delegering av arbetsuppgifter inom hälso

INSULINDELEGERING
KUNSKAP
ANSVAR
TRYGGHET
1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Delegering av uppgifter inom hälso- och sjukvård
3
Patientsäkerhetslagen 2010:659
4
Diabetes
- insulinbehandling
- förvaring
- mäta blodsocker
- injektionsteknik
- lågt blodsocker - hypoglykemi
- högt blodsocker - hyperglykemi
5
7
8
8
11
13
- omvårdnad av fötter på patienter med diabetes
14
Kunskapsfördjupning
16
Referenslista
16
2
DELEGERING AV ARBETSUPPGIFTER INOM HÄLSO-OCH SJUKVÅRD
(SOSF 1997:14)
 Delegering kan endast ges för enstaka arbetsuppgifter och dessa ska vara
tydligt specificerade
 Delegering är alltid personlig
 Beslut om delegering kan gälla för enstaka tillfälle eller begränsad tid,
högst ett år.
 Delegering av arbetsuppgift får inte ske mot någons vilja
Undantag: Akut nödsituation då det kan bli nödvändigt att beordra någon att
utföra viss arbetsuppgift. Betraktas inte som delegering.
 Delegeringen ska vara skriftlig
Den som delegerar
(ssk)
Du som tar emot delegering
(omvårdnadspersonal)
- har formell kompetens genom
utbildning och/eller legitimering
- har reell kompetens via praktisk
yrkeserfarenhet
- måste förvissa sig om att den
som delegeras kan utföra arbetsuppgiften/uppgifterna
- måste innan delegering meddela
den som delegerar om du anser
dig sakna kunskap för att utföra
delegerade arbetsuppgifter
- ansvarar för sitt beslut om
delegering
- ansvarar för ditt sätt att utföra
arbetsuppgifterna
- kan när som helst återkalla sitt
beslut om delegering
- får inte vidaredelegera en arbetsuppgift
- omfattas av ” Patientsäkerhetslagen
- omfattas av Patientsäkerhetslagen
SFS 2010:659
SFS 2010:659
Uppföljning av delegering med samtal och kunskapstest utföras fortlöpande.
Delegering upphör att gälla när den som mottagit delegering
eller den som delegerat lämnar sin befattning
3
Patientsäkerhetslagen 2010:659
Lagen omfattar i princip alla som arbetar i offentlig och privat hälso- och
sjukvård och som medverkar i vård av patienter.
Lagen anger samhällets krav på hälso- och sjukvårdspersonal.
Man är skyldig att:
 Utföra arbetet enligt vetenskaplig och beprövad erfarenhet.
 Ge patienten sakkunnig och omsorgsfull vård.
 Visa patienten omtanke och respekt. Avliden patient ska behandlas med
respekt och de anhöriga med hänsyn och omtanke.
 Ge patienten individuellt anpassad information om hälsotillstånd och olika
behandlingsmetoder.
 Följa Offentlighets- och sekretesslagen SFS 2009:400 bestämmelser.
Uppgifter om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden är
sekretessbelagda.
 Rapportera om patienten drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av
allvarlig skada eller sjukdom. Särskilda blanketter för avvikelserapportering
finns på varje enhet.
Du ansvarar själv för hur du sköter dina arbetsuppgifter.
För alla personalkategorier gäller:
Om man som hälso- och sjukvårdspersonal gör ett allvarligt fel kan detta
anmälas enligt bestämmelserna i Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659.
4
DIABETES
Vad är diabetes?
Diabetes är en kronisk sjukdom som gör att sockerhalten i blodet är för hög.
Diabetes orsakas av brist på hormonet insulin eller av att insulinet inte ger full
effekt. Insulin bildas i bukspottkörteln och behövs för att transportera
blodsockret till kroppens celler. Sockerhalten mäts genom ett blodprov,
sockret i plasma = P- Glukos. Normalvärde för P- Glukos är 5-7mmol/l.
