Livsmedelsstrategi Nära Mat

Förord
Livsmedelsproduktionenilänetharlängehaftenvikandetrend.Detärhögtidattbörjajobbastrategiskt
medfrågan.Länsstyrelsen,landstinget,LRFochNorrbottensKommunerärallaaktörersomdrivsav
hållbarregionalutveckling.UtvecklingochtillväxtäravgörandeförNorrbottensattraktivitet,ochhållbarhetäravgörandeförframtiden.Vianserattdenregionalalivsmedelsproduktionenmåsteökasomett
lediattskapaenhållbarsamhällsutveckling.
Detregionalatillväxtarbetetbestårblandannatavattregionalautvecklingsprogramutarbetasoch
genomförs.Därförenadesviombehovetavenregionallivsmedelsstrategi.Arbetetmedenregional
livsmedelsstrategiharfokuseratpåattfåengemensamproblembildochtillsammanshittavägarframåt.
Detärglädjandeattarbetetharmöttsavettstortintresse.
Begreppen”hållbart”och”hållbarutveckling”ärcentralaisamhälletidagochharanväntsflitigti
strategiarbetet.Detfinnsdockingenklardefinitionavvadsomärhållbartutandehänvisasoftasom
politiskabegrepp.Deflestakannogvaraöverensomattmiljöpåverkanmåsteminska,lantbrukareoch
djurskamåbraochföretagmåsteöverleva,menexakthurochnärdettaskaskestyrsavvåravärderingarochprioriteringar.
Underresanharaktörernaändåkunnatenasomattframtidenförnorrbottnisklivsmedelsproduktion
finnsinomskapandeochkommunikationavmervärden.Givetvispåverkasvillkorenförframtidajordbruk,renskötselochkustfiskeiNorrbottenavmångafaktorersomliggerlångtellermycketlångtbortom
vadnorrbottningarnaharmöjlighetattdirektpåverka.Detvisarpåviktenavomvärldsbevakningoch
dialogmedövrigadelaravsamhället.
Framtidenäroviss.FörattkunnaskapaenstrategiförlivsmedelsproduktioniNorrbottensomstyrmot
enönskvärdmenävenrealistiskframtidärdetviktigtatttänkaigenomvilkenframtidvivillgåtillmötes,
vilkakonsekvenservitrorattdettakommerattmedföraochvilkainsatsersombehövergörasföratt
uppnåmålet.Påsåsättkanvibäddaförenframtidautvecklinggenomattbanavägmedpolitiskaoch
strategiskabeslutiönskadriktning.
MariaStenberg
Landstingsråd,Norrbottenslänslandsting
Sven-ErikÖsterberg
Landshövding,LänsstyrelseniNorrbottenslän
BrittaFlinkfeldt
Styrelseordförande,NorrbottensKommuner
HerbertNyman
Styrelseordförande,LRFNorrbotten
2
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING
5
DEVIKTIGASTEFRÅGORNA
SÅHÄRSKALIVSMEDELSSTRATEGINFÖRANKRASOCHÅTGÄRDERNAGENOMFÖRAS
5
9
BAKGRUND
10
NULÄGENORRBOTTEN
13
ODLINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
ÅKERMARKEN
KLIMATET
MILJÖN
MARKUTNYTTJANDET
MARKNADSLÄGEBRANSCHFÖRBRANSCH
ANIMALIEPRODUKTION
VEGETABILIEPRODUKTION
STARKOCHBETYDELSEFULLFÖRÄDLINGSINDUSTRI
SAMHÄLLSFUNKTIONER
SJÄLVFÖRSÖRJNING
JORDBRUKSSTÖD
KOMMUNIKATIONOCHINFRASTRUKTUR(STADOCHLAND)
KOMMERSIELLSERVICE
TRENDEROCHUTVECKLINGINOMMATMARKNADEN
MATMARKNADENVÄXER
HÄLSOTRENDER
URSPRUNG
MERVÄRDESMARKNADER
IDENTITETSMARKÖR
HÅLLBARHET
RESTAURANGUTBUDETISTÄNDIGFÖRÄNDRING
DIGITALISERINGENSPÅVERKANSMÖJLIGHETER
13
13
14
15
15
16
16
18
22
24
24
24
25
25
26
26
26
26
27
27
27
27
28
NORRBOTTENSLIVSMEDELSSTRATEGINÄRAMAT
30
PRIORITERATOMRÅDE1:KUNSKAPOMHÅLLBARMATOCHFOLKHÄLSA
HÅLLBARHET–VADÄRDET?
KLIMATPÅVERKANFRÅNMATPRODUKTION
KLIMATFÖRÄNDRINGAR–HOTELLERMÖJLIGHET?
FRÄMMANDEÄMNENIMATEN
DJURHÅLLNING
PÅVERKANSMÖJLIGHET
SOCIALHÅLLBARHETOCHRÄTTVISA
VADÄRENHÅLLBARLIVSMEDELSPRODUKTIONINORRBOTTEN?
FOLKHÄLSA
31
31
32
33
34
37
38
38
39
41
3
44
45
47
47
49
52
53
53
54
57
57
58
58
59
59
61
62
65
67
70
71
72
73
74
75
SKOLANHARENVIKTIGROLL
PRIORITERADEÅTGÄRDERKUNSKAPOMHÅLLBARMATOCHFOLKHÄLSA
PRIORITERATOMRÅDE2:OFFENTLIGAAKTÖREROCHOFFENTLIGUPPHANDLING
OFFENTLIGAAKTÖRER
OFFENTLIGUPPHANDLING
PRIORITERADEÅTGÄRDEROFFENTLIGAAKTÖREROCHOFFENTLIGUPPHANDLING
PRIORITERATOMRÅDE3:KONKURRENSKRAFTIGMATPRODUKTIONOCHENERGIFÖRSÖRJNING
FÖRETAGANDEOCHAFFÄRSUTVECKLING
PRODUKTIONSGRENARMEDTILLVÄXTPOTENTIAL
MARKNADSUTVECKLINGOCHUNIKITET
PRODUKTUTVECKLING
URSPRUNGSMÄRKNING
VARUMÄRKESBYGGEOCHVARUMÄRKESSKYDD
KLUSTEROCHSAMARBETEN
ÄGAR-OCHGENERATIONSSKIFTE
ENERGIFÖRSÖRJNINGFÖRKONKURRENSKRAFTIGMATPRODUKTION
GODAEXEMPELINORRBOTTEN
PRIORITERADEÅTGÄRDERKONKURRENSKRAFTIGMATPRODUKTIONOCHENERGIFÖRSÖRJNING
PRIORITERATOMRÅDE4:KOMPETENSFÖRSÖRJNING
PRIORITERADEÅTGÄRDERKOMPETENSFÖRSÖRJNING
PRIORITERATOMRÅDE5:IDENTITETOCHSTOLTHET
PRIORITERADEÅTGÄRDERIDENTITETOCHSTOLTHET
FÖRANKRINGOCHGENOMFÖRANDEAVSTRATEGIN
PRIORITERADEÅTGÄRDERFÖRANKRINGOCHGENOMFÖRANDEAVSTRATEGIN
TILLSIST…
4
Sammanfattning
FörattförverkligaNorrbottenslivsmedelsstrategiNäraMatkrävsresurser,hjärtaochmod.Ochatthela
Norrbottenslivsmedelskedjasamtvårapolitiker,kommuner,myndigheterochhandelnärintresserade
avattintegrerastrateginisinverksamhet.
Norrbottenslivsmedelsstrategiskainteenbartvaraettdokumentmedklokaformuleringar.Denska
ocksåinnehållaenhandlings-ochtidsplan.Därförharettantalåtgärderförankratsilänetochberörda
parterhartagitpåsigansvaretförattdegenomförsinomangiventidsram.
Deviktigastefrågorna
Underprocessenharfemutvecklingsområdenutkristalliserats.Dessautvecklingsområdenutgörgrunden
förNorrbottenslivsmedelsstrategi,tillsammansmeddeplaneradeåtgärderna.Någraavåtgärderna
nämnervihär.Desomansvararförrespektiveåtgärdangesinomparantes.Denkomplettalistanmed
åtgärderochansvarigaredovisasunderrubrikenNorrbottenslivsmedelsstrategiNäraMat,sid30.
Kunskapomhållbarmatochfolkhälsa
Detsomavgörkonsumentensdagligamatvalärblandannatpersonenskunskapommatensinnehålloch
hurmatenharproducerats.Svenskproduceradmatärblanddenabsolutrenasteivärlden.Dessutomhar
norrbottensproduceradmatkanskedenlägstaklimatpåverkanivärlden.
SamtidigtharNorrbottenlandetshögstainsjuknandeihjärtinfarkt.Ungefärvartredjepojkeilänetsom
gårförstaåretigymnasietharöverviktellerfetma,ochläskkonsumtionenärhög.Detvisarattinsatserna
förförändradelevnadsvanorbehövergörasblandvuxna,menocksåattbörjaredanblandbarnen.Därför
ärhälsosamkostutvaldsomenviktigpelareilänetslivsmedelsstrategi.
Om15årärdagensfemtonåringar30årochvårabeslutsfattare.Ungamänniskorärenavvåraviktigaste
målgrupper,ochviskaarbetalångsiktigtförattökaförståelsenmellandetlivsavgörandesambandet
mellanmat,hälsaochmiljö.
Dethärskavigöra:
Fleraevenemangförattökakunskapenomhållbarmatblandkonsumenterna.
(LRF,studieförbundellerkonsumentorganisation,Norrmejerier)
Sammanställaochtillgängliggöranationellochinternationellfaktaomhållbar
matproduktion,samtaktivtspridafaktaomhållbarmatproduktiontillviktiga
funktionersåsompolitikerochskola.
(Länsstyrelsen,LRF)
5
Bjudainverksammainomskolantillstudiebesökförattökakunskapenomhållbar
matochmodernabrukningsmetoder.
(NorrbottensKommuner,GransNaturbruksgymnasium)
Påverkakunskap,attityderochvärderingarsåattnorrbottningarihögregradföljer
Livsmedelsverketsrekommendationerförhälsosammat.
(Landstinget)
Ökakunskapenomhälsosammamatvanorblandhälso-ochsjukvårdspersonal.
(Landstinget)
Offentligaaktörerochoffentligupphandling
Offentligaaktörerharfleraansvarsområdensomkankopplassammanmeddegrönanäringarnaföratt
byggaenhållbarsamhällsutvecklingochstärkamatproduktionenilänet.Offentligakökharsamtidigtett
ansvarattserveradenbästaochrenastematen.Lokalupphandlingstärkerdelokalaekonomiernaoch
skaparmervärdenförmiljönochpålandsbygden.
Dethärskavigöra:
Stärkakunskapenblandoffentligaupphandlare,producenterochleverantörer.
(UpphandlingsrådetgenomNorrbottensHandelskammare)
Minskamatsvinnetpåäldreboendenochskolor.
(NorrbottensKommuner)
UndersökamöjligheternaförminstenkretsloppskommuniNorrbotten,därdet
skerkretsloppssamarbetemellankommunenochlokalajordbrukare.
(Luleåtekniskauniversitet)
Inventeraresurserochfastställautvecklingsplanerfördegrönanäringarna
inomkommunerna.
(LRF,kommunerna,NorrbottensKommuner)
Konkurrenskraftigmatproduktionochenergiförsörjning
Norrbottensmatharmångaunikasmakerochvärdensomännuintenåttsinfullapotential.Detfinns
ocksåettökatintressefördetlokalproducerade.Mendensvenskamatproduktionenärmittien
ekonomiskutmaningochskasamtidigtmötaklimatförändringar,globalkonkurrensochmattrender.
Utvecklingochspridningavmodernaproduktionsmetoderochmarknadsföringbehövsförattstärka
produktionen.Dennäramatenfinnsbarakvaromdenävenkanbedrivasekonomiskthållbart.
6
DegrönanäringarnaharmycketattbidramedtillattSverigeblirklimatneutraltår2050.INorrbotten
finnsblandannatstoraförnybaraenergi-ochbränsleresursersomtillsammansmedlivsmedelssektorn
kananvändastillattutvecklamodernhållbarmatproduktion.
Dethärskavigöra:
Bildaettbranschrådförlivsmedelsproducenterochförädlare.
(LRF,NyhlénsHugosons,Norrmejerier,slakteriernamedflera)
Stärkaentreprenörskapetochledarskapetinomlivsmedelsbranschen.
(Hushållningssällskapet,LRFKonsultochALMIsamtandrarådgivningsorganisationer)
Utveckla,marknadsföraochsynliggörasamiskmatproduktion.
(Sametinget,SSR,SlowFoodSápmi)
Skapabättreförutsättningarförgenerations-ochägarskiften.
(LRFKonsult,Hushållningssällskapetellerexternakonsulter)
Utvecklanyaaffärs-ochfinansieringsmodellerförmatproducenter
ochmatförädlare.
(LRFKonsult,Hushållningssällskapet)
Genomförapaketerings-ochförsäljningsinsatserriktadetillhandeln,
grossisterochrestauranger.
(Hushållningssällskapet,LRF,LRFKonsult)
Visapåmöjligheterochökaintressetförsol-ochbiogasinvesteringar.
(EnergikontorNorr,LRF,Hushållningssällskapet)
Effektiviseraenergianvändningeninomlivsmedelsföretag.
(EnergikontorNorr,LRFKonsult,Hushållningssällskapet)
Kompetensförsörjning
Enviktigdelikonkurrenskraftenärkompetens.OdlingsförutsättningarnaiNorrbottenärintedesamma
somirestenavSverige.Vibehöversetillattdetfinnsanvändbarkunskaptillgängligförattutveckladen
modernamatproduktionenochlockanyföretagare.
Forskning,utbildningochinnovationutgörgrundenförökadproduktionochtillväxt,ochskapar
förutsättningarattmötaframtidasamhällsutmaningar.Fortsätterviatttappaungdomarfråndegröna
näringarnaförlorarvisamtidigtkopplingentillvåratraditionerochvårkunskapomhurNorrbottens
unikamatproduktionhartillkommitgenomrenskötsel,lantbrukochkustfiske.
7
Dethärskavigöra:
UtvecklaGransnaturbruksgymnasiumtillSverigesbästa
naturbruksgymnasium.
(Piteåkommun,landstinget,LRF)
Stärkadegymnasialarestaurang-ochlivsmedelsprogrammen
samtbefintligalärlingsutbildningar.
(Länetsrestaurang-ochlivsmedelsprogram)
Startaenutbildningmedfokuspåsamiskmat.
(Samernasutbildningscentrum,SSRochSametinget)
Startalärlingsutbildningarinomslaktochstyckningavren,
samtkustfiske.
(Samernasutbildningscentrum,DalvvadisEk.För.,NorrbottensKustfiskarförbund)
UtvecklaAgroParktillettkompetens-ochutvecklingscentrummed
mångabenattståpå.
(Hushållningssällskapet)
Identitetochstolthet
Svenskaochinternationellabesökareärhänfördaöverrenen,löjrommenochhjortronen.MenNorrbottenharsåmycketmermatatterbjuda.Vibehöverblibättrepåattberättastorynomalltdetgoda
somväxerhär,atttatillvaragamlamattraditionerochattkryddademmedlitenytt.
Dethärskavigöra
Tainitiativtillattturismföretag,matproducenterochgrossisternärmarsig
varandraförattgemensamtstärkaNorrbottensmatidentitet.
(SwedishLapland,dessmedlemsföretag,Hushållningssällskapet,LRF)
Påolikasättstärkastolthetenhosnorrbottningarnaöverdenmatsom
kommerfrånlänet.
(NäraMatssamverkansaktörer)
Taframenupphandlingspolicysominnebärmernorrbottniskmatpåkonferens-
köparnastallrikar.
(NäraMatssamverkansaktörerisamarbetemedlänetskonferensanläggningar)
8
Såhärskalivsmedelsstrateginförankrasochåtgärderna
genomföras
Förattarbetetskagåframåtbehövsenplanförattkommunicera,förankraochimplementerastrategin
påbredfront.Detbehövsocksåenplanförattsäkerställaattåtgärdernagenomförs.Härharlivsmedelsstrateginssamverkansaktörer,detvillsägalänsstyrelsen,landstinget,NorrbottensKommunerochLRF,
enviktigroll.
Samverkansaktörernaskagemensamtellerviaegnakanalerkommunicerastrategintillberörda
politikerochtjänstemänpåläns-ochkommunnivåförattuppnåenbredförankringochacceptans
externtochinternt.Denpolitiskaförankringenharstorbetydelseförstrateginsgenomförandeoch
måluppfyllelse.
SamverkansaktörernasäkerställerocksåattlivsmedelsstrateginfårkopplingartillRegionalautvecklingsstrateginochattresursertillsättsförattarbetastrategisktmedlivsmedelsstrateginochspridagoda
exempel.
Strateginsåtgärderskaföljasupp
Samverkansaktörernaansvararförattengångperåranordnaettuppföljningsmötedäråtgärderochmål
följsupp,återkopplasochkorrigerasvidbehov.Endynamiskstrategimedmålstyrningochutvärdering
hållerfråganaktuell.
Forumförsamverkanskaskapas
Förattuppnådirektasamarbetenmellanolikanäringsgrenarochmellandeolikaledenilivsmedelskedjananordnasvarierandesamverkansforumdärmöjlighetertillpersonligamötenskapasochdärnya
relationerbyggsochidéerformas.
Möjlighetertillprojektmedelskalyftas
Denyckelåtgärdersompresenterasilivsmedelsstrateginbörilikhetmedandraregionalastrategierligga
tillgrundförprioriteringavdeprojektmedelsomfinnsilänet.Resurserskaävenfinnasförattunderlätta
föraktöreratthittafinansieringtillprojektkoppladetilllivsmedelsstrategin.
9
Bakgrund
Enhållbarsamhällsutvecklingomfattasavekonomiska,ekologiskaochsocialaaspekter,vilketiett
regionaltperspektivkanöversättastilllokalakretsloppavnäringsämnen,energiochpengarsamtlokala
arbetstillfällenochengodhälsa.
Matenviäterharstorpåverkanpåmiljönochmänniskornadärdenproducerasochärdärförenviktig
sakattfokuserapåiarbetetmedhållbarsamhällsutveckling.EttframtidsmålförNorrbottenmåste
därförvaraattdetfinnsbralättillgängligmatsomproduceratsienlighetmedSverigesgenerationsmål
förmiljöpolitiken,vilketredovisasiavsnittetKunskapomhållbarmatochfolkhälsa,sid31.
Imars2015inledderegeringenettarbetemedattförförstagångentaframennationelllivsmedelsstrategiförSverige.OrsakenvardenständigtminskandeproduktionenavmatiSverigepågrundav
lönsamhetsbristhosföretagen.Norrbottenärettavdelänsomminskatsinlivsmedelsproduktionmest
ochocksådetländärförutsättningarnaförlivsmedelsproduktionskiljersigmestfrånresterandeSverige.
ViktenavhållbarmatproduktionsamtdeunikaförutsättningarnaförNorrbotten,somintefulltutskulle
kunnabehandlasiennationellstrategi,leddetillattbehovetavenregionallivsmedelsstrategiväxte
fram.Behovettydliggjordesävenvialandstingetsregionalaberedningsrapport2014omlivsmedelsproduktionenilänet.Livsmedelsstrateginblevennaturligföljdavdetarbetetochettbrasättattfrämja
länetslivsmedelsproduktion.
FramtagandetharskettinärasamarbetemellanNorrbottenslänslandsting,LänsstyrelseniNorrbottens
län,NorrbottensKommunerochLRFNorrbotten.Dessaaktörerserlivsmedelsproduktionsomenresurs
församhälletsomgynnartillväxt,hållbarhetochsysselsättningochaktörernaomfamnarhelaNorrbotten,frånfjälltillhav.
10
Genomförande
Underhösten2015påbörjadesarbetetmedatttaframenregionallivsmedelsstrategiförNorrbotten.
Utformningenavlivsmedelsstrateginharskettinärasamverkanmedmångaolikaaktörer.Särskiltviktigt
harvaritattengagerapolitikerpålokalochregionalnivåochattfåframenlångsiktigthållbarlivsmedelsstrategidärbranschenskonkurrenskraft,produktivitetochinnovationsförmågaökar,därpotentialentas
tillvarabättreochattsamhälletsbehovtillgodoses.
Förattskapaettbrettochstarktengagemangiutformningenavlivsmedelsstrateginharfyraseminarier
genomförtsfördeladepåolikatemaområden.Mellangenomfördaseminarierharenarbetsgruppochen
kommunikatörsammanställtdessslutsatserochresultatochgjortdemkommunicerbaraförprocessdeltagare,övrigaintressenterochmedia.Dettaharsuccessivtlagtgrundentilllivsmedelsstrategin.
StrategiarbetetharunderhelaprocessenkommuniceratsviaFacebooksidanNäramat:Norrbottens
livsmedelsstrategiochwebbplatsennäramat.nu.
Seminariernasteman:
•
Förstamötet,HotellStorforsen13-14okt,2015:
Nuläge,styrkor,svagheter,hot,möjligheterochutmaningar
•
Andramötet,BjörsbygårdeniBjörsbyn2dec,2015:
Framtidensmatochnyalösningar
•
Tredjemötet,SunderbyFolkhögskola26jan,2016:
Denhållbaramatenochenergiförsörjningen
•
Fjärdemötet,FramnäsFolkhögskola/GransNaturbruksgymnasium,12april,2016:
Kompetensförsörjning,klusterochpresentationavramarnaförlivsmedelsstrategin
Mötenaharbyggtpåenmixavinspirationsföreläsningarochframtidsvisioner,utmaningarochmöjligheter.Aktuellarapporterochfaktaunderlagharpresenterats.Regionalaochexternaföreläsarehar
engageratsochisambandmedseminariernahardetgenomförtsgruppdiskussioner,vilketharresulterat
iettantalprioriteradeutvecklingsområden.Sammantagetharomkring150personerdeltagitiseminarierna.Mångahardeltagitvidtvåellerfleraseminarierochdetharvaritomkring70personervidvarje
seminarietillfälle.
NäraMatharviaFacebooköver550följare.Ettflertalintervjuermedlokalaochregionalapolitiker,
branschföreträdareochseminariedeltagareharkontinuerligtpubliceratspåFacebookochnäramat.nu.
Viadedigitalakanalernahardetävenvaritmöjligtattlämnavärdefullainspelochsynpunkterpådet
fortsattaprocessarbetet.Regionalaochlokalamedierharkontinuerligtförsettsmedaktuelltpressmaterialochdeharpåolikasättuppmärksammatarbetetsompågår.Fyraolikadebattinlägghar
publiceratspådebattsidornaidestörreregionalanyhetstidningarna(NSD,NKochPT).
Enskildamöten
Parallellthararbetsgruppenbesöktochdeltagitivarierandeförankringsmöten,blandannathostillväxtberedningen,länsstyrelsen,näringslivetsaktörer,SvenskCater,Sametingetochsamiskamatproducenter,Svenskasamernasriksförbund,Norrbottenskustfiskareförbund,Piteåkommun,Norrbottens
handelskammareochLRF:sårsstämma.Uppskattningsvishar500personerpåolikasättfåttinformation
ochberettsmöjlighetattgevärdefullainspeltilldetpågåendearbetetmeddenregionalalivsmedelsstrategin.
11
Viktigtmeddelaktighetochförankring Detfinnsnästintillobegränsatmedlust,engagemang,möjligheter,kreativitetochvärdefullakunskaper
hosmänniskorsomkännerattdefårvaramedochpåverkabetydelsefullaområden.Delaktighetenär
nödvändigiutformningenavenstrategiochavtillväxtprocesser,ochjuflersomärdelaktigaiprocessen
destostörrekraftfården.Desomfårkännasigdelaktigablirocksåambassadörerförutvecklingen.Med
hjälpavseminarierna,mötenaochettstarktengagemangharvarierandefrågorkunnatbelysas,den
generellakunskapsnivånharhöjtsochenökadförståelseförfrågornaskomplexitetharuppnåttsbland
deltagarna.Envälutformadstrategikanstärkaframtidenförhelalivsmedelskedjanochläggagrunden
förökadkonkurrenskraftochhållbarhet,skapaflerlivsmedelsrelateradejobbochtillväxtilänet.
12
NulägeNorrbotten
NorrbottenslänärSverigesnordligasteochtillytanstörstalän.DettäckernäraenfjärdedelavSveriges
totalalandarealochbefolkningsmässigtärdetstraxunder250000personerilänet.Detmotsvarar2,6
procentavSverigesbefolkning.INorrbottenslänarbetar3,7procentavdeförvärvsarbetandeinomde
grönanäringarna.Rikssnittetliggerpå2,2procent.NärdetgällerjordbrukliggerNorrbottenslänpå
rikssnittetmed1,2procentavdenförvärvsarbetandebefolkningen.Avlandetstotalarenskötselbedrivs
merän60procentiNorrbottenochavlandetstotalahavsfiskelandaromkring10procentavfiskvärdet
längsmedNorrbottenskusten.
