Blommensbergsskolans plan mot
diskriminering och kränkande behandling
Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola
Ansvariga för planen: Trivselgruppen på uppdrag av rektor, Jenny Stanser.
Alexander Höglund, Elisabeth Jablonska, Johanna Martinez-Conde, Madeleine Neuhold.
Vår vision
Vår vision är att skapa en skola där trivsel, trygghet och tillit är grunden för elevernas
kunskapsmässiga och sociala utveckling.
Planen gäller 2015-01-01-2016-01-01
Elevernas delaktighet
Eleverna har deltagit i kartläggningen genom att besvara enkäten om trivsel och trygghet på
Blommensbergsskolan samt genom en verksamhetsträff där samtliga elever fått diskutera och
kommentera resultatet från kartläggningen och därmed bidragit till en fördjupad förståelse av
detta. I samband med verksamhetsträffen har det kommit förslag på åtgärder till det främjande
och förebyggande arbetet med likabehandling på skolan. Innan planen fastställs får Elevrådet
lämna synpunkter på innehållet.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Resultatet från kartläggningen har presenterats för Skolrådet, där föräldrarepresentanter från
de olika klasserna diskuterat detta. Innan planen fastställs får även Skolrådet lämna
synpunkter på innehållet.
Personalens delaktighet
Personalen har deltagit i kartläggningen genom att besvara enkäten kring trivsel och trygghet.
Resultatet har sedan presenterats och diskuterats under en personalkonferens. Större delen av
personalen har även varit engagerade under den verksamhetsträff där samtliga klasser
diskuterat resultatet från kartläggningen. Detta har varit ett tillfälle att prata om
likabehandlingsarbete med eleverna och ta in deras tankar och åsikter. Innan planen fastställs
får även personalgruppen att lämna synpunkter på innehållet.
Förankring av planen
På Blommensbergsskolan tar samtliga i personalen del av Likabehandlingsplanen under en
APT där synpunkter diskuteras. Trivselgruppen skapar en kortfattad version för att göra
planen mer lättillgänglig och arbetar fram hur den presenteras för samtliga klasser. Där tas
även värdegrundsfrågor upp. Detta sker under en halvdag på hela skolan.
Likabehandlingsplanen presenteras även under vårens föräldramöten och skickas hem till
samtliga vårdnadshavare. Planen finns tillgänglig på skolans hemsida och i samtliga klassrum.
Utvärdering
Utvärdering av fjolårets plan
Föregående års likabehandlingsplan har utvärderats av Trivselgruppen.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Främjande insatser
De främjande insatser som genomförts är personalutbildningen, till viss del. Pedagoger har
vid ett tillfälle läst och diskuterat kapitel ur ”Normkritisk pedagogik” för att därpå planera hur
normkritiken kan föras in i undervisningen och i de olika ämnena. Utbildningen ledde till
intressanta diskussioner och ökad medvetenhet hos personalen kring vad ett normkritiskt
förhållningssätt kan innebära.
Vad gäller elevinflytande träffas Elevrådet en gång i månaden, därtill har elevskyddsombud
tillsatts. Elevskyddsombuden ersätter Trivselrådet som vi hade föregående år och tar över
arbetet med trygghet och trivsel från elevhåll. Elevrådet fungerar väl, men det finns anledning
att se över hur klassråd fungerar på skolan. Ett samarbete mellan Trivselgruppen och
elevskyddsombuden har inletts.
Åldersintegrerade redovisningar har utförts i form av julshow, Blommensdagen och
filmfestival. Detta upplevs fungera väl och redovisningsformen kommer att kvarstå som ett
sätt att integrera åldersgrupperna.
Följande främjande insatser har inte genomförts som planerat: Målet att normkritiska uttryck i
temaarbeten ska planeras in kvarstår. Dessa har ej funnits på en checklista för temaarbete,
men att skapa en sådan finns som uppdrag inför kommande år.
Fortbildningen i åk 8 har ej genomförts i sin helhet och är därför svår att utvärdera.
Förebyggande åtgärder
Nätföreläsning och föräldramöte i åk 7 har genomförts. Detta var uppskattat av de som var
där. Rektor har pratat med samtliga klasser om lag och rätt. Trivselgruppen har berättat om
materialet som finns att tillgå från ”No hate speech movment”.
