄR KONFERENS INFÖR
BEHANDLING
Inför primärbehandlingen av lungcancer genomförs en
multidisciplinär konferens, en omfattande granskning
av cancersjukdomen för att man ska kunna optimera behandlingen. I konferensen deltar specialister från flera
discipliner, exempelvis kirurg, onkolog, lungmedicinsk
specialist, radiolog och patolog samt kontaktsjuksköterska. En multidisciplinär konferens är särskilt viktig när det
Cancer inlaga korr 4.indd 116
är svårt att bedöma nyttan av en operation, strålbehandling
och läkemedelsbehandling, och flera behandlingar kan
behöva kombineras. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för lungcancervård har en multidisciplinär konferens
inför behandlingsstarten av en nyupptäckt lungcancer fått
en hög prioritet.
I diagram 66 redovisas andelen patienter som bedömdes vid en multidisciplinär konferens inför primärbehandlingen. Resultaten speglar om sjukhuset och regionen har en struktur för omhändertagandet av patienter
med lungcancer och i vilken grad denna erbjuds.
Diagram 66 visar att av 13 625 diagnostiserade patienter
åren 2010–2013 var det 68 procent som bedömdes vid en
multidisciplinär konferens. Variationen är dock mycket
stor mellan landstingen: 36–90 procent, men har minskat
sedan föregående Öppna jämförelse av cancersjukvården.
Andelen multidisciplinära konferenser har ökat under
de senaste 10 åren från 51 procent 2004 till 74 procent 2013.
Enligt Socialstyrelsens riktlinjer är målnivån 74 procent.
Åtta landsting uppfyller målnivån under perioden 2010–
2013. I riktlinjerna står att alla landsting bör kunna uppnå
den nivån och att den på sikt bör höjas ännu mer.
Det finns vissa registreringsskillnader som påverkar resultaten i diagrammen. Vissa landsting rapporterar bara de
konferenser där samtliga kompetenser deltar, vilket gör att
de har för få registreringar jämfört med landsting som har
en mindre krävande definition av multidisciplinär kon­
ferens.
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
117
diagram 66 – totalt: Andel patienter som bedömts vid multidisciplinär konferens inför primärbehandling av lungcancer, 2010–2013.
Målnivå ≥74 %
Värmland
90,4
Stockholm
90,0
Gävleborg
88,2
Östergötland
86,9
Sörmland
86,9
Västerbotten
83,0
Kronoberg
82,5
Örebro
74,2
RIKET
67,6
Halland
66,8
Uppsala
64,6
Norrbotten
64,0
Jönköping
61,1
Dalarna
60,5
Västra Götaland
53,1
Jämtland
53,0
Blekinge
51,8
Västmanland
51,8
Kalmar
50,9
Skåne
47,3
Västernorrland
46,8
Gotland
36,2
0
20
40
60
2010–2013
80
100
2006–2009
Procent
Källa: Nationella lungcancerregistret.
diagram 66 – riket: Andel patienter som bedömts vid
multidisciplinär konferens inför primärbehandling av lungcancer.
Procent
100
80
60
40
20
kunskap. EGFR är en receptor på cells yta som bland annat
stimulerar cellens tillväxt. Mutationer i genen för denna
receptor kan leda till okontrollerad celltillväxt. Det finns
målstyrda behandlingar som är effektiva för många patienter som har genmutationer på EGFR.
Diagram 67 visar andelen patienter med icke småcellig
lungcancer som fick en EGFR-analys 2010–2013. Av 10 652
patienter fick 31 procent en sådan analys. Variationen mellan landstingen var stor: 19–57 procent. Andelen analyser
har dock ökat markant under de senaste fyra åren, från 13
procent 2010 till 45 procent 2013.
0
02
03
04
05
06
07
Totalt
08
09
Kvinnor
10
11
12
Män
13
År
Källa: Nationella lungcancerregistret.
67 EGFR-ANALYS VID ICKE SMÅCELLIG
LUNGCANCER
Icke småcellig lungcancer är den vanligaste formen av
lungcancer, den finns hos cirka 80 procent av alla fall.
Svenska lungcancerstudiegruppen rekommenderar EGFR
(epidermal growth factor receptor) mutationsanalys till
alla patienter med icke småcellig lungcancer där medicinsk behandling kan komma i fråga. Studiegruppen vill
att alla fall med icke småcellig lungcancer bör få en mutationsanalys och att dessa ska registreras i det nationella
kvalitetsregistret för att på så sätt samla erfarenhet och
Cancer inlaga korr 4.indd 117
diagram 67 – riket: Andel patienter med icke småcellig
lungcancer som fått EGFR mutationsanalys.
Procent
60
50
40
30
20
10
0
2010
2011
Totalt
2012
Kvinnor
2013
Män
År
Källa: Nationella lungcancerregistret.
2014-12-01 11.23
118
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
diagram 67 – totalt: Andel patienter med icke småcellig lungcancer som fått EGFR mutationsanalys, 2010–2013.
Norrbotten
56,6
Jämtland
51,1
Västmanland
47,2
Örebro
46,2
Dalarna
44,9
Uppsala
42,0
Västernorrland
37,7
Gävleborg
35,7
Västerbotten
35,1
Kalmar
34,6
Halland
33,9
Kronoberg
33,3
Östergötland
33,1
Gotland
32,9
Värmland
32,8
RIKET
31,1
Skåne
27,7
Stockholm
26,2
Blekinge
26,1
Västra Götaland
22,5
Jönköping
20,8
Sörmland
18,6
0
20
40
60
80
Procent
Källa: Nationella lungcancerregistret.
68 PET-DT INFÖR KURATIVT SYFTANDE
BEHANDLING
För att ge bästa möjliga behandling behöver man veta så
exakt som möjligt var i kroppen cancersjukdomen finns.
Vid en utredning av lungcancer undersöks bland annat
övre delen av buken med hjälp av röntgen, datortomografi
med mera. För personer med icke småcellig lungcancer i
stadium IB–IIIB kan man med hjälp av PET-DT (positronemissionstomografi kombinerad med datortomografi)
avgöra vilka patienter som kan vara aktuella för en kurativt
syftande behandling som en operation eller en kombination av cytostatika och strålbehandling. I Socialstyrelsens
nationella riktlinjer för lungcancervård har undersökningar med PET-DT fått en mycket hög prioritet för denna
patientgrupp.
I diagram 68 visas andelen patienter som genomgick
PET-DT inför starten av en kurativt syftande behandling
2010–2013. Av 2 110 patienter med icke småcellig lungcancer i stadium IB–IIIB var det 1 863 patienter som undersöktes med PET-DT, vilket motsvarar 88 procent, en förbättring jämfört med 2007–2009 då 53 procent fick en sådan
undersökning. Variationen mellan landstingen var 70–98
procent 2010–2013, med undantag för ett landsting som
låg på 41 procent under denna period. Underlaget bygger
på relativt få uppgifter i vissa landsting, vilket gör att konfidensintervallen är breda.