Odlingsförutsättningar
Åkermarken
DendominerandejordarteniNorrbottenärsiltigmorän.Utefterkustenochefterälvarnaliggerdetmer
leraochsedimentvilketgerbättreodlingsförutsättningar.Detmestaavdenbästaodlingsmarkenligger
underhögstakusten-linjen,vilketinnebärattdetärsulfidhaltigjord.Sulfidernagerjordenspeciella
egenskapersommanmåsteseuppmed.Viavvattningavsådanajordarkanpotentielltgiftigatungmetaller,såsomkadmium,nickel,zinkochkopparläckauttillvattendrag.
Under1800-taletkommångainnovationermedstorbetydelsefördetmodernajordbruketsframväxt
såsomplog,konsgödselochdikning.Tillsammansmedenstorbefolkningstillväxt1860-1910ochoptimistiskjordbrukspolitikleddedettillattstoraarealermarktogsibruk.Behovetavodlingsmarkinnebar
attävenmångasulfidjordartogsihävd.Underettpardecennierföreocheftersekelskiftet1900dikades
ettstortantalgrundasjöarochvåtmarker.Efterkalkningkundesyratåligagrödorsompotatis,havreoch
olikagrässlagodlaspådessamarker.Menriskernameddessamarkerärnågotsomfinnskvar.
Nyttjandetavåkermarkennåddetoppen1951då86000hektarbrukadesiNorrbotten.Undermellankrigsårenbörjadelönearbetenkunnaerbjudasiinlandet,vilketvarenbetydligtsäkrareinkomstän
jordbruk.ISverigeslogtraktornigenompåbredfrontefterandravärldskriget.Ibörjanav1950-talet
passeradeantalettraktorerantalethästarinomdetsvenskajordbruket.Detvarfaktorersombidrogtill
minskadåkeranvändning.Idagbrukas35000hektarmark,vilketmotsvarar0,35procentavlänetstotala
areal.Denmarksomlämnadesvarmarkermedlångaavståndochmyrmarkermeddåligavkastning.
Markersomdetidaginteskullevaraekonomiskförsvarbartatttauppförodlingigen.
13
ÅkermarkensanvändningiNorrbotten1876-2014,hektar
Källa:Jordbruksverket
Odlingenharhelatidendomineratsavvall(grästilldjurfoder)ochidagliggertrefjärdedelaravåkerni
vall,knapptensjättedelharspannmålochdenåterståendedelendominerasavpotatisochträda.En
stordelavdenarealsomliggersomvallanvändsidagrelativtextensivt.Engenomsnittligvallskördär
cirka6tontorrsubstansperhektarmenkanvarieramellan2,5till9tontorrsubstansperhektar.Dekalla
vintrarnaochljusasommarnätternagerförutsättningarförhögkvalitetpåvallskördarnaochtvågånger
haråretssvenskavallmästarekommitfrånNorrbotten.Detbordeteoretisktfinnasenoutnyttjad
potentialiNorrbottensvall.
Detodlasnästan5000hektarspannmåliNorrbotten,främstkornochhavre.Dettamotsvarar15
procentavåkermarken.Odlingenärunikochingenannanstansivärldenodlassåmycketspannmål
sålångtnorrut.DetärenbartigrannländernaNorgeochFinlandsomnågotliknandeförekommer.
Norrbottenhardocknågotmerodlingavspannmålochträdgårdsväxteränsinagrannläder.Ändåär
odlingenganskaanonym.Huvuddelengårtilldjurfoder,utanattdetunikaifodretuppmärksammas
pånågotsätt.SlutsatsenärattNorrbottenharenvärldsunikodlingavspannmåldärdetunikaiproduktenintetastillvara.
Klimatet
SMHIbeskriverNorrbottensklimatsombistravintrarochsolrikamenkortasomrar.Ettannattypiskt
inslagärdekortavårarna,barahälftensålångasomiSkåne.KlimatskillnadernagörattSkåneharen
vegetationsperiodpå200dagarmedandenär140dagariNorrbotten,somdessutomnaggasavfrostnätterbådevårochhöst.IställetharNorrbottenettsnötäckeomkring200dagarvarjeår.Norrbotten
harstoratemperaturskillnaderunderettår,från25minusgradertill25plusgrader.Klimatförändringarna
gördockatttemperaturzonernaförskjutsnorrutmedenhalvtillenmilperår.
VinterniNorrbottenmedkylaochsnöharpositivaeffekterpåodlingen.DekallavintrarnagörattskadeinsekterochväxtsjukdomarsomärvanligaisödraSverigeinteövervintrariNorrbotten.Denöppna
snötäcktamarkenpånorradelenavjordklotetreflekterarhuvuddelenavdeninkommandesolenergin
(albedot)tillskillnadmotmörkaremark.Urdensynvinkelnärdetdärförbättreatthaöppenodlingsmark
14
pånorrajordklotetochiställetbeskogajordbruksmarkdärdenharhögretillväxt.Växandeträdinlagrar
koldioxidistörreomfattningänåkermark.1
Detkallaklimatetochdethögainslagetavvalliväxtföljdenärpositivtförattbindakolimarkenochför
attbevaramarkensmullhalt.Däremotbrytsväxtnäringsämnennerlångsammare.Solljusetärocksåen
viktigfaktoratttahänsyntillnärmanvillodla.Soldygnetruntsommartidgörattväxternahinnerlagra
inmycketsockermendetkanocksåstressasortersominteäranpassadetilldettaförhållande.
Miljön
Jordbruketharbådepositivochnegativpåverkanpåmiljön.Tilldennegativapåverkanhörutsläppav
kväveochfosfortillvatten,ochammoniakochväxthusgasertillluft.Denpositivamiljöpåverkanärbland
annatattpermanentabetesmarker,somdesvenskanaturbetesmarkerna,fungerarsomkoldioxidsänkor
ochskafferiförbiologiskmångfald.Kulturmiljöernaochfriluftslivetgynnasochblirattraktivarepådessa
marker.Ochiområdenmedstarkainslagavskog,sominorraSverige,ärjordbruketdetsomtillförbiodiversitetsamtgerettpositivtbidragtilllandskapsbildengenomatthållalandskapetöppet.
Islutetav1800-taletfannstvåmiljonerhektarslåtter-ochnaturbetesmarkiSverige,idaghävdasbara
enfjärdedelavdessa.INorrbottenhardetsommestfunnit200000hektarslåtter-ochbetesmark.
Mycketavdettavarmyrslåtter.Idagfinnscirka1700hektaribrukochfortfarandeärstordelmyrslåttersombrukasmedhjälpavEU:sjordbrukarstöd.
UtlakningenfrånjordbruksmarkinorraSverigeärlägreänidesödradelarnaavlandet.Anledningenär
denlångavinterperioden,denstoraandelenvalliväxtföljdenochdenstoraandelextensivtbrukad
mark.Detkallaklimatetochdenstoraandelenvallgörocksåattanvändningenavväxtskyddsmedelär
lägreinorraänisödraSverige.
Markutnyttjandet
TillgångtillmarkvarierarruntomiNorrbotten.Dejordbruksomidagfinnskvarärkoncentreradetillde
områdenefterkustenochälvarnasomharbästodlingsförutsättningar.Idessaområdenfinnsdetinget
överskottpåmarksomärdirektodlingsbar.Historisktsettfinnsdetcirka50000hektarnerlagdjordbruksmarkiNorrbotten.Mycketavdenlämnademarkenliggerförperifertellerharfördåligkapacitet
fördagensbrukningsmetoder.MendetfinnsmarkiNorrbottensomskullegåattnyodla.Detärdock
oftaförenatmedstorakostnaderförröjning,dikning,täckdikningochkalkningeftersomunderhållet
pådessamarkeravtogförfleradecenniersedan.
Detfinnsentendensattäldremarkägareborkvarpågårdenefterattdeslutatmedlivsmedelsproduktion.Dendåligalönsamheteninomjordbruketharletttillsvagefterfråganpåstörrebrukningsenheter.Fastighetsvärdenaärsålågaattdetärsvårtattfinansieraenflyttochsamtidigtärdet
paradoxaltfördyrtföryngrepersonerutanföräldragårdattköpagårdochmaskinerförattförsörja
sigpåjordbruk.Jordbrukarstödenharocksåframtillnudelvisvaritberäknadeefterhistoriskpro-
duktionvilketgjortdetlönsamtattlägganerverksamhetmenbokvarochbaraputsaavmarkerna.
1
DebattLand
15
Småbrukningsenhetermednärhettilltätortärdemesteftertraktadefastigheternasomhästgårdar.
Dettasammantagetharletttillenstordelpassivtbrukadåkermark.InorraSverigeärandelengratisarrenden39procentjämförtmed10procentihelariket.
Rennäringenkräverstoralandarealerochensamexistensmedandraintressensomskogsbruk,vindkraft,
gruvexploateringarochturism.Dessaintressentaralltmerplatsianspråk.Ettvillkorförproduktionav
kvalitetsmässigsamiskmatärmöjlighetertillkontrollöverlandochnaturresurser.2
Jumindremarkersomfinnskvardestomerutsattablirrenarna.Renarärkänsligaförstörningar.Under
denhårdavinterndårenenoftatapparkonditionkanrovdjursattackerochannanstressledatillattde
dukarunder,renenfårintebetesroochenordnadrenskötselomöjliggörsimångasamebyar.Splittrade
hjordargermerarbeteochdriverrenartillområdendärdeinteskavara.Defemstorarovdjuren;varg,
järv,lo,björnochkungsörn,dödarårligennästanlikamångarenarsomslaktasiSverige.3
Marknadslägebranschförbransch
Animalieproduktion
Mjölk
MjölkenärdenisärklassstörstaproduktionsgreneninomlivsmedelsbranscheniNorrbottenmednästan
entredjedelavproduktionsvärdetiprimärledet.Produktionsvärdetliggerpå170miljonerkronor.För
15årsedan(år2000)fanns269mjölkbesättningariNorrbotten,idagfinnsomkring80.Enenkelprognosindikerardåattdetbarakommerfinnas28kvarår2030.Antaletmjölkkorminskarocksåmeninte
likasnabbt.Omtrendenstårsigkommerdetattfinnas4300mjölkkorår2030vilketinnebärattde
28mjölkgårdarnakommerha150korvarderaigenomsnitt.Invägningenskulleisådanafallminskafrån
dagensdryga50000tontill46000tonmjölk.
IhelaSverigeminskarantaletmjölkföretag.InorraSverigeärdetfrämstdemjölkföretagsomharfärre
än75korsomupphörmedsinproduktion,medanföretagsomharflerän75korienstakafallökarsin
produktion.Mjölkproducentenärväldigtbundentillgårdenochknutentillmångaarbetstimmar.Mjölkproduktionenärocksåkapitalkrävandemedmyckethögteknologiskutrustningsomkräverstoralånoch
investeringar,vilketgörattdetbliralltsvårareattattraheraungdomartillmjölkbranschen.
Undervåren2016harliterprisetpåmjölksjunkittillenhistorisktlågnivåochprissänkningarnaharavlöstvarandraändasedansommaren2014.Globalafaktorerstyr.Exempelvisharhandelsembargotmot
RysslandfåttmärkbareffektinomEU,KinaimporteraralltmindremjölkochEUhartagitbortmjölkkvoternasomreglerarhurmycketmjölkettmedlemslandtillåtsproducera.Sammantagetöverhela
världenproducerasdetmermjölkänvadsomefterfrågaspåmarknaden,vilketbidrartillattensvensk
mjölkbondefårsänktersättningförvarjeproduceradlitermjölk.Norrmejeriertyckshaklaratprisfallet
2
3
Sametinget
SlowFoodSápmi
16
påmjölkprodukterbättreänmångaandramejeriföretagilandet,menoronärfortfarandestorattprisfallenskafortsättaunderhela2016ochenbitinpå2017.
Ytterligareenförändringsomkanskönjasinommjölkbranschen,främstiandradelaravlandet,ärattdet
växerframsmågårdsmejerierochnyaköp-ochkonsumentmönsterskapas.
Nötkött
Norrbottenharförhållandevisfåföretagsomärinriktadepåproduktionavnötkött.Sammanlagtfinns
det112företagmednötkreatursominteärmjölkföretag.Drygthälftenavdessa(65)harkorförköttproduktion.Deövrigaärspecialiseradepåuppfödningavkalvar.
TrotsgodefterfråganfrånkonsumenternaskerenminskningavproduktionenihelaSverige.Heladen
svenskanötköttsproduktionenstårinförenstorutmaningiformavökadbristpåkalvar.Detberorframföralltpåattantaletkorharminskatöverhelalandet.Detfinnsocksåenobalansmellanantaletkoroch
antaletungnötiNorrbottenslän.Detfödsbaraupp0,8ungnötperkoiNorrbottenmedandetfödsupp
0,9ungnötperkoiSverigesomhelhet.Detbetyderattungefär700kalvarsäljsochfödsupputanför
länet.Dettaärgivetvisenmissadpotential,isynnerhetnärdetvisarsigattdesedankommertillbaka
ochslaktasiNorrbotten.
Trotsattavräkningsprisetökatnågotundersistaåretärinvesteringsviljanlåg.Enförklaringtillattinte
produktionenökatkanvaraosäkerhetenistödsystemetdärvillkorochreglerändrasmedalltkortare
intervall.Dethärgällerframföralltdikalvsproduktionendärstödenärenbetydandedelavintäkterna
ochdärmedenviktigaspektiförkalkyleninförenstorinvestering.Förattvågainvesterai
ungnötsproduktionärtillgångenpåkalvförnärvarandeenstarkbegränsning.4
Förattvändatrendeninomsvensknötköttsproduktionbehövsflerdikorochtillgångentillstödberättigadbetesmarkärheltavgörandeförattenutökningavbesättningenskakunnagenomföras.
Parallelltmåsteävenlönsamheteninomnötköttsproduktionenförbättrasihelakedjanfrånproducent,
slakteriochbutiktillkonsument.
Idagärförädlingsindustrinenmotoriutvecklingen.DetfinnsfyraslakteriersomärEU-godkändaförnöt
ochytterligaretvåanläggningarsomärgodkändaförcharkproduktionilänet.FörnärvarandeharsamtligaanläggningariNorrbottengodkapacitetförenutökadnötköttsproduktion.
Lammkött
ProduktionenavlammköttärrelativtliteniNorrbotten.År2015fannsdet114besättningarmedtotalt
2900tackor.Flertaletavbesättningarnavarsmåmedenbartettfåtaltackormendetfannsocksåett
tjugotallitestörremedflerän50tackor.LammslaktasihuvudsakbarapåettslakteriiNorrbotten.
Lammproduktionenharunderlångtidståttstillilänetochnågonnyetableringavstörrebesättningar
skerintetrotsattlammproduktioniregelinteärlikastarktkopplattilltungainvesteringar,som
4
HandlingsplanNöt
17
exempelvisgris-ellermjölkproduktion.Mensvaglönsamhet,samtattdenendamarksomoftastfinns
tillgängligförlammproducenteräreftersatt,gördetriskfylltattsatsa.Förattuppnålönsamhetkrävsen
välfungerandeproduktionirationellakostnadseffektivabyggnadersamtvärdefullabetesmarker.
Getter
INorrbottenfinnstvågetföretagaresomtillsammansharcirka50-60getter.Isinaegnamejerierförädlasvarierandesallads-,vitmögel-,hård-ochkaffeostarochförsäljningenskerviaegnagårdsbutiker.
Gris
GrisproduktionenärbegränsadiNorrbotten.2014fannsdetfyrabesättningarmedsammanlagt
1000suggor.Alviksgården,somärdetendaEU-godkändaslakterietiNorrbotten,fungerarsom
navetigrisproduktionenochdeharävenegenproduktion.Utöverslakterietfinnsdetytterligare
femcharkföretagsomärgodkändaförgris.Detbordedärförvarafulltmöjligtattutökaproduk-
tionen,vilketocksåAlviksgårdennumeraärpågodvägattgenomföra.
Ägg
ÄggproduktionenvarstoriNorrbottenibörjanav1990-taletmenkrymptesnabbtnärproduktionen
skulleomstrukturerasfrånoinreddaburartillsystemmedinreddaburarellerfrigåendehöns.Påsenare
tidharvolymenåterhämtatsignågot.IdagfinnstreföretagmedEU-godkändapackerierochtillsammans
hardedrygt50000höns.Äggenräckerdockbaratillensjättedelavdenlokalaefterfrågan.Detfinns
därmedutrymmeförflerproducenterattnåutpådenlokalamarknadenmedäggmedenegenidentitet
ochförattbaratäckanorrbottningarnasochindustrinskonsumtion.
Vegetabilieproduktion
Grönsaker
År2014stodNorrbottenför1,4procentavSverigesväxthusytaoch1,2procentavarealenmedfrilandsodling.Potatis,bärochgrönsakersommorötter,broccoli,vitkålochgrönkålproducerasiNorrbotten.
Iprimärledethandlardetomettvärdepå144miljonerkronorvilketmotsvarar20procentavdettotala
värdet.
Potatisodlingenärförhållandevisstor.2014odlades434hektarsomgavenskördpå8700tonpotatis.
Detfinnsminsttvåförädlingsföretagsomtillvaratardetunikaipotatisen.Outinenspotatis,somär
störst,harenstorförädlingmedmångaolikasortersprodukter.Deharocksåentydligprofileringmed
potatisnorrom63:ebreddgraden.Deframhäverattdetgynnsammaklimatetmedbördigjordochlånga
ljusasommarnättergerpotatisendesskaraktär.DeklimatmässigaförutsättningarnaiNorrbottenhar
varitgynnsammaföruppdrivningavutsädespotatis,utsädetharvaritfrittfrånsjukdomar.Underde
senasteårenharantaletpotatisutsädesproducenterminskatkraftigtiNorrbotten,vilketpåsiktkanfå
katastrofalaföljderomdeenbartersättsavutländskautsäden.
VäxthuseniNorrbottenstårförettförsäljningsvärdepådrygt25miljonerkronor.Iväxthusendominerar
tomatochgurka.DärstårNorrbottenförtvåprocentavodlingeniSverige.Odlingentäckerdärmed
nästanbehovetpådenlokalamarknaden.
18
Bär
ForskarepåSverigeslantbruksuniversitet,SLU,uppskattaratthögstfemprocentavbärensomväxer
ochproducerasidesvenskaskogarnatastillvaraavbärplockare.Underettnormaltbärårväxermerän
500000tonvildabäridesvenskaskogarna,varavdetrevanligasteochviktigasteskogsbärenärblåbär
(250000ton),lingon(150000ton)ochhjortron(80000ton).Trefjärdedelaravdebärsomskogen
producerarväxeriNorrland.Varjeårplockas10000-20000tonvildabärtillbärindustrinochdärtill
kommerdenplockningsomvigörsomrekreationtillhusbehov.Alltfärresvenskarplockarbärför
försäljning.VarjeårkommertusentalsbärplockaretillSverigeförattplockabärochsäljadenvidare
tilluppköpare.
StörredelenavallabärsomplockasiSverigeförsvinnerutomlandsochSLU:sforskareuppskattaratt
värdenmotsvarandeenmiljardsvenskakronorförsvinneruturlandetpåbaratvåmånader.Idag
betraktasbärensomhandelsvarameränenråvaraförhälsokostochlivsmedel.Detgörattfokusofta
hamnarpåkiloprisochproblemmedplockningiställetförattutvecklamöjligheternamedförädling.
Polarica,somärdenstörstabäraktörenpåmarknaden,köptebärförrunt75miljonerkronorhösten
2013.Åretinnanlåginköpenkrig90miljonerkronor.HurmycketavdettasomkommerfrånNorrbotten
ärsvårtattavgöra.Bedömningenmedettvärdefördevildabärenkring30miljonerkronorbyggerpåatt
ungefärentredjedelavPolaricasinköpärbärfrånNorrbottenochattdetutöverdettafinnsnågrafler
aktörerpåmarknaden.
FörutomPolaricasomfattandeexpansionharindustriellbärförädlingidetnärmastevaritenobefintlig
verksamhetinorraSverige.Underdesenasteårenhardettillkommitfleranyabärförädlingsföretagoch
–anläggningar,blandannatiGlommersträsk,Kalix,JokkmokkochPuoltikasvaara.
Renochvilt
Renochviltärenbetydelsefullproduktionsgrenförlivsmedelsindustrinilänet.EnligtSametingetsfaktauppgifterför2015finnsdetdrygt250000renariSverigevaravca150000(60procent)avdemfinnsi
Norrbottenslän.Av4000renägareärdet800somarbetaraktivtmedrenskötselnilänet.Slaktvärdetför
renarnauppgårtill54miljonerkronoriNorrbottenslänochsedantillkommer36miljonerkronoriersättningförrenarsomskadasellerdödasavrovdjur,tågellertrafik.Dettagerettsammanlagtproduktionsvärdepåca90miljonerkronoriNorrbottenslän.Iberäkningenavvärdetharettuppskattatprispå
55kronorperkiloanvänts.
Samiskmatharavtraditionbyggtpåetthållbartsjälvhushållochutmärksavnaturligasäsongsvariationer
somstyrsavdenperiodvisatillgångentillren,älg,fågel,småvilt,bär,örterochväxter.Enanpassningtill
enföretagsekonomiskutvecklingharbidragittillattrenskötselnharblivitmerberoendeavköttproduktionen.
Från2009harrenhjordensproduktivitetminskatårförårochkandärmedinteöka,dårenägarnainte
hellerkanellervillslaktaflerrenardådevillbehålladynamikenisinhjordtrotsrovdjurstrycketochden
högadecimeringenavlivdjur.
Säsongen2015uppgickdentotalamängdenslaktaderenartill903678kilo.Jämförtmedtidigareårhar
dentotalaproduktionenminskatikilosamtiantalslaktadedjur.Ävenomdetfördennasäsongvisaren
19
tydligminskningfråntidigareår,harbådemedelprisetperkilosamtdjurvärdetökatunderdetsenaste
decenniet.Dåstörreickesamiskagrossisterköperinstorakvantiteteravkötthardeenstorinverkanpå
priset.Omkringenfjärdedelavrenensvärdegårtillrenägaren.
Renenärunikbådesomdjurslag,somproduktionsmetodochigeografiskposition.Detärocksåen
produktsomsäljeröverhelavärldenochdärNorrbottenharenomfattandeförädlingsindustri.5
Fisk
InomkustfisketärdetstoraflaggskeppetKalixlöjrom,somharEuropasstarkastelivsmedelsskydd,
Skyddadursprungsbeteckning(SUB).EnligtEU-kommissionensbeslutfrånnovember2010ärKalixlöjrom
ettuniktlivsmedelsomenbartkanutvinnasurfiskensiklöjafångadiBottenvikensbräcktahavsvatten.
Siklöjanleverochfortplantarsigidenspeciellamiljönmedrentvatten,lågsalthaltochnäringsämnen
somförsutihavetfråndestoraälvarnaochsedimenterasefterkustenpålekbottnarna.Siklöjefisket
efterKalixlöjromfårendastbedrivasiskärgårdenutanförHaparanda,Kalix,LuleåochPiteå,frånkusten
och40kmutihavet.Bottenviken,somutgörÖstersjönsnordligastedel,ärvärldensstörstabräckvattenskärgård.Destoraälvarnasmineralrikavattenomsätterhavsvattnetvarttredjeår.
TrålfisketeftersiklöjaMSC-certifieradesijuni2015genomBureauVeritas.Fisketärklassatsomhållbart
ochharsedansekelskiftetskettisamklangmedforskningen,därfiskeansträngningenårligenskeriförhållandetillfiskbeståndetsstatus.
Denunikahavsmiljönärentillgångföralltfiske.Områdetpräglasavdefyraårstiderna,därdetyrkesmässigafisketbedrivsperiodvisunderdenisfriadelenavåretfrånmittenavmajtillslutetavoktober.
Strömmingsfisketinlederundermaj-juni,följtavlaxfisketeftervildochodladlaxunderjuni-juli,fisket
efterandraarter(sikochabborre)skerijuni-augustiochsäsongenavslutasmedsiklöjefisketunder
september-oktober.Vinterfisketärsedan1990-taletnästanobefintligt,pågrundavlitenefterfrågan
frånmarknaden.
Ommanäterfisktvåtilltregångeriveckan,ochvarierarmellanolikasorter,harmanlättareattfåisig
mångaavdenäringsämnensommanbehöverförattmåbra.IfiskfinnstillexempelD-vitamin,jodoch
selen,sommångafårisigförliteav.Fiskochskaldjurbidrarocksåtillattminskariskenförfleraolika
folksjukdomar.Fetafiskar,somlax,sillochmakrill,ärrikapåomega-3-fettersomkanminskariskenför
hjärt-ochkärlsjukdomochärviktigaförhjärnansutvecklingochfunktion.
DioxinochPCBfinnsfrämstifetfisksomvildfångadlax,öringochströmming/sillfrånhelaÖstersjön.
Denströmmingsomärunder17centimeterharvisatsighalägrekoncentrationeravmiljögifterochhar
därförtillståndattsäljassomlivsmedel.