Förbättring av miljön i korridoren utanför hemkunskapen har ej genomförts. Åtgärden flyttas
med till nästa års Likabehandlingsplan.
Rastvaktssystemet har inte förändrats så som planen föreskrev. Det visar sig också i samtal
med personalen att rastvakten inte genomförs av alla lärare.
I åk 7 har man tydliggjort vem som har rastvakt genom att sätta upp ett schema som är
tillgängligt för eleverna. Den som är rastvakt är också ansvarig för att låna ut exempelvis
bollar till eleverna och fungerar på så sätt även som värd. Siffror från enkäten visar att
tryggheten på skolan minskat sedan föregående år, men siffrorna för åk 7 är de som ser bäst
ut. Eventuellt är detta, i kombination med andra faktorer, kopplat till ett mer fungerande
rastvaktssystem.
Vi har genomfört en halv studiedag med personalen då vi gjorde två övningar med
normkritisk utgångspunkt, samt läste en text för att diskutera vårt förhållningssätt kring
kränkningar rörande kön. Vi har däremot inte jobbat fram några särskilda metoder. Tyvärr har
vi inte lyckats få med all personal under denna studiedag. Siffrorna i årets enkät visar att
skillnaderna mellan kön i upplevd trygghet på skolan minskat sedan förra året.
Det har satts upp en tipslåda utanför vaktmästeriet där eleverna kan felanmäla skador i
allmänna utrymmen. Låsindikationerna på skolans toaletter har inte målats. Huruvida
spolfunktionerna förbättrats är oklart.
Vår upplevelse är att rutinerna vid akuta situationer, kränkningar, samt kränkningar från
personalen fungerar väl. Oklart dock hur många i personalen som använder de nya
dokumenten för kränkningsanmälningar. Frågan utvärderas vidare tillsammans med
ledningsgruppen.
Utvärdering av årets plan
Den nya planen kommer att utvärderas genom att vi jämför resultaten från årets kartläggning
och brukarundersökning med kommande års resultat. Kartläggningen bör utformas så att
målen som vi sätter upp i årets likabehandlingsplan blir lätta att utvärdera. Utvärderingen
genomförs av Trivselgruppen i samarbete med Ledningsgruppen.
Därtill ska specifika kränkningstyper listas i kränkningsanmälningar i incidentrapporter.
Ansvarig: Jenny Stanser, rektor.
Årets plan ska utvärderas senast: 2016-01-01
Främjande insatser
Tematiska arbeten med normkritiskt uttryck
Områden som berörs av insatsen: Kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Insats: Normkritik skrivs in i checklista för temaplanering.
Mål och uppföljning: För att skapa ett tillåtande och demokratiskt klimat ska ett normkritiskt
perspektiv finnas med i planeringen av skolans temaarbeten och shower. I och med att en stor
del av personalen deltar i temaplaneringen, blir detta ett sätt att sprida det normkritiska
perspektivet bland skolans personal. Det kommer eleverna till del genom att de deltar i och
tittar på skolans shower och temaarbeten.
Ansvarig: Förstelärarna tillsammans med skolledningen
Datum: 2015-06-15
Personalutbildning kring normkritik och värdegrund
Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell
läggning och ålder.
Insats: Vid två tillfällen under läsåret diskuterar samtlig personal utvald litteratur.
Mål och uppföljning: För att främja ett normkritiskt förhållningssätt ska samtlig personal på
skolan känna till diskrimineringsgrunderna och reflektera över hur dessa kan tillämpas inom
ramen för ämnesundervisningen.
Ansvarig: Trivselgruppen ansvarar för förberedelse av texter och diskussionerna.
Datum: 2015-12-31
Elevinflytande
Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell
läggning och ålder.
Insats: Elevråd träffas varannan vecka och klassråd hålls efter det. Detta behöver organiseras
och protokollen publiceras på skolans hemsida. Elevskyddsombuden träffar Trivselgruppen
en gång i månaden. För att kunna ta in fler åsikter skapar vi mailadresser till elevråd,
elevskyddsombud och Trivselgruppen.
Mål och uppföljning: Eleverna har möjlighet att ta upp frågor som berör deras skolgång i
skolans olika forum, såsom klassråd och elevråd. Under året kommer vi att systematisera
samarbetet mellan elevrådet/elevskyddsombuden och Trivselgruppen.
