Kraftekvation – För rätlinjig rörelse

Dynamik
Kinematik
Konstant hastighet
Konstant acceleration
Kinetik
Kraftekvationen
Dynamik – Läran om kroppars rörelse
Kinematik –hur rörelser sker
Kinetik – varför rörelsen sker
Rätlinjig rörelse
(Kinematik)
Med konstant hastighet
Med konstant acceleration
Kraftekvationer
(Kinetik)
Kropp i vila
statik
längd och kraft
Kropp i rörelse
Dynamik
Längd, kraft och tid
Kinematik är samanbandet mellan väg och tid
Väg/Sträcka  s [m]
Tid t [ s ]
Hastighet v [m / s]
Rätlinjig rörelse med konstant hastighe
s  v *t
(1m / s  3,6km / h)
a , v, a   t
Rätlinjig rörelse
D.v.s. om en kropp rör sig utefter en rät linje
Förflyttning, hastighet och acceleration är alla beroende av tiden,
d.v.s.   t
 s  v *t
Matematisk: funktion
av (t)
motsvaras av arean i diagrammet
s
v
s  v *t
t
t
Konstant acceleration
A
B
v
v
s
t t
t0  0
v  v0
t  t0
Acceleration a är konstant, kan förkortas a  konst.
D.v.s. likformig föränderlig rätlinjig rörelse
v  v0  a * t
v0  Begynnelse-hastighet [ m / s ]
v  Slut-hastighet [ m / s ]
m
a  Acceleration  2 
s 
a  acceleration=hastighetsökningper sekund 
s
Regel nummer: 2
v  v0  a * t
a
t
v
v0
s
t
Arean motsvarar sträckan
t
v  förändring av hastigheten
v v v  v0 
a


t
t
t
 v  v0 
s
*t
 2 
 Grekiska tecknet Delta
står för förändring
Regel nummer: 1
 v  v0 
s
*t
 2 
a=konstant
D.v.s likformigt accelererande rörelse, eempelvis vid fritt fall
Vid fritt fall, byt ut a mot g
Med negativ acceleration erhålls ett retarderande förlopp, d.v.s. inbromsnings-tid och
inbromsnings-sträcka kan beräknas.
Partikeldynamik
Kinetik – Sammanband mellan krafter, masa och rörelse
Förutsättning: Ingen rörelse runt tyngdpunkten
s
m* g
: s  mg  0
 R  s  mg
Kraftekvationen: R  m * a
R
a
a
Betyder att det finn en
acceleration
F  m*a
: s  mg  0  R
s  mg  ma
R  ma
F  ma
Kraftekvation – För rätlinjig rörelse
Newtons kraftekvation: F  m * a – för en kropp som accelereras av kraften F
”Den reulterande kraften på en kropp är propertionell mot produkten av kroppens massa och
acceleration.”
Fx  m * a x
Fy  m * a y
Jämviktsekvationerna
Alla yttre krafter som verkar på kroppen sätts lika med m* a vid rörligt föremål.
Ersätts:
 Fx  0 med
F
 F  0 med  F
y
x
 m * ax
y
 m * ay
Ex. 100m
En hundra-meters-löpare avverkar dom sista 50 metrarna på 3,82 sekunder.
Givet:
stot  100m
s 2  50m
t 2  3,82 s
t tot  10,1s
Fig.
t tot
s tot
s1
s2
t1
t2
Sökt:
v2
v m ( medel )
Lösning:
v-kons  s  v * t
s2  v2 * t 2 
v2 
s2
50m

 13,1m / s
t 2 3,82 s
a konst
vkonst
v
vm
s  vm * t 
stot  v m * t tot 
stot 100m

 9,9m / s
t tot 10,1s
t
Ex. Kaj
Givet:
h  10m
m  400kg
Fmax  5000 N
Sökt:
t min
Lösning.
t min  Fmax
Fig 1.
Fmax
h
G
: Fmax  G  5000  400 * 9,82  1000 N  R
G  m * g  10m / s
Fig. 2.
R
a
m

 v  v0 
a-kont (1) s  
t
 2 
(2)v  v0  a * t
R 1000
m
R  m*a  a  
 2,5 2 
m 400
s 
Här är h  s
m
Stillastående  v0  0  
s
a-konst  (1), (2) v ifrån (2) in i (1)
(2)v  v0  a * t
at 2
v v
 v  v0  a * t 
(1) s   0
s
*t   0
 * t  v0 t 
2
2
 2 


at 2
2s
2 *10
t 

 2,7 s
Då v0  0  s 
2
a
2,5
m
v  v0  a * t  2,5 * 2,7  7  
s