KARIN CREUTZ
CEREN / HELSINGFORS UNIVERSITET
1
• Samhällsklimatet och hatprat
• Social kohesion och integration
• Hur kan skolan stödja mångfalden?
KARIN CREUTZ
CEREN / HELSINGFORS UNIVERSITET
2
• Samhällsdiskussionen har redan gått över tröskeln, inte bara för vad som
är samhälleligt skadligt, utan vad som är farligt
Exempel: Timo Hännikäinens tal för Suomen Sisu på Kalevaladagen
28.2.2016
“Att hejda flyttningsströmmen är med tiden ett otillräckligt mål för den som
vill leva i ett relativt tryggt och fungerande samhälle. Vid sidan av detta
måste det strävas till en omfattande utflyttning av ointegrerade migranter,
d.v.s. tvångsdeportering. Medel för detta finns det nog, från
socialpolitiska lösningar och ekonomiska utflyttningssporrar ända till
folkmord. Men effektiva åtgärder skulle vara så dyra, smärtsamma eller
moraliskt olämpliga, att få partier skulle våga börja köra sådana. En av
vår politiska kulturs paradoxer är att de partier som pressen kallar
“extrema partier” eller “extremhöger” i verkligheten inte är tillräckligt
extrema.”
CENTRE FOR RESEARCH ON ETHNIC RELATIONS &
NATIONALISM (CEREN)
SWEDISH SCHOOL OF SOCIAL SCIENCE
3
• Fram till 2001 allmänna stereotyper, exotisering
• Polarisering & hatprat sällsynt
• Negativ utveckling från 2006 framåt
• Allmäneuropeisk trend, samma retorik och argument trots olika minoritetssituation
• Extremhögergruppers frammarsch genom populistiska kopplingar
• Nya rörelser som bygger på 60-70-talets franska extremhögers argument
• Social media slår igenom
• Traditionella
mediers klickjakt
• Recession
KARIN CREUTZ
CEREN / HELSINGFORS UNIVERSITET
4
• Mångfald diskuteras i offentligheten genom specifika
ramar
• Kulturessentialism, islamofobi
• Förenklande föreställningar om homogen finländskhet &
europeiskhet, romantiserande nationalism med etniska förtecken
• Missvisande terminologi, såsom ”välfärdsshoppande” ”asylturism”
• Hotbilder (kriminalitet, terrorism)
• Ankomsten till Finland har för många asylsökanden varit en
obehaglig upplevelse
• Demonstrationer och attacker mot flyktingförläggningar
• Gatupatruller
KARIN CREUTZ
CEREN / HELSINGFORS UNIVERSITET
5
• Rasistiska rörelser och högerextremism har riktat sin verksamhet
speciellt mot vissa minoriteter
• Suomen vastarintaliike, Suomen Sisu & Pegida, Finnish Defence League, Rajat
kiinni
• Också traditionella minoriteter påverkas av det negativa
samhällsklimatet
• Ungdomar vars föräldrar kommit från Somalia, Mellanöstern,
Afrika och Kosovo blir utsatta för samma aggressioner som de
nyanländna
• Skapar upplevelser av utanförskap, ”de-integrering”
KARIN CREUTZ
CEREN / HELSINGFORS UNIVERSITET
6
Jag har spottats på, blivit ombedd att placera en säck på mitt huvud, jag har
kallats terrorist / spöke / monster. Det har sagts till mig att jag är
skrämmande (jag använder niqab) […] Mänskor vill inte åka i samma hiss
med mig. Det har sagts till mig att ”jag skulle vilja dra av den där saken från
ditt huvud”. Det har frågats var nästa terrorattack är, och ”skämtats” om att
mitt spädbarn i vagnen är en bomb. Det kommenteras att jag är ”förtryckt”
så att jag hör. Då jag extraknäckte i en liten butik gick flera kunder ut
direkt då de såg mig bakom kassan. Mänskor fotograferar mig i smyg, ibland
rakt framför näsan på mig. Man stirrar på mig, antingen med rädsla eller
förakt. En gång vägrade en man att köa bakom mig.