Ansvarig: Elevrådsansvarig, biträdande rektorer och Trivselgruppen
Datum: 2015-12-30
Åldersintegrerade kulturvalsredovisningar
Områden som berörs av insatsen: Ålder.
Insats: Åldersintegrerade kulturvalsredovisningar minst en gång på läsår. Exempelvis julshow
och Blommensdagen
Mål och uppföljning: Att skapa en känsla av gemenskap, samhörighet och trygghet över
åldersgränserna på skolan.
Ansvariga: Kulturvalslärarna
Datum: 2015-12-30
Arbete med skolans vision
Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell
läggning och ålder.
Insats: En gång i månaden använder vi en del av elevvårdstiden till att arbeta med ”lagets
ledord”.
Mål och uppföljning: För att implementera skolans vision väljer varje arbetslag att arbeta med
ett av de tre ledorden ”Trivsel, trygghet och tillit” under året. Arbetet följs upp i
nästkommande års kartläggning.
Ansvarig: Trivselrådet och biträdande rektorer i respektive arbetslag
Datum: 2015-06-20
Klassrumsmiljö
Områden som berörs av insatsen: Trivsel
Insats: Varje lärare är tillsammans med en klass ansvarig för ett klassrum på skolan. Lärare
som undervisar i andra klassrum än sitt eget ansvarar för att det lämnas i gott skick (tavlan
suddad, rena bänkar, inskjutna stolar och papper undanplockade). Efter sista lektionen ska
stolarna ställas upp för att underlätta för städpersonalen. Städmaterial ska finnas i varje
klassrum.
Mål och uppföljning: Förbättrad klassrumsmiljö för ökad trivsel.
Ansvarig: Alla lärare på skolan, vaktmästare (städmaterial)
Datum: 2015-06-20
Information om lag och rätt på nätet
Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell
läggning och ålder.
Insats: Rektor informerar om rättigheter och skyldigheter på internet. Varje klass besöks
under en lektion.
Mål och uppföljning: Ökad trygghet på nätet
Ansvarig: Rektor
Datum: 2015-06-20
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Vi har under hösten genomfört en enkät med elever och personal, med frågor om trivsel,
trygghet och förekomst av kränkningar. Kartläggningen har presenterats för alla elever och all
personal och i samband med detta har frågor ställts kring vissa punkter för att skapa en
fördjupad förståelse för de problem som framkommer i enkäten.
Områden
Områden som berörs av kartläggningen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning,
Sexuell läggning och Ålder.
Elever
Elever i åk 6 – 9 har besvarat enkäten samt tagit del av och diskuterat resultatet.
Personal
Alla i personalen har erbjudits möjlighet att besvara enkäten. Resultatet från elevenkäten har
sedan presenterats för pedagogerna.
Resultat och analys
Vi jämför våra resultat med resultaten från enkäten som genomfördes 2013.
Vad gäller tryggheten säger 6.7% att de känner sig otrygga i skolan, vilket kan jämföras med
förra årets 87% som då uttryckte att de kände sig trygga. Då frågan var omformulerad, är
siffrorna inte helt jämförbara. Vi ser dock att vi har mycket att arbeta med. När vi
presenterade enkätresultatet för eleverna uppgav många att de upplever skolmiljön som trång,
högljudd, stökig och stressande.
Antalet elever som uppger att de blivit utsatta för kränkningar det senaste året har ökat från 17
% år 2013 till 23 % år 2014. Andelen pojkar resp. flickor som uppger att de blivit utsatta för
kränkningar har jämnats ut sedan förra året. Andelen som flickor som blivit utsatta har
minskat från 25 % till 23,5 % medan andelen pojkar som uppger att de blivit utsatta har ökat
från 9 % till 17 %. Dock visar årets nya fråga, om eleverna känner oro för att bli illa
behandlade/kränkta, att flickor till 18 % känner oro, medan pojkarna ligger på 12,5 %.
Vad gäller otrygga platser i skolan har andelen elever som upplever toaletterna som otrygga
platser ökat från 9 % till 25 %. Många elever uppger att andra rycker i dörrarna när man sitter
på toaletterna, att vissa elever håller för dörrarna och hindrar en från att komma ut samt att det
inte syns utifrån om toaletterna är låsta eller olåsta. Toaletterna upplevs även som smutsiga.