Fiskochskaldjurärdocktillstoradelarenvildresursochvissaarterhotasavutfiskning.Detfinnsäven
fiskemetoderochodlingarsomkanskadamiljön.Livsmedelsverketrekommenderardärför
miljömärkningarsomMSC,ASCochKRAVellerattmananvändersigavWWF:sfiskguide.6
5
Sametinget
20
Yrkesfisketuppleverförsommarregleringenavdenvildalaxennegativt,detförhindrarfiskeavandra
arterunderdenfiskrikaperiodenmaj-juni.Dennaregleringstyrövernäringensekonomiskafisketill
siklöjefisket.Detförsvårarocksågenerationsväxlingen.Yngreyrkesfiskare,medfåundantag,hinnerinte
byggauppenekonomiochuppfyllavillkorenförtrålfisketillståndmedfastaredskap.Förkustfisketärdet
enbartdesomfiskarmedstödavfiskelicenssomharrättenattsaluförafiskkommersiellttill
marknadensaktörer.
Detfinnsolikalagreglerattföljaomfisksäljsfrånbåtenellerfrånenberedningslokal,därdensenare
måstehaettgodkännandesom853-anläggningavLivsmedelsverket.FörattfåberedaKalixlöjromkrävs
ettextragodkännandeatthanteraskyddadelivsmedel.
Avde35yrkesfiskaresomhartråltillståndförsiklöjefisketborochlever33avdemilänet,tvåbori
Sundsvallsområdet.Avlänetstrålfiskarelivnärsigungefärhälftensomyrkesfiskarepåheltid,resterande
ärbinäringsfiskare.Desomleversomyrkesfiskaretarettansvarfrånhavtillbord,dedriversitt
fiskeföretagmedansvarföromfattandekontaktermedmyndigheter,skötselavfiskefartygochmindre
båtar,underhållochinköpavelektroniskutrustning,motorerochfiskeredskap,skötselavhamnar,
beredningslokalerochsjöbodar,personalochförsäljningavegenfiskmedmera.
HavsfisketiSverigelandarfisktillettvärdeavnärmareenmiljardkronor,andelensomlandasiNorrbottenfinnsdetingasäkrasiffrorkring.Uppskattningsvisvärderasyrkesfisketsandelilänetavmatfisk
ochfiskproduktertill100miljoner-150miljonerkronor(varierarmellanåren)medanyrkesfisketisötvattenochfiskodlingarproducerarmatfiskochfiskprodukterför10miljoner-15miljonerkronorperår.
Enligtlänsstyrelsenfinnsdetilänetdrygt123registreradebåtarföryrkesmässigtfiskeochfem
personligalicenserisötvatten.Varjeyrkesfiskareharisinflottamednågrafåundantagettstörre
fiskefartyg,max14meter,ochenellernågramindrebåtar,femtillsexmeter,somdeanvänderkring
fastafiskensompushup-fällor,laxfällorochryssjorsamtskötar,nätochmjärdar.7
6
7
livsmedelsverket.se
Norrbottenskustfiskareförbund
21
Sammantagetliggerprimärproduktionenav
livsmedelpåettproduktionsvärdekring555
miljonerkronor.
Källa:Unikamöjligheterförlivsmedelsproduktion
iNorrbottenslän,LRF,2015(bilaga1)
Starkochbetydelsefullförädlingsindustri
Norrbottenutmärkersiggenomatthaenmångsidigochstarkförädlingsindustri.EnligtSCB:s
regionalanäringslivsstatistikfanns129arbetsställeninomlivsmedelsindustriniNorrbotten2013.
Dettaär3,1procentavallaiSverige.Dessalivsmedelsindustriersysselsattedrygt1000personer
ochomsatte2,7miljarderkronor.Förädlingsvärdetlågpå674miljonerkronorochtrendenärökande
frånårtillår.Jämtlandsomärkäntförsinlivsmedelsförädlinghadeflerproduktionsplatsermenfärre
sysselsattaochlägreproduktions-ochförädlingsvärde.
LivsmedelsindustriniNorrbottenochnågrajämförbaralän
Antal arbetsställen
Antal anställda
Norrbotten
Produktionsvärde, mkr
Förädlingsvärde, mkr
Källa: SCB
Sverige Andel
Västerb. Jämtland Västern.
129 1008 4182
50315
3,10%
2%
132
1023
153
422
112
528
2685 674 156150
39733
1,70%
1,70%
2738
612
993
253
1112
323
DetfinnsfyrastoraföretagsomstårförenmycketstordelavlivsmedelsförädlingeniNorrbotten.Detär
Nyhlén&HugossonChark,Norrmejerier,PolarbrödochPolarica.Dessafyraföretagstårförknappt
hälftenavdesysselsattaochdrygthalvaomsättningenilivsmedelsindustrin.
Detfinnsocksåetttrettiotalmellanstoraförädlingsföretagmedenomsättningmellan5miljoneroch100
miljonerkronor.InomköttochcharkfinnsocksåföretagsomDavidKarlgrensslakteri,Norrbottengården
22
slakteri,NordcharkiLuleå,JokkmokkskorvochJ.PetterssonCharkiBoden.Närdetgällerpotatisfinns
blandannatOutinenspotatis.Viltochbärfinnsoftaisammaföretag.NågraavdessaärSvantesVilt&
Bär,Frostab,BodensKött&Vilt,Vilt&BärSpecialisteniNorrlandsamtArjeplogVilt.KalixSyltfabrikkan
ocksånämnassomförädlareavbär.
Antaletsamisktägdaslakt-ochförädlingsföretagharökatunderdetsenastedecenniet.Detberorpå
enökadmedvetenhetomegetinflytandefrånjordtillbordochettintresseattförädlaochförmedla
kvalitetsmässigasamiskaprodukter.Ettresultatavflersamiskaslakterierochförädlingsföretaghar
framföralltökatkvalitén.Idagfinnsintemindreän8EU-godkändarenslakterieroch14anläggningar
somärEU-godkändaförberedningochförädlingavrenköttet.Mångaavdessaärävengodkändaför
hanteringavannatvilt.VarkenSametingetellerSSRharkunnatuppgeettaktuelltförädlingsvärdeför
renen.
Detfinnsocksåmångaförädlingsföretagmedinriktningpåfisk.DetfinnsettfemtiotalsmåskaligaanläggningarsomärEU-godkändaföratthanterafiskochfiskprodukter,ochtrestörreanläggningar:BDFisk
iLuleå,GuldhavenPelagiskaiKalixochRönnbäcksFiskiPajala.BDFiskärstörstmedenomsättningpå
96miljonerkronorochdrygt30anställda.GuldhavenPelagiskaochRönnbäcksFiskharbådaomsättningarpåkring20miljonerkronorochvarderaetttiotalanställda,plussäsongsanställda.
Norrbottenharocksåettväxandeföretagandemedsmåskaligtlivsmedelshantverkochgårdsbutiker.
Videngrovinventeringhittasdrygt70företagmedsmåskaligförädlingellerförsäljningavlivsmedel.
Sannoliktfinnsdetmångafler.Mångaavdessaharendirektkopplingtillprimärproduktionen.
Produktion,förädlingochkonsumtioniNorrbottenslän2014(1000tonförkött,10000tonförmjölk).
Källa:UnikamöjligheterförlivsmedelsproduktioniNorrbottenslän,LRF,2015(bilaga1)
23
Samhällsfunktioner
Självförsörjning
IsambandmedEU-medlemskapet1995övergavSverigesinaproduktionsmålochkravetpåennationell
försörjningsberedskap.Vårlivsmedelsproduktionharminskatmedentredjedelpånågradecennier.Det
finnsingaberedskapslageravlivsmedel,insatsvarortilljordbruketellerbränsletilldetransportersomär
nödvändigaförproduktionochdistribution.Ivårtsårbarasamhällekanhavereraddatakommunikation
slåutinfrastruktur,sjukhusochvärmesystem.Vissaanalysergörgällandeattvistårmedtommahyllor
iaffärernaredanefter1-3dagarvidstoppavtransporterna.Grossisternaharenframförhållningpå
3-4dagarochalltärslutinomloppetavendrygvecka.Myndighetenförsamhällsskyddochberedskap,
MSB,hariuppdragattidentifieraochgörariskanalyserochskapaengemensamförståelsekringrisker
ochkonsekvenser.
Regeringenbeslutadeidecember2015attblandannatlänsstyrelsernaskaåterupptaplaneringenförett
civiltförsvar.Enligtregeringensproposition2014/15:109Försvarspolitiskinriktningärmåletfördetcivila
försvaretattvärnacivilbefolkningen,säkerställadeviktigastesamhällsfunktionernaochbidratillFörsvarsmaktensförmågavidettväpnatangreppellerkrigivåromvärld.Regeringenanserdetvaraav
särskildbetydelseattplaneringenförciviltförsvarbidrartillFörsvarsmaktensoperativaförmåga.INorrbottenbedrivsarbetettillsammansmedFörsvarsmaktensMilitärregionnordmedinriktningenattbland
annatplaneraförförnödenhetsförsörjning,detvillsägaförsörjningavlivsmedelochdrivmedel.Arbetet
breddasochomfattarfleraktörerunder2017och2018.
Jordbruksstöd
EUgerstödtilljordbrukareochföretagarepålandsbygdengenomsingemensammajordbrukspolitik
(CAP).EUharocksåreglerförnärEUskastödköpavissajordbruksprodukter.Föråren2014till2020är
373179miljonereuroavsattaiEU:slångtidsbudgetförjordbruk,fiske,miljöochlandsbygdsutveckling.
Detärungefär40procentavEU:stotalabudget.
MålenförCAP-politikenharsedanstartenvaritattstabiliseramarknadenochhöjaeffektivitetenföratt
säkerställaattdetfinnsmattillrimligapriser.RedannärdåvarandeEGbildadesfannsengemensam
jordbrukspolitik.Europahadedådrabbatsavmatbristefterandravärldskrigetochenstordelavbefolkningenvarlantbrukare.Stödenombildaskontinuerligttillattistörreutsträckningpremiera
jordbruksverksamhetsomärbättreförmiljönochdjuren.
ISverigevarierartypenavstödochersättningsnivåerberoendepåvarilandetverksamhetenbedrivs
ochframföralltvilkentypavverksamhetdetär.Stödenärihuvudsakdjur-ellerarealbaserade.Norra
SverigeersättsförsinalägreskördarochlångaavståndgenomKompensationsstödetochNationella
stödet.DestödenskafrämjaetthållbartjordbrukinorraSverigeochbidratillattbevaralandsbygden
levande.Detfinnsävenstödförmiljöinsatserinomjordbruket,investeringarförattökaföretagens
lönsamhetochkonkurrenskraftsamtförattstärkaarbetetmedgoddjurhälsaochunderlättaförunga
personerattstartaettjordbruksföretag.Allastödformerharomfattandevillkorochkontrollerknutnatill
sigförattingapengarskabetalasutfelaktigt.
24
Dentotalastödnivånkanvarieramycketmellangårdarochmellanolikafält.Endelmarkerberättigar
endasttillgårdsstöd,omkring1200kronorperhektar,medanverksamhetmedekologiskamjölkkor
ochsärskiltvärdefullanaturbetesmarkerkangecirka20000kronorperhektarförenstakamarkermed
speciellaförutsättningar.Jordbrukarstödenärenväldigtviktiginkomstkällaförjordbruketochkanstå
för20-50procentavomsättningeniettföretag.
Stödensutformningkritiserasimångaavseendeavnäringenochansesledatillpassivtbrukadjordbruksmarkochorättvisastödnivåermellannärliggandegeografiskaområden.SenastereformenavKompensationsstödettrosledatillminskadandelenspannmåliNorrbotten,någotsområdgivningenjobbathårtför
attökaochdärmedminskabehovetavimporteradsoja.8
Kommunikationochinfrastruktur(stadochland)
Möjlighettillettbraarbeteochtillgängliggrund-ochförskolaförbarnenärcentralafaktorersom
styrvaletavbostadsort.Ennyckelfaktorförettfungerandevardagslivpålandsbygdenärsåledesatt
kommunikationerochinfrastrukturuppfyllerlandsbygdsbornasbehovavvägarochkollektivtrafik.
Ettfungerandevardagslivpålandsbygdenförutsätterocksåattdetfinnstekniskaförsörjningssystem
såsomel-ochmobilnät,bredbandslösningarsamtstrukturförvattenochavlopp.
Attskapaförutsättningarförbyggnationochmöjliggöraförbättratboendepålandsbygdenärviktiga
faktorerförattattraheramänniskorattflyttaditellerattbehållademänniskorsomredanbordär.För
attmöjliggörakvarboendefördemänniskorsomborpålandsbygdenkrävsinsatseritillexempelhemtjänst,varuhemsändningvialanthandel,bostadsanpassningarochtryggatekniskalösningar.
Kommersiellservice
Avståndentillnärmstaserviceställeärstörrepålandsbygdenänistäderna.Längreavståndgenerelltär
detsomskiljermestmellanföretagandeistads-ochlandsbygd.Härspelarengagemangochinitiativfrån
lokalautvecklingsgruppersåsomföretagarföreningarochhembygdsföreningarenviktigroll.Ytterligare
ettoffensivtsättattförbättrasituationenförnäringsverksammapålandsbygdenärattgeutvecklingsgrupperochföretagarföreningarstödiexempelvisskapandetavföretagsbyarochnätverk.
Klustereffekterochgemensammauppköpavkommersiellserviceärtvåexempelpåkonkurrensfördelar
somkanuppnåsgenomökadsamverkanmellanföretagpålandsbygden.Maskinringenärettexempelpå
fungerandenätverkmellanlantbrukaresomhjälpervarandramenocksålevererarentreprenadtjänster
tillandradelaravnäringslivetochtilloffentligsektor.
Tillgängligkommersiellservice,detvillsägaleveransavihuvudsakdrivmedelochdagligvaror,måste
finnasförattmöjliggöranäringslivochboendepålandsbygden.
8
www.eu-upplysningen.se,www.jordbruksverket.se
25
Trenderochutvecklinginommatmarknaden
Matmarknadenväxer
Konsumtionenavlivsmedelivärldenförväntasfortsättaattökamenmedenlägreökningstaktän
tidigare.Denökadeefterfrågandrivsavväxandebefolkningar,högreinkomster,urbaniseringoch
ändradekostvanor.Totaltsettärdetfrämstiutvecklingsländernasomkonsumtionenökar.Räknat
percapitaberäknaskonsumtionenexpanderasnabbastiÖsteuropaochCentralasienföljtavLatinamerikaochövrigaAsien.Spannmåluppgesfortfarandeutgörahuvudinslagetimänniskansmat-
hållning,mendetspåsenövergångtilldietersomärrikarepåprotein,fetterochsocker.9
Densvenskamatmarknadenväxtemed12,6miljarderkronorunder2013,mendetsvenskajordbruket
fickenbart17miljonerkronoriökatförsäljningsvärde.SåhartrendensettutsedanEU-inträdet–det
ärnågonannansomhartagithemvärdetavhelatillväxten.
Samtidigtsomjordbruketharblivitmerberoendeavinternationellapriserharkonsumenternapåden
svenskamatmarknadenblivitalltmeroberoendeavdetinhemskautbudet.Enstordelavtillväxtenberor
påattbehovsomtidigareintetillgodosågsnumeratillgodosesavimporteradeprodukter.10Detberorlika
mycketpålägreprisertillföljdavbilligarearbetskraftsompåproduktersomkonsumenternauppfattar
sommerhögkvalitativa.Mentillväxtökningenberoriförstahandpåattviväljermatsomkostarmer.Det
yttrarsigbådegenomattvioftareäterköttsomärettrelativtdyrtlivsmedel,menocksåpåattviäter
merprofileradochproduktutveckladmat,tillexempelekologiskaprodukter,förädlademejeriprodukter
ochfärdigmat.
Parallelltmedtrendenmotdyraremat,harprisernasjunkitpåbaslivsmedel.Försvenskaproducenter
ärutmaningenatteffektiviserasinproduktionlikasnabbtellersnabbareänvadmangöridestora
exportländerna.
Hälsotrender
Denstarkastetrendenenligtproducenternaärjusthälsosammaprodukter.Hälsotrendenharblivit
alltstarkareifleraårstidochnubörjarmaniolikatrendanalyserseatthälsokonceptetfördjupasdär
konsumenternaintebaragörmatvalsompåverkardenegnahälsanutanocksåhändelserutanför
kroppen,tillexempelhurklimatetpåverkasellerhurdjuromsorgengaranteras.
Ursprung
Ursprungetärettannatviktigtmervärdeförkonsumenterna.Jordbruksverketgenomfördeen
Matlandet-undersökning2013där1000ungdomar,varavdrygt60procentvarstadsbor,fickfrågor
omderassynpåmat.Nioavtiovillkännatillursprungetpåmatenochlikamångaföredrarattäta
svenskproduceradmat.Nästanlikamångakantänkasigattbetalamerförmatsomärproduceradnära
sitthem.Livsmedelsindustrinochävendagligvaruhandelnvillåtervinnakonsumenternasförtroende
9
FAOrapport2015
FAOrapport2015
10
26
efterallamatskandalerochkommerdärförsatsapåökadspårbarhet.Omdetfinnsspårbarhetihela
kedjanökarmöjlighetenattsäkrakvalitetenpåråvarornaochkvaliteteniprimärproduktionen.
Mervärdesmarknader
Attkonsumentenärbereddattbetalaextraföregenskapersomhonellerhansättervärdepåmärksom
mantittarnärmarepåprisernapåolikaproduktermedsammasortsråvarorochsammafunktion.Den
dyrastekankostabådetvåochtregångersåmycketsomdenbilligaste.Hemlighetenliggeriattvissa
kunderupplevermervärdenkoppladetillvissaprodukter.Detkanhandlaomenkänslaavattköpanågot
extralyxigt,tillexempelenitaliensklufttorkadskinka,ellernågotsomkännsextratryggt,somnärproduceradmjölkellerekologiskagrönsaker.Enproduktsverkligavärdeärvärtenvissdelochryktet
envissdel.Iblandärryktetvärtmer.
Identitetsmarkör
Matenharblivitenidentitetsmarkör.Mångakonsumentersökeridentitetochstatusochmatharblivit
enlivsstil.Duärvadduäter–vego,fairtrade,ekologiskt,mjölkfritt,farmdining,rawfoodmedmera.
Mångahartidsbrist,saknarkunskapomlivsmedelochmatprodukter,menärlösningsfokuseradeoch
letarständigtnyamiddagsalternativ.Köpbeslutetskerinteibutikenutanpåenheltannanplats.På
socialamedierskerdementalainköpenochdärefterhämtasmateneventuelltibutikenellervia
restaurang.
Hållbarhet
Enhållbarutvecklingärenutvecklingsomtillfredsställerdagensbehovutanattäventyrakommande
generationersmöjligheteratttillfredsställasinabehov.11Hållbarochhälsosammatärknappten
trendlängre,utanbliralltmeretthygienkrav.TrendanalytikernAnnaOttossonpratadepåettNära
Mat-pratomFairfoodsomenstarkkommandetrend.Honmenarattvistårinförettenormtskifte
närdetgällermat,påolikadimensioner.Detskavarabraförmänniskan,förmiljön,fördefotavtryckvigörochdetskavarasjystaarbetsförhållanden.
Restaurangutbudetiständigförändring
Meddetökaderesandetochinspirationenfrånandramatkulturerharvitagittillossmassoravnyamaträtter.På1970-taletkompizzantillSverigeochnågotsenarekomkinamaten.Ibörjanav1990-taletkom
mexikanskatacosförattstannaochidagtillhördessamaträtterbarnensfavoriterpåskolmatsedeln.
Någraavdesenastetillskottenärsushiochthaimat.
Idestörretätorternailänetökarkonkurrensenmellanolikarestaurangkonceptochundersenasteåren
harantaletgourmetrestaurangerökat.INorrbottenärdetsärskilticentralaLuleåsomdestörstaförändringarnaharskett.Därbyggermenyernapåenmixavlokalaochinternationellarättersomspanska
tapas,italienskacharkuterier,renfilé,fjällrödingellerhängmöradoxfilé.Denvanligahusmanskostenär
fortfarandeväldigtovanligilänetsrestaurangutbud.
Mångalunchrestaurangerärberoendeavvadgrossisternakanerbjuda.Gemensamtförmångaavdessa
restaurangerärattdefortfarandeharväldigtlitelokalproduceraderåvaror.Lunchrestaurangernaanser
11
Brundtlandrapporten,1987
27
attdetärfördyrtattköpainlokalproduceratochgrossisternahävdarattdetintefinnstillräckligtmed
råvarorochdärförärsortimentetförsmalt.
NärLRFmedhjälpavStudentConsultingtelefonintervjuadecirka100avlänetsrestauranger2013och
2015visadedetsigattdestörrerestaurangernahadelokalproduceratlängstnerpåprioritetslistan.Först
komkvalitet,pris,tillgänglighet,grossistensutbud,valmöjligheter,logistikochallrasistlokalproducerat.
Därframgickdockattdemindreföretagenoftaprioriteradelokalproduceratomdetfannstillgängligt.
Sammantagetharintressetfördetlokalproduceradeökatochdettyderpåattdetbordefinnasenbra
utvecklingspotentialförlokalproduceraderåvarorochlivsmedelblandrestaurangernaiNorrbotten.
Digitaliseringenspåverkansmöjligheter
Digitaliseringenmedförbådemöjligheterochutmaningarförlivsmedelssektorn.Denändrarhurvi
producerar,distribuerarochmarknadsförlivsmedel,menocksåkonsumenternasinköpsbeteenden.
Detisinturskaparnyavinnareochförlorare.
Idaghandlardigitaliseringintebaraomeffektivisering,handelochmarknadsföring,utanocksåomatt
förändrahelavärdekedjorochorganisationer.Digitalamedelkansynliggörahållbarhetsaspekterochöka
innovations-ochkonkurrenskraftenihelalivsmedelskedjan.Dekanävenfungerasomentransformerandekraftpåbådeproduktions-ochkonsumtionsledetgenomatteffektiviseraprocesserellerinformeraförattändravalavkonsumtion.
Genomatttillgängliggörainformationilivsmedelssektornskapasendigitalinfrastrukturochinnovationsmöjligheteriskapandetavnyatjänsterochprodukter.Detkanexempelvisledatillminskadetransaktionskostnaderförlivsmedelsföretagenochskapatillgängligainformationslösningarsommöjliggörför
osskonsumenterattgörainformeradeval.Vilkengårdkommerdjuretifrån?Vemägergården?Under
vilkaproduktionsförhållandenhardenhärtomatenodlats?Detkanvarasakervifunderarpånärvi
handlarmat.Ettannatexempeldärdigitalalösningarskullekunnagöranyttaärnärdetgällerattminska
matsvinnet.Härkandigitaliseringenbidratilleneffektivareresursanvändning.12
Delningsekonominväxer
Medenökaddigitaliseringhardelningsekonominutvecklatsstarktdesenasteårenutifrånhållbarhetsaspekterochfinansieringsbehov.Delningsekonomikanbeskrivassomenaffärsverksamhetsombygger
påattmantarresursersominteanvändsfulltutochmöterbehovochviljahoskonsumenterattdela
resursennärdetpassar.Delningsekonominledertillettmereffektivtnyttjandeavresurservilketgagnar
samhälletochmiljön.Redanidagfinnsredanettväxandeintresseförattdelaochhyraiställetföratt
äga.Delningsekonominkanocksåbidratillenmernyanseradbildavglobaliseringen,frånetthotmotdet
lokalanäringslivettillenmöjlighetattnåflerkonsumenterochbliettverktygförentreprenörerpå
landsbygden.
12
Näringsdepartementet
28
Transparensalltviktigare
Nyakommunikationskanalergördetmöjligtattfåmerdjupgåendeinformationomföretag,organisationerochmyndigheterochdetblirlättareattavslöjafusk,miljöförstöringellerandraskandaler
ochdärförblirmeröppenhetettmåste.
29
Norrbottens
livsmedelsstrategiNäraMat
NorrbottenslivsmedelsstrategiNäraMatsvision:
”Mernorrbottniskmatpåtallrikarna”.
VisionenMernorrbottniskmatpåtallrikarnanåsgenomattmatproducenter,konsumenteroch
samhälletkommernärmarevarandra.Närhetskapasgenomnyfikenhet.Strateginskaförstärka
närhetenochlockatillnyfikenheteftersomdenomfamnarsåvälsamhälletsbehovsomNorrbottens
livsmedelsproduktion.Arbetetgörvistegförsteg,istortochismått.Vigördetmedgemensamma
krafter.Utansamarbetekommerviingenstans.
Femutvecklingsområdenharutkristalliseratsunderprocessen.Berördaparterhartagitpåsigansvaret
förattdeplaneradeåtgärdernagenomförsinomangiventidsram.Härpresenterasdessaprioriterade
utvecklingsområden,deplaneradeåtgärderna(sompresenterasutaninbördesrangordning)samtde
partersomansvararförattdeolikaåtgärdernagenomförs.