Cancer inlaga korr 4.indd 118
Enligt de nationella riktlinjerna bör minst 82 procent i
denna patientgrupp utredas med PET-DT. Det var endast
fem landsting som inte uppnådde målnivån under mätperioden.
I riket har andelen PET-DT undersökningar för denna
patientgrupp ökat från 42 procent 2007 till 97 procent 2013.
diagram 68 – riket: Andel patienter med icke småcellig
lungcancer som genomgår PET-DT inför start av kurativt syftande
behandling. Avser stadium IB – IIIB.
Procent
100
80
60
40
20
0
2007
2008
2009
Totalt
2010
2011
Kvinnor
2012
Män
2013
År
Källa: Nationella lungcancerregistret.
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
119
diagram 68 – totalt: Andel patienter med icke småcellig lungcancer som genomgår PET-DT inför start av kurativt syftande behandling,
2010–2013. Avser stadium IB - IIIB.
Målnivå ≥82 %
Halland
98,3
Kronoberg
95,8
Skåne
95,8
Jönköping
95,2
Stockholm
94,9
Norrbotten
94,4
Gotland
92,3
Blekinge
90,9
Östergötland
90,9
Värmland
90,0
Kalmar
89,0
Västerbotten
88,7
RIKET
88,3
Västmanland
87,5
Västernorrland
87,1
Jämtland
85,7
Västra Götaland
83,0
Örebro
80,0
Dalarna
74,1
Uppsala
72,5
Gävleborg
70,3
Sörmland
41,2
0
20
40
60
80
100
2007–2009
2010–2013
Procent
Källa: Nationella lungcancerregistret.
69 KURATIVT SYFTANDE BEHANDLING VID
ICKE SMÅCELLIG LUNGCANCER I STADIUM
I OCH II
Kirurgi är den metod som botar flest patienter med icke
småcellig lungcancer. Alla patienter med lungcancer kan
dock inte opereras, utan det beror på var i lungan cancern
växer, hur stor tumören är och om cancern har spridit sig
till några andra organ. I Öppna jämförelser 2011 gjordes en
jämförelse av de patienter som opererades eller inte. Sedan
dess har ny kunskap tillkommit och Svenska lungcancerstudiegruppen rekommenderar nu även precisionsstrålbehandling (SBRT) som en kurativt syftande åtgärd. Det
är framför allt patienter med icke småcellig lungcancer i
stadium I och II som kan få kurativt syftande kirurgi eller
precisionsstrålbehandling. I Socialstyrelsens nationella
rikt­linjer för lungcancer är åtgärden en viktig indikator för
uppföljning. Om metoderna underutnyttjas kan vården
missa tillfällen att bota sjukdomen.
Denna indikator mäter landstingens behandlingsinsatser för personer med icke småcellig lungcancer i ett tidigt
stadium. Jämförelsen redovisar andelen patienter som
planerades få kurativt syftande kirurgi eller precisionsstrålbehandling.
Cancer inlaga korr 4.indd 119
I diagram 69 visas andelen planerade operationer eller
precisionsstrålbehandlingar under 2010–2013. Av 2 504
patienter med icke småcellig lungcancer i stadium I och
II var det 2 249 som skulle få kirurgi eller strålbehandling,
vilket motsvarar 90 procent. Variationen mellan landsdiagram 69 – riket: Andel patienter med icke småcellig
lungcancer som planeras för kurativt syftande kirurgi eller
precisionsstrålbehandling. Avser stadium I och II.
Procent
100
90
80
2007
2008
2009
Totalt
2010
2011
Kvinnor
2012
Män
2013
År
Källa: Nationella lungcancerregistret.
2014-12-01 11.23
120
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
tingen var 70–100 procent. Precisionsstrålbehandling ges
idag endast vid ett fåtal sjukhus, men detta förklarar inte
variationen mellan landstingen. I riket planerades ett kirurgiskt ingrepp eller strålbehandling för fler kvinnor än
män, 92 respektive 88 procent.
Det finns vissa registreringsproblem att ta hänsyn till
när man jämför de första och sista åren. Precisionsstrålbehandling började registreras från om med 2008, innan
dess var det endast några få fall per år som inrapporterades
till kvalitetsregistret.
diagram 69 – totalt: Andel patienter med icke småcellig lungcancer som planeras för kurativt syftande kirurgi eller
precisionsstrålbehandling, 2010–2013. Avser stadium I och II.
Gotland 100,0
Blekinge
96,7
Västernorrland
95,8
Västerbotten
94,5
Stockholm
93,4
Jämtland
93,3
Västmanland
92,9
Halland
92,8
Skåne
91,8
Jönköping
90,7
Västra Götaland
90,3
RIKET
89,8
Norrbotten
88,7
Kalmar
86,4
Östergötland
86,3
Kronoberg
85,7
Uppsala
85,2
Sörmland
84,1
Gävleborg
83,6
Dalarna
81,8
Örebro
81,4
Värmland
69,8
0
20
40
60
2010–2013
2006–2009
80
100
Procent
Källa: Nationella lungcancerregistret.
70 PALLIATIVT SYFTANDE KEMOTERAPI
VID OBOTLIG LUNGCANCER
Kemoterapi innebär behandling med läkemedel som dödar cancerceller eller hindrar att de växer och blir fler. Det
finns flera olika läkemedel som, ofta i kombination, kan
användas med likartad verkan på sjukdomen. Däremot kan
biverkningarna variera något. Vid en obotlig lungcancer
rekommenderar nationella vårdprogrammet att man ska
pröva med kemoterapi för att lindra patientens symtom. I
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för lungcancervård är
palliativt syftande kemoterapi vid lungcancer i stadium IV
och med performance status 0–2 en av de indikatorer som
är viktiga att följa upp. Alla patienter i stadium IV ska inte
behandlas med en palliativ kemoterapi men indikatorn är
intressant för jämförelser av regionala variationer och kan
indikera kvalitetsskillnader i vården.
Cancer inlaga korr 4.indd 120
Performance status (PS) beskriver patientens funktionsnivå på skalan 0–4. En fullt aktiv person får PS 0 medan
PS 2 gäller en person som klarar normala aktiviteter och
är uppe mer än halva dagarna, dock med nedsatta krafter.
PS är viktig för att bedöma om en patient kan klara en behandling med kemoterapi och ha nytta av den.