Orsaker till diabetes:
 Den egna insulinproduktionen har helt upphört – Diabetes typ 1
 Den egna insulinproduktionen är otillräcklig – Diabetes typ 2
 Den egna insulinproduktionen är otillräcklig, i kombination med minskad
känslighet för insulin – insulinresistens – Diabetes typ 2
Insulinets funktioner:
 Insulinet sänker blodsockernivån i blodet. Man kan likna insulin vid en
nyckel som öppnar en dörr i cellväggen så att sockermolekylerna kan passera
in i cellen. Utan insulin blir sockret kvar i blodet i onormalt hög halt. Energin
går outnyttjad ut med urinen.
 Vid brist på insulin bryts kroppsfettet ner och omvandlas till ketonkroppar
(”syror”). Risk föreligger då för sockerkoma.
 Insulin ökar upptaget av protein i musklerna - viktigt för uppbyggnaden
 Insulin bidrar till sårläkning
 Insulin bygger upp energiförråd i form av glykogen i levern
5
6
Typ 1 = brist på insulin
Typ 1 diabetes, börjar oftast under barn- och ungdomsåren och beror på att
antikroppar förstör cellerna som tillverkar insulin. Finns med hela livet.
Behandling är alltid insulin.
Typ 2 = minskad insulinproduktion och/eller minskad
insulinkänslighet
Typ 2 diabetes, som oftast bryter ut i vuxen ålder och orsakas av att man inte har
förmåga att producera tillräckligt med insulin. Insulinresistens betyder att
kroppens känslighet för insulin är nedsatt så att det tillgängliga insulinet inte kan
tas upp av vävnaderna. Behandling är kost, motion, tabletter och /eller insulin.
När blodsockret inte kan hållas på normalnivå med kost och motion är det dags
att börja med tabletter för personer med diabetes typ 2.
INSULINBEHANDLING
Insulin ordineras och doseras i enheter (E)
Det finns olika sorters insulin som verkar på olika sätt.
 Måltidsinsulin – direktverkand, tas i direkt anslutning till måltid
 Blandinsulin – en blandning av direktverkande insulin och
meddellångverkande insulin
 Basinsulin – meddellångverkande eller långverkande insulin
Förvaring av insulin:




Insulin förvaras i kylskåp, dvs mörkt och kallt.
Insulinet som används förvaras i rumstemperatur.
Hållbarheten för öppnad penna eller flaska är 4 veckor.
Insulin som varit fryst eller utsatts för direkt solljus/kraftig värme skall
kasseras.
7
Mäta blodsocker:





Rent finger- tvättad med vatten är tillräckligt
Långfinger eller ringfinger i första hand
Stick på utsidan - undvik fingerblomman
Torka av första droppen blod
Blodsocker mäts då patienten inte mår bra eller enligt ordination
INJEKTIONSTEKNIK
Insulin ges som subcutan injektion som regel i buken eller låret.
Insulinet sugs upp snabbare från buk än från lår.
En tumregel är att snabb- och blandinsulin ges i buken, medan långverkande
insulin ges i låret.
Förbered injektionen:











Kontrollera att det finns nog med insulin i pennan
Vippa pennan fram och tillbaka 20 gånger (om grumligt)
Tvätta händerna och ta på dig handskar
Skruva på kanylen. OBS! Rätt längd!
Om du tar en ny penna – vrid fram ett par enheter och spruta ut med kanylen
riktad rakt uppåt. Dels sprutar man bort luftbubblan som kan finnas, dels blir
det en kontroll att den nya pennan fungerar
Sätt ihop pennan till nolläge och kolla att den är tömd
Kontrollera ordinationen på dosreceptet/läkemedelslistan
Skruva fram till rätt antal enheter.