30
Prioriteratområde1:Kunskapomhållbarmatoch
folkhälsa
Matärlivsviktigt,menproduktionenavmatärbådenegativochpositivföromgivningenssociala,
ekonomiskaochekologiskaaspekter.Hurproduktionenochkonsumtionenavmatpåverkaralla
hållbarhetsaspekterärkomplextochdetärdärförsvårtattsomenskildkonsumentgörahållbaraval.
Riksdagensdefinitionavgenerationsmålet
"Detövergripandemåletförmiljöpolitikenäratttillnästageneration
lämnaöverettsamhälledärdestoramiljöproblemenärlösta,utanatt
orsakaökademiljö-ochhälsoproblemutanförSverigesgränser."
Förattnåriksdagensgenerationsmålochmåletomenhållbarframtidmåstevårtlevnadssättochvår
konsumtionvarahållbar.Menförattgörahållbaravalkrävskunskapochdenkunskapenäridagbristfällignärdetgällermat.Detärhögtprioriteratatttaframochspridakonsumentupplysningomhurmat
producerasochpåverkaromgivningendärdenproduceras.
Menvadskamandåätaförenhållbarframtid?SomIVA-rapportenEnvironmentalimplicationsof
Swedishfoodconsumptionanddietarychoicesbeskriverfinnsdetinteendietsomärbättreänandra,
utandeflestaharför-ochnackdelarijämförelsen.13Tillexempelbidrarenekologiskkosttillmerövergödningochförsurningpågrundavlägreskördar.Mendenbidraräventillökadbiologiskmångfaldoch
minskaderestsubstanserimatochnatur.Jämförelsenmellanendietmedköttochenvegetariskdiet
visadeattdenvegetariskadietenförbättrademångaavdenegativakonsekvensernaavlivsmedelsproduktionförutomattmängdenrestsubstanserimatenökade.
Underlagetförhurviväljerattprioriteramåsteblibättre.Häristrateginlyfterviettparavallainfallsvinklarsomfinnsnärmanvärderarvadsomärhållbarmatproduktion.
Hållbarhet–vadärdet?
Attlivsmedelsproduktionen,liksomhelasamhället,måstevarahållbartellerutvecklasihållbarriktning
ärnågotsomviläserochhörmycketoftanuförtiden.Menvadmenasegentligenmedhållbart?
Detfinnsfaktisktingenallmäntvedertagendefinitionavhållbarhetochhållbarutveckling.Vissaanser
attbegreppenjustdärförharfåttsåstorspridningochaccepterasavdeflesta.Detärväldigtfåsom
motsättersigattsamhälletochmatproduktionenbehöverutvecklashållbart,menvadviväverini
begreppetochhurviserpåframtidenkanskiljamycketmellanindividerochorganisationer.Andra
påstårattbegreppetblirmeningslöstochoanvändbartomdetkantolkashursomhelstochomdet
stårallafrittattinkluderalitetvadmanvill.
13
RapportC181,MichalMartinm.fl.
31
EndefinitionsomärrelativtspriddglobaltärdeniBrundtlandrapporten:”Enhållbarutvecklingären
utvecklingsomtillfredsställerdagensbehovutanattäventyrakommandegenerationersmöjligheteratt
tillfredsställasinabehov”.ISverigeharvigenerationsmåletsompresenteradesiinledningenavdethär
avsnittet.IdetarbetesomföljdeefterlanseringenavBrundtlandrapportenunder1980-och1990-talet
inomolikainternationellaorganisationerutveckladestrehållbarhetsdimensioner:miljömässig,ekonomiskochsocialhållbarhet.Ettvanligtsynsättärattalladessaärviktigaförattuppnåetthållbart
samhälle.Menvadsommenasmeddeolikadimensionernaochhuruvidaallatreärlikaviktigaär
fortfarandeöppetförtolkning.
Genomattanvändaindikatorerochmätaochföljaupphurtillståndetförmiljö,ekonomiochsociala
aspekterförändrasövertidgörattvifårbättrekunskapomivilkenriktningutvecklingengår.Menäven
omnågotsomgårattmätaochsättasiffrorpåkanuppfattassomobjektivtochsantärdetändåvärderingarsomliggerbakomvadmanväljerattmäta,hurmanväljerattmätadettaochhurmanväljeratt
tolkaresultatet.Detfinnsocksåsakersomärsvåraattmätaochsomdärförintemätsochsåledesriskerarattinteuppmärksammas,exempelvisestetiskavärden,biologiskmångfaldochsocialaaspekter.
Vadärdåenhållbarlivsmedelsproduktionochvadärmänniskorsbehov?Ärdetattkunnahandlaalla
sorterslivsmedelalladagarpååretpåallaplatserpåjordentilllågapriser?Ellerärenmänniskasbehov
avlivsmedelensäckspannmål,ensäckgulaärtorochnågravitkålshuvuden?Deflestaskullenogsägaatt
människansbehovliggernågonstansmittemellan–menvar?Detharviolikasynpå.
Ochvadinnebärmiljöförstöring?Kanviaccepteraenvissnivåavutsläppochnegativpåverkan?Hur
mycketisåfall?ÄrGMOteknisktlämpligt?Ochvadmenasmedekonomisktmöjligt?Vilkenlönmåste
lantbrukarenkunnataut?Ochvilkaarbetsvillkorskagälla?
Läsmeromhållbarproduktionochkonsumtionibilaga2,”HållbartjordbrukiNorrbotten–ett
scenarioarbete”avElinRöös,SLU,forskareförhållbaralivsmedelssystem.
Klimatpåverkanfrånmatproduktion
Endelavhållbarhetensomoftahamnarifokusärklimatpåverkan.Förattnåtvågradersmåletmåstevi
iSverigeminskautsläppenfråndagensomkring9tonkoldioxidperpersonochårtillcirka2ton.Bara
matkonsumtionenisiggeridagupphovtillmellan2-3tonkoldioxidutsläppperpersonochår.Detta,
samtidigtsombefolkningenpåjordenökar,görmatensklimatpåverkantillenjätteutmaning.14
SomjämförelsegenererarenresatillThailandcirka2,5tonväxthusgaserperperson15ochrisproduktionengenererar8tonmetangasperhektar,vilketärlikamycketsomhelakobeståndet
iNorrbottenpåettår.16
14
IPCC/Naturvårdsverket
KTH
16
Pers.med.BoWiberg
15
32
75procentavvärldensväxthuseffektharfossilgrund,detvillsägaattdeberorpåförbränningavfossil
energisomkol,olja,diesel,bensin,naturgasochgasutsläppfrånkolgruvorochläckandegasledningar.
Restenkommerfrånbränningavregnskog,matproduktion,soporochköldmedier.Metanfrånvärldens
korgerungefär5procentavdesamladeutsläppen.17
FAO-rapportenAnimalieproduktionenslångaskuggaslog2006fastatt18procentavdeglobalaväxthusgasutsläppenkomfrånanimaliesektorn.SammasiffrorharNaturvårdsverketräknatframförsvenska
förhållanden.Ungefärentredjedelavutsläppenkankopplasdirekttillidisslarna,menenlikastordel
kommerfrånavskogningavregnskogförattberedamarkförbeteochfoderodling.
Varjeenskiltdjursläpperdockinteutlikamycketväxthusgaser.Ettnötkreatursomfödsuppsomköttdjurslaktasiregelnärdeuppnåttenslaktviktpåca300kg(vilketstyrsavkonsumenternaskravpå
styckningsdetaljer).Jusnabbaredjuretnårdenviktendestomindreväxthusgaserhardenhunnitsläppa
ut.Mentillväxttaktenmåstevägasmothurfodretsomdjuretäterärproduceratochvilkamarkerdjuret
harbetat.Imångadelaravvärldenärnötköttsproduktionenmycketextensivochdjurenblirtre,fyraår
innandegårtillslaktvidmycketlågavikter.Demarkerdjurengårpåärmagraochnötslättnerav
djurenstrampochbetning.18
ISverigekanettdjurnåslaktviktenpå24månaderendastuppföddpåegenproduceratfoderoch
betandesnaturbetesmarker.Permanentabetesmarker,somdesvenskanaturbetesmarkerna,fungerar
somkraftfullakoldioxidsänkorochskafferiförbiologiskmångfald.Dethärledertillattutsläppenfrån
svensktnötköttärcirka25procentlägreänmedelproduktioneniEU.UtsläppenfrånproduktioneniEU
ärisinturcirka60procentlägreändenglobalamedelproduktionen.Desvenskautsläppenfrånnötköttsproduktionuppgårmedandraordtill30procentavmedelvärdetfördenglobalanötköttsproduktionen.19
Liknandeberäkningarvisarocksåattdensvenskamjölkproduktionenger44procentlägreutsläppav
växthusgasperkilomjölkjämförtmedvärldsgenomsnittet.20Detberorblandannatpådesvenska
böndernasökandeintresseochförmågaattodlaegetfoderproteiniställetförattimporterasoja.
Klimatförändringar–hotellermöjlighet?
Klimatförändringarnagöratttemperaturzonernaförskjutsnorrutmedenhalvtillenmilperår.Norrbottenförutspåsfåenökadmedeltemperaturmedförlängdvegetationsperiodsomföljdvilketär
gynnsammaframtidsprognoserförNorrbottensodlare.Menhögremedeltemperaturinnebärockså
attogräsochskadedjurfrodas,vilketökarbehovetavväxtskyddsmedel.
Förutomvegetationsperiodenslängdpåverkasodlingsförutsättningarnaävenavjordarter,tillgångtill
vattenochsolenspositionpåhimlen.DessafaktorerärredangodaförNorrbotten.Idebattenomde
globalaklimatförändringarnalyftsdärföroftanorraSverigeframsomenvinnare.Störredelenavjordens
länderärpåvägbortfråndetultimataklimateturodlingsperspektiv.Sydeuropaäretttypexempeldär
17
IPCC
A.Jamieson;Nötkött2010,Natur&kultur
19
Gerber,P.J.etal.TacklingtheClimatethroughLivestock,FAOochJ.P.Lesschenetal.AnimalFeedScienceand
Technology
20
FAO
18
33
denhäreffektenmycketsnartkommerattblitydlig.ÄvenÖstersjölandskapeniSverige,främstÖland
ochGotland,äririskzonen.Därärredanidaggrundvattennivåernadelägstapå30år.21Följdenavalla
klimatförändringarblirattmatproduktionenmåsteflyttanorrut.
Ävenmerextremtväderärenutmaning.Sverigekanväntasigstörrevariabilitetivädret,medextremväderochlångaperioderavtorkaochregn.EnpåtagligriskblirdåtillgångenpåvattenundertorkperioderivissadelaravSverige.Norrbottenförutspåsdäremotfåökadnederbördsmängd.Detsura
mjälajordarnariskerargeenökadutfällning.Dessutomblirmarkernasvåraattkörapåochdärmed
svåraattbruka.Sombeskrivitstidigaremåstedikningochtäckdikninggörasmedrätttekniksåattrisken
attfällautmetallertillvattendragminimeras.Ensvaghetärattmycketavdenextensivtodlademarken
idaghareftersattskötselochskerpåarrenderadmark.Täckdikninginnebäreninvesteringpåomkring
20000krperhektar,någotdeflestabrukareinteärbereddaattläggapåmarkmaninteharlånga
kontraktpå.
Medettmildareochfuktigareklimatkommerskadeinsekterochsvampsjukdomarattgynnasmedökat
behovavväxtskyddsmedel.
Rennäringenpåverkasavklimatförändringargenomattväderlekenförespåsskiftaoftaremedmer
nederbördochtemperaturväxlingarsomgerisivinterbeteslanden.Isengördetsvårtförrenenatt
kommaåtbeteochalternativamarkersaknas.22
Denförstaberäkningenavhuröver1000kommersiellafisk-ochskaldjursarterpåverkasavettuppvärmt
havvisarattdenärmaste50årenkanmångamatfiskartvingasflyttamotkallarevattennärmarepolerna
föratttrivas.Fiskeflottoritropiskavattnendrarennitlott,medansvenskafiskaresannoliktkommeratt
kunnahåvahemstorfångster.23
Främmandeämnenimaten
Antibiotika
Sverigevarförstivärldendåriksdagen1986förbjödanvändningavantibiotikaifoderisyfteattöka
djurenstillväxt.EUtogbeslutet2006ochutanförEU,tillexempeliUSA,användsfortfarandeantibiotika
rutinmässigtitillväxtstimulerandesyfte.AnvändningenavantibiotikatilllantbruksdjuräriUSAfyra
gångerstörreänanvändningtillmänniskor.ISverigeärförhållandettvärtom.24
Bakteriersomharutvecklatmotståndskraft,resistens,motantibiotikaärettväxandefolkhälsoproblem
somorsakarökadsjuklighetochdödlighet.Resistentabakterieräventyrarintebarabehandlingenav
svårabakterieinfektioner.Vårmodernasjukvårdärberoendeaveffektivantibiotikavidexempelvis
cancerbehandlingar,transplantationerochoperationersominnebärenökadinfektionsrisk.Hög
användningavantibiotikaökarriskenföruppkomstochspridningavresistens.Resistentabakterier
21
P.Holmgren;författareBartvanderGaag;Facebook”SmakaSverige”2016-04-21
SlowFoodSapmi
23
WilliamCheung,UniversityofBritishColumbia
24
SvenskaDjurhälsovården,Informationsskrift”Femkampihållbargrisuppfödning”
22
34
kanspridasmellanmänniskor,djurochmiljö.25Antibiotikaresistentabakterierspridsmestadelspåvåra
sjukhusmenåterfinnsävenhosbådedjurochimat.26
FärskasiffrorfrånDanmark,därandelenMRSA-smittadegrisarislaktenstigitfrån44procent2011till
77procent2012,visarenstadigtstigandeandelMRSA-bärareblandgrisbönderna.ISverigeharman
endastpåvisatMRSAhosengris,isambandmedprovtagningpåslakteriet.
Imångaeuropeiskaländerkommerenstordelavveterinärensinkomstfrånförsäljningavläkemedel.
ISverigehardetalltidvaritapotekensomsköttförsäljningenavläkemedel.27
IVärldsnaturfondensköttguideför2016avråderdefrånattköpathailändskkycklingpågrundavderas
högaantibiotikaanvändning.AttimporterafärskellerfrystkycklingfrånAsientillSverigeärförbjudet,på
grundavriskenförfågelinfluensa.Däremotärdettillåtetattimporteratillagadellerbereddkyckling.
2015såldescirka2950tonthailändskkycklingiSverige,varavdetmestagicktillstorkökioffentligsektor
samtrestauranger28.
Salmonella
Salmonellaäreninfektionssjukdomsomgerbuksmärtor,feber,diarréerochkräkningarochiogynnsammafallkansmittadepersoneravlida.Salmonellabakterierfinnshosmångaolikadjurslagoch
överförsvanligtvistillmänniskanvialivsmedelelleravföringfrånmänniskaellerdjur.Iflertalet
25
Folkälsomyndigheten
antibiotikaresistens.se
27
Gård&Djurhälsan/Greta
28
ATL,2016-05-30
26
35
europeiskaländerärsalmonellafrånäggochkycklingettsärskiltstortproblem.ISverigeärfärreänen
procentavallalivsmedelsproducerandedjurochlivsmedelsmittademedsalmonella.
Varjeårrapporterasungefär3000fallavsalmonellahosmänniskoriSverige,80till85procentavdessa
harsmittatsutomlands.DenlågaandeleninhemsksmittasomsesiSverigeäruniktieninternationell
jämförelse.Sverigebörjadebekämpasalmonellaredanpå1950-taletochsedan1961finnsensärskild
salmonellalagstiftning.2930
IUSAdoppasdeslaktadekycklingarnaienklorinlösningsomskagörademfriafrånsalmonella.Detär
intetillåtetattimporteradenkycklingentillEU.Ochidepågåendeförhandlingarnaomfrihandelmellan
USAochEUharSverigeshandels-ochjordbruksministerlovatattviinteskatvingassänkadensvenska
standardenfördjurskyddochlivsmedelshygien.
Växtskydd
HurochvilkaväxtskyddsmedelsomfåranvändasreglerasavettgemensamtEU-regelverk.FörväxtskyddsmedelsomärkemiskabekämpningsmedelellersombeståravmikroorganismerärdetKemikalieinspektionensombedömerochbeslutaromgodkännandeiSverigeenligtEU:sväxtskyddsmedelsförordning.TyvärrärdetbetydandeskillnaderitillämpningenavEU:slagstiftningförväxtskyddsmedel
mellanländerna.Ettexempelärattnågraländer,trotsdetEU-gemensammabeslutetattförbjudavissa
insektsmedelförbetningavvåroljeväxter,ändåhargettdispensfördessamedel.Detvisaratttillämpningenavdengemensammalagstiftningeniviktigadelarintefungerar.Skillnaderitolkningoch
tillämpningmellanländernakaninnebärastorakonkurrensnackdelarförsvenskaodlare.
Tonaktivsubstansibekämpningsmedelpertusenhektarodladmarkår2010(desenastetillgängligasiffrorna).
Källa:faostat3.fao.org/browse/E/EP/E
29
30
SvenskaDjurhälsovården,informationsskrift”Femkampihållbargrisuppfödning”
Folkhälsomyndigheten.se
36
NyaEU-reglerförenhållbaranvändningavbekämpningsmedelochförgodkännandeavnyaväxtskyddsmedelinnebärenhöjdambitionsnivåtillskyddförmänniskorshälsaochmiljö.Denyareglerna
kanledatillfärreväxtskyddsmedelattväljapåvilketisinturkanledatillproblemmedökadresistens
ochförsämradeffekt.
Delivsmedelsomoftastinnehållerresteravbekämpningsmedelärfruktochgrönt.Livsmedelsverkettar
regelbundetprover.Dehaltersomhittasidessakontrollerärvanligtvismycketlägreändegränsvärden
somfinns.TrotsresternavillLivsmedelsverketrekommenderaattmanäterfruktochgrönsaker.Vetenskapligastudierochforskningvisarattdensomätermycketfruktochgrönsakerharmindreriskattfå
vissatyperavcancer,hjärt-ochkärlsjukdomar,samtattdrabbasavfetmaochtyp2-diabetes.
Sverigeärettavdeländerivärldensomanvänderminstbekämpningsmedel.Menenstorandelavden
fruktviäterimporterasfrånländersomanvändermycketmer.
Djurhållning
SverigeärettavdeländersombästefterleverdenEU-gemensammadjurskyddslagstiftningenochdet
framhållsoftaattSverigeharvärldenssträngastedjurskyddslagstiftning.Härföljernågraexempelpå
hurdjurhållningeniSverigeskiljersigfrånandraländer.
Förattundvikaonödigtlidandeskadjurbedövasinnanslakt.Slaktutanföregåendebedövninginnebär
ettstortlidandeochmycketstressfördjuret.IfleraandraEU-länderfinnsmöjlighettilldispensfrån
kravetpåbedövningföreslaktnärdetrörsigomreligiösslakt.Mängdenköttsomslaktatsmeddenna
dispensöverstigervidadenefterfrågansomfinnsochnågonsärskildmärkningibutiksombeskriverhur
djuretärslaktatfinnsinte.EU-kommissionenbegärdeunder2010ininformationfrånmedlemsstaterna
omomfattningenavdjursomslaktasutanföregåendebedövning,mensådanauppgiftervarimånga
ländersvåraattfåfram.Irlandhardockrapporteratatt34procentavlammenslaktasutanbedövning.
IFrankrikeärmotsvarandesiffra54procentenligtenstudiefrån2006/2007.ISverigeärdetförbjudet
attslaktautanbedövning,ochdispensergesinte.
ISverigeärdetintetillåtetattkuperasvansenpålammochsmågrisar.Enstressadgrisbörjaroftatugga
påsinaboxkompisarssvansar.Svansbitningledertillotäckaskadorfördengrissomblirdrabbad.Istället
förattåtgärdadegrundläggandebristernaigrishållningensomorsakarsvansbitningsvanskuperas
grisarnaideflestaEU-länder.Europeiskalivsmedelsmyndighetenharienrapportfrån2007visatatt
merän90procentavgrisarnaiEuropasvanskuperas.EU:sgrisdirektivharsedan2013ettförbudmot
rutinmässigsvanskupering,menbaragrisarnaiSverige,FinlandochLitauenharknorrenkvar.31
Sverigeförbjuderävenfixeringavsuggornaisambandmedattdeharkultingar.DeflestaandraEUländertillåterentidavfixering,itillexempelDanmarkochTysklandfixerassuggan160dagarperår.
FördjursomskatransporterastillslakttillåterSvenskaregelverkmaxåttatimmarstransporttid.Enligt
EU:sförordningomskyddfördjurundertransportfårdetransporterasi14timmar,därefterentimmes
vilaförattvattnas,därefterytterligare14timmar.
Välmåendedjurärfriskadjursomintebehövermedicinutanväxerochproducerareffektivt.
31
SvenskaDjurhälsovården,Informationsskrift”Femkampihållbargrisuppfödning”
37
Påverkansmöjlighet
Matfusketivärldenomsätter400miljarderkronorperår.Livsmedelsverketmeddeladehösten2015att
deutbildar200nyalivsmedelskontrollantersomföljdavdetökandematfusket.Viharsettenheldel
avslöjandenimedia,somhästlasagneochfärgadoxfilé.Ävendendanskagrisuppfödningenharvariti
blickfånget.Detärdärförlättattdraslutsatsenattmultinationellaföretagintehardenenskildakonsumentensbästaisikte.Villvihabramatmåstevisomkonsumentökavårnärhettillproduktionen,öka
vårkompetensochhamöjlighetattställakravpåproduktionen.
Socialhållbarhetochrättvisa
EnligtFN:sprognoskommervärldensbefolkningökafråndagens7,2miljardertill9,6miljarderår2050.
EnstordelavökningenskeriAfrikasommeränfördubblarsinfolkmängd.Samtidigtförändrasklimatet
påjordenvilketblandannatmedförökenutbredning.
VihartidigarenämntdeodlingsmässigafördelarnasomklimatförändringenkommerinnebäraförNorrbotten.MenförutomdeföretagsekonomiskamöjligheternasomdettakanledatillkanmanävendiskuteraomNorrbottenharettansvar.Ettansvarattsetillattvärldensbefolkningfårmat.Ellerskavi
åtminstonemättadenärmastemagarnaochintehandlamatfrånandraställenivärldendärdenkanske
behövsbättre?Harviettansvarellermöjlighetattmättaenökandevärldsbefolkning?
AttarbetsförhållandenapåandrahållivärldeninteserutsomiNorrbottenärvimedvetnaom.Ävenatt
detviäterkanpåverkamänniskornegativtiandradelaravvärldenärviintuitivtmedvetnaom.Måstevi
bryossomsådanthärnivihandlarmat?Härärdetviktigtattspridaexempelpåhurkonsumtionenoch
produktionenavmatpåverkarmänniskorsåattdenorrbottniskakonsumenternakangöraaktivaval.
Konsumenternakanpåverkaochvisavadsomäracceptabeltgenomsinavalimatvarubutiken.
IdetsvenskaturistparadisetThailandärkycklinguppfödningenavdesnabbastväxande
näringarna.Därproduceras53000tonkycklingomåretochdrygthälftenavdenvolymen
exporterastillEU.MenrapportenTrappedin
theKitchenoftheWorld(2016)frånSwedwatchavslöjarskrämmandeförhållandenför
deanställda.Deförekommerbarnarbete,de
anställdatvingaslämnaifrånsigsinapassoch
deflestahamnariskuldtillarbetsgivarepå
grundavavgiftersomdefåttbetalaföratt
kommatillThailandocharbeta.Exakthur
mycketthailändskkycklingsomserverasi
Sverigeärsvårtattvetaeftersomendast
bearbetadkycklingfårimporterastillEUoch
reglernaomursprungsmärkningintemedger
fullständigkontrollbakåtileverantörskedjan.
(ATL2015-11-25)
QuinoaärenörtsomhärstammarfrånSydamerikaochsomärkändförsinhögaandel
proteinerochfetter.Pågrundavsitthöga
näringsinnehållharfattigaindianeriBolivia
kunnatklarasigbragenomattodlaochäta
quinoa.Närsåvästvärldensvegetarianerfick
uppögonenförquinoanstegvärldsmarknadspriset.NuslaktaslamadjurenutiBoliviaoch
regnskogentasneriivernattodlamer
quinoa,ochdefattigaindianernaharistället
övergåtttillattätamakaroner.(SVT,
Korrespondenterna2014-10-14)
38
VadärenhållbarlivsmedelsproduktioniNorrbotten?
HurvillviattmatproduktionenochmatkonsumtioneniNorrbottenskaseutiframtidenförattvara
miljömässigt,ekonomisktochsocialthållbara?Klartärattutsläppenavväxthusgaser,övergödande
ämnenochväxtskyddsmedelmåsteminska.Biologiskmångfaldiodlingssystemetochomkringliggande
landskapmåstevärnas.Producentenslönsamhetochframtidsutsiktermåstestärkas.Menhurskadetta
kunnaskeisamklang?