Diagram 70 visar andelen patienter som aktivt erbjöds
palliativ kemoterapi 2010–2013. Jämförelsen omfattar
7 274 patienter med lungcancer i stadium IV. Av dem erbjöds 5 059 patienter kemoterapi, vilket motsvarar 70 procent. Diagrammet visar att spridningen mellan landstingen var stor: 62–85 procent. Andelen har ökat något under
de senaste 10 åren, från 63 procent 2004 till dagens värde
på 69 procent, även om ökningen har avtagit under de senaste åren.
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
Resultaten för enskilda sjukhus kan påverkas av att de
registrerar stadierna på olika sätt och underrapporterar
äldre patienter till kvalitetsregistret. Resultatet kan också
påverkas av att de kan ha en större andel patienter med
121
performance status 3–4, det vill säga patienter som inte
klarar cytostatikabehandling. En del av variationen mellan
landstingen kan förklaras av detta, men uppgifterna talar
ändå för att en viss underbehandling kan förekomma.
diagram 70 – totalt: Andel patienter med lungcancer som erbjuds kemoterapi i palliativt syfte, 2010–2013. Avser stadium IV.
Norrbotten
85,3
Halland
80,7
Dalarna
78,3
Blekinge
77,6
Jämtland
75,2
Västernorrland
75,2
Örebro
74,7
Uppsala
74,3
Gävleborg
73,5
Sörmland
72,7
Västmanland
72,2
Skåne
70,8
RIKET
69,5
Jönköping
69,5
Gotland
68,9
Stockholm
68,1
Västerbotten
68,0
Värmland
66,1
Kronoberg
65,3
Kalmar
65,2
Östergötland
62,4
Västra Götaland
61,8
0
20
40
60
2010–2013
2006–2009
80
100
Procent
Källa: Nationella lungcancerregistret.
71 VÄNTETID FRÅN REMISSANKOMST TILL
BEHANDLINGSBESLUT
diagram 70 – riket: Andel patienter med lungcancer som
erbjuds kemoterapi i palliativt syfte. Avser stadium IV.
Procent
100
80
60
02
03
04
05
06
07
Totalt
Källa: Nationella lungcancerregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 121
08
09
Kvinnor
10
11
Män
12
13
År
För patientens skull bör vården eftersträva så korta vänte­
tider som möjligt. Här redovisas väntetiden från det att en
remiss kommit till en specialistmottagning till det att beslut om behandling har fattats. Ett sådant beslut tas oftast
vid en multisdisciplinär konferens. Specialistkliniken är
vanligvis en lungmedicinsk eller onkologisk klinik.
Diagram 71 visar antalet dagar som 25, 50 och 75 procent
av patienterna fick vänta från remissankomst till behandlingsbeslut. Jämförelsen omfattar 3 396 patienter som behandlades under 2012–2013. För 25 procent av patienterna
fattades beslut om behandling inom 15 dagar, för 50 procent inom 29 dagar och för 75 procent inom 51 dagar. Ytterligare 25 procent fick vänta mer än 51 dagar på ett behandlingsbeslut. Variationen mellan landstingen för medianen
(då 50 procent av patienterna hade fått ett behandlingsbeslut) var 13–45 dagar.
2014-12-01 11.23
122
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
diagram 71 – totalt: Väntetid från remissankomst till specialistklinik till beslut om behandling för lungcancer, 2012–2013.
Dalarna 13
Uppsala 21
Västerbotten 22
Jämtland 24
Norrbotten 24
Halland 26
Kronoberg 27
Skåne 27
Värmland 28
Västmanland 28
Gävleborg 28
RIKET 29
Sörmland 30
Blekinge 30
Stockholm 31
Gotland 31
Örebro 33
Kalmar 36
Västra Götaland 36
Västernorrland 39
Östergötland 40
Jönköping 45
0
Värde första kvartil
20
40
Median
60
80
100
Dagar
Värde tredje kvartil
Källa: Nationella lungcancerregistret.
Vad har hänt sedan 2011?
En uttalad förbättring ses över hela landet i andelen patienter som gör PET–DT inför kurativt syftande behandling. Det är också flera patienter som bedöms vid multidisciplinära konferenser jämfört med 2011. En ny indikator i
Cancer inlaga korr 4.indd 122
årets öppna jämförelse är EGFR-mutationsanalys utförd
på tumören, där är skillnaderna över landet stora. Även för
andelen patienter med metastatisk sjukdom som erbjuds
palliativ behandling med kemoterapi är skillnaderna stora
mellan landstingen.
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
HUVUD- OCH HALSCANCER
Statistik 2012
Kvinnor
72 ÖVERLEVNAD VID HUVUD- OCH
HALSCANCER
Män
Antal diagnostiserade fall
513
843
Andel av alla cancerfall
2%
3%
4 203
6 722
66,2 %
61 %
138
239
Prevalens, totalt
Relativ 5-årsöverlevnad
Antal dödsfall
123
Huvud- och halscancer innefattar cancer i läpp, munhåla, svalg, struphuvud, näsa, bihålor och spottkörtlar. De
många lokalerna gör att det finns stora skillnader mellan
cancersjukdomarna när det gäller utredning, behandling
och prognos. Idag lever drygt 10 900 personer som har eller
har haft huvud- och halscancer Den relativa femårsöverlevnaden är 66 procent för kvinnor och 61 procent för män.
Sjukdomen är vanligare bland män och drabbar främst
personer över 60 år.
Huvud- och halscancer kan orsaka stort lidande eftersom sjukdomen kan göra det svårt att andas och äta, men
även andra viktiga funktioner som tal, syn, hörsel och lukt
kan påverkas.
Här redovisas tre indikatorer. Den första är ett överlevnadsmått och sedan följer en indikator som gäller multidisciplinära konferenser och ett väntetidsmått. Femårs­
överlevnaden är fördelad på landsting och bygger på data
från cancerregistret. De andra uppgifterna är hämtade från
Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer. Registret har funnits sedan 2008 och täcker både kirurgisk
och onkologisk behandling.
För patienter med huvud- och halscancer sker cirka 90
procent av all behandling på regionnivå medan länssjukhusen utreder patienterna fram till behandlingsbeslutet.
De flesta beslut tas på en multidisciplinär konferens på regionnivå. Därför har vi valt att presentera andelen patienter som har bedömts vid en multidisciplinär konferens per
region.
Femårsöverlevnaden redovisas sammantaget för all huvud- och halscancer, även om det finns stora skillnader
i överlevnad beroende på var cancern har sitt ursprung.
Diagram 72 visar att femårsöverlevnaden var 62,7 procent
under perioden 2008–2012. Det finns vissa skillnader mellan landstingen men konfidensintervallen är breda och
variation beroende på slumpen kan inte uteslutas. Sedan
1990 har överlevnaden ökat något bland kvinnor men legat
på en konstant nivå bland männen. Femårsöverlevnaden
var 2008–2012 för kvinnor 66,2 procent och 61,1 procent
för män.
diagram 72 – riket: Relativ 5-årsöverlevnad vid huvud- och
halscancer. Avser patienter 30–89 år vid diagnos.
