Likabehandling
Röntgensjuksköteskeprogrammet 2010-12-06
Likabehandling, jämställdhet, jämlikhet
Pia Götebo Johannesson, Fil Dr
GÖTEBORGS UNIVERSITET
Personalavdelningen
E-post: [email protected]
http://www.gu.se/omuniversitetet/vision/jamlikhet/
www.gu.se
• Styrdokument
• Vad är diskriminering?
• Vägledning vid förekomst av diskriminering och
trakasserier
• Några aktuella aktiviteter och projekt
www.gu.se
Vad utgår vi från?
• Likabehandlingsperspektiv – juridiskt perspektiv handlar om lagarnas förbud mot diskriminering.
• Jämlikhetsperspektiv – ideologiskt perspektiv, rättvisa,
politik - handlar om alla människors lika värde.
• Jämställdhetsperspektiv – strukturellt perspektiv relationer mellan könen.
• Mänskliga rättigheter – individuellt perspektiv - alla
människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.
De mänskliga rättigheterna är universella. De gäller över
hela världen, oavsett land, kultur eller sammanhang.
www.gu.se
Styrdokument
• Högskolelagen (2001:1265)
• Proposition 2001/02:15 Den öppna högskolan
• Diskrimineringslagen 2008:567
• Göteborgs universitets likabehandlingspolicy 2007-
www.gu.se
Diskrimineringslag (2008:567)
Diskrimineringslagen (2008:567) trädde i kraft 2009-01-01. Denna lag
har till ändamål att motverka diskriminering och trakasserier och på
andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning eller ålder.
Diskrimineringslagen omfattar tio samhällsområden varvid
samhällsområdena undervisning och arbetsliv innefattas i
universitetets verksamhet. Lagen omfattar både sökande till en
anställning, anställda och sökande till utbildning samt andra som
deltar i universitetets utbildningar.
www.gu.se
Förutom områdena utbildning och arbetsliv
är diskriminering förbjuden inom följande
samhällsområden:
•Handel med varor, tjänster och bostäder
(utanför privat- och familjelivet)
•Anordnande av allmän sammankomst eller
offentlig tillställning (exempelvis marknader,
mässor eller konserter)
•Hälso- och sjukvården
•Socialtjänsten, färdtjänst och
bostadsanpassningsbidrag
•Socialförsäkringssystemet (Försäkringskassans
tjänster)
•Statligt studiestöd
•Värnplikt och civilplikt
•Offentlig anställning
www.gu.se
Hur definieras diskrimineringsgrunderna enligt
Diskrimineringslagen?
kön: att någon är kvinna eller man,
könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller
på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön,
etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller
annat liknande förhållande,
funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons
funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns
vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå,
sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell
läggning, och
ålder: uppnådd levnadslängd.
Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet
omfattas av diskrimineringsgrunden kön.
www.gu.se
Vad avses här med diskriminering?
•Direkt diskriminering
•Indirekt diskriminering
•Trakasserier
•Sexuella trakasserier
•Instruktion att diskriminera
www.gu.se
Direkt diskriminering kan
sammanfattas som att lika fall
behandlas olika.
Det innebär att en enskild person
missgynnas genom att behandlas
sämre än hur någon annan behandlas,
har behandlats eller skulle ha
behandlats i en jämförbar situation, om
missgynnandet har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna.
www.gu.se
Indirekt diskriminering innebär att en enskild person
missgynnas genom tillämpning av bestämmelser,
kriterier eller förfaringssätt som framstår som neutrala
men som i praktiken särskilt missgynnar personer av
ett visst kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning, ålder eller funktionshinder
Det innebär till exempel att arbetsgivaren inte får ställa
generella krav på arbetssökande eller arbetstagare
som missgynnar personer med funktionshinder.
Undantaget är om de särskilda kraven är en
förutsättning för att kunna genomföra
arbetsuppgifterna.
Ett annat exempel är om högskolan ställer krav på
särskilda förkunskaper som inte är
nödvändiga för utbildningen och som utestänger
någon.
www.gu.se
Trakasserier
Med trakasserier avses ett
uppträdande som kränker någons
värdighet och som har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna.
Exempel på trakasserier kan vara
stötande och förlöjligande
kommentarer och skämt, eller andra
uppträdande som av den enskilde
uppfattas som kränkande. Det är den
enskildes uppfattning som är
avgörande för i vad mån ett
uppträdande är att uppfattas som
kränkande.
www.gu.se
Sexuella trakasserier
Sexuella trakasserier är ett
uppträdande av sexuell natur som
kränker en student eller arbetstagare.
Det kan handla om beröringar,
tafsningar, skämt, förslag, blickar och
bilder som är sexuellt anspelande och
nedvärderande.