Svaretpådenfråganstyrsavhurmanserpåenradfaktorersåsom
• teknikensmöjligheter
• vilkabehovvisommänniskorhar
• vadmänniskorärvilligaattbetala
• vadjordbruket,renskötselnochfisketskaleverera(iförstahandbilligmatellerockså
landskapsvård,rekreationsmöjligheterochliknande)
• omdetgårochärönskvärtattpåverkavadmänniskorkonsumerar
• ivilkenutsträckninglivsmedelskakonsumeraslokaltellerhandlaspåenglobalmarknad
• omjordbruket,renskötselnochfisketskastödjasellerfrihandelråda
• djurensrollochrättigheter
• behovetavsjälvförsörjningregionaltochnationellt.
Olikascenarier
Närframtidenärovissochsättenattbelysadenärmångakanolikaframtidsscenariormålasuppoch
beskrivas.Iarbetetmedutformningenavlivsmedelsstrateginochunderanalysfasentogarbetsgruppen
förNäraMathjälpavtreforskarefrånSverigeslantbruksuniversitetiUppsalagenomattanordnaen
workshoppålänsstyrelseniLuleåden21mars,2016.Dagenägnadesåtattdiskuteraochutmana
framtidenförNorrbottensjordbrukochlivsmedelsförsörjningurolikaaspekter.Deltagarnabestodav
15personer;animalie-ochvegetabilieproducenter,affärsutvecklare,växtrådgivaresamtrepresentanter
frånförädlingsindustrin,myndigheterochbranschorganisationer.
DetfinnsintebaraenlösningförNorrbottenutansvaretpåfråganberorpåetiskaochmiljömässiga
värderingarihopmedvadmanharförvärldsbild.Denregionalalivsmedelsstrateginkandärförinte
göraanspråkpåvilkenvägsomärbästförNorrbotten.Vidworkshopendiskuterasföljandefyraolika
scenarierochmöjligheter,vilkafårsessomvärdefullomvärldsspaningochinspeltillprocessen:
1. NorrlandsGuld.Jordbruketsatsarpåattproduceraåtråvärdamervärdesprodukterförnationell
ochinternationellexport.Denorrbottniskaprodukternaupplevssomexceptionelltrenaochhelt
unika.Produkternaväckerintressegenomkopplingentillmidnattssolochnorrskenmenävenför
derasintensivasmaker,höganäringsinnehållochgodakvalitet.Detrörsigomprodukterfrån
fjälltillhav.Förattbehållaochstärkasinimageavdetrenaochdetfriskagörsmångainvesteringariavanceradmiljöteknikochstrategierförminskadmiljöpåverkan.Enannanviktig
framgångsfaktorharvaritförmåganattattraheraexternafinansiärer;kineser,ryssaroch
egyptierärnumernaturligaägareinorrbottniskalivsmedelsföretag.
39
2. Multi-funk.Utvecklingenhargåttmotenverkligtmultifunktionelllivsmedelsproduktiondär
lantbrukareökatsinlönsamhetgenomattsäljapaketavvarorochtjänstertillframföralltden
norrbottniskabefolkningenochturisterpåplatsiNorrbotten.Dessutomupphandlardenoffentligasektornnuintebaralivsmedelutanfrågarefterpaketlösningarsominnehållermeravde
mervärdensomjordbruketkanleverera.Anledningentillattsådanahärtjänsterblirpopulära,
speciellthosbarnfamiljerochungavuxna,ärviljanhostätortsbefolkningenattkommanärmare
naturen.Dessutomharettantalallvarligaglobalalivsmedelsskandalergjortattdetutvecklatsen
skepsismotstoramultinationellalivsmedelsföretag.Norrbottningarnaharsåledesfåttupp
ögonenförattderenaste,säkrasteochgodastelivsmedlenfinnsutanförfönstret–varförgå
överåneftervatten?
3. Köttochmjölkistorpack.Pressenfrånimporteradelivsmedelsprodukterharökatytterligare
ochdetgällerattproduceratillettlågtprisförattkunnakonkurrerapåvärldsmarknaden.Det
norrbottniskajordbruketharkunnatöverlevatackvareettomstruktureratochökatkompensationsbidragikombinationmedenmerrationaliseradproduktion.Animalieproduktionskeri
högteknologiskamodernastallardärdenmanuellaarbetsinsatsenminimerats.Dengenomsnittligamjölkbesättningenär300mjölkkor.Deflestagårdarärsjälvförsörjandepåenergigenom
biogasproduktion,sol-ochvindkraft.Traktorernagårpåbiogasochel.Dennorrbottniskalivsmedelsstrateginsomsatsatpåkompetensuppbyggnadkringochstimulansavstorskaligoch
rationellproduktionmedetttydligtfokuspåkostnadsbesparingarharhaftstorbetydelse.
Myckettidochresurserharlagtspålobbyarbeteförökadeochomstruktureradekompensationsbidrag.Manharocksåsatsatpåstorskaligaåtgärderförattförbättraarronderingenav
jordbruksmarken.Starktbidragandetilldennautvecklingärocksåenutökadmöjlighetför
juridiskapersonerattägajordbruksfastighetervilketbidragittillettantalstoragårdardrivsav
multinationellaföretag.
4. Hi-techNorrbotten.KraftigapolitiskastyrmedelförattökaSverigessjälvförsörjningsgradnär
detgällerlivsmedelochförattstimuleratekniskinnovationinomjordbruketochlivsmedelsproduktionenharinförts.Norrbottenharlyckatskapitaliseravälpådessaåtgärderochflera
högteknologiskalivsmedelsproducenterharvuxitfram.Fleraavanceradeakvaponiksystem
(slutnasystemförodlingavfiskochgrönsaker)harprecistagitsibruk.NorraEuropasstörsta
anläggningförproduktionavolikainsekterförfoderochhumanfödaskaprecisinvigas.
Spillvärmefrånindustrinförserdennaanläggningmedenergiochfodretbeståravmatavfall,
humanavfallochenmindremängdrestprodukterfrånlivsmedelsindustrin.Dennaanläggningär
såledesenviktigpusselbitförattslutakretsloppetmellanstadochland.Manharhaftetttydligt
fokuspåinnovationerochvelatochlyckatspositioneraNorrbottensomenarenaförteknisk
utvecklingavjordbruket.Ettnyttforskningscentrum,”Hi-techFoods”,harlokaliserattillLuleå
tekniskauniversitet.
LäsmeromscenarioarbetetförNorrbottenslivsmedelsproduktionibilaga2,”Hållbartjordbruki
Norrbotten–ettscenarioarbete”avElinRöös,SLU,forskareförhållbaralivsmedelssystem.
40
Reflektion
Sverigeärettvälfärdslandmedhögaambitionersomreglerarhurmatfårproducerassåattdetskerpå
ettsäkertochmiljövänligtsätt.Produktionavmatharväldigtolikaförutsättningarruntomivärldenoch
matkommeralltidattproduceras.Vimåstedärförhelatidenvaramedvetnaochuppmärksammapåom
vårtagerandehärpåverkarmänniskorochmiljöpåandrahållivärlden.Reglerarvideninhemskalivsmedelsproduktionsomredanärförhårtansträngdinnebärdetkanskeattviexporterarproduktionenav
vårmattillländerdärvivarkenkanregleraellerhafullinsynihurdenproduceras.Görvihållbarheten
enbjörntjänst?
Folkhälsa
Kroniskasjukdomarökarsnabbtochutgöridag90procentavdödsorsakernaiSverige.Mångakroniska
sjukdomarkankopplastilldefyralevnadsvanornatobaksrökning,riskbrukavalkohol,ohälsosamma
matvanorochotillräckligfysiskaktivitet.Dåkallasdelivsstilssjukdomar.Gemensamtförlivsstilssjukdomarärattdegårattförebygga.EnligtWHOskulleförändradekostvanor,fysiskaktivitetoch
rökstoppminskaförekomstenav
• hjärtinfarktmed80procent
• typ2-diabetesmed90procent
• cancermed30procent.
Norrbottenharlandetshögstainsjuknandeihjärtinfarkt,bådeblandmänochkvinnor.Prognosenseri
nulägetintehellergynnsamutförframtiden,dådetdesenasteårenharblivitänvanligareblandvuxnai
länetbådemedfetmaochatthaohälsosammamatvanor(attätafruktochgröntendastentilltre
gångerperdag).Därtillharungefärvartredjepojkeilänetsomgårförstaåretigymnasietövervikteller
fetmaochläskkonsumtionenärhög.Detvisarattinsatsernaförförändradelevnadsvanorbehövergöras
blandvuxna,menocksåbörjaredanblandbarnen.
Folkhälsanochregeringsuppdraget
Ohälsosammamatvanorochfysiskinaktivitetärdeviktigastebidragandeorsakernatillvåravanligaste
folksjukdomar.Tillsammansmedöverviktochfetmahördessatilldevanligasteriskfaktorernaförohälsa
iSverige.
Mångarörsigalldelesförlite.Särskiltungaharsvårtattfåisigtillräckligthälsosammat.Dessutomfinns
tydligasocioekonomiskaskillnadernärdetkommertillkostochfysiskaktivitet.
RegeringenserlivsmedelsomettprioriteratområdedådehargettFolkhälsomyndighetenochLivsmedelsverketuppdragetattseövervilkainsatsersombehövsförattfrämjahälsarelaterattillmatvanor
ochfysiskaktivitet.Uppdragetärenviktigdeliregeringensarbeteförattslutahälsoklyftornainomen
generation.
UtgångspunkternaförFolkhälsomyndighetensochLivsmedelsverketsarbeteskavaraenbättreanvändningavbefintligkunskapochresurser.Myndigheternaskavisahurblandannataktörerinomoffentlig
sektor,näringslivochdetcivilasamhälletkanmedverkaiettlångsiktigtarbete.
41
Möjligheternatillfrivilligaåtagandenförföretaginomhelalivsmedelskedjanskasärskiltundersökas.
Regeringenmenarattsådanaåtagandenblandannatkanvaraattreduceratillsattsockerochsalt
ilivsmedel.32
Folkhälsanochlivsmedelsstrategin
ArbetetmedNorrbottenslivsmedelsstrategiärtydligtkopplattillregeringensmålattslutadepåverkbara
hälsoklyftornainomengeneration.Motbakgrundavlänetshälsoutmaningarliksommöjligheternaatt
påverkadessaipositivriktning,ärhälsosamkostutvaldsomenviktigpelareilivsmedelsstrategin.
Strateginskabidratillhälsosammarematvanorochdärmedocksåvaraenavdestrategierilänetsom
långsiktigtbidrartillminskatförtidainsjuknandeochdödihjärtinfarkt.
Destoravinsternaförlänetshälsablirmöjligaförstdåfleraaktörergårsamman,vilketinnebärattagera
isamverkanmenocksåattvarjeenskildaktöråtarsigattverkamedhälsofokuspådenarenaden
befinnersigpå.
Ohälsosammamatvanorskiljersigberoendepåkön,socioekonomiskgruppochvarilänetmanbor.En
viktigmålsättningilivsmedelsstrateginbörvaraattbidratillattsådanaskillnaderutjämnas.
Utöveratthälsosamkostkanbidratillflerårmedhälsafördenenskildeochdesamhällsvinsterdetta
kanmedföra,finnsocksåflerkopplingartilltillväxt,hållbarhetochutvecklingsmöjligheterförlänetsom
börvägasinpåolikasättistrategin.
•
•
•
Ätermanmycketfruktochgrönsakerminskarriskenförblandannatfetma,hjärt-och
kärlsjukdomsamtvissatyperavcancer.Detärbraattätaminst500gramomdagen.
Grovagrönsakerärettmiljösmartval–lägreklimatpåverkanänsalladsgrönsakeroch
kanlagraslängre.
Fetafiskarsomlaxochsillärrikapåomega-3-fettersomkanminskariskenförhjärt/kärlsjukdomochärviktigaförhjärnansfunktionochutveckling.
32
Regeringen.se2016/05
42
ÖKA
BYTUT
BEGRÄNSA
Grönsaker
Baljväxter
Spannmålsprodukter
avvitt/siktatmjöl
è
Spannmålsprodukterav
fullkorn
Charkprodukter
Röttkött
Fruktochbär
Smör,smörbaserade
matfetter
è
Vegetabiliskaoljor,
oljebaseradematfetter
Dryckerochlivsmedel
medtillsattsocker
Fiskochskaldjur
Fetamejeriprodukter
è
Magramejeriprodukter
Salt
Alkohol
Nötterochfrön
Bildenvisarhurvigenerelltbehöverändravåramatvanorförattätamerhälsosamt.
Källa:Livsmedelsverket
Dennorrbottniskalivsmedelsrikedomenärstor.Denharbetydelseförlänsbornashälsaochsynpålänet:
• Dennorrbottniskahälsosammakostenkanutvecklasänmer.
• Länsbornassynpålänetkanutvecklasgenomstolthetenöverdennorrbottniskamaten.
• Tillgångtillhälsosamkostkanpåverkalänsbornasmatvanorochdärmedbidratilllängre
livmedhälsa.33
33
Öppnajämförelserifolkhälsan2015
43
Skolanharenviktigroll
Sverigeharetttydligtuppdragattfrämjabramatvanorhoseleverna,vilketbeskrivsiskollagen(SFS
2010:800).Godamatvanorärbådeattätapårättsättochattätarättsakersamtenförutsättningför
attbarnskautvecklasoptimaltbådefysisktochpsykiskt.
FörtvågenerationersedanvarenstordelavSverigesbefolkningdirektellerindirektkoppladtillprimärproduktionavlivsmedel.Idagjobbartvåprocentavbefolkningeninomjordbruk,trädgård,rennäring
ochfiske.Kontaktenmellandesomgörmatenochdesomäterdenharnästanheltförsvunnit.Och
samtidigtärdetsåatt
•
•
felaktigkostärdenstörstariskenförohälsaochförtidigdöd34
enhållbarframtidbyggerpåattviväljerattlevaochkonsumerahållbart,vilketkräver
kompetensomhurprodukterärframställda.
ISverigeharvikommitlångtmedåtervinningochkompostering,någotsomidagärensjälvklardeli
skolan.Mångaskolorarbetarocksåaktivtförattmedvetandegöraochminskamatsvinnet.Detärhögtid
attkunskapomhållbarmatblirensjälvklardelavskolan.Iläroplanenförgrundskolan(Lgr11)stårdet
angivetattskolanskaansvaraförattvarjeeleveftergenomgångengrundskola:"harfåttkunskaperom
ochförståelsefördenegnalivsstilensbetydelseförhälsan,miljönochsamhället."Omdethärefterlevs
kanbarnenförhoppningsvisgöramermedvetnaochhållbaravalsomvuxnakonsumenter.Barasåkan
Sverigeochvärldennåsinahållbarhetsmål.Kunskapärmakt.
Detärlättatttamatenpåbutikshyllornaförgivet.MenomSverigeharenambitionattintevarahelt
beroendeavimporteradelivsmedelmåsteävenlivsmedelsproduktionpresenterassomettmöjligtframtidsyrkeföreleverna.Hurkommerannarsensextonåringpåattblimorotsodlareomdenaldrigvariti
kontaktmedenodlareellersetthurdetgårtill?
Enlivsmedelsstrategiskahafokuspåframtiden.Om15årärdagensfemtonåringar30år–dekanvara
vårabeslutsfattaredå.Ungamänniskorärenavvåraviktigastemålgrupper,ochviskaarbetalångsiktigt
förattökaförståelsenfördetlivsavgörandesambandmellanmat,hälsaochmiljö,samtkedjanfrånjord
tillbord.
34
Folkhälsoinstitutet
44
PrioriteradeåtgärderKunskapomhållbarmatochfolkhälsa
Kunskapomhållbarmat
Mål
Åtgärd
Genomförandeperiod
Ansvarig
Detskafinnastillgångtill
färskafaktaomhållbar
matproduktionurett
norrbottnisktperspektiv
Regelbundetsammanställa
nationellaochinternationellauppgifteromproduktionsfaktasompresenteras
pålänsstyrelsens,LRF:soch
NäraMatswebbplatser
Digitalautskicktillutpekade
målgrupper
2017–2020
Länsstyrelsenisamarbete
medLRF
2017–2020
Länsstyrelsenisamarbete
medLRF
Anordnaettkonsumenteventomhållbarmatminst
engångperår
Möjliggöraprojektmedsyfte
attökakunskapenom
hållbarmat
Anordnapublikaaktiviteter
förallmänhetenpåminst24gårdarundervårenoch
försommaren
Anordnabutiksaktiviteteren
gångperåriminsttio
livsmedelsbutikerilänet
Förseskolchefermedfakta
omhållbarmat
Inspireratillattämnetfår
störreutrymmeiskolan
genomattanordnamöten
/studiebesökminstengång
perårförSYVochlärare
Genominformationsinsatserminskamatsvinnet
Uppstartnov.2016och
därefterengångperårpå
olikaplatserilänet
Okt2017–2020
LRFisamarbetemed
studieförbundeller
konsumentorganisation
Regionala
projektfinansiärer
Maj2017–2020
LRFochNorrmejerier
Okt2016–2020
LRF
2017–2020
Okt2016–2020
Länsstyrelsenisamarbete
medLRF
NorrbottensKommuneri
samarbetemedGrans
Naturbruksgymnasium
Okt2016–2019
NorrbottensKommuner
Fåigångminstenskolträdgårds-/odlingsprojekt
perkommun
Genomföraminstfyra
studiebesökperårilänet
2017–2020
Hushållningssällskapeti
samarbetemedskolorna
2017–2020
LRF
AnordnaårligtåterkommandeaktivitetpåGrans
Naturbrukgsymnasium
Bondeiskolsalen,minstfem
besökperårilänet
Sep2017–2020
LRFisamarbetemedlänets
skolor,producenter,
förädlingsföretagochGrans
LRF
Aktivtspridafaktaom
hållbarmatproduktiontill
viktigafunktioner
Ökadkunskapomhållbar
mathoskonsumenterna
Ökadkunskapomhållbar
matiNorrbotten
Ökadkunskapomhållbar
mathoskonsumenterna
Ökadkunskapomhållbar
mathoskonsumenterna
Allaskolorskahatillgångtill
materialomhållbarmat
Ökadkunskapomhållbar
matochmodernabrukningsmetoderhosunga
AllaskoloriNorrbottenhar
enplanförattminska
matsvinnet
Ökadkunskapomhållbar
mathosunga
Ökadkunskapomhållbar
matochmodernabrukningsmetoderhosunga
Ökadkunskapomhållbar
matochmodernabrukningsmetoderhosunga
Ökadkunskapomhållbar
matochmodernabrukningsmetoderhosunga
Okt2016–2020
45
Folkhälsa
Mål
Åtgärd
Genomförandeperiod
Ansvarig
Ökadkunskapom
norrbottniskhälsosamkost
hosbefolkningen
Andelensomäter
tillräckligtmedfruktoch
gröntärminstlikahögi
länetsomiriket,oavsett
kön
Kunskapshöjandeinsatser
somsammankopplarhälso-
ochnorrbottensperspektiv
Påverkakunskap,attityder
ochvärderingarföratt
befolkningenihögregradska
följaLivsmedelsverkets
rekommendationerför
hälsosammat,blagenom
Norrbottenshälsosamtalför
30-,40-,50-och60-åringar
Kunskapshöjandeinsatserför
hälso-ochsjukvårdspersonal
2017–2020
Landstinget
2016–2020
Landstinget
2016–2020
Landstinget
Skapasamverkansformer
mellanlokala,regionalaoch
nationellaaktörer
2017–2020
Landstinget
Förbättratstödtillhälsosammamatvanorgenom
hälso-ochsjukvården
Effektivtdrivaarbetetmed
hälsosammamatvanori
positivriktningilänet
46
Prioriteratområde2:Offentligaaktörerochoffentlig
upphandling
Offentligaaktörer
Tidigtistrategiarbetetidentifieradeskommunernasomenviktigpartförökadnäramat.Offentliga
aktörernaharfleraansvarsområdensompåverkarlivsmedelsproduktionenpåkortochlångsikti
länetochsärskiltinomföljandeområden:
Lokaltföretagande
Omviiframtidenskafåmänniskorattbokvarellerbosättasigpålandsbygdenmåstevissaservicefunktionersomlivsmedelsbutik/lanthandel,post-,paket-ochnyabank-ochbetalningstjänster,apotek
ochinfrastruktur(exempelvisbredband),skolaochäldreomsorgfungera.Detökarmöjlighetentillfortsattutvecklingavbygdenochdetgörattdetlokalaföretagandet,nyaaffärs-ochverksamhetsidéer,nya
samverkans-ochinnovationslösningarutvecklasochstärks.Detgrönanäringslivetärenkatalysatorför
landsbygdenochskaparenradsamhällsnyttor.Utöverattupprätthålladenbiologiskamångfaldenoch
tryggaleveransenavekosystemtjänsterhardetgrönanäringslivetocksåenbetydelseförattskapa
attraktivanatur-ochkulturmiljöer.Ettvarieratodlingslandskapskaparattraktivamiljöerförboende
ochförrekreation.Jordbruketharmångafysiskaresursersomärvärdefullapålandsbygden,tillexempel
somnärbynshockeyplanbehöverskottas.
Jobbskaparocksåandrajobb.Desomarbetaridegrönanäringarnabildarunderlagförlokalaservicenäringarsomdetaljhandel,lokaltrafik,vård,skolor,restaurangerochbilverkstäder.Dennasysselsättning
harberäknatstill246000jobb.Sammantagetskapardegrönanäringarna662000jobb.Detär
15procentavallasysselsattailandet.
IenundersökningsomNordregiogjordepåuppdragavLRF2014granskadeshurproduktionsökningen
inom66sektorerpåverkarsamhällsekonomin.Resultatetvisadeattökadefterfråganpåjordbruksproduktergereffekterpåekonominmedigenomsnitt2,51gångervärdetpåefterfrågeökningen.
Genomsnittetföralla66sektorerlågpå1,42.Sammaefterfrågeökningpåjordbruksprodukterskulle
generera1,99nyajobbisamhälletmedangenomsnittetförsamtligasektorervar1,62.
Dehögamultiplikatorernaijordbruketförklarasmedattsektornimporterarenijämförelselitendelav
sinainsatsfaktorertillproduktionen.13procentavinsatsfaktorernakommerfrånandraländermedan
siffranförmångaandrasektoreriekonominärbetydligthögre,ivissafalluppemot40procent.Tillexempelanvändermanmycketfoder,byggtjänster,transporter,energi,försäkringstjänstermedmera,som
ävendebyggermycketavsinverksamhetmedhjälpavinhemskavarorochtjänster.Dettagörattom
måletärattstimulerasvenskproduktionsåärdessasektorerochderaskopplingtilljordbruketavvikt.
Kretslopp
Denmiljömässigadimensionenavhållbarutvecklinghandlaromatttahandomvårvärld,sparaochta
varapåvåraresurser.Ienperfektvärldskulledetfinnaslokalakretsloppförgrundämnen,näringsämnen
47
ochenergi.Hållbaralösningarmellanstadochland,därtillsynesförbrukaderesurserkommertillnyttai
kretsloppbidrartillenbättremiljösamtidigtsomdetskaparekonomiskavärdenförinblandadeparter.
DetfinnskommuneriSverigesomharupprättatsamarbetemedlokalajordbrukareatttahandom
kommunalarestprodukterochföraindemiettkretslopp.Jordbruketbidrarredantillenmängdsamhällsnyttorsombiologiskmångfald,ekosystemtjänster,vackralandskapochlevandelandsbygd.Genom
attutvecklalokalasamarbetenmedkommunernarörandekretsloppochenergibidrarjordbruketmed
ytterligareensamhällstjänstsomdetdessutomskullegåattfåersättningför.Kommunernaisintur
byggermerhållbarasamhällenochskaparlokalaekonomier.
Vattentillgång
ÅrsmedelnederbördeniNorrbottenvar660mmunderperioden1961-1990.Iettframtidaklimatväntas
nederbördenökamedmellan20och40procent.Tillgångtillrentvattenärpåmångahållivärldenen
bristvaraochförväntasbredautsig.IEuropapåverkarredanvattenbristenodlingarochtillochmed
isödraSverigebörjarvattenbristenvissaårvaraettproblem.NorraSverigeärettundantagsomkommer
hagodtillgångpårentvatten.
Fysiskplanering
Kommunernahandhardenfysiskaplaneringen.Jordbruksmarkharettskyddilagstiftningenmenåker-
ellerbetesmarkärmarktypersomärenklaattexploateraochfåroftastrykapåfotennärkommuner
ellerföretagvillexpandera.Detärhögtidatttydliggöravärdetavjordbruksmarkochpåvilkaandrasätt
markenkankommatillnyttaförinvånarnautanattdenexploateras.
Odlingsbarmarkärenvärdefullresurssombörbevarasförhållbarmatproduktionochtillkommande
generationer.SveaHovrätttogenintressantdom(P4087-15)iapril2016därdeavslogenöverklagan
attbyggapåjordbruksmarkochskrev:
”Enligtbestämmelsenfårbrukningsvärdjordbruksmarktasianspråkförbebyggelseelleranläggningar
endastomdetbehövsföratttillgodoseväsentligasamhällsintressenochdettabehovintekantillgodoses
påettfrånallmänsynpunkttillfredsställandesättgenomattannanmarktasianspråk”.