Åldersstandardiserade värden.
Procent
100
80
60
40
20
0
1993–1997
1998–2002
Totalt
2003–2007
Kvinnor
2008–2012
Män
År
Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.
TÄCKNINGSGRAD
Täckningsgraden i Svenskt kvalitetsregister för huvud- och
halscancer var 91 procent 2013. Variationen mellan landstingen var 76–100 procent. 5 landsting hade en täckningsgrad på 100 procent. Hur snabbt vårdgivarna rapporterar
in sina fall till registret påverkar täckningsgraden. Denna
avstämning avser inrapporterade fall till kvalitetsregistret
till september 2014, för vård och behandling som utfördes
under 2013. En redovisning av täckningsgraden per landsting finns i bilaga 3.
Cancer inlaga korr 4.indd 123
2014-12-01 11.23
124
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
diagram 72 – totalt: Relativ 5-årsöverlevnad vid huvud- och halscancer, 2008–2012. Avser patienter 30–89 år vid diagnos.
Åldersstandardiserade värden.
Blekinge 69,0
Halland
68,3
Kronoberg
66,5
Uppsala
65,5
Dalarna
65,3
Sörmland 64,8
Värmland
64,5
Skåne
64,5
Gävleborg
63,7
Stockholm
63,3
RIKET
62,7
Kalmar
62,7
Västra Götaland
62,1
Gotland
61,9
Östergötland 60,6
Örebro 60,0
Västerbotten
59,4
Norrbotten
59,0
Västmanland
58,9
Jönköping
58,7
Jämtland
57,8
Västernorrland
54,4
0
20
40
60
2008–2012
80
100
Procent
2003–2007
Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.
73 MULTIDISCIPLINÄR KONFERENS INFÖR
BEHANDLING
Inför primärbehandlingen av huvud- eller halscancer genomförs en multidisciplinär konferens, en omfattande
granskning av cancersjukdomen för att man ska kunna
optimera behandlingen. I konferensen deltar specialister
från flera discipliner, exempelvis öron-, näs- och halskirurg,
onkolog, radiolog och patolog samt kontaktsjuksköterska.
Av 2 031 diagnostiserade patienter åren 2012–2013 var
det 96 procent som bedömdes vid en multidisciplinär konferens, se diagram 73. Det fanns en liten variation mellan
sjukvårdsregionerna, 92–99 procent. Det var ingen större
skillnad mellan män och kvinnor. Under de senaste fem
åren har andelen legat kring 95 procent.
diagram 73 – riket: Andel patienter där multidisciplinär
konferens görs inför behandlingsstart för huvud- och halscancer.
Procent
100
95
90
2008–2009
2010–2011
Totalt
Kvinnor
2012–2013
Män
År
Källa: Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer.
Cancer inlaga korr 4.indd 124
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
125
diagram 73 – totalt: Andel patienter där multidisciplinär konferens görs inför behandlingsstart för huvud- och halscancer, 2012–2013.
Stockholm-Gotland 98,7
Västra 97,9
Sydöstra 97,5
RIKET 96,1
Uppsala-Örebro 94,6
Södra
93,5
Norra
91,9
0
20
40
60
2012–2013
Källa: Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer.
74 VÄNTETID FRÅN REMISSANKOMST TILL
START AV BEHANDLING
80
2010–2011
100
Procent
cialistklinik till start av behandling. Jämförelsen omfattar
2 146 patienter som behandlades under 2013. 25 procent av
patienterna påbörjade sin behandling inom 36 dagar, 50
procent inom 53 dagar och 75 procent inom 75 dagar. Ytterligare 25 procent fick vänta mer än 75 dagar på att behandlingen skulle påbörjas. Variationen mellan landstingen för
medianen (då 50 procent av patienterna hade påbörjat en
behandling) var 35–82 dagar. Det är stora skillnader i utredning och behandling av de olika cancerformerna inom
huvud- och halscancer, därför bör väntetiderna tolkas med
viss försiktighet.
För patientens skull bör vården eftersträva så korta vänte­
tider som möjligt. Här redovisas väntetiden från det att en
remiss kommit till en specialistmottagning till det att behandlingen har påbörjats. Behandlingen sker oftast på regionnivå medan utredning fram till behandlingsbeslut till
stor del sker vid länssjukhusen. I de allra flesta fall fattas
beslut om behandling vid en multidisciplinär konferens.
Diagram 74 visar antalet dagar som 25, 50 och 75 procent
av patienterna fick vänta från remissens ankomst till spe-
diagram 74 – totalt: Väntetid från remissankomst till specialistklinik till start av behandling för huvud- och halscancer, 2013.
Uppsala 35
Gotland 37
Dalarna 44
Stockholm 47
Sörmland 48
Kronoberg 48
Örebro 48
Gävleborg 48
Västerbotten 48
Blekinge 49
Skåne 49
Jönköping 50
Kalmar 50
Halland 53
RIKET 53
Norrbotten 55
Västra Götaland 61
Västernorrland 62
Jämtland 63
Östergötland 64
Västmanland 68
Värmland 82
0
Värde första kvartil
25
50
Median
75
100
125
Dagar
Värde tredje kvartil
Källa: Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer.
Cancer inlaga korr 4.indd 125
2014-12-01 11.23
126
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
Vad har hänt sedan 2011?
Sammantaget för hela gruppen ligger den relativa femårsöverlevnaden relativt konstant under senare år.
Det finns en betydande variation i täckningsgrad mellan landstingen (76–100 procent) vilket avspeglar avsevärt
fördröjd inrapportering i vissa fall.
Andelen patienter som bedömdes vid multidisciplinär
konferens har ökat och variationen mellan regionerna har
minskat avsevärt.
Cancer inlaga korr 4.indd 126
Huvud- och halscancer innefattar flera olika diagnoser
med stora skillnader såväl avseende prognos som rutiner
vid utredning och behandling. Väntetiderna redovisas
sammantaget för alla diagnoser och ska därför tolkas med
försiktighet. Väntetiderna uppvisar i denna rapport en
blygsam minskning jämfört med 2011.