Blev det fel? Skruva i så fall baklänges till nolläge och börja om igen
Ta isär pennan, ta bort kanylskyddet
Observera att på vissa pennor är dosen förinställd och ska inte skruvas fram.
Försäkra dig om att du kan pennan innan du tar emot delegering.
8
Injektion i buk och lår:
 Lyft upp ett hudveck – håll kvar under hela injektionen
 Stick in kanylen i 45 graders vinkel och injicera
 Håll kvar kanylen och vänta 10 sek innan kanylen dras ut. På så sätt
undviker man läckage.
 Flytta injektionsstället några cm från gång till gång för att undvika att
fettkuddar bildas.
 Injicera aldrig genom kläderna. Kanylen kan skadas och man har mindre
möjlighet att kontrollera var injektionen hamnar.
 Släng förbrukad kanyl i burk för ”stickande, skärande”. Ett bra alternativ är
också ”Safeclip”, som diabetiker gratis får hämta på apotek. Det är en liten
dosa för kanylspetsar. Tar mycket mindre plats ex i patientens hem än den
stora kanylburken.
 Signera given dos omedelbart efter injektionen.
Viktigt:
 Det skall finnas en tydlig ordination på aktuellt dosrecept/läkemedelslista
 Ta ny kanyl vid varje injektionstillfälle.
 Signeringslistan skall finnas vid insulinpennan.
 Tänk på risk för dubbeldosering: Kontrollera signeringslistan innan
injektionen och signera direkt efter given dos!
9
Att leva med diabetes innebär ett livslångt balanserande mellan kost och motion.
Vid obalans uppstår:
 Lågt blodsocker – hypoglykemi
 Högt blodsocker- hyperglykemi
10
LÅGT BLODSOCKER - HYPOGLYKEMI
”Insulinkänning, insulinkoma”
Orsaker:
 hoppat över maten
 för mycket insulin
 alkohol
 försenad måltid
 ökning av normal fysisk aktivitet
 kräkningar
Symtom:
Snabb utveckling. Uppträder som regel vid värden < 4 mmol/l.
Patienter som haft diabetes i många år känner ibland inte av symtomen och
kan plötsligt bli medvetslösa.










svettningar, darrningar och hjärtklappning
blekhet, kallsvettig
hunger
oro och ängslan
sänkt uppmärksamhet, sluddrigt tal
förvirring, minnesstörningar
irritabilitet, aggression
synstörning
kramper
koma
Symtomen kan variera mycket och ta sig oväntade uttryck
Äldre är ofta mer känsliga för låga blodsockervärden, och deras symtom
kan vara atypiska. Tänk på att alla patienter inte kan förmedla sina symtom på
ett tydligt sätt.
11
Om en känd insulin- eller tablettbehandlad diabetiker har ett
P-glucosvärde < 5mmol/l ska man reagera:
 Mår vårdtagaren bra och är opåverkad? Ta ett nytt blodsocker.
 Fortfarande lågt? Kontakta sjuksköterska i tjänst.
 Visar vårdtagaren symtom på lågt blodsocker?
GÖR SÅ HÄR:
1. Fyra druvsockertabletter eller sockerbitar eller juice eller mjölk eller
annat sött som finns till hands, om patienten är vaken. Upprepa v.b efter 10
min.
2. Tvinga aldrig i en medvetslös dryck. Istället kan man ta honung eller sirap
och lägga under överläppen. Eller en krossad sockerbit.
3. Kontakta ansvarig sjuksköterska
4. Kontrollera blodsocker
5. Stanna kvar tills vårdtagaren mår bra.
Observera att blodsockret inte stiger snabbare för att patienten äter mer!
Tänk också på att effekten av enstaka sockerbitar snabbt klingar av.
Ge även mer långverkande kolhydrat, t.ex. smörgås. På så sätt undviker man
risk för ny hypoglykemi.
Om en diabetiker beter sig egendomligt är det alltid motiverat
att ta ett blodsocker!