Sexuella trakasserier skiljer sig från
vanlig flirt genom att de är ovälkomna.
Det är den som är utsatt som avgör
vad som är kränkande och vad som
gör att arbets- och studiemiljön känns
otrygg.
www.gu.se
Instruktion att diskriminera
Om högskolans ledning skulle
uppmana en anställd att missgynna en
student eller sökande är det en
instruktion att diskriminera.
Förbud mot repressalier
Det är också förbjudet att utsätta
någon som har gjort en anmälan för
repressalier, dvs. att hämnas en
anmälan.
www.gu.se
Kränkande särbehandling, mobbing, trakasserier,
psykiskt våld…
• Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse 1993:17 definierar
begreppet kränkande särbehandling som återkommande
klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot
enskilda anställda och studenter på ett kränkande sätt och
som kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens eller
studiegruppens gemenskap. Dessa företeelser kallas i dagligt
tal vuxenmobbning, psykiskt våld, social utstötning eller
trakasserier och har alltmer framstått som särskilda problem i
arbetslivet.
www.gu.se
När är det ”mobbing” och när är det
”diskriminering”?
• För att bli omfattad av diskrimineringslagstiftningen måste
missgynnandet eller den kränkande särbehandlingen har ett
samband med den utsattas kön, etniska tillhörighet,
religion, trosuppfattning, funktionshinder, sexuella
läggning, ålder eller könsöverskridande identitet eller
uttryck.
www.gu.se
Ansvar
• Rektor har det yttersta ansvaret för att lagen efterlevs på
Göteborgs universitet. Förvaltningschefen, dekaner,
överbibliotekarien, prefekter/motsvarande är ansvariga på
fakultets- respektive institutionsnivå/motsvarande.
• Dessa har utredningsskyldighet på respektive nivå så snart
hon/han får kännedom om eventuella missförhållanden.
Samtliga anställda har dock givetvis skyldighet att efterleva
lagarna.
• Får du som anställd kännedom om att en student upplever sig
diskriminerad eller trakasserad ska detta rapporteras till
närmaste chef som har ansvar för att ärendet utreds.
• Det ankommer på varje institution/motsvarande att anslå
lokala kontaktpersoner när det gäller ärenden kring
diskriminering och trakasserier.
www.gu.se
Handläggningsrutiner
• Göteborgs universitet rekommenderar att ärenden i möjligaste
mån utreds och handläggs där missförhållandet har uppstått.
Huvudsyftet är att få det kränkande beteendet att snarast
upphöra.
www.gu.se
Anmälan och utredning
• En student eller anställd kan vända sig till
prefekten/motsvarande vid institutionen som första åtgärd.
• Vid utredningar är det viktigt att informera om rättigheter samt
om rutiner vid utredningar. Utredningen ska ske skyndsamt,
diskret och sakligt. Det är också viktigt att dokumentera
utredningsförloppet (tjänsteanteckningar) samt göra en
uppföljning av ärendet.
www.gu.se
Anmälan och utredning, forts.
• Det är den som anmäler ett ärende avseende diskriminering
som avgör om ärendet ska anmälas till institutionen eller om
anmälan ska ställas till rektor.
• Ett ärende ställt till rektor kommer att handläggas av
handläggare på Gemensamma förvaltningen.
• Rektor har att besluta i ärendet och ta ställning till vilka
åtgärder som ska vidtas. Rektor kan föra ärenden avseende
trakasserier vidare för prövning i Personalansvarsnämnden
(personal) alternativt Disciplinnämnden (student).
www.gu.se
Interna styrdokument
Kvalitet och
förnyelse 2011-2012
•Likabehandlingspolicy
Handlingsplaner
likabehandling
www.gu.se
Det förebyggande arbetet
Det är grundläggande att förebygga så att diskriminering och
trakasserier inte uppstår och det sker bäst med ett aktivt
arbetsmiljöarbete på institution/motsv.
Alla som arbetar och studerar vid Göteborgs universitet ska ha
kännedom om de lagar som kräver förebyggande och aktiva
åtgärder mot diskriminering. Både anställda och studenter ska
bemötas på ett korrekt och respektfull sätt.
www.gu.se
Likabehandlingspolicyn beskriver övergripande mål
för följande områden:
• Förebygga och förhindra trakasserier
• Personal- och kompetensförsörjning/rekrytering
• Göteborgs universitet som arbetsplats
• Utbildning
• Tillgänglighet för funktionshindrade
www.gu.se
Årliga handlingsplaner för likabehandling
• Likabehandlingspolicyn ska konkretiseras och preciseras i de
handlingsplaner för likabehandling som årligen ska upprättas,
revideras och återrapporteras på fakultets-/motsv. respektive
institutionsnivå/motsv.