Elever som uppger omklädningsrummen som otrygga platser har ökat från 12 % till 16 %,
vilket till störst del tycks bero på hög belastning på omklädningsrummen och stor
genomströmning av elever. Antalet elever som känner sig otrygga i korridorer har ökat från 6
% till 12 % och siffran för entréerna har gått från 2 % till 8 %. Många elever uppgav trängsel
och hotfulla äldre elever som orsaker till detta. En förändring från förra året är att sexor nu
delar korridor med åttor. Flera elever uppger även att de vuxna på skolan inte alltid agerar när
det sker kränkningar i korridoren.
År 2013 uppgav 70 % av eleverna att de upplevde att de hade någon att vända sig till om de
blivit illa behandlade i skolan. År 2014 har den siffran sjunkit till 53 %. Liksom förra året ser
vi även nu att tilliten för de vuxna generellt sett minskar i takt med att eleverna blir äldre.
Andelen elever som anger att de inte känner till innehållet i likabehandlingsplanen har
minskat från 77,4 % till 31,3 %. Eleverna uppger även i högre utsträckning att de får
möjlighet att vara involverade i skolans trygghetsarbete år 2014 (75 %) jämfört med 2013 (20
%). En slutsats är att skolans arbete med att förankra, reflektera över och delta i
likabehandlingsarbetet har gett resultat.
Förebyggande åtgärder
Presentation av likabehandlingsplanen
Områden som berörs: Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och
ålder.
Insats: Planen gås igenom med lärare tillsammans med ett upplägg för hur lightversionen
presenteras klassvis. Detta görs under en heldag.
Mål och uppföljning: Eleverna får kännedom om likabehandlingsplanens innehåll och blir
medvetna om deras rättigheter och skyldigheter. Vi diskuterar åtgärder utifrån enkätens
resultat.
Ansvarig: Trivselgruppen
Datum: 2015-06-20
Förbättra miljön i korridoren utanför hemkunskapen och gången mot baracken samt
korridor plan 1.
Områden som berörs av åtgärden: Trivsel, kränkande behandling.
Insats: Måla och upprusta enligt elevernas önskemål.
Mål och uppföljning: En trivsammare miljö. Uppföljning genom enkät och samtal.
Ansvarig: Jenny Stanser, rektor.
Datum: 2015-06-20
Rastvärdssystem
Områden som berörs: Kränkande behandling.
Insats: Schemalagd rastvärdsverksamhet, där varje arbetslag styr resurserna efter behov, dvs.
tider för rastvärdar där de behövs som bäst. Skolledningen utformar dessutom schemat så att
det anpassas till hela skolans utrymmen, framförallt omklädningsrum, toaletter och korridorer
med trapphus.
Kartläggningen visar att det finns platser på skolan där eleverna känner sig otrygga. Ökad
vuxennärvaro på dessa platser är ett sätt att skapa en ökad känsla av trygghet. En positiv
bieffekt av detta är att det blir en möjlighet för lärare att främja goda relationer med skolans
elever.
Mål och uppföljning: Att skapa trygghet i allmänna utrymmen och på skolgården, med
särskilt fokus på de platser som framkommit som otrygga utifrån kartläggningen. Åtgärden
följs upp och utvärderas på arbetslagstid i samband med våra veckovisa möten.
Ansvarig: Biträdande rektor i respektive arbetslag.
Datum: 2015-06-20
Vuxentillit
Områden som berörs: Trygghet
Insats: Arbete med att lyfta frågor kring tillit mellan vuxna och elever.
Mål och uppföljning: Att öka tilliten för varje elev till vuxna. Följs upp i nästa års enkät.
Ansvarig: Ledningsgrupp och Trivselgrupp
Datum: 2015-12-30
Klassråd
Områden som berörs: Trygghet och trivsel
Insats: På elevrådets och klassrådens dagordningar lägger vi till en punkt för ”trivsel och
trygghet”, detta för att frågorna ska lyftas regelbundet och att ett samtal elever emellan och
mellan elever och personal ska föras kontinuerligt.
Mål och uppföljning: Att öka medvetenheten om allas gemensamma ansvar för trivsel och
trygghet samt att säkerställa att vi i skolans personal får reda på hur förhållandena är på
skolan. Utvärderas genom nästa års enkät.