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
MALIGNT HUDMELANOM
Statistik 2012
Antal diagnostiserade fall
Andel av alla cancerfall
Prevalens, totalt
Relativ 5-årsöverlevnad
Antal dödsfall
127
75 ÖVERLEVNAD VID MALIGNT
HUDMELANOM
Kvinnor
Män
1 659
1 709
6%
6%
19 780
15 777
93 %
87,7 %
220
308
Malignt hudmelanom är den allvarligaste av hudens tre
vanliga cancerformer. Den står för 6 procent av all cancersjukdom hos män och kvinnor. År 2012 fick 3 368 personer
diagnosen, varav 1 659 kvinnor och 1 709 män. I Sverige
lever i dag mer än 51 000 personer som har eller har haft
malignt melanom. Incidensen (antalet insjuknade) har
ökat med nästan 5 procent per år under 2000-talet, från att
ha legat tämligen stilla under 1990-talet. Incidensen varierar dock inom landet och är generellt sett högst i södra delen
av landet och lägre i norra delen. Dödligheten har också
ökat, från cirka 4 till cirka 5 procent. Den största riskfaktorn
för malignt melanom är solens ultravioletta strålning.
Tidigt upptäckta melanom (1 millimeter tjocka eller
mindre) går oftast att bota med enkel kirurgi. Tjocka melanom (större än 4 millimeter) innebär dock en betydande
risk för återfall och död i sjukdomen.
Medianåldern vid diagnosen är 67 år hos män och 62 år
hos kvinnor, men även unga människor kan drabbas. Melanom är dock mycket ovanligt hos barn. Två tredjedelar
av alla melanom diagnostiseras hos personer som är äldre
än 60 år.
Här redovisas resultatet för fyra indikatorer, varav tre
kommer från Nationella kvalitetsregistret för hudmelanom. En mäter väntetider, en mäter andelen patienter
med hudmelanom där tumören är 1,0 millimeter tjock
eller mindre och en mäter andelen patienter som fått
port­vaktskörtelbiopsi enligt rekommendation i nationellt
vårdprogram. Uppgiften om överlevnad har hämtats från
cancerregistret.
Diagram 75 visar att den relativa femårsöverlevnaden var
90,5 för perioden 2008–2013. Den var 87,7 procent för män
och 93,1 procent för kvinnor. För män förbättrades överlevnaden under 1990-talet för att sedan mattas av något,
medan kvinnors överlevnad har förbättrats något sedan
1990-talet. Det finns regionala variationer i överlevnad
inom landet.
diagram 75 – riket: Relativ 5-årsöverlevnad vid malignt
hudmelanom. Avser patienter 30–89 år vid diagnos.
Åldersstandardiserade värden.
Procent
100
80
60
40
20
0
1993–1997
1998–2002
Totalt
2003–2007
Kvinnor
2008–2012
Män
År
Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.
TÄCKNINGSGRAD
Nationella hudmelanomregistret rapporterar en täckningsgrad på 93 procent 2013. Variationen mellan sjukvårdsregionerna var 81–100 procent. En sjukvårdsregion
hade en täckningsgrad på 100 procent. Hur snabbt vårdgivarna rapporterar in sina fall till registret påverkar täckningsgraden. Denna avstämning avser inrapporterade fall
till kvalitetsregistret till juni 2014, för vård och behandling
som utfördes under 2013.
Cancer inlaga korr 4.indd 127
2014-12-01 11.23
128
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
diagram 75 – totalt: Relativ 5-årsöverlevnad vid malignt hudmelanom, 2008–2012. Avser patienter 30–89 år vid diagnos.
Åldersstandardiserade värden.
Stockholm
93,1
Kalmar
92,3
Dalarna
91,7
Västra Götaland
91,6
Örebro 90,9
Norrbotten
90,8
Västerbotten 90,6
RIKET
90,5
Gotland
90,3
Jämtland
89,8
Uppsala
89,8
Skåne
89,7
Kronoberg
89,5
Jönköping
89,4
Sörmland
89,4
Blekinge
89,1
Halland
88,7
Östergötland
88,7
Västernorrland
88,7
Västmanland
88,6
Gävleborg
86,0
Värmland
84,1
0
20
40
60
2008–2012
80
100
Procent
2003–2007
Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen.
76 MALIGNT HUDMELANOM MED EN
TUMÖRTJOCKLEK PÅ 1,0 MILLIMETER
ELLER MINDRE
Indikatorn kan sägas mäta befolkningens allmänna kunskapsnivå och observans som gör att människor söker
hjälp när de misstänker en hudtumör. Den mäter även
läkarnas kunskap när det gäller att göra rätt bedömning av
allvarlighetsgraden av en hudförändring när en patient söker sig till vården. Det är viktigt att upptäcka hudmelanom
tidigt medan de är tunna (mindre än eller lika med 1 millimeter) och överlevnaden är mycket god. Denna indikator
mäter andelen patienter med tumörer som är högst 1,0
millimeter tjocka. För att få en större säkerhet i materialet
har de fyra senaste årens data lagts samman.
Diagram 76 visar att cirka 56 procent av alla tumörer
som diagnosticerades under perioden hade en tjocklek på
1,0 mm eller mindre, med landstingsvariationen 40–62
procent. Kvinnor hade en något högre andel än män, 58
respektive 54 procent, men skillnaden mellan könen var
denna gång mindre än i föregående Öppna jämförelse. Jämförelsen omfattar 12 775 patienter som diagnostiserades
under perioden 2010–2013. Enligt kvalitetsregistret åter-
Cancer inlaga korr 4.indd 128
fanns cirka 98 procent av cancerregistrets fall hos kvalitetsregistret under de här åren.
I riket har andelen melanom som upptäcks med en
tjocklek på högst 1,0 millimeter ökat från 51 procent 2004
till 57 procent 2013.
diagram 76 – riket: Andel patienter med malignt hudmelanom
som har en tumörtjocklek på ≤ 1,0 mm.
Procent
100
80
60
40
20
0
03
04
05
06
07
Totalt
08
09
Kvinnor
10
11
Män
12
13
År
Källa: Nationella hudmelanomregistret.
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
129
Andel patienter med malignt hudmelanom som har en tumörtjocklek på ≤ 1,0 mm, 2010–2013.
Stockholm
61,9
Uppsala 60,6
Västra Götaland
58,8
Kalmar
58,8
Östergötland
58,6
RIKET
55,6
Västmanland
54,9
Örebro
54,9
Jönköping
53,5
Skåne
52,8
Jämtland
51,9
Värmland
51,8
Västernorrland
51,3
Norrbotten
49,7
Dalarna 49,2
Blekinge 48,0
Halland 48,0
Kronoberg
46,9
Gävleborg
46,7
Västerbotten
45,8
Gotland 43,3
Sörmland 40,4
0
20
40
60
2010–2013
80
100
Procent
2006–2009
Källa: Nationella hudmelanomregistret.