• Handlingsplanen ska innehålla en förteckning över vilka åtgärder
som ska prioriteras och därmed påbörjas eller genomföras under
det kommande året.
• Rapportering sker också genom de återrapporteringskrav som
kan följa av regleringsbrev eller andra beslut.
www.gu.se
Några aktuella universitetsgemensamma
likabehandlingsinsatser
•Studentservice och Språkhandledning – alla studenters rätt till deltagande
•Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
•Inventering av kompletterande utbildningar för akademiker med utländsk examen
•”Klädpolicy”
•Fortsatt utbildning av ”likabehandlingsombud”
•Samordning av genusforskning vid Göteborgs universitet.
www.gu.se
Göteborgs universitets pedagogiska pris för arbete med
Genusintegrering
NYHET: 2011-06-13
Göteborgs universitets enskilda pedagogiska pris 2011 tilldelas Anna
Westerståhl, institutionen för medicin. Anna Westerståhl har arbetat med att
integrera genus- och jämställdhetsfrågor vid folkhälsovetenskapliga
programmet och läkarprogrammet.
Motivering:
Göteborgs universitets enskilda pedagogiska pris 2011 tilldelas Anna
Westerståhl, institutionen för medicin, för att hon studentaktiverande och
systematiskt har arbetat med att integrera genus- och jämställdhetsfrågor vid
folkhälsovetenskapliga programmet och läkarprogrammet. Anna Westerståhl
har utvärderat programmens genusprofil i intensivt samarbete med
studentgrupper och låtit utvärderingen ligga till grund för ytterligare
utvecklingsarbete. Arbetet har också, i nära samarbete med två kollegor,
resulterat i en lättillgänglig länk- och referenslista samt en skrift (”Verktygslåda
för integrering av genusperspektiv i universitets- och högskoleutbildning”).
Sammantaget ger hennes utvecklingsarbete en pedagogisk förnyelse som
påverkar såväl studenternas som lärarnas tankar och reflektioner. Metoden kan
tjäna som modell även för integrering av andra perspektiv i utbildningen.
www.gu.se
Studentservice och Språkhandledning – alla
studenters rätt till deltagande (tillsammans med
Studentavdelningen och institutionen för svenska
språket)
• Implementering av studentservice som bland annat
innefattar ett ”baspaket” innefattande introducerande
seminarier, kontinuerliga service- eller stödjande
seminarier under studietiden och handledning i språk
(svenska och engelska).
• Satsningen är en del av universitetets arbete med den
breddade rekryteringen. Pågående.
www.gu.se
Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
• Handlingsplanen för år 2010 fastställdes av rektor 200912-18 och är ett universitetsgemensamt dokument för en
ökad tillgänglighet för personer med
funktionsnedsättningar som arbetar, studerar eller
kontaktar Göteborgs universitet.
• Handlingsplanen omfattar åtgärder rörande lokaler,
kommunikation och information, verksamhet och
upphandling.
www.gu.se
Kompletterande utbildningar för akademiker med
utländsk examen
• Rapport som behandlar aktuella utbildningar och
insatser vid Göteborgs universitet för målgruppen
utländska akademiker.
• Arbetet har bland annat inneburit inventering av
samtliga kompletterande utbildningar för utländska
akademiker inom Göteborgs universitet samt intervjuer
med utbildningsansvariga vid respektive utbildning.
www.gu.se
Policy och regler om klädsel, personlig utsmyckning
eller annan utstyrsel vid undervisning, prov och
examination och praktik
• Policy och regler fastställdes av rektor 2009-12-18. För
universitetets område är det i huvudsak fyra aspekter
som ska beaktas; den pedagogiska kvaliteten, krav på
legitimering vid examination/prov, krav på
säkerhet/patientsäkerhet samt krav under studentens
praktik.
• Kraven är inte relaterade till en specifik klädsel såsom
en religiös/kulturellt betingad sådan.
www.gu.se
Ansökningar om bidrag till forskning och utveckling
2008 – ”Att gestalta kön” – konstnärliga fakulteten
2009 -”Jämställda fakulteter?” – NF och UFN
Delegationen för jämställdhet i högskolan
• Projektet ”Jämställda fakulteter?” 2010-2011 syftar till att
kartlägga kvinnor och mäns förutsättningar inom
akademin vid tjänstgörings-, anslags- och
uppdragsfördelning för lärare och forskare. Projektet
genomförs i samverkan mellan Naturvetenskapliga
fakulteten, Utbildningsvetenskapliga fakulteten och
personalavdelningen vid Gemensamma förvaltningen.
Projektet kommer att resultera i en metodpraktika för
jämställdhetskartläggning vid Göteborgs universitet.
www.gu.se
Bildande av Centrum för genusforskning vid
Göteborgs universitet
• Rektor beslutade 2011-10-17 att bifalla ansökan om
inrättandet av en fakultetsöverskridande centrumbildning för
genusforskning – GIG (Gothenburg Interdisciplinary Gender
research Network).