Detfinnsolikaexempeldärkommunerutnyttjargrönområdenochstadsnäraodlingsmarktillätbara
planteringarellerstadsnärabete.Detskaparenomväxlande,trevligochmiljövänligstadsmiljö.Privat
odlingärettintressesomväxerstarktochsomkanvarabådefysisktochpsykiskthälsosamtsamtidigt
somutövarnaökarintressetförhållbarmatproduktionochmöjlighetenattsjälvabidra.
Grönomsorgärenverksamhetsombyggerpåattkombineraomsorgmedgårdensresurserförpersoner
somavolikaskälberörsavSocialtjänstlagen(SoL)ochLagenomstödochservice(LSS).Detkanexempelvishandlaomdagligverksamhetförfysisktochpsykisktfunktionshindrade,jourhemförmissbrukareoch
kriminella,korttidsboendeochanhörigavlastning.Förutomomväxlandeuppgifterochaktiviteterfinns
andrafördelarsomattvistasutemycket,utrymmet,känslanavgemenskapochkontaktenmedväxter
ochdjursomskänkermångamänniskormeningsfullhet.Ikommunerdärdetintefinnsgårdarinom
lämpligtavståndsomerbjudergrönomsorgbordekommunernasjälvakunnabyggauppensådan
48
verksamhetpåstadsnäraodlingsmark.Verksamhetenskullekunnakombinerasmedskolträdgårdar,
pedagogiskverksamhetochprivatakolonilotter.
Offentligupphandling
Viagruppdiskussionernaochseminariernahardenoffentligaupphandlingenutpekatssomettbetydelsefulltochprioriteratutvecklingsområdefördenregionalalivsmedelsstrategin.Denoffentligamarknaden
förlivsmedeluppgick2013tillcirka8,9miljarderkronorförhelalandetvaravdrygt220miljonerkronor
iNorrbotten,enligtLRF-undersökning2013-2014.Denoffentligaupphandlingenuppskattastillomkring
fyraprocentavdentotalamarknadenförlivsmedelochmåltidstjänsterilandetochkandärmedanses
utgöraenliten,mennogsåviktig,deleftersomoffentligsektorharettbredareansvarförfolkhälsaoch
miljösamtettnäringslivsansvar.
Idenoffentligamarknadeningårkommuner,landstingochstatligverksamhet,somförsvar,fängelser,
universitetochstatligaverk.Medoffentligmarknadräknasalltsomköpsingenomoffentligupphandling
medskattemedelfrånkommuner,landstingochstat.
Sektornväxerförnärvarandeendastmedinflationenochmarknadenhardesenasteårenvuxitmellan
enochfemprocent.DetsomtydligtstyrochreglerardenoffentligamarknadenärEU:sförordning
angåendeattfrihandelskagällainomhelaEU,lagenomoffentligupphandling(LOU)ochdenationella
politiskamålsomärsattanärdetgällerekologiskalivsmedel.
Livsmedelsfråganärmerpolitisktänbaraenupphandlingsfråga.Dethandlaromfolkhälsan–framförallt
förbarn,sjukaochgamla.Mendethandlarocksåomdesvenskalantbrukarna,renskötseln,fiskenäringenochlivsmedelsproducenterna,derassituationochmöjligheterattöverleva.Dethandlarom
miljön,omhållbarlivsmedelsproduktionochomvilkentypavlivsmedelsmarknadvivillha.Enmarknad
medbarastoragrossisterkommerattpåverkakvalitetenpåmatenviäter.Vibehöverbådesmåoch
storaleverantörerföratttillgodosevårainköp.
Försäljningenavlivsmedeltilldenoffentligamarknadenskerfrämstgenomdestörrelivsmedelsgrossisterna.Drygtsextioprocentsäljsgenomdefemstörstaaktörernasomävenräknassom
fullsortimentsgrossister.
Fördelningenmellanstörregrossister
Martin&Servera2,9miljarder
18%
Menigo1,7miljarder
33%
Dafgårds0,3miljarder
21%
Axfoodsnabbgross0,3miljarder
2% 19%
4%
3%
SvenskCater0,2miljarder
Övrigagrossister1,9miljarder
Källa:
Agroidéoch
Dagens
Samhälle
Denoffentligalivsmedelsförsäljningen/-marknadenvärderades2013till8,9miljarderkronor
49
Trenderinomdenoffentligalivsmedelsmarknaden
Detråderenstarkprispresspådenoffentligalivsmedelsmarknaden.Enskillnadmedförsäljningentill
offentligmarknadjämförtmeddentillrestaurangerochprivatmarknadärattmanväljerbortvarumärkentillförmånförprisochvolym.Detfinnssexklaratrenderpådenoffentligalivsmedelsmarknaden:
•starkprispress
•mindrekött •mindrehel-/halvfabrikat •grossisterutvecklaregnaEMV-varor
•merekologiskt
•mersäsongsbetonademenyer
Upphandlingsperiodernabrukarvarieramellanettochsommestfyraår.Ensnittaffärförenstörre
grossisttilldenoffentligamarknadenliggerpå1000till2000artikelnummer,ietttreårigtramavtal
(medenoptionattförlängatvåår),leveranstill50till150ställenochettsnittvärdeperleveranspå
6000kronor.Offentligainköparekaniblandupplevaproblemmedattleverantörernaunderavtalsperiodenbyterutprodukterochhöjerpriserutövervadsomavtalats.Vidareupplevsdetsomsvårt
förupphandlandemyndigheterattställakravsomgörattmanfårexaktdenmatmanvillha.
Bättremöjligheterattlämnaanbud
Små,medelstora,regionalaochlokalaproducenterochleverantörerharviktigarollersomanbudsgivare
förattbalanserastörreleverantörerssäljmakt.Förattförbättrakonkurrensenbörmyndighetersom
upphandlarlivsmedelunderlättaanbudslämnandet.Utbildningavmöjligaanbudsgivarekanhjälpadem
attförståupphandlings-ochanbudsprocessernabättreochfördensomaldriglämnatettanbudtidigare
kandettavaraettmycketviktigtstegmotattdeltaikommandeupphandlingar.
Minskadistributionskravenförleverantörer
Undvikkravpåattleverantörenskaskötadistribution.Attupphandladistributionavlivsmedelochmåltiderseparatelleratterbjudasamlastningscentraltillleverantörernakanlättapådistributionskravenför
leverantörerna.Småochmedelstoraleverantörersaknaroftadeninfrastrukturochdeskalfördelarsom
gördetmöjligtfördemattdistribueravarorna.
Tydligmålsättning
Upphandlingenavlivsmedelbörkopplastilloffentligamyndigheterstydligaägardirektiv/policysom
angerförutsättningarna.Dessutombörallaberörda,frånlokalapolitikertillkökspersonal,gesmöjlighet
attpåverkapolicyn.Förattfåflerochbättreanbudkanmyndigheterprovamerinnovativasättatt
upphandla,tillexempelgenomattställakravpåmiljö-ochdjuromsorg.Delaupphandlingarimindre
kontraktbaseratpåproduktgrupper,artikel,leveransplatser,säsongsindelatellerproduktkorgarutifrån
denlokalamarknaden.Detkantillexempelhandlaomnyautvärderingsmetoderellerinslagavtjänster
koppladetillkunskapochupplevelserkringlokal/näramat.
Offentligupphandlingvisarvägen
Förlivsmedelsproducenteroch-förädlarefinnsensjälvklarkopplingtillbättreförutsättningarföratt
kunnaverkainomlivsmedelsbranschenilänetnärlokalaochregionalaföretagistörreutsträckningges
möjlighetattfåkonkurreraomoffentligaupphandlingaravmat.
50
Engemensamregionalsatsningpåoffentligupphandlingavlivsmedelskullegynnaallaledochskapa
bättreförutsättningarförenhållbarochlokalochregionalekonomi.Inomramenförsatsningenskulle
norrbottenskommunernaochlandstingetmedverkaochbidratillattutvecklaennyupphandlingsmodell
förlänet.Försvaret,fängelser,universitetochstatligaverkgörvanligtvissinaupphandlingarcentraltmen
skagesmöjlighetattdeltaienregionalsatsning.
Satsningenbörberöraolikaförenklingarioffentligupphandling,säsongsupphandlingarochseparata
transportupphandlingarmenocksåflexiblaochpraktiskaanbudsprövningarsamtavstämningarmed
leverantörernasbehovochförutsättningar.Iproducentledetfårolikaformeravsamarbetslösningar
idialogmedgrossisterochandratestasochpådenpolitiskanivånskastyrmodellerochincitament
sesöver.
Dialogochmötesplatser
Iarbetetskadialogerochmötesplatserskapasförproducenterochupphandlare.Menviktigastäratt
återupprättadialogensomettverktygförutvecklingochförbättringavdenoffentligamåltideniskola,
vårdochomsorg.Detbidrarocksåtillregionalochlokalutvecklingavnäringslivetochettlevande
samhälleochöppnalandskap.
Nyttinspelfrånregeringen
RegeringenhargettiuppdragtillUpphandlingsmyndighetenattundertreår(2016-2018)för-
stärkakompetensenpåområdetupphandlingavlivsmedelochmåltidstjänsterhosupphandlande
myndighetersamthosleverantörer.EnligtregeringenharenkonkurrenskraftiglivsmedelsproduktionförutsättningarattbidratilltillväxtochhållbarutvecklingisåvälSverigeochEU
somglobalt.
51
PrioriteradeåtgärderOffentligaaktörerochoffentligupphandling
Offentligaaktörer
Mål
Åtgärd
Genomförandeperiod
Ansvarig
Fastställaförutsättningarna
förminstenkretsloppskommuniNorrbotten
Undersökaintressetbland
länetskommunerför
utvecklingmotkretsloppssamarbetemellankommun
ochlokalalantbrukare
Genomsärskildainsatser
minskamatsvinnetpå
äldreboenden
Inventeraresurseroch
fastställautvecklingsplaner
förgrönanäringarnainom
kommunerna
2017–2018
Luleåtekniskauniversitet
Okt2016–2020
NorrbottensKommuner
Okt2016–2020
LRFisamverkanmed
kommunernaoch
NorrbottensKommuner
Mål
Åtgärd
Genomförandeperiod
Ansvarig
Stärkakunskapenbland
offentligaupphandlare,
producenteroch
leverantörer
Stärkakunskapenbland
offentligaupphandlare,
producenteroch
leverantörer
Stärkakunskapenom
upphandlinghos
producenter
Ökadsamverkanmellan
producenterförattkunna
lämnagemensammaanbud
Utvecklaenfysiskoch
digitalmötesplats
Startaettlänsövergripande
projektmedfokuspå
offentligupphandling
Sep2016–2020
Upphandlingsrådetgenom
Norrbottens
Handelskammare
Genomföraen
upphandlingsdagmed
fokuspålivsmedel
8feb2017
Upphandlingsrådetgenom
Norrbottens
Handelskammare
Anordnaproducentträffar
Okt2016–nov2018
LRFisamarbetemed
Hushållningssällskapet
Anordnaproducentträffar
Okt2016–nov2018
LRFisamarbetemed
Hushållningssällskapet
Undersökakonsumenters
intresseochköpbeteende
samtproducentersoch
upphandlaresintresseför
engemensamproduktdatabasochsamlingsnamn
2017–2018
Luleåtekniskauniversiteti
samarbetemedLRFoch
Hushållningssällskapet
Allaäldreboendeni
Norrbottenharenplanför
attminskamatsvinnet
Norrbottenssamtliga
kommunerhargröna
tillväxtplaner
Offentligupphandling
52
Prioriteratområde3:Konkurrenskraftigmatproduktion
ochenergiförsörjning Konkurrenskraftsutredningen,sompresenteradesvåren2015haranalyseratjordbruketsochträdgårdsnäringenskonkurrenskraft.Idenfinnsredanframlagdaförslagomblandannatregelförenkling,offentlig
upphandling,konkurrensvillkorinomEU,rådgivning,kompetensutvecklingochföretagsutveckling,som
omgåendebörgenomföraspånationellnivå.35
Detfinnsettökatengagemangochintresseblandkonsumenter,restauranger,livsmedelsbutikeroch
offentligsektorförlokalproduceratlivsmedel.Detärglädjande,ochengrundläggandeförutsättningför
attmatproduktionenilänetskakunnastärkasochutvecklaspåsikt.
Företagandeochaffärsutveckling
Konkurrenskrafthandlaromattmötakundensochkonsumentensönskemålpåettbättresättänandra
aktörerpåmarknaden.Konkurrenskrafteniframföralltdennorrbottniskalivsmedelsproduktionen
måstestärkasomviskafåentillväxtijordbruket,renskötseln,fiske-ochträdgårdsnäringensomsåväl
behövsförattbibehållaochutvecklaetthållbartochhälsosamtsamhälle.Därförmåsteviförstärkade
fördelarochstyrkorsomfinnsinomnorrbottniskproduktionochförbättrasvagheterdärdetfinns
utvecklingspotential.Arbetetföreslåshaeninriktningpåkonkurrenskraftigaförutsättningar,effektivare
företagochinsatserförvärdebyggandeochnyaförsäljningskanaler.
Enkonkurrenskraftigprimärproduktionförutsätterkonkurrenskraftigaförädlingsföretagochtvärtom.
Inriktningenilivsmedelsstrateginskastödjahelavärdekedjansförmågaattskapalönsamtillväxtoch
nationellochinternationellkonkurrenskraft.Genomattverkatillsammansochgenomandramed
sammamålkanenstörreeffektpåmatmarknadenuppnås.Samarbeteärenviktignyckeltillutveckling
ochtillväxt.Enannanviktignyckeltillframgångärattföraendialogmedkonsumenterförattbättre
förståderasönskemålochattutvecklaochlyftasvenskaochnorrbottniskamervärden.
Nyadistributions-ochförsäljningskanalerochattknytavärdentillråvaranärheltnödvändigtföratt
skapalönsamtillväxtihelavärdekedjanfrånproducenttillkonsument.
Densomproducerarmathållbartpåettsättsomkonsumentenförstårochvillbetalaförharettförsprångpåmarknaden.Framtidensmatproduktionmåsteblimerresurssnål,förorenamindre,istörre
utsträckningbaseraspåförnybarenergiochsamtidigtbedrivassåattmarkensbördighetökar.Attgå
motenmerhållbarproduktionkanimångafallräknashemföretagsekonomiskteftersomdethandlar
omatthushållamedresurser.Redanidagärocksåvissakonsumenterbereddaattbetalamerförmat
somtydligtkanvisapåmiljö-ochhållbarhetsfördelar.
35
SOU2015:15
53
”Deträckerintemedattmedattproduktionenärmiljömässigtuthållig.Denmåste
ocksåvarauthålligpåsåvisattmänniskorsomarbetarmedlivsmedelsproduktion
kandrivalönsammaföretagochhaenbrasocialsituation.”ElinRöös,SLU
KonkurrenskraftigmatproduktioniNorrbottenskabaseraspå
•
•
•
•
•
•
•
•
lönsamhetochaffärsmannaskap
bradjurhållningochväxtodling
merlokalavegetabilierpåtallriken
unikitetochmervärden
attlandsbygdenbidrarmedförnybarenergi
flexibilitetkringägandeochbrukandeavjordochskog
attraktionskraftförungtföretagande
nyagreppkringkompetensochforskning
Produktionsgrenarmedtillväxtpotential
Mjölk
Ingenharkunnatundgåattmjölknäringengenomgåttsinvärstakrisnågonsinochtroligenfortsätterden
ytterligareentid.Trotsdettafinnsdetfortfarandeutvecklingsmöjligheterinommjölkbranscheninorra
Sverigeommöjligheternakantillvarataspåbästasätt.Mjölkbranschenärenbasnäringsomsysselsätter
mångaikringservicetjänstersomtransporter,underhållsservicemedmera.Uppskattningsviskandet
handlaomytterligarefemtjänsterruntenmjölkgård.36
NyligengavVärldsnaturfondengröntljustillsvenskostmedformuleringenattdenärettkloktmatval
somtarhänsyntillnaturen,klimatetochdjurensvälfärd.Mjölkäretthållbartlivsmedel.Svenskmjölkproduktionsklimatutsläppär44procentlägreändetglobalagenomsnittet.Denger,tackvaresin
näringstäthet,mycketnäringirelationtillsinklimatpåverkan.ForskarepåSLUanserattnorrländskakor,
tackvaresinglobaltsetthögaavkastning,harsmåutsläppavväxthusgaserperkilomjölk.Slutsatsenär
attnorrländskmjölkärdenklimatmässigtbästamjölkmankantänkasig.
Förattproducera1kilohårdostgårdetåt10litermjölk.Under2015importerades53procentavall
hårdostsomkonsumeradesilandet.Kanvifåflerkonsumenterattväljasvenskostfinnsenstor
utvecklingspotentialatttillvarata.
Nötkött
Intressetförnärproduceratnötköttharökatstadigtunderdesenasteårenochförutsättningarnaför
attproduceranötköttiNorrbottenärväldigtgoda.IdagärimportenavnötkötttillSverigemerän
50procentochdenmedverkartillstorklimatpåverkaninomEUochiövrigavärlden.Itidernärdetska
minskaspåköttkonsumtionenöverlagbordedetimporteradenötköttetomgåendeersättasavnärproduceratochnorrbottnisktkött,varsproduktionigenomsnittger25procentmindreutsläppav
klimatpåverkandegaseränköttproduktioniövrigaEU.
36
LRFMjölk
54
Viharenbradjuromsorgsomgerfriskadjursomväxerbra.Djurengårutefleramånaderomåretoch
betarvall,somvihargottom.Medettsådantbetebehöverintedjurenisammautsträckningutfodras
medandraodladegrödorochspannmål,vilketminskarklimatpåverkandeenergianvändning.Attköpa
norrbottnisktgerocksåstödföröppnalandskapochbiologiskmångfald.Mångadjurochväxtarter
gynnasijordbruksmiljöochbidrartilljordbruketsöverlevnadochförhoppningsvistillväxt.
INorrbottenharvidessutomtrevälutrustadeslakteriersomharenlångtraditionavslaktochstyckning.
Deharkapacitetetatttaemotbetydligtflerslaktdjur.Härföreslåsattslakteriernaochförädlingsindustrinisamarbetemedrådgivarebjuderinpotentiellaproducentertillinformationsmöten.
Lammproduktion
Under2014produceradesca5000tonfår-ochlammköttiSverigeochförbrukningenvar16000ton,
vilketgerensjälvförsörjningpåbara31procent.Merän50procentavimportenavlammköttkommer
huvudsakligenfrånNyaZeelandochIrland,ochtillNorrbottenärimportenännustörre.Förnärvarande
ärproduktionenavlammköttrelativtliteniNorrbottenmendetbordefinnasenstormarknadspotential
förettökatutbudavnorrbottnisktlammköttpådensvenskamarknaden.Detintresseförkvalitets-och
premiumköttsomfinnsiSverigeidagöppnardessutomuppföruppfödarkonceptsomkanskapaen
merbetalningförlammköttet.Detfinnsenstorpotentialibättreslutgödningavlammochförslakteriernaattgemensamtkommaframtillåtgärdersomkanstärkalammköttskvalitetenochdärmedvärdet
pådetnorrbottniskalammköttet.Detbordefinnasengodslaktkapacitet,mensamtidigtkrävsdetett
ömsesidigtintressefrånslakterierna.
VolymernaärsmåmenmöjligheternaattgöraspetsprodukteravlammfrånNorrbottenärstora.
DetfinnskanskeutrymmeförennyaktörsomnischarsigpåattförädlalammköttfrånNorrbotten.
Polarlammetskulleimagemässigtkunnakommamycketnära
renen.Lyckasnågotsådantärtillväxtpotentialen
fantastisktstor.
Detsomsaknasärenstrategiförhurnäringenska
kunnautvecklas.Dethandlaromattfåfler
producenterochomatthöjastatusen
ochkommautmedprodukternavia
nyamarknadskanaler.Härförslåsatt
ettsärskiltlammprojektriggasoch
genomförsunderentreårsperiod.
Iprojektetskabådeetablerade
lammproducenterochnyrekryterade,
slakteriet,Fåravelsföreningenochkunniga
rådgivareinvolveras.
55
Gris
Svenskarnaärbereddaattbetalaförsvensktkött,inteminstefterupplysningenomdenomfattande
antibiotikaanvändningenutomlands,imotsatsdengodasvenskadjurvälfärden.Grisköttärden
volymmässigtstörstaanimaliskafödanochutgörbasenförenlångradförädladeprodukter.Med
Alviksgårdenspågåendeprojekteringochutbyggnadkommergrisproduktionenilänetattvaraien
fortsattbraproduktutvecklings-ochtillväxtfas.
Äggproduktion
Förnärvarandefinnstreäggproducenterilänetochtillsammanshardedrygt50000värphöns.
Denproduktionenmotsvararensjättedelavlänetstotalabehovaväggtillkonsumenterochindus-
trin.Medandraordbordedetfinnasutrymmeförytterligare2-4äggproducenterilänet.
Grönsaker
Ettökandeintresseförnärodlatskaparutvecklingspotentialförattökadennorrbottniskaproduk-
tionenavgrönsaker.Frilandsgrönsakerärdearealmässigtstörstaträdgårdsgrödorna,exempelvisvitkål,
broccoli,isbergssalladochmorötter.Därärefterfråganstor.Jordgubbs-ochsvartavinbärsodlingarpå
frilandochitunnelharocksåutvecklingsmöjligheter.Tomater,gurka,sallatochkryddväxterikrukaär
produktersomkanvidareutvecklasiväxthusochsärskiltmedsmartförnybarenergisomhuvudsaklig
värmekälla,exempelvisöverskottsvärmefrånbiogasochbasindustrier.
Bärförädling
Medsoldygnetruntundersommarenväxerbärenväldigtfortochdetikombinationmedsvalarenätter
görattbärenblirsötareänlängresöderut.Ävenhalternaavantioxidanterärhögreidenorraregionerna
vilketgörattbärenärbådegodareochnyttigare.
Expertisenäröverensomattdetbörfinnasstorutvecklingspotentialavattbådetillvarataochförädla
meravbärenäntidigareochiNorrbottensstoraytaväxerbäristoromfattning.
Förattlyckasmedensådansatsningkrävsocksårättsortsutrustning.GlommersträskMiljöenergiären
godförebildsominvesteratochbyggtenrensanläggningdärdeocksåharresurserförattpressaoch
torkabär.
Detsamiskaköketserocksåpotentialenochvillinkluderaflerbär-ochörtprodukterimatproduktionen.
Samernahariallatideranväntsigavmycketväxterochbärförhusbehovmenintenåttutmedprodukterihandeln.Mångabesitterkunskapomvadnaturenkangemenfåharkunskapenomhurdetta
kanförädlasochvilkariktlinjersomgällerförhanteringavdetta.Enefterfråganfinnsförörterochväxter
menenförsiktighetmåsterådavidenökadförsäljningförattsamtidigtskyddaväxtbestånden.
Renochvilt
SamiskmatharpotentialenattökaexportenavproduktertillEUmedsäregnaproduktersomkan
marknadsförassomexklusiva,hållbaraochekologiska.Samiskalivsmedelsproducenterharockså
godaförhoppningaromattkunnatillvarataochförädlameravhelarenkroppen.Konsumenternaär
intehellerlikapriskänsligasomtidigareochdyrarematvarorharblivitlättareattmarknadsföras
genomexklusivitet.Detpassarsamiskaprodukterbra.
56
Renkötttillsammansmedövrigsamiskmatkannåflerkonsumentergenomattvågamerochexperimenteramednyastyckningsdetaljer.Idagärdetrenskavochsuovassomärdemestkändaprodukterna.
Samisktnäringslivmedfokuspåmatkanutvecklasochblimerlönsammablandannatgenomkvalitetsmärkningavrenkött,vidareförädlingochmathantverksamtupplevelseturism.Någraavverktygenför
kvalitets-ochursprungsmärkningarärRenlycka(SvenskaSamernasRiksförbund),SápmiExperience(Visit
Sápmi)ochArken-ochPresidiaproduktersamtpremieringavsamiskarestaurangerochövrigamatställen
(SlowFoodSápmi).
Fisk
Etthållbartfisketillhavs,iälvarochinsjöarförutsätterattdetalltidskerisamklangmednaturen.När
detgällerförädlingsgradenavfångadfiskharvimycketattläraochutvecklafrånandrafiskproducerande
nationerivärlden.Detärtillochmedmöjligtattfiskamindreiantaltonmentabättreredapådenfisk
somfångats,iställetförattdenskagåtillfiskfoderindustrin.
Odlingenavfiskharvolymmässigabegränsningar,menkanskekanvinyttjavårtrinnandevattenbättre,
exempelvisiälvarnasstoravattenmagasinikraftverksdammarna.