CENTRE FOR RESEARCH ON ETHNIC RELATIONS &
NATIONALISM (CEREN)
SWEDISH SCHOOL OF SOCIAL SCIENCE
7
• Skolan har en central roll i socialiseringsprocessen – i skolan
spenderar barn och ungdomar en stor del av sin vardag
• Inte bara en pedagogisk roll, utan som förmedlare av samhällets
djupstrukturer
• Kulturella repertoarer reproduceras överallt i samhället, i skolan kan
diskriminerande tankemönster motarbetas
• Kan emancipera barn från utsatta minoriteter
• Kan erbjuda positiva självrepresentationer
• Ger alla barn en grundläggande uppfattning om allas lika värde
CENTRE FOR RESEARCH ON ETHNIC RELATIONS &
NATIONALISM (CEREN)
SWEDISH SCHOOL OF SOCIAL SCIENCE
8
•
•
•
•
•
Attitydklimatet har en inverkan på integrationsmöjligheter
Integration – delaktighet i ett samhälle
Integrationen delas ofta in i social, kulturell, politisk och ekonomisk integration
Utgås från objektiva förhållanden, dvs. aspekter som huvudsakligen står utanför
individens eget tänkande och egna känslor
Sysselsättning, boende, rätt att rösta och deltagande i föreningsliv och politisk
verksamhet, sociala nätverk, delaktighet i välfärdsstatens tjänsteutbud, kunskaper
om samhällets värderingar och verksamhetssätt
• En central aspekt av integrationen är också upplevelsen av delaktighet
• Ett inkluderande samhälle skapar delaktighet
CENTRE FOR RESEARCH ON ETHNIC RELATIONS &
NATIONALISM (CEREN)
SWEDISH SCHOOL OF SOCIAL SCIENCE
9
Santa Lucia var ett exempel, vi blev inbjudna till ett Luciaevenemang. […].
[Min dotter] blev förstås upprörd, eftersom hon inte passar, förstår du? Så ser
hon de andra barnen med ljus i sina kronor och tänker, ”varför är inte jag där
uppe?”. Det är ett långt steg att förklara till en sexåring att du har mörk hy,
och det finns inte en mörkhyad Lucia i mänskornas fantasi än så länge. Santa
Lucia representeras av en blond flicka. Så alla andra togs med i detta, alla
flickor hade dessa ljus på, och hon stod vid sidan med pojkarna och sjöng.
(Creutz & Helander 2012, Via Svenska)
CENTRE FOR RESEARCH ON ETHNIC RELATIONS &
NATIONALISM (CEREN)
SWEDISH SCHOOL OF SOCIAL SCIENCE
10
• Debatter om flyktingförläggningar på svenskspråkiga orter har
synliggjort NIMBY-fenomenet
• Tolerans i offentligheten, implementeras inte alltid i det konkreta, egna dagliga
livet
• Integrationen en krävande process som sådan, upplevelser av
utanförskap ett ytterligare hinder
CENTRE FOR RESEARCH ON ETHNIC RELATIONS &
NATIONALISM (CEREN)
SWEDISH SCHOOL OF SOCIAL SCIENCE
11
• Rasism & fördomar har negativ inverkan på flera plan
• Strukturell rasism påverkar integrationsmöjligheter och
framtidsutsikter
• T.ex. flickor med annan etnisk bakgrund har lyft fram att de ofta uppmanas till
vårdyrken trots goda betyg
• Samtidigt påverkar attitydklimatet självbilden
• Negativa representationer kan internaliseras och bli självförverkligande
• Utanförskap kan få allvarliga följdeffekter – marginalisering, radikalisering
CENTRE FOR RESEARCH ON ETHNIC RELATIONS &
NATIONALISM (CEREN)
SWEDISH SCHOOL OF SOCIAL SCIENCE
12
• Lära barnen kritiskt tänkande och reflexivitet
• Ge redskap att känna igen och motarbeta rasism och
diskriminering
• Skapa samhörighet över kulturella, etniska och religiösa gränser
• Lära barnen hur de ska agera då de upplever / ser diskriminering
• Utforska världen med eleverna med ett öppet sinne
CENTRE FOR RESEARCH ON ETHNIC RELATIONS &
NATIONALISM (CEREN)
SWEDISH SCHOOL OF SOCIAL SCIENCE
13
New York Star, c. 1890
KARIN CREUTZ
CEREN / HELSINGFORS UNIVERSITET
14
KARIN CREUTZ
CEREN / HELSINGFORS
UNIVERSITET
15