Ansvarig: Elevrådsansvarig
Datum: 2015-12-30
ACT-utbildning
Områden som berörs: Trivsel och trygghet
Insats: Vårt elevhälsoteam har genomgått en utbildning i ACT, som är en samtalsmetod för
stresshantering. De leder samtalsgrupper med elever upplagda på sju träffar under
vårterminen.
Mål och uppföljning: Att förebygga stress och psykisk ohälsa bland våra elever.
Elevhälsoteamet utvärderar utbildningen med de elever som har deltagit.
Ansvarig: Elevhälsoteamet
Datum: 2015-12-30
Samverkanprojekt
Områden som berörs: Trygghet
Insats: Blommensbergsskolan behöver utveckla vår samverkan med andra aktörer, framförallt
mer förebyggande. Vid en inledande oro kring elever där kanske ökad frånvaro uppstår eller
att vi ser dem tillsammans med personer där vi känner oro så kallar vi föräldrar till ett möte
med fältassistenter, skola och polis. Vi pratar om våra roller, utbyter telefonnummer och
berättar om stödinsatser.
Mål och uppföljning: Att eleverna känner en ökad trygghet på skolan. Utvärderas i
Brukarenkäten.
Ansvariga: Biträdande rektorer.
Datum: 2015-12-30
Rutiner för akuta situationer
Policy
Blommensbergsskolan accepterar inte kränkande behandling, trakasserier och diskriminering.
Samtlig personal i skolan reagerar omedelbart när elever kan ha utsatts för kränkningar eller
trakasserier.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Genom att arbeta för att bygga en tillitsfull relation till våra elever skapar vi förutsättningar
för att eleverna ska vända sig till oss vuxna på skolan då trakasserier och kränkande
behandling förekommer.
Genom att vara lyhörda kring elevernas signaler och ställa frågor då vi misstänker att en elev
är utsatt, ökar vi våra möjligheter att tidigt få kännedom om trakasserier och kränkande
behandling.
Genom ett genomtänkt rastvärdssystem skapar vi möjligheter för oss vuxna att
uppmärksamma när kränkningar förekommer under rasterna i skolans allmänna utrymmen
och på skolgården.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till:
Mentor
Undervisande lärare
Biträdande rektor i respektive arbetslag
Kurator
Skolsköterska
Rektor
Annan vuxen personal
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av
andra elever
Reagera
Personal som upptäcker eller får kännedom om en situation där en elev kan ha utsatts för
kränkande behandling ingriper omedelbart. Vi ställer frågor till eleverna och sätter ord på vad
vi ser eller hör. "Det var bara på skoj" accepteras ej och kan bemötas med kommentaren ”Vi
skojar inte på det där viset på den här skolan”. Vi markerar tydligt mot oacceptabelt beteende.
Agera
Följ Rutiner för incidentrapportering och använd blanketten för incidentrapportering i din
dokumentation. Informera elevens mentor och biträdande rektor i det arbetslag som de
inblandade eleverna tillhör. De tar över ärendet.
Analysera
Om det inte handlar om kränkande behandling, trakasserier eller mobbning:
- Om det framkommer att det handlar om otrevlig jargong, generellt störande beteende eller
skojbråk, upplys den eller dem som utsatt om att detta inte accepteras på skolan.
- Om det framkommer att det handlar om en konflikt mellan elever, erbjud eleverna hjälp med
konfliktlösning.
- Om du är fortsatt orolig för eleven, även om denne säger att det är ok, fortsätt följa upp hur
eleven har det.
Vid misstanke om kränkande behandling, trakasserier eller mobbning
- Elevens egen upplevelse av att ha blivit kränkt är alltid utgångspunkt för vidare utredning.
- Definition av kränkande behandling: "En elev känner sig ledsen, sårad, förnedrad eller
mindre värd på grund av t.ex. ord, kommentarer, utfrysning, blickar/miner, ryktesspridning,
att personliga tillhörigheter blivit tagna, sparkar, slag el. dyl."
- Definition av mobbning: "En elev känner sig kränkt enligt ovan, kränkningarna har
upprepats flera gånger och det finns en obalans i styrkeförhållandet mellan den som blir utsatt
och den/dem som utför kränkningarna."
Åtgärda
Mentor eller biträdande rektor eller av denne utsedd person inleder skyndsamt en utredning av
det som hänt enligt följande:
A. Samtal med elev som blivit utsatt
- Vad hände? (så detaljerat som möjligt)
- Vilka gjorde det?