NumeraharEUbegränsatfisketavlaxiBottenviken.Detfårendastskeundervissatiderochbegränsas
ävenavenårligenfastställdkvot.DekraftigabegränsningarnaavhavsfisketisödraÖstersjönhargjort
atttillgångenpålaxiBottenvikenökatrejältvilketgörattfisketförbättrasförvårakustfiskare.Vårastora
älvarharuppfylltforskarnaskravpåuppvandrandelaxochreproduktion,varfördennadelavlaxfisket
bedrivspåetthållbartsätt.37
Marknadsutvecklingochunikitet Konsumenternaharstarktförtroendefördennärproduceradematenochnorrbottniskmatharoftast
lättareattkonkurreramedmervärdenänmedpris.Detinnebärattbådedenstorskaligaindustriellaoch
densmåskaligaförädlingenbehövsförattnåökadkonkurrenskraft.Detmedförattbådeindustrinoch
deenskildaföretagarnaärviktigaförattbyggamervärdenidennorrbottniskamaten.
Merpartenavvärdetillväxtenidensvenskalivsmedelsmarknadenberorpåenökadförsäljningavmervärdesprodukter.Mervärdeniproduktenskapaspåfleraolikasätt,antingeniråvaranelleriförädlingsledet.Konsumentundersökningarvisarattsvensktursprungpåråvaranärettmycketviktigtmervärde.
Omproduktenärnärproduceradellerekologiskökarbetalningsviljanytterligare.Alltflerkonsumenter
värdesätterdessutomandrakvalitetsegenskaperhosråvaran.
Produktutveckling
Idenallttuffarekonkurrenseninommatproduktionkommerdetattkrävasfortsattproduktutvecklingpå
mångaolikanivåerinomlantbruket,densamiskamatproduktionenochkustfisket.Nyamathantverkoch
matupplevelser,nyaproduktionslinjerinomförädlingsindustrin,nyaförpacknings-ochbutikskoncept,
gårdsbutikermedmeraskabyggapåettstarktentreprenörskapochhållbarhetstanke.Samordnade
insatserförutbildningochinspirationfordrasförattattraherabådeetableradeochnyaentreprenörer
attsemöjligheterna.
37
Norrbottenskustfiskareförbund
57
Ursprungsmärkning
Mervärdensomskapasiråvaranäravstorstrategiskbetydelseförprimärproducenten,eftersommöjligheternaattföratillbakamervärdettillgårdenstärks.Densombyggervärdetharstörstchansattfåbetalt
förmervärdet.Trendenmotursprungochäkthetinnebärattkonsumentensergården,renskötarenoch
fiskarensomenalltviktigaredelivärdekedjan.Enavdeviktigastefaktorernaivärdebyggandetärgeografisktursprung,detvillsägafrånvilkengård,vilkensameby,vilkenregionellervilketlandsområvaran
kommer.Jumerprecistursprungetangesdestomerunikblirråvaran.Frivilligursprungsmärkningärpå
gång,vilketskaomfattaslivsmedel,råvarorochväxter.DenfrivilligaursprungsmärkningenfrånSverige
ärtillnyttaförkonsumenternasomenklarehittardetdeefterfrågar,stärkertillverkareochråvaruproducenterochsäkrartillgångenavsvenskaråvaroräveniframtiden.
RenköttmärksidagmedRenlycka-sigillet,ettkvalitetssigillsomstårförköttfrånnaturbetandedjur,
samisktursprungmedkänslaochkvalitet,trovärdighetsamtmedomsorgomdjurochnatur.Sigillet
väglederkonsumentenattköparenköttfrånsamiskaföretagare.KortfattatfungerarRenlyckasåattde
företagsomärRenlycka-certifieradefårsjälvaanvändasigavmärkningenochävenanvändamärkningen
isinmarknadsföring.Märkningenvärnaromdensamiskakulturen,naturenochdjurensamtdetsamiska
inflytandetiförsäljningen.
Renlycka-konceptetbyggerpåattföretagarnasjälvaskamarknadsföramärkningen.EnsamladmarknadsföringsinsatsförRenlyckaskullegynnabådeföretagareochkvalitetssigill.Ambitionenäratt
Renlyckaskahanäraanknytningochkontaktmedandraaktörersomarbetarförkvalitetssäkring.
IngenproduktavrenköttetharenskyddadursprungsmärkningienlighetmedEU:sdirektiv.Enskyddad
ursprungsmärkningavrenköttskulleförhindraattsamiskaproduktnamnutnyttjasförandradjurslagän
renochskullekunnaunderlättaexportverksamheten.Önskemålfinnsomattutökamärkningarnaav
renköttgenomattinnefattabenämningarpåköttetmedstyckningsdetaljersamtvilkettypavdjur,
vaja,kalvellertjurdetärfråganom.
Varumärkesbyggeochvarumärkesskydd
Norrbottensunikalägeochunikitetpåmångaandrasättskapasmöjligheterförproduktionavbra
ochhållbarmat.Vissamöjligheterharredantillvaratagitsmenandraliggerochväntarsomoanvända
potentialer.HelaNorrbottenslänliggernorrom65breddgradenochenstordelliggernorrompolcirkeln.Detärocksåviddernas,detvildas,detrenaochdetoförstördasland.Landetdärfjällmöter
lågland,därsötvattenmötersaltvattenochdärdetvildamötermänniskanmedkraftverksdammar,
gruvorochjordbruksdrift.Alltdettaskaparmöjligheterochdetfinnsredanettantalflaggskeppsprodukter.
Renen,löjrommenochdevildabärenpersonifierarmycketavdetsomNorrbottenstårför.Detfinns
ocksåenfantastisktstorförädlingsindustrisomtillvaratardetunikaidessaprodukterochmångaav
demharexporttillhelavärlden.
Intesällanutnyttjassamernasexklusivitetifalskmarknadsföringavsåvälrestaurangerochupplevelser.
Därförbehövsdesamiskakvalitetsmärkningarnaföratthjälpakonsumentenattväljarätt.Befintliga
märkningarbehöverdärförstärkasochutvecklas.Dettaförattgenommärkningenskapatrovärdighet
58
ochiförlängningenlönsammaresamiskaföretaginommathantverk,kreativanäringarochbesöksnäring.
Samtidigtskeråterkommandeplagieringarochotillbörligtnyttjandeavvarumärkensomexempelvis
Kalixlöjromochsamiskaren-ochmatprodukter.DessavarumärkenmåstebevakasbättreavLivsmedelsverketochandraparter.Demåsteskyddasförattinteslåsutavmassproduceradeimporterade
lågpris-produkterochenväxandesvartmarknad.38
Detfinnsocksåenbetydandeproduktionavmjölk,nötkött,gris,lamm,spannmålochägg.Dessaprodukterärintelikaunika.Imångafallärproduktionskostnadernaocksåhögrepågrundavdetgeografiska
läget.DettakompenserasdockimångafallavjordbruksstödendärproducenternaiNorrbottenfårlite
merändesomfinnsisödraSverige.Tackvaredettaharproduktionenkunnakonkurrerapånågorlunda
sammavillkorsomiövrigaSverige.
Klusterochsamarbeten
Klusterärgeografiskakoncentrationeravrelateradeföretagochaktörersompräglasavettömsesidigt
beroendeochpåverkanpåvarandra,utandirektakravpåsamspel.Klusterinitiativärsatsningardären
klusterledningharenkoordineranderollvadgällersamverkansaktivitetermellanexempelvisföretag,
universitetochoffentligaaktöreriklusternätverket.
Deflestaklusterskapasavlokalaföretagellerentreprenörersomfinnerdetmerlönsamtattsamarbeta
ochdelamedsigavsinkompetensocherfarenhet.Efterhandväxeroftaettproduktivtsamarbetefram
mellannäringsliv,myndigheterochhögskolor.Dettasamarbetegåratteffektiviseragenomattformulera
utvecklingsmål,förutsättningarochsamarbetsprocesser.Fleraktörerblirdärmedmedvetnaomfördelarnaattsamarbeta,utbytaidéerochbättreutnyttjalokalaverksamhetersomisinturledertillökad
tillväxt.OECD,EUochSverigesKommunerochLandstingochfleraandraaktörerpekarpåbetydelsenav
effektivaregionalaklusterförregionersutvecklingochkonkurrenskraft.Debidrartilldenregionala
utvecklingenpåtresätt:
• Deökarproduktivitetenhosdeföretagsomingåriklustret.
• Dedriverpåinnovationstaktenochunderlättarförföretagenattväljastrategiskinriktning.
• Destimulerarnyaaffärerochföretaginomklustret.
Ägar-ochgenerationsskifte
Måletattuppnåflerproducenter,flerförädlareochökadproduktionilänetgörattrekryteringenavnya
företagaretilllivsmedelsbranschenblirheltavgörande.Detgällerlantbruket,renskötselnochkustfisket.
Ungasomvilletablerasigsombönder,renskötareellerfiskareharoftasvårtatttasigin,särskiltomman
inteharnågonanknytningtillverksamhetensedantidigare.Yngrepersonerharandrakravpåsittföretagandeocharbetsliväntidigaregenerationer.Ävennyasvenskarkommerattbehövasihelalivsmedelskedjan.
Åtgärdersomgynnarolikatyperavövertagandeochsuccessivaägarskiftenärbetydelsefullaförattenny
generationföretagareskaväxafram.Attsäljaochköpaettföretagärkomplicerat,inteminstettlantbruksföretag.Prisernapåmark,byggnaderochmaskinparkeräroftahögairelationtillavkastningsvärdet
38
SSR/SlowFoodSápmi
59
ochdetkangöradetsvårtförenköpareattfåihopkapital.Särskiltförungasomsaknarkapitaloch
etableradebankkontakter.
Inomrenskötselnochkustfisketfinnsocksåsvårighetersomärheltavgörandeförnäringarnasfortlevnad
somärgemensamtmedlantbruket,blandannatägar-ochgenerationsskiften.Förrenskötselnärdet
ocksåkontrollövermarkerochnaturresurser,renbete,vilt-ochfiskebestånd,jaktochfiskerätter,som
begränsarförnästagenerationatttaöver.Kustfiskarnaharsvårighetermedattfålicenser,tillståndoch
certifieringavkustfiskareochdärmedsvårighetermedövertagandet.Generationsskifteiföretagetärav
storbetydelseochnågotsomdeflestaföretagareförrellersenaremåstetaställningtill.Påettavgörandesättpåverkardetdeinblandadeparternaslevnadsvillkor,framtidainkomsterochmöjligheter
attförverkligaönskemålochambitioner.
Finansieringochkapitalförsörjning
Svensklivsmedelsproduktionochsärskiltjordbruketäristortbehovavyngreföretagareochnyainvesteringar.Ibådafallenbehövskapital.Härkrävsnyafinansieringsmodellerföröverlåtelseravföretagoch
merkunskapomhurmanattraherarexterntkapital.
Enstordelavdensvenskalantbrukarkårenbörjarblitillåren.Mångagårdardrivspassivtellerligger
imalpåse.Högafastighetsprisergöröverlåtelsersvåraochlåserinproduktivåkermark.Omingen
ifamiljenvillövertaverksamheten,finnsalternativetattsäljagårdenellerattövervägaaffärsmodeller
sominnebärettsuccessivtövertagandeavköparen.
Förungaochnyaföretagaresomvillköpaenverksamhetkandetdäremotvarasvårtattfåtagikapital,
ocksåförprojektmedgodaförutsättningarattlyckas.Härfinnsdetbehovavsystemförattmöjliggöra
nyföretagande,exempelvisgenomnågonformavstartstöd.Utaninvesteringskapitaltillföryngringoch
tillväxtkandensvenskalivsmedelsproduktionenaldrigväxa.
Denlågainvesteringstaktenberorfrämstpåsvaglönsamhetiproduktionen,vilketdelvisförklarasav
fördyrandesvenskasärreglersomintebelastarproducenterikonkurrerandegrannländer.Ettannat
problemärprisetpålantbruksfastigheter.Markenharblivitsådyrattdetärmycketsvårtattfåihopen
kalkylförettlantbruksföretagomdetingårköpavenfastighet.Detbehövsbådeinvesteringskapitalför
gårdarnasutvecklingochkapitalförattöverförafastigheterfrånäldrebrukaretillyngreentreprenörer,
medviljaochförmågaattutvecklalönsammajordbruksföretag.Förstnärdettaärlöstkanpotentialen
förtillväxtisvensktjordbrukfrigöras,arbetstillfällenskapasochmiljövinsteruppnås.
Lågaräntorochstramarekreditgivningharkommitparallelltmedattbankerpålandsbygdenlagtsned,
vilketbidragittillattkunskapenomdenlokalamarknadenochrelationernamellankontorenspersonal
ochenskildaentreprenörerbrutits.Englappharuppståttsominnebärattfärrepotentielltlönsamma
projektbeviljaslån.
Någotsomskiljerjordbruketfrånmångaandradelaravnäringslivetärattfastighetenhardubbelfunktioniföretaget.Denärbådeenproduktionsresurs,menocksåenfinansiellsäkerhetförandrainvesteringar,vilketharenprisdrivandeeffekt.Dessutomärutbudetavlantbruksfastigheterganskalitet
ochstramt,vilketinnebärattprisernakanstigakraftigtutanattsärskiltmångaflergårdarblirtillsalu.
Enbetydanderollförmark-ocharrendeprisernaspelarocksågårdsstödeteftersomdetärkopplattill
60
markenutankravpåaktivtbrukande.Stödsystemetbidrartillattökaavståndetmellanmarkens
avkastningsvärdeochvaddenkostarattköpa.
Lantbruksfastigheternamåstealltsåöverförastillyngreentreprenörersamtidigtsomdetskafinnas
kapitalövertillinvesteringaribyggnader,maskinerochannatsomutvecklarföretaget.
Lantbruketsnödvändigainvesteringarochägarskiftenkommerattökabehovetavkapitalutifrån,oftast
vialånibankmenocksåiformavsåkallatriskkapital.Svensktlantbruksaknartraditionförriskkapital
ochdetkanhafleraorsaker.Enkanvarariskkapitalbolagenshögaavkastningskrav.Deletarsomregel
efterungaföretagmedstorvinstpotential.Komplexaochlångsiktigainvesteringarilantbruksföretagen
leveroftainteupptillriskkapitalisternaskrav.
Finansieringslösningar
Banklånärdenhuvudsakligafinansieringslösningenidagoch93procentavutlåningentilljord-och
skogsbrukskerviabanklåndärbottenlånkankompletterasmedtopplån,blancolånochrörelsekrediter.
Bankenärgenerelltrestriktivtillattlånautkreditertillnystartadeverksamheter.
Leverantörskrediterfinnsifleraformerochanvändsframföralltinomdjurnäringar.Livdjurs-respektive
foderkreditererbjudsblandannatavLantmännenochslakterierna.Syftetmedleverantörskrediteräratt
finansierarörelsekapitalbehovet.ViaLandsbygdsprogrammetfinnsmöjligheterattsökaolikatyperav
stödisambandmedexpansionellernystartavlantbruksföretag.
Riskkapitalärdensamladebenämningenpåinvesteringaravägarkapitalionoteradeföretag.Riskkapital
ärentillgångsklassmedhögriskochkräverhögavkastning.Riskkapitalanvändsilitenutsträckninginom
lantbruketidag.Delvisförklarasdetavgenerelltgodafinansiellasäkerheter,främstimark,vilketinnebär
engodtillgångtillbankfinansiering.Blandlivsmedelsproducenteroch-förädlaresaknastraditionavatt
attraherariskkapital.Andraexempelpåaffärs-ochfinansieringsmodellerärexempelvisdelägarskap,
Sharefarming,Crowdfundingocharrende.
Arrende
Attarrenderamarkäretteffektivtsättattminskadenfinansiellariskennärettlantbruksföretagdras
igång.Tillskillnadfrånattförvärvaenjordbruksfastighetviaköp,oftastmedenstorskillnadmellan
fastighetensavkastningsvärdeochmarknadsvärde,gerdagensarrendenivåerbättreförutsättningar
attdrivaenverksamhetpåföretagsekonomiskagrunder.Begränsningarnaförföretagaresomväljer
arrenderadåkermarkärfrämstkopplattillutformningenavarrendekontraktet.Detgällerspeciellt
löptiderochbesittningsskyddsompåverkarförutsättningarnaattinvesteraiverksamheten.39
Energiförsörjningförkonkurrenskraftigmatproduktion
INorrbottenfinnsstoraförnybaraenergi-ochbränsleresursersomtillsammansmedlivsmedelssektorn
kananvändastillattutvecklamodernhållbarmatproduktion.
Länetsklimat-ochenergistrategiskabidratillattSverigeblirklimatneutraltår2050.Måletärattminska
energianvändningenmed40procentochreducerautsläppenavväxthusgasermed85procent.Strategin
skautgörabeslutsstödförmyndigheter,kommuner,företagochorganisationerilänetochskaresultera
39
LRF
61
iengemensamhandlingsplanfördenärmastetreåren.INorrbottenfinnsstoraförnybaraenergi-och
bränsleresurser.Helalivsmedelssektornhargodaförutsättningarattbidratillenergiomställningenoch
enminskningavklimatutsläppenilänet.
Framtidenväxerpååkernochiskogen
RuntomilänetväxerengigantiskförnybarresurssomkananvändasförattgöraNorrbottenoberoende
avfossilenergiochråvara.Detsomväxervarjedagpååkrarochiskogenärenlösningpåframtidens
utmaningochlantbruketkanproduceramat,förnybarenergiochråvara.Dethandlarombiogasfrån
djurensgödsel,solenergifrånladugårdstaket,vindkraftochbiomassatillbådevärme,elochfordonsbränsle.
Brukandetavjord,skogochvattenärsjälvamotornidenbiobaseradeekonomin.Förattfåframbiomassabehövsdetföretagarepålandsbygdensomhållbartbrukarnaturresursernaochökarproduktionenavförnybarenergiochråvara.Förattökaandelenbiobaseratkrävsnyasamarbeten,effektiva
värdekedjorochettkretsloppstänk.Detkrävsocksåennationellagendaochstabilapolitiskaspelregler
somtarhänsyntillbådesmåochstoramarknadsaktörer.Ochdetkrävsinnovationochteknikutveckling
förattskapanyaaffärsmöjligheterinomdetgrönanäringslivet.Genomenökadvolymavhållbart
produceradmatsamtråvarorförenergi-ochindustriproduktion,kandetgrönanäringslivetsnabbapå
samhälletsomställningfrånfossilberoendetillbiobaseradochkretsloppsbaseradproduktion.
Biogas
Biogasproduktionbaserasihuvudsakpåolikatyperavavfallsåsomavloppsslam,gödsel,källsorterat
matavfallochavfallfrånslakteri-ochlivsmedelsindustrin.Enlitendelkanutgörasavenergigrödor.
ISverigeproduceradesår2014ungefär1,8TWhbiogasfrånsammanlagt277anläggningar.Avden
produceradegasenuppgraderades57procenttillfordonsgas,24procentanvändestillvärmeproduktion,3procentgicktillproduktionavel,11procentfackladesbortoch4procentanvändes
förindustriellanvändning.
GodaexempeliNorrbotten
Alviksgården
IAlvikharAlviksgårdenbedrivitdjuruppfödningsedan1975med16000slaktsvinochettegetslakteri.
Denstörstadelenavfodretodlaspåegnamarker.TidigarelämnadeAlviksgårdenrestavfalletfrån
slaktentillettföretagsomtoghandomdet.Menmedökadekostnaderförhanteringenbestämdesig
Alviksgårdensägareförattiställetsatsapåenbiogasanläggningsomkundebehandlabådesvingödseln
ochslaktavfall.År2000togsdennyabiogasanläggningenibruk.
Alviksgårdenärensjälvförsörjandegård.De200hektaråkersomomgärdarbyggnadernaproducerar
foderåtgrisarna.Dessaväxeruppochslaktaspåplatsochbådegödselochslaktavfalltasomhand
igårdensegenbiogasanläggning.Denproduceradebiogasenförsörjerbyggnadernamedvärmeochel.
Dessutombildasettöverskottavelvilketgerenextraförtjänsttillföretaget.
BiogasanläggningeniBoden
Biogasanläggningentogsibrukår2003ochingårsomettledistörremiljöarbetesomgenomförsinom
Bodenskommun.Näravloppsslammetbörjadesamrötasmedmatavfallökademängdenproducerad
biogasochmedeneffektivarehanteringkundesatsningenpåbiogassomfordonsbränslerealiseras.
62
Våren2007stodSveriges,tillikavärldens,nordligasteuppgraderingsanläggningochtankningsställeför
biogasredoatttasibruk.
StrategisktärdetmycketviktigtattbiogastillfordonsbränsleproducerasäveninorraSverige.Genom
satsningenpåbiogasharBodensutsläppavkoldioxidminskatmeddrygt1400tonperår.Tankställetför
biogasärlättillgängligtochBodenskommunuppmuntrartillinköpavbilarsomdrivsmedbiogas.Detär
strategisktviktigtförhelaSverigesbiogassatsningattflertankställenetablerasidenorrländskalänen.
IdagfinnsdetpublikabiogastankställeniBoden,Skellefteå,ÖstersundochSundsvall,ochiLuleåskadet
etablerasettpublikttankställe.
PiteåBiogas
IInfjärdenutanförPiteåhar17livsmedelsproducerandelantbrukaregåttsammanochbildatbolaget
PiteåBiogasmedmålsättningattproducerabiogasfråndenegnagödseln.Denuppgraderadebiogasen
skasäljassomettlokaltochmiljövänligtdrivmedelochsamtidigtuppnåsetthögrevärdefördenegna
gödseln.Ca50000kubikmetergödseltillsammansmedandrarestprodukterfrånlantbruketskarötas.
Energiinnehålletidenproduceradebiogasenmotsvararnästan1000kubikmeterdieselperårochär
tillräckligtförattersättaalltfossiltdrivmedelsomidagförbrukasavstadsbussarnaiPiteåochkommunensallaegnafordonsamtendelavprivatbilismenikommunen.
Metanavgångfråndjurhållningäridagettklimatproblemochgenomattrötagödselminskasutsläppen
avväxthusgasersamtidigtsomförnybarlokalproduceradbiogaskanersättafossilbensinochdieselinom
transportsektorn.Vidareblirrötadgödselmerlättflytande,växternataruppnäringenlättareochdessutomminskarluktenvilkettillsammansmedattskapalokalaochregionalaarbetstillfällengörbiogastill
ettlockandesystemförmånga.
FrigivaGård
FrigivagårdärenmjölkgårdiAltersbrukochpågårdenfinns160korilösdrift.Härproducerasårligen
1514tonmjölk.Åkermarkenomfattaridag350hektarochhärodlasspannmål,slåttervalltillensilage
samtbetesvall.PåFrigivagårdsatsarmanpåattbliheltsjälvförsörjandepåel.Idagförbrukascirka
623000kWhperåriformavdieselochel.Sedanbörjanav2013producerarmanpågårdenomkring
300000kWhelfrånbiogas.Detmotsvararcirka200000kronoromåretiminskadekostnaderförel.
Frånbiogasenkanmandessutomtaut400000kWhiformavvärmesomkanutnyttjastilluppvärmning
avstallarochhus.
Satsningpåsolcellsanläggningar
Förattställaomtillmerförnybarelbehöverviallahjälpatill.Ingenkanbidramedallt,menallakan
bidramednågot.Ettsättattbidraärattinstallerasolcellerochdelvisproducerasinegenel.Enviktig
insatssomblirännubättreommankombinerardetmedatteffektiviserasinegenelanvändning.Lantbruketochlandsbygdenhariallmänhetstorabyggnadermedplanatakutanfönsterochskorstenar.
Maskinhallar,stallochladugårdarmedtakmotsödergerengodsolinstrålningochharkapacitetatt
genererastoramängdersolelvarjeår.
Närviproducerarmat,energi,varorochtjänsterpåetthållbartsättserviförbättraderesultat.Viserett
friskarelandskap,enökningavvärdetpåekosystemtjänsternadärävenvårastadsmiljöerärrenaretack
63
varedenframgångsrikaomställningentillfossilfrifordonsflotta,biobaseradvärmeochel,ochenmer
självförsörjanderegionsomärmotståndskraftigmotklimatförändringarnaseffekter.
Tillvaratagandeavspillvärmefrånbasindustriernatillodlingiväxthus
Hurkanmanomvandlalågtempereradspillvärmetillenergiförodlingavgrönsakerochväxter?Trotsatt
överskottsvärmefrånpappersverk,stålverkochgruvindustrinåteranvändspåolikasättgårenstordelav
värmentillspillo.Vilkamöjligheterfinnsattkopplaihopenergiöverskottavvärmefrånbasindustrierna
tillenergiförodlingiväxthus?Behovsanalysenvisarattväxthusbranschenstårinförettgenerationsskifte
inomdenärmastetioåren.Gamlaväxthusmåsteuppdaterasochnyaanläggningarbyggas.Samtidigt
finnsdetbehovavattutnyttjaspillvärmemereffektivt.