77 PORTVAKTSKÖRTELBIOPSI VID
MALIGNT MELANOM
Portvaktskörtelbiopsi (sentinel node biopsi, SNB) innebär
att den första lymfkörteln som tar emot dränerande lymfa
från området där melanomet suttit analyseras mikroskopiskt på förekomst av tumörceller. Om analysen visar på
att det finns spridning till lymfkörteln kan en kompletterande körtelutrymning göras. SNB ger den starkaste prognostiska informationen för sjukdomens framtida utveckling. I Sverige började SNB användas i början av 2000-talet.
Det nationella vårdprogrammet rekommenderar att SNB
bör göras på hudmelanom som är tjockare än 1,0 mm.
Indikatorn här mäter andelen patienter som var 75 år eller
yngre och hade ett melanom som var tjockare än 1 mm
på bålen eller armar och ben. Åldersavgränsning är gjord
främst för att kunna göra jämförelser mellan landstingen,
eftersom denna åldersgrupp bör få SNB vid detta tillstånd.
För alla patienter i denna grupp är inte SNB aktuellt, till
exempel på grund av hög biologisk ålder och samsjuklighet.
Diagram 77 visar att av 2 339 patienter som hade ett
melanom med en tjocklek på mer än 1,00 mm på bålen,
armar eller ben gjordes SNB i 59 procent av fallen 2011–
2013. Variationen i registrerade data mellan landstingen
är stor, 4–90 procent. Diagrammet omfattar antalet opererade under tre år, men konfidensintervallen är ändå breda
Cancer inlaga korr 4.indd 129
eftersom alla utom de större landstingen hade få sådana
fall inrapporterade till kvalitetsregistret.
Trenden för riket har under åren 2007–2013 varierat
mellan 58–65 procent.
En sannolik felkälla är nog att alla fall som opereras med
SNB inte rapporteras till kvalitetsregistret.
diagram 77 – riket: Andel patienter med malignt hudmelanom
som fått rekommenderad portvaktskörtelbiopsi
(sentinel node-teknik).
Procent
100
80
60
40
20
0
2007
2008
2009
Totalt
2010
2011
Kvinnor
2012
Män
2013
År
Källa: Nationella hudmelanomregistret.
2014-12-01 11.23
130
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
Andel patienter med malignt hudmelanom som fått rekommenderad portvaktskörtelbiopsi (sentinel node-teknik),
2011–2013.
Blekinge
90,2
Skåne
88,8
Norrbotten
88,2
Jönköping
87,0
Jämtland
86,2
Östergötland
85,7
Kronoberg
82,9
Värmland
76,8
Kalmar
70,1
Västerbotten
67,7
Västernorrland
62,9
RIKET
58,7
Sörmland
58,0
Västra Götaland
57,3
Uppsala
53,9
Örebro 52,1
Halland 44,6
Gotland1 27,3
Stockholm
27,2
Dalarna
16,4
Gävleborg
9,1
Västmanland
4,1
0
1
20
Färre än 10 fall 2008–2010
40
2011–2013
60
2008–2010
80
100
Procent
Källa: Nationella hudmelanomregistret.
Cancer inlaga korr 4.indd 130
2014-12-01 11.23
Tumörspecifika indikatorer
78 VÄNTETID FRÅN FÖRSTA LÄKARBESÖK
TILL BESKED OM DIAGNOS
131
Diagram 78 visar antalet dagar som 25, 50 och 75 procent
av patienterna fick vänta från första läkarbesök till besked
om diagnos. Jämförelsen omfattar 2 496 patienter som
diagnostiserades under 2013. 25 procent av patienterna
fick diagnosbesked inom 22 dagar, 50 procent inom 37 dagar och 75 procent inom 58 dagar. Ytterligare 25 procent
fick vänta mer än 58 dagar på diagnosbesked. Variationen
mellan landstingen för medianen (då 50 procent av patienterna hade fått ett diagnosbesked) var 21–49 dagar. Registrering av tidpunkten för första läkarbesöket infördes 2011
i kvalitetsregistret, varför täckningsgraden ännu är relativt
låg och väntetiderna bör tolkas med viss försiktighet.
För patientens skull bör vården eftersträva så korta
väntetider som möjligt. Här redovisas väntetiden från
första läkarbesök till dess att patienten får besked om
diagnos, det vill säga om det var en allvarlig hudförändring
eller inte.
Vid första besöket på en vårdcentral eller hudläkarmottagning tas oftast hudförändringen bort, en så kallad
primärkirurgisk åtgärd. Den borttagna hudförändringen
skickas sedan för analys. Efter att analysen är gjord får
patienten besked om eventuell diagnos. Kvalitetsregistret har under de senaste åren koncentrerat sig på att mäta
väntetiden mellan första läkarbesöket och diagnosbeskedet till patienten.
diagram 78 – totalt: Väntetid från första läkarbesök till besked om diagnos till patient vid malignt hudmelanom, 2013.
Jämtland 21
Blekinge 28
Skåne 28
Kronoberg 29
Dalarna 29
Gotland 33
Gävleborg 36
Norrbotten 36
Uppsala 37
RIKET 37
Stockholm 38
Värmland 38
Örebro 38
Västra Götaland 40
Halland 41
Västmanland 44
Sörmland 45
Kalmar 46
Västernorrland 47
Jönköping 48
Östergötland 49
Västerbotten 49
0
Värde första kvartil
20
40
Median
60
80
100
Dagar
Värde tredje kvartil
Källa: Nationella hudmelanomregistret.
Vad har hänt sedan 2011?
Täckningsgraden i nationella melanomregistret för 2013 är
93 procent med en variation mellan sjukvårdsregionerna
på 81–100 procent. Detta innebär att för vissa regioner saknades i juni 2014 fortfarande inrapportering för cirka 20
procent av patienterna.
Andelen patienter med tunna hudmelanom med tumörtjocklek på högst 1 mm har ökat något. Variationen
mellan landstingen har ökat något genom att fler lands-
Cancer inlaga korr 4.indd 131
ting nu redovisar en högre andel patienter med tunna
hudmelanom.
Väntetiden redovisades 2011 som tiden mellan provtagning och diagnosbesked. I denna rapport redovisas
väntetiden från första läkarbesök till diagnosbesked. Definitionen av startpunkt skiljer sig något och registrering
av datum för första läkarbesök i kvalitetsregistret infördes
först 2011. Detta innebär att tillförlitliga jämförelser mellan 2011 och 2013 inte kan göras.