12
HÖGT BLODSOCKER - HYPERGLYKEMI
Diabeteskoma, sockerkoma, ketonuri
Utvecklas långsamt - någon till några dagar
Orsaker:
 för lite insulin
 infektion, feber
 felaktig kost
 stress
Symtom:
 kraftigt ökad törst
 ökad urinmängd
 slöhet, aptitlöshet
Behandling:
 kontakta ansvarig sjuksköterska
 kontrollera blodsocker
 fysisk aktivitet
Det finns inget som ökar insulinkänsligheten så mycket som muskelarbete.
Varje möjlighet att röra på någon kroppsdel är av stor vikt, eftersom den ökade
insulinkänsligheten underlättar sockertransporten in i cellerna och gör att
blodsockret sjunker.
AKUT bedömning av läkare vid
 magsmärtor, illamående, kräkningar
 djupandning - acetonlukt
 sänkt medvetandenivå
 hyperventilation
 hög feber
 svag puls, sjunkande blodtryck, cyanos, perifer kyla
Vid oklara symtom är det alltid motiverat att ta ett blodsocker. Men det är
aldrig bråttom med en patient som mår bra!
13
Omvårdnad av fötter på patienter med diabetes
Personal som sköter äldre patienter med diabetes spelar en oerhört viktig roll i
vårdkedjan och kan med relativt enkla åtgärder göra mycket stor nytta.
Äldreomsorgens uppgifter:
 ”Titta” på fötter och skor regelbundet. För små skor? Tryckmärken
någonstans på foten? Reagera och rapportera förändringar till PAS.
 Hjälpa patienten/vårdtagaren med rena, torra strumpor på rena, torra
fötter.
 Smörja torr hud.
 Vid behov hjälpa patienten/vårdtagaren beställa fotvård.
 Underbensödem? Reagera och rapportera förändringar till PAS.
 Sår? Rapportera till PAS.
 Patienter/vårdtagare med diabetes har en långsammare sårläkningsprocess
än friska.
En så bra blodsockernivå som möjligt eftersträvas för att underlätta
sårläkningen vid t.ex. fotsår. Samtidigt behöver kosten innehålla
tillräckligt med energi och näring. Extra energi- och proteinrik mat kan
vara nödvändigt. En individuell bedömning görs av PAS.
Under pågående infektion ökar insulinkänsligheten och insulindosen kan
tillfälligt behöva ökas.
När infektionen är över kan insulinmängden successivt minskas till normal nivå.
Vid tablettbehandlad diabetes kan insulin behövas tillfälligt under en infektion.
14
TÄNK PÅ PATIENTENS SÄKERHET
Frågor ?
Funderingar ?
Osäkerhet ?
Felaktighet ?
Fråga, fråga och fråga igen kollegor eller sjuksköterska så att du känner dig
säker och kan garantera patienten säker vård
I hälso-och sjukvårdshandboken på intranätet hittar du mer information om
rutinerna för hälso- och sjukvård.
15
Kunskapsfördjupning:
http://diabeteshandboken.se/
http://www.smittskyddsinstitutet.se/
http://www.socialstyrelsen.se/
http://www.vårdhandboken.se/
REFERENS
Bryntesson, A-C., Svensson , C., Gustafsson, A. (2007). Ett
utbildningskompendium från Trandareds kommundel. Hämtad 4 maj 2010 från
sidan www.boras.se
Ericson E., Ericson, T. (2006). Medicinska sjukdomar. Polen: Studentlitterur.
Hanås, P. (2007). Diabetes. Föreläsning/ppt presentation från 2007-04-17.
Högskolan Väst.
Sjukvårdsrådgivningen. (2010-01-19). Diabetes. Hämtad 25 mars 2010 från
sidan www.1177.se
Bild 5-7 (Diabetes). Hämtad från Föreläsning/ppt presentation från 2007-04-17.
Högskolan Väst.
reviderad 110428
Carina Andersson
MAS
16