- När och var hände det?
- Har det hänt tidigare? I så fall hur länge?
- Hur känns det nu?
Ev. samtal med andra elever för ytterligare information om den utsattes situation.
Samtal med annan personal för ytterligare information om situationen.
Genomgång av tidigare dokumentation.
B. Samtal genomförs med elev/-er som utfört kränkningen:
Det ska alltid vara två vuxna som genomför samtalet med eleven. Inga andra elever ska
närvara. Här kan biträdande rektor vända sig till Trivselgruppen vid behov. Viktiga punkter
att fokusera på under samtalet:
- Vad som framkommit om elevens beteende.
- Att kränkningar/mobbning ska upphöra omedelbart.
- Förslag på hur eleven kan förändra sitt beteende. Fokus ska ligga på elevens möjligheter att
vara en del av lösningen.
- Att situationen kommer att följas upp tills vi är säkra på att kränkningarna upphört.
- När nästa uppföljningsmöte ska äga rum.
- Att elevens föräldrar kommer att informeras.
C. Beslut av biträdande rektor i samråd med rektor om eventuella tvångsåtgärder enligt
skollagen. Exempel på sådana är skriftlig varning och tillfällig omplacering.
D. Information till eller möten med samtliga berörda vårdnadshavare.
E. Uppföljningssamtal minst en gång/vecka tills kränkningarna varaktigt upphört.
F. Återkoppling till samtliga vårdnadshavare i anslutning till uppföljningssamtal.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av
personal
En elev får aldrig bli utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier av
skolans personal. Om så ändå är fallet:
1. Den i personalen som tar emot information om att en elev känt sig kränkt av någon i
skolans personal ska omedelbart överlämna informationen till biträdande rektor som utreder
vad som hänt genom samtal med utsatt elev samt berörd personal.
2. Biträdande rektor lämnar över informationen till rektor som beslutar om huruvida åtgärder
behöver vidtas.
3. Rektor informerar skolans huvudman.
4. Uppföljning: Rektor är skyldig att följa upp situationen regelbundet för att säkerställa att
förändringen är bestående.
5. Dokumentation: Rektor är ansvarig för att dokumentera och spara dokumentationen på
skolan under minst tio år.
Rutiner för uppföljning
Gällande rutiner för uppföljning av kränkningar, se ovan.
Skolans dokumentation kring kränkningar följs upp i samband med kartläggning för att se om
där finns mönster som gör att vi kan arbeta förebyggande, samt för att se i vilken utsträckning
vi når målen för en skola fri från kränkningar, och i förlängningen om det arbete som görs på
skolan enligt denna plan leder till ett minskat antal kränkningar.
Rutiner för dokumentation
Varje ärende dokumenteras enligt ovan.
Ansvarsförhållande
Rektorns ansvar:
Se till att all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av
kränkande behandling, mobbning, diskriminering och trakasserier är förbjudna på
skolan.
Se till att det årligen upprättas en plan för skolans arbete mot kränkande behandling,
diskriminering och trakasserier i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare,
samt att utvärdering sker.
Om skolan får kännedom om att kränkningar, mobbning, diskriminering och
trakasserier förekommer, se till att en kartläggning/utredning omedelbart inleds och
nödvändiga åtgärder vidtas.
Se till att skolpersonal har ett gemensamt system för dokumentation.
Ansvara för kontakt med andra myndigheter vid behov.
Personalens ansvar:
Följa skolans plan mot kränkande behandling, mobbning, diskriminering och
trakasserier.
Ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar hen förmedlar genom sin
undervisning/övriga arbetsmetoder samt sträva efter likabehandling.
Leva upp till handlingsplikten omedelbart efter kännedom om att kränkningar
inträffat, samt inleda kartläggning/utredning och vidta nödvändiga åtgärder.
Elevens ansvar:
Bemöta elever och personal på ett respektfullt sätt.
Säga till personal på skolan när kränkningar, mobbning, diskriminering eller
trakasserier inträffar.
Vårdnadshavares ansvar:
Säga till personal på skolan när kränkningar, mobbning, diskriminering eller
trakasserier inträffar.
Samarbeta med skolans personal när kränkningar, mobbning, diskriminering eller
trakasserier inträffar.