Mednyteknologiföromvandlingavöverskottsvärmefrånindustriertillenergiförodling,kannyaväxthusenklareetablerasiolikadelaravlandetoavsettklimatzoner.Detisinturskullekunnageökad
sysselsättninginomväxthusodling.Iförlängningenskullelokalodlingkunnautökasochbehovetav
importeradfruktochgrönsakerminskas.
64
PrioriteradeåtgärderKonkurrenskraftigmatproduktionochenergiförsörjning
Konkurrenskraftigmatproduktion
Mål
Åtgärd
Ettstärktentreprenörskap
ochledarskaphosföretagen
Utbyteavkunskap,affärsmodellerochaffärskontakterblandlivsmedelsproducenteroch-förädlare.
Höjdkunskapompaketeringochförsäljningbland
producenter
Ökadnärhetmellan
konsumenteroch
producenter
Ökatintresseförförodling
blandkonsumenteroch
producenter
Ökadkunskapom
närproduceratmatbland
personalilivsmedelsbutiker
Ökadeförutsättningarför
samarbetemellanproducenter,grossisteroch
restauranger
Stärktnorrbottnisklammproduktion,ökatantal
lammproducenterochökat
utbudibutikeroch
restauranger
Underlättaförägar-och
generationsskiften
Nånyamålgrupperför
ägarskiften
Långsiktigutvecklingav
samiskmatproduktion
Lyftaochsynliggöra
renprodukter
Stärkavarumärketför
samiskmat
Kontinuerligproduktutvecklingavnorrbottnisk
mat
Genomförandeperiod
Ansvarig
Genomföraentreprenörsutbildningar
Okt2016–2020
Bildaettbranschråd
Okt2016–2020
Hushållningssällskapet,LRF
Konsult,ALMIochandra
rådgivningsorganisationer
LRF,NyhlénsHugosons,
Norrmejerier,slakterierna
medflera
Genomförapaketerings-
ochförsäljningskurser
Okt2016–2020
Hushållningssällskapetoch
LRFKonsult
Bondeibutik-aktiviteter
Sep2016–2020
GenomföraÖppengårdpå
AgroParkiÖjebyn
Aug2017–2020
LRFisamarbetemed
producenter,Norrmejerier
medflerasamthandeln
Hushållningssällskapet
Anordnavisningsresor
Okt2016–2020
LRF
Riggaochgenomföraett
projekt
Okt2016–2020
LRF,SvenskCateroch
restauranger
Riggaochgenomföraett
lammprojekt
Okt2016–2020
Hushållningssällskapet,
NorrbottensFåravelsföreningochslakterier
Genomföraregelbundna
ägarskifteskurser
Okt2016–2020
Matchmakingmellan
böndersomvillöverlåta
ochyngre,nysvenskar,och
andraintresserade
Insatserförproduktutvecklingavsamiskmat
Konsumentaktiviteteterpå
utvaldabutikeroch
restauranger
UtvecklaRenlycka-sigillet
2017–2020
LRFKonsult,Hushållningssällskapet,ALMIoch
externakonsulter
Hushållningssällskapet
Okt2016–2020
Sametinget/SlowFood
Sápmi
SlowFoodSápmii
samarbetemedlokala
livsmedelsproducenter
SSRochSlowFoodSápmi
Uppmuntratill
produktutveckling
Okt2016–2020
Hushållningssällskapet
Okt2016–2020
Okt2016–2020
65
Nyaaffärs-och
finansieringsmodellerför
livsmedelsproducenteroch
-förädlare
Ökadkunskapom
livsmedelsproduktionoch
-förädlingbland
finansiärerna
Anordnaworkshopsmed
banker,Almi,rådgivningsföretag,Finanspartneri
Norr,Ekonord,affärsänglar
Anordnastudiebesökhos
livsmedelsproducentermed
expansionsplaner
Okt2016–2020
Hushållningssällskapetoch
LRFKonsult
Okt2016–2020
LRF
Energiförsörjningförkonkurrenskraftigmatproduktion
Mål
Åtgärd
Effektiviseradenergianvändninginom
livsmedelsföretag
Tillvarataspillvärmetill
livsmedelsproduktion
Tillvarataöverskottsvärme
tillväxthus
Uppnåbättrehållbar
energiförsörjningpå
mjölkgårdar
Viaettprojektengagera
2017–2019
minst40företaginom
livsmedelsproduktion/
-förädlingattgöra
energikartläggningar
Genomföraförstudie*
2017–2018
Genomförandeperiod
Genomföraförstudie*
2017–2018
Inventerapotentiella
mjölkgårdarför
biogasinvesteringar
Okt2016–mars2017
Uppnåbättrehållbar
energiförsörjningpå
mjölkgårdar
Ökadanvändningav
solenergiilivsmedelsproduktionoch-förädling
InformeraombiogasOkt2016–mars2017
investeringarochvisapå
godaexempel
Riggaochgenomföraett
2018–2019
projektsombyggerpåatt
tillvaratanykunskapoch
nyttjandeavsolenergi
*)OmförstudienrymsinomdetpågåendeprojektetGrönaEnergiinvesteringar
Ansvarig
LRFisamarbetemed
EnergikontorNorroch
Hushållningssällskapet
EnergikontorNorri
samverkanmedLRF
EnergikontorNorr
LRFisamverkanmed
Hushållningssällskapet,LRF
Konsult,BioFuelRegionoch
Norrmejerier
LRFisamarbetemed
BioFuel
EnergikontorNorri
samverkanmedLRFoch
Hushållningssällskapet
66
Prioriteratområde4:Kompetensförsörjning
Underprocessarbetetharkompetensförsörjningenochrekryteringenavelevertillexempelvisnaturbruksgymnasiet,restaurang-ochlivsmedelsprogrammenochSamernasutbildningscentrumlyftsupp
somheltavgörandeomviskakunnabehållanågonlivsmedelsproduktionilänet.Fortsätterviatttappa
ungdomarfrånnäringarnaförlorarvisamtidigtkopplingentilltraditionerochkunskapomhur
Norrbottensunikamatproduktionhartillkommitgenomrenskötsel,lantbrukochkustfiske.
Kunskapochkompetensutvecklingsåvälidetteoretiskasomidetpraktiskaäravgörandefaktorerförde
grönanäringarnasframtidakonkurrenskraftochatthelalivsmedelskedjanhållerihop.Genomanpassade
utbildningar,bådepågymnasie-ochhögskolenivå,skapasgodaförutsättningarförframgångsriktföretagandeochkompetentarbetskraftinomdegrönanäringarna.Jumerkvalificeratarbetesomskautföras
destostörreblirbehovetavvälutbildadpersonalochkompetentföretagsledning.Därföräråtgärdersom
lockarflerattväljaettyrkeinomlivsmedelsproduktionavstorvikt.
Förattsäkraattkunskapenkringtraditionellttillvaratagandeavrenenfinnsidéerochönskemålomatt
upprättalärlingsplatserförblivandeslaktarevidsamisktägdaslakterier.Slakteriernaserdettasamtidigt
somenmöjlighetatterbjudaungasamerolikatyperavanställningar.
Medanledningavdettafinnsdetbehovavkompetensutvecklinginomrenslaktochtillvaratagandeav
slaktbiprodukterochpåsåsätttavarapåmeränsjälvaslaktkroppen.
Dagensungasamerharpågrundavmodernaslaktteknikerdåligakunskaperiatttatillvaraalltfrån
renen(tarmar,bellingar,skinn,leveretc).Attkunnasevärdetavhelarenenärenviktigfrågaochdet
finnsocksåmöjligheterattutvecklaprodukterinombådelivsmedel,hundmatochslöjdråvara.Förattnå
framgångidettaarbetebehövssjälvklartstödmedinvesteringaribyggnaderochlokalermenocksåstöd
iformavkompetensutvecklingochutbildning.Viktigtattpoängteraärattdetbehövsenkvalitetssäkring
isystemetsåattdetmedeventuellamedelförinsatserinomområdetföljermedettkravomkvalitetssäkringpåutbildningarna.Kompetensutveckling,kvalitetssäkringochorganisationärennyckelfråga
likvälsomarbetemedmarknadsundersökningar,alltsåvarprodukternaskaavsättas.
Livsmedelskedjansysselsättermänniskorlängshelaskalanavutbildningsnivåer.Hurskaparviökade
möjlighetertilllivslångkunskapsutvecklingochnyautbildningarutifrånbranschenskompetensbehov?
DetärviktigtattdetskapasenfemteinriktningpåGransnaturbruksprogramföratttydliggöra
möjligheternaattfåsärskildhögskolebehörighet.Kontinuitetochmerlångsiktigautbildningsbehov
måsteprioriteras.Likasåattenhögreträffsäkerhetkanuppnåsnärdetgällerutbildningarnaoch
arbetslivetsbehov,särskiltifrågaombristyrken.Förattlyckasmedframtidenskompetensförsörjning
inomgrönanäringarnamåstenyautbildningslösningarprövas,exempelvislärlingsutbildningaravolika
slagochettutökatsamarbetemellannaturbruksprogramochhotell-ochrestaurangprogrammen,
lärlingsprogramochSamernasUtbildningscentrum.
67
Utmaningarinomkompetensförsörjningen:
•
•
•
•
•
•
Detärsvårtattattraheranyaochungaföretagareinomlantbruket.Hurökarvi
lönsamhetenochattraktionskraften?
Hotell-ochrestaurangbranschenharsvårtmedrekryteringenochattbehållapersonal.
Hurgörvidetmerattraktivtattarbetaochutvecklasibranschen?
Hurkanviökamedvetenhetenomlivsmedelsförsörjning,exempelvisgenomattinformera
allmänhetenochengageraskolorredanpåhögstadienivå?
Hurkanviökaintressetförsamiskmatproduktion?
Hurkanåterväxteninomkustfisketsäkras?
Hurkanvibättretillvarataintegrationennärmångainvandrarekommermederfarenheter
frånjordbruks-ochlivsmedelssektornochhurkanvifåmerkonkretasakeratthända?
Forskning,utvecklingochinnovationer
Helalivsmedelssektornberörsavflerastoraglobalautmaningarsomklimatförändringar,folkhälsaoch
livsmedelsförsörjning.Därärforskning,utvecklingochinnovationerärendelavlösningen.Forskningoch
innovationerärocksåavgörandeförenlångsiktigtkonkurrenskraftigsvenskochnorrbottnisklivsmedelsindustrisombaseraspåråvarorsomkanproduceraskostnadseffektivtilänetochskapaökadeintäkter,
exportmöjligheterochflerarbetstillfällen.FörNorrbottensdelkrävsennärmarekopplingtillforskning,
tillämpadforskningochutvecklinginomSLU,LuleåtekniskauniversitetochHushållningssällskapetsAgro
ParkiÖjebynsamtpotentiellaforskningscentrapåNordkalottensomharjämförbaraklimat-,struktur-,
odlings-ochmarknadsförutsättningar.
AgroParkkanbliettcentrumdärungablivandeentreprenörerkantestaochutvecklanyaidéer,idirekt
anslutningtillforskning,rådgivningochettnätverkavlandsbygdsföretag.Härkandetskapasnya
modellerförsocialtföretagande,blandannatgenomattintegreranyanländaigröntföretagande.
Innovationsmedelkansökas
InomEIP(Europeiskainnovationspartnerskapet)kansärskiltstödsökassomsyftartillattgenom
innovationernåökadkonkurrenskraftochenhållbarproduktioninomgrönanäringar.Företag,
organisationerellermyndighetersomharenidéomeninnovationsomharstorbetydelseförjordbruks-,
trädgårds-ellerrennäringenkanfådethärstödet.Dumåstegenomföraarbetetieninnovationsgrupp
sombeståravminsttvåpersoner.Innovationenkanbeståavenprodukt,ennymetodellerprocessoch
härföreslåsattAgroParktarinitiativattbildainnovationsgrupper.
Rådgivningskompetens
Kompetensäravstorbetydelsefördennorrbottniskalivsmedelsproduktionenskonkurrenskraft.Det
kommeralltidfinnasvarierandebehovavrådgivningtilletableradeochnyaföretaginomlivsmedelsproduktionoch-förädling.Forskning,utbildningochinnovationutgörgrundenförenökadproduktion
ochtillväxtochskaparförutsättningarattmötanyasamhällsutmaningariframtiden.
Rådgivarnakanspelaennyckelrolliarbetetmedattstärkalivsmedelsbranschenskonkurrenskraftgenom
attvarabrobyggaremellanpraktikochakademi.Undersenareårharutbudetavkvalificeradrådgivning
minskatochdetsomfinnskvarmåsteförstärkas.RådgivningentillmjölkproducenterinomVäxaSverige
68
stårinförstorasvårigheter,byggnadsrådgivninginskränkersigtillhjälpmedbyggritningarochövrig
rådgivninginomväxtodling,ochekologiskproduktionärberoendeavfinansieringfrånEU-programoch
harensvagutveckling.Rådgivnings-ochintresseorganisationersomHushållningssällskapetiNorrbotten,
LRFKonsult,VäxaSverige,SlowFoodSápmimedfleraharenstorbetydelseförfortsattutvecklingav
livsmedelsbranschen.
69
PrioriteradeåtgärderKompetensförsörjning
Mål
Åtgärd
Genomförandeperiod
Ansvarig
GransblirSverigesbästa
naturbruksgymnasium
Utvecklaochförstärka
skolansamthittanya
samarbetsformer
Meraktivbearbetningav
högstadieeleveroch
föräldrarsamtettbättre
synliggörandeav
utbildningsprogrammen
Nätverksträffarmedandra
hotell-ochrestaurangprogramiNorrland
Anordnamötesplatserför
utbildningsansvariga,elever
ochlokalaproducenter
Sep2016–2020
Piteåkommun,landstinget
ochLRF
Sep2016–2020
Befintligarestaurang-och
livsmedelsprogramilänet
Sep2016–2020
Befintligarestaurang-och
livsmedelsprogramilänet
Sep2016–2020
LRFisamverkanmed
länetsrestaurang-och
livsmedelsprogram
Anordnaspecialkurserinom
mathantverk
Startalärlingsutbildningar
inomslaktochstyckningav
ren
Undersökamöjligheterna
tillenregionalutbildning/
lärlingsutb.förkustfiskare
Förberedaochgenomföra
uppstartavmatutbildning
påSamernasutbildningscentrum
Undersökaförutsättningar
företablering
Nov2016–2020
Hushållningssällskapet
Sep2016–2020
Samernasutbildningscentrum,DalvvadisEk.För.
Okt2016–2020
Norrbottens
Kustfiskarförbund
Okt2016–2020
Samernasutbildningscentrumisamarbetemed
SSRochSametinget
Okt2016–2020
UtvecklaAgroParktillett
kompetens-ochutvecklingscentrummedmånga
benattståpå
Utvecklautbytetmed
övrigaNordkalotteninom
forskningochutveckling
Bildainnovationsgruppsom
medstödavEIP:sinnovationsmedelkanstöttagoda
innovationerilänet
2017-2020
Samernasutbildningscentrumisamarbetemed
Sametinget,SSR,SlowFood
Sápmi
Hushållningssällskapet
Ökatintresseförrestaurang-ochlivsmedelsprogrammen
Kompetensförstärka
personalenpårestaurang-
ochlivsmedelsprogrammen
Ökadkunskapomnärproduceradmatpå
restaurang-ochlivsmedelsprogrammen
Ökatintresseför
mathantverk
Säkrakompetensförsörjningeninomslakt
ochstyckningavren
Säkrakompetensförsörjningenbland
kustfiskare
Matutbildningmedfokus
påsamiskmat
Ettsamisktmat-och
kompetenscentrummed
provkökpåSamernas
utbildningscentrum
AgroParkärregionens
kompetens-och
utvecklingscentrum
Ettökatnordisktsamarbete
Flerinnovationerinom
norrbottnisk
matproduktion
Okt2016-2020
Okt2016-2020
Hushållningssällskapet,
SverigeslantbruksuniversitetochLuleå
tekniskauniversitet
Hushållningssällskapet,
AgroPark,Luleåtekniska
universitet
70
Prioriteratområde5:Identitetochstolthet
Norrbottenärviddernas,detvildas,detrenasochdetoförstördasland.Landetdärfjällmöterlågland,
därsötvattenmötersaltvattenochdärdetvildamötermänniskanmedkraftverksdammar,gruvoroch
jordbruksdrift.Tillsammansmeddetunikalägetochspeciellanaturfenomenärdetförutsättningarför
fantastiskaberättelser.Vissaberättelser,deomrenen,löjrommenochdevildabären,ärviduktigapå
attberättamedanandraberättelserännuinteärskrivna.
SombeskrivitstidigareärtraditionellalivsmedelfrånNorrbottenfördelaktigareänlivsmedelfrånandra
ställenpåjordennärdethandlarommiljöpåverkanochimångafallävengällandedjurskyddocharbetsvillkor.Vilkaberättelserskulleintekunnaskrivasomalltbrasomväxerundermidnattssolochnorrsken?
Berättelsernaskaparunderlagföraffärsidéerochenväxandestolthethosnorrbottningarnaöverallden
matsomproducerasiNorrbotten.
Värdenförbesöksnäringen
HistorisktharNorrbottenochLapplandalltidhaftenstarkkopplingtillvadnaturenharatterbjuda.
Mångamattraditionerkommerfrånbehovetavattförvaraochanvändaråvaroråretrunt,ochgenom
atttorka,röka,saltaochsyltasäkradesmattillgångenunderallaårstider.Församerna,somleverav
rennäringenochbefinnersigutepåfjälletilångaperioder,ärdetnödvändigtmedsådankunskapoch
hantverk.
BesöksnäringenärenavvärldensochiSverigesnabbasteväxandenäringar.Denärarbetsintensiv,
platsbundenochdärföravstortintressenärdetgällerattskapasysselsättningochutvecklaföretagandet.Matenärenviktigdelavhelhetsupplevelsenpåenresa.Norrbottensunikakulturoch
materbjudandenharvaritenviktigdeltillvarförbesöksnäringenväxerstarkthär.Avdentotala
resekonsumtioneniNorrbottenochLapplandläggs22procentavturistkronanpårestaurangeroch
11procentpålivsmedel.Besöksnäringenkanocksåvarapådrivandeförenhållbarutveckling,dådet
merochmerefterfrågashållbararesorochresmål.
Ettökatsamarbetemellanbesöksnäringenochdelokalamatproducenternainomlantbruk,renskötsel
ochfiskekanbidratillaffärsidéerochnyasättattlyftaframdennorrbottniskamaten–allnorrbottnisk
mat.Påsåvisfårturismföretagenettbreddatutbudavlivsmedelsproduktermedvärdenmensominte
liggeripremiumsegmentet.Förutomdenaffärsmässigavinningenförlivsmedelsproducentenstärks
förhoppningsvisävenstolthetenöverdetmanproducerardåprodukternalyftsframochuppskattas.
Våregenstolthet
Tidigareistrateginharvilyftbehovetavattspridakunskapomhållbarmatochpåsåvisförändra
konsumenternasköpbeteendetillmerhållbaranorrbottensprodukter.Förutomdefaktamässiga
argumentenbordeävendenkänslomässigaaspektenförstärkas.Vivillattnorrbottningarnaskabli
stoltareöveralldenmatsomväxerochproducerasiNorrbotten.Attsehurbesökareuppskattaroch
imponerasavlänetslivsmedelärettsättattstärkadenkänslomässigastoltheten.
71
Omstoraföretag,offentligsektorochorganisationerilänettogtydligareställningochvisadeattdetär
denregionalamatenvivillätaskulleävendetskickatydligasignaleromstolthet.Önskvärtvoreocksåatt
detfannsflerskyltfönsterattlustfylltvisauppdennorrbottniskamaten.
PrioriteradeåtgärderIdentitetochstolthet
Mål
Åtgärd
Genomförandeperiod
Ansvarig
Ökatsamarbetemellan
matproducenteroch
turismföretag
StärkaNorrbottens
matidentitet
Anordnagemensamma
mötesplatserförlokala
producenterochturismföretag
Uppmuntramatproducenterattdelamedsigav/
byggaberättelserochfakta
omtradiditonellalivsmedel
baseratpåursprungoch
värdetillturismföretagen
Uppmuntraturismföretag
attalltidinformeraom
matensursprungochvärde
förgästerna
Anordnainspirerande
mötesplatserför
matproducenter,förädlare
ochkockar
Uppmuntratillåterkommandelokalamatevent
sommatmarknader,mattävlingar,matvisningar,
skördefesteretc
Taframupphandlingspolicy
somkananvändasvid
bokningavkonferenseroch
mötenilänet
Sep2016–sep2019
SwedishLaplandisamarbetemedHushållningssällskapetochLRF
Okt2016–nov2019
SwedishLapland
Okt2016–nov2019
SwedishLaplands
medlemsföretag
Okt2016–2020
Hushållningssällskapet
Okt2016–2020
NäraMatssamverkansaktörer
Okt2016–2017
NäraMatssamverkansaktörer
StärkaNorrbottens
matidentitet
Ökadproduktutveckling
ochflerreceptsombaseras
påråvarorfrånlänet
Stärkastolthetenöverden
matsomkommerfrån
länethosnorrbottningarna
Attsamtligastörrekonferensköpareharantagiten
upphandlingspolicysom
innebärmerhållbar
norrbottniskmatpå
tallrikarna
72
Förankringochgenomförandeavstrategin
Förattarbetetskagåframåtbehövsenplanförattkommunicera,förankraochimplementerastrategin
påbredfront.Detbehövsocksåenplanförattsäkerställaattåtgärdernagenomförs.Härhar
livsmedelsstrateginssamverkansaktörer,detvillsägalänsstyrelsen,landstinget,NorrbottensKommuner
ochLRF,enviktigroll.
Samverkansaktörernaskagemensamtellerviaegnakanalerkommunicerastrategintillberörda
politikerochtjänstemänpåläns-ochkommunnivåförattuppnåenbredförankringochacceptans
externtochinternt.Denpolitiskaförankringenharstorbetydelseförstrateginsgenomförandeoch
måluppfyllelse.
SamverkansaktörernasäkerställerocksåattlivsmedelsstrateginfårkopplingartillRegionala
utvecklingsstrateginochattresursertillsättsförattarbetastrategisktmedlivsmedelsstrateginochsprida
godaexempel.
Strateginsåtgärderskaföljasupp
Samverkansaktörernaansvararförattengångperåranordnaettuppföljningsmötedäråtgärderochmål
följsupp,återkopplasochkorrigerasvidbehov.Endynamiskstrategimedmålstyrningochutvärdering
hållerfråganaktuell.
Forumförsamverkanskaskapas
Förattuppnådirektasamarbetenmellanolikanäringsgrenarochmellandeolikaledeni
livsmedelskedjananordnasvarierandesamverkansforumdärmöjlighetertillpersonligamötenskapas
ochdärnyarelationerbyggsochidéerformas.
Möjlighetertillprojektmedelskalyftas
Denyckelåtgärdersompresenterasilivsmedelsstrateginbörilikhetmedandraregionalastrategierligga
tillgrundförprioriteringavdeprojektmedelsomfinnsilänet.Resurserskaävenfinnasförattunderlätta
föraktöreratthittafinansieringtillprojektkoppladetilllivsmedelsstrategin.
73
PrioriteradeåtgärderFörankringochgenomförandeavstrategin
Mål
Åtgärd
Genomförandeperiod
Ansvarig
Livsmedelsstrateginharen
bredförankringoch
acceptansexterntoch
internt
Livsmedelsstrateginär
koppladtillRegionala
utvecklingsstrategin(RUS)
Allaåtgärderochmålföljs
upp
Strateginkommunicerastill
berördapolitikeroch
tjänstemänpåläns-och
kommunnivå
Implementeringav
livsmedelstrateginiRUS
Sep2016–2020
Länsstyrelsen,landstinget,
NorrbottensKommuner
ochLRF
Sep2016–2020
Uppföljningsmötenminst
engångperår
Sep2016–2020
Nyasamverkans-och
utvecklingsformeretableras
ochskapartillväxt
Samverkansforummellan
olikanäringsgrenaroch
mellandeolikaledeni
livsmedelskedjanuppmuntrasochgenomförs
Deutpekadeutvecklingsområdenaochdess
åtgärderskaliggatill
grundvidprioriteringav
projektmedel
Sep2016-2020
Länsstyrelsen,landstinget,
NorrbottensKommuner
ochLRF.
Länsstyrelsen,landstinget,
NorrbottensKommuner
ochLRF
Länsstyrelsen,landstinget,
NorrbottensKommuner
ochLRF
Underlättafinansieringför
strateginsnyckelåtgärder
Sep2016–2020
Aktörersomförfogaröver
regionalaprojektmedel
74
Tillsist…
Livsmedelsstrateginsyttreramarsträckersigtillår2020,mensamtidigtärdetettlevandedokument
somreviderasårligen.ArbetetmedattstärkaenhållbarmatproduktionochmatförädlingiNorrbotten
stannarintehär.Vivälkomnarallagodaförslagochinitiativsomledertillännumernorrbottniskmatpå
tallrikarna.
Webben:
www.näramat.nu
Facebook: NäraMat:Norrbottenslivsmedelsstrategi
Instagram: @nara_mat
75