• Föreståndare: professor Eva-Maria Svensson
• Styrgrupp: företrädare från samtliga fakulteter
• SA:s representant i styrgruppen: professor Gunnel Hensing
www.gu.se
Kalle har ”kommit ut”
OBS Fiktivt diskussionsexempel
Kalle går på ett yrkesförberedande program på högskolan. Han är
öppet homosexuell.
Under praktikperioden har Kalle fått plats inom en religiös organisation
som högskolan har haft ett flerårigt samarbete med. När man på
praktikplatsen förstår att han är homosexuell, vänder man sig till
studierektorn vid Kalles institution och förklarar att man vill ha en annan
praktikant eftersom man inte tror att en homosexuell person kan få
organisationens målgrupps fulla förtroende.
Studierektorn har förståelse för dessa argument och uppmanar Kalle att
söka en annan praktikplats. Studierektorn uppmanar samtidigt Kalle att
inte berätta om sin läggning vid kommande praktikplatser.
www.gu.se
Pelle har en funktionsnedsättning
OBS Fiktivt diskussionsexempel
Pelle har dyslexi och har med framgång studerat på ett yrkesinriktat
program under flera terminer. Utbildningen börjar närma sig sitt slut och
under sista terminen ber han sin nuvarande lärare Ulla om en annan
examinationsform än den skriftliga och att läraren ska tillhandahålla
anteckningar och OH i förväg till föreläsningarna.
Ulla menar emellertid att en muntlig tentamen skulle innebära att hon
gynnar Pelle på bekostnad av övriga studenter. Ulla ifrågasätter
dessutom Pelles utbildningsval, och menar att han inte har stora
förutsättningar att lyckas på en framtida arbetsmarknad med det
handikapp han har.
Ulla hänvisar vidare till sin höga arbetsbelastning och att hon inte har tid
med åtgärder utöver ”de vanliga”.
www.gu.se
Förföriska Lisa
OBS Fiktivt diskussionsexempel
Lisa studerar vid en liten institution på högskolan. Hennes kurskamrater,
liksom Lisa själv, värdesätter den personliga och stundtals intensiva
kontakten mellan institutionens lärare och studentgruppen. När det blev
aktuellt för Lisa att börja skriva sin uppsats, är hon därför mycket glad
då hon får sig tilldelat den av studenterna så uppskattade Johan till
handledare.
Handledningen äger rum inte bara på Johans tjänsterum, de träffades
också på caféer utanför högskolan. När uppsatsarbetet närmar sig sitt
slut föreslår Johan att Lisa ska komma hem till honom. Lisa accepterar
men väl hemma hos Johan försöker han, dock utan större framgång, att
förföra henne. Johan börjar efter detta att kritisera hennes
uppsatsarbete i skarpa ordalag. Lisa uppfattar Johans agerande som en
hämnd för att hon inte varit tillmötesgående under hans uppvaktning och
anmäler Johan. Han hävdar att Lisa agerat förföriskt men att ”inget
hände”. Ord står mot ord.
www.gu.se
Förebyggande arbete - kontaktpersoner vid
Göteborgs universitet
• Göteborgs universitet har särskilda resurspersoner som
arbetar förebyggande när det gäller diskriminering och
trakasserier och bistår med utbildning, information och råd till
både personal och studenter. Kontaktperson Göteborgs
universitet: Jämlikhetssekreterare Pia Götebo Johannesson,
tel. 031-786 5348, [email protected].
• Studenter med funktionshinder som behöver särskilt stöd för
att kunna genomföra sina studier kan få hjälp med detta. Du är
välkommen att ta kontakt med samordnaren för studenter med
funktionshinder Lena Borg Melldahl, tel 031-786 10 40
[email protected].
www.gu.se
Sammanfattningsvis:
Fokus på det förebyggande arbetet - hur gör man då?
•Upprätta handlingsplaner och följ upp dessa.
•Samtliga anställda och studenter ska få information om
gällande diskrimineringslagstiftning.
•Informationsmaterial vart man ska vända sig vid eventuella
trakasserier, kränkande särbehandlingar eller diskriminering ska
tillhandahållas.
•Universitetet ska utveckla stöd till dem som har drabbats av
trakasserier, kränkande särbehandling eller diskriminering.
•Anställda ska erbjudas kompetensutveckling och stöd till
seminarie- och kursverksamhet inom området.
Universitetet ska erbjuda studenter och anställda en god
psykosocial miljö som inte ger grogrund för några former av
diskriminering, trakasserier eller kränkande särbehandling.
www.gu.se
• Tack för att jag fick komma hit och tack för er
uppmärksamhet!!!
www.gu.se