2014-12-01 11.23
132
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
Personer som lämnat underlag
till rapporten
Socialstyrelsen
Lisa Engström, bilaga 1 om vårdkonsumtion och kostnader
Staffan Khan, Cancerregistret
Henny Rydberg, Läkemedelsregistret
Lisbeth Serdén, KPP-databasen, patientregistret
SKL
Åke Karlsson och Leif Lundstedt, KPP-databasen
Nationella kvalitetsregister
Greger Fransson, Svenska Palliativregistret
Joakim Dillner, Nationellt Kvalitetsregister för Cervix­
cancerprevention
Kerstin Sandelin och Kamilla Krawiec, Nationella Bröstcancerregistret
Thomas Högberg och Christian Staaf, Nationellt kvalitetsregister för ovarialcancer
Cancer inlaga korr 4.indd 132
Börje Ljungberg och Soheila Hosseinnia, Nationellt
kvalitetsregister för njurcancer
Staffan Jahnson och Oskar Hagberg, Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer
Pär Stattin och Fredrik Sandin, Nationella prostatacancerregistret
Ingvar Syk och Robert Johansson, Svenska Kolorektal­
cancerregistret
Gunnar Wagenius och Marit Holmqvist, Nationella
lungcancerregistret
Martin Beran och Erik Holmberg, Svenskt kvalitetsregister
för huvud- och halscancer
Christian Ingvar och Johan Lyth, Nationella hudmelanom­
registret
2014-12-01 11.23
bilaga 1
133
Bilaga 1
Kostnader och vårdkonsumtion
Denna bilaga beskriver delar av de kostnader för att behandla de cancersjukdomar som ingår i rapporten. Kostnaderna som ingår i avsnittet har beräknats med hjälp
av patientregistret (PAR), Socialstyrelsen och databasen
för kostnad per patient (KPP-databasen), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Dessa kostnader omfattar
en del av de totala hälso- och sjukvårdkostnaderna för de
olika cancersjukdomarna och en ännu mindre del av de
samhällsekonomiska kostnaderna för cancer. Bland annat saknas kostnader för primärvården och kostnaderna
för besök hos andra än läkare i den öppna specialiserade
vården. Cancer leder även till andra kostnader, till exempel
produktionsbortfall som en följd av sjukskrivningar och
förtida död vilka inte heller redovisas i dessa beräkningar.
Hälso- och sjukvårdkostnaderna i denna bilaga baseras på
patientregistret 2012 och databasen för kostnad per patient
(KPP) från 2012. De vårdtillfällen och vårdkontakter som
är inkluderade är där cancersjukdomen registrerats som
huvuddiagnos eller där cytostatika- eller stålbehandling
(Z51.0 och Z51.1) har angetts som huvuddignos och cancersjukdomar som bidiagnos. Detta görs för att kodning och
registrering av huvud- respektive bidiagnos vid cytostatika- och strålbehandling inte görs på ett likartat sätt över
landet. Läkemedel är också en viktig och resurskrävande
del av cancerbehandlingen och kommer därför också att
tas upp i detta avsnitt.
Bilagan inleds med ett avsnitt om hälso- och sjukvårdskostnader och vårdkonsumtion och därefter följer
ett avsnitt om kostnader för cancerläkemedel.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSKOSTNADER
OCH VÅRDKONSUMTION
Tabell 1 visar kostnader för olika cancersjukdomar, år
2012. Beloppen avser slutenvårdskostnader och öppenvårdskostnader och totala kostnader för de olika cancersjukdomarna. Enligt 2012 års beräkningar kostade
prostatacancer mest, 868 miljoner kronor. Näst störst var
kostnaderna för bröstcancer, 845 miljoner kronor. Dessa
två cancersjukdomar är de som drabbar flest människor.
För bröstcancer stod öppenvårdskostnaderna i specia-
Cancer inlaga korr 4.indd 133
listsjukvård för drygt 51 procent av de totala kostnaderna.
För prostatacancer däremot utgjordes den större delen av
slutenvårdskostnader, drygt 59 procent. Av de tio cancersjukdomarna var kostnaderna lägst för malignt melanom
med 147 miljoner kronor, följt av njur- och bäckencancer
med 165 miljoner kronor. De totala kostnaderna, räknat på
detta sätt, för de tio cancersjukdomar som presenteras i
denna rapport var 4,9 miljarder kronor.
Även om kostnaderna inkluderar både slutenvård och
öppenvård, är slutenvårdskostnaderna mer tillförlitliga
och heltäckande. När det gäller öppenvårdskostnaderna är
som tidigare nämnts bortfallet stort på grund av att enbart
läkarbesök rapporteras. De totala kostnaderna kommer
därmed närmare sanningen för de cancersjukdomar där
de huvudsakliga kostnaderna uppkommer inom slutenvården. Ett sådant exempel är tjocktarmscancer där det
kirurgiska ingreppet är stort och medelvårdtiderna långa
(15,3 dagar år 2012). För till exempel bröstcancer är det
kirurgiska ingreppet mindre, efter en mastektomi var
medelvårdtiden 2012 i genomsnitt 2,9 dagar bland de sjukhus som ingår i KPP-databasen. Ofta tillkommer en behandling inom öppenvården som kan vara kostsam. Sammanfattningsvis innebär detta att tabell 1 undervärderar
kostnaderna för alla de cancersjukdomar som ingår, men
i större utstäckning för de cancerformer där en stor del av
behandlingen sker inom den öppna vården, till exempel
bröstcancer.
Av tabell 1 framgår också antal vårdkontakter inom
sluten­
vården och öppenvården för olika cancersjuk­
domar. Bröstcancer var den cancerform som gav upphov
till flest vårdkontakter inom slutenvården år 2012, cirka
9 183 vårdkontakter. Malignt melanom och njurcancer har
minst antal vårdtillfällen, 1 847 respektive 1 927 vårdtillfällen. Prostatacancer var den cancerform som hade flest
vårdkontakter inom öppenvården år 2012, cirka 102 636
vårdkontakter. Äggstockscancer och njurcancer har minst
antal vårdkontakter inom öppenvården, cirka 8 814 respektive 6 783 vårdkontakter.
2014-12-01 11.23
134
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
Tabell 1: Kostnader och vårdkontakter för slutenvård och öppenvård för olika cancersjukdomar 2012.
Cancersjukdom
Slutenvård
Vårdkontakter
Slutenvård
Miljoner kr
Öppenvård
Vårdkontakter
Öppenvård
Miljoner kr
Totalt
Miljoner kr
Bröstcancer
9 183
412
99 941
433
845
Lungcancer
9 055
602
39 056
206
808
Malignt melanom
1 847
84
14 323
63
147
Njur- exkl. njurbäckencancer
1 927
136
6 783
29
165
Prostata cancer
8 995
509
102 636
359
868
Tjocktarmscancer (Adenocarcinom)
6 546
610
19 831
106
716
Urinblåsecancer exkl. urinledare
6 724
323
24 746
95
418
Äggstockscancer (ovarialcancer)
2 511
174
8 814
42
216
Ändtarmscancer (Adenocarcinom)
3 538
354
17 234
84
438
Huvud- och Halstumörer
4 048
287
24 078
77
364
Totalt
54 392
3 491
357 442
1 494
4 985
Källa: KPP-databas, SKL och PAR, Socialstyrelsen.
KOSTNAD FÖR CANCERLÄKEMEDEL
För att beräkna kostnader för cancerläkemedel har data
hämtats från Concise, eHälsomyndigheten. Analysen om­
fattar den totala läkemedelsförsäljningen, det vill säga lä­
kemedelsförmånerna, receptfria läkemedel, egenavgifter
och läkemedel som rekvireras till öppen- och sluten­vården.
Notera att cancerläkemedel inte finns som receptfria lä­
kemedel och ingår inte i analysen. Läkemedel som lands­
tingen köper in och som ges inom slutenvården eller på
öppna specialistmottagningar, kallas rekvisitionsläkeme­
del. Kost­naden för rekvisitionsläkemedel redovisas på be­
handlande sjukhus medan de läkemedel som är förskrivna
på recept och till stor del hämtas ut på apoteken, registre­
ras där patienten är folkbokförd. Till Läkemedelskostnader
i denna rapport inkluderas cancerläkemedel som cytosta­
tika eller cytotoxiska medel, medel för endokrin terapi och
talidomid från 2000-2013 och lenalidomid inkluderat från
2006. Till läkemedelskostnaderna för behandling av can­
cer kan även läggas kostnader för antiemetika (läkemedel
mot illamående). För antiemetika inkluderas här ATC-ko­
derna: A03F A01 och A04A. Kostnaderna för cancerläkeme­
del och kostnaderna för antiemetika i Sverige för perioden
2000-2013 presenteras i tabell 2 och tabell 3.
Mellan åren 2000 och 2013 har försäljning av cancer­
läkemedel ökat med 2,18 miljarder (tabell 2). För respektive
år 2000-2013 har drygt 53 procent av kostnaden för cancer­
läkemedel utgjorts av läkemedel i slutenvård och knappt
46 procent av receptförskrivna läkemedel (mindre än 1
Cancer inlaga korr 4.indd 134
procent har varit öppenvårdsrekvirerade läkemedel). För
antiemetika har kostnaderna minskat med drygt 29 mil­
joner kronor mellan 2000 och 2013 eller med 32 procent.
Tabell 2: Kostnad för cancerläkemedel 2000-2013 uppräknat till 2013.
År
Kostnad i miljarder kronor
2000
0,75
2001
0,84
2002
1,08
2003
1,23
2004
1,53
2005
1,89
2006
2,28
2007
2,64
2008
2,84
2009
2,93
2010
2,85
2011
2,79
2012
2,65
2013
2,94
Källa: Concise, eHälsomyndighet.
2014-12-02 11.18
bilaga 1
Diagram 1 och 2 visar kostnaderna för urvalet av cancerläkemedel och antiemetika per invånare, 2013 uppdelat på
olika landsting. Diagrammen visar att det är stor variation
mellan landstingen både vad gäller kostnaden för cancerläkemedel och kostnaden för antiemetika. Kostnaden för
cancerläkemedel varierade från 275 kronor per invånare i
det landsting med lägst kostnader till 464 kronor per invånare för det landsting med högst kostnader. Genomsnittet för samtliga är 308 kronor per invånare och landsting.
Skillnaderna mellan landstingen kan troligen förklaras av
olika behandlingsstrategier och förskrivningsmönster och
demografiska skillnader.
Tabell 3: Kostnad för antiemetika 2000-2013 uppräknat till 2013.
År
Kostnad i miljoner kronor
2000
91,62
2001
92,65
2002
95,17
2003
96,00
2004
100,04
2005
110,78
2006
108,94
2007
92,93
2008
84,35
2009
74,52
2010
70,68
2011
64,08
2012
63,05
2013
62,50
135
Källa: Concise, eHälsomyndighet.
diagram 1: Kostnad för cancerläkemedel per invånare och landsting, 2013.
Västra Götaland
275
Stockholm
288
Jönköping
290
Skåne
292
Södermanland
295
Värmland
295
Halland
305
Östergötland
308
RIKET
308
Jämtland
318
Västmanland
321
Kronoberg
322
Örebro
324
Blekinge
328
Kalmar
330
Gotland
335
Norrbotten
336
Dalarna
336
Gävleborg
353
Uppsala
364
Västernorrland
384
Västerbotten
464
0
100
200
300
400
500
Kronor/invånare
Källa: Concise, eHälsomyndighet.
Cancer inlaga korr 4.indd 135
2014-12-01 11.23
136
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård
diagram 2: Kostnad för antiemetika per invånare och landsting, 2013.
Värmland
4,8
Södermanland
4,8
Dalarna
5,2
Jönköping
5,3
Gävleborg
5,6
Västra Götaland
5,8
Stockholm
5,9
Örebro
6
Gotland
6,3
Uppsala
6,3
Blekinge
6,3
RIKET
6,6
Kronoberg
7
Östergötland
7,1
Halland
7,5
Jämtland
7,6
Kalmar
8,1
Västernorrland
8,1
Norrbotten
8,2
Skåne
8,2
Västerbotten
8,7
Västmanland
9,1
0
2
4
6
8
10
Kronor/invånare
Källa: Concise, eHälsomyndighet.
Cancer inlaga korr 4.indd 136
2014-12-01 11.23
öppna jämförelser 2014
jämförelser mellan landsting
Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting redovisar för andra
gången en öppen jämförelse av cancersjukvården – jämförelser mellan
landsting. Den tidigare jämförelsen publicerades 2011.
Den här rapporten omfattar tio cancersjukdomar, palliativ vård och gynekologisk cellprovtagning. Totalt presenteras resultatet för 78 indikatorer
som belyser olika aspekter av cancersjukvården, till exempel medicinska
resultat, väntetider och i viss mån kostnader. Majoriteten av indikatorerna redovisas på landstingsnivå, men i vissa fall är det enbart möjligt på
regionnivå. För några cancersjukdomar redovisas indikatorerna även på
sjukhusnivå.
Avsikten med öppna jämförelser är att ge landstingen underlag för styrning, fördjupad analys och förbättringsarbeten av den egna verksamheten
samt att skapa öppenhet och insyn i den offentligt finansierade vården.
Öppna jämförelser 2014: Cancersjukvård kan laddas ner eller beställas från:
SOCIALSTYRELSEN
www.socialstyrelsen.se/publikationer
Artikelnummer: 2014-12-2
ISBN: 978-91-7555-222-4
E-post: [email protected]
Fax: 035-19 75 29
SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING
webbutik.skl.se
ISBN-nummer: 978-91-7585-158-7
E-post: [email protected]
Telefon: 08-452 75 50
cancersjukvård – jämförelser mellan landsting
Öppna jämförelser 2014
Cancersjukvård